Processrättsliga frågor

Betänkande 2017/18:JuU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 april 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU15)

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 40

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-04-12
Justering: 2018-04-19
Trycklov: 2018-04-19
Reservationer: 17
Betänkande 2017/18:JuU15

Alla beredningar i utskottet

2018-03-15, 2018-04-12

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU15)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Utskottet säger nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-04-24
Debatt i kammaren: 2018-04-25
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:JuU15, Processrättsliga frågor

Debatt om förslag 2017/18:JuU15

Webb-tv: Processrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 39 Anti Avsan (M)

Fru talman! Jag ska tala om processrättsliga frågor. Vi har precis debatterat polisfrågor, och processrättsliga frågor är någonting som är nödvändigt för att få de straffrättsliga reglerna att fungera. Finns det inte någon processrätt når de straffrättsliga reglerna inte fram, och det gör de inte om det inte finns någon bevisning.

Processrättsliga frågor

Detta handlar om ungefär 60 yrkanden från den allmänna motionstiden. Mer konkret handlar det om hur man kan säkra bevisning och se till att brott utreds och om hur tvångsmedel får användas och vilka möjligheter som finns för sådan tvångsmedelsanvändning. Det kan också handla om regler om utredningar, när man kan lägga ned förundersökningar och under vilka förutsättningar det får ske. Det handlar också om frågan om skydd av vittnen, så att den medborgerliga skyldigheten att vittna kan fullgöras. Det är nog så viktigt för att vi ska ha ett fungerande rättssystem.

Att säkra bevisning och att de processrättsliga frågorna hanteras på ett bra sätt är nog så viktigt. Jag kan inte undgå att ta upp den fråga som ställdes i debatten precis före denna. Adam Marttinen, Sverigedemokraterna, frågade: Vilket land kan jag resa till för att undgå ansvar för terrorresa? Svaret är nog: Du kan nog i princip åka till vilket land som helst, för det spelar ingen roll om det är kriminaliserat eller inte. Så blir det om de straffrättsliga reglerna inte täcks upp i förlängningen av en fungerande processrätt.

Det handlar inte bara om terrorresor, utan det handlar faktiskt om terroristbrott och krigsbrott, där man tar livet av människor. Hur säkrar vi bevisning när människor åker till exempel från Sverige eller andra europeiska länder till Syrien och Irak och begår den här typen av brott? Det spelar ingen roll om vi har väldigt långtgående straffrättsliga regler. Framför allt på terrorismområdet är brott fullbordade i ett väldigt tidigt skede. Då är man helt beroende av att den här typen av regelverk fungerar.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3, fru talman. Men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i detta betänkande.

Jag ska också, lite specifikt, tala om de olika områdena.

Vi anser att man måste se över möjligheten att använda tvångsmedel. Det är en generell och bred översyn som behöver göras för att se om de tvångsmedel som i dag finns tillgängliga för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter står i överensstämmelse med dagens tekniska utveckling men också med känd kommande och förväntad teknisk utveckling. Detta är nämligen problemet. Vi ligger alltid ett steg efter. Det handlar om att försöka hålla den takt som den tekniska utvecklingen har. Det handlar också om de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger kriminella.

Sedan finns det anledning att särskilt se över Säkerhetspolisens verktyg för att utreda och även upptäcka terroristbrott, utöver hemlig dataavläsning, som blev en följd av dessa terrorismdiskussioner. Det är naturligtvis bra att man kommer överens om sådant i en bred enighet, men jag vill påstå att de terrorismöverenskommelser som har träffats med regeringen inte är tillräckliga. Det finns många fler yrkanden. Jag och vi har säkert anledning att återkomma till det på ett djupare plan i ett kommande ärende som gäller en bredare lagstiftning på terrorismområdet. Det handlar bland annat om möjligheterna att säkra bevisning, även för nykriminalisering som kommer att ske på terrorismområdet, bland annat av terrorresor.

En annan sak jag vill ta upp, som också är det som mitt yrkande avsåg, är datalagring. Efter EU-domstolens förhandsavgörande och kammarrättens senare avgörande i den så kallade Tele 2-domen har förutsättningarna för datalagring i Sverige slagits undan. Detta påverkar naturligtvis möjligheterna att bekämpa all brottslighet - framför allt grov sådan - där denna typ av uppgifter kan användas. Särskilt gäller detta sådant som rör nationell säkerhet och nationella skyddsintressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Nationell säkerhet och nationella skyddsintressen faller utanför EU:s kompetensområde men påverkas ändå av det avgörande som egentligen avsåg andra situationer; det gäller ju datalagring generellt.

Detta är väldigt angeläget att hantera skyndsamt. Naturligtvis är det än mer angeläget om man tittar på allvarlighetsgraden i den brottslighet man vill bekämpa - ju allvarligare brott, desto mer angeläget att detta fungerar.

Denna fråga är för närvarande föremål för utredning och beredning. Vi tycker dock att detta är så pass angeläget att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som skapar förutsättningar för att lagring och överlämning av trafikdatauppgifter till brottsbekämpande myndigheter fungerar åtminstone när det gäller brott som hotar rikets säkerhet.

Det finns en rubrik som nämner tvångsmedel under förundersökning, men det handlar mer specifikt om reglerna för beslag och husrannsakan. I grunden är denna typ av regler teknikneutrala. I vissa fall är dock den tekniska utvecklingen sådan att man inte kan tillämpa regler på den nya kontexten eftersom vi har någonting som heter legalitetsprincipen - man kan inte tillämpa denna typ av lagstiftning när det går utöver ordalydelsen. Då måste lagstiftningen anpassas. I detta fall innebär det att man anpassar bestämmelserna om beslag och husrannsakan till modern teknik.

Detta är angeläget, och det är en specifik fråga som faller inom ramen för den bredare frågan. Även detta är föremål för utredning, och det är självklart angeläget. Också här bör regeringen återkomma med förslag till riksdagen som tillgodoser dessa behov.

Jag ska också snabbt nämna någonting om förundersökningsbegränsning, som Krister Hammarbergh nämnde under polisdebatten.

Det får inte vara så att vi har ett regelverk som leder till att brottsutredningar läggs ned i onödan. I detta sammanhang måste man tänka på att det finns brottsoffer. Om det finns brottsoffer är det särskilt angeläget att man utreder brott av det skälet. Man ska också titta på hur många brottsoffer som finns.

Egentligen spelar det ingen roll - varje brottsoffer är ju lika mycket värt. Det är heller inte så att det är meningslöst att utreda brottet därför att den tilltalade inte förväntas få en strängare påföljd, utan det handlar om att också brottsoffer ska kunna få sin rätt. Man ska därför titta på möjligheterna till direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.

Vi behöver en effektivare hantering av stöldbrott i butik. Det finns ett särskilt yrkande om detta.

Jag har nämnt vittnesskyddet. På detta område finns väldigt mycket mer att göra för att människor ska känna sig trygga när de vittnar.

Slutligen bör man se över möjligheterna att ge resning till nackdel för den tilltalade om det är så att denne har ljugit om sin ålder och man senare fastställer en ålder som hade lett till en väsentligt strängare påföljd. Detta förutsätter att man inte skulle ha kunnat presentera uppgifter om den riktiga åldern när huvudförhandlingen hölls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

(Applåder)


Anf. 40 Johan Hedin (C)

Fru talman! Jag brukar säga att för Centerpartiets rättspolitik är företagarna både ett medel och ett mål. De hjältar som sliter hårt och riskerar allt för att bygga upp en verksamhet förtjänar att vi ser dem och tar deras trygghetssituation på allvar. Oavsett om det är livsmedelshandlaren i Klimpfjäll, dataföretaget i Jordbro, maskinentreprenören i Ljungby eller klädbutiken på Kungsholmen måste de känna sig sedda av rättsstaten. De måste känna att vi tar brotten mot dem på allvar och att deras gärning är viktig.

Denna gärning är viktig ur så många olika perspektiv. Vi vet från forskningen att utanförskap - ekonomiskt och socialt - är en viktig faktor i fråga om kriminalitet. Den som växer upp i en familj som någon gång har uppburit försörjningsstöd löper sex gånger större risk att bli kriminell än någon som inte gör det.

Företagarna är jobbskapare. Även om sambandet säkert är mer komplicerat än så bidrar de jobb som företagarna skapar till att fler kan komma in i värmen och kan bygga sig en framtid genom eget arbete. Små och snabbt växande företag har inte sällan en vidare blick för talang än stora och sedan länge etablerade organisationer. Med ett rimligt regelverk på arbetsmarknaden kan fler få chansen att komma in i värmen. Det skulle också leda till att färre hamnar på vägen mot kriminalitet.

Företag som butiker och servicehandel har också en oerhört viktig trygghetsskapande effekt genom sin egen närvaro i ett område. De är någonstans där man kan få hjälp när det behövs och där det finns människor, både sådana som jobbar i företaget och deras kunder. En näröppetbutik som drar till sig ett flöde av - i brist på bättre ord - vanligt folk håller samtidigt kriminella element borta. Detta är ingenting som jag gissar mig till, utan det är väl belagt i forskningen.

Det är trist nog så att företagarna inte alltid känner sig sedda av oss och inte heller av polis och åklagare. När jag besöker Icahandlare visar de alltid på den ofta imposanta samlingen av anmälningar om stölder som inte har lett någonvart.

Det finns så enormt mycket att göra i fråga om att säkra företagarnas trygghet och så mycket att tjäna på att lyckas med det att det är direkt orimligt att låta bli.

I dag önskar jag att vi hade vunnit majoritet för vår alliansgemensamma motion om effektivare hantering av stöldbrott i butik, men så blev inte fallet denna gång. Det är dock på sin plats att påpeka att alla som tycker att detta är viktigt och vill se det genomfört gör klokt i att rösta på något av Alliansens partier i höstens val.

Jag står även i detta betänkande naturligtvis bakom samtliga allians- och centerreservationer. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 10 under punkt 8, om stöldbrott i butik.

(Applåder)


Anf. 41 Roger Haddad (L)

Fru talman! Detta betänkande tar upp ett antal viktiga frågor med koppling till domstolar och processrättsliga frågor. Jag vill särskilt yrka bifall till vår reservation 13 om anonyma vittnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Varför vill jag då särskilt kommentera denna reservation? Anledningen är att Liberalerna här har gjort en ny positionering i sakfrågan. Vi har tidigare varit väldigt skeptiska och kritiska till möjligheten att använda så kallade anonyma vittnen vid domstolsförhandlingar. Vi har från Liberalernas sida i denna kammare under flera års tid lyft upp frågan om utsatta och särskilt utsatta områden och pekat på de parallella strukturer som har växt fram, inte minst i särskilt utsatta områden.

Vi har också pekat på den tystnadskultur som har växt fram, där människor inte vågar kontakta polisen och inte vågar tipsa. Naturligtvis berör detta även de personer som så småningom ska vittna i domstolsförhandlingar.

Efter en ny bedömning och ett antal besök hos och dialoger med poliser - inte minst i storstäderna - som har lyft upp denna problematik fattade vi på vårt landsmöte i november beslut om att i vårt rättspolitiska program kräva en översyn av hela vittnesskyddsprogrammet samt att man tillsätter en utredning som ska titta på möjligheten att vittna anonymt i domstolsförhandlingar.

Det kan inte vara rimligt att vittnen skräms till tystnad och att gängmedlemmar skrämmer medborgare att tiga inför polisen samt att de fortsatt kan utgöra en fara för sin omgivning. Följden blir att den organiserade brottsligheten får ökat spelrum och att striderna mellan rivaliserande grupper kan fortsätta ännu ett varv.

Vi har också sett att en konsekvens av detta är inställda rättegångar. Ungefär 600-800 rättegångar ställs in varje år.

Vi vet inte exakt hur många som ställs in på grund av vittnen som hotas. Men Domstolsverket och den statistik som de tar fram pekar på att detta är en viktig faktor för att så många rättegångar ställs in. Vi tycker att det är ytterligare ett argument, för det kan ju inte vara rimligt i en rättsstat, i en demokrati, att vi inte kan lagföra brottslingar på grund av att vittnen tystas.

Vi har också tittat på andra länder som har den här möjligheten, och jag vill betona att detta ska vara en möjlighet i särskilda fall, till exempel vid dödsskjutningar och gänguppgörelser. Finland, Norge och Danmark har infört den möjligheten i särskilda fall. Vid hot mot liv och hälsa ska man kunna tillämpa den här metoden. Därför anser Liberalerna att vi även i Sverige borde öppna upp för en utredning om anonyma vittnen.


Anf. 42 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag vill också yrka bifall till reservation nr 13 om anonyma vittnen.

Det här är en fråga som Kristdemokraterna har drivit i flera år. Vi har gjort och gör det mot bakgrund av den allvarliga situation som vi ser i många delar av vårt land, där gängkriminella tar ett allt större utrymme, tar sig friheter och tystar vittnen genom hot, våld och skjutningar. Människor som har valt att vittna, trots hot, får se konsekvenser som att deras anhöriga och de själva blir hotade. Det har också lett till skjutningar mot personer som har valt att vittna. Hur ska man våga vittna nästa gång när man har blivit utsatt på det sättet?

Vi vet att det är många som i dag tystnar. Vad blir konsekvenserna av det? Jo, att gängkriminella som begått riktigt grova brott går fria på våra gator. Utsatta brottsoffer får inte upprättelse genom fällande domar, eftersom det inte går att sätta dit gängkriminella därför att man helt enkelt inte vågar vittna. Det är därför som vi kristdemokrater tycker att det är prioriterat att få till en ordning med anonyma vittnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Sven-Erik Alhem, som i dag är ordförande i Brottsofferjourernas Riksförbund, ändrade sig för några år sedan. Vi ser också att det är flera partier som har tagit intryck av verkligheten och ändrat sig, och vi hoppas att det ska bli fler.

Alhem sa så här i Ekot för några år sedan: Under årtionden kämpade jag emot det. Men jag har ändrat mig, för jag ställde mig själv frågan om jag är beredd att ställa upp som vittne även under de allra mest extrema situationer. Och när jag inte kunde svara ett entydigt ja på frågan kan jag inte begära det heller av andra.

Vi kristdemokrater tycker att detta är prioriterat. Precis som Roger Haddad sa finns det en del länder att titta på som har infört detta - Danmark, Norge och Finland. Förslag om att införa anonyma vittnen brukar snabbt få motargumentet att det hotar rättssäkerheten. När det gäller dessa tre länder menar vi ju sällan att detta är länder som har kastat allt vad rättssäkerhet heter över bord.

Vårt argument ska givetvis tas på allvar; det är ett legitimt argument. Det är därför vi vill utreda detta, så att vi får ett system med anonyma vittnen på ett så rättssäkert sätt som möjligt. Men vad händer med rättssäkerheten, med tilltron till staten och till polisen för att man ska få upprättelse om man blivit utsatt för ett brott om vi har ett system som ger konsekvensen att vi har gängkriminella som går fria på gatorna trots att de kan ha skjutit ihjäl folk? Detta är något som vi tar på allra största allvar.

Statsministern fick en fråga, när han var i Malmö i början av året, om han var beredd att införa anonyma vittnen. Han svarade i Sydsvenskan: Vi får titta på olika sådana möjligheter. Då lämnade jag in en skriftlig fråga till justitieministern om regeringen hade ett arbete på gång och vad man hade gjort, med tanke på att statsministern, som jag uppfattade det, öppnade för anonyma vittnen. Jag fick då svaret från justitieministern på min skriftliga fråga att utgångspunkten för statsministern i intervjun i Sydsvenskan den 23 januari 2018 var att vi måste få fler att våga vittna mot kriminella, inte öppna upp för ett system med anonyma vittnen.

Jag skulle därför vilja fråga Socialdemokraterna i den här debatten i dag om det är att statsministern som öppnar upp för en möjlighet som ska gälla, som jag uppfattade citatet från Sydsvenskan, eller om det är justitieministerns stängning av möjligheten att få till ett system med anonyma vittnen som gäller.

Fru talman! Det handlar alltså om anonyma vittnen, som finns beskrivet i reservation 13 som jag yrkar bifall till. Jag hoppas att fler partier kan ansluta sig till denna linje så att vi faktiskt får fler fällande domar och på allvar kan öka takten i att knäcka den alltmer utbredda gängkriminaliteten. Det är anledningen till att vi i Kristdemokraterna går fram med det här förslaget.

(Applåder)


Anf. 43 Patrick Reslow (-)

Fru talman! I detta betänkande, som innefattar motioner från allmänna motionstiden om processrättsliga frågor, har vi sverigedemokrater sju reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 2 och 12.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Den organiserade brottsligheten har tagit ett allt starkare grepp om vårt land. Det märks inte minst i storstadsområdena, där kriminella gäng styr vardagen i vissa områden med hot, våld och interna uppgörelser och där människor till och med känner sig rädda för att gå ut i sitt eget bostadsområde. Detta är ytterst allvarligt, eftersom det begränsar den rätt till frihet och trygghet som alla människor i vårt land ska ha.

Sverige är det land i Norden som enligt statistiken till och med 2017 hade flest dödsskjutningar. Skillnaden är också markant mot andra nordiska länder, i relation till befolkningsmängden. Medan dödsskjutningarna har minskat i de andra nordiska länderna har de i Sverige fördubblats under en femårsperiod.

Detta beror på ett flertal faktorer: ett ökat inflöde av illegala vapen, en våldsupptrappning mellan kriminella gäng och en ökad narkotikahandel. Men det handlar inte bara om detta; det handlar också om stöldligor, förekomsten av rånarligor och våldtäktsgäng som sprider skräck i våra städer.

Sverige måste på allvar ta upp kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Då måste vi också anpassa alla våra instrument därefter. Det handlar om kraftigt skärpta straff för grova våldsbrott, även olika typer av medverkan, obligatorisk utvisning av utländska medborgare som begår brott men även om att ge polisen alla nödvändiga verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet.

Sverigedemokraterna är därför positivt inställt till användandet av hemliga tvångsmedel. Just hemliga tvångsmedel har visat sig vara viktiga i polisens förundersökningar, inte minst vid grova brott som drabbar många.

Vi menar att regelverket är alltför restriktivt i dag. För att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste hemliga tvångsmedel kunna användas vid brott med lägre straffvärde än vad fallet är i dag. Vi anser till exempel att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska få användas för utredning av brott som inte föreskriver lindrigare straff än fängelse i ett år. Hemlig rumsavlyssning ska kunna användas för att utreda brott som föreskriver fängelse i minst två år.

I dag är det dessutom en brist att hemlig kameraövervakning inte får kombineras med ljudupptagning. Det vill vi också ändra på. Vi är övertygade om att hemlig kameraövervakning skulle få ökad betydelse om ljudinspelningar fick göras.

Vi anser också att det ska vara tillåtet att använda så kallad överskottsinformation vid hemliga tvångsmedel. Det är inte rimligt att de brottsförebyggande myndigheterna inte fullt ut får använda sig av information som de fått kännedom om. Dagens lagstiftning sätter därmed gärningsmannaperspektivet framför brottsofferperspektivet. Vi föreslår att reglerna om överskottsinformation ska vara desamma för samtliga typer av hemliga tvångsmedel.

Fru talman! Sverigedemokraterna har också i tidigare debatter uttalat sig positivt till att utreda möjligheten till anonyma vittnen. Från att från början ha varit ensamma om detta ställningstagande har nu flera borgerliga partier öppnat upp för idén. Det tycker vi är bra, även om vi såklart beklagar att de borgerliga partierna inte heller i denna fråga kan enas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

I dag är många rädda för att vittna, inte minst i brottsutsatta områden som styrs av de organiserade gängen och där våld ofta utgör ett medel för att hota eller tysta vittnen. Just hot mot vittnen har blivit alltmer vanligt i svensk rättsprocess.

Det är givetvis orimligt att ha en situation där ett vittne sitter i samma rum som dessa kriminella, samtidigt som vittnet vet vad som kan hända om man säger någonting som inte faller de kriminella i smaken - det kan få förödande konsekvenser för en själv eller för ens familj. Avsaknad av vittnen innebär dessutom en risk för att den kriminelle får ett lägre straff, att brottsrubriceringen blir mildare eller i värsta fall att rättegången blir inställd och att brottslingen går fri.

Detta är en utveckling som vi sverigedemokrater vill stoppa. Genom att man inför möjligheten att vittna anonymt tror vi att benägenheten att avlägga vittnesmål, både i polisförhör och i domstol, kommer att öka. Fler personer kommer att fatta mod och berätta vad som har hänt. Det kommer att få en spinoff-effekt i takt med att fler brottslingar straffas för grova brott. Då kommer också fler att våga vittna, och då kan vi bekämpa den grova brottsligheten.


Anf. 44 Susanne Eberstein (S)

Fru talman! Just nu diskuterar vi ett motionsbetänkande som rör processrättsliga frågor, det vill säga hur det ska gå till i våra domstolar. Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga yrkanden om dessa frågor från den allmänna motionstiden 2017. Det beror mest på hänsyn till pågående arbete. Motionerna rör stort och smått och hytt och mytt, bland annat frågor om jourdomstolar, anonyma vittnen, datalagring och kostnader för rättsliga biträden.

Vad är det då för arbeten som pågått eller pågår? Justitieministern har under mandatperioden lagt fram 134 propositioner och författat 100 kommittédirektiv till utredningar. Jag tänkte att jag skulle läsa upp en del av detta, så att vi kan göra en sammanfattning av den här mandatperioden.

Bland de propositioner som har lämnats finns Tillgänglighetsdelgivning - försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål, Nya regler om bevisinhämtning inom EU, En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater, Utökad samverkan mellan domstolar, Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess, Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål, Ny påföljd efter tidigare dom, Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden, Ökad endomarbehörighet i tvistemål, Patent- och marknadsdomstol, En modernare rättegång II, Domstolsdatalag, Avtal om val av domstol - 2005 års Haagkonvention och så vidare.

Den senaste i raden av utredningar handlar om snabbare lagföring. Något som har varit väldigt aktuellt är att man skulle införa jourdomstolar och på det sättet lösa problem. Jag tänkte visa lite grann hur utredaren Stefan Strömberg har tagit upp det här med jourdomstolar. Han fick i uppdrag att överväga om man skulle införa jourdomstolar eller om det fanns andra sätt att snabba upp rättegångarna. Det är väldigt vanligt att vi i Sverige tittar på amerikanska deckare. Där har man jourdomstolar, och då verkar det ju så himla bra.

Utredaren skriver: "Utredningen har kommit fram till att en ordning med dygnet runt-öppna jourdomstolar visserligen skulle skapa praktiska förutsättningar för en omedelbar eller i det närmaste omedelbar lagföring men att antalet mål som skulle kunna avgöras omedelbart är begränsat. Det finns flera skäl till att målunderlaget skulle bli begränsat. Även för enkla brott behöver åtgärder såsom förhör och analyser vidtas för att brottsutredningen ska kunna slutföras, vilket tar viss tid i anspråk. Den misstänkte har vidare grundläggande rättigheter till skäligt rådrum och att förbereda sitt försvar. En omedelbar eller i det närmaste omedelbar lagföring skulle bl.a. av dessa skäl vara möjlig endast i enkla mål som kan slutföras direkt på brottsplatsen och där den misstänkte avstått från rätten till skäligt rådrum . En ordning med kvälls- och helgöppna jourdomstolar innebär inte att en omedelbar lagföring blir möjlig annat än i enstaka fall. . Syftet med jourdomstolar, dvs. att uppnå en snabbare lagföring, kan uppnås på andra mer verksamhets- och kostnadseffektiva sätt, t.ex. genom . snabbförfaranden."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Många, däribland jag själv, tycker att det är bra att göra internationella jämförelser. Detta har också utredaren gjort. Vi tror ofta innan vi tittar att de andra har lösningar som vi inte har och att de borde införas även här. Men utredaren konstaterar: "Rena jourdomstolslösningar används inte i någon egentlig utsträckning." Det intressanta är att det nu pågår ett försöksprojekt med ett snabbförfarande. Projektet började den 1 januari 2018 och ska pågå i två år. Jag undrar om inte detta kommer att visa sig vara den lösning som vi alla längtar efter, det vill säga den som ser till att lagföringen går fortare.

I övrigt kan man konstatera att många av motionerna är omhändertagna genom pågående utredningar eller framlagda eller kommande propositioner. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)


Anf. 45 Anti Avsan (M)

Fru talman! Nu har vi fått höra från Socialdemokraterna och Susanne Eberstein vad Socialdemokraterna och regeringen har gjort. Det är klart att det har gjorts en del på området. Det pågår också arbete. Kritiken från vår sida går ut på att man kanske bör anstränga sig lite mer, framför allt i de avseenden som jag nämnde i mitt huvudanförande.

Vad jag tänkte fråga om specifikt är vittnesskydd. Man behöver inte prata om enskilda åtgärder här, utan man kan tala om vad som behöver göras generellt. Det här är någonting som är väldigt grundläggande för förutsättningarna att nå framgång, inte minst i områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet, men också i andra områden, som är utsatta för brottslighet som inte har den högsta digniteten. Där handlar det väldigt mycket om tilltron till rättssamhället. Likadant är det i de allvarligaste brottmålen.

Utredningen om processrätt och stora brottmål har lämnat ett delbetänkande. Själva arbetet med den utredningen är ganska omfattande. I delbetänkandet föreslog man att förhör under förundersökning och förberedelse i brottmål, som används väldigt sällan, ska kunna användas i större omfattning. Man föreslog också utökade möjligheter att använda berättelser som lämnats under förundersökning.

Med tanke på att vi i grunden vill att arbetet med vittnesskyddet ska förstärkas och räknar upp ett antal olika åtgärder: Vad är det Socialdemokraterna tycker att man inte ska göra där? Vad är det regeringen tycker att man inte behöver förstärka mot den här bakgrunden?


Anf. 46 Susanne Eberstein (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! När det gäller skyddet för vittnen kan jag säga att jag tror att alla i den här kammaren är helt överens om att det är oerhört viktigt för rättssamhället att vittnen vågar vittna. Nu tog ledamoten inte upp anonyma vittnen utan vittnesskyddet. Det är klart att vi måste ha ett mycket bra vittnesskydd. Jag träffar vittnesstödjare, och de känner att de gör ett oerhört viktigt arbete. Det är väldigt mycket lättare för vittnen att uppträda i domstol när de har en person vid sin sida.

Jag tycker att det finns en lång väg att gå innan man ska förändra reglerna när det gäller anonyma vittnen, som KD förespråkar. Man kan till exempel titta på kameraövervakning. Lagstiftningen om utökad kameraövervakning kommer att ge stöd till vittnena när det gäller vad som har hänt. Det kommer att underlätta för vittnet att det finns en kamera som har varit med och kan visa vad som har hänt. Vi kommer nu också att införa hemliga tvångsmedel, något som tyvärr har dröjt väldigt länge. Även detta kommer att kunna hjälpa vittnen och komma åt gängbrottsligheten.

Brå ska nu titta på det här med vittnesstödet och mekanismerna i tystnadskulturen. Det är viktigt att vi avvaktar vad de säger. Vi har ett kommittéväsen i Sverige. Vi har ett utredningsväsen som är väldigt bra och noggrant. Därför är det viktigt att vi får ordentligt underlag innan vi går vidare.


Anf. 47 Anti Avsan (M)

Fru talman! Jag talar om vittnesskydd i bred mening. Enskilda åtgärder kan aldrig vara lösningen.

Man kan ha olika förväntningar på vad anonyma vittnen ska kunna bidra med i en helhetskontext. Men det vi faktiskt vet, från till exempel Norge, är att det här möjligen är användbart i ett ytterst fåtal fall. Vi har beslutat att vi tycker att man ska titta på den här frågan förutsättningslöst. Men det finns uppenbara risker för att det blir kontraproduktivt, att många ställer upp det som ett ultimatum och använder att man vill vittna anonymt. I andra fall säger man att man inte minns någonting.

Det är inte det vi vill åstadkomma. Därför är de grundläggande reglerna viktiga. Den långsiktiga målsättningen måste vara att alla vittnen ska kunna lita på att det skydd som samhället kan erbjuda är tillräckligt. Det är ganska grundläggande. I dag finns det många åtgärder. Man kan ha en kontaktperson hos polisen, man kan få sina personuppgifter skyddade och man kan få en larmtelefon med gps-funktion, en inspelningsenhet och akustiskt larm. I särskilt allvarliga fall kan man få personskydd och möjligen också fingerade personuppgifter. Jag vet ett antal fall när det gäller allvarliga brott där vittnen har fått det.

Vi vill att det här arbetet ska förstärkas. Jag förstår inte varför man inte kan säga: Ja, regeringen måste förstärka det här arbetet.

Det handlar om att skyddsåtgärder bör utvecklas och sättas in i fler fall än i dag. Det är bristen på det som leder till att folk inte vittnar. De befintliga skyddsåtgärderna måste också utvärderas. Dessutom finns det behov av förbättrad information till vittnen och av att utveckla polisens arbete med risk- och hotbedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Jag undrar hur det som jag har nämnt nu tillgodoses. Jag kan nämligen inte se att det tillgodoses i dag. Och vad är det som enligt regeringen inte är önskvärt?


Anf. 48 Susanne Eberstein (S)

Fru talman! Den 1 oktober 2019 kommer Brå att redovisa det uppdrag som de har fått av regeringen om "att studera fenomenet tystnadskultur och brottet övergrepp i rättssak. Brå ska belysa mekanismerna bakom att tystnadskulturer uppstår och upprätthålls i exempelvis socialt utsatta områden och inom organiserad brottslighet".

Jag tycker att vi ska vänta på att de genomför det uppdraget. Sedan ska vi se hur vi ska gå vidare.


Anf. 49 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Susanne Eberstein redogjorde förtjänstfullt för att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att domstolsväsendet ska fungera effektivt. Det är centralt i en rättsstat att ha ett rättssäkert och effektivt domstolsväsen som kan döma när till exempel grova brott har begåtts.

En mycket viktig del för att grova brottslingar och för den delen även andra brottslingar ska kunna lagföras är att människor vågar vittna. Vi har sett kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation som efter att anmälan är gjord väljer att inte längre medverka i polisutredningen av rädsla för att utsättas för upprepat våld. Det är någonting som regeringen tar på stort allvar. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att kvinnor som utsatts för våld ska få stöd under hela utredningen, så att de vågar medverka. I många fall är nämligen brottsoffret självt den viktigaste bevispersonen, alltså vittnet.

När det gäller sexualbrott vet vi att stöd från målsägarbiträden är centralt för att öka lagföringen av våldtäktsmän. Att brottsoffret har en kompetent person som kan guida, förklara och stötta under processens gång är otroligt viktigt. Och jag ser fram emot att regeringens förslag snart kommer att behandlas i denna kammare.

I detta betänkande om processrättsliga frågor lyfts ett antal motionsförslag fram. Utskottet förklarar i varje enskilt fall varför det inte finns skäl för att rikta särskilda uppmaningar till regeringen. Men sammanfattningsvis kan man säga att regeringen har ett pågående arbete för att få effektivare utredningsmöjligheter och domstolsförfaranden.

Jag vill därför yrka bifall till förslaget i betänkandet, Processrättsliga frågor.

Fru talman! Jag ska också betona att det för Miljöpartiet är viktigt att inte tumma på rättssäkerheten genom att införa anonyma vittnen. Det gläder mig att det finns en bred enighet i kammaren i den delen.


Anf. 50 Anti Avsan (M)

Fru talman! Annika Hirvonen Falk räknar upp en massa olika saker som behöver göras när det gäller vittnesskydd. Ändå säger hon att regeringen gör mycket på området. Vi hörde alldeles nyss, i förra replikskiftet, att man väntar på en utredning från Brottsförebyggande rådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Annika Hirvonen Falk talar så varmt om det här med att man behöver skydda inte minst kvinnor för att de ska känna sig trygga och möjligen också kunna lita på att det skydd som samhället erbjuder är tillräckligt. Jag undrar om de här problemen föreligger i dag eller inte.

Om problemen föreligger i dag, vilket man i alla fall tror när man lyssnar på Annika Hirvonen Falk, bör någonting göras. Det är inte avhängigt av någon utredning. En utredning kan ge en samlad bild, och man kan se var problemen är större och mindre. Men min uppfattning är att det inte finns någon som helst tveksamhet när det gäller att de föreligger. Det gäller även övriga allianspartier som står bakom reservationen om vittnesskydd, som vi visserligen inte har yrkat bifall till.

Med tanke på vad som sas alldeles nyss undrar jag om skyddsåtgärder bör utvecklas och sättas in i fler fall än i dag. I så fall skulle det kunna bli ett tillkännagivande. Eller tycker Miljöpartiet inte det?

Finns det anledning att utvärdera de befintliga skyddsåtgärderna? Jag tycker att det är självklart. Det gör övriga allianspartier också. Tycker inte Annika Hirvonen Falk det? Och finns det inte anledning att utveckla polisens arbete med risk- och hotbedömningar därför att det inte finns fog för den rädsla man känner som vittne?


Anf. 51 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Det är ett vanligt grepp från oppositionen att låtsas som att utredningar inte behövs, men svenskt utredningsväsen finns till för att politiker ska kunna fatta bra beslut.

Man tillsätter inte en utredning för att man inte bryr sig. Man tillsätter en utredning för att man vill få svar på viktiga frågor, till exempel:

Vilka åtgärder behöver vi vidta för att stärka säkerheten och ordningen i domstol?

Vilka problem finns?

Hur ska vi komma åt tystnadskulturen som försvårar lagföringen av människor inom grov organiserad brottslighet?

De frågorna har regeringen ställt till bland annat Brottsförebyggande rådet och särskilda utredare eftersom man tycker att det finns problem och eftersom man vill hitta de bästa lösningarna.

Jag är mycket angelägen om att vi ska stärka säkerheten och känslan av trygghet hos människor som vittnar och hos människor som har utsatts för brott och som behöver medverka för att den skyldige ska kunna dömas.


Anf. 52 Anti Avsan (M)

Fru talman! Jag vet inte om jag ska tacka för svaret. Jag vet mycket väl hur utredningsväsendet fungerar. Dessutom är ett särskilt uppdrag till Brottsförebyggande rådet inte någonting som faller inom utredningsväsendet. Det är någonting annat. Detta uppdrag gavs till Brottsförebyggande rådet den 13 december 2017; det är ganska nyligen.

Problemen har funnits under hela tiden från 2014 och framåt. Inte minst med tanke på hur varmt Annika Hirvonen Falk talar för dem som är drabbade, vilket jag har full förståelse för, frågar jag igen: Finns det skäl att utveckla skyddsåtgärder för dem som inte vågar berätta och inte vågar agera i domstol och att sådana ska kunna vidtas i fler fall än i dag? Finns det anledning att utvärdera skyddsåtgärderna? Är det möjligen så att det också finns anledning att utveckla polisens arbete med risk- och hotbedömningar? Om svaret är nej, säg det. Om svaret är ja, tala om vad regeringen tänker göra. Men hänvisa inte till olika förklaringar om hur utredningsväsendet fungerar när det inte ens är relevant. Jag vill ha ett svar på denna fråga, eftersom detta är helt avhängigt av hur vårt rättsväsen ska kunna fungera i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Det är en medborgerlig plikt att vittna. Om man uppfyller sin del av samhällskontraktet och vittnar, då måste man kunna förlita sig på det skydd man får från statens sida. Det räcker inte att se mellan fingrarna. Det finns människor som lever med fingerade personuppgifter i andra delar av världen i dag, som inte har någon möjlighet att komma tillbaka och som kanske också har mycket begränsade möjligheter att leva ett gott liv efter att de har varit exempelvis informatörer åt polisen. Detta är ett problem. Man måste kunna skydda människor. Jag önskar svar på frågorna.


Anf. 53 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! När man ser över och utvärderar till exempel frågan om tystnadskultur är det mycket möjligt att det visar sig att det behövs någon typ av åtgärd i enlighet med det som Anti Avsan är ute efter. Men det är viktigt att vi hela tiden baserar våra förslag på kunskap. Steg ett är då att de som är experter inom staten också får möjlighet att titta på dessa frågor.

Man får lite grann intrycket av att Anti Avsan är otålig och att han menar att regeringen inte gör någonting. Men det stämmer inte. Inom kort, som sagt, kommer vi att behandla flera förslag på förändringar i stödet till brottsoffer just under utredningar och domstolsförhandlingar. Det pågår arbete med att ytterligare utbilda vittnesstödjare, som har en mycket viktig roll i detta sammanhang. Detta är sådant som sker utöver de utredningar som vi redan har talat om.

Fru talman! Ytterligare en sak som finns med i betänkandet och som jag ändå tycker är relevant att nämna här är förslagen och tankarna kring utökade möjligheter både att videofilma och att använda videofilmer från förhör. Detta tror jag också kan ha stor betydelse. Här ser vi också hur ny teknik ger möjligheter som tidigare inte har funnits. Om detta tror jag att vi har en bred enighet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-04-25
Förslagspunkter: 18, Acklamationer: 14, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utökad användning av hemliga tvångsmedel m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:887 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 3.1,

      2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 3-5 och

      2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 18-20.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD, -)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD, -)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930119
      M016814
      SD03408
      MP21004
      C15007
      V19002
      L17002
      KD15001
      -0503
      Totalt180406960
      Ledamöternas röster
    2. Datalagring

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:2950 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M) och

      2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 23.
      • Reservation 3 (M, C, L, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940019
      M070013
      SD34008
      MP21004
      C01507
      V19002
      L01702
      KD01501
      -5003
      Totalt173117059
      Ledamöternas röster
    3. Tillgång till abonnemangsuppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 6.
      • Reservation 4 (SD, -)
    4. Tvångsmedel under förundersökning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:2568 av Lotta Olsson och Jan R Andersson (båda M),

      2017/18:3569 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 22 och

      2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 18.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (L)
    5. Förundersökningsbegränsning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:3569 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13,

      2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 6 och

      2017/18:3739 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 13.
      • Reservation 7 (M, C, L, KD)
    6. Frihetsberövande utan föregående domstolsprövning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:3528 av Josef Fransson (SD).
    7. Jourdomstolar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:898 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -),

      2017/18:2127 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) yrkande 4,

      2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22,

      2017/18:3685 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och

      2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkandena 6 och 7.
      • Reservation 8 (SD, -)
      • Reservation 9 (C, L)
    8. Effektivare hantering av stöldbrott i butik m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:1527 av Lars Beckman (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 10 (M, C, L, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940019
      M070013
      SD34008
      MP21004
      C11407
      V19002
      L01702
      KD01501
      -5003
      Totalt174116059
      Ledamöternas röster
    9. Vittnesskydd m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:1271 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1,

      2017/18:1765 av Finn Bengtsson (M) och

      2017/18:3569 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 32 och 33.
      • Reservation 11 (M, C, L, KD)
    10. Anonyma vittnen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:884 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 3,

      2017/18:1235 av Margareta Cederfelt (M),

      2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 23 och

      2017/18:3849 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 14.
      • Reservation 12 (SD, -)
      • Reservation 13 (L, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD, -)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940019
      M700013
      SD03408
      MP20005
      C15007
      V19002
      L00172
      KD00151
      -0503
      Totalt218393260
      Ledamöternas röster
    11. Rättsligt giltiga förhör

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 13.
      • Reservation 14 (SD, -)
    12. Kostnader för rättsliga biträden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:2368 av Boriana Åberg (M).
    13. Rättshjälp vid ansökan i brottmål där samhället är förövare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:1474 av Margareta Larsson (-) yrkande 2.
    14. Resning vid ny uppgift om ålder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:3569 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 49.
      • Reservation 15 (M, SD, -)
    15. Familjedomstol

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:322 av Björn Rubenson (KD).
    16. En gemensam europeisk åklagarmyndighet (Eppo)

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 14.
      • Reservation 16 (L)
    17. Förstatligande av Advokatsamfundet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:877 av Jonas Millard m.fl. (SD, -) yrkande 6.
      • Reservation 17 (SD, -)
    18. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.