Privata utförare av kommunal verksamhet

Betänkande 2013/14:KU41

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 maj 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Bättre kontroll av privata företag som utför kommunal verksamhet (KU41)

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-04-29
Justering: 2014-05-08
Justering: 2014-05-08
Trycklov: 2014-05-19
Trycklov till Gotab och webb: 2014-05-22
Trycklov: 2014-05-22
Trycklov: 2014-05-22
Reservationer: 1
Betänkande 2013/14:KU41

Alla beredningar i utskottet

2014-04-15, 2014-04-29

Bättre kontroll av privata företag som utför kommunal verksamhet (KU41)

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter

1. Privata utförare av kommunal verksamhet
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
2. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,
3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
4. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
5. lag om ändring i ellagen (1997:857),
6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
7. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
8. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263).

2. Det kommunala huvudmannaskapet
Utskottets förslag:
  • Reservation 1 (SD)
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2014-05-27
Debatt i kammaren: 2014-05-28
Debatt i kammaren: 2014-05-28
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:KU41, Privata utförare av kommunal verksamhet

Debatt om förslag 2013/14:KU41

Webb-tv: Privata utförare av kommunal verksamhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 78 Jonas Åkerlund (SD)
Fru talman! I detta betänkande behandlas regeringens proposition Privata utförare av kommunal verksamhet . I propositionen föreslås ändringar i kommunallagen. Syftet med ändringarna är att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare och att öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Regeringen föreslår att begreppet kommunala entreprenader i kommunallagen ersätts med begreppet privata utförare. En privat utförare ska betyda en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Med en privat utförare avses inte kommunala företag. Regeringen bedömer i propositionen att kommuner och landsting är huvudmän för de kommunala angelägenheter som överlämnas till privata utförare. Vi har inga problem med propositionen annat än på en punkt där vi möjligen ser en liten brist. Det är orsaken till vår reservation. Vi anser att det är problematiskt att ansvaret för huvudmannaskapet inte förtydligas i samband med att uppföljningen av kontrollen av privata utförare förbättras. Ett antal remissinstanser anser att begreppet huvudmannaskap inte är tillräckligt tydligt definierat och att det är oklart vad som avses med huvudmannaskap. Det uttrycks på olika sätt i lagstiftningen, och det har vid ett antal tillfällen påpekats att det finns brister i huvudmannaskapet. Mot den bakgrunden anser vi att det är nödvändigt att regeringen ger ett särskilt uppdrag för att utreda hur ett förtydligande av huvudmannaskapet kan införas i kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade, socialtjänstlagen och tandvårdslagen. Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation.

Anf. 79 Hans Ekström (S)
Fru talman! Vi behandlar KU:s betänkande Privata utförare i kommunal verksamhet . Bakgrunden till den proposition som ligger bakom betänkandet är den stora förändring av den offentliga sektorns verksamheter som har skett under de senaste decennierna. Ibland har de förändringarna införts utan tillräcklig eftertanke och kontroll. Ibland har man med vällovlig ambition att skapa nya alternativ och höja kvaliteten i offentlig verksamhet kanhända lite snabbt och utan tillräcklig kontroll genomfört förändringarna. Det finns därför ett stort behov av ett regelverk och av att klargöra de juridiska ansvarsförhållandena när det gäller verksamheter som kommuner och landsting är ansvariga för och som bedrivs av privata utförare. Vi välkomnar därför propositionen och dess innehåll. Det är bra att man tydliggör att kommuner och landsting alltid är huvudmän, och därigenom ansvariga, för verksamheter som utförs av privata utförare. Det är också bra att man inför en skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera sådan verksamhet på ett bra sätt. Jag vill då bara påpeka absurditeten i att det i friskolesystemet tidigare inte funnits någon rättighet för kommuner att över huvud taget ha någon insyn i offentlig verksamhet som bedrivs av privata utförare. Det är också bra att det införs en generell skyldighet för kommuner och landsting att informera om vilka olika utförare som finns inom ett område där man kan välja. Det gör att man som medborgare förstärks i sina rättigheter och möjligheter att välja. Ytterligare förstärkningar kommer att behövas, men jag tycker att detta är ett bra steg på vägen. Jag läste i morse tidningen Neo, som inte direkt är någon vänsterradikal tidskrift utan en som slåss för mer ultraliberala värderingar. Där fanns en intervju med en liberal ekonom som i högsta grad förordade privata utförare av offentlig verksamhet. Men han varnade också för att när detta införs utan eftertanke och utan kontroll och inte sköts på rätt sätt kommer det att provocera fram en reaktion. Jag delar hans oro för att en reaktion kan komma om detta går för långt och om inte tillräcklig kontroll införs i tid. Jag yrkar bifall till KU:s förslag i betänkandet.

Anf. 80 Andreas Norlén (M)
Fru talman ! Debatten gäller regeringens proposition Privata utförare av kommunal verksamhet , där vissa ändringar i kommunallagen föreslås. Ambitionen med ändringarna är att göra uppföljningen och kontrollen av privata utförare bättre och att ge allmänheten ökad insyn i privata utförares verksamhet. Det handlar framför allt om tre punkter. I propositionen föreslås att det införs en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera och följa upp den verksamhet som bedrivs av privata utförare. Fullmäktige ska också för varje mandatperiod anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Vidare ska kommuner och landsting åläggas att genom avtal säkerställa att de får tillgång till information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i den verksamhet som lämnats över till privata utförare. Dessutom föreslås en ny generell informationsskyldighet som innebär att kommuner och landsting ska lämna information om samtliga utförare när enskilda kan välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. Det här är bra och viktiga förslag, som ett enigt utskott har ställt sig bakom. Varför är förslagen bra? Låt mig säga det självklara: Dålig kvalitet i välfärden ska aldrig accepteras oavsett om det rör barnomsorg, sjukvård eller äldreomsorg och oavsett om den som bedriver verksamheten är en kommun, ett landsting eller ett privat företag. Kommuner och landsting som köper tjänster av välfärdsföretag måste ställa tydliga kvalitetskrav och följa upp verksamheten för att säkerställa att de får det de betalar för. I propositionen slås fast att kommunen eller landstinget fortsatt är huvudman för även sådan verksamhet som utförs av privata företag på uppdrag av kommunen eller landstinget. Det yttersta ansvaret för verksamheten finns alltid kvar hos kommunen eller landstinget. Det är en viktig markering. Många kommuner och landsting gör i dag tyvärr inte tillräckliga uppföljningar och kontroller. Vissa ligger långt framme med ambitiösa uppföljningssystem, men det finns brister på andra håll. Därför behövs det skärpta lagkravet, som innebär att kommunerna och landstingen åläggs att utföra ett strategiskt och systematiskt arbete med uppföljning och kontroll av privata utförare. När det gäller insynsfrågan innebär de nya reglerna att det blir ett lagkrav att när kommunen eller landstinget gör en upphandling för att överlämna verksamhet till en privat utförare ska det i avtalet med utföraren föreskrivas att utföraren ska lämna olika typer av uppgifter om verksamheten till kommunen respektive landstinget. Den informationen kan sedan lämnas vidare till allmänheten. Det här är också viktigt. Självklart ska allmänheten och medierna ha insyn i hur välfärdens verksamheter bedrivs, oavsett om det sker i offentlig eller privat regi. Kommunala kontroller och insyn från allmänheten är två viktiga verktyg för att säkra kvaliteten i välfärdens verksamheter. På sikt bidrar dessa åtgärder också förhoppningsvis till att stärka förtroendet för privata utförare. Även det är viktigt. Det är viktigt därför att privata utförare generellt sett innebär ökad valfrihet, ökad konkurrens och ökad kreativitet. För 30 år sedan fanns i princip inga privata utförare av offentlig verksamhet. Det fanns ingen valfrihet och ingen konkurrens. Den medborgare som var missnöjd med sin vårdcentral eller barnens förskola kunde klaga, men hade små möjligheter att välja något annat. I dag kan man på många ställen i landet gå till en annan vårdcentral om man inte är nöjd med den hjälp man får, och man kan välja en annan förskola till barnen. Det ger dagens patienter och föräldrar ett helt annat inflytande över viktiga vardagsfrågor än patienter och föräldrar hade för 30 år sedan. Självklart måste dock medborgarna kunna lita på att kommuner och landsting följer upp och kontrollerar den verksamhet som bedrivs av privata utförare så att den håller en hög kvalitet och lever upp till föreskrifterna i avtalet. Därför är de nya bestämmelserna om uppföljning och kontroll så viktiga. Samtidigt är det viktigt att framhålla att det inte finns stöd för att hävda att kvaliteten allmänt sett är lägre på privat driven välfärdsverksamhet än på verksamhet som drivs av kommuner och landsting i egen regi. Tvärtom finns det studier som visar att både de som får omsorg och utbildning från privata aktörer och de som arbetar i privata välfärdsföretag är mer nöjda än de som anlitar kommuner och landsting eller arbetar hos kommuner och landsting. Den som tror att privat drift bara innebär att man minskar antalet anställda och försämrar kvaliteten har liten förståelse för entreprenörskapets och företagandets dynamik. Många tycks tro att det enbart är i varuproducerande företag som man kan få ut mer för varje insatt krona genom positiva åtgärder. Erfarenheten visar dock att man kan öka produktiviteten även i verksamheter som tillhandahåller tjänster. Det kan handla om att organisera arbetet på ett smartare sätt, att vidareutbilda medarbetarna så att de blir mer kompetenta och att hela tiden ha fokus på förbättring. Sådana här förbättringar kan man givetvis i viss många genomföra även i offentliga verksamheter, men inte sällan är kommuner och landsting alltför stelbenta och centralstyrda för att det ska vara möjligt för dem som arbetar i organisationen att få gehör för förbättringsförslag. I privata företag, däremot, är det livsnödvändigt att hela tiden fokusera på utveckling och effektivisering. Ofta är också beslutsvägarna kortare. Fru talman! Varför ska man inte vara öppen för nytänkande och korta beslutsvägar också i välfärdens verksamheter? Därför är det viktigt att vi bibehåller en möjlighet till valfrihet och konkurrens i välfärdens verksamheter. Men det måste ske under ordnade former. I och med de nya bestämmelser om uppföljning och insyn som vi debatterar här i dag tas viktiga steg för att säkra kvaliteten och öka förtroendet för privata utförare av välfärdstjänster. Om välfärdens verksamheter uppfyller kvalitetskraven och brukarna är nöjda - vem skadas då av att verksamheten bedrivs i privat regi? Ingen. Vem skadas om kreativa människor inte söker sig till välfärdens verksamheter och använder sitt kunnande och sitt entreprenörskap till nytänkande och utveckling? Många. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 81 Per-Ingvar Johnsson (C)
Fru talman! Vi har i konstitutionsutskottet behandlat regeringens förslag till förändringar i kommunallagen som syftar till att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare av kommunal verksamhet. Andreas Norlén och Hans Ekström har redan på ett bra sätt redovisat innehållet, men jag ska ge några kommentarer och understryka några punkter i detta. En del är just begreppet kommunala entreprenader som har funnits tidigare och som nu ersätts med begreppet privata utförare. En privat utförare kan vara en juridisk person eller en enskild individ som gör detta uppdrag åt kommunen. Det allra viktigaste är kanske just det uttryckliga krav som kommer att finnas på att kommuner ska följa upp de verksamheter som bedrivs av privata utförare och lämna information om vilka privata utförare som finns i det fall invånarna har att välja mellan olika privata utförare. Det är både en skyldighet att kontrollera och följa upp och en skyldighet att informera kommuninvånarna, som är viktigt. Just denna informationsplikt är naturligtvis bland det absolut viktigaste, och där lyfts det också fram att den information som ska lämnas ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Man kan säga att regeringen verkligen har ansträngt sig för att visa att det är ganska stora krav som ställs på kommunerna. Detta gör att information som annars inte skulle vara tillgänglig för invånarna, genom att få den direkt från det företag som driver verksamhet, ska lämnas via kommunerna. Kommunerna ställer krav på utförarna att om de ska vara med i verksamhet ska de också vara skyldiga att lämna ganska mycket information som är tillgänglig för allmänheten. Dessa förändringar i lagstiftningen när det gäller informationsskyldigheten kommer i gång den 1 juli 2015 och övriga förändringar redan i januari nästa år. Min bedömning är att de tillägg som nu görs i kommunallagen får positiva effekter på kommunernas verksamheter. Jag är övertygad om att det också kommer att uppskattas av invånarna. Vi i konstitutionsutskottet har tillstyrkt regeringens förslag, och jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-05-28
Beslut: 2014-05-28
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Privata utförare av kommunal verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
    2. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,
    3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
    4. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
    5. lag om ändring i ellagen (1997:857),
    6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
    7. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
    8. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263).


  2. Privata utförare av kommunal verksamhet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
    2. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,
    3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
    4. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
    5. lag om ändring i ellagen (1997:857),
    6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
    7. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
    8. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263).

  3. Det kommunala huvudmannaskapet
    Utskottets förslag:
    • Reservation 1 (SD)
  4. Det kommunala huvudmannaskapet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970015
    M98009
    MP21004
    FP20004
    C17006
    SD01802
    KD18001
    V18001
    Totalt28918042
    Ledamöternas röster