Punktskatter

Anf. 101 Per Åsling (C)

Herr talman! Skattereglerna ska utgöra effektiva ekonomiska styrmedel men också främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Grön skatteväxling - att höja skatten på utsläpp och sänka den på arbete - har länge varit nationalekonomernas favoritlösning på miljöproblemen. Idén lanserades av Arthur Cecil Pigou för nästan hundra år sedan, när han argumenterade för att minska skatter som drabbar arbete och kapital och i stället införa skatter som korrigerar problem, som miljöskatter. Att välja skatter som vrider rätt i stället för skatter som snedvrider ekonomin, exempelvis på miljöområdet till förmån för folkhälsan och minskade utsläpp, är ett gott exempel.

Herr talman! I Sverige lanserades idén om en grön skatteväxling redan på 1970-talet, och den började genomföras på 1990-talet, med Centerpartiet som pådrivande i regeringen och som innehavare av miljöministerposten.

Både intäkterna från miljöskatterna och skatterna på arbete har varit stigande eller konstanta sedan 1990-talet, men bakom de siffrorna döljer sig betydande förändringar. Då utsläppen har minskat under perioden har det effektiva skattetrycket på miljöpåverkan stigit, och eftersom sysselsättningen har ökat och jobben har blivit fler sedan 2006 har intäkterna från skatter på arbete ökat trots lägre skattesatser på arbete.

Herr talman! Alliansregeringen, under miljöminister Lena Ek, tillsatte i december 2013 en utredning om ekonomiska styrmedel för en giftfri vardag. Det var med andra ord en utredning som skulle titta på behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, till exempel kläder och hemelektronik. Ekonomiska styrmedel används i dag inom klimatpolitiken men endast i mycket begränsad utsträckning inom kemikaliepolitiken i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Rätt utformade skatter och andra ekonomiska styrmedel har stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att de uppsatta målen på miljöområdet kan nås. Miljöanpassade alternativ kan gynnas, vilket leder till att dessa snabbare kommer in på marknaden eller ökar sina marknadsandelar. Skatter och andra ekonomiska styrmedel kan därmed vara substitutions- och innovationsdrivande på just kemikalieområdet. Det är viktigt att frågan får fortsatt hög prioritet. Det är också viktigt att Sverige går före i EU och visar goda exempel.

Herr talman! Centerpartiet har lagt en partimotion med krav på att införa skatt på farliga kemikalier för att minska risker i vardagsmiljön, särskilt för barn i hem och förskola.

Herr talman! Sverige ska fortsätta att investera i förnybar energi, och vi ska vårda den energiöverenskommelse som alliansregeringen har träffat. Det ger stabila förutsättningar för industrin och är en miljömässigt hållbar inriktning för energipolitiken.

För att stimulera mer produktion vill vi sänka skatten på egenproducerad förnybar el och effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta kunder till elnätet.

Låt mig konstatera att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är just transportsektorn.

Långsiktiga och goda villkor för de förnybara drivmedlen är av yttersta vikt för en fortsatt omställning. Det krävs effektiva styrmedel för att öka andelen förnybara drivmedel med hög klimatprestanda. Centerpartiet och Alliansen vill premiera drivmedel med stor klimatnytta genom att skattebefria andra generationens drivmedel.

Herr talman! Företag ska kunna verka i hela landet. Regeringen fortsätter tyvärr hårdnackat att argumentera och förbereda införandet av vad man kallar en kilometeravgift. Det är inget annat än en skatt på avstånd. En avståndsbaserad kilometerskatt kommer att särskilt drabba företag och människor som bor och verkar på landsbygden. Vi anser därför att en sådan skatt inte ska införas.

Herr talman! Frågan om att återinföra en skatt på handelsgödsel aktualiserades av regeringskonstellationen i samband med den budgetproposition som presenterades i oktober. Det finns en risk att frågan inte upplevs som så stor och dramatisk, men det är den.

Svensk livsmedelsproduktion har under många årtionden minskat, och i dag importeras enligt Lantbrukarnas Riksförbund mer än 45 procent av den svenska konsumtionen. Återinförs handelsgödselskatten försämras konkurrensvillkoren för svenskt jordbruk, och importen av mat ökar ytterligare. Denna import kommer från länder med lägre miljö- och djurskyddskrav än vi har i Sverige. Sverige var tidigare det enda land inom EU som beskattade handelsgödsel, vilket påverkade svenska bönders konkurrenskraft negativt.

Herr talman! Ett återinförande av en straffskatt på handelsgödsel är med andra ord en fråga om vår syn på svensk livsmedelsproduktion. Vill vi att svensk livsmedelsproduktion ska öka, vill vi se betande djur, vill vi ha ett öppet landskap och vill vi att svensk livsmedelsproduktion ska bidra till en tillväxt runt om i vårt land är handelsgödselskatten ett stort steg i fel riktning. Med andra ord handlar det inte bara om en enskild procentsats. Det handlar om att kunna upprätthålla en närodlad produktion av råvaror, av trygg och säker mat. Det handla rom Sveriges livsmedelsförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

När landsbygdsministern i tidningen Land Lantbruk säger att en utebliven höjning av handelsgödselskatten inte hjälper svenska bönder är det mycket provocerande. Det är ett slag i ansiktet på svenska livsmedelsproducenter.

Herr talman! Regeringens destruktiva förslag måste bort från bordet. Det gäller både handelsgödselskatten och kilometerskatten.

Erfarenheten visar att handelsgödselskatten inte haft någon inverkan på handelsgödselanvändningen i och med att trenden visar en minskande användning även utan skatt. Ett återinförande av skatten skulle innebära att en än större del av den mat som konsumeras i vårt land produceras i andra länder. Fokus måste i stället ligga på att hitta åtgärder som gör konkret miljönytta och samtidigt stärker svenskt lantbruks konkurrenskraft. Skatten är både ineffektiv och dyr, och den ska inte införas.

Herr talman! Jag anser att det skulle vara mycket olyckligt och allvarligt om skatten på handelsgödsel återinförs. En sådan sär- och straffbeskattning av svenskt jordbruk i förhållande till andra länder skulle skicka helt fel signaler till näringen. Jag har under debatten talat om skadliga skatter. Handelsgödselskatten är definitivt en skadlig skatt.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 9, men jag står givetvis bakom mina och övriga Alliansens reservationer.

(Applåder)

Anf. 102 Erik Andersson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att från talarstolen i riksdagen rikta ett stort tack till alla skattebetalare, både privatpersoner och företag, som ser till att vi har en gemensamt finansierad välfärd. Som motprestation ska vi se till att de skatteintäkter som vi får in ska användas med respekt och där de gör mest nytta.

Herr talman! Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta skattetrycket i världen. Vi hamnar på plats fem bland OECD-länderna med ett skattetryck på runt 43 procent av bnp. Danmark, Finland, Belgien och Frankrike har ett högre skattetryck än vi har. Vi har världens näst högsta marginalskatter på arbete. Under dessa förutsättningar ska man studera nya skattehöjningar väldigt noga. I slutändan är det oftast konsumenterna som får betala för en skatt, direkt eller indirekt.

Punktskatter är speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. De flesta punktskatter har inte till huvudsakligt syfte att berika staten. Ändå är det ett faktum att punktskatterna genererar stora inkomster till staten. Staten får in totalt ca 120 miljarder kronor per år från punktskatterna.

Punktskatterna används för att styra konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning. Exempel på detta är skatten på alkohol, energi och tobak. Dessa tre skatter är också våra äldsta punktskatter.

När punktskatterna används på rätt sätt kan de utgöra ett effektivt verktyg för att påverka till det bättre. Men när de används på fel sätt riskerar de att slå hårt mot jobb, företagande och enskilda människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Herr talman! Därför säger vi nej till en avståndsbaserad kilometerskatt. En sådan skulle särskilt drabba företag och människor som bor och verkar på landsbygden. Vi anser därför att en sådan skatt inte ska införas.

Herr talman! Vi säger nej till en skatt på handelsgödsel som slår hårt mot landsbygden och mot Sveriges lantbrukare. Sveriges lantbrukare är viktiga för Sverige, och de producerar mat och mjölk med hög kvalitet. En skatt skulle leda till att en ännu större andel av den mat som konsumeras i vårt land skulle produceras i andra länder och till att jobb skulle försvinna.

Vi säger även nej till en nationell flygskatt, eftersom företag och människor ska kunna verka i hela Sverige. Sverige är ett land med stora avstånd, och vi är helt beroende av ett fungerande flyg. Därför måste ett skattesystem utformas på ett sådant sätt att det inte slår hårt mot landsbygden. Därför vill vi inte att en nationell flygskatt ska införas. Därutöver vill vi givetvis bevara Bromma flygplats, som är viktig för alla i hela landet.

Herr talman! Vi säger ja till att stimulera produktion av förnybar el, och vi vill sänka skatten för egenproducerad förnybar el och effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet.

Herr talman! Vi säger ja till fortsatt långsiktiga och goda förutsättningar för förnybara drivmedel och vill särskilt premiera drivmedel med stor klimatnytta genom att skattebefria andra generationens biodiesel.

Herr talman! Vi har fem reservationer i betänkandet, men vi yrkar bifall till reservationerna 6 och 9.

Anf. 103 David Lång (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 5 och 9.

Punktskatter kan, som tidigare talare har uppmärksammat, vara bra ibland. Inte bara för att de ger skatteintäkter, utan även för att det höjer priserna för konsumtion av produkter som är skadliga för hälsan eller miljön. Det kan också handla om en förhoppning om att detta ska uppmuntra utvecklingen av alternativ. Dock finns det uppenbarligen olika uppfattningar i riksdagen om vad som är skadligt och inte.

Sverigedemokraterna menar att Sverige måste värna sina viktigaste samhällsfunktioner. Vi har länge, faktiskt sedan långt innan vi kom in i riksdagen, betonat vikten av ett starkt försvar, att säkerställa tillgången till energi, att ha en fungerande infrastruktur, och, kanske den allra viktigaste samhällsfunktionen av alla: förmågan att förse den inhemska befolkningen med livsmedel i en värld där handeln över gränserna inte fungerar optimalt.

Vi ska ju inte inbilla oss att fri handel av vilka varor som helst över gränserna är någonting som är garanterat för all evig tid, särskilt inte i den oroliga värld vi i dag lever i. Vi ska heller inte inbilla oss att importerat livsmedel framställs på ett mer miljövänligt sätt än vad som görs i Sverige.

Sverigedemokraterna är också angelägna om att behålla en levande landsbygd. Häromåret lanserade Sverigedemokraterna, i samband med att vi lade fram vår vårbudgetmotion, det så kallade landsbygdslyftet med avsikt att säkerställa jobb och tillväxt just på landsbygden. Därför är det viktigt med ett fungerande jord- och skogsbruk som är livskraftigt och kan skapa arbetstillfällen och dessutom behålla de arbetstillfällen som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Det svenska lantbruket verkar inom ramen för en hård, konkurrensutsatt internationell marknad, där vi måste sträva efter bättre konkurrensvillkor - inte sämre. Svenska bönder har en konkurrensnackdel genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Detta har lett till att importen har ökat, och produktionen har därmed flyttat utomlands, vilket också det har konstaterats av tidigare talare. Det har även lett till färre jobb i Sverige. Minskningen av antalet anställda i jordbrukssektorn var 26 procent under tioårsperioden 2003-2013, enligt Jordbruksverket.

Regeringen tycks negligera det här problemet. Återbetalningen av koldioxidskatt har minskat. Med tanke på jordbrukets lönsamhetsproblem är detta ett direkt skadligt beslut som ytterligare försämrar det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Sveriges skattekostnader för diesel inom jord- och skogsbruket är höga i en internationell jämförelse.

Till råga på det har regeringen aviserat att man avser att återinföra skatten på handelsgödsel nästa år. Det är ytterligare ett slag mot svensk livsmedelsproduktion som skadar konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter och sannolikt bidrar till att öka importen av livsmedel som producerats på exakt samma sätt, eller möjligen mer miljöskadligt, än det skulle ha gjorts i Sverige.

Om man nu vill återinföra skatten av miljöskäl är det minsta man kan begära att livsmedelsproducenterna kompenseras på något sätt, exempelvis genom sänkt skatt på energi och diesel.

Jag menar att vi bör eftersträva möjligheten till självförsörjning av livsmedel i Sverige. Det får ses som en långsiktig målsättning som vi måste arbeta för under en längre tid, förmodligen i många, många år, men det förutsätter också att vi börjar förbättra möjligheterna för producenterna och inte fortsätter att försämra dem, vilket vi har gjort under en väldigt lång tid.

Jag vill säga några korta ord om biodrivmedel. Som argument för att tvinga fram användande av biodrivmedel anförs i huvudsak den klimatnytta som dessa bränslen genererar. Det finns dock anledning att ifrågasätta detta, åtminstone när det gäller första generationens biodrivmedel.

Riksrevisionen har också skrivit i sin rapport Klimat för pengarna? att regeringen inte har samordnat infrastrukturplaneringen med klimatmålen utan sätter förhoppningen till att stora, ännu okända, tekniksprång ska kunna bidra till utsläppsminskningar. Detta får anses vara oansvarigt. Vi bör inte köra med någon blunda- och-hoppas-politik, i synnerhet som vi i dagsläget inte tydligt har samordnat klimatforskningen med klimatmålen för att inrikta forskningen mot att åstadkomma de tekniksprång som skulle behövas. Med anledning av det borde regeringen göra en bredare analys av nyttan med biodrivmedlen.

I detta anförande instämde Anders Forsberg (SD).

Anf. 104 Mats Persson (FP)

Herr talman! Som politiker kan vi med styrmedel, skatter och avgifter försöka påverka människors beteende och på det sättet försöka uppmuntra och underlätta för människor att i vardagen välja det alternativ som är bra för samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Naturligtvis kan vi med skatter, avgifter och styrmedel försöka påverka människor att göra mindre av det som är dåligt i samhället. Det kan handla om hälsa, det kan handla om miljö, det kan handla om andra värden som vi politiker vill uppmuntra.

Herr talman! I det här betänkandet presenterar Alliansen ett antal motioner som handlar om just detta. Bland annat har vi en motion som handlar om att skattebefria andra generationens biodiesel, det vill säga se till att göra det möjligt för människor att göra ett aktivt och miljömässigt klimatsmart val i sin vardag. Det krävs politiska initiativ och styrmedel för att göra det.

På samma sätt ser vi nu hur regeringen aviserar att man kommer att gå fram med en vägslitageavgift som i realiteten är en skatt på avstånd, en skatt som innebär att den svenska landsbygden får mindre förutsättningar att vara livaktig och som minskar konkurrenskraften för företag som är verksamma på mindre orter på landsbygden. Det är ett steg i helt fel riktning.

Herr talman! Det är också viktigt att vi politiker tar ansvar för både miljön och jordbrukets konkurrenskraft. Ibland står dessa intressen emot varandra. Ett sådant exempel är den skatt på handelsgödsel som alliansregeringen tog bort och som regeringen nu har aviserat att man vill återinföra.

Även om det inte finns något skarpt förslag i kammaren i den här frågan i dag om att införa det ser vi från Folkpartiets sida att det visst kan finnas anledning att ha miljöavgifter eller styrmedel som underlättar det miljömässigt hållbara, vilket är att se att utsläpp av kväve och kadmium i jordbruket är dåligt eftersom det orsakar övergödning av sjöar, hav och vattendrag.

Men eftersom den rödgröna regeringen samtidigt aviserar andra skattehöjningar, till exempel införande av kilometerskatten och höjda arbetsgivaravgifter som på ett påtagligt sätt påverkar det svenska näringslivet och jordbrukssektorn, menar vi att i detta läge bör det inte införas en skatt på handelsgödsel.

Från Folkpartiets sida kommer vi, om det är så att regeringen återkommer med ett sådant förslag, att bedöma det och agera i den frågan utifrån den totala effekten som den förda politiken får för det svenska jordbruket. Med tanke på de förslag som just nu har aviserats - kilometerskatten och höjda arbetsgivaravgifter - är det väldigt många skatter i vågskålen som just nu påverkar det svenska jordbruket negativt, och vi kommer därför att avstå i den omröstning som sker i dag.

Herr talman! I det här betänkandet är det tyvärr så att Alliansen och Folkpartiet inte får gehör för flera av de motioner som vi har lagt fram för att underlätta människors möjligheter att välja det som är bra för samhället, både när det gäller hälsa, miljö och andra delar. Det handlar bland annat om att underlätta för människor att välja det klimatsmarta alternativet när det gäller bränslen, men det handlar också om att se till att vi har skatter som underlättar för företag att vara konkurrenskraftiga och på så sätt underlätta för det svenska näringslivet.

(Applåder)

Anf. 105 Hannah Bergstedt (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Jag hade möjlighet att under förra mandatperioden, i opposition, vara den som förde vår talan beträffande vad vi ville med området Punktskatter. Punktskatter handlar i huvudsak om styreffekter för att uppnå god folkhälsa och bättre klimat och miljö. Det är politiken för hur vi mår i vår vardag och det ansvar vi måste ta för kommande generationer.

I det perspektivet känns det minst sagt märkligt att det huvudsakliga innehållet i de gemensamma borgerliga motionerna och reservationerna handlar om vad regeringen inte borde göra. Enligt min mening blottar det ett kunskapshål och en brist på ambition på det här området som den tidigare alliansregeringen försökte dölja. Ambitionerna är helt enkelt inte särskilt höga.

Det kan illustreras med den av alliansregeringen föreslagna kvotplikten, som var tänkt att genomföras i maj förra året men som föll på målsnöret eftersom den dåvarande regeringen inte grundlade arbetet inför EU och därmed fick dra tillbaka sitt förslag. Förslaget var i sin grund inte helt populärt, vare sig hos aktörerna på marknaden eller hos oppositionen eftersom förslaget redan låg efter i utvecklingen vad gällde utformningen.

Det här är ett viktigt område både för att vi ska kunna nå det i dag eftersatta målet om en fossiloberoende fordonsflotta och för att ge långsiktiga förutsättningar för de aktörer som finns på den marknaden. Där ligger svenska företag i framkant. Ett av företagen, Sun Pine, ligger i min hemstad Piteå och samarbetar med Preem. Viktig tid har gått till spillo, och jag märker den frustration som finns när jag är ute och besöker företagen. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att reservationen i huvudsak handlar om vad regeringen inte ska åstadkomma och inte ska göra.

I dag har vi en regering som tar frågan på stort allvar, både ur perspektivet att ta ansvar för miljön och ur jobbperspektivet. Förädling och utveckling av de resurser vi har i Sverige kan hjälpa till att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i Europa år 2020.

Sverige är ett litet avlångt land. Det vet inte minst jag som bor i den norra delen av landet. Vi är beroende av transporter, av snabba och säkra transporter, som är konkurrenskraftiga. Att kunna leverera tungt gods ut till våra handelspartner är avgörande för utvecklingen i landet. Därför är investeringar i järnväg oerhört viktiga.

Både underhåll och utbyggnad har under de senaste åren legat efter på ett bedrövligt sätt. Byggandet av exempelvis Norrbotniabanan gick i stå under förra mandatperioden. Trots att man på EU-nivå såg värdet i byggandet var intresset hos den tidigare regeringen icke-existerande. Nu har det äntligen fått det stöd det behöver. Vi ser med tillförsikt an utbyggnaden av de viktiga infrastrukturprojekten i hela landet.

Behovet av en utbyggnad av järnvägen är viktig ur miljösynpunkt och för att få snabba och konkurrenskraftiga leveranser. Men även lastbilstransporterna är viktiga. Det går inte att dra järnväg överallt. För att transportera ut viktig råvara krävs en åkerinäring med kvalitet och säkerhet. Under de senaste åren har vi sett hur den svenska åkerinäringen riskerar att gå samma väg som sjötrafiken då konkurrensen består av utländska åkare med usla villkor både lönemässigt och vad gäller vilotider. Det innebär ett lidande för individerna men skapar också osäkerhet på vägarna och får till följd att svenska åkare, som premierar sjysta villkor, konkurreras ut. Det måste få ett slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Kapaciteten på järnväg behöver byggas ut för att klara av det gods vi har att hantera. Järnvägen bär i dag sina kostnader i form av banavgifter. Vi behöver få bättre konkurrensneutralitet mellan transportslagen. Det kan vi få genom att utforma ett program med bland annat vägslitageavgift som säkerställer det, men även gynnar klimatsmarta transporter med ökat axeltryck och ökade krav på dem som driver företag i Sverige inom bland annat transportnäringen.

Vi ser regelbrott som äventyrar arbetsmiljön, där förare får arbeta under i det närmaste livegna förhållanden. Dagens situation skapar snedvriden konkurrens för branschens seriösa aktörer, som följer kollektivavtal, lagar och regler. Det ger sämre förutsättningar för åtgärder som höjer trafiksäkerheten, förbättrar miljön och ger minskad klimatpåverkan.

Genom att utreda ett system med en avståndsbaserad vägslitageavgift vill vi ge förutsättningar för nödvändiga investeringar och sätta stopp för utnyttjandet av människor. Det är ett förslag som välkomnats av såväl branschen som facket. I vår version av Sverige ska det råda sjysta villkor på arbetsmarknaden. Företag ska inte slås ut i konkurrens med företag som gör profit på människors utsatthet. Att priserna pressas och människor utnyttjas genom dåliga löner och usla arbetsvillkor tänker vi inte stillasittande se på.

Herr talman! Om man vill komma till rätta med de utmaningar vi står inför kan vi inte backa oss in i framtiden och fokusera på vad vi inte ska göra. De farhågor som finns om att landet delas upp, att orättvisorna mellan stad och land växer, är redan ett faktum som vi står inför. Vi vill vända den utvecklingen, men det gör vi inte genom att titta på annat än framtidsbranscher. Om vi inte vill skjuta ansvaret på framtiden måste vi ta tag i de utmaningar som vi nu står inför.

Det är därför glädjande att det finns partier även på den borgerliga sidan som vill utveckla miljö- och klimatpolitiken och som inser att borttagandet av handelsgödselskatten faktiskt var ett misstag, en förhastad politisk åtgärd. Vi ser att det finns behov av att minska utsläppen av kväve och kadmium, som bidrar till övergödning av sjöar, hav och vattendrag. Det måste vi ta itu med. Där delar vi Folkpartiets ambitioner.

Jag tror att det finns skäl att se över den träffsäkerhet som en sådan skatt skulle kunna innebära. Den som protesterar mot införandet måste ställa sig frågan om man tycker att det finns ett problem med övergödning, om det finns ett problem med utsläpp av kadmium och kväve, och vad man i så fall tänker göra åt det. Eller är det ytterligare ett inte i den borgerliga politiken?

Styrmedel för kemikalier är en välkommen öppning. Per Åsling nämnde det i sitt anförande. Det råder i Sverige bred politisk enighet om att Reach är otillräcklig i dess nuvarande utformning för att nå miljömålet Giftfri miljö. I regeringsdeklarationen lyfts fram behovet att Sverige ska gå före med nationell lagstiftning på det här området. Det känns gott att kunna säga att Centerpartiet, åtminstone i det här fallet, anser att det kan vara betydelsefullt med en styrskatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Sverige behöver en politik som klarar av att både ha fokus på framtidens jobb och ta ett klimatansvar. Då krävs det långsiktighet såväl för att ta ansvar för framtida generationer som för att säkerställa att vi kan göra de stora investeringar som krävs för att vi ska klara av det ansvaret. Därför behövs det spelregler som är långsiktiga, som håller mer än en mandatperiod.

(Applåder)

Anf. 106 Erik Andersson (M)

Herr talman! Vi fick en hel del klargöranden från Socialdemokraterna när jag lyssnade på Hannah Bergstedts anförande. Socialdemokraterna säger att man värnar om hela Sverige. Den fråga jag därför vill ställa till Hannah Bergstedt är: Hur kan man säga att man värnar om landsbygden när man vill införa kilometerskatt, skatt på handelsgödsel, höjd skatt på arbete, flygskatt och något som kanske inte har så mycket att göra med dagens ärende men som är i ropet i dag, förändringar i ROT och RUT?

Anf. 107 Hannah Bergstedt (S)

Herr talman! För mig som bor på landsbygden i den norra delen av landet blir det tydligt att varje gång det skett en olycka på E10:an mellan kusten och Kiruna påverkas lastbilstransporterna och därmed LKAB:s förutsättningar. Varje gång malmtransporterna står stilla kostar det miljarder.

Jag hävdar bestämt att det är absolut nödvändigt att ha en politik som säkerställer att vi klarar av att göra de nödvändiga investeringar i till exempel underhåll av järnväg och utbyggnad av nya transporter som garanterar att vi klarar av att leverera till våra kunder i Sverige och i Europa. Under förra mandatperioden konstaterade vi att det var ett stort bortfall för några av våra absolut största leverantörer och exportörer. Man klarade inte av vare sig järnvägsunderhåll eller utbyggnad av de snabba transporter som vi behöver för att vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande lyftes det till exempel inte ett finger för att bygga ut Norrbotniabanan, ett av de stora infrastrukturprojekt som kommer att kunna innebära att vi som bor uppe i Norrbotten, där vi har stora avstånd, klarar av att säkerställa att företagen får den konkurrenskraft de behöver. Det innebär också jobb i hela Sverige.

Anf. 108 Erik Andersson (M)

Herr talman! Under alliansregeringen fördubblades i och för sig underhållet av järnvägen jämfört med hur det var under de tidigare regeringarna.

Om man inför en kilometerskatt, skatt på handelsgödsel, höjd skatt på arbete, flygskatt och även förändringar i RUT och ROT, som är så i ropet i dag, vem är det då som får betala? Är det konsumenterna eller någon annan?

Anf. 109 Hannah Bergstedt (S)

Herr talman! Jag vet inte om Erik Andersson har uppmärksammat de utmaningar som vi står inför. Erik Andersson frågar sig vem det är som får betala. Men vad händer om vi i dag inte tar ansvar för att minska den klimatpåverkan som till exempel kadmium och kväve har på övergödningen i våra hav och sjöar? Flygskatt har införts av Tyskland, Storbritannien och ett antal andra länder. Vad får det för konsekvenser om vi i dag inte tar detta ansvar? Vem är det då som får betala? Jo, det är mina barn och barnbarn, det vill säga kommande generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

I dag har vi ett betänkande som i första hand innehåller reservationer om vad man inte ska göra. Jag skulle vilja fråga Erik Andersson vad det är ni vill göra åt de problem vi står inför. Vem kommer att få betala om vi inte tar ansvar för det här i dag?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Erik Andersson har inga fler repliker och kan inte svara på frågan.)

Anf. 110 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Vi debatterar skatteutskottets betänkande om punktskatter, något som spänner över flera politiska områden, bland annat miljö, folkhälsa, fordon, energi och reklam. Punktskatterna är av lite olika slag, men de flesta finns för att vi ska begränsa användningen av de respektive produkterna och varorna på olika sätt därför att de är skadliga för oss eller samhället på ett eller annat sätt.

När det gäller alkohol och tobak har vi i Sverige under det senaste decenniet haft en samsyn kring att skatterna inte ska sänkas. Tvärtom höjde även den tidigare borgerliga regeringen de skatterna i ett antal steg. Den förra moderata finansministern gjorde uttalanden om att det är bättre att vi arbetar än att vi super och om att han aldrig träffat någon som druckit för lite vin - uttalanden som blev omtalade.

Ur ett folkhälsomässigt perspektiv kan vi glädja oss åt att svenska folket generellt sett successivt gått mot en sundare dryckeskultur med en större andel vin och öl i stället för starksprit, vilket är mindre skadligt. På samma sätt har rökningen gått ned totalt i befolkningen. Som utskottet anför i betänkandet gäller det också att regeringen följer hur alkoholkonsumtionen förändras, så att det inte blir så att högre skatter leder till ökad smuggling. Vi vet också att smuggling av alkohol och tobak är nära knuten till smuggling av till exempel vapen, narkotika och människor.

Herr talman! Det finns flera punktskatter av olika slag som är till för att begränsa en miljöpåverkan. Principen bakom detta är egentligen ganska enkel. Exempelvis är det ingen som äger luften, så vi sätter tillsammans ett pris på utsläpp, och priset ska motsvara den förstörelse utsläppet orsakar.

Ibland är det snårigt att värdera skadan och hur långsiktig den är. Det kan vara svårt att veta exakt vad ett utsläpp får för konsekvenser på kort och lång sikt. I dag är forskare världen över överens om att klimatförändringarna är orsakade av människan och att vi måste vidta åtgärder för att minska utsläppen av de gaser som förändrar klimatet. Koldioxidskatter är där ett väldigt effektivt styrmedel för att minska användningen.

Detta är också regeringens ambition. I den överenskommelse som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har framgår det tydligt att den miljöstyrande effekten ska öka och att incitament ska användas strategiskt för att fossila bränslen ska minska under mandatperioden. Utskottet anser också i betänkandet att flyget ska bära sina egna kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Kemikaliespridningen i samhället är något som oroar många, inte minst småbarnsföräldrar som oroar sig över kemikalieexponeringen av deras barn. I ett vanligt hus är det ofta i barnets lekrum som det finns flest kemikalier, ibland med oklar påverkan, och det är något som många med rätta känner oro inför. Om man ska köpa leksaker i en butik går man och letar efter olika märkningar för att se vilka leksaker som är så lite skadliga som möjligt, eller naturligtvis helst inte skadliga alls.

Riksdagen har antagit ett miljömål för en giftfri vardag. Det kom också en utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier för något år sedan. Det kan ibland vara rimligt med direkta förbud mot farliga kemikalier om de är alltför farliga, men ekonomiska incitament kan också vara ett sätt att främja bättre alternativ. Att det ska arbetas vidare med frågan är väldigt bra.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 111 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Vi debatterar ytterligare ett skattebetänkande. Nu handlar det om punktskatterna, som är helt avgörande. Precis som alla andra skatter syftar de till att få in medel till samhället och välfärden. Men här finns också andra syften; punktskatterna ska styra i en god riktning vad gäller miljö, folkhälsa och andra frågor.

För Vänsterpartiet är det viktigt att göra det möjligt att införa lokala avgifter för dubbdäck. Användandet av dubbdäck är en av de största orsakerna till höga halter av partiklar i många städer. Stockholm, Malmö och andra städer behöver ett beslut som möjliggör sådan avgifter.

Lika viktigt är det att vi inför vägslitageavgifter. Hannah Bergstedt har argumenterat väl för detta. Sådana avgifter gör det möjligt att investera i infrastruktur och gynna seriösa aktörer i åkerinäringen. De skapar en konkurrensneutralitet mellan väg, järnväg och sjöfart. Självklart gynnar de också miljön och klimatet.

Det handlar om sjysta villkor, kollektivavtal, miljön samt Sveriges utveckling. Självklart måste vi välkomna regeringens utredning och beredning av frågan. Från Vänsterpartiets sida ser vi fram emot förslaget om avståndsbaserade vägslitageavgifter.

Anf. 112 Anders Forsberg (SD)

Herr talman! Regeringen har i sin budget lyft fram ett förslag om en ny livsmedelsstrategi. Utredningar och strategier i all ära, det svenska jordbruket och landsbygden behöver framtidstro och optimism för att kunna utvecklas. Regeringen motverkar detta genom flera skattehöjningar som slår hårt mot landsbygden i allmänhet och svensk livsmedelsproduktion i synnerhet.

Regeringen vill till exempel utreda hur en gödselskatt kan utformas och planerar att införa den från 2016. Den dåvarande skatten på handelsgödsel kom en gång till för att finansiera den svenska spannmålsexporten. Sedan användes den som ett skäl för att minska läckaget av gödning till vattendrag och även att minska tillförsel av tungmetaller till åkermarken.

Den rödgröna regeringen förefaller dock omedveten om att Sverige redan importerar drygt hälften av sin konsumtion av livsmedel och att många lantbrukare redan i dag har kniven mot strupen rent ekonomiskt. Alla extra pålagor i detta läge innebär risk för ytterligare nedlagda jordbruk och i praktiken ett ökat behov av livsmedelsimport, huvudsakligen från länder som inte har de höga krav på miljö- och djurskydd som vi har i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Det problem regeringen säger sig vilja lösa är övergödningen av våra sjöar och vattendrag. Enligt retoriken orsakas detta av handelsgödsel, vilket är ett antagande utan en starkare vetenskaplig grund. För det första visar försäljningen av handelsgödsel en minskande trend främst för att Sveriges bönder blivit alltmer effektivare i sin odling. För det andra har vi väldigt tydliga miljöregler i Sverige för spridning av både naturlig gödsel och konstgödsel.

Det går dock inte att bortse ifrån att det i vissa områden i Sverige med till exempel en hög djurtäthet kan finnas en högre risk för näringsläckage. Det är någonting som svenska lantbrukare ihop med myndigheter och rådgivningsorganisationer arbetar med och där man gör framsteg.

Herr talman! Tyvärr är detta det logiska resultatet av att låta ett litet landsbygdsfientligt parti diktera politiken för landsbygden. Kanske tror man att man likt Robin Hood står upp och försvarar de stackars bönderna, men icke. Snarare är det så att miljöministern och regeringen i detta fall mer liknar sheriffen av Nottingham, dock i gröna kläder.

Vi har uppfattningen att gödselskatten är en ineffektiv åtgärd som inte kommer att påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Vi vill därför att en sådan skatt inte genomförs. Risken har nu gått från överhängande till akut eftersom Folkpartiet i varje fall ett tag hade anslutit sig till regeringen i denna fråga men verkar har fått en bättre klokskap.

Dessutom har vi en världsfrånvänd landsbygdsminister som talar om möjligheterna för det nya svenska stålet och möjligheterna som finns för livsmedel samtidigt som han försvarar höga skatter på diesel och konstgödsel. Självklart spelar det roll.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna kommer konsekvent att försvara landsbygden och de svenska böndernas intressen. Vi måste sträva efter bättre konkurrensvillkor snarare än att lägga ut fler ekonomiska snaror. Det är helt enkelt dags att ta ett helhetsgrepp när det gäller det svenska lantbruket och på allvar jobba för att höja den svenska livsmedelsproduktionen. Då kan vi inte ohämmat låta skatter och regler försämra Sveriges bönders konkurrenskraft.

(Applåder)

Anf. 113 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Ekonomiska styrmedel är oerhört centrala i klimatpolitiken. För att få en så kraftfull klimatpolitik som möjligt är det viktigt att vi inkluderar så många sektorer som möjligt i utformningen av våra miljöskatter. Inte minst är det viktigt att inkludera transportsektorn rätt. Tyvärr gör vi inte riktigt så i dag med de undantag som finns för flygbränsle. Jag har därför väckt en motion i frågan. Jag är väldigt glad att ett enigt utskott konstaterar att flyget måste börja betala sina egna miljökostnader.

Utskottet konstaterar vidare att det är fullt möjligt att på nationell nivå införa beskattning av flygbränsle. Men å andra sidan är det en större och viktigare miljöeffekt om vi får gemensamma EU-beslut i frågan. Jag ser ingen motsättning mellan en nationell skatt och att driva frågan vidare i EU, tvärtom. Genomslaget för ett EU-direktiv blir rimligtvis större om vi har fler länder som törs gå före och införa en beskattning på nationell nivå.

Punktskatter

I regeringsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet slås fast, precis som Rasmus Ling tog upp, att miljöskatternas styrande effekt ska öka och att vi från regeringens håll ska studera vilka metoder som finns för att flyget i högre utsträckning ska kunna bära sina klimatkostnader.

Utifrån den överenskommelsen delar jag utskottets ställningstagande att några ytterligare initiativ i frågan inte behövs från riksdagen. Jag följer regeringens förslag och ser fram emot vad regeringen föreslår.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)