2012/13:KrU8 Public service-frågor

Kulturutskottets betänkande

2012/13:KrU8

Public service-frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst.

Motionerna behandlar ett vidsträckt område av public service-verksamheten såsom digitalisering av företagens arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service, nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling, finansiering av SR, SVT och UR samt public service-företagens kulturbevarande uppdrag.

Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till kommande förslag på området och att besluten ligger fast för den innevarande tillståndsperioden.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Digitalisering av public service-företagens arkiv

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 28.

Reservation 1 (S, V)

2.

Förhandsprövning av nya tjänster inom public service

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 29.

Reservation 2 (S, MP, V)

3.

Nordiska tv-kanaler i public service-utbudet

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:U319 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 5 och

2012/13:Kr235 av Christer Winbäck (FP).

4.

Svenskt public service-utbud på Åland

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Kr295 av Roger Tiefensee och Anders Ahlgren (båda C).

5.

Upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Kr279 av Lars Beckman och Carl-Oskar Bohlin (båda M).

6.

Finansiering av SR, SVT och UR

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2,

2012/13:Kr269 av Eliza Roszkowska Öberg (M),

2012/13:Kr277 av Jenny Petersson (M) och

2012/13:Kr342 av Cecilia Widegren (M).

Reservation 3 (S, MP, V)

7.

Public service-företagens kulturbevarande uppdrag

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.

Reservation 4 (SD)

8.

Tidigare behandlade förslag

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:K328 av Annelie Enochson (KD) yrkande 1 och

2012/13:Kr208 av Eva Flyborg (FP).

Stockholm den 11 april 2013

På kulturutskottets vägnar

Gunilla Carlsson i Hisings Backa

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Ulf Nilsson (FP), Cecilia Magnusson (M), Anne Marie Brodén (M), Gustaf Hoffstedt (M), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Per Lodenius (C), Isak From (S), Amir Adan (M), Tina Ehn (MP), Margareta Larsson (SD), Lars Ohly (V), Ellen Juntti (M), Håkan Juholt (S) och Andreas Carlson (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012.

Utskottets överväganden

Radio och tv i allmänhetens tjänst – en bakgrund

Public service-kommittén lämnade sitt betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) i september 2012. Kommittén har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst och lämna förslag till de förändringar som behöver göras inför nästa tillståndsperiod, som inleds den 1 januari 2014.

Kommittén föreslår att radio- och tv-avgiften ersätts med en individuell avgift som beräknas utifrån beskattningsbar förvärvsinkomst för alla personer över 18 år. Tillståndsperioden föreslås bli sex år och riksdagens årliga beslut om medelstilldelning till programföretagen föreslås tas bort för att öka integriteten och oberoendet för programföretagen.

Utvecklingen av digitalradion bör vara fortsatt marknadsdriven, men marknaden behöver enligt kommittén tydliga förutsättningar från riksdagen och regeringen. Kommittén föreslår att medelstilldelningen till Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) höjs för att företagen ska kunna påbörja utbyggnaden.

De tre programföretagen, dvs. Sveriges Television AB (SVT), SR och UR bör enligt kommittén få i uppdrag att förbättra sina redovisningar av verksamheten för att allmänheten, olika intresseorganisationer, andra företag m.fl. ska kunna granska programföretagens verksamhet och delta i en öppen och konstruktiv debatt om programföretagens verksamhet.

För att uppnå en ökad konkurrensneutralitet mellan intern och extern produktion föreslår kommittén att programföretagen får rätt att rekvirera ingående moms från ett särskilt konto i Riksgäldskontoret.

Kommittén anser att SVT och UR genom ett särskilt regeringsbeslut bör åläggas krav på omfattningen av tillgänglighetstjänster för personer med funktionsnedsättning i form av kvoter. Kvoterna ska omfatta samtliga programtjänster som sänds i marknätet och via satellit.

Vidare föreslår kommittén att man inför ett förbud mot produktplaceringar, motsvarande dagens förbud att sända reklam, i sändningstillstånden för SVT och UR och ett redovisningskrav för sponsring och andra kommersiella samarbeten.

Kommitténs förslag har remissbehandlats, med undantag för förslaget om framtidens radio- och tv-avgift. Beredning pågår i Kulturdepartementet, och en proposition inför nästa tillståndsperiod är aviserad till maj 2013.

Enligt uppgift från Kulturdepartementet pågår en inventering och ett fördjupat analysarbete av olika tänkbara finansieringsmodeller för public service-verksamheten. Propositionen inför nästa tillståndsperiod kommer inte att innehålla några förslag till ändringar av finansieringen, eftersom det ännu inte finns något utarbetat alternativt förslag. Enligt departementet finns det emellertid inga formella hinder för regeringen att lämna ett eventuellt förslag under den löpande tillståndsperioden.

Digitalisering av public service-företagens arkiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om finansieringen av digitalisering av public service-företagens arkiv med hänvisning till att riksdagen inte bör föregripa kommande förslag på området.

Jämför reservation 1 (S, V).

Motionen

I kommittémotion 2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om digitalisering av public service-företagens arkiv. Det är bra att digitaliseringen av arkiven har kommit i gång, men det är enligt motionärerna problematiskt att frågan om finansieringen av arkiven inte har fått en långsiktig lösning. Enligt motionärerna bör företagen få ett nytt uppdrag att självständigt hantera denna fråga. Finansieringen bör ske inom ramen för den totala medelstilldelningen. Hänsyn till detta bör tas vid fastställandet av medelstilldelningen.

Bakgrund

SR

Inom SR pågår sedan 2010 ett s.k. arkivprojekt. Syftet med projektet är att skapa ett nav för utnyttjande av företagens arkivmaterial i den reguljära programproduktionen och att säkerställa bevarandet av företagets totala bestånd av material från radioproduktionen. Projektet gör det dessutom möjligt att tillgängliggöra material via internet. Projektet ska avslutas under 2013. Kostnaden för projektet uppgår, enligt SR, till sammanlagt 100 miljoner kronor. Förutom de 8 miljoner kronor SR fick i särskild medelstilldelning 2012 är projektet finansierat inom ramen för SR:s ordinarie medelstilldelning. SR uppskattar att den framtida årliga driftskostnaden för dataservrar och lagringsdiskar, utveckling och underhåll av webbverktygen samt administrativ och redaktionell bearbetning kommer att uppgå till 12–14 miljoner kronor. Däremot omfattas inte framtida rättighetskostnader. Förhandlingar har inletts när det gäller upphovsrättsersättningar och upphovsrätten närstående rättigheter som följer av visst tillgängliggörande av materialet men inte avslutats.

SR framhåller i sitt remissvar i januari 2013 till Public service-kommittén att SR inom ramen för sin ordinarie ekonomi redan har tagit de stora kostnaderna för digitaliseringen av allt arkivmaterial, men gör en reservation för att man inte kan bedöma rättighetskostnaderna. SR anser inte att särskilda medel bör öronmärkas för digitalisering och tillgängliggörande.

SVT

Public service-kommittén redovisar att SVT sedan 2005 erbjuder webbtjänsten Öppet arkiv, där man har tillgängliggjort ca 200 timmar material. I huvudsak innehåller Öppet arkiv klipp och inte hela program. Enligt planen ska Öppet arkiv i en utökad form, som omfattar mer material och hela program, vara i full drift 2014. Planeringen sträcker sig till 2020. Avtalslicensförhandlingar som har ägt rum omfattar tillgängliggörandet via denna tjänst och omfattar inte tillgängliggörande av det digitaliserade arkivmaterialet i företagets övriga reguljära programproduktion. SVT beräknar att kostnaden för Öppet arkiv blir 45 miljoner kronor om året under perioden 2014–2020. Den uppskattade kostnaden bygger på rättighetskostnader, systemdrift och underhåll samt arkivvård och renovering, redaktionella resurser, administration och produktion. Vidare ingår kostnaden för textning på svenska. Kostnader för ersättningar för upphovsrättsersättningar och upphovsrätten närstående rättigheter ingår inte.

Materialet som ingår i Öppet arkiv har funnits på olika former av magnetband. SVT har också stora mängder av material på olika former av filmrullar som också kan bedömas ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kostnaden för att digitalisera detta material uppskattas till 625 miljoner kronor. SVT anser att det är rimligt med en kostnad om 15 miljoner kronor per år. Sammantaget betyder det att SVT räknar med årliga kostnader för digitaliseringen och tillgängliggörandet av programarkivet på totalt 60 miljoner kronor.

UR

Public service-kommittén redovisar att UR under våren 2012 tecknade ett avtal med den upphovsrättsliga paraplyorganisationen Copyswede. Avtalet gör det möjligt att tillgängliggöra ett stort antal tv- och radioprogram via UR:s hemsida under tiden 2012–2016. Delar av avtalet har en försökskaraktär, och parterna har för avsikt att utveckla detta för att kunna tillgängliggöra varje årligt nyproducerat utbud. UR har även för avsikt att reglera tillgängliggörandet av programinköp och samproduktioner. Avtalet handlar inte om att lösa avtalslicenser för material från 2005 och tidigare.

UR uppger att i princip allt tv-material är digitaliserat, medan det finns vissa luckor avseende radiomaterial. Det historiska materialet kommer att bli enhetligt katalogiserat och därmed mer sökbart under 2013. UR menar att säkerställandet av historiskt material och kommande material för framtiden görs dels genom digitaliseringen och metadatamärkningen av detsamma, dels genom fullgörandet av leveransplikten till Kungl. biblioteket1 [ Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.].

Kostnaderna för tillgängliggörandet kommer att öka eftersom rättighetskostnaderna för de nya programmen kommer att vara högre än för de äldre. Sammantaget beräknar UR att det behövs en höjning av medelstilldelningen från och med 2014 med 445 miljoner kronor per år.

UR har i sitt budgetunderlag för 2014 och sitt fördjupade budgetunderlag för 2014–20192 [ Dnr 11/13VD, 2013-02-22, och dnr 22/13 VD, 2013-02-22.] framhållit att UR varken kan eller vill avbryta det inledda arbetet med tillgängliggörande av programmen och att permanenta medel för detta bör ingå i UR:s medelstilldelning. UR beräknar att man behöver 30 miljoner kronor i nivåhöjning för bl.a. rättighetskostnader, mediepedagogiska aktiviteter och infrastruktur.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att satsningen på en digitalisering av public service-företagens arkiv är bra. Riksdagens beslut3 [ Prop. 2011/12:1 utg.omr. 17, bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12:74.] om en särskild tilldelning på 8 miljoner kronor till SR, 60 miljoner kronor till SVT och 32 miljoner kronor till UR under 2012 och 2013 för att öka företagens tillgängliggörande av program ur arkiven har satt ytterligare fokus på frågan. Utskottet delar dock samtidigt Public service-kommitténs bedömning att det i princip inte bör öronmärkas särskilda medel för ändamålet, utan att programföretagen har ett ansvar att, i den utsträckning det är publicistiskt motiverat, utifrån sina respektive uppdrag, digitalisera och tillgängliggöra arkivmaterial (SOU 2012:59 s. 129). Vad gäller medelstilldelningen till respektive företag för den kommande tillståndsperioden är denna för närvarande under beredning i Regeringskansliet. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta kommande förslag på området. Motion 2012/13:Kr320 (S) yrkande 28 bör därmed inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet vill samtidigt peka på att regeringen den 10 april 2013 har lämnat proposition 2012/13:141 Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt till riksdagen. Propositionen innehåller ett antal förslag som syftar till att göra det enklare för upphovsmän och användare att ingå avtal om användning av upphovsrättsligt skyddat material, t.ex. musik, litteratur och bilder. Bland annat föreslås radio- och tv-företag få rätt att ingå avtal om tillgängliggörande på begäran, t.ex. via internet.

Förhandsprövning av nya tjänster inom public service

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att avskaffa kravet på förhandsprövningen av vissa tjänster hos SR och SVT. Riksdagen står fast vid sitt beslut för den innevarande tillståndsperioden.

Jämför reservation 2 (S, MP, V).

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 29 föreslås att förhandsprövningen av vissa nya tjänster inom public service-företagen avskaffas. Motionärerna anser att förhandsprövningen är en inskränkning av public service-företagens oberoende ställning och att regeringen genom att styra genom anslagsvillkor undgår riksdagens ställningstagande i frågan. Förhandsprövningen kan enligt motionärerna ifrågasättas ur ett yttrandefrihetsperspektiv, ur ett demokratiperspektiv och ur perspektivet att Sverige ska ha en fri och obunden public service.

Också i kommittémotion 2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås att förhandsgranskningen av nya programtjänster inom public service-företagen ska avskaffas. Motionärerna anser att förhandsprövningen är en inskränkning av public service-företagens oberoende ställning och leder till en hämmad utveckling av public service på webben och till självcensur i programutvecklingen.

Bakgrund

I proposition 2008/09:195 Utveckling för oberoende och kvalitet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2010–2013 föreslog regeringen att nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som SR, SVT och UR ville lansera under tillståndsperioden skulle anmälas till regeringen för godkännande. Regeringen framhöll bl.a. följande (s. 39):

Uppdraget i allmänhetens tjänst ställer höga krav på att nya tjänster som lanseras har ett tillräckligt stort värde för allmänheten för att motsvara t.ex. de kostnader som tjänsten genererar. Den första prövningen av om nya tjänster ska lanseras ska alltid ske inom företagen. SVT, SR och UR verkar på en konkurrensutsatt marknad. EG:s konkurrensregler ställer krav på att uppdraget i allmänhetens tjänst är tydligt utformat om verksamheten ska bekostas av allmänna medel, t.ex. genom TV-avgifter, och att nya tjänster prövas. Mot denna bakgrund och eftersom det är regeringen som utifrån riksdagens beslut formulerar uppdraget till programföretagen föreslås att nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som SR, SVT och UR vill lansera under tillståndsperioden ska anmälas till regeringen för godkännande. Det kan dock vara lämpligt att själva prövningen görs på myndighetsnivå.

Utskottet tillstyrkte propositionens förslag i denna del. Några motioner med invändningar mot denna del fanns inte. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.4 [ Bet. 2009/10:KrU3, rskr. 2009/10:61.]

I de av regeringen beslutade anslagsvillkoren för programföretagen föreskrivs att SR, SVT och UR ska anmäla nya tjänster som de vill lansera till regeringen för godkännande. Anmälan ska även sändas till Myndigheten för radio och tv. Anmälan ska innehålla en motivering som utgår från tjänstens värde för publiken och relevans för uppdraget i allmänhetens tjänst. Vidare ska en redogörelse lämnas för vad tjänsten tillför i relation till det befintliga egna utbudet respektive andras utbud och en beskrivning av hur tjänsten påverkar övrig verksamhet, bl.a. vilka ekonomiska konsekvenser tjänsten kommer att ha, samt en redogörelse för målgrupp och förväntad användning bland befolkningen. Uppgifter ska även lämnas om planerad lansering och expansion och en bedömning av tjänstens marknadspåverkan, t.ex. när det gäller vilka aktörer som påverkas och hur.

Myndigheten för radio och tv fick genom ett regeringsbeslut den 16 december 2010 i uppdrag att genomföra förhandsprövningar av sådana nya programtjänster som anmäls av programföretagen. Förhandsprövningarna ska innefatta såväl tjänstens allmänna värde, dvs. hur och i vilken mån tjänsten bidrar till att det aktuella företaget uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, som dess marknadspåverkan.

Konstitutionsutskottet har efter en anmälan granskat regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster från SR, SVT och UR.5 [ Bet. 2010/11:KU20, rskr. 2010/11:292.] Utskottet fann att förhandsprövningen inte kunde anses strida mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud. Vidare anförde utskottet att medelstilldelningen till public service-företagen får förenas med vissa villkor (anslagsvillkor) som beslutas av regeringen. Dessa villkor måste dock ha stöd i de allmänna riktlinjer som beslutas av riksdagen, och det kunde enligt utskottet ifrågasättas om så hade varit fallet. Varken i den bakomliggande utredningen eller i regeringens proposition nämndes att prövningen skulle innefatta en bedömning av tjänstens marknadspåverkan. Utskottet ansåg även att det kunde ifrågasättas om det nämnda villkoret är av sådant slag att det är förenligt med public service-företagens oberoende ställning. En gemensam reservation lämnades av företrädare för Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att uppdraget i allmänhetens tjänst ställer höga krav på att nya tjänster som lanseras har ett tillräckligt stort värde för allmänheten för att motsvara t.ex. de kostnader som tjänsten genererar. Detta följer även av EU:s konkurrensregler. Utskottet står därvid fast vid sitt tidigare beslut inför den innevarande tillståndsperioden och har inget att invända mot att nya tjänster ska förhandsprövas.

Enligt uppgift från Kulturdepartementet har hittills ingen begäran om förhandsprövning av nya tjänster kommit in.

Motionerna 2012/13:Kr224 (MP) yrkande 3 och 2012/13:Kr320 (S) yrkande 29 avstyrks.

Nordiska tv-kanaler i public service-utbudet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att de nordiska public service-kanalerna ska ingå i programutbudet. Frågan har diskuterats i Nordiska rådet men är nu avskriven.

Motionerna

I motion 2012/13:Kr235 föreslår Christer Winbäck (FP) ett tillkännagivande till regeringen om att det digitala marknätet bör innehålla nordiska tv-kanaler i public service-utbudet. Motionären pekar på att allt fler bor och arbetar på olika sidor om våra gränser och att det då blir allt viktigare att ha tillgång till tv och radio från båda sidor. Det är också angeläget att skapa och öka kontakten och förståelsen mellan våra grannländer. Nordiska rådet antog i november 2006 en rekommendation i vilken medlemsländerna uppmanades att säkerställa att de nordiska public service-kanalerna ska ingå i programutbudet när digital-tv införs. Nordiska rådet rekommenderade även att länderna skulle arbeta för en harmonisering av tekniska standarder för digital-tv. Motionären anser att det nu är dags att hitta en lösning på detta önskemål.

I motion 2012/13:U319 föreslår Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 5 ett tillkännagivande om möjligheten att se respektive lands public service-tv. Motionärerna pekar på att pendlingsströmmen från Sverige till Danmark har ökat sedan Öresundsbron öppnades. En viktig fråga i integrationen är det språkliga och kulturella utbytet. Alltsedan televisionen tillkom har man kunnat se varandras program över sundet och på det sättet lärt sig varandras språk och kultur. Sedan digitaliseringen är detta omöjligt, och det märks tydligt att de unga generationerna inte fått denna naturliga språk- och kulturstimulans.

Bakgrund

I SVT:s och SR:s kulturuppdrag, såsom de är formulerade i sändningstillstånden, ingår att sända program om och från de nordiska grannländerna i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen. UR har inte något motsvarande uppdrag.

Det nordiska samarbetet är mest utvecklat på tv-området. SVT har ett tämligen omfattande nordiskt programutbud. Mellan 2010 och 2012 ökade sändningstiden för program från övriga nordiska länder från 1 153 till 1 516 timmar, vilket motsvarar en ökning från 11 till 13 procent av företagets rikssända förvärvade utbud.

Det nordiska tv-samarbetet, Nordvision, är ett tv- och mediesamarbete mellan fem nordiska public service-företag: SVT, danska DR, norska NRK, finska YLE och isländska RUV. Vidare är UR, grönländska KNR och färöiska KVF associerade medlemmar. Nordvisionssamarbetet etablerades 1959 och syftar till att främja nordiskt kultursamarbete genom att öka produktionen och distributionen av nordiska tv-program samt att stödja nordiska upphovsmän och utövande konstnärer. Fonden finansieras med intäkter som public service-företagen får från vidaresändning av program i kabelnät i Norden. För Sveriges del innebär det att en del av den upphovsrättsliga ersättningen för vidaresändning av SVT:s programkanaler i de övriga ländernas kabelnät går till Copyswede och en del till SVT. SVT:s ersättning går sedan vidare till fonden.

Nordiska rådet rekommenderade 2006 medlemsländerna att säkerställa att de nordiska public service-kanalerna ingår i programutbudet när digital-tv införs (rekommendation nr 24/2006). Den svenska kulturministern framhöll i ett frågesvar6 [ Skriftlig fråga 2006/07:278 av Hans Wallmark (M).] i december 2006 att det i sammanhanget fanns problem av upphovsrättslig och ekonomisk natur som måste lösas. Statsrådet betonade då även att det är en viktig princip att det är efterfrågan som ska styra utbudet i marknätet liksom i andra distributionsformer, t.ex. kabel- och satellitdistributionen. Samtidigt är det, menade hon, en viktig kulturpolitisk uppgift att stärka samarbetet med de nordiska grannländerna.

De nordiska regeringarna har återkommande hänvisat till att nordiska kabel- och satellitoperatörer erbjuder grannlandskanaler samt att det nordiska tv-samarbetet Nordvision bidrar till kulturell, språklig och mänsklig förståelse över landsgränserna. Nordiska rådet beslutade vid sin session hösten 2010 att lägga ländernas meddelanden med anledning av rekommendationen till handlingarna. Rekommendationen är därmed slutbehandlad för Nordiska rådets del.

I november 2010 beslutade Nordiska rådet att rekommendera de nordiska ländernas regeringar att etablera en oberoende kultur-tv-kanal i samarbete med de nordiska public service-företagen.

Enligt Nordvision finns det svårigheter att få till stånd avtal om rättighetsersättningar på nivåer som möjliggör ett programutbyte. Att förvärva rättigheter för hela Norden med en befolkningsbas på ca 25 miljoner personer, är mer kostsamt än att förvärva rättigheterna för ett enskilt land. Digitaliseringen ökar visserligen möjligheterna att fördjupa samarbetet inom Nordvision, men rättighetsfrågan begränsar i dag möjligheterna till gemensamma beställtjänster för Norden.

Efter ett möte mellan de nordiska kulturministrarna och representanter från Nordiska rådet hösten 2011 mynnade frågan om en samnordisk tv-kanal ut i att en bredare studie om möjligheterna för och önskemål om ökad spridning i olika medier av nordisk kultur skulle genomföras. I oktober 2012 presenterade Nordiska ministerrådet studien Nabolandskultur i Norden – utbredelse, adgang og brug. Av rapporten framgår att tillgång till internet, olika mobila plattformar och bredband samt digitaliseringen av hela medieområdet öppnar nya möjligheter för kulturutbyte mellan de nordiska länderna. Samtidigt finns det en hel rad tekniska, juridiska och marknadsmässiga barriärer som begränsar medborgarnas tillgång till grannländernas tv-utbud. Rapporten är för närvarande föremål för uppföljning inom ramen för Nordiska ministerrådet.

Här kan vidare redovisas att SR och public service-företagen i Danmark, Norge och Finland har ett etablerat journalistiskt och publicistiskt samarbete i samband med större nyhetshändelser. Det finns även direkta samarbeten i regioner som gränsar till de andra nordiska länderna. Exempel på sådana samarbeten är P4 Västs programutbud Hallå Norge, där en norsk programledare rapporterar i det lokala morgonprogrammet, och P4 Värmlands samarbete med regionala redaktioner i Norge. SR Sameradion har ett omfattande samarbete med norska och finska sameradion.

Public service-kommittén gör i sitt betänkande bedömningen att det inte finns något behov av att ytterligare stärka det nordiska samarbetet på området. Det nordiska programutbudet ökar inom Nordvision och har en framträdande plats i SVT:s programutbud, påpekas det i betänkandet.

Utskottets ställningstagande

Motionärernas förslag syftar till att alla nordiska tv-kanaler ska sändas till de nordiska länderna. Som redovisats ovan har frågan under en längre tid diskuterats inom Nordiska rådet men är nu avskriven. Utskottet kan samtidigt konstatera att det pågår ett livligt utbyte av tv-program mellan de nordiska ländernas public service-bolag inom ramen för Nordvisionssamarbetet. I SVT:s sändningar har det nordiska programutbudet ökat från 1 153 timmar 2010 till 1 516 timmar 2012, vilket motsvarar en ökning från 11 till 13 procent av företagets rikssända förvärvade utbud. I ett längre perspektiv är ökningen ännu större – 2008 sändes 825 timmar och 2007 sändes 778 timmar. Utskottet vill framhålla att det nordiska tv-samarbetet Nordvision bidrar till kulturell, språklig och mänsklig förståelse över landsgränserna. Det finns vidare, som redovisats ovan, ett etablerat samarbete på radioområdet i regioner som gränsar till de andra nordiska länderna.

Det kan vidare nämnas att flera satellit-tv-operatörer och kabel-tv-operatörer i Norden erbjuder abonnemang på nordiska tv-kanaler.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2012/13:Kr235 (FP) och 2012/13:U319 (S) yrkande 5.

Svenskt public service-utbud på Åland

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att låta den åländska befolkningen ta del av hela public service-utbudet inklusive internet.

Motionen

I motion 2012/13:Kr295 av Roger Tiefensee och Anders Ahlgren (båda C) begärs ett tillkännagivande om att låta Åland och dess befolkning kunna ta del av hela Sveriges Televisions och Sveriges Radios utbud inklusive det som sänds via internet. Ålänningarna har haft tillgång till SVT:s och SR:s utbud. Under de senaste åren har det marksända utbudet från public service-företagen kompletterats med sändningar av extramaterial och annat via internet. Mycket av det material som sänds via internet kan inte ses utanför Sveriges gränser, vilket gör att ålänningarna inte kan ta del av det. Motionärerna anser att regelverket måste ses över så att ålänningarna och svenskar som befinner sig utomlands kan ta del av även detta utbud.

Bakgrund

Åland är ett självstyrt enspråkigt svenskt landskap i Finland. Nationernas förbund beslöt 1921 att ge Finland suveränitet över Ålandsöarnas befolkning, men Finland måste förbinda sig att garantera Ålands befolkning dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor och ett självstyrelsesystem. Beslutet kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas.

Genom det upphovsrättsavtal som ingicks mellan Sverige, Finland och Åland 1965 och som reviderades senast 2003 har ålänningarna möjlighet att ta del av det svenska public service-utbudet. Avtalet omfattar dock inte utbudet över internet.

Av Ålands landskapsregerings meddelande Mediepolitiska program7 [ Ålands landskapsregering Meddelande nr 4/2010-2011.] framgår att man bedömer att tv-sändningar i sin nuvarande form på sikt kan komma att manövreras ut av internet. Åland har därför anledning att följa med den starka utvecklingen av internet. Det är av demokratisk vikt att även Åland har tillgång till nyhetsbevakning, kultur och idrott från såväl SVT som YLE. För att undvika att tillgången till svenska medietjänster begränsas borde Ålands möjligheter att bli ett avgränsat upphovsrättsområde utredas, anser man. Genom en sådan behörighetsöverföring skulle svenska tjänsteleverantörer kunna bedriva verksamhet på Åland utan att tvingas förhandla om rättigheter nationellt. En utredning om möjligheten att Åland skulle kunna bli ett eget tv-land skulle enligt det mediepolitiska programmet kunna göras av det medieråd som man föreslår ska inrättas.

När det gäller möjligheten för ålänningarna att se SVT Play så konstateras i meddelandet att det går att se aktuella svenskproducerade program. Däremot är utländska program som SVT har köpt visningsrätten till av upphovsrättsliga skäl inte tillgängliga utanför Sverige. Landskapsregeringen har, enligt meddelandet, gjort en första sondering med representanter för den svenska regeringen angående möjligheten att även se SVT:s inköpta program och avser att gå vidare i diskussionerna med i första hand SVT och TV4 i denna fråga. Utgångspunkten är de gällande avtalen med SVT och TV4 och att Play-funktionen ska ses som en utvidgning av tv-sändningarna.

Utskottet har skriftligen fått information från SVT i fråga om möjligheterna för ålänningarna att ta del av utbudet på SVT och det informationsutbyte som ägt rum mellan Ålands radio och TV Ab, Kopiosto (Finlands upphovsrättsorganisation som i stor omfattning representerar kulturbranschen) och SVT.

Utskottets ställningstagande

Som motionärerna påpekar så kan ålänningarna ta del av de svenska public service-kanalerna och svenska program på SVT Play. Utbudet på SVT Play varierar, men den 14 mars 2013 var 66 procent av programmen tillgängliga utanför Sverige enligt uppgift från SVT. SVT kan inte förvärva rätten till on demand-nyttjande för något annat territorium än det svenska, och enligt uppgift från SVT saknar den finska upphovsrättslagstiftningen bestämmelser om avtalslicens gällande tillgängliggörande on demand och saknar även bestämmelser om generell avtalslicens.

Utskottet har vidare informerats om det informationsutbyte som ägt rum mellan Ålands radio och TV Ab, Kopiosto och SVT.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2012/13:Kr295 (C).

Upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att upphandla delar av samhällsprogrammen och nyhetsförmedlingen i radio och tv i Sverige.

Motionen

I motion 2012/13:Kr279 av Lars Beckman och Carl-Oskar Bohlin (båda M) anförs att tiden nu är mogen för att upphandla delar av samhällsprogrammen och nyhetsförmedlingen i radio och tv i Sverige. Motionärerna anser att upphandling skulle ge större mångfald och en större arbetsmarknad för journalister samtidigt som det skulle leda till en större pluralism inom medieområdet i Sverige.

Bakgrund

Enligt sändningstillstånden för SVT respektive SR för perioden den 1 januari 2010 t.o.m den 31 december 2013 ska nyhetsverksamheten bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program. SR och SVT ska meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor. SR och SVT ska granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra maktsfärer. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter. SVT ska sända regionala nyhetsprogram.8 [ SR regeringsbeslut Ku2009/2312/MFI § 11,SVT regeringsbeslut Ku2009/2313/MFI § 9.]

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att enligt sändningstillstånden för SVT respektive SR ska nyhetsverksamheten bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program. Hur programföretagen utformar sin verksamhet inom ramen för detta uppdrag är ett ansvar för respektive företag. Utskottet konstaterar vidare att privata radio- och tv-kanaler också sänder samhälls- och nyhetsprogram. Detta innebär att det redan finns möjlighet att ta del av samhälls- och nyhetsprogram från flera olika håll. Utskottet anser inte att något initiativ behövs med anledning av motion 2012/13:Kr279 (M). Motionen avstyrks.

Finansiering av SR, SVT och UR

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden om finansieringen av public service-företagen. Riksdagen bör inte föregripa det fördjupade analysarbete som för närvarande pågår i Regeringskansliet.

Jämför reservation 3 (S, MP, V).

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om vikten av att värna public service-företagens oberoende. Förslaget om att finansiera tv-avgiften via en individuell avgift får enligt motionärerna inte leda till en inskränkning av public service-verksamhetens oberoende. Om detta förslag antas behöver insatser göras för att stärka oberoendet och främja utvecklingen på en rad områden.

I motion 2012/13:Kr269 av Eliza Roszkowska Öberg (M) föreslås att public service-uppdraget ska renodlas, att public service ska finansieras via skatt och att teknikneutraliteten ska värnas. Motionären anser att public service ska fokusera på samhällsinformation såsom nyheter, faktaprogram, samhällsdebatt och vetenskap.

Jenny Petersson (M) föreslår i motion 2012/13:Kr277 att man bör se över hur systemet med tv-avgift kan moderniseras. Som det ser ut i dag måste även de som inte vill se public service-utbudet betala tv-avgiften om de har en tv-apparat. Samtidigt kan man ta del av tv-utbudet via bredband och mobil teknik.

I motion 2012/13:Kr342 av Cecilia Widegren (M) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska se över möjligheten att avskaffa tv-licensen. Motionären anser att förutsättningarna gradvis har blivit föråldrade och kan ifrågasättas. Att ta del av tv-sändningar förutsätter inte längre en tv-apparat. Medborgare kan få tillgång till ett brett och mångsidigt tv-utbud utan att ta del av public service-utbudet. Om public service-kanalerna ska finnas kvar i den tekniska och digitala miljö som är dagens verklighet behöver regeringen enligt motionären se över hur framtidens public service ska finansieras.

Bakgrund

Public service-kommittén föreslår som framkommit ovan att den nuvarande tv-avgiften ersätts med en individuell avgift som beräknas utifrån beskattningsbar förvärvsinkomst för alla personer över 18 år. Härigenom skulle, enligt kommittén, avgiftsskolket försvinna och ensamhushåll och ensamstående med barn får med förslaget som regel en lägre avgift än hushåll med två eller fler vuxna.

Regeringen har remitterat kommitténs betänkande i övriga delar men inte i den del som rör finansieringsfrågan. Det är regeringens avsikt att i den delen i stället göra en fördjupad analys och återkomma med ett nytt beslutsunderlag. Kulturministern har i sammanhanget anfört att eftersom det krävs ytterligare analys så kan en eventuell reviderad avgiftsmodell inte införas samtidigt som den nya tillståndsperioden inleds den 1 januari 2014. Det innebär att den nuvarande avgiftsmodellen kvarstår tills vidare.

En proposition om villkoren för public service för den nya tillståndsperioden är aviserad till maj 2013.

Enligt aktuell uppgift från Kulturdepartementet pågår en inventering och ett fördjupat analysarbete av olika tänkbara finansieringsmodeller av public service-verksamheten. Propositionen inför nästa tillståndsperiod kommer inte att innehålla några förslag till ändringar av finansieringen eftersom det ännu inte finns något utarbetat alternativt förslag. Enligt departementet finns det emellertid inga formella hinder för regeringen att lämna ett eventuellt förslag under löpande tillståndsperiod.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av en stark och oberoende public service-verksamhet. Oavsett vilken finansieringsmodell som kommer att gälla för framtiden är oberoendet en hörnsten i verksamheten. Utskottet konstaterar samtidigt att regeringen avstått från att remittera utredningens förslag till ny finansieringsmodell då man bedömt att det krävs ett fördjupat analysarbete av olika tänkbara finansieringsmodeller av public service-verksamheten. Propositionen inför nästa tillståndsperiod kommer enligt uppgift inte att innehålla några förslag till ändringar av finansieringen då det ännu inte finns något utarbetat alternativt förslag, men det är enligt departementet inget som hindrar att förslag kan lämnas under löpande tillståndsperiod.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte föregripa det fördjupade analysarbete som för närvarande pågår i Regeringskansliet. Motionerna 2012/13:Kr224 (MP) yrkande 2, 2012/13:Kr269 (M), 2012/13:Kr277 (M) och 2012/13:Kr342 (M) avstyrks därmed.

Public service-företagens kulturbevarande uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om public service-företagens kulturbevarande uppdrag eftersom den aviserade propositionen bör avvaktas.

Jämför reservation 4 (SD).

Motionen

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) anför i partimotion 2012/13:Kr296 yrkande 9 att det är bra att det i public service-företagens nuvarande sändningstillstånd slås fast att bolagen har ett ansvar att värna det svenska språket och verka för en stark nordisk kulturgemenskap. Motionärerna anser att detta ska kompletteras så att det i kommande sändningstillstånd skrivs in att bolagen ska verka för att bevara och levandegöra det nationella kulturarvet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att SVT och SR spelar en viktig roll som kulturskapare och kulturförmedlare. Kulturansvaret är en av de viktigaste delarna i företagens uppdrag i allmänhetens tjänst. Kulturuppdraget har tre delar, nämligen att bevaka händelser på kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder, att skapa kulturprogram i vid mening, t.ex. egna dramaproduktioner, och att göra föreställningar, konserter och andra kulturhändelser tillgängliga genom samarbeten med andra kulturinstitutioner på skilda kulturområden i hela Sverige. Inför den innevarande tillståndsperioden beslutade riksdagen att SR och SVT ska fortsätta att fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud.9 [ Prop. 2008/09:195, bet. 2009/10:KrU3, rskr. 2009/10:61.]

Public service-kommittén gör i betänkandet Nya villkor för public service (SOU 2012:59) bedömningen att riksdagens beslut om ett utvidgat kulturutbud har bidragit till att SVT och SR har breddat kulturbegreppet och integrerat kulturrelaterat innehåll i flera programkategorier, vilket kan innebära att kulturutbudet kan nå större målgrupper. SVT och SR bör enligt kommittén även i fortsättningen fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud på det sätt som hittills skett.

Regeringen har aviserat att den i maj 2013 kommer att lämna en proposition om villkoren för public service inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2014. Utskottet vill inte föregripa kommande förslag på området. Motion 2012/13:Kr296 (SD) yrkande 9 avstyrks därmed.

Tidigare behandlade förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag i frågor som riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare under mandatperioden avstyrkt motionsyrkanden om mediefrågor som är likadana eller snarlika nedan förtecknade yrkanden. Utskottet hänvisar till betänkandena 2010/11:KrU5 och 2011/12:KrU4 och finner inte något skäl att ta upp dessa frågor till förnyad behandling. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Motionerna avstyrks därmed.

–     2012/13:K328 yrkande 1 av Annelie Enochson (KD) om att regeringen bör verka för att public service-bolagens produktioner inte strider mot svensk lag och internationella konventioner och att de respekterar föräldrars rätt till inflytande över utbildningen.

–     2012/13:Kr208 av Eva Flyborg (FP) om att utreda förutsättningarna för att flytta delar av SVT och SR till Göteborg.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Digitalisering av public service-företagens arkiv, punkt 1 (S, V)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Lars Ohly (V) och Håkan Juholt (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

Vi välkomnar att regeringen har lyssnat på public service-företagens förslag om att öppna arkiven. Det är bra att digitaliseringen har kommit i gång, men det är problematiskt att frågan om finansieringen av arkiven inte har fått en långsiktig lösning. Flera kostnader som avser digitalisering är inte engångskostnader utan löpande kostnader, t.ex. lagring, distribution, tillgängliggörande, redaktionell bearbetning och rättighetskostnader. Risken är uppenbar att tillgängliggörande av arkivens program kan komma att påverka företagens möjlighet till nyproduktion. Det rimliga är att företagen självständigt hanterar denna fråga. Samtidigt vill vi understryka att detta är ett nytt uppdrag för företagen. Vi förutsätter därmed att hänsyn tas till detta i medelstilldelningen inför nästa tillståndsperiod.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2012/13:Kr320 (S) yrkande 28.

2.

Förhandsprövning av nya tjänster inom public service, punkt 2 (S, MP, V)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V) och Håkan Juholt (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 29.

Ställningstagande

Vi anser att den av regeringen införda förhandsprövningen av nya programtjänster inom public service-företagen ska ifrågasättas ur ett yttrandefrihetsperspektiv, ur ett demokratiperspektiv och ur perspektivet att Sverige ska ha en fri och obunden public service. Mot bakgrund av detta anser vi att riksdagen ska ge regeringen till känna att kravet på förhandsgranskning av vissa tjänster inom public service-företagen ska avskaffas. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2012/13:Kr224 (MP) yrkande 2 och 2012/13:Kr320 (S) yrkande 29.

3.

Finansiering av SR, SVT och UR, punkt 6 (S, MP, V)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V) och Håkan Juholt (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår motionerna

2012/13:Kr269 av Eliza Roszkowska Öberg (M),

2012/13:Kr277 av Jenny Petersson (M) och

2012/13:Kr342 av Cecilia Widegren (M).

Ställningstagande

Vi vill understryka vikten av att beredningsprocessen av public service-företagens finansiering och framtida förslag inte innebär motiv för att inskränka public service-företagens oberoende. I det fall finansieringen föreslås förändras anser vi att insatser bör göras för att stärka oberoendet och främja utvecklingen på en rad områden. Detta för att värna public service oberoende och förtroende hos svenska folket. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2012/13:Kr224 (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2012/13:Kr269 (M), 2012/13:Kr277 (M) och 2012/13:Kr342 (M).

4.

Public service-företagens kulturbevarande uppdrag, punkt 7 (SD)

 

av Margareta Larsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

I de nuvarande sändningstillstånden för radio och tv i allmänhetens tjänst slås det fast att företagen har ett ansvar att värna det svenska språket och verka för en stark nordisk kulturgemenskap. Jag är positiv till detta men anser också – med inspiration från Danmark – att det i framtida sändningstillstånd ska skrivas in att public service-företagen ska verka för att bevara och levandegöra det nationella kulturarvet. Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2012/13:Kr296 (SD) yrkande 9.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:K328 av Annelie Enochson (KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att public service-bolagens produktioner inte strider mot svensk lag och internationella konventioner och att de respekterar föräldrars rätt till inflytande över utbildningen.

2012/13:U319 av Leif Jakobsson m.fl. (S):

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se respektive lands public service-tv.

2012/13:Kr208 av Eva Flyborg (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att flytta delar av SVT och SR till Göteborg.

2012/13:Kr224 av Tina Ehn m.fl. (MP):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att värna public services oberoende.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa kravet på förhandsgranskning av nya programtjänster inom public service-företagen.

2012/13:Kr235 av Christer Winbäck (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det digitala marknätet bör innehålla nordiska tv-kanaler i public service-utbudet.

2012/13:Kr269 av Eliza Roszkowska Öberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att renodla public service-uppdraget, att public service ska finansieras via skatt och att teknikneutraliteten ska värnas, dvs. samma regler ska gälla oavsett tekniskt distributionssätt.

2012/13:Kr277 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur systemet med tv-avgift kan moderniseras.

2012/13:Kr279 av Lars Beckman och Carl-Oskar Bohlin (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör upphandla delar av tv- och radioprogrammen i allmänhetens tjänst.

2012/13:Kr295 av Roger Tiefensee och Anders Ahlgren (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta Åland och dess befolkning kunna ta del av hela Sveriges Televisions och Sveriges Radios utbud, inklusive det som sänds via internet.

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett kulturarvsbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst.

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S):

28.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om digitalisering av public service-företagens arkiv.

29.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa förhandsprövningen av vissa nya tjänster inom public service-företagen.

2012/13:Kr342 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheten att avskaffa tv-licensen.