Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Anf. 20 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Hushåll och företag ska kunna räkna med en trygg elförsörjning. Det kanske låter närmast löjligt enkelt, men i all sin enkelhet är det lite vad energipolitiken ytterst handlar om.

Historiskt har Sverige haft en väldigt trygg el- och energiförsörjning. Industrin har kunnat lita på elsystemet, och det har varit hyggliga priser och liten miljöpåverkan. Det har varit en fördel för Sverige, och det är viktigt att vi värnar detta i ett framtida el- och energisystem. För att kunna bevara detta behöver vi fortsatt rimliga villkor för elproduktion, överföring och användning. Vi behöver ha en välfungerande marknad och en beredskap för att kunna ta oss an ny teknik och nya tekniska möjligheter som kommer.

Det sker en väldigt spännande teknisk utveckling, där exemplen är många. Låt mig bara nämna något kort om det. Om vi tittar på digitaliseringen ser vi att den öppnar för helt nya och andra möjligheter gällande övervakning, styrning och optimering. Vi kan se att kostnadseffektiva metoder för lagring skulle kunna rita om hela energilandskapet i Sverige - men också mellan Sverige och andra länder. Det är inte alltid givet att det blir till Sveriges fördel, men det är svindlande tankar på lite sikt i detta. Vi ser också en teknikutveckling som inte minst när det gäller ny förnybar energi har lett till kraftigt fallande priser.

Solel är ämnet för dagen, fru talman, och den har stor potential i Sverige. Tekniken har gått framåt och går framåt, och intresset är väldigt stort bland både hushåll och företag. Priserna på paneler faller. Det är en väldigt spännande utveckling, som Moderaterna välkomnar. Att kunder, oavsett om det är privatpersoner eller företag, vill nyttja nya tekniska möjligheter är fantastiskt bra och ska värnas.

Sedan har vi frågan och diskussionen om vilka styrmedel som ska användas. Regeringen har ju infört ett stöd till solel; vi talar om runt 1 miljard kronor av skattebetalarnas pengar varje år. Det är enligt vår uppfattning orimligt mycket pengar, trots den stora nyttan och möjligheten med detta som sådant. Riksrevisionen har nu också granskat det här stödet, och de är rejält kritiska till regeringen på området.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att underlagen, som de säger, till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet att öka mängden förnybar el inte har belysts i tillräcklig omfattning. Det saknas även en analys av stödets statsfinansiella effekter vid en betydande utbyggnad av solel. Riksrevisionen konkluderar genom att säga att de tycker att riksdagen inte har fått fullgod information inför sina beslut. De konstaterar också att det saknas analyser som på ett övergripande och konsistent sätt visar samhällsekonomisk lönsamhet med stöd till olika typer av förnybar el i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Regeringen säger nu att man kommer att göra en analys, vilket jag tycker är bra. Man säger själv att man ska peka på motiven till den här typen av stöd och på statsfinansiella effekter. Samtidigt säger Riksrevisionen att man bör göra en lite mer övergripande analys av det samlade stödet till detta område, där man jämför solel med andra tekniker på marknaden för att få en så kostnadseffektiv styrning som möjligt med olika typer av energimål och andra samhällsmål.

Vi delar Riksrevisionens uppfattning. Vi menar att det är rimligt att göra en översyn för att titta på hur det här stödet håller jämfört med stöd till andra tekniker på el- och energimarknaden. Ytterst handlar nämligen detta om att ha en öppen och positiv inställning, i detta fall till solel men även till annan energi och energiteknik, och samtidigt hushålla med skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Det tycker jag inte att regeringen har gjort.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 21 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel. Motivet till Riksrevisionens granskning har varit att kostnaderna per kilowattimme är höga samtidigt som systemet för just solel är komplicerat och svåröverskådligt.

Svensk solelproduktion omfattas i dag av ett antal olika stöd. Det är bland annat investeringsstöd, elcertifikatssystemet och olika skattesubventioner. Bara i budgetpropositionen för innevarande år har regeringen avsatt drygt 900 miljoner kronor per år under perioden 2018-2020 till investeringsstöd till solceller, och under våren höjdes även stödet med ytterligare 170 miljoner kronor. Vid en kraftig utbyggnad kan statens kostnader för stödet dock bli betydligt högre. Eftersom solel är relativt kostsamt att producera är också stödet per producerad kilowattimme högt jämfört med stödet till annan förnybar elproduktion, som primärt subventioneras via elcertifikatssystemet.

Riksrevisionen har även gjort uppskattningar av vad skattebortfallet kan bli med den målbild som återfinns i Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning på el, och man uppskattar att det kan uppgå till närmare 5 miljarder kronor årligen om de gröna ytterlighetspartierna skulle lyckas - eller misslyckas, beroende på hur man ser det.

Fru talman! Riksrevisionen konstaterar att eftersom det saknas just en samhällsekonomisk och statsfinansiell analys av det samlade stödet har riksdagen inte fått tillräcklig information inför beslut om stödåtgärder. Man konstaterar att en annan utformning av stödet sannolikt skulle ge exempelvis mer förnybar el för pengarna. Även Konjunkturinstitutet har påpekat bland annat att stödet till solceller frångår principen om kostnadseffektivitet och teknikneutralitet och att det borde slopas snarare än utökas. De har även sedan tidigare påpekat att det inte finns något som tyder på att en subvention av solelproduktion skulle öka antalet sysselsatta i ekonomin på lång sikt.

Det är även så att branschorganisationen för solel i Sverige, Svensk Solenergi, under föregående höst var ute med en propå med önskemål om att just fasa ut stödet till solceller. Detta var någonting som uppenbarligen ratades av regeringen, som höjde både ersättningsnivån och nivån på investeringsstödet som sådant. Det är kanske inte alltför ovanligt att exempelvis en bransch kan efterfråga olika former av stöd eller vara pådrivande för sådant, men man får nog leta tämligen länge och med ljus och lykta för att finna de fall där en branschorganisation anser att subventioner bör avvecklas - och där ett sådant önskemål i stället bemöts med ännu mer subventioner. Men så är det kanske med en regering som har bidragspolitik som sin främsta gren och väljer att bortse från alla röster som finns i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Fru talman! Sverigedemokraterna menar att dagens investeringsstöd för installation av solceller, vilket under senare år kraftigt har utökats, på goda grunder kan ifrågasättas just eftersom solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid de tidpunkter på året då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott på el. Solcellernas elproduktion är låg under årets mörka och kalla månader. Just när vi behöver elen som mest producerar solkraften som minst. Detta leder även till att vi under sommarhalvåret exporterar en överkapacitet till lågt pris och på vintern importerar dyr el.

På sommaren begränsas produktionen genom planerade underhåll, lagring av vatten i magasinen och stängning av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att subventionspengarna till solkraft är en ren samhällskostnad, eftersom Sverige exporterar elöverskott till marknader där priset understiger kostnaden. Med investeringsstödet till solkraft investerar Sverige alltså i produktionskapacitet när den inte efterfrågas, och det är någonting vi knappast tycker kan betraktas som miljövänligt eller samhällsekonomiskt effektivt.

Däremot vill vi framhålla att produktion av solel kan vara och är såväl lönsamt som effektivt i andra delar av världen. Detta gäller främst i de länder där man har en produktionsprofil från solkraften som överensstämmer med den efterfrågeprofil som finns och där efterfrågan på el är som störst när solen skiner. Satsningar framöver vad gäller exempelvis forskning om solkraft i Sverige bör därför vara exportorienterade, till marknader där potentialen för solkraft är mycket större och där den troligtvis naturligt kommer att utgöra en betydligt större del av marknadernas energisystem.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation 2 i betänkandet, fru talman.

Anf. 22 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till reservation 3.

Att fem partier i Sveriges riksdag har nått en energiöverenskommelse med ett mål om 100 procent förnybar energi år 2040 är glädjande. För att klara detta mål behövs en mångfald av energislag. Vindkraft och solkraft kan utgöra betydande delar i ett sådant system. Samtidigt behöver vattenkraften och biokraften vara basen och flexibiliteten, självklart tillsammans med användarflexibilitet och olika former av lagring.

I dag finns ett relativt stort antal stöd som är riktade till hushållen och som är ämnade att stimulera investeringar i grön teknik. Dessa stöd präglas av skilda villkor och ansökningsprocesser, där stöd beviljas och betalas långt efter att de aktuella investeringarna har genomförts. Stöden är också begränsade till en fast summa pengar som har anslagits i stället för att vara konstruerade som en rättighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Detta leder till långa väntetider, köer och osäkerhet, vilket missgynnar gröna investeringar. Väntetiden för stödet till solceller är i dag, beklagligt nog, upp till två år.

Fru talman! Det är därför inte konstigt att Riksrevisionen ger regeringen kritik för att reglerna är snåriga och säger att det krävs regelförenklingar. Det behövs ett enkelt och verkningsfullt styrmedel som skapar långsiktiga och tydliga spelregler och som kan svara mot det breda och snabbt växande intresse för investeringar i grön teknik som finns i hela landet.

Centerpartiet föreslår därför att de delar av stöden som hushållen kan få för solceller, laddboxar och energilagring ersätts med ett grönt avdrag. Vi föreslår ett snabbt och enkelt avdrag som, precis som ROT-avdraget, görs direkt på fakturan. På detta sätt skulle dessa klimatinvesteringar bli mycket enklare och snabbare än med dagens system.

Fru talman! Vi vill att fler människor ska vara med och bidra till den gröna omställningen. Att kunna sätta upp solceller är just en sådan chans. Det är också tydligt att personer som sätter upp solpaneler i regel blir mer medvetna om sin egen energikonsumtion, vilket i sin tur gynnar omställningen.

Att införa ett grönt avdrag löser självklart inte alla problem, men det är i alla fall ett steg på vägen mot enkelhet och tydlighet för konsumenter. Det tar oss också närmare målet om 100 procent förnybar energi.

(Applåder)

Anf. 23 Larry Söder (KD)

Fru talman! Det är inte utan att man blir ganska glad när man åker runt hemmavid, där man bor, och ser att fler solceller finns och att både enskilda personer och företag investerar i solenergi.

Denna debatt handlar egentligen inte om solenergi som sådan, utan det är den granskningsrapport som har gjorts som vi på något sätt ska svara på.

Riksrevisionen har utgått från två frågeställningar i sin granskning: Har regeringen och ansvariga myndigheter utarbetat och rapporterat ett tillräckligt och transparent underlag för att underlätta välgrundade beslut om stödet till solel, och har det samlade stödet till solel bidragit till Sveriges mål inom energi- och klimatpolitiken på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt?

Efter att ha läst detta måste jag konstatera att svaret från Riksrevisionen är nej på båda frågorna, vilket är tråkigt. Man säger att granskningen visar att beslutsunderlagen om stöd till solel inte har omfattat tillräckliga samhällsekonomiska eller långsiktiga statsfinansiella analyser. Riksrevisionen konstaterar att då det saknas en samhällsekonomisk och statsfinansiell analys av det samlade stödet till solel har inte riksdagen fått tillräcklig information inför beslut om stödåtgärder.

Att ha bra underlag när man fattar beslut är oerhört viktigt i alla frågor. Även om vi fattar beslut som det finns stor enighet om i riksdagen behövs analyser och konsekvensbeskrivningar för att vi ska veta vilka beslut vi fattar, vilka konsekvenser vi förväntar oss och vad det är som vi ska följa upp. Riksrevisionens kritik är därför i mitt tycke allvarlig.

Kristdemokraterna ser positivt på att solelen under en tid har fått ett stöd för att snabba på utvecklingen av solelmarknaden. Detta behövs för att bidra till målet om en förnybar elproduktion till 2040.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Men samtidigt får det inte ske på bekostnad av en sund användning av skattebetalarnas pengar. Varje krona ska användas så förnuftigt som möjligt. För att vi ska kunna göra detta, och för att vi ska veta om vi gör det, är konsekvensbeskrivningar och analyser viktiga.

Riksrevisionen konstaterar att det saknas samhällsekonomiska och statsfinansiella analyser och att riksdagen inte fått tillräcklig information inför beslut om stödåtgärder. Därför vet vi i dag inte om de kronor som satsats på solel är bäst nyttjade för just solel eller om dessa kronor hade gjort större nytta någon annanstans eller för något annat energislag.

Trots Riksrevisionens skarpa kritik mot regeringens uteblivna analyser valde regeringen att i vårändringsbudgeten skjuta till ytterligare 170 miljoner kronor för att fortsätta att stimulera utbyggnaden av solceller, vilket har fört upp de totala anslagsramarna för 2018 till miljardbelopp.

Regeringen bör låta analysera det samlade stödet till solel enligt Alliansens förslag i syfte att nå ett samhällsekonomiskt lönsamt stöd. Som sagt: Varje krona ska användas så förnuftigt som möjligt.

Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 1 med anledning av Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel.

(Applåder)

Anf. 24 Karl Längberg (S)

Fru talman och ledamöter! Nu är vi här för att debattera regeringens svar på Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel. Inför denna debatt frågade jag en vän varför hon tyckte att vi skulle stödja solenergi. Hon svarade kort: Det är framtiden - herregud!

Jag tror att hennes ord sammanfattar de flestas syn på solenergi. Många är oroliga för klimatet; samtidigt är solenergi något som människor förknippar med framtidstro.

Fru talman! Regeringen har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna träffat en energiöverenskommelse med ett mål på 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Vi är överens om att Sverige ska ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.

Riksrevisionen har granskat om det samlade stödet till solel bidrar till de energi- och klimatpolitiska målen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Utskottet återger regeringens svar att det för närvarande pågår en rad förändringar av energisystemet, både i Sverige och på global nivå.

Regeringen anser att det behövs flera åtgärder för att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Man bedömer att det behövs ett riktat stöd för att främja teknik som ännu inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att stå på egna ben. Solel är en sådan teknik. Regeringen skriver också i sitt svar på skrivelsen att man avser att utförligt redovisa motiv för och effekter av det samlade stödet till solel.

Fru talman! Många människor ser att klimatet inte kan vänta och vill göra en aktiv insats för att ställa om till 100 procent förnybar el. Därför ser vi nu att det pågår något av en solcellsrevolution i vårt land. För mig är det självklart att politiken ska följa upp detta engagemang och underlätta för människor. I detta fall handlar det om stöd till solenergi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Solenergi kommer att spela en allt viktigare roll i ett framtida hållbart energisystem, och det finns många vinster med en ökad solenergiproduktion. Den kompletterar vindkraften - produktion av solkraft sker främst under sommarhalvåret, medan vindkraften har större produktion under vinterhalvåret.

Solenergiproduktion innebär också vinster för både personer och företag. Jag läste om en familj i Halland som efter ett år med solceller hade producerat 80 procent av sin årskonsumtion. Genom smarta lösningar kunde de byta ut sin överproduktion under sommaren mot el under vintern. Solceller är en bra möjlighet för hushåll att bli egenproducenter av el.

Vi ser även hur allt fler företag investerar i solceller på sina tak. I Dagens industri kunde vi nyligen läsa om Apotea, som har byggt den största takanläggningen i Sverige. Samtidigt är solel i dag fortfarande en teknik som inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att stå på egna ben.

Enligt Energikommissionens slutbetänkande har utbyggnad av solelproduktion den högsta produktionskostnaden för förnybar el. Utan det stöd som infördes av den förra regeringen och de kraftiga höjningar av stödet som den här regeringen har gjort tror jag inte att intresset för solel hade varit så stort som det är i dag. Genom riktat stöd till solel som teknik driver vi på utvecklingen. När marknaden är mogen kommer stödet att fasas ut, precis som det tidigare stödet för vindkraft.

Fru talman! Vi kan också se spännande projekt växa fram i takt med att solcellerna på taken blir fler och fler. Ett exempel är Askersunds kommun. Där har man genomfört ett projekt kring hur mikronätsystem kan komma att se ut i framtiden. Man vill bland annat utjämna effektuttag från lokalnätet vid förbrukningstoppar, utnyttja variationer i elpriser på elmarknaden och kunna leverera en avbrottsfri elförsörjning. Resultatet visar på minskade energikostnader och minskad belastning på elnätet.

Fru talman! Vi står inför ett vägval. De satsningar vi gör nu på solelen är inte för här och nu, utan de är för framtiden. År 2017 stod solel för ca 0,1 procent av Sveriges elproduktion. Många andra länder ligger långt före Sverige när det gäller produktion av solel. Globalt ser vi ett allt större intresse för förnybar elproduktion.

I dag är Tyskland ledande när det gäller produktion av solel. De har ett stort försprång. I delstaten Kalifornien blir det snart obligatoriskt med solceller på nybyggda villor och flerbostadshus.

Utifrån det underlag som vi står och debatterar här i dag är det viktigt att ha med sig att vid en global jämförelse har det gått trögt på den svenska marknaden när det gäller solel.

Jag är övertygad om att elmarknaden, precis som regeringen säger, kommer att genomgå en stor förändring i framtiden, både här på hemmaplan och globalt. Därför är det viktigt att vi i dag investerar inför framtiden i stället för att vänta och reagera först när det är för sent.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien lämnade år 2016 en delrapport, där de granskade fyra olika vägval för svensk elmarknad. De fyra vägvalen var: mer sol och vind, mer biobränsle, ny kärnkraft och mer vattenkraft. Men oavsett vilket vägval som man kunde läsa om i rapporten kunde jag konstatera att de ansåg att det behövs en ökad produktion av solel, jämfört med den vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Stödet till solceller har höjts successivt under mandatperioden, och regeringens solcellssatsning för år 2018 ligger nu över 1 miljard kronor. Det kan jämföras med de 59 miljoner som gick till solcellsstöd under år 2014. Kötiden för ansökningarna har minskat radikalt, samtidigt som intresset har ökat. Vi tycker att detta är bra. Utan det ökade stödet till solel hade vi inte haft den här utvecklingen.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag härmed yrka bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, och jag avstyrker samtliga motioner.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström, David Lindvall och Anna Wallén (alla S).

Anf. 25 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Elmarknaden är ju inte som vilken annan marknad som helst. På en marknad där produktion och användning sker i exakt samma ögonblick är det inte möjligt att lagra varan eller skjuta upp leveransen, utan det sker momentant hela tiden.

Jag tycker att Socialdemokraterna visar en återkommande brist på förståelse för de fysikaliska lagar som omgärdar elmarknaden och hur de fungerar. De säger till exempel att under 80 procent av året kan man klara sig med den egna produktionen av solceller för att vintertid plocka tillbaka något annat. Det spelar tydligen ingen roll att 20 procent av årets timmar är rätt många timmar. Skulle fler tänka på samma sätt skulle vi skjuta undan mer av den kraftproduktion som industrin behöver för att vi ska kunna tillgodoräkna oss en hög leveranssäkerhet vintertid för att i stället importera kolkraft från våra grannar.

Tyskland är snarare ett skräckexempel på hur det kan gå när politiker är alltför klåfingriga. Där ökar man utsläppen av växthusgaser och bygger ny kolkraft, som man i allra högst grad är beroende av för att få kraftsystemet att fungera. Skillnaden med det svenska kraftsystemet är att det är helt fossilfritt. Det finns inga utsläpp från elproduktionen i Sverige att tala om. Vi är förebilden för hur andra länder borde bygga sina kraftsystem.

Intressant är att de energislag som man vill slänga extra subventioner på med investeringsstödet till solceller kommer att bidra till att öka utsläppen av växthusgaser. Enligt FN:s klimatpanel är utsläppen från solkraft högre än från kärnkraft, vattenkraft och vindkraft.

Då är min fråga, fru talman, till Socialdemokraterna: På vilket sätt kommer ökade utsläpp av växthusgaser från kraftsektorn att stärka Sverige?

Anf. 26 Karl Längberg (S)

Fru talman! Tack, Mattias, för frågan!

Anledningen till att utsläppen från solcellerna är så höga är att solceller just nu är ganska energikrävande att tillverka. Huvuddelen av tillverkningen sker också i Kina och Tyskland, där man har en ganska stor del kolkraft i energimixen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Potentiellt när det gäller solceller och ett elsystem som är 100 procent förnybart kommer produktionen av solceller i framtiden att minska utsläppen som den står för i dag.

I den här församlingen är vi fem partier som står bakom energiöverenskommelsen, där vi säger att vi ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Jag kan notera att Sverigedemokraterna inte är med i överenskommelsen.

Att driva igenom ett 100 procent förnybart elsystem, där vi i framtiden producerar mer solceller, är också ett sätt att lösa problemet med utsläppen från solceller.

Jag måste gå tillbaka till vad Mattias sa innan han ställde sin fråga. Han tog då upp mitt exempel med familjen i Halland som producerar 80 procent av sin energikonsumtion. Då måste min fråga till Mattias och Sverigedemokraterna bli: Är ni emot att svenska hushåll blir egenproducenter av el och sätter upp solceller på taken? Är det så jag ska uppfatta det?

Anf. 27 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Självklart inte, Karl Längberg. Men det ska inte ske med mina och dina skattepengar, utan det ska ske genom en elmarknad som är avreglerad. Där ska aktörerna kunna bidra till ny elproduktion, men det är det underliggande elpriset som ska styra vad som ska byggas. Det ska inte vara politiker i den här kammaren som står och pekar ut vad som ska byggas, utan det är en marknad som ska avgöra det.

Återkommande problematiskt är att det finns en stor klåfingrighet här från Socialdemokraterna tillsammans med gröna aktivister. Man vill bygga det som man tycker är vackert och fint, men man saknar kopplingen till och förståelsen för de fysikaliska lagar som omgärdar kraftsystemet. Här plockar man ut ett enskilt kraftslag, det vill säga solkraft, som det ska byggas mycket av, och ger detta extra stöd utöver det som finns i elcertifikatssystemet.

Bekymret med ett kraftsystem på en gemensam marknad är att det tränger undan annan kraftproduktion som kommer att behövas vintertid, då vår efterfrågan på el är nästan två och en halv gånger så stor som den är på sommaren. Trycker vi då in någonting som producerar 85 procent av sin energi under sommarhalvåret och en väldigt liten andel under vinterhalvåret leder det till att vi hamnar i effektbrist. Det statliga affärsverket Svenska kraftnät varnar för att en effektbrist ligger runt hörnet. I den systemutvecklingsplan som släpptes förra året pekar man på att det kommer att vara 400 timmars effektbrist i södra Sverige. Det handlar inte om en dag om året eller två, utan det kommer att bli en halv månad om året med effektbrist. Det kommer inte att finnas några förutsättningar att verka för en energiintensiv industri i Sverige om man ska vänta med att producera beroende på väderförutsättningarna.

Är inte ni socialdemokrater över huvud taget oroade över den effektbrist som vi ser komma framöver och som delvis är en konsekvens av den politik som ni själva har fört?

Anf. 28 Karl Längberg (S)

Fru talman! Jag tackar Mattias Bäckström Johansson.

Mattias tar upp effektbristen. Den 15 juni kommer vi i kammaren att diskutera regeringens proposition om energipolitikens inriktning. Just effektbehovet och den utmaningen tas upp ganska mycket i den propositionen, så vi kommer att återkomma till den diskussionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Kort kan man säga att genom ett mer diversifierat elsystem kan olika tekniker komplettera varandra och därmed balansera upp och möta de utmaningar vi har inför framtiden vad gäller elproduktionen.

Fru talman! Enligt SOM-institutet vill drygt 80 procent av svenska folket att Sverige ska satsa på mer solelsproduktion. Intresset för att investera i solceller är stort i vårt land. Genom riktade satsningar skyndar vi på utbyggnaden för att få en ännu mer diversifierad energiproduktion. Det tycker vi i grunden är bra. Det är synd att Sverigedemokraterna inte tycker detsamma.

Enligt Energimyndigheten behöver produktionen av solel öka till att utgöra 5-10 procent av den totala elanvändningen om den ska kunna bidra till målet om 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål som fem av riksdagens partier har satt upp, och jag noterar åter att Sverigedemokraterna inte är med i denna överenskommelse.

Vi anser att solel kommer att kunna bidra till att möta svensk energiproduktions framtida utmaningar. Vi tycker att det är en bra satsning, och vi är stolta över den. Antagligen är vi lika stolta som den förra regeringen var när den införde sitt stöd. Vi är glada över att vi har höjt stödet och därigenom ger fler människor i Sverige möjlighet att bli egenproducenter av el genom solceller på sina tak.

(Applåder)

Anf. 29 Lise Nordin (MP)

Fru talman! I Sverige glittrar solceller på allt fler tak. Det är tydligt att många människor vill göra en insats och bli producenter av förnybar el. Energimyndigheten rapporterade nyligen att antalet solcellsanläggningar i Sverige ökade med mer än 50 procent 2017.

Sedan årsskiftet har regeringen höjt investeringsstödet till 30 procent av kostnaden, även för privatpersoner. Efter denna höjning rapporteras att antalet ansökningar om stöd ökade med 400 procent under årets första månader.

I vårändringsbudgeten skjuter regeringen till ytterligare medel, också riktade till länsstyrelserna så att de ska kunna skynda på utbetalningarna till de många människor som vill ta del av stödet. Totalt uppgår investeringsstödet för solceller till 1 085 miljoner kronor, vilket kan jämföras med alliansregeringens 59 miljoner kronor per år. Det innebär att ungefär 20 gånger fler kan ta del av investeringsstödet för solel.

Det har aldrig varit så enkelt och lönsamt att sätta solceller på sitt tak som nu. Med Miljöpartiet i regering har mycket hänt. Skattereduktionen som ger 60 öre per kilowattimme el man säljer ut på elnätet från den egna produktionen infördes 2015. Momskravet har slopats. Tidigare var en egenproducent av solel tvungen att rapportera till Skatteverket, men det är nu borttaget.

Det har införts skattefrihet för den mikroproducent som producerar sin egen solel, även om denne säljer ett antal kilowattimmar vid olika tidpunkter, och inom två veckor beräknas riksdagen ställa sig bakom regeringens förslag att ta bort bygglovskravet för solceller på tak.

När vi i dag debatterar Riksrevisionens granskning av det samlade stödet till solel är det viktigt att se de stora skillnaderna i partiernas prioriteringar av solenergi. De inlägg som gjorts i debatten bör ses mot bakgrund av att det finns oppositionspartier som i sina budgetförslag kraftigt skär ned på investeringsstödet till solel. Moderaterna har ju slaktat investeringsstödet till solel i alla sina budgetar under mandatperioden. Det är inte ett resultat av Riksrevisionens skrivelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Riksrevisionen har tre rekommendationer till regeringen: ta fram mer underlag för att tydliggöra grunden för teknikspecifika stöd till solel, jämföra om annat stöd skulle ge mer förnybar elproduktion och analysera och redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av solelstödet.

Låt mig citera från Riksrevisionens skrivelse: "Riksrevisionens övergripande slutsats är att underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet att öka den förnybara elproduktionen inte har belysts i tillräcklig omfattning."

Att efterfråga mer analys i underlagen vad gäller kostnadseffektivitet är på intet sätt samma sak som att det inte är kostnadseffektivt.

I kommittémotionen från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna står det att stödet till solel inte är kostnadseffektivt. Vad de baserar detta antagande på är oklart. De presenterar inget underlag för denna slutsats.

Riksrevisionen efterfrågar mer underlag. Det är alltid bra med mer underlag för politiska beslut. Jag kan inte komma på en enda granskning från Riksrevisionen som inte efterfrågat mer underlag för politiska beslut.

Utskottet skriver i sitt svar att regeringen avser att utförligt redovisa motiv och effekter av det samlade stödet till solel. Det välkomnar jag. Jag tvivlar dock på att det kommande fördjupade underlaget med mer analys kommer att få de oppositionspartier som skär ned på investeringsstödet att ändra sig, oavsett vad underlaget visar.

När stöden till solceller och annan ny teknik ska utvärderas utifrån kostnadseffektivitet gör tidsperspektivet stor skillnad. Riksrevisionen skriver att en annan utformning av stöden sannolikt skulle ge mer förnybar el för pengarna. Jag instämmer i den bedömningen om man ser på kort sikt. Men med en sådan utgångspunkt utvecklas aldrig den nya teknik som behövs framöver för att nå våra mål.

Om man bara ser till vad som är mest kostnadseffektivt vid varje tidpunkt skulle ny teknik aldrig utvecklas. Ett sådant kortsiktigt perspektiv skulle inte utveckla de lösningar som kommer att bidra till att vi når våra energipolitiska mål till 2040. Det är i sammanhanget viktigt att påminna om de stora statliga stöd som gavs till kärnkraften när den byggdes ut.

I analysen av solenergins roll och kostnadseffektivitet är det relevant att utgå från hur dagens stöd kan utveckla lösningar som kostnadseffektivt bidrar till att uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040. Det är också centralt att analysera om det behövs fler styrmedel än de som finns sedan tidigare.

Olika stöd till förnybar energi jämförs ofta med elcertifikatssystemet, som är ett väldigt kostnadseffektivt styrmedel. Men jämförelsen haltar eftersom elcertifikatssystemet är begränsat till 18 terawattimmar till 2030. Det är en pusselbit i utvecklingen av förnybar energi, men det räcker inte - både eftersom det till sin utformning inte stöder ny teknik och eftersom det behövs mer förnybar elproduktion än de 18 terawattimmarna för att nå de långsiktiga energipolitiska målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Regeringen konstaterar att det behövs fler åtgärder för att nå målet 100 procent förnybar elproduktion. Regeringen bedömer att det behövs ett riktat stöd för att främja teknik som ännu inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att stå på egna ben - solel är en sådan teknik - och jag delar regeringens bedömning.

Riksrevisionens tredje rekommendation handlade om att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna. Eftersom investeringsstödet är ett specificerat budgetanslag som presenteras varje år konstaterar utskottet att de statsfinansiella effekterna därmed är kända.

Energimyndigheten bedömer potentialen för solel i Sverige till 7-14 terawattimmar år 2040. Den högre nivån är cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion, och det vore en viktig pusselbit för att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem.

I reservation 4 skriver Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de i stället för investeringsstöd föredrar regelförenklingar. Men vad de avser med regelförenklingar framgår inte.

Bygglovet för solceller nämns, och det tas nu bort. Den 13 juni beräknas riksdagen ställa sig bakom regeringens förslag att slopa bygglovskravet. Vilka övriga regelförenklingar som allianspartierna kan syfta på framgår inte, och jag har heller inte kunnat utläsa detta i något annat sammanhang. Jag välkomnar ytterligare regelförenklingar, men jag har inte sett några konkreta förslag från de partier som säger att det är alternativet till investeringsstöd.

Låt mig kommentera Sverigedemokraternas felaktiga hänvisning här i debatten till branschorganisationen Svensk Solenergi. Branschorganisationerna har varit mycket positiva till att regeringen skjuter till mer pengar för att hantera den kö som har byggts upp under många år och som nu successivt kommer att hanteras. Jag håller med branschorganisationerna om att vi på sikt ska fasa ut investeringsstödet, när tekniken är mogen.

Det ska vara enkelt att sätta solceller på sitt tak. Jag instämmer i Riksrevisionens bedömning att det i dag finns svårigheter för den enskilde att greppa det samlade stödet för solel. Därför är det positivt att Energimyndigheten i sitt regleringsbrev för 2018 har fått i uppdrag att ta fram en lättanvänd informationsplattform som gör det enklare för den som vill installera solceller på sitt tak. Plattformen ska vara ett nav för offentlig information som är relevant för den enskilde som vill investera i sol. Arbetet är i full gång, och första steget har redan redovisats.

Fru talman! Jag stöder utskottets förslag att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå motionerna.

(Applåder)

Anf. 30 Birger Lahti (V)

Fru talman! Kollegor och åhörare!

I betänkande NU18 behandlar utskottet regeringens skrivelse, som vi har varit inne på och som bygger på Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel.

Riksrevisionen har granskat om det samlade stödet till solel bidrar till EU:s och riksdagens energi- och klimatpolitiska mål på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet att öka den förnybara elproduktionen inte har belysts i tillräcklig omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen avser att beskriva det samlade stödet till solel och vilka långsiktiga statsfinansiella effekter det har samt vilka motiv det kan finnas för teknikspecifika stöd till solel.

De energipolitiska målen om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 och 50 procent effektivare energianvändning till 2030 kommer att följas upp vid kontrollstationer vart fjärde år, meddelar regeringen, med start 2018. Med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Jag och Vänsterpartiet tycker att solelproduktion är ett energislag som är värt att rikta stöd till i startskedet, när det ännu inte är tillräckligt konkurrenskraftigt för att stå på egna ben. Men givetvis ska man utvärdera dylikt stöd och titta på när det kan fasas ut.

Fru talman! Vad som är intressant och välkommet är givetvis hur Riksrevisionen använder sig av begreppet samhällsekonomiskt. Smaka på ordet - samhällsekonomiskt!

Vidare frågar sig Riksrevisionen om regeringen och ansvariga myndigheter utarbetat tillräckliga underlag för beslut som innehar samhällsekonomiska analyser. Smaka på de orden - samhällsekonomiska analyser!

Detta är mycket intressant och välkommet, enligt min mening. Jag väntar med spänning på att Riksrevisionen ska göra granskningar som tittar på hur samhällsekonomiskt försvarbart det är att lägga miljardbelopp av skattemedel på vinstutdelning till riskkapitalbolag i vård- och skolföretag, till exempel, eller hur samhällsekonomiskt försvarbart det är att lägga miljardbelopp på att låta skattemedel renovera välbärgade svenskars kök och altaner eller bryggor på mångmiljonärernas sommarställen.

Detta var bara två exempel där det verkligen saknas samhällsekonomisk analys av vilka effekter det har på samhället eller för den delen vilka som är mottagare av stödsystemet.

Fru talman! Jag ser fram emot ytterligare granskningar från Riksrevisionen där samhällsekonomiska analyser verkligen ges tyngdpunkt och där riksdagen får svar på vilka konsekvenser olika stödformer får.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 maj.)