Redogörelse för regelförbättringsarbetet

Näringsutskottets betänkande 2005/06:NU10
Redogörelse för regelförbättringsarbetet

Sammanfattning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 2005/06:49. Skrivelsen bör därmed läggas till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden i betänkandet avstyrks.

Utskottet framhåller att regelförbättringsarbetet är av största vikt för att Sverige skall kunna fortsätta att utvecklas som företagarnation. Sammantaget anser utskottet att regeringen bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller regelförbättring för företagen. Intrycket är också att det verkar finnas goda utsikter för positiva resultat och att de mål och ambitioner som kom till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet skall kunna uppnås. Samtidigt vill utskottet framhålla att regelförbättringsarbetet är ett pågående arbete som inte är slutfört.

I en reservation (m, fp, kd, c) kritiseras regeringen för att bedriva regelförbättringsarbetet motvilligt och utan entusiasm. Tempot i arbetet anses för lågt, och reservanterna framlägger olika förslag i syfte att åstadkomma en intensifiering.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regelförbättring

Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk298 yrkande 6, 2005/06:Sk458 yrkandena 2 och 3, 2005/06:U379 yrkande 3, 2005/06:Kr252 yrkande 4, 2005/06:T1 yrkande 6, 2005/06:MJ350 yrkandena 8 och 9, 2005/06:MJ448 yrkande 2, 2005/06:N16 yrkandena 1-4, 2005/06:N207, 2005/06:N217 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N222, 2005/06:N242 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N262 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N263 yrkande 1, 2005/06:N273 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N298, 2005/06:N308 yrkande 4, 2005/06:N353, 2005/06:N383 yrkandena 3 och 4, 2005/06:N399, 2005/06:N433 yrkande 4, 2005/06:N434 yrkande 14, 2005/06:N437 yrkande 4, 2005/06:N445 yrkande 7, 2005/06:N478 yrkandena 2-4 och 2005/06:N480 yrkande 16 och lägger skrivelse 2005/06:49 till handlingarna.

Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 6 april 2006

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Karl Gustav Abramsson (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Krister Hammarbergh (m), Mikael Oscarsson (kd), Gunilla Wahlén (v) och Håkan Larsson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels skrivelse 2005/06:49 med redogörelse för regelförbättringsarbetet,

dels 1 motion som väckts med anledning av skrivelsen,

dels 1 motion som väckts med anledning av proposition 2004/05:175 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället,

dels 24 motioner från allmänna motionstiden.

Utskottets överväganden

Regelförbättring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med redogörelse för regelförbättringsarbetet till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden bör avslås av riksdagen. Utskottet anser att regelförbättringsarbetet är av största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas som företagarnation och att regeringen bedriver ett ambitiöst arbete i denna fråga. Intrycket är också att det verkar finnas goda utsikter för positiva resultat och att de mål och ambitioner som kom till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet skall kunna uppnås.

Jämför reservation (m, fp, kd, c).

Regeringens skrivelse

Inledning

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för arbetet med regelförbättring under år 2004 och framåt och särskilt för uppföljningen av handlingsprogrammet för minskad administration för företagen som presenterades hösten 2004 (skr. 2004/05:48). Handlingsprogrammet skall vara genomfört under innevarande mandatperiod. Vidare redovisas det arbete med förbättrade regler för företagen som genomförts under år 2004 och de förslag på nya åtgärder som inkommit från myndigheter och departement. Skrivelsen innehåller också information om utförda mätningar av företagens administrativa börda och de mål som satts upp med anledning av resultatet av dessa mätningar. Arbetet med ett samlat grepp om regelförbättringsarbetet presenteras. Skrivelsen innehåller slutligen en redovisning av regelförbättringsarbetet sett ur ett internationellt perspektiv.

Mätningar av företagens administrativa börda och mål för minskning av denna

Med administrativ börda avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i detta sammanhang en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet.

Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har, på regeringens uppdrag, genomfört mätningar av företagens administrativa kostnader med anledning av årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483) och därtill angränsande lagar samt fyra punktskatter (alkohol, avfall, reklam och energi). Mätningen på skatteområdet redovisades i februari 2005, och mätningen i fråga om årsredovisningslagen var slutförd i maj 2005. Regeringen har vidare gett Nutek i uppdrag att mäta företagens administrativa kostnader på områdena miljö, jordbruk och arbetsrätt. Miljömätningen har nyligen redovisats, och jordbruks- och arbetsrättsmätningarna skall redovisas senare under våren 2006. De fyra nämnda regelområdena ger sammantagna upphov till ca 65 % av företagens totala administration. Regeringen ser dock inte arbetet med att mäta den administrativa kostnaden för företag som avslutad i och med dessa mätningar, utan det finns andra områden som förorsakar kostnader för företagen, t.ex. livsmedels- och konsumentlagstiftningen. Regeringen kommer därför att ge Nutek i uppdrag att mäta samtliga områden som Nutek identifierat och som ger upphov till en administrativ kostnad för företagen. Mätningarna av dessa nya områden skall påbörjas under år 2006 och vara avslutade under år 2007.

Beträffande mål sägs i skrivelsen att kvantitativa mål bör formuleras och att detta bör ske på ett sätt som gör att de kan fungera som beting för beslut om regler. Resultaten av mätningarna ger ett underlag dels för att fastställa mål för hur mycket företagens administration av vart och ett av regelverken bör minskas, dels för att fastställa en rimlig ambitionsnivå när det gäller hur mycket denna administration totalt bör minskas. Sverige har, till skillnad från Danmark och Nederländerna, valt att först efter genomförd mätning fastställa mål. Regeringen har fastställt ett mål för skatteområdet, med innebörd att den administrativa bördan skall minska med 20 % till år 2010. Målet beträffande årsredovisningslagen är en minskning med 15 % till år 2010. När mätningar på samtliga regelområden har genomförts kan den samlade kostnaden i tid och pengar för de svenska företagen beräknas. Senast tre månader efter det att mätningen på ett regelområde är avslutad kommer regeringen att sätta upp ett mål för hur mycket de administrativa kostnaderna på det uppmätta området skall minska. Efter att ett konkret mål satts upp har de berörda departementen och myndigheterna att ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtas. Samtliga uppsatta mål skall vara uppnådda senast den 30 juni 2010.

OECD:s granskning av Sveriges regelreformeringsarbete

Efter ett tillkännagivande från riksdagen hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1) ansökte Sverige i mars 2003 om att OECD skall granska Sverige utifrån ett regelförenklingsperspektiv. Granskningen inleddes hösten 2005 och kommer att pågå under hela år 2006. Delrapporter kommer att tas fram och behandlas i OECD:s sektorskommittéer för konkurrens-, handels- och regelfrågor. Granskningen avslutas med en examination i Paris, varvid en rapport med rekommendationer till förbättringar kommer att läggas fram. Granskningsrapporten kommer att omfatta följande avsnitt: den makroekonomiska miljön och regelreformeringens inverkan på makroekonomin; institutionernas kvalitet och förmåga att producera högkvalitativa regler; nationella reglers överensstämmelse med öppna marknadsprinciper för internationell handel; utformningen och genomförandet av konkurrenspolitiken; reformer och konkurrensfrågor i utvalda sektorer; förvaltningsstrukturen i Sverige.

Regelförbättring ur ett internationellt perspektiv

I skrivelsen redogörs för det arbete beträffande regelförbättring som bedrivs inom EU och OECD. När det gäller EU nämns arbete inom Lissabonprocessens ram, programmet Simpler Legislation in the Internal Market (SLIM), europeiska företagspanelen, indikatorer för regelkvalitet och framtagande av gemensam mätmetod.

Resultat av regelförbättringsarbetet under år 2004

I skrivelsen (s. 13-29) lämnas en redovisning av regelförbättringsarbetet under år 2004 avseende Regeringskansliet och myndigheterna.

Det fortsatta arbetet med regelförbättring

Regeringens strategi för regelförbättringsarbetet består av fem komponenter, nämligen småföretagarperspektivet, handlingsprogrammet, mätningar och mål, branschperspektiv och en förskjutning av perspektiv i regelkedjan. Regelförbättringsarbetet omfattade vid tidpunkten för skrivelsens avlämnande 334 åtgärder.

Motionerna

Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse

I motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c) föreslås fyra tillkännagivanden, nämligen om att införa ett övergripande mål om att minska företagens administrativa regelbörda med minst 25 % till år 2010, om att oftare utnyttja de möjligheter till undantag för små företag som ges i de regelverk som beslutas på EU-nivå, om att slopa revisionsplikten för små företag och påskynda förenklingarna av miljöbalken och plan- och bygglagen samt om att inrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift att granska nya och ändrade regler.

Svenska företagare skall rätta sig efter mer än 20 000 sidor med företagsregler och fylla i över 90 miljoner blanketter varje år, sägs det i motionen. Ett svenskt företag med färre än 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna på ca 30 000 kr per anställd och år. Nutek har beräknat att företagens direkta administrativa kostnader för regelverket uppgår till 60-70 miljarder kronor per år. Allians för Sverige beklagar att regeringen inte har formulerat ett övergripande mål för det samlade regelförenklingsarbetet utan än så länge bara utlovat att minska regelbördan på skatteområdet med 20 % och regelbördan med anledning av årsredovisningslagen med 15 % till år 2010, sägs det i motionen. Allians för Sverige vill ha ett betydligt ambitiösare mål och utlovar att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med 25 % senast år 2010. Stora befintliga regelverk skall göras enklare, varvid alliansen kommer att föreslå bl.a. följande åtgärder: införande av enklare redovisningsregler för små företag genom slopande av revisionsplikten för små företag; omarbetning av miljöbalken och författningar och föreskrifter om tillämpningen av den för att bl.a. förkorta handläggningstiderna och begränsa antalet anmälnings- och tillståndspliktiga objekt; reformering av plan- och bygglagen för att bl.a. göra det lättare att söka bygglov och förkorta handläggningstiderna i planärenden.

En stor och växande del av regelverket för företagen kommer från EU, påpekar motionärerna vidare. Flera av EU-direktiven, t.ex. direktiv om revisionsplikten och EU:s arbetstidsdirektiv, tillåter dock på många punkter att undantag görs för små och medelstora företag. Dessa möjligheter har den svenska regeringen inte utnyttjat, vilket alliansen kommer att göra i mycket större utsträckning. Allians för Sverige vill vidare att alla nya lagar och regler som berör företagen skall granskas av ett offentligt organ med motsvarande oberoende ställning som Lagrådet, innan de får träda i kraft. Granskningen skall se till att inga nya regler får införas utan att de utformats så att de uppnår sitt syfte på enklast möjliga sätt för företagen, säger motionärerna. Detta offentliga organ skall arbeta under en begränsad tid för att skynda på regelförenklingsarbetet. Alliansens avsikt är att alla propositioner skall ha granskats och godkänts av detta organ, innan de lämnas till riksdagen.

Motioner från allmänna motionstiden m.m.

Under den allmänna motionstiden 2005 väcktes 24 motioner med yrkanden rörande regelförbättring. Dessutom behandlas här ett yrkande i en motion som väckts med anledning av proposition 2004/05:175.

För att småskaliga företag inom landsbygdsturismen skall ha en möjlighet att utvecklas behöver regelsystemen inom olika myndigheter ses över, anförs det i motion 2005/06:N399 (s), i vilken begärs ett tillkännagivande om att de berörda regelverken skall tas med i det regelförbättringsarbete som pågår i Näringsdepartementet. Det kan t.ex. vara svårt för en bonde att ha s.k. bo på lantgård-verksamhet, om hemmet enligt regelverket skall betraktas som en restaurang, eller för en företagare som har små djur hemma för besökare men som betraktas som en djurpark när djuren överskrider ett visst antal, säger motionärerna.

I motion 2005/06:N434 (m) begärs ett tillkännagivande om regelförenkling. Likartade synpunkter och motivering framförs som i den tidigare nämnda motionen 2005/06:N16 (fp, m, kd, c), som väckts med anledning av skrivelsen. Dessutom tas tillsynsverksamheten upp i motionen, varvid det sägs att tillsyn kan vara berättigad men att den bör samordnas mellan myndigheter bättre än vad som sker för närvarande och anpassas så att den inte stör företagens verksamhet mer än nödvändigt.

Ett tillkännagivande om vikten av avreglering för småföretag, föreslås i motion 2005/06:Sk298 (m). Krångel och byråkrati måste minska för små företag, anför motionären och förordar att en konsekvensanalys görs innan nya regler införs.

I motion 2005/06:Kr252 (m), med rubriken Kulturskaparnas villkor, konstateras att många konstnärer, inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare. Det är därför viktigt att regler som kringgärdar småföretagandet förenklas eller avskaffas, anför motionärerna.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet av regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i syfte att skapa positiva incitament för entreprenörer och innovatörer i Sverige, förordas det i motion 2005/06:N207 (m).

I motion 2005/06:N222 (m) föreslås ett tillkännagivande om färre och enklare regler. Regeringen har uttalat att den fortsätter arbetet med att ta fram kvantitativa mål för regelförenklingen, men vad som behövs är inte i första hand fler planer utan konkreta åtgärder, anför motionären.

Två tillkännagivanden föreslås i motion 2005/06:N262 (m), nämligen om att det bör sättas ett mål som innebär att regelmängden för företagande skall minskas med 25 % till år 2010 och om att det bör inrättas ett oberoende institut för regelförenkling. För att lyckas med regelavskaffande är det angeläget att det inrättas ett sådant institut, enligt holländsk modell, med ett starkt mandat att både driva på och utvärdera förenklingsarbetet, anser motionären.

Det bör bli enklare att vara företagare, anförs det i motion 2005/06:N437 (fp). I motionen framförs likartade synpunkter och motivering som i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c), som väckts med anledning av skrivelsen.

I motion 2005/06:MJ350 (fp) begärs två tillkännagivanden - om förenkling av regelverk för att möjliggöra utökade turistsatsningar i Västsverige och om att byråkratin för småföretag måste förenklas för att möjliggöra tillväxt på landsbygden.

Två tillkännagivanden föreslås i motion 2005/06:N217 (fp), nämligen om att det skall utföras s.k. konsekvensanalyser vid lag- och regelförändringar som berör småföretag och om att det skall införas ett tak för regelbördan. Motionären anser att varje politiskt beslut som fattas måste, fram till dess att de små företagens regelbörda har minskat med minst en tredjedel, konsekvensanalyseras. Många pålagor som läggs på småföretagen är inte nödvändiga utan politikerna bör tvingas att prioritera, anser motionären vidare. Hon förordar därför ett tak för regelbördan, med innebörd att inga nya regler och administrativa kostnader får läggas på de små företagen utan att en befintlig regel samtidigt tas bort.

I motion 2005/06:N242 (fp) begärs tillkännagivanden om minskat krångel för företagandet och om att det skall bli lättare att starta och registrera företag, t.ex. via Internet. Det behövs en åtgärdsplan för att förbättra företagandets villkor i Sverige och det krävs reformer bl.a. för att minska regelkrånglet, anför motionären. Han hänvisar till att i Kanada kan en person som vill starta ett företag göra det via Internet, och att registrera ett företag behöver inte ta mer än 20 minuter. Motionären anser att det i Sverige skall finnas startpaket som förenklar och förkortar igångsättningsprocessen gentemot myndigheter.

Det behövs en förbättrad service till företagare via dels "one-stop shops", dels en företagswebbportal, anförs det i motion 2005/06:N383 (fp). "One-stop shops" skall ha en god regional spridning, och på dessa kontor skall det finnas värdar som tar hand om företagarens ärende och ser till att driva detta genom byråkratin, anser motionärerna. De menar vidare att statliga myndigheter och andra offentliga organ generellt sett bör förbättra sin service via Internet, något som ses som särskilt värdefullt utifrån ett landsbygds- eller glesbygdsperspektiv. Regeringen bör säkerställa att de viktigaste myndigheterna för företagande samarbetar om en webbportal, anför motionärerna.

I motion 2005/06:N480 (kd) föreslås ett tillkännagivande om att företagens kontakter med myndigheter bör underlättas, varvid likartade synpunkter och motivering framförs som i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c), som väckts med anledning av skrivelsen. Dessutom tas företagens kontakter med myndigheter upp, och det förordas att myndigheterna bör lämna bindande löften om hur lång tid det får ta att avgöra ett ärende. Motionärerna anser att myndigheterna måste anpassa servicenivån efter företagens behov, bl.a. när det gäller tiderna för tillgänglighet. Vidare bör statliga myndigheter och kommuner utse informationsansvariga kontaktpersoner för företagen, och 24 timmars öppethållande via Internet måste möjliggöras i större utsträckning. Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och informationskraven klarats gentemot företagen när det gäller t.ex. handläggningstider och väntetider i telefon, anförs det avslutningsvis.

Regeringen bör inom EU verka för förenklade regler för småföretagande, anförs det i motion 2005/06:U379 (kd). Vid jämförelser med Förenta staterna framträder stora skillnader, konstaterar motionärerna. De anser att det är särskilt viktigt att underlätta för tjänstesektorn.

Tre tillkännagivanden föreslås i motion 2005/06:N478 (kd) - om enklare regler för företagen, om målen för regelförenklingsarbetet och om myndigheternas roll i regelförenklingsarbetet. I motionen framförs likartade synpunkter och motivering som i motionerna 2005/06:N16 (fp, m, kd, c) - som väckts med anledning av skrivelsen - och 2005/06:N480 (kd).

I motion 2005/06:N445 (kd), som har rubriken Turistnäringen, begärs ett tillkännagivande om behovet av minskad byråkrati och myndighetskontroll och av regelförenklingar. Likartade synpunkter och motivering redovisas i motionen som i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c), som väckts med anledning av skrivelsen. Dessutom framförs synpunkter speciellt avseende turistnäringens företag, t.ex. beträffande myndighetskontroll, tillsyn och tillståndsgivning.

Regeringen måste ta regelförenklingsfrågan på allvar och tillse att det blir färre och enklare regler för småföretagen, anförs det i motion 2005/06:N298 (kd).

I motion 2005/06:N353 (kd) föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen att återkomma med förslag till regelförenklingar för små företag. Regeringen har åstadkommit få konkreta regelförenklingar, utan i stället har företagen fått fler skyldigheter, hävdar motionärerna.

Ett tillkännagivande om en förenkling av regelverket och ett införande av konkurrensneutrala skatter föreslås i motion 2005/06:N263 (c). Riksdagen beslöt våren 2005 (prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13) att det övergripande målet för turistpolitiken skall vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktig konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet, erinrar motionärerna om. De menar att turistföretagen kan ges rimliga villkor genom förenklade regelverk och införande av konkurrensneutrala skatter.

I motion 2005/06:N273 (c) begärs två tillkännagivanden - om att inrätta en avbyråkratiseringsgrupp och om att en fortlöpande omprövning av lagar och förordningar skall ske. Den föreslagna gruppen bör få i uppgift att systematiskt se över möjligheter till förenklingar och att aktivt arbeta för att uppnå en reducering av reglerna med 25 % under kommande fyra år, anför motionärerna. De menar att införda lagar och förordningar tenderar att bestå och föreslår att det skall ske en omprövning vart femte år för att sålla bort regelverk som tjänat ut.

Två tillkännagivanden föreslås i motion 2005/06:Sk458 (m, fp, kd, c), nämligen om mål för minskning av den administrativa bördan och om att förslag som leder till ökade kostnader för företagen skall kompletteras med förslag som medför minskade kostnader. Mål måste sättas upp för den totala minskningen av den administrativa bördan och för de områden där mätning av den administrativa bördan ännu inte har skett eller planeras komma att ske, anför motionärerna. De anser att målet skall vara en halvering av den administrativa bördan och att detta skall vara genomfört senast vid nästa mandatperiods utgång. De menar vidare att utredare i sina utredningsdirektiv bör uppmanas att föreslå förenklingar som motsvarar de ökade kostnader som de förslag som framläggs innebär för företagen.

I motion 2005/06:N308 (kd, m, fp, c), som har rubriken En ny tillväxtpolitik för Jönköpings län, föreslås ett tillkännagivande om minskat regelverk. Likartade synpunkter och motivering framförs i motionen som i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c), som väckts med anledning av skrivelsen.

Även i motion 2005/06:N433 (kd, m, fp, c), som har rubriken En politik för företagande i Skaraborg, begärs ett tillkännagivande om minskat regelkrångel och byråkrati för småföretagare. Också i denna motion framförs likartade synpunkter och motivering som i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c).

I motion 2005/06:T1 (c, m, fp, kd), som väckts med anledning av proposition 2005/06:175 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, begärs också ett tillkännagivande om attminska företagens regelbörda. Likartade synpunkter och motivering framförs som i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c).

Ett tillkännagivande om regelförenklingar för småföretag föreslås slutligen i motion 2005/06:MJ448 (mp, -). Miljöpartiet arbetar hårt för en minskad administrativ börda och driver på för enklare regler, säger motionärerna. De anser att detta är särskilt viktigt för jordbruksföretag, som har att följa inte bara de regler som gäller allmänt för företag utan också en omfattande lagstiftning gällande miljö, djur och livsmedel. Målet för motionärerna är att Sverige skall minska krånglet för de små och medelstora företagen med 25 % till år 2010.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade våren 2005 skrivelse 2004/05:48 med regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. och ett antal motioner, många liknande de här aktuella (bet. 2004/05:NU10). I betänkandet behandlades också Riksrevisionens styrelses redogörelse 2004/05:RRS13 angående regelförenklingar för företag. Utskottet erinrade om riksdagens beslut hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74) - med bifall till en reservation (m, fp, kd, c, mp) - om ett uttalande till regeringen om en intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde sig om en genomgång under innevarande mandatperiod av det regelverk som berör företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en påtaglig minskning av företagens kostnader för regelverket under innevarande mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur regelbördan utvecklas, ökning av takten i regelförenklingsarbetet redan under år 2003, inlämnande av anmälan till OECD med begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige, uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i samband med administration av företagsstart samt tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots vid företagskontakter.

I sitt ställningstagande framhöll utskottet att regelförenklingsarbetet är av största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas som företagarnation. Sammantaget ansåg utskottet att regeringen bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller regelförenkling för företagen. Intrycket är också att det verkar finnas goda utsikter för positiva resultat och att de mål och ambitioner som kom till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet skall kunna uppnås. Samtidigt underströk utskottet att regelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som inte är slutfört. Det finns ett antal områden där det framöver krävs ökade insatser och i vissa fall ändrad inriktning. Utskottet poängterade också den stora betydelse regeringens skrivelser har för att riksdagen skall kunna följa arbetet med regelförenklingar och göra löpande utvärderingar. I en reservation (m, fp, kd, c) kritiserades regeringen för passivitet och bristande engagemang i regelförenklingsarbetet. Reservanterna framlade olika förslag i syfte att intensifiera detta arbete.

Riksdagen gjorde även våren 1999 ett uttalande till regeringen om att det behövdes ytterligare åtgärder för att intensifiera regeringens arbete på regelförenklingsområdet (bet. 1998/99:NU6). För att utvecklingen i fråga om regelförenklingar kontinuerligt skall kunna följas ansåg utskottet att regeringen bör lämna en årlig redogörelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet, med en första sådan redovisning i budgetpropositionen för år 2000. Därvid borde ett mål för regelförenklingsarbetet formuleras och en avstämning mot Småföretagsdelegationens samtliga förslag göras. Utskottet framhöll vidare vikten av att den befintliga regelmassan - och inte bara nya regler - uppmärksammas. I en reservation (m, kd, c, fp) föreslogs ett riksdagsuttalande med krav på ett flertal omedelbara åtgärder på regelförenklingsområdet.

Uppdrag till Nutek

I regeringens skrivelse aviseras olika ytterligare uppdrag till Nutek rörande regelförbättring.

Regeringen beslöt i februari 2006 att ge Nutek i uppdrag att komplettera mätningen på miljö- och jordbruksområdena genom att mäta företagens administrativa kostnader till följd av plan- och bygglagen (1987:10) och livsmedelslagstiftningen. Denna del av uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2006.

Regeringen beslöt vidare i februari 2006 att ge Nutek i uppdrag att mäta företagens administrativa kostnader till följd av statistikområdets regler m.m. Nutek skall genomföra mätningar av företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranleds av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Nutek skall undersöka och redovisa vilka av dessa författningar som orsakar företagen mest administrativ börda. Resultatet av mätningen på statistikområdet skall redovisas senast den 30 november 2006. I uppdraget ingår också att Nutek skall upprätta en databas där resultatet av samtliga nu aktuella mätningar skall lagras. Nutek skall även göra en kartläggning av vilka kvarvarande områden som bör mätas. Kartläggningen skall redovisas till Näringsdepartementet senast den 1 oktober 2006. Mätningarna skall ske i samverkan med näringslivets organisationer, arbetsmarknadens parter samt berörda myndigheter och departement.

I december 2005 beslöt regeringen att ge Nutek i uppdrag att göra en kartläggning av regler och regelsystem på fordonsindustrins område. Nutek skall, i samverkan med Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), kartlägga nationella och internationella regler som begränsar eller riskerar att begränsa svensk fordonsindustris förmåga att konkurrera. ITPS skall särskilt bistå Nutek när det gäller kartläggning av regler i andra länder. I uppdraget ingår att Nutek skall analysera förekomsten och inverkan av såväl nationella som internationella regler och dess inverkan på svensk fordonsindustri i linje med de rekommendationer som EG-kommissionen har tagit fram. Uppdraget omfattar alla led i produktionskedjan. Nutek skall vidare, i för fordonsindustrin relevanta delar, genomföra mätningar av företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranleds av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd inom fordonsindustrins område samt redovisa vilka av dessa författningar som orsakar företagen mest administrativa kostnader. I uppdraget ingår även att göra en samlad bedömning och jämförelser gentemot andra biltillverkarländer vad avser regler och stöd samt lämna förslag till metodik för genomförande av konsekvens- och jämförelseanalyser av förslag till nya regler eller andra åtgärder med särskild betydelse för fordonsindustrin. Vid genomförandet av uppdraget skall samråd ske med företrädare för näringslivet, i första hand fordonsindustrin, arbetsmarknadens parter samt berörda myndigheter och departement. Resultatet av kartläggningen skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 juli 2006.

Service till företag via Internet m.m.

Frågan om service till företag via Internet och "one-stop shops" tas upp i några motioner. I regeringens skrivelse finns ett avsnitt med exempel på myndigheternas arbete med att minska den administrativa bördan (s. 15-23) där olika Internetlösningar för företag redovisas. Ett exempel som nämns är att Skatteverket och Bolagsverket har en gemensam webbportal (www.foretagsregistrering.se) där man helt elektroniskt bl.a. kan anmäla uppgifter om mervärdesskatteregistrering och arbetsgivaravgifter, ansöka om F-skattsedel samt registrera enskilda näringsidkare.

Det kan vidare noteras att regeringen i mars 2006 till riksdagen har lämnat en proposition om elektronisk ingivning till Bolagsverket (prop. 2005/06:135). I propositionen föreslås att det skall bli möjligt för aktiebolag att till Bolagsverket ge in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar elektroniskt. Vidare innehåller propositionen förslag om att uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som för närvarande kungörs på svenska även skall kunna registreras och kungöras på annat officiellt språk inom EU eller på norska eller isländska. Regeringen föreslår också att en årsredovisning skall få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Förslagen syftar bl.a. till att genomföra ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet. Enligt förslaget skall ändringarna träda i kraft den 1 juli 2006. Lagutskottet hanterar propositionen.

Vidare kan noteras att det finns ett projekt, Starta företag, som syftar till att utveckla en interaktiv e-tjänst, en "one-stop shop" för företag. En tanke med projektet är att företagare skall kunna nå flera myndigheters information och tjänster på en och samma plats. I projektet samverkar bl.a. Skatteverket, Bolagsverket, Nutek, Almi Företagspartner AB, Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Handläggningstider

I några motioner tas upp frågan om kortare handläggningstider hos myndigheter, vars verksamhet är av särskild betydelse för företagen. Regeringen har i regleringsbreven för t.ex. Bolagsverket och Patent- och registreringsverket ställt upp mål för hur lång tid handläggningen av olika ärenden får ta. Dessa myndigheter skall även offentliggöra serviceåtaganden, med förpliktande information om myndighetens tjänster och service. På de nämnda myndigheternas webbplatser anges bl.a. hur lång tid handläggningen av ett ärende normalt får ta. I myndigheternas regleringsbrev ställs krav på att servicearbetet och handläggningstiderna skall återrapporteras i årsredovisningen. För Bolagsverket gäller att handläggningstiderna skall rapporteras kvartalsvis.

Konsekvensanalyser

En ökad användning av konsekvensanalyser efterfrågas i några motioner. I regeringens skrivelse finns ett särskilt avsnitt om konsekvensanalyser (s. 40). Där sägs följande:

En väl genomförd konsekvensanalys är av grundläggande betydelse i arbetet med att åstadkomma ett ändamålsenligt regelverk och därigenom minskade kostnader för företagen att efterleva dem. En konsekvensanalys utgör en viktig del i det beslutsunderlag som ligger till grund för den slutliga utformningen av en regel. I det löpande arbetet med regelförbättring är det viktigt att kvalitetssäkra regelgivningen på olika nivåer i regelkedjan. Därför pågår nu inom Regeringskansliet, som en åtgärd i regelförbättringsarbetet, ett arbete med att ta fram en förbättrad metod för konsekvensanalyser och ett mera sammanhållet arbete med regelkvalitet. Framför allt behöver det löpande arbetet med reglers kvalitet bli bredare.

Myndigheternas skyldigheter att göra konsekvensanalyser regleras i dag i både verksförordningen (1995:1322) och förordningen (1998: 1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter på små företags villkor (Simplexförordningen). I betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) föreslogs att bestämmelserna om konsekvensanalyser i dessa förordningar sammanförs i en fristående förordning.

EG-kommissionens riktlinjer för konsekvensanalyser har tagit sin utgångspunkt i Lissabonstrategin och de tre "ben" den strategin vilar på, de ekonomiska och sociala dimensionerna samt miljödimensionen. Detta är också en av utgångspunkterna för det arbete som görs inom Regeringskansliet för att utveckla och bredda arbetet med konsekvensanalyser. I det arbetet övervägs också frågor om stöd till myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser. Resultatet av arbetet med att ta fram en ny metod för konsekvensanalyser kommer att redovisas i en departementspromemoria senast under första halvåret 2006.

Regelförbättring med koppling till vissa lagar

I flera motioner kopplas förslagen och önskemålen om regelförbättringar till olika specifika lagar - miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (1987:10, PBL), skattelagstiftningen, årsredovisningslagen (1995:1554), livsmedelslagen (1971:511), djurskyddslagen (1988:534) m.fl. I skrivelsen redovisas arbetsläget avseende mätningar, sättande av mål och vidtagna eller planerade åtgärder i fråga om dessa lagar. Samtliga nämnda lagområden tillhör andra utskotts ansvarsområden. I det följande ges i korthet (utan anspråk på fullständighet) viss information om arbetsläget för de nämnda lagområdena.

Skattelagstiftningen: Mätningen av den administrativa bördan avseende skatteområdet redovisades, som tidigare nämnts, i februari 2005. Regeringen har därefter fastställt ett mål för skatteområdet, med innebörd att den administrativa bördan skall minska med 20 % till år 2010.

Regeringen tillsatte i december år 2005 en särskild utredare, regeringsrådet Carl Gustav Fernlund - Skatteförfarandeutredningen, med uppdrag att föreslå reformerade förfaranderegler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet (dir. 2005:129). Uppdraget utgör bl.a. en del av arbetet med att uppfylla det mål för att minska företagens kostnader för att följa lagar och regler på skatteområdet som regeringen uppställt i budgetpropositionen för år 2006 och som innebär att den administrativa bördan under perioden den 1 juli 2004-30 juni 2010 skall minskas med 20 %. I direktiven anges att uppdraget syftar till ett mer rationellt och kostnadseffektivt förfarande, minskad administrativ börda, slopad självdeklaration i vissa fall, en rullande taxering, ett snabbare förfarande för omprövning och överklagande, en översyn av skattenämnderna, en enklare och mer sammanhållen lagstiftning, möjligheten till en effektivare kontroll för att begränsa möjligheterna till skatteundandragande samt utvärdering av systemet med skattekonto och tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättningar för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Utredaren skall redovisa uppdraget före utgången av år 2007.

Årsredovisningslagen: Mätningen av den administrativa bördan avseende årsredovisningslagen var slutförd i maj 2005. Målet för årsredovisningslagen är en minskning med 15 % till år 2010. Regeringen lämnade i februari 2006 till riksdagen en proposition om förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116). I propositionen framläggs förslag om ändringar i bl.a. reglerna om bokföringsskyldighet för mindre företag. Reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering föreslås bli enklare. Detta sker genom att befintliga bestämmelser ändras eller upphävs samt genom att mer komplicerade bestämmelser blir tillämpliga endast på större företag. Till kategorin större företag skall hänföras såväl noterade företag som finansiella företag, oavsett verksamhetens omfattning. De gränsvärden som förekommer inom redovisnings- och revisionslagstiftningen föreslås bli färre och få en annan utformning, varvid en anpassning sker till EG-rätten. Detta påverkar bl.a. företagens skyldighet att upprätta årsredovisning, finansieringsanalys och koncernredovisning och företagens skyldighet att utse en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen till revisor i företaget. De mindre företagens redovisningsbörda kommer härigenom att minska. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. Lagutskottet hanterar propositionen (bet. 2005/06:LU28).

Miljöbalken: Miljöbalken har under de senaste åren varit föremål för en översyn av Miljöbalkskommittén. Kommittén har avlämnat ett antal delbetänkanden, bl.a. En effektivare miljöprövning (SOU 2003:124), som lett till ändringar i miljöbalken som kommer att underlätta miljöprövningen vid tillståndsgivning. Kommittén lämnade i juni 2005 sitt slutbetänkande Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter (SOU 2005:59). Slutbetänkandet och delbetänkanden bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Den administrativa bördan av reglerna på miljöområdet, inklusive miljöbalken, har vidare, som tidigare redovisats, varit föremål för mätningar, vilka genomförts av Nutek. Ett mål skall, enligt uppgift från Näringsdepartementet, inom kort sättas för hur mycket den administrativa bördan skall minska.

Plan- och bygglagen: PBL-kommittén, som har haft i uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen och lämna förslag till de lagändringar som behövs, avlämnade hösten 2005 sitt slutbetänkande Får jag lov? - om planering och byggande (SOU 2005:77). Betänkandet är under beredning i Regeringskansliet. Kommittén har även lämnat två delbetänkanden, nämligen Miljöbedömningar avseende vissa planer och program (SOU 2003:70) och Kortare instanskedja och ökad samordning - Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation (SOU 2004:40). Betänkandena innehåller förslag till förändringar för att underlätta plan- och byggprocessen. Regeringen har vidare, som redovisats, i februari 2006 fattat beslut om att mäta den administrativa bördan med avseende på plan- och byggreglerna. Mätningarna skall vara klara senast den 30 november 2006. Därefter kommer ett mål att sättas för hur mycket den administrativa bördan på plan- och byggområdet skall minska.

Livsmedelslagen: Regeringen fattade i februari 2006, som tidigare redovisats, beslut om att mäta den administrativa bördan som livsmedelslagen ger upphov till. Resultatet av mätningen skall redovisas i november 2006, och tre månader därefter skall ett mål för minskning av den administrativa bördan sättas.

Djurskyddslagen: Regeringen har, som tidigare nämnts, fattat beslut om att mäta den administrativa bördan på jordbruksområdet. Resultatet av dessa mätningar, i vilka djurskyddslagen ingår, beräknas bli redovisat i slutet av mars 2006. Därefter skall ett mål för minskning av den administrativa bördan sättas.

Tillsyn

Beträffande förslag i några motioner om effektivare tillsyn kan noteras att Tillsynsutredningen hösten 2004 avlämnade sitt slutbetänkande Tillsyn - förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). I betänkandet föreslås bl.a. en lag som ställer krav på att tillsynsorganen skall samverka med varandra i sina kontakter med verksamhetsansvariga, vilka är föremål för tillsyn av fler än ett organ. Lagen innehåller också krav på en starkare samordning när flera myndigheter (centralmyndighet, länsstyrelse, kommun) har uppdrag inom ett och samma tillsynsområde. Regeringen bereder för närvarande utredningens förslag, med inriktning att en proposition skall kunna lämnas till riksdagen under riksmötet 2006/07.

Landsbygdskommittén

I några motioner tas upp frågan om regelförbättring utifrån perspektivet landsbygdsföretag och deras villkor. I det sammanhanget kan noteras det arbete som bedrivs av den parlamentariskt tillsatta Landsbygdskommittén (ordförande: kommunstyrelseordförande Karl-Erik Nilsson). Kommittén skall, enligt uppdraget, utarbeta en långsiktig strategi för landsbygdsutveckling (dir. 2004:87). Därvid skall roll- och ansvarsfördelning övervägas med lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv i frågor som rör strategin. Med utgångspunkt i målen för ökad tillväxt och sysselsättning skall kommittén överväga hur insatser som utgår från landsbygdspolitiken och politikområdena för de areella näringarna samt från den övergripande regionala utvecklingspolitiken i högre grad kan medverka till ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden och i landet som helhet. Kommittén skall identifiera såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för företag på landsbygden, inklusive småföretag. Under år 2005 redovisade kommittén ett delbetänkande - På väg mot en hållbar landsbygdsutveckling (SOU 2005:36). Detta delbetänkande är ett av underlagen till regeringens skrivelse om den övergripande strategiska inriktningen av det kommande landsbygdsprogrammet (skr. 2005/06:87), som överlämnades till riksdagen i februari 2006. Landsbygdskommittén skall redovisa sitt slutbetänkande senast i november 2006.

Regelförbättringsarbete inom EU

Frågan om regelförbättringsarbete inom EU tas upp i några motioner. I skrivelsen finns ett särskilt avsnitt om regelförbättring inom EU (avsnitt 1.4.2, s. 10-12). Förutom vad som där sägs kan noteras att EG-kommissionen hösten 2005 presenterade ett nytt rullande program för förenkling av gällande regler (COM/2005/535 slutlig). Över 200 regelverk berörs. Därtill kommer strategier för förenkling av regler som rör fordonsindustrin, avfallsområdet och byggprodukter att tas fram. EG-kommissionen presenterade vidare i juni 2005 nya riktlinjer för konsekvensanalyser (SEC/2005/791) som en del av en reformerad Lissabonstrategi. Det s.k. SME-sändebudet inom generaldirektoratet för näringsliv har uppgiften att verka för att ett "think small first"-perspektiv integreras inom alla politikområden, t.ex. genom att följa kommissionens årliga arbetsprogram och identifiera särskilt företagsrelevanta kommande initiativ. Rådet arbetar också aktivt med att använda kommissionens konsekvensanalyser i förhandlingsarbetet.

OECD:s granskning

Representanter för OECD träffade i februari 2006 ledamöter från utskottet som ett led i den granskning av Sveriges regelreformeringsarbete som OECD för närvarande genomför (se tidigare avsnitt om OECD).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regelförbättringsarbetet är av största vikt för att Sverige skall kunna fortsätta att utvecklas som företagarnation. De regler som berör företagandet bör vara lätta att förstå och efterleva. Samtidigt vill utskottet poängtera att samhället har behov av effektiva regelsystem för bl.a. skydd av människors liv och hälsa, miljö och säkerhet. Detta får dock inte innebära att det blir alltför krångligt att starta och driva företag.

En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande företag är grundläggande för att främja tillväxten. Denna är i sin tur en förutsättning för att arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall kunna värnas och utvecklas. Det är viktigt att understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Ökat företagande är alltså av stor betydelse för den svenska tillväxten och sysselsättningen. Regeringen arbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet, både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att växa.

Riksdagen beslöt i december 2002, som tidigare redovisats, om ett uttalande till regeringen om en intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde sig om en genomgång under innevarande mandatperiod av det regelverk som berör företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en påtaglig minskning av företagens kostnader för regelverket under innevarande mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur regelbördan utvecklas, ökning av takten i regelförenklingsarbetet redan under år 2003, inlämnande av anmälan till OECD med begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige, uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i samband med administration av företagsstart samt tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots vid företagskontakter.

Regeringen lämnar i sin skrivelse, vilket utskottet har redovisat i det föregående, en redogörelse för arbetet med regelförbättring under år 2004 och framåt och särskilt för uppföljningen av handlingsprogrammet för minskad administration för företagen som presenterades hösten 2004 i den då aktuella skrivelsen och som skall genomföras under innevarande mandatperiod. Skrivelsen innehåller också information om utförda mätningar av företagens administrativa börda och de mål som satts upp med anledning av resultatet av dessa mätningar. Regeringen presenterar vidare i skrivelsen arbetet med ett samlat grepp om regelförbättringsarbetet.

Enligt utskottets mening framgår det av redovisningen i skrivelsen att regeringen har tagit hand om riksdagens beställning på ett ambitiöst sätt. Samtidigt vill utskottet framhålla att regelförbättringsarbetet bör ses som en ständigt pågående process och att det inte rör sig om ett arbete som vid någon tidpunkt kommer att kunna anses som slutfört. Därav följer bl.a. att arbetet vad gäller regelförbättring måste fortsätta att utvecklas; det finns ett antal områden där det framöver krävs ökade insatser och i vissa fall ändrad inriktning.

I motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c) kritiseras regeringen för att inte redan ha kartlagt hela den administrativa regelbördan för företagen och för att inte ha satt upp ett övergripande mål för minskning av denna börda. Utskottet bedömer i stället att det tillvägagångssätt som regeringen har valt är ändamålsenligt och effektivt och att det främjar att konkreta resultat kan uppnås. Mätningar har nu, som redovisats, genomförts avseende skatteområdet och årsredovisningslagen och mål för minskning av den administrativa bördan för dessa områden har satts upp. Mätningarna på miljöområdet har nyligen redovisats, och mätningarna på jordbruks- och arbetsrättsområdena skall redovisas senare under våren 2006. Mål för dessa områden kommer att sättas upp tre månader efter det att mätningarna är presenterade. Nutek har vidare getts i uppdrag att göra mätningar på ytterligare tre områden, nämligen i fråga om plan- och bygglagen, livsmedelslagstiftningen och statistikområdets regler. Efter det att de olika regelverken är genomgångna och mål har satts upp för respektive område, kommer också mål i fråga om de totala kostnaderna för regelverken att kunna formuleras.

Utskottet vill också poängtera det fullständigt självklara förhållandet att regelförbättringsarbetet skall avse såväl befintliga som nya eller ändrade regler. Detta framgår av handlingsprogrammet som regeringen presenterade under hösten 2004. Myndigheterna skall till Nutek rapportera dels det gångna årets insatser på regelförbättringsområdet, dels de åtgärder som planeras framdeles. Genom denna ordning säkerställs att handlingsprogrammet får en fortsättning och permanentas. En motsvarande prövning sker inom Regeringskansliet. Utskottet bedömer att denna ordning ger förutsättningar för att även det befintliga regelverket får tillbörlig uppmärksamhet i regelförbättringsarbetet.

En fråga som tas upp i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c) rör inrättande av ett oberoende offentligt organ med uppgift att granska nya och ändrade regler. Utskottet vill först framhålla att arbetet med regelförbättring inte kan bedrivas som en isolerad företeelse vid utformningen av ett regelverk utan måste utgöra en integrerad del i den arbetsprocess som leder fram till nya eller förändrade regelverk. Därför är det inte lämpligt att arbetet med regelförbättring bedrivs inom någon form av oberoende organ som förordas i motionen.

När det gäller konsekvensanalyser vill utskottet anföra följande. En väl genomförd konsekvensanalys är av grundläggande betydelse i arbetet med att åstadkomma ett ändamålsenligt regelverk och därigenom minskade kostnader för företagen att efterleva dem. En konsekvensanalys utgör en viktig del i det beslutsunderlag som ligger till grund för den slutliga utformningen av en regel. Inom Regeringskansliet pågår, som tidigare redovisats, ett arbete med att ta fram en förbättrad metod för konsekvensanalyser och ett mer sammanhållet arbete med regelkvalitet. En av utgångspunkterna för detta arbete är EG-kommissionens riktlinjer för konsekvensanalyser, som har tagit sin utgångspunkt i Lissabonstrategin och dess tre delar, nämligen de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. I det arbetet övervägs också frågor om stöd till myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser. Resultatet av arbetet med att ta fram en ny metod för konsekvensanalyser kommer att redovisas i en departementspromemoria under våren 2006.

I den nyssnämnda motionen läggs vidare fram förslag som rör förändringar av specifika lagar, bl.a. miljöbalken och plan- och bygglagen. Dessa lagar tillhör andra utskotts ansvarsområden och innefattar politiska ställningstaganden till bestämmelsers innehåll. Enligt utskottets mening motiverar dessa förslag inte någon åtgärd från riksdagens sida i detta sammanhang. Samtidigt vill utskottet framhålla att frågan om regelförbättring är högst aktuell när det gäller de nämnda lagområdena. Detta framgår också tydligt av att de båda områdena, som tidigare redovisats, har varit - respektive är - föremål för mätningar av den administrativa bördan. Utskottet anser att det är angeläget att åstadkomma regelförbättringar både när det gäller miljöbalken och plan- och bygglagen och utgår från att så också kommer att ske, efter det att mål för minskning av den administrativa bördan har satts upp för respektive område.

Frågan om att på olika sätt underlätta för företag i myndighetskontakter berörs i ett antal motioner. I skrivelsen finns ett särskilt avsnitt (avsnitt 2.3.1 s. 15) med exempel på myndigheternas arbete med att minska den administrativa bördan. I olika delavsnitt - med rubrikerna Förenkling av föreskrifter och allmänna råd, Förenklad tillståndsgivning och kortare handläggningstider, Ökat samarbete mellan myndigheter som en effektiv metod för att minska företagens administration, Ökad service gentemot företag genom exempelvis enklare blanketter, förenklat ansökningsförfarande och minskat uppgiftslämnande samt Ökad service via bl.a. Internetlösningar gentemot medborgare i allmänhet och företag i synnerhet - redogörs för vad de berörda myndigheterna gör på olika områden för att underlätta för företagen vid deras myndighetskontakter. Av redovisningen i skrivelsen framgår att det inom de myndigheter som är av särskild betydelse för företagen vidtas åtgärder för att underlätta företagens myndighetskontakter. Utskottet vill här särskilt peka på de företagsportaler som har inrättats. Skatteverket och Bolagsverket har t.ex. gemensamt inrättat en webbplats där företagen bl.a. kan registrera enskild firma elektroniskt, anmäla uppgifter om mervärdesskatteregistrering och arbetsgivaravgifter och ansöka om F-skattsedel. Vidare har Nutek inrättat webbplatsen Företagarguiden, som innehåller information till blivande och befintliga företagare. På denna webbplats kan företag också lämna synpunkter på och redovisa erfarenheter av regelverk, myndigheters bemötande, service, handläggningstider m.m. Utskottet anser att den typ av företagsportaler som här nämnts innebär en klar förbättring för de små företagen.

I några motioner uppmärksammas frågan om företagens uppgiftslämnande och behovet av en begränsning och förenkling av detta. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att företagens uppgiftslämnande så långt möjligt minskas och att återhållsamhet bör prägla statens krav på uppgifter från företagen. Detta gäller framför allt småföretagen som har svårare än stora företag att avsätta tid och resurser för uppgiftslämnande. Som tidigare redovisats beslöt regeringen i februari 2006 att ge Nutek i uppdrag att mäta företagens administrativa kostnader till följd av statistikområdets regler m.m. Nutek skall genomföra mätningar av företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranleds av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Nutek skall undersöka och redovisa vilka av dessa författningar som orsakar företagen mest administrativ börda. Resultatet av mätningen på statistikområdet skall redovisas senast den 30 november 2006. Utskottet anser att det är värdefullt att denna mätning görs. Generellt sett anser utskottet att det beträffande företagens uppgiftslämnande bör finnas goda möjligheter att åstadkomma förbättringar, genom bl.a. ökad användning av tillgänglig offentlig information och elektroniskt samarbete.

Frågan om en effektivisering och ökad samordning av tillsynsverksamheten aktualiseras i några motioner. Utskottet vill här erinra om att Tillsynsutredningen hösten 2004 avlämnade sitt slutbetänkande med förslag på området, förslag som nu bereds inom Regeringskansliet med inriktning på en proposition under riksmötet 2006/07.

Utskottet vill också något kommentera det som sägs i några motioner om behovet av regelförbättring för landsbygdsföretag, bl.a. i motionerna 2005/06:N399 (s) och 2005/06:MJ448 (mp, -). Utskottet anser att det är angeläget att den verksamhet som små landsbygdsföretag bedriver, t.ex. jordbruksföretag som också har viss turistverksamhet, inte försvåras i onödan av olika regelsystem. I detta sammanhang bör erinras om det arbete som Landsbygdskommittén bedriver och som tidigare redogjorts för. I kommitténs uppgifter ingår bl.a. att identifiera såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för små företag på landsbygden. Kommitténs arbete skall redovisas i november 2006. Med hänvisning till bl.a. detta arbete anser utskottet att det inte nu är motiverat med något uttalande av riksdagen i frågan.

Utskottet vill vidare framhålla den betydelse som regeringens redogörelse av regelförbättringsarbetet har för att riksdagen skall kunna följa arbetet. Regeringens årliga redovisningar till riksdagen startade efter ett riksdagsbeslut våren 1999, i vilket regeringen hade anmodats att lämna årliga sådana redovisningar. De skrivelser som regeringen därefter har lämnat till riksdagen har, enligt utskottets mening, successivt utvecklats, såväl kvalitativt som kvantitativt. En ordentlig ambitionshöjning togs med förra årets skrivelse med det handlingsprogram för minskad administration för företagen som där presenterades. Den nu aktuella skrivelsen innebär en fortsättning och vidareutveckling av regelförbättringsarbetet. Detta innebär dock inte att det inte skulle finnas utrymme för ytterligare förbättringar. Utskottet anser att skrivelsen är ett mycket viktigt instrument för att riksdagen skall kunna hålla sig informerad om utvecklingen på regelförbättringsområdet.

Sammantaget anser utskottet att regeringen bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller regelförbättring för företagen. Intrycket är också att det verkar finnas goda utsikter för positiva resultat och att de mål och ambitioner som kom till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 skall kunna uppnås. Samtidigt vill utskottet framhålla att regelförbättringsarbetet är ett pågående arbete som inte är slutfört. Det finns ett antal områden där det framöver krävs ökade insatser och i vissa fall ändrad inriktning.

Utskottet avstyrker härmed samtliga motioner i berörda delar. Riksdagen bör slutligen lägga regeringens skrivelse med redogörelse för regelförbättringsarbetet till handlingarna.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Regelförbättring (m, fp, kd, c)

av Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister Hammarbergh (m), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk298 yrkande 6, 2005/06:U379 yrkande 3, 2005/06:Kr252 yrkande 4, 2005/06:T1 yrkande 6, 2005/06:MJ350 yrkandena 8 och 9, 2005/06:N16 yrkandena 1-4, 2005/06:N207, 2005/06:N217 yrkande 1, 2005/06:N222, 2005/06:N242 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N262 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N273 yrkande 1, 2005/06:N298, 2005/06:N308 yrkande 4, 2005/06:N353, 2005/06:N383 yrkandena 3 och 4, 2005/06:N433 yrkande 4, 2005/06:N434 yrkande 14, 2005/06:N437 yrkande 4, 2005/06:N445 yrkande 7, 2005/06:N478 yrkandena 2-4 och 2005/06:N480 yrkande 16, bifaller delvis motion 2005/06:N263 yrkande 1, avslår motionerna 2005/06:Sk458 yrkandena 2 och 3, 2005/06:MJ448 yrkande 2, 2005/06:N217 yrkande 2, 2005/06:N273 yrkande 2 och 2005/06:N399 samt lägger skrivelse 2005/06:49 till handlingarna.

Ställningstagande

Vi är - i likhet med vad som anförs i motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c) - mycket kritiska till hur regeringen har skött arbetet med regelförenklingar och hur riksdagens beställningar från våren 1999 och hösten 2002 har hanterats. Regeringens arbete har bedrivits motvilligt och utan entusiasm.

Regeringens oengagerade inställning till förenklingsarbetet ledde till att de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet - under motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - i december 2002 drev igenom ett riksdagsbeslut med syfte att få mer fart på förenklingsarbetet. Det rörde sig om en genomgång under innevarande mandatperiod av det regelverk som berör företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en påtaglig minskning av företagens kostnader för regelverket under innevarande mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur regelbördan utvecklas, ökning av takten i regelförenklingsarbetet redan under år 2003, inlämnande av anmälan till OECD med begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige, uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i samband med administration av företagsstart samt tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots vid företagskontakter.

Regeringens passiva hållning till regelförenklingsarbetet kan exemplifieras med att den inte har framlagt någon proposition där huvudmotivet - eller ett av huvudmotiven - varit att förenkla reglerna för företag. Regeringen har inte heller ändrat någon lag med det huvudsakliga syftet att göra reglerna enklare för företag. Hanteringen av Simplexgruppen är också ett uttryck för den passivitet som har präglat den socialdemokratiska regeringens regelförenklingsarbete. Gruppen, som nu har avskaffats, fick inte det mandat och den uppbackning som hade krävts för att arbetet skulle ha kunnat bedrivas på ett effektivt sätt. Berörda tjänstemän på Näringsdepartementet har inordnats i den aktuella enheten på departementet.

Under de senaste två åren tycks regeringen ha börjat bli något mer aktiv i arbetet med regelförenklingar. Fortfarande är dock tempot i arbetet alldeles för lågt. Om påtagliga resultat skall kunna nås måste arbetet bedrivas med mycket större kraft. Den kritiska hållning vi intar till hur regeringen har bedrivit arbetet med regelförenklingar präglade också inställningen i den granskningsrapport som Riksrevisionen presenterade i oktober 2004, Regelförenklingar för företag (RiR 2004:23), och som låg till grund för den redogörelse (2004/05:RRS13) angående regelförenklingar för företag som Riksrevisionens styrelse överlämnade till riksdagen hösten 2004. När utskottet behandlade redogörelsen våren 2005 ställde sig företrädarna för partierna i Allians för Sverige i en reservation (m, fp, kd, c) bakom de slutsatser och rekommendationer som hade presenterats i Riksrevisionens granskningsrapport. Utskottsmajoriteten avvisade i stället på punkt efter punkt den kritik som framfördes i rapporten.

Allians för Sverige tycker att det är beklagligt att regeringen fortfarande inte har formulerat ett övergripande mål för det samlade regelförenklingsarbetet. Än så länge har regeringen bara utlovat att minska regelbördan på skatteområdet med 20 % och regelbördan med anledning av årsredovisningslagen med 15 % till år 2010. Vi vill ha ett betydligt ambitiösare mål och anser att de svenska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk bör minskas med 25 % senast till år 2010. Det arbete som pågår i Nederländerna och Storbritannien kan tjäna som goda förebilder. År 2003 lovade den borgerliga regeringen i Nederländerna att minska regelbördan för företagen med 25 % - av detta har två tredjedelar hittills uppnåtts, och återstoden beräknas bli uppnådd under år 2006.

Allians för Sverige anser att regelkrånglet bör angripas från två håll - dels måste åtgärder vidtas för att göra det stora befintliga regelverket enklare, dels måste det säkerställas att inte nya kostsamma regelsystem ersätter dem som försvinner.

När det gäller det befintliga regelverket anser vi att förenklingar skall göras på följande områden:

Enklare redovisningsregler för små företag: Regeringen har, som redovisats, nyligen lagt fram en proposition om förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116), som riksdagen kommer att behandla senare under våren 2006. Förslagen går dock inte tillräckligt långt vad avser regelförenklingar för små företag.

Miljöbalken: Den nya miljöbalk som infördes år 1999 tillhör det mest kostsamma regelverket för företagen. Vi anser därför att miljöbalken - och de författningar och föreskrifter som utfärdats om tillämpningen av den - skall arbetas om för att bl.a. förkorta handläggningstiderna och begränsa antalet anmälnings- och tillståndspliktiga objekt.

Plan- och bygglagen: Denna lag lägger onödiga, administrativa bördor på företagssektorn. Att reformera den är ytterst angeläget för att bl.a. göra det lättare att söka bygglov och avsevärt förkorta handläggningstiderna i planärenden.

Torghandelslagen: I lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. stadgas att den som upplåter en plats för sådan handel skall föra anteckningar om namn, personnummer, adress och telefonnummer för den som platsen upplåts till och för dennes företrädare. Uppgifterna skall bevaras i sju år. Detta är ett tydligt och konkret exempel på regelkrångel!

Aviserat förslag om lag om rätt till heltid: Utan att gå in på sakfrågan kan konstateras att en lag om rätt till heltid skulle innebära stora problem från regelsynpunkt, inte minst för små företag.

Krav på informationsavlämnande: Små företag drabbas av ständigt utökade krav på informationsavlämnande genom den lagstiftning som gäller.

Regelverk som beslutas på EU-nivå: En stor och växande del av regelverket för företagen härrör från EU-nivå, inte minst inom den finansiella sektorn. Flera av EU-direktiven, t.ex. direktiv om revisionsplikten och EU:s arbetstidsdirektiv, tillåter dock på många punkter att undantag görs för små och medelstora företag. Dessa möjligheter har den svenska regeringen - till skillnad från regeringarna i Storbritannien och Finland - inte utnyttjat. Regeringen bör framöver utnyttja denna möjlighet i mycket större utsträckning.

Det andra området där kraftfulla åtgärder måste sättas in rör införandet av nya regler. Det är minst lika viktigt att se till att inte nya, kostsamma regler ersätter dem som försvinner som det är att minska det befintliga regelverket. Det visar sig tyvärr ofta i efterhand att kostnaden för en regel inte är rimlig i förhållande till syftet. En stående kritik mot regeringen från Näringslivets regelnämnd har varit att det ytterst sällan har gjorts några ordentliga analyser i förväg av konsekvensen av nya eller förändrade regler för de företag som berörs.

Allians för Sverige vill därför att alla nya lagar och regler som berör företagen skall granskas av ett offentligt organ med motsvarande oberoende ställning som Lagrådet, innan de får träda i kraft. Granskningen skall se till att inga nya regler får införas utan att de utformats så att de uppnår sitt syfte på enklast möjliga sätt för företagen. Det föreslagna offentliga organet skall arbeta under en begränsad tid för att skynda på regelförenklingsarbetet. Inriktningen skall vara att alla propositioner skall ha granskats och godkänts av detta organ, innan de läggs på riksdagens bord.

Vi anser också att det bör bli lättare att starta ett företag. En åtgärd för att åstadkomma detta är att de restriktioner som finns för närvarande för att få F-skattsedel tas bort, och i stället får alla medborgare som inte har skatteskulder eller näringsförbud rätt till F-skattsedel. En annan åtgärd är att det görs möjligt att registrera företag över Internet.

När det gäller företagens allmänna uppgiftslämnande anser vi att en princip bör införas om att det skall räcka för ett företag att göra anmälan till en myndighet, då en och samma händelse föranleder anmälningsplikt till flera myndigheter. Vidare bör samtliga myndigheter som samlar in statistik, i första hand Statistiska centralbyrån, ges i uppdrag att så långt möjligt ersätta statistiska totalundersökningar med urvalsundersökningar; totalundersökningar skall endast tillämpas när det finns tungt vägande skäl.

Beträffande tillsynsverksamheten, som för närvarande finansieras av avgifter från de företag som är föremål för tillsynen, noterar vi att denna kan vara berättigad i många fall, men den bör samordnas mellan myndigheter bättre än vad som sker för närvarande och anpassas så att den inte stör företagens verksamhet mer än absolut nödvändigt.

Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen bör anmoda regeringen att göra följande:

- införa ett övergripande mål om att minska företagens administrativa regelbörda med minst 25 % till år 2010,

- oftare utnyttja de möjligheter till undantag för små företag som ges i de regelverk som beslutas på EU-nivå,

- slopa revisionsplikten för små företag och påskynda förenklingarna av miljöbalken samt plan- och bygglagen,

- inrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift att granska nya och ändrade regler.

Med ett sådant beslut blir motion 2005/06:N16 (fp, m, kd, c) helt tillgodosedd och tillstyrks. Även de flesta övriga motionerna blir tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks. Motion 2005/06:N217 (fp), i vilken föreslås bl.a. att det skall införas ett regelbördetak, motion 2005/06:N273 (c), i vilken föreslås en fortlöpande omprövning av lagar och förordningar i syfte att sålla bort uttjänt regelverk, och motion 2005/06:Sk458 (m, fp, kd, c), i vilken föreslås ett uttalande om mål för minskning av den administrativa bördan och att förslag som leder till ökade kostnader för företagen skall kompletteras med förslag som medför minskade kostnader, bör dock avslås i berörda delar, eftersom yrkandena har en motivering som inte överensstämmer med våra bedömningar. Vidare avstyrks motion 2005/06:N263 (c) i den del som avser yrkande om konkurrensneutrala skatter - detta är inte en fråga för näringsutskottet. Även motionerna 2005/06:N399 (s) och 2005/06:MJ448 (mp, -) avstyrks i berörda delar, eftersom de aktuella yrkandena har en motivering som inte överensstämmer med våra bedömningar. Riksdagen bör vidare lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2005/06:49 Regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet.

Följdmotion

2005/06:N16 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, kd, c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett övergripande mål om att minska företagens administrativa regelbörda med minst 25 procent till år 2010.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att oftare utnyttja de möjligheter till undantag för små företag som ges i de regelverk som beslutas på EU-nivå.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa revisionsplikten för små företag och påskynda förenklingarna av miljöbalken samt plan- och bygglagen.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift att granska nya och ändrade regler.

Motion väckt med anledning av prop. 2004/05:175

2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska företagens regelbörda.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:Sk298 av Sten Tolgfors (m):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av avreglering för småföretag.

2005/06:Sk458 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mål för minskning av den administrativa bördan.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förslag som leder till ökade kostnader för företagen skall kompletteras med förslag som medför minskade kostnader.

2005/06:U379 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom EU skall verka för förenklade regler för småföretagande.

2005/06:Kr252 av Kent Olsson m.fl. (m):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärer som småföretagare.

2005/06:MJ350 av Anita Brodén m.fl. (fp):

8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenkling av regelverk för att möjliggöra utökade turistsatsningar i Västsverige.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att byråkratin för småföretag måste förenklas för att möjliggöra tillväxt på landsbygden.

2005/06:MJ448 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelförenklingar för småföretag.

2005/06:N207 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i syfte att skapa positiva incitament för entreprenörer och innovatörer i Sverige.

2005/06:N217 av Anna Grönlund Krantz (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utföra s.k. konsekvensanalyser vid lag- och regelförändringar som berör småföretag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett regelbördetak.

2005/06:N222 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om färre och enklare regler.

2005/06:N242 av Tobias Krantz (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat krångel för företagandet.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det skall bli lättare att starta och registrera företag, exempelvis via Internet.

2005/06:N262 av Henrik von Sydow (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målet att minska regelmassan för företagande med 25 % till år 2010.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett oberoende institut för regelförenkling.

2005/06:N263 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelverket och införa konkurrensneutrala skatter.

2005/06:N273 av Jörgen Johansson och Birgitta Carlsson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en avbyråkratiseringsgrupp som reducerar företagarnas regelverk med en fjärdedel under en fyraårsperiod.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en fortlöpande omprövning sker av lagar och förordningar i syfte att sålla bort uttjänt regelverk.

2005/06:N298 av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om färre och enklare regler för småföretag.

2005/06:N308 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska regelverket.

2005/06:N353 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till regelförenklingar för mindre företag, i enlighet med vad i motionen framförs.

2005/06:N383 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrad service till företagare via "one stop-shops".
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrad service till företagare via en företagswebbportal.

2005/06:N399 av Yoomi Renström och Sinikka Bohlin (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de berörda regelverken tas med i det kontinuerliga regelförbättringsarbetet.

2005/06:N433 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat regelkrångel och byråkrati för småföretagare.

2005/06:N434 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelförenkling.

2005/06:N437 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra det enklare att vara företagare.

2005/06:N445 av Lars Lindén m.fl. (kd):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av minskad byråkrati och myndighetskontroll och avregelförenklingar.

2005/06:N478 av Maria Larsson m.fl. (kd):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enklare regler för företagen.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målen för regelförenklingsarbetet.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om myndigheternas roll i regelförenklingsarbetet.

2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheter.