Kulturutskottets betänkande2004/05:KRU8

Radio- och TV-frågor

Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
2003 och hösten 2004.
En rad yrkanden om inriktningen på den framtida public service-verksamheten,
sponsringsregler, prissättning på Sveriges Televisions arkivmaterial
samt framtida riktlinjer för public service-företagen avstyrks med
hänvisning till att regeringens beredning av de förslag som framförts av
Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst bör avvaktas. I
sammanhanget understryker utskottet vikten av att det klart ska framgå av
kommande sändningstillstånd att programföretagens verksamhet ska präglas
av tillgänglighetsaspekten och funktionshindrades behov.
Förslag om finansieringen av programföretagens verksamhet, public
service-företagens redovisningsmetod och TV-avgiftens rättsliga ställning
avstyrks med hänvisning till att regeringens beredning av de förslag
som framförts av Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i
allmänhetens tjänst bör avvaktas.
Slutligen avstyrker utskottet förslag om statens roll i mediepolitiken,
utförsäljning av programkanaler, renodling av Utbildningsradion,
Sveriges Televisions regionala sändningar, täckningen för Sveriges Radios
sändningar samt utvärdering av Sveriges Televisions nyhetsutbud.
I betänkandet finns elva reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Statens roll i mediepolitiken
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 7 och 2004/05:K227
yrkande 6.
Reservation 1 (m)

2.      Inriktningen på den framtida public service-verksamheten
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 5, 2003/04:Kr359
yrkande 1, 2004/05:K227 yrkande 4 och 2004/05:Kr366 yrkande 2.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)

3.      Utförsäljning av programkanaler
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 2 och 2004/05:K227
yrkande 1.

4.      Renodling av Utbildningsradion
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 8 och 2004/05:Kr366
yrkande 10.
Reservation 4 (fp)

5.      Riktlinjer för programverksamheten
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr224,
2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286
yrkande 2, 2003/04:Kr310, 2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326 yrkandena 33-36,
2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343, 2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2,
2003/04:Kr359 yrkande 4, 2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386
yrkandena 4-6, 2003/04:Ub517 yrkande 5, 2004/05:K227 yrkande 8,
2004/05:Kr204, 2004/05:Kr225, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251,
2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344,
2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406
och 2004/05:MJ510 yrkande 5.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)

6.      Sveriges Televisions regionala sändningar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr312.

7.      Täckningen för Sveriges Radios sändningar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr223 och 2004/05:Kr260.
Reservation 9 (m)

8.      Finansieringen av programföretagens verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 2, 2004/05:K227
yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande 3.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (fp)

9.      Sponsringsregler
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr400.

10.     Prissättningen på Sveriges Televisions arkivmaterial
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr311 yrkandena 1 och 2.

11.     Public service-företagens redovisningsmetod
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr399.

12.     TV-avgiftens rättsliga ställning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr345.

13.     Utvärdering av SVT:s nyhetsutbud
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr401.

Stockholm den 8 mars 2005
På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Lennart Kollmats (fp),
Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen
(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda
Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Göran Persson
i Simrishamn (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca
(v), Margareta Pålsson (m), Henrik Westman (m), Dan Kihlström (kd) och
Johan Andersson (s).

Utskottets överväganden
Statens roll i mediepolitiken
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om statens roll i mediepolitiken avslås av riksdagen.
Jämför reservation 1 (m).
Bakgrund
Politikområde 27 Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television
samt skydd av barn och ungdom mot skadligt innehåll i massmedierna.
Till området hör myndigheterna Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden,
Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV, vilka
inom statsbudgeten samtliga återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse. Frågor som rör dessa myndigheter bereds inom riksdagen av
konstitutionsutskottet.
Till politikområde 27 hör vidare myndigheten Statens biografbyrå och
kommittén Rådet mot skadliga våldsskildringar (tidigare benämnt
Våldsskildringsrådet, numera Medierådet), vilka inom statsbudgeten hör till
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Till politikområdet
hör slutligen de tre public service-företagen Sveriges Radio AB (SR),
Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).
Medelsanvisningen för de tre programföretagen SR, SVT och UR ligger
utanför statsbudgeten. Programföretagen kan således inte i formell mening
sägas ingå i utgiftsområde 17. Frågor som rör Biografbyrån, Medierådet
och de tre public service-företagen bereds inom riksdagen av kulturutskottet.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen hösten 2000 att målet
för mediepolitiken ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald,
massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag
i massmedierna1Prop. 2000/01:KrU1 utg.omr. 17 s. 98, bet. 2000/01:KrU1
s. 95 f., rskr. 2000/01:59..
Motionerna
I två motioner, nämligen 2003/04:K444 (m) yrkande 7 och K227 (m) yrkande
6, föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen
om att statens överordnade uppgift i mediepolitiken ska vara att se
till att det finns en lagstiftning som slår vakt om respekten för tryck-
och yttrandefriheten. Detta förutsätter att staten verkar för att
garantera största möjliga utrymme för det fria ordet inom alla typer av
medier. För att garantera största möjliga yttrandefrihet, tryckfrihet
och etableringsfrihet i medierna ska staten se till att det finns ett
regelverk med tydliga spelregler som är likvärdiga för alla. Härigenom
säkerställs mediernas självständighet gentemot både staten och andra,
men också en kontroll av den politiska makten på medborgarnas villkor.

Utskottets ställningstagande
För den statliga mediepolitiken är yttrandefriheten av grundläggande
betydelse. Likaså är mediernas mångfald och oberoende av fundamental
betydelse. Det befintliga regelverket i tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen anger de rättsliga ramarna för mediernas
yttrandefrihet. En viss grad av överensstämmelse finns således mellan
den statliga mediepolitiken och det synsätt som motionärerna ger uttryck
för. Någon anledning för riksdagen att bifalla här aktuella motionsförslag
finns emellertid inte. Motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 7 och K227
(m) yrkande 6 avstyrks därmed.
I sammanhanget bör nämnas att frågor om tryckfrihet och yttrandefrihet
liksom frågor som rör ägandeförhållanden i medieföretag, s.k.
ägarkoncentrationsfrågor, ligger inom ramen för konstitutionsutskottets
beredningsområde.
Radio- och TV-frågor
Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 2001 om public service-verksamheten för tiden
2002-20052Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.. I
enlighet med riksdagsbeslutet har regeringen utfärdat sändningstillstånd
för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden var ursprungligen fyraåriga och
gällde fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december 2005. I enlighet
med riksdagens beslut hösten 2004 har tillståndsperioden förlängts till
utgången av 20063Prop. 2004/05:1 utg.omr. 17, bet. 2004/05:KrU1 s. 92,
rskr. 2004/05:97..
Enligt tillstånden ska programverksamheten inom SR, SVT och UR bedrivas
självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,
politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.
Bland tillståndsvillkoren för innehållet i sändningarna kan bl.a.
följande nämnas.
Programföretagens sändningsrätt ska utövas opartiskt och sakligt.
Programföretagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess
ställning i samhället. SR och SVT ska erbjuda ett mångsidigt utbud av
program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska
kulturen i dess vidaste bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR och SVT ska
bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer
kommer till uttryck i olika program. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning
ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska,
sociala och andra utgångspunkter. SR och SVT ska i sina roller som
kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar. De tre
programföretagen ska ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn
och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga
upplevelser. SR och SVT ska även förmedla nyheter och information för
barn.
De tre programföretagen ska ta hänsyn till ljudradions och televisionens
särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning
samt tiden för sändning av programmen.
Funktionshindrades behov ska beaktas av programföretagen. För SVT gäller
att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt
ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden. Vidare ska
det vara ett mål för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst
textremsa.
Programföretagen ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.
Insatserna på detta område ska öka under tillståndsperioden jämfört
med 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib
ska inta en särställning.
UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet.
Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a. att SR och SVT ska
ha en decentraliserad organisation. Den andel av allmänproduktionen i
SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska under
tillståndsperioden uppgå till minst 55 %. Vidare ska den andel av
resurserna som förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas på minst
den nivå som gällde för 2001.
Programföretagen ska under tillståndsperioden finansieras med TV-avgiftsmedel,
vilket även gäller s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex.
Internetverksamhet. Sidoverksamheter till programverksamheten ska bära sina
egna kostnader. Då det gäller möjligheterna till finansiering genom
sponsring hänvisas till betänkande 2000/01:KrU8 (s. 53-60).
Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till programföretagen
och regeringen fastställer årligen anslagsvillkor för företagen beträffande
ekonomiska förutsättningar, organisation samt uppföljning och utvärdering.
Beslut om anslagsvillkor för 2005 fattades av regeringen i december
2004.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR, SVT och UR, ansvarar
för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten
och RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel placeras på det
s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Från och med den 1 januari
1998 ansvarar RIKAB för förvaltningen av rundradiomedlen, vilket tidigare
SVT gjorde4Prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2, rskr. 1997/98:26..
Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som
rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och Granskningsnämnden, behöver när
avgiftsmedlen inte räcker till.
Ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för
TV-distribution har inrättats i Riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 januari
2002. Anledningen härtill är att medelsbehovet för SVT:s sändningar
kommer att vara högt på grund av att de analoga marksändningarna måste
pågå i full omfattning samtidigt som den digitala sändningsverksamheten
byggs upp med högre kostnader som följd. På längre sikt, när de analoga
marksändningarna har upphört, beräknas medelsbehovet komma att minska
eftersom den digitala distributionen är mindre kostsam än den analoga.
En beskrivning av distributionskontots konstruktion finns i proposition
2000/01:94 (s. 72). Här kan nämnas att medel som förs till distributionskontot
härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i Riksgäldskontoret.
Medel från rundradiokontot och distributionskontot betalas ut till
programföretagen.
Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom ska ge sändningsberättigade
programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.
Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag om att TV-sändningar
med digital teknik skulle få införas i marknätet med möjlighet för staten
att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten ska
fortsätta5Prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17,
rskr. 1996/97:178..
Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle få byggas
ut till att gälla hela landet6Prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.
2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59.. Våren 2003 beslutade riksdagen att de
analoga markbundna TV-sändningarna skulle upphöra den 1 februari 20087Prop.
2002/03:72, yttr. 2002/03:KrU1y, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196.
.
Våren 2004 beslutade riksdagen att de digitala marksändningarna av SVT:s
och UR:s TV-program skulle byggas ut så att de får samma räckvidd som
företagens analoga marksändningar, vilket innebär att 99,8 % av
befolkningen kommer att kunna ta emot programmen i sina fasta bostäder8Prop.
2003/04:118, yttr. 2003/04:KrU3y, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231.
.
De program som SVT och UR ska sända över det digitala marknätet får de
även sända över satellit så att programmen blir möjliga att ta emot i
hela Sverige (regeringsbeslut från december 2001).
År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och privata programföretag,
efter särskilda beslut av regeringen, påbörja försök med digitala
radiosändningar9Prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369.
. En särskild utredare har på regeringens uppdrag i ett första steg
kartlagt och analyserat situationen för den digitala distributionen av
radio i Sverige och i utlandet (SOU 2002:38). Därefter har en parlamentarisk
kommitté i ett andra steg gjort en samlad analys av den digitala radions
framtidsförutsättningar. Kommittén bedömer att digitaliseringen av
ljudradion bör fortsätta, eftersom det finns en rad fördelar med att
distribution av ljudradio även sker med digital teknik (SOU 2004:16).
En
särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av radio- och
TV-lagen (1996:844). I uppdraget ingår bl.a. att utredaren ska överväga
olika sätt att förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt
programinnehåll. I november 2003 överlämnade utredningen delbetänkandet
Must carry (SOU 2003:109). En proposition om vidarebefordran av TV-program
väntas under våren 2005. I mars 2004 överlämnade utredaren delbetänkandet
Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39).
Frågor om finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens
tjänst har utretts av en särskild utredare som i början av 2005 överlämnade
betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och skatter
(SOU 2005:2) till regeringen. I utredarens uppdrag ingick att se över
samtliga frågor om TV-avgiften.
Slutligen har en parlamentarisk kommitté, Kommittén om radio och TV i
allmänhetens tjänst, tagit fram ett underlag om de villkor som ska gälla
för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.
Förslagen finns i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -
Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1).
Inriktningen på den framtida public service-verksamheten
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om inriktningen på den framtida public service-verksamheten
avslås av riksdagen.
Jämför reservationerna 2 (m) och 3 (fp).
Motionerna
I motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och K227 (m) yrkande 4 behandlas
inriktningen på den framtida public service-verksamheten. Motionärerna
anför att de eftersträvar ett modernt public service-tänkande, där public
service ska betraktas som en del av programutbudet och inte ses som en
konkurrerande verksamhet. Utgångspunkterna för den programverksamhet
som ska finansieras med offentliga medel bör enligt motionärerna formuleras
på följande sätt.
Public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete
genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig samhällsdebatt.

Offentlig finansiering ska användas för program och verksamheter som
kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i dess helhet,
både innehållsmässigt och kvalitetsmässigt.
Public service-programmen ska komma alla till del. Offentligt finansierade
program måste präglas av god kvalitet. Nyhets- och samhällsprogrammen
ska präglas av saklighet och opartiskhet.
Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande.
Motionärerna anser bl.a. att radio och TV i allmänhetens tjänst ska
koncentrera sig på att erbjuda ett programutbud inriktat på hög kvalitet
som avgränsas mot vad andra aktörer erbjuder. På det viset uppnås största
möjliga sammantagna mångfald och utbud för publiken. Programmen ska
komma alla till del, vilket inte betyder att de måste nå så många tittare
som möjligt vid varje givet tillfälle. Utbudet ska bidra till att
vitalisera svenskt kulturliv och ge fler aktörer en möjlighet att nå en
publik. Staten har att ange vilka uppgifter som ska anses nödvändiga,
även om de inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana uppgifter kan
höra dramatiseringar ur det svenska kulturarvet eller det moderna
kulturlivet, program för minoriteter, nyhetsrapportering som annars inte
kommer till stånd samt andra högkvalitativa program gentemot olika
målgrupper.
Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1 och Kr366
(fp) yrkande 2 framhåller bl.a. att radion och televisionen är medier
med stor genomslagskraft. Vidare anför de att radions och televisionens
betydelse som förmedlare av kultur- och samhällsliv, inte minst för
unga människor, är mycket stor samt att utbudet i public service-kanalerna
bör präglas av kvalitet och bildning. Med tanke på det enorma utbudet
av lättare underhållning i de kommersiella kanalerna bör public service
mer fokuseras på kvalitetsproduktion än vad som är fallet i dag. Breda
underhållningsprogram och viss sportbevakning kräver enligt motionärerna
inte offentlig finansiering för att produceras och distribueras. I
motionerna framhålls slutligen att utbudet av kvalificerade kommenterande
program, svenska filmer och pjäser, barnprogram av hög kvalitet bör öka
samt att SVT bör ha två rikstäckande, fullbemannade nyhetsredaktioner.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om inriktningen på den framtida
public sevice-verksamheten av denna innebörd.
Utskottets ställningstagande
Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har som nämnts i det
föregående nyligen lämnat förslag till regeringen om vilka riktlinjer
som bör gälla för public service-verksamheten efter utgången av nuvarande
tillståndsperiod. Kommittén anser bl.a. att utvecklingen inom området
inte på något avgörande sätt har ökat mångfalden i det svenska radio-
och TV-utbudet. Kommersiell radio och TV har bidragit till ett större
utbud inom vissa genrer men utbudets omfattning har ökat mer än mångfalden.
Kommittén anser därför att det även i fortsättningen finns ett stort
behov av en oberoende radio- och TV-verksamhet som genom sitt särskilda
uppdrag kan fokusera på hela publikens skiftande behov utan att ta
kommersiella hänsyn (bet. s. 140 f.).
Utskottet konstaterar att det på flera punkter finns en överensstämmelse
mellan kommitténs och motionärernas synsätt. Som exempel kan nämnas att
kommittén i sitt betänkande betonar
att public service-företagens verksamhet ska bedrivas självständigt,
att en mångfald av program ska erbjudas,
att all programverksamhet ska präglas av en ambition om hög kvalitet,
att
uppdraget innebär ett särskilt ansvar för den svenska kulturen och
att programutbudet ska vara tillgängligt för hela publiken.
I andra avseenden råder det emellertid en motsättning mellan kommitténs
och motionärernas synsätt. Det gäller t.ex. förslaget i Moderaternas
motioner att public service-företagen ska koncentrera sitt programutbud
och avgränsa det mot vad andra aktörer erbjuder. Det gäller också
Folkpartiets förslag som syftar till att breda underhållningsprogram och
viss sportbevakning inte behöver produceras och distribueras inom public
service-företagen. Slutligen gäller det Moderaternas förslag att SVT
och SR ska sälja ut programkanaler och att UR i sin helhet ska avyttras,
frågor som behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande.
Här begränsar sig utskottet till att uttala sin sympati för det synsätt
på radio och TV i allmänhetens tjänst som majoriteten i den parlamentariska
kommittén kommit fram till och som redovisats i stark förkortning ovan.
Regeringen avser att - efter sedvanligt remissförfarande - lämna förslag
till riksdagen om den framtida public service-verksamheten. Riksdagen
bör inte föregripa regeringens ställningstagande.
Motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1,
K227 (m) yrkande 4 och Kr366 (fp) yrkande 2 avstyrks därmed.
Utförsäljning av programkanaler
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om utförsäljning av en av SVT:s och två av SR:s programkanaler
samt UR avslås av riksdagen.
Motionerna
I motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 2 och K227 (m) yrkande 1 föreslås
att en av SVT:s och två av SR:s kanaler ska privatiseras. Genom att
koncentrera uppdraget på det sättet förbättras möjligheterna för företagen
att göra kvalitetsprogram. Vidare bör UR privatiseras.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit yrkanden som syftar till
utförsäljning av delar av public service-företagen. Nu liksom tidigare
anser utskottet att public service-verksamheten har ett stort värde.
Enligt uppgift har ungefär en tredjedel av den svenska TV-publiken enbart
tillgång till SVT:s och TV 4:s sändningar, medan ungefär en fjärdedel
av publiken har enbart tillgång till SR:s sändningar10Radio och TV i
allmänhetens tjänst (SOU 2005:1) s. 96.. Ett förverkligande av motionärernas
förslag skulle således innebära en väsentlig minskning av mångfalden i
utbudet för en stor del av befolkningen. Motionerna 2003/04:K444 (m)
yrkande 2 och K227 (m) yrkande 1 bör avslås av riksdagen.
Renodling av Utbildningsradion
Utskottets förslag i korthet
Två motionsförslag om att UR:s verksamhet ska renodlas och att dess
förlagsverksamhet ska läggas ut på andra förlag avstyrks.
Jämför reservation 4 (fp) och särskilt yttrande 1 (m).
Bakgrund
Vid tillkomsten av UR fick bolaget i uppdrag att producera ljud- och
bildprogram för olika delar av utbildningsväsendet. I uppdraget ingick
även att företaget skulle kunna framställa studiematerial i anslutning
till programproduktionen11Prop. 1975/76:110 s. 123 f., bet. UbU 1976/77:8,
rskr. 1976/77:46..
I proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005
lade regeringen fram förslag rörande public service-företagens kärnverksamhet,
kompletterande verksamhet och sidoverksamhet som riksdagen därefter
godkände12Prop. 2000/01:94 s. 65 f., bet. 2000/01:KrU8. rskr. 2000/01:268.
.
Ett exempel på kompletterande verksamhet är att företagen använder sig
av andra medier såsom Internet. Principerna för opartiskhet, saklighet,
omsorg om demokratiska värden och frihet från kommersiell finansiering
ska även tillämpas på kompletterande verksamhet. TV-avgiftsmedel ska i
första hand finansiera programföretagens kärnverksamhet, men även
kompletterande verksamhet bör ha denna finansiering.
Exempel på sidoverksamhet som programföretagen bör kunna bedriva är
försäljning av program, uthyrning av lokaler, personal och utrustning.
Sidoverksamheter ska bära sina kostnader utan att TV-avgiftsmedel
riskeras och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande
till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Programföretagen
bör inte bedriva sidoverksamheter som kan skada kärnverksamheten eller
som kan uppfattas strida mot de principer som kärnverksamheten ska
uppfylla. Av detta skäl bör programföretagen inte bedriva publicistisk
verksamhet annat än inom ramen för kärnverksamheten eller som kompletterande
verksamhet.
Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har inte föreslagit
några förändringar på denna punkt (SOU 2005:1 s. 162-163).
Motionerna
I två motioner, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10
föreslås att UR:s uppdrag ska renodlas och enbart gälla produktion av
program med tydligt utbildningssyfte och att företaget således inte ska
ägna sig åt förlagsverksamhet. Produktionen av läromedel bör i stället
läggas ut på andra förlag efter upphandling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inhämtat att UR:s förlag, som fick en ny inriktning 2002,
hanterar olika typer av texter, t.ex. lärarhandledningar som är nödvändiga
komplement till programmen. Förlaget inordnades i programverksamheten
som en kompletterande verksamhet och ingår organisatoriskt i UR:s
marknadsavdelning. UR ger ut ett antal produkter i anslutning till
programprojekt. I projekten ingår tryckt text, radio- och TV-program och
webbsidor som integrerade delar av en pedagogisk helhet. UR:s språkhäften
är nödvändiga komplement till radio- och TV-programmen. De etersända
programmen, det tryckta materialet och webbsidorna har således ett nära
samband sinsemellan. Vid behov samarbetar UR med kommersiella
läromedelsförlag.
Utskottet konstaterar att den publicistiska verksamhet som UR bedriver
är av kompletterande art. Det finns inte något skäl för riksdagen att
vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna
2003/04:Kr359 (fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10 avstyrks.
Riktlinjer för programverksamheten
Utskottets förslag i korthet
Samtliga motionsförslag om riktlinjer för public service-företagens
programverksamhet bör avslås av riksdagen med hänvisning till att
regeringens fortsatta beredning av frågan bör avvaktas. Utskottet
understryker att de tre public service-företagen har ett särskilt ansvar
för att deras programutbud är tillgängligt även för funktionshindrade.
Utskottet anser därför att stora krav kan och bör ställas på SR, SVT
och UR på förbättringar för denna publikgrupp. Eftersom funktionshindren
varierar är det nödvändigt att företagen även fortsättningsvis arbetar
på bred front för att t.ex. syn- och hörselskadade och döva i ökad
utsträckning ska kunna ta del av programmen på bästa möjliga sätt.
Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c) samt särskilt
yttrande 2 (c).
Gällande riktlinjer för programverksamheten
Riksdagens beslut våren 2001 om sändningstillstånden för SR, SVT och UR
innebar bl.a. att förslag till riktlinjer för programverksamheten
godkändes. Till de tillstånd som regeringen därefter utfärdade för de tre
programföretagen har fogats en rad villkor som rör innehållet i
sändningarna. Regeringen utfärdar årligen även särskilda anslagsvillkor.
Följande exempel på anslagsvillkor och villkor för sändningstillstånden
är av betydelse för de motionsförslag som är aktuella i detta sammanhang.

Företagen ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av
hög kvalitet i alla programgenrer. Sändningsrätten ska utövas opartiskt
och sakligt. Företagen ska ta hänsyn till ljudradions och televisionens
särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning
samt tiden för sändning av programmen.
Det ska finnas en mångfald i nyhetsutbudet och samhällsbevakningen,
vilket bl.a. innebär att SVT:s nyhetsverksamhet ska bedrivas så att de
olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av
varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.
Public service-företagens kulturansvar ska vara ett prioriterat område.

Funktionshindrades behov ska beaktas och företagens insatser för att
göra programmen tillgängliga ska öka. Minst 50 % av SVT:s sändningstid
för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid
utgången av tillståndsperioden. Det ska vara ett mål för SVT att under
tillståndsperioden erbjuda uppläst textremsa. Inriktningen på SVT:s
programverksamhet för döva ska vara att sända främst nyheter, information
och kulturprogram på teckenspråk. Barn och ungdomar ska särskilt
prioriteras. SVT:s produktionsanläggningar för programverksamhet för döva
i Leksand ska användas i minst samma utsträckning som under 2001 också
i den fortsatta verksamheten.
Programföretagen ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.
Insatserna på detta område ska öka. Minoritetsspråken samiska, finska,
meänkieli och romani chib ska inta en särställning.
Hela landet ska speglas i programverksamheten. SR och SVT ska ha en
decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för mångfald
och självständigt beslutsfattande även på regional och lokal nivå. Den
regionala och lokala organisationen ska utformas och ges tillräckliga
resurser så att förhållanden i hela landet kan speglas. Den andel av
allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför
Stockholm ska under tillståndsperioden uppgå till minst 55 %. Den andel
av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför
Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå. Omfattningen av utomståendes
medverkan och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen ska
för alla tre programföretagen fortsatt hållas på en hög och jämn nivå.
Utläggningar av produktion ska för SVT:s del uppgå till högst 2001 års
nivå. SR ska under tillståndsperioden sträva efter att öka antalet
produktionsutläggningar.
Förslag till nya riktlinjer för programverksamheten
Här återges ett antal citat från betänkandet Radio och TV i allmänhetens
tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1). Citaten
speglar kommitténs förslag till riktlinjer för public service-företagens
programverksamhet under nästa tillståndsperiod.
Styrningen av public service-verksamheten (s. 147-148)
De villkor som formuleras bör enligt vår uppfattning fokusera på vad
som ska åstadkommas, inte på hur det ska genomföras.
Våra förslag innebär att programföretagen ges ett stort ansvar att själva
driva verksamheten så att målsättningarna i public service-uppdraget
kan uppfyllas.
Kulturansvar (s. 189)
Vi anser att de riktlinjer som nu gäller bör vara vägledande för
programföretagen också i fortsättningen. De bör dock kunna formuleras
tydligare. I grunden bör uppdraget på kulturområdet omfatta tre
perspektiv:
- Programföretagen ska bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på
kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder.
- Programföretagen ska själva och i samarbete med utomstående producenter
och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion
av kulturprogram i vid mening på det svenska språket.
- Programföretagen ska göra föreställningar, konserter och andra
kulturhändelser tillgängliga för hela publiken genom samarbeten med
kulturinstitutioner och fria kulturproducenter inom skilda områden i hela
Sverige.
Vi utgår från att programföretagen liksom i dag kommer att fortsätta ge
kulturområdet en betydande plats i det samlade programutbudet. Några
kvantitativa krav bör dock inte formuleras. SVT bör under kommande
tillståndsperiod liksom hittills ta ett särskilt ansvar för och bidra
till utvecklingen av svensk filmproduktion.
Barn och unga (s. 198)
Kommittén anser att det är av stor betydelse att public service-företagen
fortsätter att vara en förebild vad gäller program riktade till barn
och unga och även fortsätter att låta barn och ungdomar själva medverka
i programmen.
Nyheter i SVT (s. 204)
Kommittén anser att redaktionell självständighet är en förutsättning
för att motverka en likriktning av nyhetsverksamheten. Det är av stor
vikt att förändringar i nyhetsorganisationen inte leder till att de
redaktionella bedömningarna centraliseras. Vår bedömning är att nuvarande
riktlinjer på området är ändamålsenliga och bör gälla också i fortsättningen.
De journalistiska beslut som fattas på de olika redaktionerna ska ske
självständigt och syfta till att ge den allsidiga information medborgarna
behöver för att orientera sig och ta ställning i samhälleliga frågor.
Det ska finnas stort utrymme för fördjupning, analys och förklaringar
av sammanhang. I de fall redaktionerna rapporterar om samma nyhet bör
de sträva efter att belysa händelsen ur olika perspektiv och låta olika
röster komma till tals.
Spegling av hela landet (s. 221)
Vi utgår från att programföretagen i fortsättningen kommer att klara
att upprätthålla en hög andel allmänproduktion, men föreslår att kravet
att 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm kvarstår.
Vi anser emellertid inte att man i regelverket på förhand bör avgöra
resursfördelningen mellan Stockholm och övriga landet. Det skulle kunna
uppfattas som ett hinder för produktivitetsökningar, något som bör gälla
alla delar i företaget.
Vi föreslår vidare att en allmän målsättning för programverksamheten i
alla tre programföretag formuleras. Ett övergripande mål bör enligt vår
mening vara att all programverksamhet ska präglas av ett perspektiv där
förhållanden i hela Sverige kan speglas så att programutbudet därmed
kan upplevas som relevant av människor i alla miljöer. Programföretagen
ska säkerställa att organisationen utformas med syfte att möjliggöra en
hög närvaro ute i landet av medarbetare med kunskap om de olika regionerna,
vilket är en förutsättning för att det övergripande målet om spegling
av hela Sverige ska uppfyllas.
Programföretagen bör ges i uppdrag att, i linje med vad kommittén
föreslår i kapitel 6, vid inledningen av den kommande tillståndsperioden
formulera konkreta riktlinjer för verksamheten som syftar till att
uppfylla kravet att i all programverksamhet spegla hela landet.
Utomståendes medverkan, produktionsutläggningar, samarbeten och inköp
(s. 222)
Vi anser att riktlinjerna på detta område bör förtydligas. Sedan en
längre tid har kraven enbart riktats mot produktionsvolymen, antingen
att företagen ska öka andelen utomstående, produktionsutläggningar och
inköp eller att omfattningen ska ligga på samma nivå som tidigare. Vi
tror att en målformulering som tar sikte på vad som bör känneteckna
programverksamheten är mer ändamålsenlig.
För det första bör enligt vår mening en generell målsättning på området
vara att programföretagen ska främja mångfald i all programverksamhet
genom en stor variation när det gäller programproduktion utanför den
egna verksamheten. Det är också viktigt att programföretagen generellt
sett har en omfattande medverkan av personer utanför företagen. Regelverket
bör dock inte peka ut exakt hur stor denna andel ska vara. Omfattningen
bör kunna variera över tid, men inte i sådan omfattning att mångfalden
eller programföretagens egen kompetens riskerar att urholkas.
För det andra är det viktigt att det märks att också produktion som
görs av utomstående, av enskilda producenter eller av produktionsbolag,
håller public service-klass när det gäller variation i innehållet och
hög kvalitet.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder (s. 241)
Funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig public service-företagens
utbud bör fortsatt vara en prioriterad fråga och ambitionsnivån bör
höjas. Målet bör på längre sikt vara att hela utbudet i möjligaste mån
görs tillgängligt för alla medborgare och på kort och medellång sikt
att tillgängligheten fortsätter att förbättras. Med denna målsättning
klargjord vill kommittén överlåta åt programföretagen att närmare avgöra
hur arbetet ska bedrivas i praktiken. Detsamma gäller det konkreta
arbetet med att integrera funktionshindersperspektivet i verksamheten.
Kommittén förutsätter att arbetet redovisas tydligt.
Språkliga och etniska minoriteter (s. 255)
I den proposition som föregick nuvarande public service-uppdrag anför
regeringen att programföretagen bör ta hänsyn till det faktum att även
jiddisch har status som minoritetsspråk i Sverige. Kommittén delar den
uppfattningen.
- - -
Kommittén anser att språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet
till public service även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område
och att målsättningen bör vara att tillgängligheten ska fortsätta att
förbättras. Detta kan göras på många olika sätt, exempelvis genom
förändrade sändningstider, bättre utnyttjande av den digitala tekniken
eller företagens webbplatser. Det bör vara programföretagen som bestämmer
den närmare inriktningen på hur detta kan ske. Programföretagen bör
även kontinuerligt följa utvecklingen i andra länder för att kunna ta
till sig goda exempel.
Skrivelse från SVT
SVT har överlämnat en skrivelse till utskottet om kravet på textning av
förstagångssändningar. Skrivelsen återfinns i bilaga 2 i detta betänkande.

Av skrivelsen framgår bl.a. att 40 % av förstagångssändningarna med
svenskt ursprung textades under 2004. I slutet av året uppgick andelen
textade program till 50 %. SVT har i planeringen av insatserna för
textning utgått från att denna nivå ska kunna upprätthållas för 2005 på
årsbasis med den omfattning av sändningstiden i SVT 1 och SVT 2 som
gällde under 2004.
Från årsskiftet sänder den digitala programkanalen SVT 24 under vardagarna
från olika arrangemang, seminarier m.m. parallellt även i den analoga
programkanalen SVT 2. Vidare sänds SVT 24:s digitala nattsändningar
parallellt i den analoga programkanalen SVT 1.
SVT beräknar att de utökade sändningarna i SVT 1 och SVT 2 kommer att
uppgå till ca 2 000 timmar på årsbasis. Denna ökning av utbudet kommer
att leda till att den nivå för textning av svenska program i förstasändning
som anges i sändningstillståndet inte kommer att kunna uppnås under
2005, även om insatserna för att öka textningen ökar ytterligare.
När en utvärdering ska göras av hur SVT uppfyllt angivna mål i
sändningstillståndet är det enligt programföretaget rimligt att
parallellsändningarna
av SVT 24 i SVT 1 och SVT 2 nattetid resp. dagtid exkluderas från det
totala antalet sända timmar. Skulle så inte kunna ske ser SVT som enda
lösning att upphöra med parallellsändningarna för att säkerställa att
nivån 50 % kan uppnås under 2005 och 2006.
Motionerna
En rad motionsyrkanden har väckts rörande riktlinjerna för programverksamheten
hos de tre programföretagen. Följande uppställning anger vilka områden
som berörs. För ett närmare studium av innehållet i yrkandena hänvisas
till de aktuella motionerna.


Motion  Yrkandets syfte Gällande bestämmelser
Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet
Demokratiska värden
2003/04:Kr281 (fp) yrk. 32004/05:Kr261 (fp) yrk. 3      Reglerna för public
service-företagen bör ses över så att de inte bidrar till antisemitism
och islamofobi. Programverksamheten ska enligt 6 kap. 1 § radio- och
TV-lagen (1996:844) präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer
samt principen om alla människors lika värde.
Mediets genomslagskraft
2003/04:Ub517 (kd) yrk. 5       En ljudsignal bör föregå SVT:s program med
våldsinslag.    SVT ska ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft
när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning
av programmen. SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra
våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det
faktiska våld som förekommer (SVT:s sändningstillstånd).
Mångfald i nyhetsutbud och
samhällsbevakning
2003/04:K444 (m) yrk. 92004/05:K227 (m) yrk. 8  SVT bör ha två självständiga
nyhetsredaktioner så länge företaget förfogar över dagens
kanaler.        Nyhetsverksamheten i SVT ska bedrivas så att en mångfald i
nyhetsurval,
analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program.Nyhetsförmedling
och samhällsbevakning ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas
utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter (SVT:s
sändningstillstånd).SVT:s nyhetsverksamhet ska bedrivas så att de olika
självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan
fatta beslut med skilda perspektiv (SVT:s anslagsvillkor).
2003/04:Kr344 (s)       Rapportering av EU-frågor bör ökas.     Se kommentar
ovan!
2004/05:Kr251 (c)       Sändningar från Sveriges riksdag bör gå i repris
kvällstid.      Se kommentar ovan!
Kulturansvar
TV-teater
2003/04:Kr313 (m)       Förutsättningar bör skapas för att SVT åter ska kunna
visa TV-teater. SVT ska i sin roll som kulturbärare fortsatt vidga och
fördjupa sitt kulturansvar (SVT:s sändningstillstånd).
SVT:s musikutbud
2003/04:Kr377 (s)       SR:s musikutbud i allmänhet bör anpassas till äldre
lyssnarkategoriers behov och breddas.   Se kommentar ovan!
2004/05:Kr397 (s)       SR:s ansvar för ett varierat musikutbud för hela
svenska folket bör förtydligas. Se kommentar ovan!
TV-gudstjänster
2003/04:Kr386 (kd) yrk. 42003/04:Kr326 (c) yrk. 332004/05:Kr225
(c)     TV-gudstjänsterna bör sändas från kyrkor.       Förkunnelseprogram med
utsändningar från olika samfund redovisas i SVT:s public service-redovisning
under rubriken Kulturlivet i hela landet.
Andakter i radio och TV
2004/05:Kr241 (c)       Utbudet av andakter bör öka.
Tillgänglighet för funktionshindrade
SVT:s programtextning
2003/04:Kr310 (fp) 2004/05:Kr323 (fp)   Det är angeläget att snabbt nå
upp till nivån 50 % textade program och att på sikt även höja ambitionsnivån.
Minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt
ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden (SVT:s
sändningstillstånd).
2003/04:Kr326 (c) yrk. 35       Textningen bör förbättras och mer än 50 % bör
textas.
2003/04:Kr386 (kd) yrk. 6       Det är viktigt att nyhets- och samhällsprogram
textas. Utvecklingen av programtextningen bör säkerställas.
Störande bakgrundsljud
2002/03:Kr326 (c) yrk. 34       SVT och SR bör minska störande bakgrundsljud
i sina sändningar.      SR och SVT ska beakta funktionshindrades behov (SR:s
och SVT:s sändningstillstånd).
Sändningar på teckenspråk
2003/04:Kr342 (s)       Program på teckenspråk och program som teckentolkas
bör prioriteras när SVT övergår till digitala sändningar.       Inriktningen
på programverksamheten för döva ska vara att sända främst nyheter,
information och kulturprogram på teckenspråk. Barn och ungdomar ska
särskilt prioriteras (SVT:s sändningstillstånd).
Uppläst textremsa m.m.
2003/04:Kr326 (c) yrk. 36       Regeringen bör säkerställa uppläsning av
textremsa.      Ett mål för SVT ska vara att uppläst textremsa kan erbjudas
under tillståndsperioden (SVT:s sändningstillstånd).
Bättre tillgänglighet för funktionshindrade
2003/04:Kr359 (fp) yrk. 42004/05:Kr366 (fp) yrk. 6      Försök bör göras med
syntolkning. Störande bakgrundsljud bör undvikas. Utbudet av program på
teckenspråk bör minst fördubblas under kommande avtalsperiod.   Se
kommentarer ovan!
2003/04:Kr225 (m)       SVT:s sändningar bör göras tillgängliga genom uppläst
textremsa, teckentolkning och program på teckenspråk.   Se kommentarer
ovan!
Program för språkliga och etniska minoriteter
2003/04:Kr224 (kd)      En uppföljning bör göras av public service-företagens
fördelning av resurser och sändningstider för erkända etniska
minoritetsgrupper i landet.     SR, SVT och UR ska beakta språkliga och etniska
minoriteters intressen. Företagens insatser på detta område ska öka
under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska,
finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning (SR:s, SVT:s
och UR:s sändningstillstånd).
Spegling av hela landet
2003/04:Kr378 (s)       SVT:s regionala bevakningsuppdrag bör förtydligas och
fördjupas, vilket kräver bättre regional organisation.  SVT ska ha en
decentraliserad organisation med en sådan uppbyggnad att goda förutsättningar
skapas för mångfald och självständigt beslutsfattande även på regional
nivå och att förhållanden i olika delar av landet kan speglas och
representeras i programutbudet (SVT:s anslagsvillkor).
2003/04:Kr343 (s)       SR:s och SVT:s organisationer bör decentraliseras för
att garantera mångfald och för att spegla förhållandena i hela landet.
Se kommentar ovan!
2004/05:Kr398 (s)       Minst 55 % av SVT:s och SR:s sändningar ska produceras
utanför Stockholm och distriktsverksamheten ska ha erforderliga
produktionsresurser. Om målet inte uppfylls bör en av SVT:s kanaler placeras
utanför Stockholm.      Den andel av allmänproduktionen inom SR:s och SVT:s
rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska under tillståndsperioden
uppgå till minst 55 %. Den andel av resurserna för allmänproduktion som
förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års
nivå (SR:s och SVT:s anslagsvillkor).
2003/04:Kr386 (kd) yrk. 5       Public service-företagen måste leva upp till
kraven på produktion och sändning av lokala program.    Se kommentarerna
ovan!
2004/05:Kr292 (c)       SVT bör ha en nationell nyhetsredaktion utanför
Mälardalsområdet.       Nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska ha olika
perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala
och andra utgångspunkter (SVT:s sändningstillstånd).SVT:s nyhetsverksamhet
ska bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget
oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv (SVT:s
anslagsvillkor).
2004/05:Kr406 (s)       Programverksamheten för och med döva bör ligga kvar
vid Västanviks folkhögskola i Leksand.  Produktionsanläggningarna för
programverksamhet för döva i Leksand ska användas i minst samma
utsträckning som under år 2001 också i den fortsatta verksamheten (SVT:s
anslagsvillkor).
2003/04:Kr266 (c)       En av SVT:s kanaler bör regionaliseras.
2004/05:Kr344 (fp)      En av SVT:s kanaler bör flyttas till Göteborg.
2004/05:Kr240 (m)       Omfattningen av utomståendes medverkan och
frilansmedverkan
i SVT:s programproduktion bör öka.      Omfattningen av utomståendes medverkan
och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen ska hållas på
en hög och jämn nivå (SVT:s sändningstillstånd).
Förslag till nya riktlinjer
Idrott
2004/05:Kr204 (c)       SVT bör visa all sorts idrott. Damidrott,
handikappidrott
etc. har kommit i skymundan för de stora idrotterna.
Hållbarhet
2004/05:MJ510 (fp, c, kd, mp) yrk. 5    SVT:s sändningstillstånd bör
inbegripa ett hållbarhetsmål.
Program för särskilda grupper
2003/04:Kr286 (s) yrk. 2, 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c)  Public
service-företagen bör utveckla program för HBT-gruppen.

Utskottets ställningstagande
Som redovisats i det föregående har Kommittén om radio och TV i
allmänhetens tjänst uppehållit sig vid hur den anser att public
service-företagens
framtida riktlinjer ska utformas samt lämnat en rad förslag i detta
hänseende. En bärande tanke i kommitténs arbete har varit att
programföretagen ska få ett stort ansvar att själva driva verksamheten så att
målsättningarna i deras uppdrag kan uppfyllas. Denna utgångspunkt innebär
en lägre detaljeringsgrad av riktlinjerna i framtiden. Utskottets
generella uppfattning är att remissorganens synpunkter och regeringens
fortsatta beredning av frågan bör avvaktas och att riksdagen således
inte bör bifalla här aktuella motionsförslag om kommande riktlinjer.
Trots denna inställning från utskottets sida finns det skäl att dröja
vid de motionsförslag som rör funktionshindrades behov och möjlighet
att ta del av programutbudet. Av motionsbeskrivningarna i tabellen ovan
framgår att en rad yrkanden gäller förbättringar i olika avseenden för
denna publikgrupp. SR, SVT och UR har självklart ett särskilt ansvar
för att deras programutbud ska vara tillgängligt även för den del av
publiken som har olika former av funktionsnedsättning. Enligt utskottets
uppfattning bör stora krav ställas på de tre programföretagen. Eftersom
funktionshindren varierar är det nödvändigt att företagen även
fortsättningsvis arbetar på bred front för att t.ex. syn- och hörselskadade
och döva i ökad utsträckning ska kunna ta del av programmen på bästa
möjliga sätt.
SR, SVT och UR har i sina public service-redovisningar belyst de insatser
som gjorts hittills under innevarande tillståndsperiod. Enligt Kommittén
om radio och TV i allmänhetens tjänst tyder mycket på att de uppsatta
mål som anges i sändningstillstånden och anslagsvillkoren kommer att
uppnås under den tid som återstår av tillståndsperioden. Programföretagens
arbete för ökad tillgänglighet för funktionshindrade sägs gå i rätt
riktning. Exempelvis kommer SVT enligt uppgift att nå det uppsatta målet
att texta 50 % av de svenskspråkiga sändningarna före tillståndsperiodens
slut. Vidare kommer enligt SVT tjänsten "uppläst textremsa", som riktar
sig främst till synskadade, att introduceras. SR arbetar kontinuerligt
med att förbättra hörbarheten i sina sändningar på olika sätt. Alla
programföretagen använder sig av ny teknik för att förbättra tillgängligheten,
exempelvis genom att lägga ut material och information om utbudet på
sina webbplatser13SOU 2005:1 s. 240..
Utskottet, som under en lång följd av år engagerat sig i dessa frågor,
noterar att väsentliga framsteg har gjorts vid de tre programföretagen
för att funktionshindrade ska kunna tillgodogöra sig public service-utbudet.
Samtidigt både kan och bör mer göras för att ytterligare förbättra
tillgängligheten. Utskottet är emellertid inte berett att föregripa
resultatet av regeringens beredning av public service-frågorna genom
att precisera några krav då det gäller funktionshindrades tillgång till
programutbudet. I stället begränsar sig utskottet till att understryka
vikten av att det klart ska framgå av kommande sändningstillstånd att
de tre programföretagens verksamhet ska präglas av tillgänglighetsaspekten
och funktionshindrades behov. Det finns flera olika vägar att gå för
att ytterligare höja ambitionsnivån inom de tre företagen. Ett sätt
skulle kunna vara att de anställda inom företagen i interna och externa
utbildningar i ökad grad uppmärksammas på de problem som finns och de
önskemål som handikappförbunden för fram. Ett annat sätt att få såväl
publik som anställda vid programföretag och produktionsbolag medvetna
om problemen är att funktionshindrade i högre utsträckning än nu medverkar
i programmen. Givetvis bör företagen dessutom även i fortsättningen
satsa på att producera program om och för funktionshindrade.
Med stor sannolikhet kommer den tekniska utvecklingen, bl.a. den digitala
sändningstekniken, att innebära att förbättringar kan göras och att nya
mål kan sättas upp när de hittillsvarande har uppnåtts. Sändningstekniken
kan exempelvis komma att få betydelse för ljudkvaliteten i både radio
och TV, vilket skulle vara positivt även för många normalhörande. Även
syntolkning är en sådan tjänst som skulle kunna utvecklas. Slutligen
skulle webbaserade tjänster som vänder sig speciellt till olika
handikappgrupper kunna utvecklas ytterligare.
Utskottet anser sig kunna utgå från att regeringen i sitt fortsatta
beredningsarbete inför den väntade public service-propositionen beaktar
vad utskottet här har anfört.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr224
(kd), 2003/04:Kr225 (m), 2003/04:Kr266 (c), 2003/04:Kr281 (fp) yrkande
3, 2003/04:Kr286 (s) yrkande 2, 2003/04:Kr310 (fp), 2003/04:Kr313 (m),
2003/04:Kr326 (c) yrkandena 33-36, 2003/04:Kr342 (s), 2003/04:Kr343
(s), 2003/04:Kr344 (s), 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 2,
2003/04:Kr359 (fp) yrkande 4, 2003/04:Kr377 (s), 2003/04:Kr378 (s),
2003/04:Kr386 (kd) yrkandena 4-6, 2003/04:K444 (m) yrkande 9, 2003/04:Ub517
(kd) yrkande 5, Kr204 (c), Kr225 (c), Kr240 (m), Kr241 (c), Kr251 (c),
Kr261 (fp) yrkande 3, Kr292 (c), Kr323 (fp), Kr344 (fp), Kr366 (fp)
yrkande 6, Kr397 (s), Kr398 (s), Kr406 (s), K227 (m) yrkande 8 och MJ510
(fp, c, kd, mp) yrkande 5.
Med anledning av den skrivelse från SVT som inkommit till utskottet och
som rör kravet på textning i förstagångssändningarna vill utskottet
anföra följande.
SVT 24 är en digital temakanal inriktad på nyheter, samhällsprogram och
sport. Programkanalen sänder dygnet runt alla årets dagar. För att
TV-publiken ska kunna följa SVT 24:s digitala sändningar krävs en avkodare,
även kallad digitalbox. Sedan årsskiftet parallellsänds delar av SVT
24:s utbud i programkanalerna SVT 1 och SVT 2. Det framgår av SVT:s
skrivelse att företaget inte avser att texta de parallellsända programmen.
Därmed kommer SVT inte att leva upp till kravet i sändningstillståndet,
som innebär att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar
med svenskt ursprung bör vara textad år 2006 (regeringsbeslut 2005-02-10).

Utskottet vill understryka att SVT är ett självständigt företag som
självt beslutar om sin verksamhet inom de ramar som fastlagts av riksdag
och regering. De riktlinjer som gäller för företaget finns angivna i
sändningstillståndet som gäller t.o.m. 2006. Denna utgångspunkt är
principiellt viktig vid bedömningen av public service-företagens verksamhet.
Likväl anser sig utskottet vara oförhindrat att med anledning av SVT:s
skrivelse anföra följande.
Enligt utskottets uppfattning ligger det ett betydande värde i att även
den del av TV-publiken som endast kan ta emot sändningarna i SVT 1 och
SVT 2 nu har fått möjlighet att under vardagar och nattetid även ta del
av SVT 24:s utbud som i hög grad inriktas på politik, samhälle och kultur.
Hela TV-publiken har därmed fått tillgång till en ny TV-tjänst och kan
följa direktsändningar från debatter, frågestunder i riksdagen,
utskottsutfrågningar, föreläsningar, principiellt intressanta rättegångar
m.m. i programkanalerna SVT 1 och SVT 2.
Det totala utbudet av program med svenskt ursprung som sändes 2004
uppgick till 3 780 timmar, varav 1 497 timmar eller 40 % textades.
Omfattningen av parallellsändningarna beräknas 2005 uppgå till 2 000 timmar,
vilket innebär en kraftig ökning av SVT:s svenskspråkiga utbud. Utskottet
har mot denna bakgrund förståelse för att SVT anser att denna tillkommande
del av programutbudet inte ska ingå i underlaget när andelen textade
programtimmar ska beräknas. Det kan tilläggas att denna extratjänst som
tittarna nu fått tillgång till inte var aktuell när riksdagen våren
2001 tog ställning till kravet på 50 % textning.
Sammantaget har utskottet funnit att det är rimligt att för innevarande
tillståndsperiod undanta parallellsändningarna av SVT 24:s program från
textningskravet. Det bör dock understrykas att det är Granskningsnämnden
för radio och TV som har i uppdrag att granska programföretagens public
service-redovisningar med avseende på om de ger statsmakterna och
allmänheten ett tillräckligt underlag för bedömning av hur uppdraget
fullföljts.
Sveriges Televisions regionala sändningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om SVT:s regionala sändningar.
Motionen
I motion 2003/04:Kr312 (s) begärs att staten tydliggör SVT:s ansvar för
att hela Sverige ska få tillgång till regionala TV-sändningar. Bakgrunden
till motionen är att ett antal hushåll i östra Blekinge inte har möjlighet
att ta emot SVT:s regionala sändningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden med
samma krav som det nu aktuella. Utskottet har förståelse för att det i
utbyggnadsskedet av det digitala marknätet inte är aktuellt för SVT med
ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet. Vid föregående riksmöte
noterade utskottet med tillfredsställelse att ett avtal hade ingåtts
mellan SVT, UR och Teracom. Avtalet innebär att täckningen för regionala
sändningar i det digitala nätet kommer att justeras så att hushållen i
fortsättningen kommer att kunna se "rätt" regionalt program14Yttr.
2003/04:KrU3y s. 6.. Utskottet förutsätter att det problem som motionären
tagit upp kommer att lösas inom överskådlig framtid. Motion 2003/04:Kr312
(s) avstyrks därmed.
Täckningen för Sveriges Radios sändningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att motioner om täckningen för SR:s sändningar i
nordvästra Skåne och Södermanland ska avslås av riksdagen. Utskottet
konstaterar att slavsändare har installerats i de aktuella områdena
samt att det ankommer på SR att bedöma om sändarnätet ska byggas ut
ytterligare.
Jämför reservation 9 (m).
Motionerna
I motion 2003/04:Kr223 (m) sägs att boende i Åstorps kommun i den del
av Skåne som förr var Kristianstads län inte kan ta emot sändningar
från Radio Kristianstad. I stället tvingas de lyssna på Radio Malmöhus
och missar därmed nyheter som gäller den egna kommunen. Yrkandet syftar
till att bristerna i lokalradions täckning ska avhjälpas.
Av motion Kr260 (fp) framgår att det i vissa delar av Södermanlands län
är omöjligt för invånarna att lyssna på radio, trots att de har adekvat
mottagarutrusning. Yrkandet syftar till att hela länet ska få möjlighet
att ta emot SR:s sändningar.
Utskottets ställningstagande
Enligt tillståndsvillkoren ska SR sända fyra rikstäckande ljudradioprogram,
varav ett ska ha regionalt uppdelat innehåll. 99,8 % av den bofasta
befolkningen ska kunna ta emot sändningarna. Vissa områden ligger
ofrånkomligen i s.k. radioskugga, där radiomottagningen är dålig. Det
ankommer på SR att tillsammans med Teracom besluta vilken omfattning
sändarnätet ska ha och att bedöma om det är ekonomiskt rimligt att bygga
ut det ytterligare.
Utskottet har inhämtat att Åstorp är en av de orter där radiomottagning
tidigt visat sig vara problematisk. Därför startades en slavsändare i
Vegeholm (10 km från Åstorp) i mitten av 80-talet. Sändaren betjänar bl.
a. Åstorps kommun, där invånarna uppges kunna lyssna på lokalradiosändningarna
från Sveriges Radio Kristianstad. I Södermanlands län har motsvarande
problem enligt SR gällt Gnesta kommun, där invånarna inte har kunnat
lyssna på "rätt" lokalradiostation, dvs. Sveriges Radio Sörmland. Detta
problem har nyligen avhjälpts genom att en ny slavsändare har installerats
som betjänar Gnesta kommun.
Motionerna 2003/04:Kr223 (m) och Kr260 (fp) bör inte föranleda något
uttalande från riksdagens sida. De avstyrks.
Finansieringen av programföretagens verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om den framtida finansieringen av
programföretagens verksamhet. Remissorganens synpunkter på de
utredningsförslag som nyligen lagts fram och regeringens beredning av frågan
bör avvaktas.
Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (fp).
Utredningsförslag
I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och
skatter (SOU 2005:2) har en särskild utredare lagt fram förslag beträffande
vissa frågor om finansieringen och om TV-avgiften m.m.
Här återges några av utredningens förslag i korthet (bet. s. 15-16).
En medieavgift införs som ska utgöra betalning för rätten att ta del av
utsändningar från SVT, SR och UR. Avgiften ska betalas av hushåll,
företag, myndigheter m.fl. som innehar en TV-mottagare som kan ta emot
utsändningarna från SVT och UR. Den som endast innehar en
radiomottagningsapparat
ska inte erlägga någon avgift.
Medieavgiftens storlek beslutas av riksdagen för den period som de tre
programföretagen tilldelas sändningstillstånd av regeringen. Avgiften
debiteras och uppbärs av RIKAB som även ansvarar för avgiftskontroll.
Avgifterna
ska gå via RIKAB till programföretagen enligt en av riksdagen beslutad
fördelningsnyckel (direktfinansiering). Nuvarande system med budgetunderlag
till regeringen, förslag av regeringen till riksdagen om tilldelning av
medel och därpå följande riksdagsbeslut samt anslagsvillkor slopas.
Vissa av anslagsvillkoren infogas i bolagsordningarna. En lag om
finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst införs och ersätter bl.
a. lagen (1989:41) om TV-avgift.
Motionerna
I motion K227 (m) föreslås att avgiftsfinansieringen av public
service-företagen ska avskaffas. I stället ska verksamheten finansieras med
skattemedel på samma sätt som annan verksamhet vilken befinns omistlig
för allmänheten (yrkande 2).
I två motioner, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2 och Kr366 (fp) yrkande 3,
föreslås att ett nytt finansieringssystem av public service-verksamheten
ska införas. Det nya systemet får inte bygga på skatter eller reklamintäkter,
vilket skulle riskera mediernas oberoende ställning. I stället föreslår
motionärerna att flera fristående fonder ska bildas för att stödja
produktion av kvalitativa public service-program inom radio, TV och nya
medier. Företagen ska ansöka om medel från fonderna för att producera
och distribuera kvalitetsprogram. Public service-fonderna ska ge stöd
till programproduktion och säkra sådana distributionskanaler att public
service-utbudet kan nå publiken. Även kommersiella radio- och TV-stationer,
liksom webbplatser, ska kunna få stöd från fonderna. I motion Kr366
(fp) föreslås att fonderna ska finansieras dels genom att staten bygger
upp ett grundkapital, dels genom årliga tillskott. Grundkapitalet kan
byggas upp genom överföringar av medel från försäljning av statligt
ägda företag. Det årliga tillskottet ska komma från intäkter från
nätavgifter, intäkter från auktionering av radiofrekvenser och årliga
koncessionsavgifter från TV-sändningar.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om finansiering av public service-verksamheten har remitterats.
Enligt utskottets uppfattning bör remissorganens synpunkter och
regeringens fortsatta beredning av frågan avvaktas. Riksdagen bör således
inte nu ta ställning till vilken finansieringsprincip som ska gälla i
framtiden för public service-verksamheten. Motionerna 2003/04:Kr359
(fp) yrkande 2, Kr366 (fp) yrkande 3 och K227 (m) yrkande 2 bör avslås
av riksdagen.
Sponsringsregler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion med förslag om sponsringsregler. Riksdagen
bör inte föregripa regeringens ställningstagande med anledning av
utredningsförslag i frågan.
Utredningsförslag
I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny
tillståndsperiod (SOU 2005:1) finns en utförlig beskrivning av nuvarande
sponsringsregler, som föreslås fortsätta att gälla (bet. s. 172 f.).
Bland annat sägs att programföretagen bör visa restriktivitet när det
gäller omfattningen av den direkta sponsringen. När det gäller den s.k.
indirekta sponsringen anser kommittén att det är naturligt att
programföretagen ska ha möjlighet att kunna delta i samproduktioner, t.ex.
med public service-företag i andra länder och med fristående filmare,
där medproducenten fått ett bidrag från någon utomstående. Företagen
bör också kunna köpa visningsrätter till program som fått bidrag från
utomstående. Innebörden i de uttalanden som kulturutskottet gjorde 1996
bör skrivas in i sändningstillstånden och förtydligas något.
Vidare anser kommittén att programföretagen ska vara skyldiga att
redovisa för Granskningsnämnden innehållet i de kontrakt och avtal som
används i samband med samarbetsprojekt och köp av visningsrätter.
Granskningsnämnden har för regeringen påtalat att den haft problem med
att få tillgång till de dokument som reglerar förhållandet mellan
programföretagen och utomstående producenter. Principen ska enligt kommitténs
uppfattning vara att det är Granskningsnämnden som avgör vilket material
som behövs för att nämnden ska kunna utföra sitt uppdrag att pröva
bestämmelser i sändningstillståndet. I den mån sådant material anses
utgöra affärshemligheter får programföretagen ansöka om att Granskningsnämnden
sekretessbelägger materialet.
Motionen
I motion Kr400 (s) sägs att så länge omfattningen av SVT:s sponsringsintäkter
är relativt blygsam kan sponsringen få fortleva. Villkoret för att
företaget ska få tillgodogöra sig sponsringsintäkter bör enligt motionären
vara att sponsringsverksamheten utsätts för ingående kontroll och
granskning. Alla papper måste finnas på bordet för den granskande instansen.

Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att de synpunkter som motionären framfört i hög
grad står i överensstämmelse med de slutsatser och förslag som Kommittén
om radio och TV i allmänhetens tjänst har framfört. Kommitténs förslag
och remissinstansernas syn på dem kommer att beredas inom Utbildnings-
och kulturdepartementet. Riksdagen bör inte föregripa regeringens
ställningstagande i denna fråga. Motion Kr400 (s) avstyrks därför.
Prissättningen på Sveriges Televisions arkivmaterial
Utskottets förslag i korthet
En motion om prissättningen på SVT:s arkivmaterial avstyrks. Frågor om
SVT:s arkiv har uppmärksammats av en aktuell utredning och torde komma
att beaktas av regeringen i beredningsarbetet inför den kommande public
service-propositionen.
Bakgrund
Av SVT:s anslagsvillkor framgår att SVT ska använda TV-avgiftsmedlen
för företagets kärnverksamhet, dvs. TV-verksamhet i allmänhetens tjänst.
Medlen ska också användas till verksamhet som syftar till att komplettera
och stärka kärnverksamheten, exempelvis verksamhet på Internet. Vidare
ska sidoverksamheter till SVT:s sändningsverksamhet bära sina kostnader
och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till
andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter
ska redovisas som egna resultatområden15Jämför prop. 2000/01:94 s. 63
f..
Utredningsförslag
Av betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en
ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) framgår att SVT i en skrivelse till
kommittén föreslagit att företaget ska ges rätt att ta ut avgifter för
vissa elektroniska tjänster, t.ex. i samband med att SVT:s programarkiv
digitaliseras. SVT:s ambition är att starta en särskild tjänst, SVT
Öppet Arkiv, som ska vara möjlig för publiken att ta del av på begäran.
Arkivtjänsten skulle innehålla både äldre program och redaktionellt
sammanställda paket med inslag från viktiga händelser. SVT nämner
Internet och bredband som möjliga distributionsvägar (bet. s. 163).
Kommittén anser att det är av stor betydelse att public service-företagens
rika arkiv kan göras tillgängliga för allmänheten men att det samtidigt
inte är oproblematiskt hur man utformar ett system för att ta betalt
för att göra det tillgängligt. Mot bakgrund av att SR och UR ännu inte
har väckt frågan är det kommitténs uppfattning att programföretagen bör
återkomma till regeringen med en samlad bedömning av hur arkivfrågan
bör hanteras och vilka konsekvenser det skulle få (bet. s. 23).
Motionen
I motion 2003/04:Kr311 (s) sägs att höga kostnader drabbar de kommuner,
föreningar m.fl. som beställer kopior ur SVT:s arkiv. Av motionen
framgår att en hembygdsförening fått betala ett förhållandevis högt pris
för ett 10 minuter långt filmat avsnitt på en videokassett. Hembygdsrörelsen
liksom andra folkrörelser och ideella organisationer har därmed i
praktiken inte tillgång till SVT:s arkiv, hävdar motionärerna. De föreslår
att regeringen ska verka för att principerna för tillgänglighet till
och kopiering av material ur SVT:s arkiv för icke-kommersiell användning
ska ses över (yrkande 1). Vidare föreslår de att SVT ska tillämpa en
icke-kommersiell prissättning för ideella organisationer, kommuner och
utbildningsanordnare (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
De kostnader som SVT har för att tillhandahålla material ur arkivet
utgörs i huvudsak av upphovsrättliga ersättningar samt hanterings- och
materialkostnader. Som redovisats ovan anger företagets anslagsvillkor
att verksamhet av detta slag, s.k. sidoverksamhet, ska bära sina egna
kostnader och bedrivas konkurrensneutralt.
Utskottet har inhämtat att SVT inom kort avser att starta den nya
tjänsten SVT Öppet Arkiv, som ska innehålla material som är upphovsrättligt
klarerat och som ska vara fritt tillgängligt på samma sätt som gäller
för annat material på webben. För närvarande är SVT förhindrat att lägga
ut material som ej är upphovsrättsklarerat på webben utan att ta betalt
för det.
Utskottet noterar att frågor som rör publikens tillgång till public
service-företagens arkiv har uppmärksammats av Kommittén om radio och
TV i allmänhetens tjänst. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar
denna fråga i sitt beredningsarbete inför den kommande public
service-propositionen. Motion 2003/04:Kr311 (s) avstyrks därmed.
Public service-företagens redovisningsmetod
Utskottets förslag i korthet
Ett motionsförslag om att public service-företagen ska få rätt att
redovisningsmässigt behandlas som andra aktiebolag i samhällssfären
avstyrks med hänvisning till att frågan inom kort kommer att prövas av
regeringen.
Utredningsförslag
Som redovisats i det föregående föreslår Utredningen om finansiering m.
m. av radio och TV i allmänhetens tjänst en ny metod, s.k. direktfinansiering,
för finansiering av public service-företagens verksamhet. Av utredningens
betänkande16Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och skatter
(SOU 2005:2). framgår bl.a. att samtliga företag inom public service-koncernen
behandlar tilldelade medel som näringsbidrag i inkomstskattehänseende.
Bland annat anförs följande (bet. s. 248).
Ett näringsbidrag är enligt 29 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229,
IL) ett stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare
för näringsverksamheten av bl.a. staten eller Europeiska gemenskaperna.
Följande gäller enligt inkomstskattelagen vid mottagande av näringsbidrag.
Näringsbidrag skall enligt 29 kap. 5 § IL tas upp som (skattepliktig)
inkomst om bidraget används för en utgift som skall dras av omedelbart.
Sådana utgifter kan exempelvis vara utgifter för material, energikostnader,
lönekostnader och lokalhyror. Om näringsbidraget används för att
anskaffa en tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, t.ex.
teknisk utrustning, skall enligt 29 kap. 6 § IL anskaffningsvärdet
minskas med bidraget.
Enligt utredningens bedömning skulle en övergång till direktfinansiering
få betydelse för vilka skatteregler som ska tillämpas. Reglerna om
näringsbidrag kommer inte längre att vara tillämpliga på de medel som
inflyter i verksamheterna.
Vid en övergång till direktfinansiering, som innebär att uppburna
medieavgifter betalas direkt till företagen och likställs på så vis med
en betalning från kund till företag, kommer företagens avgiftsintäkter
inte längre att redovisningsmässigt behandlas som statsbidrag och
skattemässigt som näringsbidrag utan som "vanliga" intäkter. Detta innebär
att direktavskrivning av anläggningstillgångar samt löpande kostnadsredovisning
av programproduktioner som tillämpas i dag med stöd av reglerna i 29
kap. inkomstskattelagen om näringsbidrag inte längre blir möjlig. De
tillgångar som anskaffas när det nya finansieringssystemet har införts
måste aktiveras och får skrivas av i enlighet med skattelagstiftningens
regler om värdeminskningsavdrag (bet. s. 249).
Motionen
I motion Kr399 (s) framhålls att public service-företagen tvingas
tillämpa kontant- och direktavskrivningsmetoder vid all teknikinvestering.
Motionären föreslår att public service-företagen ska få samma rätt som
andra aktiebolag i samhällssfären att hantera investeringar med
balansposter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den fråga som tas upp i motionen har behandlats
ingående av Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens
tjänst. Inom överskådlig tid kommer frågan att bli föremål för regeringens
prövning. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av denna prövning.
Motion Kr399 (s) bör således avstyrkas.
TV-avgiftens rättsliga ställning
Utskottets förslag i korthet
Ett motionsförslag om att TV-avgiften ska handläggas som enskilt mål av
kronofogdemyndigheten avstyrks. Regeringen kommer inom det närmaste
året att pröva utredningsförslag om att ändra syftet med TV-avgiften
och om att införa en medieavgift.
Gällande bestämmelser
Begreppen allmänt mål och enskilt mål återfinns i utsökningsbalkens
(1981:774) första kapitel och definieras där på följande sätt.
6 § Utsökningsmål handläggs som enskilt mål eller allmänt mål.
Allmänt mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och
andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående
dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver, annan liknande
fordran som staten eller en kommun har rätt till. I annan lag kan
föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan fordran är allmänt
mål.
Annat mål än som avses i andra stycket är enskilt mål.
Bestämmelser om TV-avgiften finns i lagen (1989:41) om TV-avgift. Av
1 §  framgår att den som innehar en TV-mottagare ska betala TV-avgift
för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag (RIKAB). I 17 §
finns bestämmelser om verkställighet som innebär att RIKAB:s beslut om
påförande av avgifter ska anses som beslut av förvaltningsmyndighet och
får verkställas omedelbart. I 17 § andra stycket sägs att uttagande av
avgift handläggs hos kronofogdemyndigheten som allmänt mål.
Tidigare riksdagsbehandling
I proposition 1988/89:18 om TV-avgiften förelades riksdagen ett förslag
till lag om TV-avgift. Förslaget innebar bl.a. att TV-avgiften skulle
betalas till RIKAB. Som skäl för sitt förslag då det gällde utformningen
av det nya uppbördssystemet anförde föredragande statsråd följande (s.
63 f.).
Med hänsyn till att obetalda mottagaravgifter enligt gällande regler
inte kan drivas in utan föregående prövning av domstol bör mot den
bakgrunden vissa förändringar göras i juridiskt hänseende. I linje med
vad som uttalades i 1987 års budgetproposition bör TV-avgifterna med
den nya ordningen normalt sett kunna drivas in omedelbart, dvs. utan
mellankommande domstolsprövning. Detta innebär bl.a. att domstolsväsendet
inte behöver belastas med en rad beslut om obetalda avgiftsräkningar.
Riksdagen har inte haft något att erinra mot en sådan ordning (KrU1987/88:11,
rskr. 220). En möjlighet till sådan s.k. omedelbar exigibilitet i
avgiftsärenden bidrar naturligtvis till att skapa en rationell administration
av verksamheten med debitering och inkassering av avgifter.
I sin specialmotivering till lagens 17 § andra stycket om att uttagandet
av avgift hos kronofogdemyndigheten ska handläggas som allmänt mål
anförde regeringen följande.
Av paragrafens andra stycke framgår att uttagande av en avgift hos
kronofogdemyndigheten skall handläggas som allmänt mål. Enligt 64 §
uppbördslagen (1953:272) skall en sådan statens fordran som får utmätas
utan föregående dom drivas in i samma ordning som skatt och dessutom
skall restavgift utgå.
Kulturutskottet tillstyrkte lagförslaget, som därefter antogs av
riksdagen17Bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97..
Bestämmelserna beträffande avgiftsärendenas handläggning behandlades
senare även i prop. 1996/97:165 Vissa förändringar i TV-avgiftssystemet.
Enligt regeringens bedömning borde gällande ordning bestå (prop. s.
27). Kulturutskottet fann inte anledning att beröra frågan i sitt
betänkande 1997/98:KrU2.
Utredningsförslag
Som redovisats i det föregående föreslår Utredningen om finansiering m.
m. av radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2005:2) att en medieavgift
ska införas för rätten att ta del av sändningarna från SR, SVT och UR.
Vid sidan av medieavgiften ska enligt utredningen en reducerad TV-avgift
betalas under några övergångsår fr.o.m. 2008 för att täcka underskottet
på distributionskontot. Utredningen bedömer att medieavgiften bör
betraktas som en offentligrättslig fordran och handläggas som allmänt mål
hos kronofogdemyndigheten (bet. s. 279). I 19 § i utredningens förslag
till lag om finansiering av radio och TV sägs att "uttagande av avgift
handläggs hos kronofogdemyndigheten som allmänt mål" (bet. s. 35).
Motionen
I motion 2003/04:Kr345 (fp) behandlas frågan om TV-avgiftens rättsliga
status. Motionären föreslår att en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift
ska göras så att en obetald TV-avgift i fortsättningen handläggs som
enskilt mål i stället för - som sker i dag - som allmänt mål. För den
betalningsskyldige innebär en sådan ändring väsentliga skillnader t.ex.
då det gäller preskriptionstidens längd och frågan om avräkning mot
överskjutande skatt kan göras eller ej.
Utskottets ställningstagande
Förslag från Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i
allmänhetens tjänst om införande av en medieavgift kommer inom det närmaste
året att bli föremål för regeringens prövning. Även förslag om ändring
av TV-avgiftens syfte kommer att prövas. Riksdagen bör inte föregripa
resultatet av regeringens prövning. I sammanhanget vill utskottet
emellertid framhålla att motionärens förslag skulle innebära en ökad
belastning på domstolsväsendet. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2003/04:Kr345 (fp).
Utvärdering av SVT:s nyhetsutbud
Utskottets förslag i korthet
En motion om utvärdering av SVT:s nyhetsutbud bör avslås av riksdagen.
Regeringen får bedöma om en särskild utvärdering av nyhetsrapporteringen
behöver göras.
Bakgrund
SVT:s styrelse beslutade hösten 1999 att förändra företagets nyhetsorganisation.
Omorganisationen innebar bl.a. att en central nyhetsdesk inrättades
som fungerar som en samordnings- och bokningscentral för olika funktioner.
Redaktionerna inom SVT hämtar de resurser som behövs för att utföra
olika nyhetsuppdrag. Till nyhetsdesken har knutits produktionspersonal,
reportrar, översättare m.fl. Varje nyhetsredaktion, t.ex. Rapport och
Aktuellt, har behållit ett antal nyckelmedarbetare. I proposition
2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 framhöll regeringen
att det var av stor vikt att SVT:s organisation med en central nyhetsdesk
inte skulle leda till en centralisering av de redaktionella bedömningarna.
Regeringen föreslog att SVT:s nyhetsverksamhet skulle bedrivas så att
de olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av
varandra skulle kunna fatta beslut med skilda perspektiv (prop. s. 35
f.). Riksdagen godkände regeringens förslag18Bet. 2000/01:KrU8, rskr.
2000/01:268..
Granskningsnämnden för radio och TV har fått regeringens uppdrag att
under åren 2002-2004 utvärdera mångfalden i SVT:s nyhetsutbud.
Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har i sitt betänkande
redovisat resultatet av Granskningsnämndens studie. Kommittén anser att
programbolagens trovärdighet inom områden som nyheter, fakta och samhälle
har stor betydelse för allmänhetens förtroende för public service.
Kvalificerad nyhetsverksamhet och samhällsbevakning hör till de mest
centrala uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst.
Redaktionell självständighet är en förutsättning för att motverka en
likriktning av nyhetsverksamheten. Förändringar i SVT:s nyhetsorganisation
får inte leda till att de redaktionella bedömningarna centraliseras.
Kommittén bedömer att nuvarande riktlinjer på området är ändamålsenliga
och bör gälla också i fortsättningen. Kommittén anser emellertid att
det är viktigt att SVT fortlöpande följer och redovisar hur nyhetsverksamhetens
organisation påverkar mångfalden. Det kan också - menar kommittén -
finnas anledning att ge Granskningsnämnden fortsatt uppdrag att studera
nyhetsmångfalden i SVT19SOU 2005:1 s. 26 och 199 f..
Motionen
I motion Kr401 (s) erinras om att det nu gått fem år sedan SVT omorganiserade
sin nyhetsverksamhet genom att slå samman två nyhetsredaktioner. Motionären
anser att det finns starka skäl för att en utvärdering ska göras skyndsamt,
vilket också föreslås.
Utskottets ställningstagande
Även utskottet anser att nyhetsrapporteringen hör till de mest centrala
uppgifterna för public service-företagen. Utgångspunkter som mångfald
och skilda perspektiv i rapporteringen bör vara självklara även framgent.
Utskottet förutsätter att sådana aspekter kommer att beaktas i regeringens
arbete med den aviserade public service-propositionen. Det får ankomma
på regeringen att bedöma om en särskild utvärdering av nyhetsrapporteringen
behöver göras.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr401 (s).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1.      Statens roll i mediepolitiken, punkt 1 (m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om statens roll i mediepolitiken. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:K444 yrkande 7 och 2004/05:K227 yrkande 6.

Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 7
och K227 (m) yrkande 6 anser vi att statens överordnade uppgift i
mediepolitiken ska vara att se till att det finns en lagstiftning som
slår vakt om respekten för tryck- och yttrandefriheten. Detta förutsätter
att staten verkar för att garantera största möjliga utrymme för det
fria ordet inom alla typer av medier. För att garantera största möjliga
yttrandefrihet, tryckfrihet och etableringsfrihet i medierna ska staten
se till att det finns ett regelverk med tydliga spelregler som är
likvärdiga för alla. Härigenom säkerställs mediernas självständighet
gentemot både staten och andra, men också en kontroll av den politiska
makten på medborgarnas villkor.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 7 och K227 (m) yrkande 6.

2.      Inriktningen på den framtida public service-verksamheten, punkt 2
(m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inriktningen på den framtida public
service-verksamheten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K444 yrkande
5 och 2004/05:K227 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Kr359 yrkande
1 och 2004/05:Kr366 yrkande 2.
Ställningstagande
Liksom motionärerna bakom motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och
K227 (m) yrkande 4 eftersträvar vi ett modernt public service-tänkande.
Public service bör enligt vår mening betraktas som en del av programutbudet
och inte ses som en konkurrerande verksamhet. Den programverksamhet som
ska finansieras med offentliga medel bör ha följande utgångspunkter.
Public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete
genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig samhällsdebatt.

Offentlig finansiering ska användas för program och verksamheter som
kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i dess helhet,
både innehållsmässigt och kvalitetsmässigt.
Public service-programmen ska komma alla till del. Offentligt finansierade
program måste präglas av god kvalitet. Nyhets- och samhällsprogrammen
ska präglas av saklighet och opartiskhet.
Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande.
En radio och TV i allmänhetens tjänst ska - menar vi - koncentrera sig
på att erbjuda ett programutbud inriktat på hög kvalitet som avgränsas
mot vad andra aktörer erbjuder. På det viset uppnås största möjliga
sammantagna mångfald och utbud för publiken. Programmen ska komma alla
till del, vilket inte betyder att de måste nå så många tittare som
möjligt vid varje givet tillfälle, utan snarare att "rätt" tittare tittar
på "rätt" program.
Public service-utbudet ska enligt vår mening bidra till att vitalisera
svenskt kulturliv och ge fler aktörer en möjlighet att nå en publik.
Staten ska ange vilka uppgifter som ska anses nödvändiga, även om de
inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana uppgifter hör dramatiseringar
ur det svenska kulturarvet eller det moderna kulturlivet, program för
minoriteter, nyhetsrapportering som annars inte kommer till stånd samt
andra högkvalitativa program som riktar sig till olika målgrupper.
Värnandet av språket ska vara en huvuduppgift.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och K227 (m) yrkande 4 samt avslå
motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1 och Kr366 (fp) yrkande 2.

3.      Inriktningen på den framtida public service-verksamheten, punkt 2
(fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inriktningen på den framtida public
service-verksamheten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr359
yrkande 1 och 2004/05:Kr366 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:K444
yrkande 5 och 2004/05:K227 yrkande 4.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande
1 och Kr366 (fp) yrkande 2 konstaterar vi att radio och TV är medier
som har stor genomslagskraft och att deras betydelse som förmedlare av
kultur- och samhällsliv, inte minst för unga människor, är mycket stor.

När det gäller inriktningen på den framtida public sevice-verksamheten
bör SR:s, SVT:s och UR:s utbud främst präglas av kvalitet och bildning.
Med tanke på det enorma utbudet av lättare underhållning i de kommersiella
kanalerna bör public service-kanalerna mer fokuseras på kvalitetsproduktion
än vad som är fallet i dag. Breda underhållningsprogram och viss
sportbevakning kräver enligt vår mening inte offentlig finansiering för
att produceras och distribueras. Vi vill också understryka att utbudet
av kvalificerade kommenterande program, svenska filmer och pjäser samt
barnprogram av hög kvalitet bör öka. Slutligen anser vi att SVT bör ha
två rikstäckande, fullbemannade nyhetsredaktioner.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1 och Kr366 (fp) yrkande 2 samt
avslå motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och K227 (m) yrkande 4.

4.      Renodling av Utbildningsradion, punkt 4 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om renodling av Utbildningsradion. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 8 och 2004/05:Kr366 yrkande
10.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr359
(fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10 att UR:s uppdrag ska renodlas
och enbart gälla produktion av program med tydligt utbildningssyfte.
Företaget bör således enligt vår mening inte ägna sig åt förlagsverksamhet.
Produktionen av läromedel bör i stället läggas ut på andra förlag efter
upphandling.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10.

5.      Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr313 och
2004/05:K227 yrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:Kr224, 2003/04:Kr225,
2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286 yrkande 2,
2003/04:Kr310, 2003/04:Kr326 yrkandena 33-36, 2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343,
2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2, 2003/04:Kr359 yrkande 4,
2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386 yrkandena 4-6, 2003/04:Ub517
yrkande 5, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr225, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241,
2004/05:Kr251, 2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323,
2004/05:Kr344, 2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398,
2004/05:Kr406 och 2004/05:MJ510 yrkande 5.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 9
och K227 (m) yrkande 8 anser vi att public service ska präglas av
mångfald och att det ska finnas två självständiga nyhetskanaler så länge
SVT förfogar över dagens kanaler. Dessa båda nyhetsredaktioner ska vara
självständiga inom företaget. Vidare anser vi liksom motionären bakom
motion 2003/04:Kr313 (m) att SVT åter ska förmedla TV-teater. Denna
fråga bör aktualiseras av regeringen inför nästa tillståndsperiod.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla dessa
moderata motionsyrkanden. Övriga motioner som behandlas i detta sammanhang
bör avslås.

6.      Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 33, 2003/04:Kr359
yrkande 4, 2003/04:Kr386 yrkande 4, 2004/05:Kr225 och 2004/05:Kr366
yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr224,
2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286
yrkande 2, 2003/04:Kr310, 2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326 yrkandena 34-36,
2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343, 2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2,
2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386 yrkandena 5 och 6,
2003/04:Ub517 yrkande 5, 2004/05:K227 yrkande 8, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr240,
2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251, 2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292,
2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406
och 2004/05:MJ510 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att en rad åtgärder bör vidtas för att förbättra funktionshindrades
tillgång till public service-företagens programutbud. Som framgår av
motionerna 2003/04:Kr359 (fp) och Kr366 (fp) bör Sveriges Radio och
Sveriges Television i möjligaste mån undvika bakgrundsljud och bakgrundsmusik
som kan försvåra för hörselskadade att ta del av programutbudet. Vi
vill också framhålla dövas rätt till information på teckenspråk och att
SVT har ett ansvar för både dövas och hörselskadades tillgång till kultur
på teckenspråk.
Vidare delar vi den uppfattning som förts fram i motionerna 2003/04:Kr386
(kd) yrkande 4, 2003/04:Kr326 (c) yrkande 33 och Kr225 (c) att det är
oroande att SVT i allt högre utsträckning väljer att sända gudstjänster
från studio. Enligt vår mening bör inriktningen vara att gudstjänsterna
ska sändas från kyrkor.
Vad vi här har anfört bör framgå av kommande sändningstillstånd. Motionerna
2003/04:Kr326 (c) yrkande 33, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 4, 2003/04:Kr386
(kd) yrkande 4, Kr225 (c) och Kr366 (fp) yrkande 6 tillstyrks således.

Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks.

7.      Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (kd)
av Dan Kihlström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 33, 2003/04:Kr386
yrkande 4, 2003/04:Ub517 yrkande 5 och 2004/05:Kr225 samt avslår motionerna
2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr224, 2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266,
2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286 yrkande 2, 2003/04:Kr310,
2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326 yrkandena 34-36, 2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343,
2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2, 2003/04:Kr359 yrkande 4,
2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386 yrkandena 5 och 6, 2004/05:K227
yrkande 8, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251,
2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344,
2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406
och 2004/05:MJ510 yrkande 5.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr386 (kd) vill jag framhålla
att SVT har ett ansvar att spegla och förmedla olika former av kultur
i hela landet. En del av denna kultur utgörs av gudstjänster i olika
kyrkor. Minst lika många människor besöker gudstjänster och arrangemang
i kyrkor som idrottsevenemang. Studiogudstjänster fyller sin roll och
behövs men det är oroande att SVT sänder allt färre TV-gudstjänster
från kyrkor. Dessa gudstjänster ses av många äldre, sjuka, funktionshindrade
och andra som av olika orsaker är förhindrade att besöka en kyrka.
TV-publiken får en kulturell upplevelse genom att kyrkobyggnader från
olika tidsepoker visas. För att tittarna ska få en riktig upplevelse
bör inriktningen hos SVT vara att TV-gudstjänsterna ska sändas från
kyrkor. Detta bör framgå av kommande sändningstillstånd.
Vidare vill jag - med anledning av vad som framförs i motion 2003/04:Ub517
(kd) - påminna om den bestämmelse i radio- och TV-lagen som säger att
program med våldsskildringar ska föregås av en varning i ljud. Denna
bestämmelse syftar till att hjälpa föräldrar att styra barns TV-tittande.
SVT har valt att framföra varningen i tal vid påannonseringen av
programmen. Jag anser att en ljudsignal skulle vara bättre, eftersom den
kan dra uppmärksamheten till sig även om föräldern inte befinner sig
alldeles i närheten. Enligt min uppfattning bör det därför vara ett
krav i kommande sändningstillstånd för SVT att en ljudsignal ska föregå
program med våldsskildringar.
Vad jag här har anfört bör framgå av kommande sändningstillstånd.
Motionerna 2003/04:Kr326 (c) yrkande 33, 2003/04:Kr386 (kd) yrkande 4,
2003/04:Ub517 (kd) yrkande 5 och Kr225 (c) tillstyrks således. Övriga
i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks.

8.      Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (c)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkandena 33-35, 2003/04:Kr386
yrkande 4 och 2004/05:Kr225 samt avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande
9, 2003/04:Kr224, 2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande
3, 2003/04:Kr286 yrkande 2, 2003/04:Kr310, 2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326
yrkande 36, 2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343, 2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353
yrkande 2, 2003/04:Kr359 yrkande 4, 2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378,
2003/04:Kr386 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Ub517 yrkande 5, 2004/05:K227
yrkande 8, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251,
2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344,
2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406
och 2004/05:MJ510 yrkande 5.
Ställningstagande
Av motion 2003/04:Kr326 (c) framgår att antalet gudstjänster som Svenska
kyrkan erbjöd under 2003 minskades väsentligt på grund av att många
församlingar slagits samman. Detta drabbar framför allt människor som
bor på landsbygden. För dessa kan TV-gudstjänsten vara ett alternativ.
Därför är det oroande att SVT i allt större utsträckning väljer att
sända gudstjänster från studio i stället för att som tidigare skett
genomföra sändningar på plats i en kyrka. TV-gudstjänsterna ses även av
många äldre, sjuka och funktionshindrade som av olika anledningar inte
kan besöka hembygdens kyrka. För människors andliga upplevelser spelar
kyrkorummet stor roll och en studio kan inte ge samma atmosfär. I
kommande sändningstillstånd bör det därför vara ett krav att SVT fortsätter
att sända från kyrkor i hela landet. Vidare bör SVT - i enlighet med
vad som anförs i motion Kr225 (c) - undvika att sända TV-gudstjänster
i repris. Gudstjänsterna bör nämligen vara aktuella och kopplade till
det som sker i vår omvärld just nu.
I likhet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr326 (c) vill jag understryka
att det finns ungefär 500 0000 människor i landet som är mer eller mindre
hörselskadade. För denna del av radio- och TV-publiken vållar bakgrundsljuden
i programmen problem. SR och SVT bör i kommande sändningstillstånd
åläggas att minska bakgrundsljuden i sina sändningar.
SVT ska vid utgången av innevarande tillståndsperiod texta minst 50 %
av förstagångssändningar med svenskspråkigt ursprung. Jag anser att
detta krav bör höjas i kommande sändningstillstånd så att en ännu högre
andel av programmen textas.
Vad jag här har anfört bör framgå av kommande sändningstillstånd.
Motionerna 2003/04:Kr326 (c) yrkandena 33-35, 2003/04:Kr386 (kd) yrkande
4 och 2004/05:Kr225 (c) tillstyrks således. Övriga i sammanhanget
behandlade motionsyrkanden avstyrks.


9.      Täckningen för Sveriges Radios sändningar, punkt 7 (m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om täckningen för Sveriges Radios sändningar.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr223 och avslår motion
2004/05:Kr260.
Ställningstagande
I likhet med motionären bakom motion 2003/04:Kr223 (m) anser vi att de
brister som finns i lokalradions täckning t.ex. då det gäller Åstorps
kommun bör avhjälpas så att boende i kommunen kan få ta del av nyheter
m.m. från Radio Kristianstad. Detta bör vara ett krav i det sändningstillstånd
som nu förbereds. Riksdagen bör således bifalla motion 2003/04:Kr223
(m) och avslå motion Kr260 (fp).


10.     Finansieringen av programföretagens verksamhet, punkt 8 (m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om finansieringen av programföretagens verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K227 yrkande 2 och avslår
motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande 3.

Ställningstagande
Med en modern definition av public service-begreppet upphör motiven för
att behålla en särskild mottagaravgift. Vi anser därför - i likhet med
motionärerna bakom motion K227 (m) - att avgiftsfinansieringen av public
service-företagen ska avskaffas. I stället anser vi att verksamheten
ska finansieras med skattemedel på samma sätt som annan verksamhet som
befinns vara omistlig för allmänheten.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion
K227 (m) yrkande 2 och avslå motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2
och Kr366 (fp) yrkande 3.

11.     Finansieringen av programföretagens verksamhet, punkt 8 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om finansieringen av programföretagens verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 2 och
2004/05:Kr366 yrkande 3 och avslår motion 2004/05:K227 yrkande 2.

Ställningstagande
Som framhålls i motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2 och Kr366 (fp)
yrkande 3 bör ett nytt system införas för att finansiera public
service-verksamheten. Det nya systemet bör inte bygga på skatter eller
reklamintäkter, vilket skulle riskera mediernas oberoende ställning. I
stället föreslår vi att flera fristående fonder ska bildas för att stödja
produktion av public service-program med hög kvalitet inom radio, TV
och nya medier. De olika programföretagen ska enligt vår modell ansöka
om medel från fonderna för att producera och distribuera kvalitetsprogram.
Public service-fonderna ska ge stöd till programproduktion och säkra
sådana distributionskanaler att public service-utbudet kan nå publiken.
Även kommersiella radio- och TV-stationer, liksom webbplatser, ska
kunna få stöd från fonderna.
Vi föreslår att fonderna ska finansieras dels genom att staten bygger
upp ett grundkapital, dels genom årliga tillskott. Grundkapitalet kan
byggas upp genom överföringar av medel från försäljning av statligt
ägda företag. Det årliga tillskottet ska komma från intäkter från
nätavgifter, intäkter från auktionering av radiofrekvenser och årliga
koncessionsavgifter för TV-sändningar.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2 och Kr366 (fp) yrkande 3 och
avslå motion K227 (m) yrkande 2.



Särskilda yttranden

1.      Renodling av Utbildningsradion, punkt 4 (m)
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m) anför:
I en reservation till betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -
Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1 s. 290) har Moderata
samlingspartiets syn på Utbildningsradion (UR) framförts. Där framhålls
att UR har en alldeles för låg kostnadseffektivitet. Med ett samutnyttjande
av teknik och produktionsresurser med Sveriges Radio och Sveriges
Television AB (SVT) skulle programverksamheten bli betydligt billigare
utan att kvaliteten försämrades. UR:s program borde sändas i en särskild
distributionskanal för utbildning under SR och SVT. Vidare borde en
stor del av utbildningsproduktionen kunna köpas in från andra
utbildningsproducenter än SVT. På så sätt skulle UR bli effektivare och bättre.

2.      Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (c)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill påminna om att Centerpartiet i motion 2003/04:Kr326 har betonat
att det är angeläget att TV-programmen även görs tillgängliga för
synskadade genom uppläsning av textremsan. Uppläst textremsa kan också
vara till hjälp för andra publikgrupper som av olika skäl har svårt att
hinna läsa texten.
Vidare vill jag påminna om vad som föreslås i motion Kr204 (c) om att
SVT bör visa flera olika idrottsgrenar. Det är nämligen mångfalden som
utgör idrottens själ. Damidrott, handikappidrott, orientering m.m. är
exempel på sporter som nu kommer i skymundan för stora idrotter som
fotboll och ishockey.

3.      Sponsringsregler, punkt 9 (m)
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman
(m) anför:
I en reservation till betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -
Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1 s. 290) har Moderata
samlingspartiets syn på sponsringen av public service framförts. I
reservationen sägs att den sponsringsverksamhet som förekommer måste
vara begränsad och reglerad. Utgångspunkter bör vara att sponsring inte
uppenbart får skada andra icke-licensierade konkurrenters marknad.
Sponsringen får inte vara dold eller okänd för lyssnare och tittare. Den
får inte stå i strid med vare sig publicistiska krav eller kvalitetskrav
eller kravet på opartiskhet eller förbudet mot kommersiellt gynnande.
När
det gäller indirekt sponsring ska public service-företagen ha rätt att
införskaffa och producera program och ha visningsrättigheter även om
produktionen är sponsrad. Produktionen kan göras både tillsammans med
andra och av public service-företagen själva.
Detta kan ibland vara en förutsättning för angelägen produktion, såväl
inom kultur som utbildning och faktaprogram. Den indirekta sponsringen
ska dock vara begränsad i sin förekomst och frekvens, för att inte bli
styrande eller skapa oklara konkurrensförutsättningar.
All indirekt sponsring ska redovisas för tittarna och allmänheten och
underordnas kraven på opartiskhet, kommersiell neutralitet och kvalitet.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

2.      Riksdagen beslutar att delar av Sveriges Television, Sveriges
Radio och Utbildningsradion privatiseras i enlighet med vad som i
motionen anförs.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om public services framtida roll.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statens roll i mediepolitiken.
9.      Riksdagen beslutar att det skall finnas två självständiga
nyhetsredaktioner inom SVT så länge SVT förfogar över dagens kanaler.
2003/04:Kr223 av Margareta Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om brister i lokalradions täckning.
2003/04:Kr224 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en uppföljning av hur public service-företagens resursfördelning
och sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper i landet
tillgodoses.
2003/04:Kr225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sveriges Televisions sändningar skall göras tillgängliga
för syn- och hörselskadade.
2003/04:Kr266 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regionalisering av en av SVT:s två kanaler.
2003/04:Kr281 av Erik Ullenhag (fp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över reglerna för public service-företagen så
att dessa inte bidrar till antisemitism och islamofobi.
2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om HBT-frågor i public service-företagen.
2003/04:Kr310 av Anita Brodén och Karin Granbom (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökning av textade program i SVT.
2003/04:Kr311 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att principerna för tillgänglighet till och kopiering
av material ur Sveriges Televisions arkiv för icke-kommersiell användning
ses över.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att verka för att SVT tillämpar en icke-kommersiell
prissättning för ideella organisationer, kommuner och utbildningsanordnare.

2003/04:Kr312 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regionala TV-sändningar.
2003/04:Kr313 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vid nästa avtal med Sveriges Television skapa förutsättningar
för att åter kunna visa TV-teater.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

33.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att TV fortsätter att sända TV-gudstjänster från
kyrkor och inte från en studio.
34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att SVT och SR bör minska bakgrundsljud i sina
sändningar.
35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att SVT och SR förbättrar textningarna av sina
program.
36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att regeringen bör se över möjligheten till uppläsning
av textremsa.
2003/04:Kr342 av Helena Zakariasén (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om teckenspråkiga sändningar i public service.
2003/04:Kr343 av Agneta Ringman och Håkan Juholt (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en radio och TV i allmänhetens tjänst.
2003/04:Kr344 av Berit Högman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om public service-företagens ansvar för rapportering av EU-politiken.

2003/04:Kr345 av Eva Flyborg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att förändra lagstiftningen så att fordran på
obetald TV-avgift fortsättningsvis blir en konsumentfordran.
2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om HBT-frågor i public service-företagen.
2003/04:Kr359 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inriktningen av public service-politiken.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fonder skall finansiera public service-produktioner.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för bättre tillgänglighet för funktionshindrade.
8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om renodling av Utbildningsradion.
2003/04:Kr377 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den inför
Sveriges Radios nästa tillståndsperiod bör överväga vad som i motionen
anförs om radions musikutbud i allmänhet och de äldre lyssnarkategoriernas
behov i synnerhet.
2003/04:Kr378 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den inför SVT:s
nästa tillståndsperiod bör överväga vad som i motionen anförs om SVT:s
regionala bevakningsuppdrag och därmed tillhörande regionala organisation.

2003/04:Kr386 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om TV-gudstjänsterna.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om public services regionala ansvar.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om programtextning.
2003/04:Ub517 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ljudsignal före program med våldsinslag.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:K227 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1.      Riksdagen beslutar att delar av Sveriges Television, Sveriges
Radio och Utbildningsradion privatiseras i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2.      Riksdagen beslutar att mottagaravgiften avskaffas i enlighet
med vad som anförs i motionen.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om public services framtida roll.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statens roll i mediepolitiken.
8.      Riksdagen beslutar att det skall finnas två självständiga
nyhetsredaktioner inom SVT så länge SVT förfogar över dagens kanaler.
2004/05:Kr204 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om allsidig idrott på TV.
2004/05:Kr225 av Lars-Ivar Ericson och Håkan Larsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om TV-gudstjänster.
2004/05:Kr240 av Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (båda
m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
sändningstillståndet för Sveriges Television vad gäller utläggning av
produktion i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Kr241 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbudet av andakter i radio och TV ökar.
2004/05:Kr251 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att riksdagens frågestund och viktiga debatter sänds i repris
på kvällstid.
2004/05:Kr260 av Liselott Hagberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hela Södermanlands län skall ges möjlighet att ta emot
radiosändningar.
2004/05:Kr261 av Erik Ullenhag (fp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över regelverket för public service-företagen
så att dessa inte bidrar till antisemitism och islamofobi.
2004/05:Kr292 av Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det i kommande public service-avtal bör slås fast att en
central, nationell nyhetsredaktion skall lokaliseras utanför Mälardalsområdet.

2004/05:Kr323 av Anita Brodén och Karin Granbom (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökning av textade program i SVT.
2004/05:Kr344 av Eva Flyborg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att flytta kanal 1 till Göteborg.
2004/05:Kr366 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inriktningen av public service-politiken.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fonder skall finansiera public service-produktioner.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för bättre tillgänglighet för funktionshindrade.
10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om renodling av Utbildningsradion.
2004/05:Kr397 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förtydliga Sveriges Radios ansvar för ett varierat musikutbud
till hela svenska folket, inkluderande generationer, intressen, smak
och målgrupper.
2004/05:Kr398 av Kenth Högström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att allmänproduktionen inom Sveriges Televisions och Sveriges
Radios sändningar till minst 55 % skall produceras utanför Stockholm
samt att distriktsverksamheten skall vara rustad med erforderliga
produktionsresurser och reell beslutskapacitet.
2004/05:Kr399 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att ge public service-företagen samma rätt att hantera
investeringar med balansposter som andra aktiebolag i samhällssfären.
2004/05:Kr400 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om restriktivitet och transparens för sponsring av program i
public service-TV.
2004/05:Kr401 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om utvärdering av SVT:s nyhetsverksamhet fem år efter det att
SVT slagit samman sina två nyhetsredaktioner.
2004/05:Kr406 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att Dövas TV även fortsättningsvis skall bedrivas vid Västanviks
folkhögskola i Leksand och i nära samarbete med Sveriges Dövas Riksförbund.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att hållbarhetsaspekten skall inbegripas i kriterierna
för SVT:s nya sändningstillstånd.

Bilaga 2
Skrivelse från Sveriges Television AB