Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30
Reformerad inkomst- och
företagsbeskattning 1989/90
SkU30
Sammanfattning
Ett första steg på en omfattande skattereform genomfördes hösten 1989 (prop. 1989/90:50, SkUlO). De då beslutade ändringarna innebär att den planerade reformen till ungefär en tredjedel får sin verkan fr.o.m. inkomståret 1990. Väsentliga delar av nyheterna på företagsbeskattningens område tillämpas också vid 1990 års taxering. Återstående delar av reformen skall enligt dessa planer genomföras med verkan fr.o.m. inkomståret 1991. De förslag som läggs fram i proposition 1989/90:110 innebär att dessa planer fullföljs.
Utskottet tillstyrker i detta betänkande huvudlinjerna i propositionen och godtar i allt väsenligt de framlagda förslagen. I anslutning till behandlingen av olika motioner uttalar utskottet sig om vissa samhällsekonomiska effekter som kan förväntas. Beträffande ett par detaljer förordar utskottet oförändrade regler. Det gäller inkomster av bärplockning m.m. och uttag av bränsle från skogen för uppvärmning av egen bostad. Utskottet föreslår också en lättnad i beskattningen av barnpension.
Skattereformen innebär stora ändringar i beskattningen och innehåller också många detaljbetonade frågor. En kort sammanfattning är att ca 85 % av inkomsttagarna bara kommer att betala kommunal inkomstskatt. För kommunernas del kommer skatteinkomsterna att öka.
Avsikten är att detta skall utnyttjas för att utjämna kommunalskatterna inom ramen för ett skatteuttag på 30 %. Förslaget medför att skatten blir ca 30 % för alla inkomster och ungefår lika stor i alla delar av landet. Av fördelningspolitiska skäl blir marginalskatten lägre i inkomstskiktet ca 58 000-90 000 kr., 22,5 % vilket innebär en skattelättnad på högst 2 400 kr. Denna skattelättnad trappas ner i inkomstskiktet ca 95 000-175 000, varigenom marginalskatten där blir något högre än 30 %.
För bolagens inkomster blir skattesatsen också 30 %. Samtidigt begränsas deras obeskattade reserver.
Reformen innebär bl.a. att inkomstbeskattningen blir mer likformig, enhetlig och effektiv. Detta leder bl.a. till att möjligheterna till skatteflykt och s.k. skatteplanering begränsas. Bl.a. skärps beskattningen av kapital av olika slag väsentligt, inte minst genom ändringar av reavinstreglerna, och avdragen för underskott och för stora ränteutgifter be- 1
1 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 30 Rättelser, se s. 315
gränsas. Sänkningen av marginalskatterna innebär samtidigt att avdrag m.m. i det enskilda fallet minskar i värde. I reformen ingår också att förmåner av olika slag i princip skall tas upp till marknadsvärdet och beskattas på samma sätt som andra inkomster och avdragen för omkostnader i tjänsten begränsas. Resultatet blir också en ökad neutralitet i fråga om valet av investeringar och finansieringen av dessa.
Som ett led i skattereformen ingår kostnader på ca 7 miljarder kronor för höjda barnbidrag och bostadsbidrag och höjda pensionförmåner till de sämst ställda pensionärerna som inte får del av skattelättnaderna. Dessa och andra åtgärder av socialpolitisk karaktär har redan beslutats av riksdagen eller kommer att genomföras i annat sammanhang.
Skattebortfallet på grund av skattereformen kan i sin helhet beräknas till ca 90 miljarder kronor. Dessa kostnader finansieras delvis genom åtgärder av det slag som nyss har beskrivits. Härtill kommer skärpningar av den indirekta beskattningen med 14,4 miljarder kronor. Åtgärderna på den indirekta beskattningens område behandlas i utskottets betänkande SkU31.
Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda yttranden.
- - -