Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag (prop. 2005/06:40)
Betänkande 2005/06:SkU10
Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU10 | |
Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag (prop. 2005/06:40) | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet med några ändringar regeringens förslag till reformerade skatteregler för fåmansföretag. De nya reglerna innebär att kopplingen mellan de löner företaget betalar ut och ägarens beskattning blir starkare än i dag. Fåmansföretag med många anställda får en möjlighet att i praktiken undantas från regelverket. Reformeringen för också med sig att systemet förenklas något. En ny schablonregel för beräkning av det kapitalinkomstbeskattade utrymmet kommer att göra det enklare att deklarera för ett stort antal småföretag, särskilt för dem som har litet kapital eller är nystartade.
Med hänsyn till de uppgifter som har framkommit om förslagets effekter för medlemmar i s.k. oäkta bostadsrättsföreningar föreslår utskottet att andelar i sådana föreningar inte skall omfattas av de reformerade reglerna för onoterade företag i avvaktan på visst utredningsarbete rörande beskattningen av denna boendeform. Det innebär att medlemmarna under en övergångstid får behålla den skattenedsättning som de s.k. lättnadsreglerna innebär i stället för att få nedsatt skattenivå från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som är hänförliga till bostadsandelarna. I övrigt föreslår utskottet en följdändring rörande avyttring av handelsbolagsandelar och några förtydliganden i syfte att undvika oklarheter vid tillämpningen av de nya reglerna.
Den sammantagna budgeteffekten av de ändrade reglerna beräknas för åren 2006-2008 till 0,1 miljard kronor per år, medan den varaktigaoffentligfinansiella kostnaden beräknas till 1,15 miljarder kronor årligen. Åtgärderna skall på sikt finansieras inom den ram som tidigare har avsatts av riksdagen.
Utskottet avstyrker de yrkanden om olika förändringar i regeringens förslag som finns i den motion som har väckts med anledning av propositionen. Ett yrkande som gäller åtgärder för de oäkta föreningarna med anledning av slopade lättnadsregler bör emellertid anses tillgodosett genom de ändringar som utskottet föreslår.
Till betänkandet har lämnats en reservation (m, fp, kd, c) och ett särskilt yttrande (v).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med de ändringarna att lagförslaget tillförs en ändring i 50 kap. 7 § och att 57 kap. 17 och 19 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ändras i enlighet med utskottets förslag i bilaga 3, 2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2005/06:39 i denna del och 2005/06:40 samt avslår motion 2005/06:Sk3 yrkandena 1-6 och 8. |
Reservation (m, fp, kd, c)
Stockholm den 1 december 2005
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Gunnar Andrén (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Per Rosengren (v) och Peter Rådberg (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2005/06:40 föreslår regeringen ändringar i de skatteregler som gäller för fåmansföretagare. En motion har väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2. Motionens yrkande 7, som gäller behandlingen av s.k. överskottslikviditet i onoterade bolag vid förmögenhetsbeskattningen, har utskottet beslutat överföra till ett annat ärende så att det kan behandlas under våren tillsammans med andra yrkanden som gäller detta och andra förmögenhetsskattefrågor.
I proposition 2005/06:39, som utskottet behandlar i ett annat ärende (bet. 2005/06:SkU9), har regeringen föreslagit vissa anpassningar i skattelagstiftningen till en ny aktiebolagslag. Den ändring i 57 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) som föreslås i nämnda proposition skall träda i kraft samtidigt med den nya lydelse av paragrafen som föreslås i proposition 2005/06:40. Den ändring som föreslås i proposition 2005/06:39 har förts över till behandlingen av proposition 2005/06:40 i detta betänkande.
De ändringar i regeringens lagförslag som utskottet föreslår framgår av bilaga 3.
Utskottet har i ärendet berett finansutskottet tillfälle att yttra sig med hänsyn till eventuella återverkningar på de offentliga finanserna till följd av skatteutskottets förslag att under en övergångstid behålla lättnadssystemet för boende i s.k. oäkta bostadsrättsföreningar. Finansutskottets yttrande bifogas som bilaga 4.
I ärendet har inkommit skrivelser från HSB Riksförbund, Riksbyggen och SBC ek. för. angående oäkta bostadsrättsföreningar. Svenskt Näringsliv har vid en uppvaktning lämnat synpunkter och lämnat in en skrivelse angående reformeringen av fåmansföretagsreglerna. Därutöver har utskottet i ärendet mottagit några skrivelser från enskilda personer.
Bakgrund
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett fåmansföretag infördes vid 1990 års skattereform. Reglerna syftar till att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget skall beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster och motverkar att bolag används till att omvandla progressivt beskattade förvärvsinkomster till lägre proportionellt beskattade kapitalinkomster.
Reglerna kritiseras ofta för att de inte tar tillräcklig hänsyn till den risk som det innebär att starta och driva ett eget företag och för att de är för krångliga. Riksdagen behandlar varje år motioner med förslag om att reglerna skall ändras eller slopas.
Regeringen har under några år förberett en reformering av fåmansbolagsreglerna. Den år 1999 tillsatta s.k. 3:12-utredningen genomförde en ingående analys av regelsystemet och lämnade sommaren 2002 betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Efter remissbehandlingen av utredningsförslaget förordnade finansministern en särskild expertgrupp för att behandla vissa frågor vidare. Expertgruppen lämnade i januari 2005 promemorian Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention, legitimitet. I expertgruppens rapport presenterades två förslag. Huvudförslaget avser förutom ändrade fåmansbolagsregler även avskaffad förmögenhetsskatt och att den gällande nedsättningen av viss del av socialavgifterna slopas. Expertgruppen presenterade också ett alternativt förslag som endast omfattar en reformering av skattereglerna för fåmansbolag och ett slopande av de lättnadsregler som gäller vid beskattning för utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar. Det alternativa förslaget ligger till grund för propositionen.
Vid arbetet med budgetpropositionen för 2004 fastställdes en målsättning att reformeringen av reglerna skulle innebära skattelättnader motsvarande en varaktig skattesänkning på 1 miljard kronor. Ett första steg togs genom att klyvningsräntan fr.o.m. 2005 års inkomsttaxering höjdes med 2 procentenheter till nuvarande nivå (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9, rskr. 2003/04:117, SFS 2003:1200).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag. Ändringarna innebär att utbetalda löner i företaget ges ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som skall kapitalbeskattas hos ägaren. Fåmansföretag med många anställda och där ägaren tar ut en lön av viss storlek kommer i princip att undantas från de s.k. 3:12-reglerna som i dag finns i 57 kap. inkomstskattelagen.
Ägare av mindre företag kommer att kunna använda sig av en förenklingsregel som innebär att ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget alltid skall kunna tas ut som kapitalbeskattad inkomst.
Den beräkning med en viss s.k. klyvningsränta som bestämmer hur stor del av ett fåmansföretags inkomster som skall beskattas i inkomstslaget kapital ändras. Räntan är i dag statslåneräntan plus 7 procentenheter. Den föreslås höjas till statslåneräntan plus 9 procentenheter. En lägre räntesats, nämligen statslåneräntan plus 3 procentenheter, skall användas för uppräkning av sparat utrymme för kapitalbeskattning från tidigare år.
Den del av kapitalvinsterna som i dag delas upp i lika delar i inkomstslagen tjänst och kapital kommer i fortsättningen, på samma sätt som utdelningsinkomster, att beskattas i inkomstslaget tjänst. Den s.k. 100-basbeloppsregeln som innebär att den del av kapitalvinsterna som beskattas som tjänsteinkomst maximalt kan uppgå till ett belopp motsvarande 100 prisbasbelopp behålls, men gränsen sätts i inkomstbasbelopp. Regeln utvidgas också genom att anpassas till EG-rätten.
De s.k. lättnadsreglerna, som innebär skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, avskaffas. I stället sänks skattesatsen för den del av utdelningarna och kapitalvinsterna från fåmansföretag som beskattas i inkomstslaget kapital från 30 % till 20 %. För onoterade andelar som inte är kvalificerade sänks skattesatsen till 25 %.
Vissa regler införs för att motverka skatteplanering som sker med hjälp av bl.a. optioner och andelar som mottagits vid andelsbyten.
En ändring av teknisk karaktär görs så att det framgår att taxeringar i vissa fall, när andelar som mottagits vid ett andelsbyte avyttras, skall kunna omprövas trots att den ordinarie femårsfristen i taxeringslagen passerats.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Utskottets överväganden
Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen beslutar om en reformering av skattereglerna för fåmansföretag i huvudsak med den inriktning som regeringen föreslår och avstyrker motionen i här behandlade delar.
Jämför reservation (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande (v).
Gällande rätt
I 56 och 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL) finns särskilda regler om beskattning av utdelning från och kapitalvinst vid avyttring av andelar i fåmansföretag, dvs. ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har ett fåtal ägare. Reglerna motverkar att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget beskattas avsevärt lindrigare än anställdas inkomster av förvärvsarbete. Utan reglerna skulle det i många fall vara mycket enkelt att använda ett eget bolag för att omvandla progressivt beskattade arbetsinkomster till kapitalinkomster. I inkomstskatteskalans högre skikt skulle sådan inkomstomvandling leda till en omkring 18 procentenheter lägre beskattning av arbetsinkomsterna.
De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e momenten i den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och det är vanligt att reglerna fortfarande kallas för 3:12-reglerna.
För att en ägare skall beröras av de särskilda reglerna skall hon eller han ha varit verksam (aktiv) i företaget i betydande omfattning någon gång under de senaste fem åren. Andelarna sägs då vara kvalificerade. Reglerna tillämpas också vid beskattningen av inkomster från ett fåmansföretag till den som är närstående till en aktiv delägare. Om flera ägare varit aktiva i företaget skall de enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen anses som en enda person. Detta betyder att reglerna kan vara tillämpliga i t.ex. ett konsultföretag trots att antalet ägare kan vara betydande.
Lön som en aktiv ägare tar ut från bolaget beskattas på samma sätt som anställdas löneinkomster. Det är när ägaren lyfter utdelning på sina kvalificerade andelar eller avyttrar dessa med vinst som de särskilda reglerna skall tillämpas. Utdelningen eller kapitalvinsten skall då fördelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Först beräknas schablonmässigt det högsta belopp som kan beskattas som kapitalinkomst, det s.k. gränsbeloppet. Om utdelningen överstiger gränsbeloppet, s.k. överutdelning, skall det överskjutande beloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Om ägaren ett visst år inte utnyttjar hela sitt utrymme för kapitalinkomstbeskattning kan detta sparas, s.k. sparat utdelningsutrymme, till ett senare år och utnyttjas senast när aktierna avyttras. Kapitalvinsten från avyttring av andelar som överstiger sparat utdelningsutrymme fördelas lika mellan inkomstslagen kapital och tjänst upp till en nivå om 200 prisbasbelopp under en sexårsperiod. När den del av kapitalvinster som skall beskattas som tjänsteinkomst nått upp till 100 prisbasbelopp (ca 4 miljoner kronor) upphör fördelningen och all vinst utöver detta tak beskattas som kapitalinkomst.
Grundtanken bakom beräkningen av gränsbeloppet är att ägaren varje år skall kunna få bli kapitalinkomstbeskattad dels för ett belopp som beror på hur mycket kapital som hon har tillfört företaget, dels för ett belopp som beror på hur mycket sysselsättning företaget skapar.
Underlaget utgörs enligt huvudregeln av omkostnadsbeloppet för ägarens andelar, dvs. i princip det sammanlagda värdet av vad ägaren dels har betalat för andelarna, anskaffningsutgiften, dels skjutit till vid eventuella nyemissioner. För andelar som anskaffats före 1990 respektive 1992 finns två alternativa metoder för beräkning av omkostnadsbeloppet.
Den del av gränsbeloppet som är beroende av sysselsättningen i företaget beräknas utifrån det s.k. löneunderlaget som består av löner till de anställda till den del dessa överstiger 10 prisbasbelopp. Löner till ägare med kvalificerade andelar räknas inte med i löneunderlaget. För att en aktiv ägare skall få tillgodoräkna sig de anställdas löneunderlag måste delägaren ha gjort ett eget löneuttag som överstiger vissa gränser.
På det sammanlagda underlaget, dvs. omkostnadsbeloppet ökat med löneunderlaget plus eventuellt sparat utdelningsutrymme, tillämpas sedan den s.k. klyvningsräntan. Denna utgörs av statslåneräntan med ett visst tillägg, som ofta har kallats riskpremie. För närvarande uppgår tillägget till 7 procentenheter efter en höjning med 2 procentenheter som skett fr.o.m. 2005 års taxering.
När klyvningsräntan multipliceras med det sammanlagda underlaget får man fram summan av gränsbeloppet, som alltså utgör det maximala belopp av avkastningen från företaget som en ägare som äger hela företaget får ta upp till kapitalinkomstbeskattning. En ägare som äger en del av företaget skall beräkna gränsbeloppet utifrån sin ägarandel. Om ägaren har utdelningsinkomster som överstiger gränsbeloppet "klyvs" inkomsterna, och överutdelningen beskattas som arbetsinkomst. Detta är bakgrunden till begreppet klyvningsränta.
Reglerna innebär att det sparade utdelningsutrymmet varje år räknas upp med en uppräkningsränta. Uppräkningsräntan är densamma som klyvningsräntan.
De s.k. lättnadsreglerna infördes hösten 1996 i syfte att främja investeringar i små och medelstora företag (prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13). Enligt dessa regler kan ett visst utrymme för enkelbeskattning beräknas varje år i onoterade bolag. Underlaget för att beräkna det skattefria beloppet - det s.k. lättnadsbeloppet - är i princip detsamma som gäller för gränsbeloppet. Den ränta som används för att räkna fram lättnadsbeloppet är emellertid lägre än klyvningsräntan, nämligen 70 % av statslåneräntan. Lättnadsbeloppet motsvarar den skattenedsättning som andelsägaren efter eget val kan tillgodoföra samma år eller senare vid beskattning av utdelningar eller kapitalvinster som härrör från en onoterad andel. För ägare av s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag innebär lättnadsreglerna skattefrihet för en del av det belopp som skall behandlas som kapitalinkomst vid fördelningen av inkomster mellan kapital och tjänst. För ägare av onoterade andelar som inte är kvalificerade innebär reglerna en skattelättnad för den del av en utdelning eller kapitalvinst som ligger inom lättnadsbeloppet.
Propositionen
Reformeringen av beskattningsreglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag syftar enligt propositionen bl.a. till att förbättra regelverkets effekter på risktagande i näringslivet. Samtidigt skall reglernas preventiva funktion bibehållas, dvs. att reglerna skall motverka skattemässig inkomstomvandling. Det är enligt propositionen också viktigt att de särskilda beskattningsreglerna så långt som möjligt är neutrala och att ersättning för utfört arbete och investerat kapital beskattas på samma sätt oavsett om arbetet och investeringarna sker i det egna företaget eller på den öppna marknaden. Vidare måste reglerna bli enklare.
Mot bakgrund av att skattesystemet inte är strikt proportionellt är det dock enligt propositionen nödvändigt att ge skattelättnader - i form av tillägg till den riskfria räntan eller genom nedsättning av skatten på stora kapitalvinster - för att skapa samhällsekonomisk neutralitet. Regeringen anser det dock vara motiverat att gå ett steg längre och ge ytterligare skattelättnader, som i sig är omotiverade utifrån neutralitetshänsyn, så att skattereglerna också skall uppfattas som legitima. Det handlar om att beskattningen av faktiska utfall i så stor utsträckning som möjligt skall uppfattas som legitim av företagarna. Dessa tillkommande skattelättnader medför att de föreslagna reglerna kommer att gynna investeringar i företag med aktiva ägare jämfört med investeringar i andra företag. Reglerna bör enligt propositionen dock utformas så för att en alltför hög beskattning av ägare till företag med mycket hög avkastning skall undvikas.
Som framgår av redovisningen inledningsvis av propositionens huvudsakliga innehåll är det ett framträdande drag i den föreslagna reformen att utbetalda löner i företaget ges ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som skall kapitalbeskattas hos ägaren. Regeringen anser att löneunderlagsreglerna bör förändras så att ägare till kvalificerade andelar under vissa förutsättningar i praktiken inte skall beskattas i inkomstslaget tjänst för inkomster i form av utdelning och kapitalvinster. Samtidigt blir reglerna enklare genom att alla löner, även aktiva delägares, räknas med i löneunderlaget och att den nuvarande takregeln för högsta löneunderlag tas bort.
Enligt förslaget skall i det lönebaserade utrymmet - som skall läggas till det gränsbelopp som är det maximala belopp som skall beskattas som kapitalinkomst - ingå sammanlagda kontanta löner utöver 10 inkomstbasbelopp till anställda i företaget och dess dotterföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det lönebaserade utrymmet får öka gränsbeloppet med ett belopp motsvarande ägarens andel av antalet andelar i företaget multiplicerat med summan av 20 % av löneunderlaget upp t.o.m. 60 inkomstbasbelopp. Av den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp får 50 % läggas till gränsbeloppet.
För att få tillämpa löneunderlagsregeln skall en ägare av kvalificerade andelar under året före beskattningsåret ha gjort ett eget löneuttag av en viss storlek. Som lägst måste löneuttaget uppgå till antingen summan av 6 inkomstbasbelopp med ett tillägg av 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda i företaget och i dess dotterföretag eller också 15 inkomstbasbelopp. Inom en närståendekrets skall minst en person uppfylla löneuttagskravet. En utgångspunkt för bestämmandet av det lägre löneuttagskravet har varit att det bedömts som rimligt att anta att aktiva ägare i fåmansföretag när så är möjligt tar ut löner upp till den nivå som ger sociala förmåner i form av framtida allmän pension.
Med tanke bl.a. på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda föreslås en särskild schablonregel för beräkning av gränsbelopp. I stället för de mer komplicerade reglerna får en ägare av en kvalificerad andel använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 64 950 kr i 2005 års inkomstbasbelopp, multiplicerat med den egna ägarandelen i företaget som gränsbelopp. Ytterligare ett skäl till schablonregeln är att löneunderlagsregeln har ett begränsat värde för t.ex. ägare till nystartade företag eftersom kravet på eget löneuttag, även efter den sänkning av nivån som regeringen föreslagit, ligger förhållandevis högt. I ett start- eller expansionsskede är det vanligt att marknadslönen för företagaren inte är så hög. Ett betydande antal fåmansföretagare kommer därför inte att ha möjlighet att utnyttja löneunderlagsregeln. Kapitalunderlaget och därmed omkostnadsbeloppet är också lågt för många i den här gruppen.
Klyvningsräntan skall enligt förslaget höjas till statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med 9 procentenheter. En särskild räntesats, statslåneräntan ökad med 3 procentenheter, skall tillämpas som uppräkningsränta, dvs. räntan på sparat utdelningsutrymme.
Den del av kapitalvinsten på kvalificerade andelar som överstiger sparat utdelningsutrymme tas i sin helhet upp i inkomstslaget tjänst till ett tak om 100 inkomstbasbelopp. Detta innebär att kapitalvinst utöver sparat utdelningsutrymme beskattas på ett systematiskt mer korrekt sätt än nuvarande regler, som ger ett incitament till att tillgodogöra sig vinster i bolaget genom avyttring i stället för genom utdelning.
Reglerna om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, lättnadsreglerna, avskaffas i regeringens förslag. Dessa regler bidrar till att komplicera beskattningen av fåmansföretag. De framstår även internationellt sett som udda. Vidare kan ifrågasättas om regelverket över huvud taget haft några positiva effekter. Övergångsvis kommer sparat lättnadsutrymme att kunna utnyttjas under beskattningsåren 2006-2010.
Regeringens förslag innebär också att beskattningen sänks från 30 % till 20 % för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar upp till ett belopp motsvarande gränsbeloppet. För utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar som inte är kvalificerade föreslås en beskattning motsvarande en skattesats om 25 %. Kapitalförluster på kvalificerade andelar och övriga onoterade andelar skall efter motsvarande kvotering kunna kvittas mot andra kapitalvinster.
I sammanhanget föreslår regeringen ytterligare några ändringar med anknytning till de nya reglerna för beskattning av fåmansföretag. Det gäller vissa justeringar i reglerna om beskattning av optioner, konvertibler, vinstandelsbevis m.m., omprövning vid retroaktiv tillämpning av reglerna om framskjuten beskattning och intern försäljning av kvalificerade andelar som mottagits vid ett andelsbyte.
Den totala offentligfinansiella kostnaden för de reformerade fåmansföretagsreglerna beräknas till 1,15 miljarder kronor såvitt gäller den varaktiga effekten när de nya reglerna fått fullt genomslag. Den ram om 1 miljard kronor som tidigare angivits för reformen överskrids därmed något. Emellertid bör här enligt propositionen dock beaktas att budgeteffekterna för den inledande perioden från 2006 och framåt är betydligt lägre och att den varaktiga effekten om -1,15 miljarder kronor inträffar först efter ett antal år. Om den varaktiga effekten i stället skulle beräknas som nuvärdet av samtliga skatteeffekter med beaktande av den gradvisa infasningen och även om en lång beräkningsperiod väljs kommer denna varaktiga effekt att rymmas inom den tidigare angivna ramen.
Motionen
I ärendet har väckts motion Sk3 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c).
Enligt motionen innebär regeringens förslag en viss förbättring för en del företag, men för andra företagare kraftiga skattehöjningar. Delar av regeringens förslag riskerar därigenom enligt motionen att få negativa följdverkningar för tillväxten och entreprenörskapet. På vissa punkter förvärras dessutom regelkrånglet, anser motionärerna.
Enligt motionen har regelverket under lång tid inriktats på att i första hand hindra skatteundandragande. Långt mindre uppmärksamhet har ägnats åt att faktiskt ha ett regelverk som underlättar företagande. Så länge som det finns en stor skillnad i skattenivå mellan beskattningen av inkomster från arbete respektive kapital behövs det visserligen regler som förhindrar att den högre tjänsteinkomstskatten blir frivillig för vissa berörda individer. Däremot måste regelverket reformeras i grunden i syfte att främja företagande och risktagande samtidigt som regelverket görs betydligt enklare. Enligt motionärerna innebär risktagandet med att driva företag att företagare avstår från en stor del av den trygghet som många av oss andra tar för given. Det är därför enligt motionen rimligt att en företagare skall ha lägre beskattning än en löntagare.
Regeringens förslag innebär enligt motionen att kapitalintensiva och medarbetarägda företag kommer att drabbas av skatteskärpningar redan i sin dagliga verksamhet, medan många andra företagare kommer att drabbas av kraftigt höjd beskattning när företaget säljs. Vissa företagare ges också ett incitament att minska personalstyrkan för att därigenom minska företagets lönesumma och därmed lättare uppnå löneuttagskravet. Enligt motionen bör ambitionen vara att alla fåmansföretag skall gynnas av en reformering av beskattningsreglerna.
I motionen förordas en grundlig genomgång av regelverket i syfte att åtgärda de problem som återstår. Riksdagen bör tillkännage för regeringen vikten av att skapa ett förenklat och tillväxtorienterat regelverk som gynnar alla fåmansföretag (yrkande 1). I avvaktan på en sådan mer genomgripande reform föreslår motionärerna att regeringens förslag ändras på flera punkter. Enligt motionen bör schablonbeloppet för årlig kapitalbeskattad utdelning utvidgas från 1,5 till 2 inkomstbasbelopp (yrkande 2) och nivån på det övre löneuttagskravet sänkas från 15 till 10 inkomstbasbelopp (yrkande 3). Motionärerna yrkar avslag på förslaget om slopad uppdelning av kapitalvinst mellan tjänst och kapital och att hela kapitalvinsten upp till 100 inkomstbasbelopp skall beskattas som inkomst av tjänst (yrkande 4). De föreslår också att skatteneutraliteten mellan fåmansföretag och enskild näringsverksamhet återställs genom att räntesatsen vid positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare höjs till samma nivå som klyvningsräntan för fåmansbolag (yrkande 5).
Enligt motionen bör riksdagen vidare besluta om en avveckling av förmögenhetsskatten genom att i ett första steg halvera den från 1,5 % till 0,75 % (yrkande 6) och att medel som genererats i rörelseverksamheten, s.k. överskottslikviditet, inte skall beaktas vid förmögenhetsvärderingen av aktier i ett onoterat bolag (yrkande 7). Slutligen förordas att riksdagen med anledning av slopandet av lättnadsreglerna skall begära att regeringen lägger fram ett förslag för att slopandet inte skall leda till orimliga konsekvenser för s.k. oäkta bostadsrättsföreningar (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Vid utformningen av det nuvarande skattesystemet har det varit en viktig utgångspunkt att skattereglerna skall vara så neutrala som möjligt med avseende på olika verksamhetsformer och investeringsalternativ. Det innebär att ersättning för utfört arbete och investerat kapital så långt möjligt beskattas på samma sätt oavsett om arbetet och investeringarna sker i det egna företaget eller på den öppna marknaden. Som framgår av redovisningen av regeringens förslag görs i propositionen vissa avsteg från neutralitetskravet som har sin grund i att beskattningen inte sker strikt proportionellt. Regeringen anser emellertid att det dessutom är motiverat att gå ett steg längre och ge ytterligare skattelättnader som i sig är omotiverade utifrån neutralitetshänsyn därför att skattereglerna också skall uppfattas som legitima av dem som vill starta och driva företag. De tillkommande skattelättnader som av detta skäl anses nödvändiga medför att de föreslagna reglerna i princip kommer att gynna investeringar i företag med aktiva ägare jämfört med investeringar i andra företag.
En särskild svårighet som möter vid utformningen av nya regler för fåmansföretagare är att dessa inte är någon enhetlig grupp med avseende på skatteförhållandena. För vissa är skattesystemet i praktiken strikt proportionellt och för andra inte. Det är inom en generell lagstiftning av fåmansföretagsreglernas art, som skall reglera beskattningen för mer än 200 000 ägare av andelar i fåmansföretag, inte möjligt att beakta alla de speciella omständigheter som råder för olika företagsgrupper.
Mot bakgrund av de komplicerade avvägningar som måste göras vid utformningen av skatteregler för den typ av företag som det här är fråga om anser utskottet att kritiken i motionen om det föreliggande förslaget är överdriven. Utskottet delar motionärernas grundläggande syn på företagandet som något positivt och företagandets betydelse för vårt lands välfärd och ekonomi. Motionärerna vill att det risktagande som enskilda individer är villiga att ta på sig när de startar ett företag måste beaktas. Detta är också en grundläggande utgångspunkt för det förslag som regeringen har lagt fram, och förslaget sträcker sig så långt att det inte kan uteslutas att de nya reglerna kommer att ge upphov till problem med neutraliteten i skattesystemet. De ändringar i olika detaljregler som föreslås i motionen bygger enligt utskottets mening på andra avvägningar än dem som gjorts i propositionen i fråga om regelsystemets neutralitet mellan löntagare och företagare, mellan olika företagstyper m.m. De förslag om olika förändringar som lagts fram i motionen förutsätter att ytterligare ungefär 0,9 miljarder kronor beräknas med början nästa budgetår. Den halvering av förmögenhetsskatten som motionärerna samtidigt föreslår innebär ett ytterligare finansieringsbehov om ca 2,9 miljarder kronor. Riksdagen har den 23 november 2005 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34) fastställt en inkomstberäkning för nästa år som inte rymmer dessa förslag. Därmed saknas även ett statsfinansiellt utrymme för ett genomförande av motionärernas förslag till utvidgningar i olika hänseenden.
Utskottet anser att det förslag som regeringen har lagt fram skall kunna medföra förbättringar för de allra flesta fåmansföretag och ge företagarna ett incitament till att anställa flera. Schablonregeln bör medföra förenklingar för ungefär hälften av alla fåmansföretag. Regeln får framför allt betydelse för företag med litet kapital och för nystartade företag. Även omläggningen av systemet med lättnadsregler till en ordning med sänkt kapitalskattesats på onoterade aktier innebär en betydande förenkling för fåmansföretagen och för andra som är berörda av detta system.
Under beredningen av detta ärende har skatteutskottet mottagit skrivelser från intresseorganisationer och boende i s.k. oäkta bostadsrättsföreningar som ger uttryck för en oro för vad slopandet av det s.k. lättnadssystemet får för konsekvenser för denna boendeform. Eftersom medlemmar i dessa föreningar på visst sätt kan utnyttja skattefria utdelningar hävdas det att slopade lättnadsregler riskerar att leda till väsentligt höjda utgifter för dem. Problematiken belyses också i den motion som har väckts i ärendet. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att se över skattesituationen för de oäkta bostadsrättsföreningarna. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att beskattningen av andelar i sådana oäkta bostadsrättsföreningar undantas från den nu aktuella reformen i avvaktan på regeringens översyn. Det innebär att medlemmarna under en övergångstid fram till utgången av år 2008 får behålla den skattenedsättning som de s.k. lättnadsreglerna innebär i stället för att omfattas av de nya reglerna med nedsatt skattenivå från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som är hänförliga till andelarna.
Finansutskottet har i ett yttrande till skatteutskottet den 29 november 2005 förutsatt att det fortsatta arbetet med reglerna för de berörda föreningarna kan slutföras de närmaste åren och inryms i den totalram som avsatts för reformering av 3:12-reglerna. Det innebär att förslagen också ryms i den beräkning av statsinkomsterna som riksdagen godkände i rambeslutet den 23 november 2005 (2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). Mot denna bakgrund har finansutskottet inte haft något att erinra mot skatteutskottets förslag. Skatteutskottet har inte någon annan uppfattning i denna fråga.
Det undantag från reformen för de oäkta bostadsrättsföreningarna som utskottet föreslår bör regleras i en särskild punkt i övergångsbestämmelserna. Den föreslagna övergångsbestämmelsen bör tas in som punkt 2, vilket föranleder att punkterna efter får omnumreras.
Vad gäller regeringens lagförslag i övrigt bör vissa ytterligare justeringar ske.
Regeringens förslag om ändrade regler för fördelningen mellan kapitalinkomst och tjänsteinkomst bör föranleda en följdändring i 50 kap. 7 § inkomstskattelagen som gäller avyttring av andel i ett handelsbolag som, direkt eller indirekt, äger en andel som skulle ha varit en kvalificerad andel om den ägts direkt av den fysiska personen. Genom ett förbiseende har detta inte tagits in i den lagtext som finns i propositionen.
Det behövs också några preciseringar i de föreslagna nya reglerna i inkomstskattelagen om löneunderlag och löneuttag för att det inte skall uppstå tveksamhet om hur reglerna bör tillämpas.
I den föreslagna löneunderlagsregeln i 57 kap. 17 § anges att i löneunderlaget får räknas in kontant ersättning som andelsägare fått från företaget och som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Denna bestämmelse bör inte inskränkas till andelsägare eller närstående utan bör gälla generellt för alla arbetstagare.
I förhållande till lagrådsremissen har i 57 kap. 19 § en hänvisning till 17 § i samma kapitel fått en annan utformning, vilket skulle kunna få betydelse för i vilken omfattning lön i dotterföretag skall kunna beaktas när lönebaserat utrymme beräknas. Paragrafen bör i detta hänseende återfå sin lydelse enligt lagrådsremissen. Vidare har det uppstått tveksamhet huruvida lön till närstående som inte är delägare skall få beaktas. Bestämmelsen bör ändras genom att avgränsningen till någon i närståendekretsen enligt 56 kap. 5 § byts ut mot någon närstående.
I proposition 2005/06:39 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. föreslås en följdändring i nuvarande lydelse av 57 kap. 2 § inkomstskattelagen. I den nya paragraf med samma beteckning som föreslås i proposition 2005/06:40 har följdändringen i den förstnämnda propositionen beaktats. Genom att riksdagen antar denna lydelse av den nämnda paragrafen antar riksdagen samtidigt den ändring i paragrafen som föreslås i proposition 2005/06:39. Utskottet föreslår också ett tillägg till övergångsbestämmelserna.
Enligt vad utskottet har erfarit har det uppstått viss tveksamhet om hur sparade lättnadsutrymmen övergångsvis skall avräknas från utdelning och kapitalvinst. Frågan gäller om sparat lättnadsutrymme skall avräknas innan utdelning och kapitalvinst kvoteras enligt 42 kap. 15 a § och 57 kap. 20-21 §§ eller om avräkning skall ske efter kvotering. Emellertid sägs i författningskommentaren i propositionen (prop. 2005/06:40 s. 94) att om andelarna är onoterade kommer utdelning och kapitalvinst efter att sparat lättnadsutrymme beaktats att beskattas med en procentsats på 25, dvs. kvotering sker efter att lättnadsutrymmet beaktats. Enligt utskottets mening innebär lagförslaget att kvotering skall ske efter att sparat lättnadsutrymme avräknats, och lagtexten behöver inte ändras på denna punkt. Däremot bör lagtexten kompletteras så att det framgår att sparat lättnadsutrymme, liksom enligt gällande regler i 43 kap. inkomstskattelagen, endast skall få utnyttjas i inkomstslaget kapital och alltså inte i inkomstslaget tjänst. Övergångsbestämmelserna bör därför kompletteras i detta avseende.
De ändringar som utskottet föreslår i regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen framgår av bilaga 3.
Med de ändringar som nu redovisats tillstyrker utskottet den inriktning av reformeringen av reglerna för fåmansföretag som regeringen föreslår samt de i proposition 2005/06:40 framlagda lagförslagen och avstyrker motion Sk3 yrkandena 1-6 och 8. Som utskottet nämnde inledningsvis kommer yrkande 7 i motionen att behandlas i annat sammanhang under våren.
Reservation
Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag (m, fp, kd, c) |
av Anna Grönlund Krantz (fp), Gunnar Andrén (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c) och Stefan Hagfeldt (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av en reformering av skattereglerna för fåmansföretag och enskilda näringsidkare och antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med de ändringarna att lagförslaget tillförs en ändring i 50 kap. 7 § och att 57 kap. 17 och 19 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ändras i enlighet med utskottets förslag i bilaga 3,
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk3 yrkande 1 och bifaller delvis propositionerna 2005/06:39 i denna del och 2005/06:40 samt motion 2005/06:Sk3 yrkandena 2-6 och 8.
Ställningstagande
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som tillsammans bildar Allians för Sverige, arbetar inför valet 2006 med att ta fram gemensamma lösningar inom ett antal områden som är strategiskt betydelsefulla för att få fler i arbete, större trygghet och ökad frihet i vardagen. För att få i gång en rejäl tillväxt av nya jobb vill vi genomföra en rad strategiskt viktiga ändringar i skattesystemet och andra åtgärder som bidrar till ett bättre företagsklimat som medför att företag kan startas, växa och utvecklas. I vårt företagspaket på totalt 14 miljarder kronor ingår flera skatteåtgärder, bl.a. sänkt skatt på fåmansföretag, avskaffad förmögenhetsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter.
När regeringen i juni 2004 tillsatte en expertgrupp med uppdrag att föreslå en reformerad fåmansbolagsbeskattning hoppades många att det skulle finnas förutsättningar att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning med såväl goda villkor för företagande och entreprenörskap som ett enkelt regelverk.
Vi ifrågasatte dock snart regeringens ambition att åstadkomma detta eftersom expertgruppen fick alldeles för snäva direktiv. När den sedan gick utöver sitt utredningsuppdrag och föreslog en avveckling av förmögenhetsskatten, möttes detta med ett snabbt förmätet besked om att detta alternativ, expertgruppens huvudspår, inte ens skulle finnas med i remissbehandlingen.
Det förslag till reformerade beskattningsregler för fåmansbolag som regeringen nu till slut lägger fram underlättar för en del företag, men samtidigt lämnas många andra företag åt sitt öde. Vår ambition är att alla fåmansföretag skall gynnas av en reformering av beskattningsreglerna. I vårt alternativ till regeringens förslag, som redovisas i vår motion Sk3, föreslår vi väsentliga förbättringar i det nu liggande förslaget och att arbetet fortsätts med en grundlig översyn av regelverket i syfte att åtgärda de problem som återstår.
Regeringen framhåller i propositionen mycket starkt den s.k. preventionsfaktorn, dvs. att förhindra personer från att bli företagare av misstänkta skatteskäl. Samtidigt lyser incitament för nyföretagande nästan helt med sin frånvaro. Alliansens motion markerar en helt annan inriktning.
Sedan motionen väcktes har riksdagen den 23 november 2005 fastställt en inkomstberäkning som inte rymmer de utvidgningar av reformeringen av skattereglerna för fåmansföretag m.m. som vi vill uppnå. Med hänsyn till de principer som numera tillämpas vid skattebeslut i riksdagen medför detta att vi i detta ärende inte har möjlighet att fullt ut fullfölja motionsförslagen i Sk3 eftersom ett bifall skulle rubba förutsättningarna för den av riksdagens majoritet fastställda inkomstberäkningen. Vi tvingas därför att acceptera att reglerna inte nu kan utformas på ett mer gynnsamt sätt än enligt regeringens förslag med de mindre justeringar som utskottet har åstadkommit.
Vi föreslår dock att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arbetet med reformerade fåmansföretagsregler måste fortsätta för att skapa ett förenklat och tillväxtorienterat regelverk med den inriktning som vi föreslår i motionen. Som en kortsiktig förbättring i avvaktan på resultatet av en sådan reform bör regeringen återkomma med ett förslag som omfattar de förbättringar av regeringens förslag som föreslås i motion Sk3. Vidare bör en avveckling av förmögenhetsskatten påbörjas snarast genom en halvering av skattenivån. Skulle riksdagen inte besluta i enlighet härmed avser alliansen att snarast efter ett regeringsskifte hösten 2006 lägga fram förslag i enlighet med vad som anges i motionen.
Med tillfredsställelse noterar vi att utskottet dock enigt kunnat lägga fram förslag med samma inriktning som föreslås i motionens yrkande 8. I detta yrkande föreslogs att regeringen snarast skulle lägga fram förslag om en lösning av de omedelbara problem som skulle drabba boende i oäkta bostadsrättsföreningar när lättnadsreglerna avskaffas. Utskottet har nu självt utformat lämplig övergångslösning, och vårt yrkande är därför på denna punkt tillgodosett.
Särskilt yttrande
Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag (v) |
Per Rosengren (v) anför: |
Jag hade gärna sett en mjukare övergång till den nya ordningen med enbart tjänsteinkomstbeskattning upp till 100 inkomstbasbelopp vid avyttringar av kvalificerade andelar. En möjlighet hade varit att gradvis förändra dagens uppdelning 50/50 mellan tjänst och kapital till 70/30 första året och sedan fortsätta med 80/20 respektive 90/10 följande år. Emellertid är den ram som riksdagen har avsatt för reformerade regler redan en aning trång till följd av de förändringar som regeringen och utskottet föreslår. Mot denna bakgrund har jag avstått från att väcka ett yrkande i frågan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2005/06:39
Proposition 2005/06:39 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser 57 kap. 2 §.
Proposition 2005/06:40
Proposition 2005/06:40 Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag:
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Följdmotion med anledning av prop. 2005/06:40
2005/06:Sk3 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att skapa ett förenklat och tillväxtorienterat regelverk för fåmansbolag. |
2. | Riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag vad avser schablonbelopp för årlig kapitalbeskattad utdelning men med en höjd schablonnivå till två inkomstbasbelopp. |
3. | Riksdagen beslutar om förbättrad löneunderlagsregel i enlighet med regeringens förslag men med ändringen att det övre löneuttagskravet sänks till tio inkomstbasbelopp. |
4. | Riksdagen avslår regeringens förslag om att 100 % av 100 inkomstbasbelopp av överskjutande vinst utöver sparat gränsbelopp skall beskattas i inkomstslaget inkomst av tjänst. |
5. | Riksdagen beslutar återställa skatteneutraliteten för företagsformerna i fråga genom att höja klyvningsräntan för enskilda näringsidkare till samma nivå som för fåmansbolag. |
6. | Riksdagen beslutar avveckla förmögenhetsskatten genom att i ett första steg halvera den från 1,5 % till 0,75 %. |
8. | Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om hur slopandet av lättnadsreglerna ej skall leda till orimliga konsekvenser för s.k. oäkta bostadsrättsföreningar i enlighet med vad som i motionen anförs. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)57 kap. 19 § | |
Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon i närståendekretsenenligt 56 kap. 5 § under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första ochandrastyckena från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av - sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och - femton inkomstbasbelopp. | Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av - sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och - femton inkomstbasbelopp. |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna | |
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. | 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas om inte annat följer av punkt 2 första gången vid 2007 års taxering. |
| 2. I fråga om andelar i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som är en bostadsrättsförening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag skall äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2008. |
2. Om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme enligt den upphävda 43 kap. 6 § får detta föras över till kommande beskattningsår och utnyttjas under beskattningsåren 2006-2010 enligt vad som anges i denna punkt. Dessa beskattningsår skall utdelning tas upp bara till den del den överstiger sparat lättnadsutrymme. Om utdelningen understiger sparat lättnadsutrymme, skall skillnaden föras vidare som sparat lättnadsutrymme till nästa beskattningsår. Av en kapitalvinst på en andel som uppkommer under beskattningsåren 2006-2010 skall bara ett belopp som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp. Detta gäller inte om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme. Om en andel avyttras genom ett andelsbyte och villkoren i 48 a kap. för framskjuten beskattning är uppfyllda, skall sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de mottagna andelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnadsutrymmet i stället läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. | 3. Om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme enligt den upphävda 43 kap. 6 § får detta föras över till kommande beskattningsår och utnyttjas under beskattningsåren 2006-2010 i inkomstslaget kapital enligt vad som anges i denna punkt. Dessa beskattningsår skall utdelning tas upp bara till den del den överstiger sparat lättnadsutrymme. Om utdelningen understiger sparat lättnadsutrymme, skall skillnaden föras vidare som sparat lättnadsutrymme till nästa beskattningsår. Av en kapitalvinst på en andel som uppkommer under beskattningsåren 2006-2010 skall bara ett belopp som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp. Detta gäller inte om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme. Om en andel avyttras genom ett andelsbyte och villkoren i 48 a kap. för framskjuten beskattning är uppfyllda, skall sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de mottagna andelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnadsutrymmet i stället läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. |
3. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 2 överstiger gränsbeloppet, skall utdelning utöver sparat lättnadsutrymme tas upp i inkomstslaget tjänst. | 4. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger gränsbeloppet, skall utdelning utöver sparat lättnadsutrymme tas upp i inkomstslaget tjänst. |
4. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 2 överstiger sparat utdelningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i 57 kap. 21 § på kapitalvinst som överstiger sparat lättnadsutrymme. | 5. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger sparat utdelningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i 57 kap. 21 § på kapitalvinst som överstiger sparat lättnadsutrymme. |
5. Sparat utdelningsutrymme för tid före den 1 januari 2006 skall beräknas enligt reglerna i det upphävda 57 kap. Sådant sparat utdelningsutrymme skall anses som sparat utdelningsutrymme enligt denna lag. | 6. Sparat utdelningsutrymme för tid före den 1 januari 2006 skall beräknas enligt reglerna i det upphävda 57 kap. Sådant sparat utdelningsutrymme skall anses som sparat utdelningsutrymme enligt denna lag. |
6. Om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första eller andra stycket avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt äger andel i, skall sparat lättnadsutrymme enligt punkt 2 fördelas på säljarens andelar i fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. | 7. Om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första eller andra stycket avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt äger andel i, skall sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 fördelas på säljarens andelar i fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. |
7. Äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § tillämpas på andelsbyten som skett före den 1 januari 2006. | 8. Äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § tillämpas på andelsbyten som skett före den 1 januari 2006. |
8. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 42 kap. 15 a § andra stycket andra strecksatsen, skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår skall i stället gälla att företaget direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tjugofem procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person. | 9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 42 kap. 15 a § andra stycket andra strecksatsen, skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår skall i stället gälla att företaget direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tjugofem procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person. |
| 10. Vinst som efter ikraftträdandet uppkommer vid nedsättning av aktiekapital genom inlösen enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385), skall behandlas som vinst vid minskning av aktiekapital med indragning enligt 57 kap. 2 §. |
Yttrande från finansutskottet