Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Anf. 42 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Sverige är ett litet exportberoende land som för sin tillväxt behöver ta plats på marknader utanför det egna landets gränser. Det förutsätter att ett ständigt arbete pågår för att riva handelshinder och stärka företagens exportmöjligheter.

Sveriges välstånd grundades då vi införde frihandel och näringsfrihet. I dag är Sverige ett av världens mest handelsrika länder, och exporten motsvarar runt hälften av vår bnp.

Våra gränser till våra nordiska grannar ger möjligheter till jobb och tillväxt. Vi anser att stor kraft bör läggas på att fördjupa det nordiska samarbetet genom att montera ned gränshinder och underlätta människors möjlighet att röra sig över gränserna.

Vi menar också att Sverige ska vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet inom EU och i världen. Bygger EU en barriär mot omvärlden tappar Sverige konkurrenskraft, vilket skadar vår utveckling men också andras. Därför är det vår uppfattning att EU:s frihandelsavtal ska vara så ambitiösa och heltäckande som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Vi ger vårt stöd till uppfattningen att Sverige ska ge brett och långtgående stöd till kommissionen för att förhandla fram ett transatlantiskt frihandelsavtal, det som går under förkortningen TTIP.

Förenta staterna är redan en av Sveriges allra största handelspartner. Det sammanlagda handelsutbytet 2012 var 110 miljarder kronor. USA är Sveriges fjärde största varuexportmarknad och den allra största utanför EU. Mäter man förädlingsvärdet, det vill säga exportvärdet som skapas i Sverige och som konsumeras utomlands, ser man att Förenta staterna är det största mottagarlandet av svensk export. Amerikanska företag skapar med den amerikanska importen investeringar och ca 70 000 jobb i Sverige.

Frihandel skapar enligt vår mening konkurrens som gör att företag ständigt förbättras och utvecklar produkter och tjänster. Därför vill vi att stor kraft ska läggas på att ta bort handelshinder även på tjänsteområdet. Vi menar att produkter och tjänster blir bäst och får rätt pris då de finns på marknader för att avsättas i konkurrens med andra, och vi är övertygade om att frihandel ger idéutbyte som ökar handelsflöden mellan länder där influenser och de bästa affärsidéerna och den bästa tekniken tar plats.

Genom ett gott näringslivsklimat, forskning och effektiva styrmedel öppnas nya möjligheter inom energieffektivisering, transporter, energilagring och smarta elnät som kan stärka svensk konkurrenskraft och öppna nya exportmöjligheter. Därför fortsätter vi främja svensk miljöteknikexport.

Ett område som också är angeläget är kunskapen inom den offentliga sektorn. Sverige ligger i topp vad gäller länder där båda i ett hushåll arbetar. Den utvecklingen har gjort att Sverige byggt ut tjänster kring arbetsdagen i vårt land. Den senaste i raden är RUT-tjänster.

Här finns mer att göra, men jag vill här och nu lyfta fram det stora intresse som andra länder visat för Sveriges kunskap och genomförande av till exempel förskola och omsorg. Ska detta vara möjligt även fortsättningsvis behöver svensk välfärd ha en bred bas hemma. Vi menar att Sverige har stor potential att utveckla sin tjänstehandel på detta område.

Exportrådet fick 2009 i uppdrag att främja internationalisering och export av svensk vård och omsorg. Här kan Sverige med god kunskap och best practice som kunskapsnation sälja såväl tjänster som just kunskap.

För att detta ska vara möjligt behövs en hemmabas där man praktiserar och gör innovationer i vardagen. Men regeringens politik stoppar den utvecklingen i landets verksamheter såväl som möjligheterna att med god kunskap sälja goda verksamhetsidéer.

Herr talman! Vi vill också verka för fler frihandelsavtal med tredjeland. Bäst öppnas handel globalt genom multilaterala överenskommelser som kan bidra till ett rättvist, stabilt och förutsägbart internationellt handelssystem.

Med EU:s yttre handelspolitik, där Sverige är en del, omfattas bland annat gemensamma handelsavtal och gemensamma förhandlingspositioner i internationella organisationer.

Sverige betonar vikten av frihandel och behovet av framgångsrika förhandlingar inom WTO. Sverige är en tydlig röst för öppen och fri handel, en inre marknad och internationell handelspolitik. Med nya tider kommer också nya möjligheter.

Herr talman! Jag tänker också på de kreativa näringarna, som varit prioriterade i Sveriges export- och handelspolitik, bland annat genom kommunikationsstrategin Symbio Create och genom Främjarkalendern. Den förstnämnda är en plattform för gemensamma idéer, verktyg och goda exempel för att underlätta export av kreativa näringar. Den sistnämnda, Främjarkalendern, är framtagen i syfte att via utlandsmyndigheterna marknadsföra sju kreativa näringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Vi menar att förutsättningarna för entreprenörskap och företagande inom kreativa näringar behöver stärkas ytterligare. Därför har vi moderater i vår motion skrivit in att riksdagen ska uppmuntra och ge Business Sweden ett fördjupat uppdrag att prioritera de kreativa näringarna i sin exportfrämjande verksamhet samt att man ska förlänga arbetet inom Symbio Create-konceptet och Främjarkalendern och förstärka detsamma.

Herr talman! I detta betänkande ställs krav från Sverigedemokraterna på att se över premienivåer för Exportkreditnämnden, öka styrningen av Exportkreditnämnden för att bredda kundbasen när det handlar om små och medelstora företag samt revidera den definition av små och medelstora företag som Exportkreditnämnden använder. Det arbetet pågår, herr talman. Ständiga förbättringar är alltid A och O.

Man kan också se på mängden pengar, för det är stora pengar som är i omlopp här. Man kan tänka tillbaka på finanskrisen, då vi var timmar från att saker och ting kunde ha hänt i vårt land. Då kom stora företag tillbaka till Sverige för att få hjälp och möjligheter, och vi är mycket tacksamma för att vi då hade den organisationen.

Det var som ett snöskred. Finansministern angav att det var vargavinter, och Riksbanken tog ett steg i taget på den tunna isen. Men den striden redde vi ut, och smörjmedlet gjorde att vi tog oss ur det här och sakta är på väg tillbaka.

Herr talman! Vänsterpartiet önskar se förbud mot att exportkrediter, investeringsstöd och andra former av stöd till näringslivet utbetalas till företag som har verksamheter i skatteparadis.

Exportkreditnämnden har sedan 2014 i uppdrag att informera om OECD:s riktlinjer för multinationella företag, principerna i FN:s Global Compact och FN:s principer för företagande samt att säkerställa att verksamheter bedrivs korrekt.

Svensk Exportkredit har ansvaret för att förebygga och motverka all form av finansiell brottslighet, och däri ingår också att skattemedel otillbörligen undanhålls i affärstransaktioner. Det är lite att slå in öppna dörrar.

Herr talman! Någonstans i Sverige startar en resa ut i världen, till Europa, Asien eller andra platser, med ett litet företag och en person med en affärsidé som fått växa och utvecklas. På Facebook läste jag i helgen under rubriken En företagares vardag om hur berättelser nu ska samlas för att beskriva vad det handlar om när man startar ett företag för att skapa ett livsverk på sin ort, få hjulen att snurra för sin egen inkomst och andras, kunna anställa och utveckla och vara en kugge i hjulet till det som sedan gör att vi får till export och försäljning i det stora, för det kommer från människor i det lilla. Det handlar om kafé, lanthandel, bensinstation, restaurang, campingplats, byggföretag, städföretag - ja, listan kan göras hur lång som helst.

Dessa företag verkar inte direkt med export till utlandet men är med och skapar en plattform på sin ort ute i landet, vilket skapar förutsättningar för andra företag att våga satsa inför framtiden.

När nu regeringen väljer att sätta käppar i hjulet för företag genom ökade arbetsgivaravgifter samt sänkt RUT- och ROT-avdrag och gör det dyrare kommer det att påverka vårt land. Enskilda människors idéer om produkter och tjänster är det som skapar företag, arbete och anställningar för andra, vars familjer ska få sin försörjning. Enskilda små kuggar av företag som vart och ett på sitt vis bildar det svenska näringslivet, som växer och gemensamt får Sverige att snurra för ökad tillväxt och bruttonationalprodukt och för att vi ska ha pengar till skola, vård och omsorg inom välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Vi menar att regeringen är på fel väg med skattehöjningar på jobb och företagande. Så bygger vi inte tillväxt, handel och export.

Jag vill avsluta med att för tids vinnings skull yrka bifall till reservationerna 2 och 6 av Alliansen.

I detta anförande instämde Cecilie Tenfjord-Toftby (M).

Anf. 43 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1, 5 och 9.

Sverigedemokraterna har en positiv syn på handel med varor och tjänster. Handeln minskar protektionism, förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar, bidrar till minskad fattigdom och ökar välstånd. Vi anser att konkurrensneutrala globala handelsavtal skapar en väl avstämd handelspolitik och bidrar till sunda konkurrensförhållanden och viktiga handelsrelationer. Sverigedemokraterna menar att goda handelsrelationer och handelsavtal är av största vikt och att det gynnar den svenska industrin och svensk välfärd.

Vi ser vikten av att handelsavtal ska innefatta CSR, miljöaspekter och djuretik. Sverigedemokraterna avser att stärka den svenska industrins konkurrenskraft genom en ökad handel. Vårt mål är att öka såväl marknadsandelar som tillväxt och vinstmarginaler för svenska bolag, och då vill vi göra det i reella termer. Men även om vi använder begreppet "reella termer" kan det ändå i vissa fall bli missvisande. Vi menar att begreppen "marknadsandelar" och "tillväxt" även bör följas upp med ytterligare faktorer gällande konkurrens.

Vilka är då dessa så kallade konkurrensnycklar eller -faktorer? Vilka sektorer ska de omfatta? Det är något som vi gemensamt måste diskutera då komplexiteten är påtaglig. Skattetryck, energipriser, kvalificerad arbetskraft, bostäder för expertkompetens, infrastruktur, transporter, kommunikationer, it - listan på vad jag menar är en form av konkurrensfaktorer kan göras lång. Dessa faktorer påverkar svensk konkurrenskraft i största möjliga mån.

Herr talman! Det finns ett uttryck som lyder What gets measured gets done, det vill säga att det som mäts blir gjort. Vi anser att det behövs en genomgång av dessa konkurrensfaktorer och en total konkurrensöversyn. Vi kan mäta konkurrens genom enhetsarbetskraftskostnad och real växelkurs, så kallad unit labour cost och KIX, men vi ser behovet av ytterligare faktorer.

En sektoriell konkurrensöversyn, ökad marknadsföring samt ökat icke snedvridande stöd till svenska företag stärker konkurrensen och ger därmed en extra skjuts gällande den globala handeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid en verklighetsförankrad handelspolitik. Vi anser att diskussioner med industrins företrädare, småföretagare, organisationer och myndigheter är av största betydelse för att skapa bästa möjliga förutsättningar för industrins långsiktiga konkurrenskraft.

Vi är i vissa avseenden kritiska till EU-medlemskapet, men även om villkoren för Sveriges EU-medlemskap bör diskuteras i framtiden ser vi ändå att Sverige kommer att förbli en del av EU:s inre marknad, i likhet med Norge och Island.

Sverige är ett relativt litet industriland, och vi är starkt beroende av fungerande internationell handel. Sverigedemokraterna är därför i grunden ett frihandelsvänligt parti. Få saker skulle skada vår industri mer än om våra handelspartner skulle börja begränsa eller fördyra internationell handel. Vi förordar att Sverige för en frihandelsvänlig politik både som nation och inom EU. Detta tjänar både vi själva och våra handelspartner på.

Den europeiska och den globala handeln är av stor betydelse för Sverige. Den svenska industrin står för cirka en femtedel av svensk bnp och tre fjärdedelar av exporten samt sysselsätter direkt eller indirekt omkring en miljon människor. Industrin skapar jobb, tillväxt och välfärd i hela Sverige, och industrin är därmed ryggraden i den svenska ekonomin.

Sverigedemokraterna ser positivt på importens betydelse för den svenska konkurrenskraften. Svenska företag får ta del av en global marknad med en ökad variation av produkter. Genom detta ökar konkurrenskraften på inhemsk produktion, och därmed gynnas även exporten. Dock anser Sverigedemokraterna att importbehovet behöver utvärderas på lång sikt. Politisk instabilitet, påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar på vissa produkter eller naturliga orsaker kan förändra den globala handelsmarknaden. Sverigedemokraterna anser att en långsiktig utvärdering bör göras av svenska sektorers långsiktiga importbehov i syfte att stärka svensk produktion av produkter med betydelse.

Herr talman! Sverigedemokraterna ser mycket positivt på industrins konkurrens- och exportmöjligheter genom goda handelsrelationer och världsledande produkter högt upp i värdekedjan. Sverigedemokraterna avser att fortsätta den utvecklingen genom att förädla och stärka de befintliga nationella konkurrensfördelarna. Vi ser att detta gynnar hela den nationella företagskedjan, från små enskilda underleverantörer till större kluster av bolagssamarbeten.

Svensk industri och dess samarbetspartner är den största anledningen till den positiva handelsbalansen, och Sverigedemokraterna avser att fortsätta stärka svenska exportmöjligheter, särskilt när det gäller högteknologiska produkter högt upp i värdekedjan.

Den internationella globaliseringen innebär en växande marknad och en allt hårdare konkurrens. Svensk industri behöver ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftig på världsmarknaden. Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för industriföretag. Sverigedemokraterna vill verka för sund konkurrens och därmed icke snedvridande konkurrensregler, både nationellt och globalt. Vi anser inte att stora exportnationer och ekonomiskt tunga nationer ska agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till sin egen industri.

Herr talman! Vi är generellt positiva till ett handelsavtal mellan EU och USA, det så kallade TTIP, och vi tror att detta kommer att stärka den svenska industrin genom borttagandet av både tariffära och befintliga icke-tariffära handelshinder men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder. Avtalet innehåller dock väldigt många faktorer, och komplexiteten är påtaglig när det gäller det tekniska och de icke-tariffära regelhindren jämfört med borttagandet av ekonomiska tullar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Sverigedemokraterna ser vikten av att i första hand se över de områden där möjligheterna till regelsamarbete är störst i stället för att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse av att vissa regelverk är svåra att samköra på grund av olika myndighetsstrukturer och olika produktregelverk. Vi anser att en gemensam minsta nämnare för de olika sektorerna ska generera avkastning, ökad marknadsintegration och i viss mån skydd av nationella intressen samt att handelsrelationer med tredjeland inte får försämras.

Gällande utfallet i de olika sektorerna vill vi poängtera att redan framtagna prognoser är just generella uppskattningar. Rapporter som visar vilka sektorer och regioner som gynnas är därmed osäkra.

Även om vår generella uppfattning om avtalet i dess helhet är positiv gällande industrins exportmöjligheter vill vi dock flagga för vissa klausuler i avtalet.

Sverigedemokraterna anser att tvistlösningsklausulen ISDS ska beaktas med största noggrannhet vid ett slutgiltigt avtal. En tvistlösningsklausul av ren Naftamodell är något som Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom. Vi vill vidare se att det blir en lista där de delar som ska vara föremål för ett handelsavtal tas upp, inte som i dag en lista där endast de delar som inte kommer att vara föremål för avtalet tas upp.

Sammanfattningsvis välkomnar vi ett frihandelsavtal med USA men anser att ett sådant avtal inte får utmynna i en situation där företag kan stämma stater eller där den svenska modellen skadas eller en situation där avtalet i övrigt leder till en underminering av den svenska autonomin.

(Applåder)

I detta anförande instämde Dennis Dioukarev och Josef Fransson (båda SD).

Anf. 44 Helena Lindahl (C)

Herr talman, alla som lyssnar! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 6.

Sverige är ett väldigt exportberoende land. Det är också exporten som har legat till grund för den välfärd som vi har byggt och bygger upp. Men det gör också Sverige mer känsligt än många andra länder för konjunktursvängningar i viktiga handelsländer.

Drygt hälften av det vi producerar varje år exporterar vi till andra länder. Men det finns möjligheter att vara ännu mer framgångsrika. Faktum är att Sverige har halkat efter många andra europeiska länder sedan mitten av 90-talet. Därför är det viktigt att Sverige är ett land som står sig väl i konkurrensen med andra länder.

Varje dag tar företag beslut om var de ska lägga nästa investering. Är det i Sverige, eller är det någon annanstans? För att vi ska bli ännu mer konkurrenskraftiga gäller det att minska kostnaderna för företagen - inte tvärtom. Det gjorde alliansregeringen till exempel genom minskad bolagsskatt, investeraravdrag och minskade kostnader för att anställa. Dagens vänsterregering verkar vilja göra tvärtom. Det gynnar inte svensk export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Herr talman! Häromveckan presenterade Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg regeringens näringspolitiska offensiv. Det var 226 miljoner för 2015 och sedan 315 miljoner årligen, mandatperioden ut. Jag vet inte vem de försöker övertyga, men faktum är att deras i sammanhanget modesta satsning är en besvikelse. Det ska ses i skuggan av alla skatteökningar som regeringen lägger på de svenska företagen. Regeringen aviserar att de redan under nästa år kommer att höja skatterna med dryga 27 miljarder kronor för näringslivet, det vill säga öka kostnaderna för att anställa unga, ta bort delar av RUT och ROT, öka kostnaden för att anställa äldre över 65 år med mera.

Hur ett par hundra miljoner ska kunna kompensera för ett bortfall på 27 miljarder är för mig en gåta. Om regeringen dessutom driver igenom den kilometerskatt man har flaggat för och lägger till den höjning av bensin- och dieselskatten som kommer redan nästa år kan jag direkt säga att det kommer att påverka svensk export. Malmen, stålet och skogen transporteras långa sträckor, och de varorna har stor betydelse för jobben och den svenska ekonomin. Vänsterregeringen borde hellre satsa på att ge morötter för grön omställning i stället för att beskatta landsbygdens folk och basnäringen.

Herr talman! Svensk besöksnäring är en av de stora basnäringarna i dag. År 2013 omsatte besöksnäringen 284 miljarder och skapade jobb åt 173 000 personer. Låt oss stanna upp ett tag och jämföra sysselsättningen i några olika branscher i Sverige. Motorfordonstillverkningen sysselsätter 61 000 personer, trävaror, massa och papper 75 000 personer, data- och it-tjänster 99 000 personer och stål- och metallframställningen 107 000 personer. Då förstår ni att besöksnäringens sysselsättningssiffra på 173 000 personer är stor.

Svensk besöksnäring har sedan 2010 vuxit med 34 miljoner kronor per dag och ökat exportvärdet med 1 miljon varannan timme. År 2030 beräknas den globala turismen ha ökat med 66 procent. För mig är det inte alls främmande att Sverige åtminstone kan ta en del av det, kanske en eller ett par procent. Men för att nå målet finns det en del att tänka på. Det går inte att öka kostnaderna för företagarna inom den här branschen då marginalerna är ganska små redan som de är. Ökad bensinskatt och högre kostnader för att anställa är inte medicinen för att få branschen att utvecklas.

Vänsterregeringen ökar satsningen på Visit Sweden med 30 miljoner kronor för att få fler utländska turister till Sverige. Det är bra, men i samma veva beskattar regeringen branschen med 1 500 miljoner kronor genom bland annat ökade kostnader för att anställa. Det går inte ihop.

Herr talman! Just nu förhandlas ett frihandelsavtal mellan EU och USA, Transatlantic Trade and Investment Partnership, även kallat TTIP, där syftet är att förbättra det ekonomiska samarbetet mellan de två regionerna. TTIP kommer att skapa världens största regionala frihandelsområde genom att minska handels- och investeringshinder mellan EU och USA.

Det främsta syftet med frihandelsavtalet är att det ska stimulera både EU:s och USA:s ekonomier genom ökad handel med varor och tjänster och ökade investeringar. EU och USA är varandras viktigaste handelspartner. Varje dag handlas varor och tjänster över Atlanten för nästan 19 miljarder kronor. Handeln mellan EU och USA står för ungefär en tredjedel av världens totala handelsflöden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Det finns som sagt stora möjligheter och fördelar med ett sådant avtal, men det finns också några saker som vi i Centerpartiet särskilt vill uppmärksamma regeringen att ta med sig till Bryssel. En oro som lyfts upp från flera håll är att skyddet av miljön, maten och hälsan riskerar att försämras än mer som en effekt av avtalet. USA och EU har till exempel olika kemikalielagstiftningar, och det finns stora skillnader när det gäller reglerna för antibiotikaanvändning.

I USA används hormonpreparat och antibiotika för att snabba på och stimulera tillväxt hos djuren. I många fall behövs inte ens veterinärintyg för det. I USA används 80 procent av den totala mängden antibiotika till friska djur, ja, friska djur. I Sverige används 16 procent, men då till sjuka djur.

Antibiotika används tyvärr ofta som ett sätt att få undernärda och stressade djur att växa fortare. Det kan aldrig vara acceptabelt att kompensera dålig djurhållning med antibiotika. Även om det inte är tillåtet att göra så här inom EU har det visat sig att överanvändning av antibiotika ändå förekommer. Argumentet är att det är nödvändigt då ekonomin kräver det.

En överanvändning av antibiotika är skadlig för hälsan och gör att konsumenterna får i sig alldeles för stora mängder, vilket i sin tur leder till att antibiotikan inte blir lika effektfull i framtiden, då resistens mot antibiotika riskerar att utvecklas. Det gör att många sjukdomar kommer att vara svåra att behandla eller i värsta fall inte alls kunna botas.

För att bibehålla sund och säker mat, god miljö och djuretik är det viktigt att den överanvändning av hormoner och antibiotika som finns i USA inte försvagar eller luckrar upp reglerna inom EU. Då vi har fått med en skrivning om detta i en majoritetstext i betänkandet är vi för stunden nöjda med det och reserverar oss inte. Dessutom har företrädare för regeringen sagt att EU kommer att behålla sina restriktioner när det gäller hormoner och tillväxtpreparat samt att ett avtal inte kommer att påverka EU:s lagstiftning om djurs hälsa.

Avslutningsvis vill jag bara säga att Centerpartiet är en varm vän av internationell handel och tycker att frihandel är väldigt positivt. Ökad handel ger mer tillväxt, fler jobb och bättre produkter, och inte minst kan vi lära en hel del av varandra.

Anf. 45 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande om Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet.

Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt att exportkrediter, investeringsstöd och andra former av ekonomiskt stöd ges till företag som aktivt bedriver kapitalflykt. Oseriösa företagare bedriver kapitalflykt i syfte att öka sina vinster genom att komma undan beskattning, som skulle kunna bidra till vår gemensamma välfärd, och för att på ett olagligt sätt stärka sin konkurrens gentemot seriösa företagare. Därför behöver vi se till att stoppa denna typ av kapitalflykt. Som påpekas i Vänsterpartiets motion strider det även i grunden mot den svenska utvecklingspolitiken, det vill säga politiken för global utveckling.

Vi menar att Swedfunds nya ägardirektiv är otillräckliga. Enligt direktiven ska Swedfund inte medverka i investeringar via territorier som OECD:s sammanslutning Global Forum inte har bedömt som tillräckligt transparenta i sin så kallade peer review process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Problemet är att Global Forums utvärdering inte på långa vägar räcker för att avgöra om ett territorium är ett skatteparadis som gömmer kriminalitet och bidrar till skatteflykt och korruption. Vänsterpartiet menar att de nya ägardirektiven inte förhindrar att Swedfund kanaliserar pengar via sina fonder till välkända skatteparadis.

Därför driver vi linjen att riksdagen bör uppmana regeringen att införa ett förbud mot exportkrediter, investeringsstöd och andra former av stöd till näringslivet som utbetalas till företag eller fonder som har verksamhet i skatteparadis eller på annat sätt bidrar till kapitalflykt. Här tycker jag att man ska titta på hur Norge har löst detta.

Vad gäller miljöteknik och det så kallade TRIPS-avtalet vill Vänsterpartiet observera er på möjligheten att påverka även här på den globala arenan för att minska utsläppen och bidra till en hållbar värld. Utvecklingsländer behöver få tillgång till modern miljöteknik för att de ska kunna bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas. Vi anser att tekniköverföringen skulle gynnas av en förändrad patentlagstiftning. Innovationer inom förnybar teknik, jordbruk och datamodulering i syfte att förutsäga väder finns ofta koncentrerade hos företag i den rika världen.

När utvecklingsländer i dag vill utveckla tekniker för förnybar energi och hållbar livsstil tvingas de, om de vill bygga ut vindkraften, antingen betala dyra patentlicenser eller använda gammal teknik där patenträtten har gått ut. Utvecklingsländerna har helt enkelt inte råd att använda den modernaste och mest miljövänliga tekniken och tvingas därför ofta till alternativet att använda sig av gammal teknik.

Vi anser därför att riksdagen ska uppmana regeringen att i de internationella klimatförhandlingarna verka för att grön teknik som bekämpar klimatförändringarna bör ges samma undantag inom TRIPS-avtalet som livsbesparande mediciner har fått inom detta avtal, detta för att på ett bättre sätt möta det klimathot som finns framför oss.

Många av de andra talarna har lyft fram TTIP-avtalet, som är ett handelsavtal mellan EU och USA. Jag delar inte riktigt den beskrivning som många av de andra talarna har gett. Jag tror att man ska ha klart för sig att TTIP-avtalet är ett väldigt långtgående handelsavtal. Det är ett handelsavtal som sker under hemliga förhandlingar med liten insyn från oss parlamentariker, från intresseorganisationer men framför allt från medborgarna.

Avtalet ger storföretag makt att stämma stater som vill införa hårdare regler för att skydda människor och miljö. Det finns också ett förslag om ett regelsamverkansråd där storföretagen ska kunna sitta med och förhala, försvåra och stoppa kommande lagstiftning och granska den innan den läggs på riksdagens bord. Detta är en farlig utveckling, både för människor och för miljö.

Jag är ingen vän av protektionism, och jag tror verkligen att handel är bra. Men i detta fall med TTIP-avtalet tar man ett mycket långtgående steg som inskränker vår demokrati i stället för att fokusera på det viktiga, nämligen de få tullar som finns kvar mellan EU och USA och de handelshinder där vi har olika regelverk som på ett bättre sätt skulle kunna synkas med varandra. I stället klumpar man ihop allting, och man försöker lösa svårigheter som grundprinciper kring kemikalier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Som Helena Lindahl beskrev finns det till exempel väldigt olika syn på hur man använder antibiotika. I USA tycker de att vi är för jäkliga som inte ger antibiotika i förebyggande syfte. De säger: Låter ni djuren lida i förväg, innan de har blivit sjuka?

De ser inte konsekvenserna att en hög antibiotikaanvändning ger effekter på lång sikt. Därför är det svårt att i ett sådant avtal lösa till exempel frågor om olika syn på kemikalieområdet.

Jag har tagit initiativ till att vi i morgon har en utfrågning om TTIP med Cecilia Malmström och Mikael Damberg. Jag tycker att det är viktigt att vi går dit i morgon och lyssnar på vad de säger och ställer svåra frågor.

Men jag tycker också att vi som nationellt parlament inte ska ge oss utan vara med och påverka avtalet. Framför allt ska vi ha rätten att godkänna detta avtal när det är på plats. Som TTIP-avtalet ser ut i dag vet vi inte ens om vi som nationellt parlament får vara med och rösta. Det bestäms först när avtalet är klart, och då är förhandlingarna redan klara.

För mig som nationell parlamentariker i Sveriges riksdag är det viktigt att få vara med och påverka vad vi tycker som land och att vi kan säga ja eller nej till avtalet när det är klart. Det ska inte godkännas någon annanstans. Vi ska inte flytta makt härifrån till hemlighetsfulla organ där storföretagen kan sätta agendan.

Herr talman! Därmed vill jag yrka bifall till reservation 4.

Anf. 46 Said Abdu (FP)

Herr talman! Även jag kommer att använda en del av min talartid för att tala om frihandel.

Den som inte känner sin historia irrar planlöst mot framtiden. För 150 år sedan var Sverige ett fattigt land och ett land tyngt av protektionism och handelshinder. Det var ett underutvecklat land där människor svalt. Nöden var så stor att hundratusentals människor flydde vårt land för att söka lyckan på andra kontinenter. Andra valde att stanna och kämpa mot de krafter som försökte hålla individen i bojor.

Jag är stolt över att stå här i dag som folkpartist och arvtagare till dessa liberala kämpar. Det är lätt att glömma, men det tänker inte jag göra. Jag vet att det är frihandeln och vår öppenhet mot omvärlden som gjort vårt land rikt. Tack vare frihandeln kunde vi svenskar lyfta bort fattigdomens ok och höja blicken från nöd till nya affärer här hemma och i andra länder.

I dag är vi fortfarande ett litet land, men våra affärer känner få gränser i den fria världen. Samtidigt har den ökade konkurrensen utifrån sporrat våra företag och gjort dem framgångsrika. Exporten motsvarar i dag omkring hälften av vår bnp.

Frihandeln är grunden för välståndet i Sverige och andra industrialiserade länder. Frihandel leder till effektivare hushållning med resurser och snabbare teknikspridning. Det är så man sprider energieffektiva lösningar, till nytta för både människor och klimatet. Vi står nu inför nästa generations gröna frihandel, där vi har en skyldighet att riva upp handelshinder när det gäller klimatvänliga varor och tjänster.

När det kommer till fred och frihet utgör marknadsekonomi och frihandel ett starkt kitt som bygger samman den fria världen. Frihandel möjliggör möten mellan individer över gränser. Frihandel minskar krig och konflikter. Tillsammans bygger vi en värld med gemensamt välstånd genom att utbyta varor och tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Frihandel lyfter i dag hundratals miljoner människor ur fattigdom i olika världsdelar. Samtidigt ser vi med sorg att flera i EU - Europas eget frihandelsprojekt - reser handelshinder mot fattiga länder. Det är inte bara ekonomiskt fel, det är också omoraliskt eftersom det hindrar ekonomisk utveckling i jordens fattiga länder. För att utrota fattigdomen i världen behövs mer frihandel, inte mindre.

Europa har genom kommissionen gjort ett gott arbete i att förhandla fram ett transatlantiskt frihandelsavtal. Då syftar jag på det kanadensiska. Det är ett samarbete som skapat tusentals jobb i Sverige och på andra sidan Atlanten. Men på samma sätt bör kommissionen arbeta för fler handelsavtal med tredjeland. För detta behövs ett robust internationellt handelssystem som tryggar att ingångna avtal och överenskommelser efterlevs.

Vi i Folkpartiet anser att Sverige ska driva på för att ett nytt globalt handelsavtal ska kunna nås inom ramen för WTO. Regeringen har nu ett ansvar för att Sverige fortsätter att stå upp för utveckling och välstånd. Vi liberaler följer regeringens beslut mycket noggrant. Vi har kämpat för frihandel i århundraden, och vi tänker inte ge oss i dag. Kampen går vidare.

Med det sagt yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 6 från allianspartierna.

(Applåder)

Anf. 47 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Jag ska ge mig på att tala om precis det som skrivelsen från regeringen handlar om - Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet. Det kanske inte låter så fantastiskt intressant, men det är det verkligen för de företag som det berör.

När man läser Riksrevisionens rapport om vad de tycker om Exportkreditnämnden och hur den hanterar detta kan jag tycka mig se en stor övervikt just för stora företag och stora affärer. Det uppdrag som nämnden har haft sedan 2003 - att bry sig om små företag och deras förutsättningar för att öka sin export - har den inte brytt sig så oerhört mycket om. Det är anmärkningsvärt, kan jag tycka. Det är också en av de punkter Riksrevisionen är kritisk till i rapporten.

Detta har skett på bekostnad av de små och medelstora företagens möjligheter att dra nytta av en kreditgaranti. En kreditgaranti handlar helt enkelt om att säkerställa vad som händer om man gör en affär och inte får betalt från den part som man handlar med, säljer tjänster till eller exporterar till. Då kommer kreditgarantin in i det hela.

Då ska man också veta att det här kostar pengar för företagen. Det kostar ungefär - efter vad man ser i uträkningen här - 1 procent av omsättningen i affären. Det är klart att det är peanuts för ett stort företag att betala 1 miljon i avgift för att få en kreditgaranti på x procent om det gäller en stor affär på 100 miljoner. Det är ingen stor summa för ett företag som Volvo, Ericsson eller något annat storföretag. Men för ett litet företag är det såklart jättemycket pengar.

En annan av de punkter som nämns i rapporten och som Riksrevisionen är kritisk till handlar om vilken täckningsgrad garantin kan utgöra. Där kan man ganska tydligt se att kritiken inte minst handlar om likvärdigheten i behandlingen av företagen. Det är ytterligare någonting som man måste se över. Det kan inte vara så att företagare och företagsrepresentanter talar med varandra och inser att de har ett affärsvärde på 100 miljoner men får olika täckningsgrad om någonting skulle hända. Om det skulle gå i stöpet kanske vissa har en täckningsgrad på 60 procent och vissa 40 - inte vet jag. Men det är olika täckningsgrad, och kritiken gäller att man inte blir behandlad likvärdigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Jag tycker att detta är allvarligt, inte minst därför att små företag inte har samma resurser att kunna bedöma denna typ av avtal och göra jämförelser som stora företag har. De har sina avdelningar med jurister, affärsutvecklingsavdelningar och så vidare som jobbar med denna typ av frågor.

En sak som kan bli en konsekvens av detta är vad vi vill exportera. Om vi tittar på till exempel miljöteknikbranschen, som sysselsätter ungefär 40 000 anställda och omsätter ungefär 120 miljarder kronor enligt SCB och Sveriges miljöteknikråd, kan vi se att investeringarna i branschen helt enkelt har tippat runt. År 2008 var det offentliga kapitalet bara 10 procent av allt privat kapital som pytsades in i branschen. I dag är det precis tvärtom; det är 10 procent av det offentliga kapitalet som privata investerare lägger på just miljöteknikbranschen.

Då kan man ställa sig frågan: Vad får vi för effekter av det här om man inte längre tror på svensk miljöteknik och export av den? Om utländska investerare flyr branschen - vad har vi då själva för utveckling i Sverige? Vad säger det till svenska investerare?

Vi är allihop medvetna om att vi har en internationell marknad som vi måste förhålla oss till. Därför är en exportkreditgaranti viktig. Vi kan jämföra med de små kreditgarantiföreningar som finns i Sverige i dag, till exempel Mikrofonden Väst, som sysslar med inhemska garantier till småföretag. Det gäller just de allra minsta företagen, som behöver hjälp och stöd när de inte kan få det från banker och andra kapitalstarka aktörer i samhället.

I det här fallet, när vi talar om export, är det helt klart att om det är en statlig exportkreditnämnd som ska ta hand om möjligheterna för svenska företag att exportera måste de framöver, enligt min mening som kristdemokrat, satsa ännu mer på att ha en klar strategi att nå små och medelstora företag.

Med det sagt kan vi också konstatera, vilket också står i en av åtgärdspunkterna, att man inte heller mäter små och medelstora företag som man gör i hela världen i övrigt. Man har en dubblering av antalet anställda och omsättning som man inte har någon annanstans. Det är också intressant att konstatera. Det innebär att de små företagen är så pyttesmå i EKN:s beräkningar att de förmodligen därför inte räknas. De syns helt enkelt inte i statistiken.

Herr talman! Med detta sagt hoppas jag att de åtgärder som är föreslagna i Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet också förverkligas.

I detta anförande instämde Helena Lindahl (C) och Said Abdu (FP).

Anf. 48 Anna Wallén (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkande NU13.

Riksrevisionen har, som flera andra talare har varit inne på, granskat effektiviteten i exportgarantisystemet. Granskningen visar bland annat att Exportkreditnämndens, EKN:s, premienivåer har satts för högt och att EKN har byggt upp ett omotiverat stort kapital i förhållande till verksamhetens behov.

Riksrevisionen menar också att EKN:s arbete med att bredda kundbasen bland små och medelstora företag ännu inte har fått någon tydlig effekt och att regeringen trots detta inte har gjort någonting för att ändra styrningen av myndigheten.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i vissa delar av den kritik som Riksrevisionen riktar. Regeringen har redan genomfört åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

Självbärandeprincipen för garantiverksamheten är inbyggd i garantimodellen, som regleras av budgetlagen och förordningen om utlåning och garantier. Regeringen har därför i regleringsbrevet till EKN för 2015 uppmärksammat myndigheten på att den ska tillämpa förordningens bestämmelser. I regleringsbrevet för 2015 fick EKN i uppdrag att fastställa hur stor del av myndighetens kapital som utgjorde ett överskott och ska kunna betalas in till statens centralkonto.

EKN har också i regleringsbrevet för 2015 fått i uppdrag att redovisa eventuella åtgärder för premieberäkningen. Åtgärderna ska rapporteras till Regeringskansliet senast den 1 juni 2015.

Regeringen har i regleringsbrevet för EKN för 2015 tagit bort dess undantag från § 25 a i avgiftsförordningen. Det innebär att EKN kommer att vara skyldig att lämna förslag till regeringen om hur ett uppkommet överskott ska disponeras.

Ett av målen för EKN i regleringsbrevet för 2015 är att fortsätta satsningen på små och medelstora företag. I detta arbete ska EKN använda sig av EU:s definition av små och medelstora företag. EKN ska också fortsätta arbetet med att öka och effektivisera den regionala närvaron.

Globaliseringen innebär att ekonomierna i världens länder blir alltmer sammanflätade. För ett litet exportberoende land som Sverige skapar det enorma möjligheter. Exporten är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. För att nå den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020 spelar Sveriges export av varor och tjänster en nyckelroll.

I dag uppgår exporten i Sverige till nästan hälften av vår bnp. Med tanke på att handeln är så viktig för den svenska ekonomin är det oroväckande att den har utvecklats så pass svagt.

En stor utmaning, som bland andra Penilla Gunther var inne på, är att få fler små och medelstora företag att exportera. Möjligheterna är stora, men det krävs insatser. Tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen kan även ett litet företag med rätt produkt sälja sin vara eller tjänst på den internationella marknaden. Eftersom många av de nya jobben tillkommer i just små och medelstora företag är det viktigt att fler av dem ökar sin export. Studier pekar också på att små och medelstora företag som börjar exportera ökar antalet anställda.

Det finns en rad aktörer som på olika sätt arbetar med att stärka företags internationalisering och exportförutsättningar. Det är viktigt att aktörerna agerar mer samordnat. Flera undersökningar visar att många företag inte vet vart de ska vända sig för att påbörja en internationalisering. Regeringen vill underlätta för dem genom att utveckla en dörr in till olika typer av rådgivning, information och finansiellt stöd. Vi vill ha regionala exportcentrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Regeringen har nu påbörjat arbetet med en ny exportstrategi som utformas tillsammans med landets företagare och andra aktörer. Regeringen har bjudit och kommer att bjuda in företrädare för näringslivets olika delar för att tillsammans arbeta fram den strategi som ska fungera som en vitamininjektion för den svenska exporten.

Sverige är en liten marknad, och för att svenska företag ska kunna växa och anställa fler behöver de nå nya och fler kunder världen över. Norden och Europa kommer fortsättningsvis att vara viktiga marknader, men fler företag behöver också nå ut till växande marknader i Asien, Afrika och Sydamerika. När fler svenska företag ges möjlighet att exportera till de växande ekonomierna skapas fler jobb i Sverige. Svensk export behöver växa där världen växer.

Sverige har som ett exportorienterat land stora intressen av att främja en fri och rättvis världshandel. Regeringen arbetar därför för att riva handelshinder. Samtidigt står vi upp för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Regeringen driver detta i samtliga handelsavtal och även i förhandlingarna mellan EU och USA.

Frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, TTIP, kommer att bidra till jobb och ökad tillväxt i Sverige.

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande och täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar. När det gäller de största vinsterna med TTIP-avtalet är det inte tullarna som är den stora utmaningen i detta avtal. Det finns tullar i dag på i genomsnitt 3 procent. De kan bli lägre, vilket skulle gynna handeln, och det är inte oväsentligt. Men den stora vinsten med avtalet är att jobba med de tekniska och icke-tariffära handelshindren, till exempel skillnader i standarder och regleringar.

Sverige ska vara en röst för fri och rättvis handel. Men lika starkt ska vår röst ljuda för de värderingar som präglat vår svenska modell: demokrati, frihet, jämlikhet och rättvisa. Handel med nya delar av världen innebär både möjligheter och utmaningar.

Svenska företag ska vara föredömen inom hållbart företagande. Därför stärker regeringen arbetet med just hållbart företagande, samtidigt som man arbetar fram en ny exportstrategi. Som femte land i världen tar vi fram en handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter baserad på FN:s ramverk.

Jag tycker att det känns oerhört spännande att regeringen nu arbetar med att ta fram den viktiga exportstrategin, och jag hoppas att vi alla här kommer att delta aktivt i det arbetet. Exportstrategin ska enligt planen läggas på riksdagens bord i september.

(Applåder)

Anf. 49 Helena Lindahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Herr talman! Tack, Anna Wallén, för ett bra anförande!

Vi pratar väldigt mycket om exportstrategi, och häromveckan kunde vi läsa i tidningen att näringsminister Mikael Damberg och Stefan Löfven var ute och pratade om regeringens nya exportoffensiv. Den innebär i pengar i runda tal 226 miljoner i år och därefter 315 miljoner per år resten av mandatperioden. Men samtidigt inför regeringen skatter för företagen med 27 000 miljoner redan nästa år, vilket är den största skattehöjning som någon regering har genomfört de senaste 20 åren. Min fråga till Anna Wallén är då: På vilket sätt är det här en offensiv satsning på export och svenskt näringsliv?

Anf. 50 Anna Wallén (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan!

Helena Lindahl och Centerpartiet har ju suttit i regeringsställning i åtta år. Väljarna ville annorlunda i september och röstade bort den sittande alliansregeringen.

Vi socialdemokrater vill gärna bli utvärderade på hur vi lyckas med jobben. Och utvärderingen av åtta år med alliansregeringen är att vi har en skyhög arbetslöshet, en hög ungdomsarbetslöshet och sjunkande skolresultat. Svaret som alliansregeringen och Centerpartiet, Helena Lindahls parti, hade på de stora samhällsutmaningarna var alltid att de skulle sänka skatten.

Ni sänkte skatten på företagande i tron att det skulle sätta fart på sysselsättningen i Sverige, vilket det inte gjorde. Vi måste välja en annan väg för att komma till rätta med de utmaningar som vi står inför.

Jag kommer från Västmanland, som är Sveriges mest exportintensiva län. Jag vet hur viktig exporten är för människorna i Västmanland. Jag har besökt många företag - det har säkert också Helena Lindahl från Centerpartiet gjort - och när man frågar företagen vad de behöver för att kunna växa och anställa fler personer är svaret: Vi behöver satsningar på utbildning. Vi vill anställa.

Vi har flera stora företag i Västerås som vill anställa men som inte hittar personal med rätt utbildning. Samtidigt har vi väldigt många arbetslösa västmanlänningar. Företagen säger att de behöver bättre utbildad personal, men den förra regeringen försämrade utbildningsmöjligheterna. På Mälardalens högskola i Västerås har man förlorat 2 000 utbildningsplatser. Det skapar inte fler jobb, Helena Lindahl.

Anf. 51 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack så mycket, Anna Wallén. Jag tycker inte att jag fullt och fast fick svar på min fråga.

Det är väldigt viktigt att företagen ges konkurrenskraftiga villkor, för annars blir det svårt att konkurrera globalt.

Det är ganska dyrt att driva företag i Sverige i dag. Därför gjorde alliansregeringen en del insatser. Man sänkte bolagsskatten och, vilket jag var inne på tidigare, införde investeraravdrag med mera. Problemet är att ni höjer skatterna enormt mycket för företagen. Ni har också fått ganska hård kritik från näringslivet för det. De anser att de nya satsningarna som ni gör, de 200-300 miljonerna på export och innovationer varje år, är småpengar i jämförelse med de planerade skattehöjningarna på 27 000 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Det är inte bara Centerpartiet som säger det här. Återigen: Näringslivet är väldigt kritiskt mot detta. Jag har ett par citat som jag tycker tydliggör det. Bland annat säger Dan Olofsson, ordförande i och ägare av Danirgruppen, till Dagens Industri: De flyttar många miljarder från företagsamheten till staten, och så tror man att staten är någon sorts expert på att skapa jobb och dynamik i ekonomin, vilket inte är min tro. Det är en tuff global konkurrens, och vi måste värna om våra företag.

Liknande kritik i samma tidning levererar Christer Ågren, vice vd i Svenskt Näringsliv: Satsningarna, vars effekter är högst oklara, är småpengar i jämförelse med den kostnadschock man nu skickar på företagen.

Det här är bara några av många röster som är negativa till den skattechock på 27 000 miljoner ni skickar på företagen. Min frågar blir åter: Vad säger ni socialdemokrater om den svidande kritiken från näringslivet?

Anf. 52 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag tycker att Helena Lindahl fick ett alldeles utmärkt svar på sin fråga i mitt tidigare inlägg.

Jag skulle också kunna citera många människor. Jag skulle kunna citera den ensamstående cancersjuka mamman som tvingas jobba, i väntan på att hon kanske inte överlever, för att alliansregeringen har gjort enorma försämringar i trygghetssystemen. Jag skulle kunna tala om de personer som har förlorat sina arbeten och tvingats sälja sina hus för att de inte längre kan försörja sig eftersom ni försämrade arbetslöshetsförsäkringen så mycket.

Vi har suttit i regeringsställning i knappt ett halvår och inte haft en budget att regera efter. Det är därför lite tidigt att tala om effekter av det vi vill förändra. Men det vi kan utvärdera är den tidigare alliansregeringen som satt i åtta år utan att lyckas komma åt den höga arbetslösheten. Vi har unga som har förlorat sitt framtidshopp eftersom de inte kommer ut på arbetsmarknaden.

ABB är ett jättestort företag med bas i bland annat Västerås. De letar efter en specifik ingenjör för att kunna ta nya ordrar på den globala marknaden. När de inte hittar denna specialkompetens förväntar de sig att samhället ska ställa upp med satsningar på utbildning. Hur gynnar det ABB om skatten sänks? När de behöver välutbildad personal för att utveckla sin verksamhet och kunna ta nya ordrar hjälper inga skattesänkningar i världen.

Det Sverige och svenska företag behöver är satsningar på infrastruktur, satsningar på fler bostäder och satsningar på utbildning. Jag välkomnar en utvärdering av vår tid vid regeringsmakten, som jag hoppas blir lång.

(Applåder)

Anf. 53 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Anna Wallén började berätta om det lilla exportberoende landet med grundbultarna sysselsättning och välstånd. I mitt anförande lyfte jag fram samspelet mellan det lilla företaget och den lilla människan, där allting börjar, och hur det hela utvecklas och hjulen börjar snurra, vilket leder till handelspolitik och export.

Jag får fylla på Helena Lindahls frågor. Jag förstår inte hur skattehöjningar kan vara lösningen på allt. Man kan tycka att skattesänkningar är dåligt, men hur kan skattehöjningar lösa de problem som räknas upp? Alla människor, inklusive unga, får höjd skatt, företag ges krångligare och svårare regelverk, företag i välfärden motarbetas, valfrihet motverkas, energi blir dyrare och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Det blir 27,3 miljarder i skatt på företagande medan näringspolitiken får 630 miljoner. Det saknas en del nollor däremellan. Jag vill gärna höra Anna Wallén utveckla detta.

Anf. 54 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för frågan.

Låt oss fortsätta på det spår vi var inne på. Moderaterna respektive Socialdemokraterna och Miljöpartiet ser olika lösningar på samhällets utmaningar. Jag tror att vi måste börja med det grundläggande: Hur vill vi att vårt välfärdssamhälle ska vara uppbyggt? Hur används våra skatter? Hur ger vi våra barn och unga samma möjlighet till utbildning, samma möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden och samma möjlighet att lyckas i världen? Det har ju inte fungerat de senaste åtta åren.

Som jag sa till Helena Lindahl vill företagen ha satsningar på utbildning så att de kan hitta kompetent personal.

Företagen vill även ha satsningar på ökat bostadsbyggande. I min hemkommun Västerås i Västmanland har vi en enorm bostadsbrist. Om ett företag hittar en person med rätt kompetens kan den personen kanske inte ta jobbet eftersom det inte finns någonstans att bo. Det är en jätteutmaning som alliansregeringen inte lyckades göra något åt med sina skattesänkningar. Bostadsbyggandet har varit nästan obefintligt.

Företagen behöver utbildad personal, bostadsbyggande och tåg som kommer i tid så att människor kan pendla till sina arbeten.

Anf. 55 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Helena Lindahl var inne på hur mycket besöksnäringen omsätter. Många unga jobbar där. Anna Wallén tog själv upp att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Det problemet fanns långt före alliansregeringen. Vi behöver därför underlätta för unga att komma ut på arbetsmarknaden. Varför tror ni att det blir lättare om ni höjer arbetsgivaravgifterna för unga?

Anna Wallén talade om utbildning. Nu avviker jag kanske från ämnet, men jag ska berätta om min hemkommun Bjuv. Via byggnadsnämnden valde Socialdemokraterna att stoppa den skola som hade bäst resultat från att finnas kvar. På tre veckor fick barnen lämna sin skola på grund av ideologi. Det är tragiskt. Jag saknar ord för att beskriva vad jag tycker om det.

När saker fallerar måste man göra om och göra rätt. Vänsterpartiet var också inne på att förhindra, försvara och stoppa. Man ska ta tag i de problem som finns och lösa det där och då i de fall där saker och ting missbrukas. Man ska inte lägga ned bra verksamheter som leder vidare i samhället. Det är dåligt.

Det finns mycket att säga om bostadspolitiken. En sak man kan säga är att svaret inte är att ge bidrag till något som blir mycket dyrare, utan svaret är att få marknaden att fungera.

Anf. 56 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag vet inte om jag har särskilt stor tilltro till Ann-Charlotte Hammar Johnssons lösningar på bostadsbristen. Ni har ju misslyckats. Alliansen har absolut inte haft någon lösning på hur vi ska få fart på bostadsbyggandet så att människor i Sverige har någonstans att bo och unga kan flytta hemifrån. Låt oss pröva och se om vi får fart på bostadsbyggandet nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Jag kan tyvärr inte kommentera det som hände i Ann-Charlotte Hammar Johnssons hemkommun.

Vi var inne på den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Om det hade fått en stor effekt på ungdomsarbetslösheten och alliansregeringen hade lyckats få ut arbetslösa ungdomar i arbete hade jag välkomnat det. Då hade jag tyckt att det vore idiotiskt att höja arbetsgivaravgiften. Men reformen kostade oerhört mycket pengar och gav ingen som helst effekt vad gäller att få fler unga i arbete. Det har stimulerat stora företag med många anställda men inte lett till nya jobb.

Unga som är arbetslösa behöver helt andra reformer och satsningar. De måste kunna komplettera sin utbildning. Många arbetslösa ungdomar har inte gymnasieutbildning. Det är något vi måste satsa på, för det är svårt att få arbete om man inte har gymnasieexamen.

Anf. 57 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag reagerade på Anna Walléns tvärsäkra uttalande om att TTIP ger fler jobb. TTIP-debatten har rullat ett tag, och det har gjorts en hel del studier på hur mycket jobb avtalet ger. Nyligen kom en forskningsöversikt där man gick igenom de olika beräkningar som har gjorts, och man konstaterade att läget är osäkert.

Experterna är själva osäkra på vad som gäller. I undersökningen frågade man tio experter vad de tror. Sex av experterna sa att det är osäkert om TTIP verkligen ger fler jobb - trots att de var positiva till avtalet.

EU-kommissionen säger att TTIP borde ge 0,5 procents tillväxt på tio år. Det betyder 0,05 procent per år, vilket i princip är felräkningspengar när vi talar om så här mycket handel.

Min fråga, herr talman, är: Vilka beräkningar utgår Anna Wallén från, och vad är det som gör att hon så tvärsäkert kan säga att TTIP ger fler jobb? Jag kan inte säga det, varken att det ger fler jobb eller att det ger färre jobb. Jag tror att det kommer att förändra vårt samhälle i grunden, men jag tror inte att det tvärsäkert kommer att ge fler jobb.

Man skulle kunna jämföra med något annat, till exempel problemen med arbetsmiljöolyckor. Jag vet att vi har en stor samsyn om att vi behöver göra något åt dem. Om man skulle stoppa alla arbetsmiljöolyckor som finns i EU i dag skulle vår tillväxt öka med 5 procent. Det betyder att det ger tio gånger större effekt att lösa arbetsmiljöproblemen än att ha ett handelsavtal med USA. Är det inte viktigare att lösa den frågan?

Anna Wallén nämnde också de icke-tariffära handelshindren, som är skyddslagstiftning för människor och miljö. Frågan är: Varför ska vi ta bort bra skyddslagstiftning för att den ses som ett handelshinder?

Anf. 58 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågorna.

Det är kul att vi återgår lite till handelsdebatten, som jag tycker känns spännande. Det är mycket som händer i Sverige och i EU. Vi har en levande debatt om det framtida frihandelsavtalet mellan EU och USA, vilket jag tycker är roligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Det finns flera expertutlåtanden om hur ett frihandelsavtal med USA skulle kunna påverka sysselsättningen och tillväxten i Sverige och EU. Som Håkan Svenneling sa finns det många olika beräkningar. Jag fick tipset av näringsministern att inte använda siffror och säga att tillväxten ökar, så jag får väl be om ursäkt för det nybörjarmisstaget.

Jag tror ändå att ett så stort handelsavtal kommer att leda till positiva effekter för svensk ekonomi. Det är jag helt övertygad om. Historiskt ser man att när Sverige har träffat olika typer av frihandelsavtal har det lett till ett ökat utbyte. Om vi kan få fart på framför allt vår exportstrategi och våra exportsatsningar riktade till små och medelstora företag finns det absolut potential.

Men som jag tog upp i mitt anförande och som även Håkan Svenneling från Vänsterpartiet tog upp finns det enorma utmaningar. Därför är det viktigt att vi nu har denna levande debatt i Sverige.

Det är inte Sveriges regering som förhandlar med USA, utan det är EU som har det uppdraget, men det är viktigt att Sveriges regering finns med och trycker på i de frågor som är viktiga för oss. Det gäller skydd för löntagares intressen, miljön, djurs hälsa och så vidare.

Jag skulle vilja fråga Håkan Svenneling något. Vi har ett enigt förhandlingsmandat som riksdagen beslutade om i maj 2013. Jag undrar om Vänsterpartiet har frångått det och har en annan uppfattning när det gäller TTIP. Vill man få till ett frihandelsavtal och vara med och påverka, eller vill man sitta vid sidan av och säga stopp?

Anf. 59 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Om man tittar på och jämför med andra frihandelsavtal är Naftaavtalet många gånger en bra jämförelsemekanism. Där säger förespråkarna att det har gett 1 miljon jobb på de 20 år det har funnits, och de som är negativa säger att det har gett ungefär 683 000 färre jobb.

Kongressens utredningstjänst valde att titta på vad Naftaavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada har gett. Deras slutsats var att det haft liten påverkan på amerikansk ekonomi. Då är frågan om man verkligen ska ta till de stora orden om alla dessa handelsavtal eller om man ska fokusera på andra delar.

Det visar sig många gånger att vissa vinner på avtalen medan andra förlorar. Jag är orolig för att TTIP-avtalet kommer att ha förlorare och att de förlorarna är människorna och miljön.

Oavsett om regeringen har ambitionen att skydda arbetstagares rättigheter finns det flera domar om avtal som liknar TTIP-avtalet och där man på olika sätt har inskränkt arbetstagares rättigheter. Därför tycker jag att det är viktigare att fokusera på de enkla handelshindren och på att lösa frågan om de tullar som finns kvar mellan EU och USA i stället för att ge storföretagen denna makt. Jag är orolig för att demokratin urholkas.

Anna Wallén återknöt till den exportstrategi som vi ska debattera här i kammaren i höst. Det ska bli intressant att ta den diskussionen.

Jag är orolig för att regeringen konsekvent har prioriterat oljeberoende diktaturer. Man har skrivit att man vill öka exporten till Saudiarabien, Thailand, Egypten och Förenade Arabemiraten. För mig är detta länder som står inför ett kraftigt oljeberoende, som har en försvagad ekonomi på grund av oljekrisen och som har en dålig demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Jag förvånas över att regeringen gång på gång prioriterar diktaturer framför framväxande demokratier och prioriterar att flytta makt från människor till storföretag.

Anf. 60 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag skulle fortfarande vilja veta var Vänsterpartiet egentligen står när det gäller TTIP-förhandlingarna. Man läser lite olika saker i debatten, och ibland får man bilden att Vänsterpartiet absolut inte vill ha ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Jag skulle välkomna om Vänsterpartiet i stället fanns med och påverkade under den resa vi nu gör. Jag tycker att Vänsterpartiet har många kloka ingångar som skulle kunna bidra till förhandlingsarbetet, så jag hoppas att ni kommer att vara med där.

När det gäller tvistlösningsmekanismen, som Håkan Svenneling var inne på, tror jag att vi kan göra mycket för att modernisera den så att inte beslut som fattats demokratiskt i Sverige undergrävs. Det är oerhört viktigt för oss. Jag tror att det går att kombinera ett modernt handelsavtal som är omfattande och långtgående med respekt för de beslut som vi fattar här i Sverige och i EU när det gäller miljö, löntagares intressen och så vidare.

Vi hade en interpellationsdebatt i fredags där Håkan Svennelings partikamrat Hans Linde var med och där vi diskuterade internationell handel och svensk export kopplat till mänskliga rättigheter. Det kommer att bli ett viktigt arbete i exportstrategin.

Regeringens ingång är att handel bygger broar och att vi ska ha ett utbyte med länder som inte är demokratier. Det tycker vi är oerhört viktigt. Samtidigt ska vi ta ett stort ansvar för mänskliga rättigheter. Vi tycker att det är viktigt att ha handel med länder som inte är demokratier för att kunna vara med och påverka och sprida den svenska modellen.

Anf. 61 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Handel har varit viktigt i alla tider. Regeringen vill att Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel. Det är ett bra mål.

Jag vill här och nu passa på att höja blicken över dagspolitiken en stund och diskutera vad begreppen "fri" och "rättvis" kan innebära.

Frihandel är för många ett oreflekterat positivt laddat begrepp - visst är det bra med fri handel. Men för vem är den fri? Den enes frihet kan leda till den andres ofrihet. Frihandel urartar lätt till att ett litet antal megakoncerner kontrollerar handeln i en viss bransch, och då har det ju inte längre något med fri handel att göra.

Hur ser vi till att handeln blir rättvis? Alla aktörer har inte samma möjligheter. Den globala marknaden är något helt annat än de lokala marknaderna, och självklart går det inte att jämföra transnationella jättekoncerner och små lokala företag, varken när det gäller förmåga att konkurrera på olika marknader eller förmåga att hävda sina intressen i politiken.

Närings- och handelspolitik får inte inriktas på att ensidigt tillgodose de företags och branschers intressen som har resurser att göra sig hörda. Medborgarnas - människornas - intressen måste vara högsta prioritet. Det gäller både dem som bor i Sverige och dem som bor i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Jag vill påminna om att vi här har ett ansvar för politiken för global utveckling, PGU, som en enig riksdag beslutade om 2003. Dess övergripande mål, som gäller alla politikområden, är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, och de politiska beslut som fattas i Sverige ska ta hänsyn till effekter på fattiga länder och människor. Hur handel bedrivs är en nyckelfråga för att detta ska bli mer än vackra ord.

Handel handlar om så mycket mer än att köpa och sälja varor och tjänster. Den handlar i högsta grad om maktförhållanden. Olika slags handel får olika konsekvenser. Vem tjänar på handeln? Vem förlorar? Vilka konsekvenser får handeln och dess regelverk för hälsa, miljö och demokrati? Vilket slags handel bör vi främja, och finns det handel vi bör stävja? Dessa frågor måste vi ställa oss kontinuerligt när vi utformar handelspolitiken.

Vad gäller TTIP och andra handelsavtal är det viktigt att vi slår fast i betänkandet att Sverige ska stå upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa och att handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Marknaden och demokratin har olika styrprinciper - en dollar, en röst eller en person, en röst. Dessa får inte blandas samman. Demokrati får aldrig ses som ett handelshinder.

Vidare är det avgörande att möjligheten att genom demokratiska beslut stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen samt människors och djurs hälsa inte försämras i jakten på ökad tillväxt och sysselsättning när handelsavtal förhandlas och upprättas. Det är väldigt bra att detta klargörs i betänkandet.

Herr talman! Det är också bra att statens arbete med kapitalflykt pågår på flera olika sätt - genom Exportkreditnämnden, Swedfund och så vidare. Det gäller att följa detta väldigt noga och vid behov skärpa åtgärderna framöver.

Export av många slags produkter och tjänster är självklart bra att främja, och det är bra att staten stöder små och medelstora företag i detta. Här vill jag passa på att nämna de kommunala energibolagen, som i dag hämmas av otidsenlig lagstiftning som hindrar dem från att exportera viktig miljöteknik de har utvecklat. Dessa medborgarägda företag får inte verka på samma villkor som aktieägarföretag, och detta menar jag behöver rättas till.

Ungefär hälften av det globala handelsutbytet utgörs av handel med likvärdiga produkter. Låt mig ge ett banalt exempel: Sverige och USA exporterar kakor till varandra. Den kände miljöekonomen Herman Daly har påpekat att det vore förnuftigare att byta recept med varandra i stället för att exportera kakor mellan kontinenter. Kakhandeln ger upphov till tillväxt - ja, men det är en oekonomisk tillväxt när kostnaderna för onödig energiförbrukning och miljöskador orsakade av transporterna räknas med.

Frihandelssystemet av i dag klarar inte av att i sin prisbildning integrera sådant som miljöbelastning från ökande transporter eller hälsoproblem orsakad av dålig arbetsmiljö. Produktionen flyttas dit miljökraven är lägst och arbetsvillkoren sämst. Den komparativa fördelen orsakar miljöförstöring, försämrad folkhälsa och social utslagning. Detta är en livsviktig aspekt på handel och ekonomisk tillväxt som inte får glömmas bort och som måste hanteras. All handel är inte av godo.

Herr talman! I betänkandet berörs också tvistlösningsmekanismer i olika bi- och multilaterala handelsavtal. Låt mig åter höja blicken lite över dagspolitiken. Vad gäller tvistlösningsmekanismer behöver vi för att kunna ta ställning till dem veta vad de skulle tillföra i avtal mellan länder med fungerande rättssystem och fungerande marknader för försäkringar mot illegal expropriering och liknande. Vilket mervärde ger tvistlösningsmekanismer medborgarna i respektive länder? Vilket mervärde får företagen - de stora och de små, lokala?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Tvistlösningsmekanismer i handelsavtal brukar ge företag rätt att stämma stater medan motsvarande rätt för stater eller civilsamhällen att stämma företag inte ges. Denna obalans blir tydlig i betänkandets resonemang om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Där gäller frivillighet. Det finns bra riktlinjer för företags sociala ansvar, framtagna av bland andra OECD och FN. Det är viktigt och bra att staten stöder företagens arbete för hållbarhet och mänskliga rättigheter, och jag är övertygad om att de allra flesta företag verkligen vill göra ett bra arbete på det här området.

Trots att många företag gör ett gott arbete på området får vi dock gång på gång rapporter från organisationer som Swedwatch om missförhållanden hos svenska företag och deras underleverantörer i verksamheten utomlands. Jag vill därför än en gång lyfta blicken lite bortom dagspolitiken och framföra att det är viktigt att gå vidare med frågan om företags ansvar och rent av undersöka möjligheterna att införa skarpare verktyg för att säkerställa att företag inte medverkar till brott mot mänskliga rättigheter utomlands.

Det finns en lag i USA, faktiskt från 1789, som heter Alien Tort Claims Act. Den ger rätten att stämma företag och gör det möjligt att vid amerikansk domstol lagföra amerikanska företag för brott mot mänskliga rättigheter begångna utanför USA. Då beaktar man även vad deras underleverantörer gjort. Med hjälp av denna lag har 18 burmesiska bybor fått sin sak prövad av en domstol i Kalifornien. De anklagade det kaliforniska oljebolaget Unocal för att ha utnyttjat dem som tvångsarbetare vid anläggandet av en pipeline, vilket var ett projekt det amerikanska bolaget utförde på uppdrag av militärregimen i Burma. Även kinesiska demonstranter vars identiteter lämnats ut av Yahoo vände sig till amerikansk domstol.

Både Unocal och Yahoo valde förlikning och ekonomisk gottgörelse i stället för att fullfölja rättsprocesserna. Lagen hade alltså effekt i praktiken. Företag måste liksom stater och enskilda ha både rättigheter och skyldigheter, och det måste finnas effektiva system för att skydda rättigheter, se till att skyldigheter respekteras och se till att nationella och internationella lagar inte bryts.

Med allt detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 62 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Det var intressant att Annika Lillemets kom in på det här med komparativa fördelar, för jag hade på mitt papper skrivit frihandel, Adam Smith och Ricardo.

Kakfabriker nämndes. De ska stängas, och man ska byta recept. Jag undrar hur det skapar mer tillväxt. För mig ser frågan annorlunda ut, om vi nu ska utgå från kakorna. Det betyder att man arbetar fram nya lösningar för drivmedel, transporter, teknikutveckling och sådant ni själva var inne på, för att lösa problem man ser och samtidigt kunna behålla jobb och ge folk det de efterfrågar. Uppenbarligen finns det nämligen en efterfrågan på de här kakorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Frågan är alltså: Ska man använda TTIP till att skapa möjligheter, eller ska man förbjuda, stoppa och avveckla?

Anf. 63 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är roligt att vi får en debatt om de här viktiga frågorna.

Det Herman Daly vill belysa är att det om man skapar tillväxt genom att skicka kakor mellan kontinenterna också blir oönskade effekter. Det blir miljöförstöring, onödiga transporter, energiåtgång och klimatpåverkan, och det räknas inte in i priset. Då kan det faktiskt bli en oekonomisk tillväxt om man ser det ur ett samhällsperspektiv. Alternativet kan naturligtvis vara att man bakar kakor enligt amerikanska recept i Sverige och enligt svenska recept i USA. Därmed får man fortfarande jobb men slipper transporterna. Transporter har ju inte ett egenvärde i sig. Så kan man också se det, och det är det Herman Daly vill belysa.

Det här är stort och komplext. Visst ska vi ha export, men man får tänka sig lite för också.

Anf. 64 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Onödiga effekter, transporter och egenvärde - nej, jag vill säga tvärtom. Med den politik Miljöpartiet för förstår jag att man vill höja kilometerskatterna och höja skatterna på transporter över huvud taget. På något vis tror jag inte att timret flyger ut ur Sverige av sig självt, utan man måste ha transporter. Jag vill alltså inte riktigt kalla det ett egenvärde, utan det är en viktig del av och komponent i det svenska företagandet.

Jag nämnde i mitt anförande den lilla företagaren och hur det här börjar, alltså att det växer från den lilla människan som startar, driver och utvecklar någonting. Jag skulle vilja höra Annika Lillemets svar när det gäller en näringspolitiksskatt på 27,3 miljarder från regeringen och 630 miljoner på näringspolitiken. Det är högre skatt, och företagen ges krångligare och svårare regelverk. Välfärdssatsningar motarbetas.

Annika Lillemets nämnde att man vill exportera teknik, och med tanke på hur man resonerar undrar jag hur man ser på det här med välfärdsteknik och välfärdsidéer som kan komma människor till del. Det kan ge bättre lösningar inom det medicinska området, inom omsorg och så vidare. Där finns det andra länder som är intresserade, och nu stoppar man möjligheten till valfrihet.

Anf. 65 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Jag har samma erfarenhet som Anna Wallén av vad företagarna önskar sig. Man behöver kompetent personal att anställa för att kunna utvecklas. Man behöver infrastruktur - tåg som fungerar och kollektivtrafik. Man behöver bostäder. För att detta ska fungera behöver vi ha en rimlig beskattning. Man behöver också ha en rehabilitering och en sjukvård som fungerar och så vidare. Man behöver och efterfrågar kort och gott en fungerande välfärd. Där svarar jag alltså precis som Anna gjorde.

Det var många frågor på en gång, men det fanns en fråga om transporter. Det är skillnad mellan nödvändiga transporter och onödigt åkande och resande. Det är också en viktig princip för oss att förorenaren betalar. Ställer man till en klimatskada ska man betala för sig, och det är ett marknadsekonomiskt tänkande jag utgår ifrån att Moderaterna delar. Till skillnad från andra saker är till exempel flyget, särskilt det internationella, skattebefriat eller skattesubventionerat på många områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Jag, i min tur, undrar hur Moderaterna tänker där? Vem ska betala för klimatpåverkan? Och hur ska vi få ned den? Vi måste minska behovet av transporter genom smart samhällsplanering, och vi måste få över godstransporterna från klimatskadliga transportslag till järnväg och sjöfart i mycket högre grad än nu.

Hur ser ni på det? Hur vill ni lösa det, om ni inte vill ha kilometerskatt?

Anf. 66 Helena Lindahl (C)

Herr ålderspresident! Vi vet att besöksnäringen växer så att det knakar i Sverige, och det är jätteroligt. Hela 173 000 personer är sysselsatta inom den näringen i dag. Och jag tror att det kommer att kunna bli många fler.

Som jag tog upp i mitt anförande tidigare kan man på turistnäringens hemsida se att den globala turismen beräknas växa med 66 procent fram till 2030. Det vore roligt om vi i Sverige kan ta någon eller ett par procent av den andelen. Det skulle göra mycket för jobben i Sverige.

Det är många unga och många nysvenskar som får sina första jobb inom den här branschen. Därför är det konstigt att Miljöpartiet vill vara med och höja kostnaderna för att anställa unga. Många av dem får kanske inte chansen då. Om man står och väger mellan att välja någon med erfarenhet eller någon som inte har erfarenhet och det kostar ungefär lika mycket att anställa dem väljer man oftast den som har erfarenhet.

Svenskt Näringsliv gjorde en undersökning inom besöksnäringen för några veckor sedan. Och av de tillfrågade småföretagarna sa 15 procent att höjda arbetsgivaravgifter för unga skulle leda till att ungdomar får gå från sina jobb. Det är väldigt tråkigt.

Min fråga till Annika Lillemets och Miljöpartiet blir då: När Miljöpartiet var med och fattade beslutet tog ni då det här beslutets konsekvenser för unga människor i beaktande?

Anf. 67 Annika Lillemets (MP)

Herr ålderspresident! Tack för frågan, Helena Lindahl!

Jag delar naturligtvis uppfattningen att besöksnäringen är viktig, inte minst för att den är arbetsintensiv; det går inte att rationalisera bort jobb på samma sätt där som inom till exempel tillverkningsindustrin. De trenderna blir också allt tydligare.

Jag vill visa på en annan aspekt. Det gäller också att vara rädd om de attraktiva miljöer som turisterna faktiskt vill besöka, till exempel på norra Gotland. Det gäller att se till att det finns förutsättningar för en levande och blomstrande turistnäring. Vi måste vara uppmärksamma på och verkligen värdera även jobbaspekten när vi väger olika intressen mot varandra.

Det här handlar också om jobb som kan finnas på lång sikt. Näringarna kan blomstra om vi skapar förutsättningar för att vara rädda om de natur- och kulturvärden som vi har.

När det gäller arbetsgivaravgiften har den inte visat sig vara särskilt effektiv. Vi är mer inne på utbildning och annat, precis som Anna Wallén redogjorde för tidigare. Jag har inte något att tillägga där egentligen.

Anf. 68 Helena Lindahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Herr ålderspresident! Tack för svaret, Annika Lillemets!

Besöksnäringen ger också landsbygden stora möjligheter. Jag bor i Västerbotten, och om det är något som vi har gott om så är det plats. När jag går ut på gräsmattan är det inte många som ser mig, och så är det överallt. Vi välkomnar alltså fler turister till norra Sverige. Och jag kan tycka att landsbygden förtjänar de här arbetstillfällena. Landsbygden är inte bara ett museum dit stressade storstadsbor kan åka någon gång om sänder bara för att det är trevligt.

Det är jättebra att Miljöpartiet, tillsammans med Socialdemokraterna, ger ett ökat anslag, närmare 30 miljoner, till Visit Sweden för att fler utländska besökare ska kunna komma till Sverige. Det behövs mer, men det är liksom gott.

Jag blir dock förtvivlad över att ni höjer kostnaderna för branschen som har så små marginaler som det är. Det är klart att det påverkar en småföretagare om till exempel kostnaderna för en ung anställd höjs med ca 40 000 per år. Det är jättemycket pengar. Hur tänker ni när ni höjer kostnaderna för att anställa unga? Den här branschen kommer inte att må bra av det. Det säger de dessutom själva.

Ni kompenserar i stället med någonting som heter traineejobb, inom vissa branscher såsom vård, fritidsverksamhet och så vidare. Men det är inga riktiga jobb. Det är tillfälliga jobb. Varför vill ni hellre ge pengar till tillfälliga jobb än att ge ungdomar möjlighet att få in en fot på ett riktigt arbete?

Anf. 69 Annika Lillemets (MP)

Herr ålderspresident! Att få in en fot i välfärden är inte heller dumt. Det kan också leda till en fast anställning. Och behoven är enorma; det behövs verkligen många i vården och i omsorgen. Det finns självklart många riktiga jobb som behöver göras.

Vi vill satsa på utbildning, och vi vill satsa på goda förutsättningar för olika näringar. Vi har gjort en helhetsbedömning som vi tycker är den i nuläget klokaste.

Anf. 70 Penilla Gunther (KD)

Herr ålderspresident! Jag kan inte låta bli att reagera. För nytillkomna besökare i kammaren kan jag meddela att vi egentligen har en debatt om Riksrevisionens rapport om exportgarantisystemet. Det kan man inte tro. Här har det nämligen handlat om precis allt annat inom det politiska fältet.

Den som jag tror slog rekordet var den socialdemokratiska ledamoten Anna Wallén som inte kunde undanhålla sig från att ta till en totalt förfärlig retorik gentemot den före detta alliansregeringen. Hon anklagade den för att ha tagit livet av folk.

Här i kammaren får man väl ändå någon gång fundera över om vi ska hålla på med den typen av retorik eller om vi ska hålla oss till ämnena för debatterna. Det kanske är sådant som man lär ut på Bommersvik och socialdemokratins andra kursgårdar. Men det är inte vad jag som kristdemokrat har lärt mig. Annars skulle jag mycket väl kunna gå igång på och säga att fastighetsskatten drev folk från hus och hem, att förtidspensioneringar i hundratusentals osynliggjorde människor i det här landet och att det bara handlar om människor som kollektiv och inte efter behov. Det skulle jag kunna gå igång på. Jag lovar. Och det kan vi gärna ta en särskild debatt om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Sverige har tack och lov förändrats efter åtta år med alliansregeringen. Folk tänker själva. Och det är jag otroligt tacksam för.

(Applåder)

Anf. 71 Anna Wallén (S)

Herr ålderspresident! Någon ordning får det vara, Penilla Gunther. Jag gick inte ifrån ämnet. Jag höll ett anförande om Riksrevisionens granskning. Jag talade om exportstrategin och framtida satsningar på svensk export. Det var dina allianskamrater som gick upp och började tala mycket bredare om andra politiska frågor som jag svarade på.

Jag sa inte att alliansregeringen har tagit livet av folk. Jag sa att ni försämrade sjukförsäkringen så pass mycket att sjuka människor tvingades gå och arbeta trots att de borde vara hemma och få ersättning från samhället. Det kan du läsa om i protokollet, som kommer ganska snabbt.

(Applåder)

Anf. 72 Penilla Gunther (KD)

Herr ålderspresident! Då kan jag påminna Anna Wallén om vad hon faktiskt sa. Hon nämnde ensamstående föräldrar som inte har råd och arbetslösa som uppenbarligen inte längre har råd att leva. Jag uppmanar ledamoten att själv ta del av vad hon har sagt från talarstolen i dag. Mina allianskamrater, som du nämnde, har nog samma uppfattning som jag har om vad som faktiskt sas.

I fullmäktige kan ordföranden ibland slå klubban i bordet och säga att talaren inte håller sig till ämnet. Så gör vi inte här, men det borde uppenbarligen göras.

Det som sas i anförandet var väldigt långt ifrån ämnet om exportgarantisystemet och hur det fungerar. Jag vågar nog påstå, Anna Wallén, att du själv hade kunnat hålla dig till ämnet, utveckla det och svara på frågor utifrån den skrivelse som regeringen har lagt fram i anslutning till Riksrevisionens rapport. Men jag hörde dig inte säga någonting om stora och små företag och om hur Exportkreditnämnden ska använda kreditsystemet för att gynna till exempel småföretag. Det tog jag upp i mitt anförande. Varför inte hålla sig till det och utveckla det, om nu ledamoten företräder en regering som i och för sig inte har samrått med det andra regeringspartiet?

Det hade varit intressant att höra hur ni ska lösa problemen när små företag inte får del av exportkreditgarantierna.

Anf. 73 Anna Wallén (S)

Herr ålderspresident! Som svar på Penilla Gunthers fråga angående hur vi ska få Exportkreditnämnden att jobba mer med små och medelstora företag vill jag påpeka att Exportkreditnämnden var hos näringsutskottet och berättade hur man försöker att satsa mer på att jobba med små och medelstora företag. Regeringen har också ändrat i regleringsbrevet till Exportkreditnämnden för 2015 för att denna fråga ska vara mycket mer prioriterad. Så vi har gjort precis det som Riksrevisionen rekommenderade oss att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

I mitt anförande höll jag mig till ämnet, men sedan fick jag frågor om varför vi höjer skatten så mycket på företagande och satsar förhållandevis lite på exportfrågor. Då förklarade jag för dina allianskamrater att problemet för svenska företag är att de inte hittar kompetent personal för att de ska kunna anställa och växa. Det byggs för lite bostäder, så personen som de vill anställa kan inte flytta till den kommunen. Det är bristfälliga satsningar på infrastruktur så att människor inte kan ta sig till arbetet.

Då förklarade jag hur vi vill finansiera detta. Alliansregeringen skar ned på antalet utbildningsplatser, samtidigt som det finns en stor efterfrågan på kompetent arbetskraft. Svaret som alliansregeringen har haft på de stora samhällsutmaningarna har varit att sänka skatten. Det har inte fungerat, säger jag och regeringen. Vi måste göra annorlunda. Då gick jag in på hur ni har försämrat trygghetssystemen genom att sänka skatterna för dem som har höga inkomster för att försämra sjukförsäkringen och a-kassan. Det var så jag kom in på det ämnet.

Jag som riksdagsledamot måste kunna svara på de frågor som jag får. Det tycker jag är artigt, och det förväntar jag mig att andra ledamöter ska göra.

För att avsluta replikskiftet lite trevligt vill jag passa på att tacka dig, Göran Hägglund, för din tid här. Jag vet att du snart lämnar riksdagen, och vi kommer att sakna dig och ditt trevliga humör.

(Applåder)

(ÅLDERSPRESIDENTEN: . som har smittat av sig på hela debatten här.)

Anf. 74 Penilla Gunther (KD)

Herr ålderspresident! Vilken tur att vi har en kristdemokrat här som har ett gott humör! Det passar ju bra vid det här tillfället.

Anna Wallén tycker uppenbarligen att höjda skatter är bättre än sänkta skatter. Minskad konsumtion är bättre än ökad konsumtion för att man ska få fart på näringslivet - både små och stora företag - och de olika branscher som finns i det här landet.

Du talade flera gånger om Västmanland, Anna Wallén, som det största och bästa länet i det här landet när det gäller exportföretag. Ja, men jobba för dem då! Se till att åkerinäringen får bättre villkor! Försämra inte för dem! Höj inte skatterna för folk i allmänhet genom att minska möjligheterna för företagen att anställa människor! Det är ju helt galet.

Är det verkligen så att både socialdemokrater och miljöpartister tror att höjda skatter på arbete ska ge fler arbeten? Det måste ju vara en helt ologisk kullerbytta som inte heller går att förklara utomlands, om nu någon skulle våga sig utanför landets gränser och försöka att göra det.

Jag ser inte någon möjlighet för att vi kommer att få en bättre arbetsmarknad, ett starkare företagande och därmed också en starkare export. Men jag hoppas det, både för Anna Walléns skull och för oss alla andra som inte bor i landets bästa exportföretagarlän Västmanland. Jag hoppas det också för mitt län, Västra Götaland.

Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Jag vill än gång säga i den här debatten att jag hoppas på en bättre exportgaranti helt enkelt för alla företag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)