Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Anf. 12 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet är rubriken på det betänkande vi debatterar. Det är också rubriken på en proposition, som vi är överens och eniga om. Men det här är också ett motionsbetänkande som handlar om alla frågor som berör immaterialrätten. Där kan det finnas lite skillnader mellan partierna, och det är vid dem jag ska försöka uppehålla mig.

Låt mig först säga någonting om immateriella tillgångars betydelse. Det har visat sig att de är oerhört viktiga både för arbetstillfällen och för ekonomin i Sverige. Hela 30 procent av våra arbetstillfällen kommer från bolag som är tunga i immaterialrätt. Hela 40 procent av Sveriges ekonomi, av Sveriges bnp, kommer från bolag som förlitar sig på de immaterialrättsliga tillgångarna. Det kan gälla patent, varumärkesfrågor, designskydd och upphovsrättsfrågor. Det är just vad gäller upphovsrätten som det finns skillnader mellan partierna. I övrigt verkar vi, åtminstone av det här betänkandet att döma, vara rimligt överens.

När det gäller upphovsrätten är piratkopieringen det stora problem vi måste komma till rätta med. Den är som allra värst, herr talman, när det gäller filmindustrin. Där finns den stora utmaningen. För ungefär ett år sedan kom en undersökning från bolaget Mediavision, som tittat på hur utbredd piratkopieringen är i Sverige och jämfört med andra nordiska länder. Vi är sämst i ligan. Piratkopieringen är som störst i Sverige. Enligt denna undersökning - jag hade hoppats att det skulle finnas fler undersökningar att förlita sig på - är det hela 32 procent av svenskarna som varje månad tittar på en film eller ett tv-program som kommer från en illegal källa. 32 procent motsvarar 2,3 miljoner människor. I snitt är det bortåt fyra fem filmer man tittar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

För industrin och för medarbetarna inom de kulturella och kreativa näringarna försvinner 800 miljoner kronor som ett resultat av detta. Det drabbar framför allt filmindustrin. Ska man sätta den siffran i relation till något kan man säga att 800 miljoner kronor är dubbelt så mycket som staten lägger i budgeten på den statliga filmpolitiken. Kan vi komma till rätta med detta problem tillförs alltså massor av resurser till manusförfattare, skådespelare, regissörer och producenter, till hela den industrin, vilket naturligtvis också är bra för den svenska kulturen och den svenska filmen.

Hur ska vi då komma till rätta med det här problemet? Vi har i grund och botten tre olika verktyg i verktygslådan, som jag ser det.

Det första är kommunikativa insatser, som kan göras såväl av staten i form av myndigheter och liknande som av branschen. Det handlar om att förmedla till människor att det inte är acceptabelt att ladda ned eller streama från illegal källa. I dag har det nästan blivit socialt accepterat.

Det andra verktyget är att branschen själv vidtar åtgärder och affärsutvecklar på ett sådant sätt att man gör det attraktivare att välja de lagliga alternativen i stället för de olagliga.

Det tredje är lagstiftningsverktyget. Det är det som vi har ansvar för här, och det behöver vi använda för att komma till rätta med problemet.

Jag tror inte att vi kan ta bort något av de här verktygen. Man måste göra självreglerande insatser inom branschen. Man måste titta på kommunikation. Och vi här i riksdagen måste fundera på lagstiftning som kan möta den här utmaningen.

Var går då skiljelinjen mellan Alliansen och övriga partier? Enkelt uttryckt vill Alliansen mer. Vi vill verkligen komma till rätta med problemet, och vi har ett antal olika förslag som vi menar på skulle göra det. Övriga partier hänvisar till pågående arbete och domstolsprocesser. Men Alliansen vill alltså mer. Av denna anledning, herr talman, yrkar jag bifall till Alliansens reservation under punkt 4.

Anf. 13 Peter Helander (C)

Herr talman! Spelar det någon roll för jobben och tillväxten i Sverige att våra innovatörer och företag kan skydda sina immateriella tillgångar genom ett enhetligt patentskydd inom EU och att det inrättas en enhetlig patentdomstol, vilket kommer att sänka kostnader, förenkla hanteringen och skapa större rättssäkerhet? Självklart kommer det att vara bra för Sverige och jobben i Sverige, för kopplingen mellan patenträtt, innovationer och tillväxt är mycket stor.

Svenskt välstånd har i hög grad byggts upp genom banbrytande innovationer som ofta har blivit exportsuccéer. Jag läste i går kväll en rapport från Reforminstitutet som beskrev i vilka miljöer 100 av Sveriges främsta innovationer genom tiderna har uppstått. Jag ska dela med mig av några av dessa, inte alla 100.

Jag vill nämna respiratorn, pacemakern, Losec, kolsyrat mineralvatten - från 1775, alltså inte direkt någon ny uppfinning - bakåtvända bilbarnstolar, Coca Cola-flaskan, torrmjölk, skruvpropellern, mjölkseparatorn, skiftnyckeln, mjölkmaskinen, elsvetsning, säkerhetsbältet, telefonluren, Skype, Spotify, det första rörliga dataspelet i världen från 1960, NMT, GSM och Bluetooth.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Med på den listan men som jag inte har skrivit upp på mitt papper kommer jag ihåg att där stod två lite udda saker, nämligen polkagris och Västerbottensost. Hur man skyddar dem vet jag inte, men det kanske man kan.

Lever vi på gamla meriter? Nej, det gör vi inte! Sverige levererar fortfarande många innovationer, och Sverige ligger högt när innovativa länder sätts upp på listor i olika internationella undersökningar. För att Sverige som land ska kunna fortsätta att ligga i topp när det gäller innovationer behövs en väl fungerande immaterialrätt som stimulerar forskning och uppmuntrar till innovationsverksamhet, produktutveckling och kulturellt skapande.

Små och medelstora företag saknar oftast de resurser som stora företag har när det gäller att skydda sina immateriella tillgångar, och därför behövs ett bättre och utbyggt offentligt stöd till dessa företag. Ska Sverige kunna konkurrera i en global värld med högkvalitativa jobb är det viktigt att de innovativa företagens immateriella tillgångar tas till vara.

Herr talman! Vi lever i dag i en alltmer digitaliserad värld, och tekniken har förändrat villkoren för de kreativa näringarna och innovatörerna som verkar där. Men lagstiftningen har inte alltid hängt med i utvecklingen. Piratkopiering och olovlig spridning av upphovsrättsskyddade verk påverkar upphovsmän och de kreativa näringarna negativt.

Att utreda upphovsrättslagstiftningen i syfte att skapa en teknikneutral lagstiftning är därför mycket viktigt. Det är också viktigt att samhället markerar mot dem som väljer att kränka äganderätten och i ekonomiskt syfte stjäl andras verk. Stöld är stöld oavsett om det handlar om fysiska ägodelar eller immateriella tillgångar. Att Patent- och registreringsverket fått i uppdrag att informera allmänheten i syfte att värna upphovsrätten och minska upphovsrättsintrången i den digitala miljön är välkommet.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till Alliansens reservation under punkt 4 i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Warborn (M).

Anf. 14 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! I måndags var jag i Konserthuset i Stockholm. Det är inte ofta jag går dit, men den här gången var det speciellt. Jag var särskilt inbjuden därför att en världshändelse var på G. En blind flöjtist skulle för första gången vara med och spela med Filharmonikerna, det vill säga sitta med i en symfoniorkester. Hur kan man göra det när man är blind och inte kan följa med dirigentens olika sätt att visa för musikerna hur de ska spela i takt? Det har ständigt varit frågan.

Här fick vi alltså vara med om att hon som har varit blind sedan hon var otroligt liten, en duktig flöjtist, en kinesisk kvinna som har flyttat till Sverige och fått särskilda flöjtlektioner av en musiker i Filharmonikerna, fick spela i en orkester efter att de båda funderat länge över hur det skulle gå till.

Tack vare att det fanns några som trodde på idén och som kunde hitta en uppfinnare som var duktig på elektronik, mekanik och dataprogrammering har man löst situationen så att med hjälp av sensorer kan kvinnan, flöjtisten, känna av rörelser från dirigentens taktpinne. Hennes glädje när hon hade fått vara med och spela sitt första stycke i konserten går inte att beskriva. Publiken var otroligt berörd. Jag tror inte att det fanns någon som satt med på konserten som kunde säga att man inte kände av att det här var något mycket speciellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Det här är en svensk uppfinning som man nu har sökt patent på för att fler funktionsnedsatta ska få chansen att utöva sin musikalitet på proffsnivå.

Det här är ett så otroligt klockrent exempel på vilka duktiga uppfinnare vi har i Sverige, innovatörer, som förtjänar att få vara med i världsligan och söka patent på sina uppfinningar. Vi kristdemokrater välkomnar därför det fördjupade samarbetet inom 26 av EU:s medlemsstater vad gäller ett enhetligt patentskydd och att en patentdomstol inrättas under nästa år. Det kommer att underlätta betydligt för uppfinnare och innovatörer både kostnadsmässigt och administrativt.

Hitintills har det förhållit sig så att kostnaden för att söka patent bara i Sverige har legat på 30 000-100 000 kronor. Man måste ju oftast ha hjälp av en patentjurist för att över huvud taget kunna fylla i blanketterna på rätt sätt så att de inte kommer tillbaka, och sedan dröjer det ännu längre tid. Skulle man sedan söka sig utanför landet har det varit en kostnad antingen per land eller per region som har legat på 10 000-200 000 i årsavgifter för att upprätthålla patentet.

Var och en kan förstå att för ett nystartat bolag eller för dem som har idéerna men ännu inte ens startat sina bolag är detta oerhörda summor som det inte går att få stöd för i dagens projektdjungel. Visst finns det mycket projektmedel att söka i Sverige och inom EU, men inte för den typen av kostnader som ändå är så viktiga för skyddandet av en ny produkt eller tjänst.

Vi har nyss haft Eurovision i Sverige. Vi vet att man där inte får spela en låt innan själva tävlingen har varit. Låten får inte offentliggöras på det sättet, och låten kan helt enkelt diskas. Det har vi sett senast i år. Ungefär liknande system är det alltså för patentansökningarna. Eftersom patentreglerna föreskriver att man inte får göra produkten eller tjänsten publik i den meningen att det görs känt vad patentet består av i detalj är det naturligtvis också svårt att få medel för att söka patentet. Investerare vill ju veta vad de investerar i.

Inom forskarvärlden är det en merit att få en artikel publicerad i en känd tidskrift eller ett paper till en kongress. Det kan vara en förutsättning för att få fortsatta anslag som forskare. Men det fungerar inte heller om patent ska sökas. Då har man redan avslöjat innehållet.

Detta är en svårighet i sig. Propositionen löser inte problemet, men det behöver uppmärksammas ytterligare eftersom skyddandet av immateriella rättigheter och patent behöver långsiktig finansiering för att fungera fullt ut.

Herr talman! Varför är IP och IPR viktigt? Det är naturligtvis för att skapa exklusivitet. Patent, designskydd, varumärken och upphovsrätt ingår i IPR. IP är licenser, distribution, samarbete, service och tystnadsplikt.

Det handlar om företagshemligheter, know-how, som är viktiga att bevara inom företaget. Det kan ingå i affärsplanen. Det kan vara fråga om en källkod, processer för framställning, vilka material som används och så vidare. Att öka medvetenheten och användningen av IP och IPR som affärsverktyg kräver information från berörda myndigheter, till exempel PRV och Vinnova. Men även inkubatorer, science centers och andra företagsrådgivare behöver aktuell kunskap om betydelsen av att göra rätt från början på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

I vår gemensamma reservation från Alliansen har vi särskilt poängterat de kreativa näringarna som växer sig allt snabbare i Sverige och har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. De har rönt stor framgång både i Sverige och utomlands, bland annat musik och dataspel samt inte minst filmindustrin, som min kollega Jörgen Warborn så riktigt påpekade.

När det handlar om piratkopiering, piracy, som egentligen täcker ett större område, det vill säga felaktig användning av till exempel filmer som har lagts ut på nätet utan licenser, är naturligtvis förlusterna enorma för upphovsrättsinnehavarna.

Vi ska vara medvetna om att detta i förlängningen drabbar arbetsmarknaden om företagen i branschen inte tjänar in de medel som behövs för att kunna anställa fler personer - som man annars kunde ha gjort för pengarna.

Det behövs alltså bättre statistik och även en översyn av vilka straffsatser som kan vara nödvändiga för att komma åt den typ av brottslighet som piracy faktiskt är.

I övrigt tycker jag och Kristdemokraterna att det är otroligt välkommet att man, som jag inledde med att säga, får en enhetlig lag över hela EU. Jag tror att det gynnar innovationssystemet både i Sverige och i de andra EU-länderna.

(Applåder)

Anf. 15 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Ja, Sverige är ett starkt innovationsland. Vi hörde Peter Helander räkna upp ett antal välkända svenska produkter och uppfinningar som varit till nytta för människor världen över.

I en starkt konkurrensutsatt omvärld behöver vi ytterligare spetsa till vårt system för att ge uppfinnare, kreatörer och innovatörer förbättrade möjligheter att utveckla sina idéer till bärkraftiga innovationer för fortsatt utveckling.

Ett enhetligt patentskydd för EU har varit efterfrågat och diskuterats på många nivåer under en tid. Sverige är det land som i mångt och mycket drivit på en sådan utveckling. Den proposition vi i dag har att ta ställning till är ett direkt resultat av regeringens arbete på denna front. Den ska göra det enklare, billigare och rättssäkrare att investera och växa i EU.

Jag vill här yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande vad gäller att ställa sig bakom propositionen. Jag vill samtidigt yrka avslag på de motioner och reservationer som lagts på området immaterialrättsliga frågor.

De i propositionen föreslagna lagändringarna kompletterar den anpassning av svensk rätt till det enhetliga patentsystemet som antogs av riksdagen 2014. Motionerna tar upp i sammanhanget vällovliga och viktiga ämnesområden, men utskottet hänvisar ju i sina svar här till ett pågående arbete och det tidigare ställningstagande som lett fram till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Regering, riksdag och myndigheter gör mycket för att förbättra regelverken och höja kunskapen om dem. Patent- och registreringsverket, som ju är en av Myndighetssveriges äldsta och anrikaste instanser, har tillsammans med Vinnova en viktig och pådrivande roll för att utveckla kunskapen om och förståelsen av immateriella tillgångar hos såväl offentliga aktörer och näringsliv som allmänhet.

Vi ska samtidigt vara klara över att allt inte kan hanteras genom det offentliga. Vilka skyddsnät som än utformas och vilka åtgärder och kunskapsinsatser som än genomförs kan de inte ersätta privata initiativ. Näringslivet har självklart också ett eget ansvar för sitt värdeskapande.

Däremot är det viktigt med en pågående och livgivande dialog mellan samhälle, företag och akademi. Det driver på utvecklingen för att Sverige ska fortsätta stå starkt i den globala konkurrensen. Förmågan att omsätta uppfinningar eller kreativt skapande är av stort värde för utveckling och tillväxt. Precis som tidigare nämnts här har svensk konkurrenskraft sin bas i de idéer som formats och omsatts i praktisk handling på kreativitetens och teknikens område.

När regeringen tillträdde slog den redan första dagen på jobbet fast att detta är ett prioriterat område. Statsministern inrättade ett innovationsråd med handplockade företrädare från stat, näringsliv och akademi för att övergripande driva på frågor. Det arbetet är nu igång. Att stärka Sveriges innovationskraft är en prioriterad fråga för regeringen, vilket välkomnas.

I den globaliserade konkurrenssituation och digitaliserade vardag vi lever i står dock innovationskraften inför ständiga utmaningar.

Jag antar att var och en av oss har fått skriften från en av Sveriges ledande företagskoncerner, 100-årsjubilar i år, med rubriken "Att gå från det gamla till det nya är den enda tradition värd att bevara". Citatet kommer från Marcus Wallenberg den äldre på 1940-talet, men vem kan inte känna igen sig i detta även i dag?

För ett par veckor sedan arrangerade näringsutskottet här i riksdagen en offentlig utfrågning om piratkopiering. Vid denna berördes också patent- och varumärkesfrågor, även om upphovsrättens roll och hur vi ska kunna komma till rätta med omfattande piratkopiering var den dominerande punkten vid just det tillfället. Beröringspunkterna i dessa frågor är många. Polisen, Åklagarmyndigheten, EU-kommissionen, Svenskt Näringsliv och branschföreträdare för vissa utsatta näringar medverkade med vittnesbörd från sin vardag och det arbete som bedrivs i respektive sammanhang.

Jag har för egen del medverkat i möten och seminarier i regi av bland andra Handelskammaren, Svenskt Näringsliv, Svenska Uppfinnareföreningen och liknande, där man har belyst dessa frågor. Medvetenheten är hög och engagemanget stort. Jag anser nog att vi fångar upp det så som vi för tillfället har möjlighet att göra, men det är ett pågående arbete.

I sammanhanget kan också nämnas en rapport som Svenskt Näringsliv presenterade för en tid sedan. En stor del - jag tror att det var 80-90 procent - av företagen som finns på Stockholmsbörsen, OMX Nasdaq, anser sig enligt rapporten vara utsatta för patent, varumärkes- eller upphovsrättsintrång, så visst är det ett stort problem.

I många fall finns det djup kunskap och även resurser hos större företag att agera för att försvara sina patent och även driva rättsliga processer om så är påkallat. Men en större folklig förankring och medvetenhet om situationen vore värd att satsa på, och det sker nu genom PRV:s och Vinnovas uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Inte minst små och medelstora företag är i behov av dessa kunskaper; därför behövs ett så robust och rättssäkert system som möjligt. Det är även utifrån dessa utgångspunkter vi ska se det europeiska patentsystemet.

I dag måste innehavaren av ett europeiskt patent validera och upprätthålla patentet i varje land för sig. Det upplevs som dyrt, komplicerat och osäkert. När det enhetliga patentskyddet införs räcker det att lämna in en enda ansökan. Då kan man upprätthålla ett europeiskt patent i nästan hela EU - 26 medlemsstater står bakom.

Vi ska också vara medvetna om att Sveriges regering verkar på ett internationellt plan för att harmonisera rättssäkra regler om patentbarhet.

När det gäller det upphovsrättsliga regelverket, som nämnts här, pågår ett omfattande arbete för att modernisera det hela. Sverige deltar aktivt även i detta arbete. Målsättningen är att åstadkomma en vid tillgång till kreativt innehåll över hela världen, en fortsatt hög skyddsnivå för rättighetshavare och en god balans i förhållande till andra intressen, till exempel utbildning och forskning.

Justitieministern har också redogjort för att frågan om att skärpa det straffrättsliga på området upphovsrättsbrott nu är föremål för beredning. Det finns väl anledning att betona att det är ett högt tempo och flera förslag som allteftersom kommer att läggas fram på detta område.

Med tanke på de starka uttryck som Warborn använde här kan jag inte låta bli att påpeka att det fanns en tidigare regering som antydde att vi inte ska kriminalisera en hel ungdomsgeneration, bland annat för att man ville avvakta med tuffare tag mot piratkopiering. Jag vill påstå att vi nu ser facit av detta, och det är viktigt att vi agerar med kraft för att stävja det som är kriminellt beteende på nätet och gentemot upphovsrätt och sådant. Men det är klart att det kräver balans mellan laglighetsprövningar och konsumentintresse. Jag tror att vi parallellt med detta bör lägga tonvikten på kunskap och utbildning för allmänheten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Jonsson (S).

Anf. 16 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Skillnaden i näringsutskottet mellan Alliansen och de övriga partierna är att ni är beredda att vänta innan ni vidtar nya åtgärder mot piratkopiering. Under tiden försvinner pengar som skulle ha kunnat gå till medarbetare som jobbar i de kulturella och kreativa företagen. Också skatteintäkter försvinner, som skulle ha kunnat gå till skola, vård och omsorg. Pengarna går i stället till de brottslingar som förser människor med illegalt material.

Ni skriver att ni inte ser anledning att göra fler insatser utan väntar in det pågående arbetet och domstolsprocesser. Så formulerar sig bland andra socialdemokraterna i näringsutskottet. Samtidigt vill dock ett enigt kulturutskott, inklusive socialdemokraterna i utskottet, skyndsamt ta fram förslag för det fortsatta arbetet med att beivra illegal spridning av film.

Varför håller socialdemokraterna i näringsutskottet tillbaka när era partikollegor i kulturutskottet skyndsamt vill ta fram förslag som beivrar illegal spridning av film?

Anf. 17 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Herr talman! Den stora nyheten på den utfrågning vi hade i näringsutskottet var just justitieministerns tydliga besked. Stora ekonomiska värden står på spel, och man vill därför se över påföljderna för den här typen av brott, och man öppnar för att införa grovt brott inom detta område. Det är verkligen en tydlig markering av att det händer saker på detta område. Vi har också fått gehör från en del organisationer som under flera år har jobbat för att aktualisera de här frågorna utan att få gensvar.

Det görs insatser för en ny svensk lagstiftning om varumärken, och det kommer en ny filmpolitik, där olovlig filmhantering motverkas. Vi vet att det också sker rundabordssamtal i Kulturdepartementets regi med företrädare för de kreativa näringarna. Rundabordssamtalen i sig är ett sätt att skapa ytterligare kunskaper för att kunna agera på detta område.

Jag vill påstå att den här regeringen har åstadkommit mycket på kort tid för att komma till rätta med denna problematik, och mer är på gång.

Anf. 18 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Ändå vill alltså de socialdemokratiska kollegorna i kulturutskottet gå längre. Så sent som i tisdags tog man där beslut om att man vill ha en plan som går längre. Min fråga kvarstår alltså: Varför kämpar socialdemokraterna i näringsutskottet för att man inte ska göra något?

Jag håller med om att det som ministern sa på den offentliga utfrågningen är mycket bra. Jag har själv haft flera interpellationsdebatter med ministern och ställt skriftliga frågor. Jag var väldigt glad över att ministern faktiskt anslöt sig till det som vi i Moderaterna har lagt fram i vår kommittémotion om att införa grovt upphovsrättsbrott. Jag tycker också att det är bra att rundabordssamtalen är igång, och jag har haft flera debatter med kulturministern.

Återigen: Era partikollegor i kulturutskottet vill gå lite längre, och det vill jag också. Varför vill inte socialdemokraterna i näringsutskottet det?

Anf. 19 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Vi går väldigt långt, vill jag påstå. Det har gjorts åtskilliga insatser för att öka medvetenheten och för att öka samarbetet och samtalen med branschen och också för att vi ska skapa kunskap och uppslutning i de här frågorna.

Det är intressant att Jörgen Warborn är så aktiv i denna fråga just nu, för en uppfattning jag ofta ställs inför när jag möter branschens företrädare är att det inte hände något under de åtta år som borgarna hade regeringsmakten. Men nu händer det saker hela tiden, och vi är aktiva både på EUnivå och i inrikespolitiken för att hantera situationen.

Mitt besked är alltså att det görs åtskilligt, och det finns en medvetenhet om och en uppslutning kring detta.

(Applåder)

Anf. 20 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Vi ska i dag tala om immaterialrättens betydelse för olika branscher och områden. Immaterialrätt är en juridisk term för de lagar och regler som skyddar såväl konstnärliga och litterära verk som tekniska lösningar, industriell formgivning, design och varumärken. Många som följer debatten är troligtvis insatta i vissa delar av ämnet, men begreppet immaterialrätt är brett och sträcker sig från att skydda tekniskt avancerade industriella lösningar till att skydda till exempel Sias eller David Guettas senaste låt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Immaterialrätten kan därför indelas i flera olika delar, som patentskydd, mönsterskydd, upphovsrätt och varumärkesskydd. Det finns dessutom en mängd olika undergrupper, till exempel närstående rättigheter, industriellt rättsskydd, mönsterskydd, geografiska ursprungsbeteckningar och skydd av företagshemligheter.

En rapport från Svenskt Näringsliv år 2015 visar att många av Sveriges största företag utsätts för immaterialrättsintrång och piratkopiering samt att problemet har eskalerat de senaste fem åren. Rapporten visar att alla intervjuade bolag har utsatts för immaterialrättsintrång. 73 procent uppger att det har ökat de senaste fem åren, och 80 procent uppger att de tror att det kommer att fortsätta att öka under de kommande fem åren. En stor majoritet tycker också att statens insatser för att motarbeta immaterialrättsintrång och piratkopiering inte har varit tillräckliga och att det behöver göras mer.

En slutsats av studien är att immaterialrättsliga frågor behöver ägnas större politisk uppmärksamhet generellt. Författarna pekar på att arbetet mot piratkopiering och andra typer av immaterialrättsliga intrång behöver samordnas mer på EU-nivå liksom mellan EU, USA och Japan. Kina angavs av alla företag som det största ursprungslandet för piratkopierade produkter.

Herr talman! Immaterialrätt är ett väldigt brett och komplext område där de olika undergrupperna, branscher och storleken på företag påverkas olika beroende på globala avtal eller lokala överenskommelser samt på var intrången sker och av vem eller vilka de görs. Vi behöver därmed vara ödmjuka inför de utmaningar som ligger framför oss och försöka lösa ett problem i taget. Det är viktigt att diskutera upphovsrättens betydelse, utmaningar och lösningar.

Något som vi däremot kan konstatera är att i dag använder 71 procent av svenskarna lagliga film- och tv-tjänster som Netflix, HBO, Viaplay och SVT Play. Vidare kan vi konstatera att 29 procent använder illegala tjänster. Bland dem under 30 år är andelen 61 procent. 280 miljoner filmer och tv-program ses årligen genom illegala tjänster i Sverige.

Streaming är mer utbrett än fildelning: 19 procent streamar och 17 procent laddar ned illegalt. Användarna av illegala tjänster ser var tredje film eller vart tredje tv-program illegalt - i snitt fyra filmer och sju tv-program i månaden.

Sex av tio tycker att det är fel att använda illegala tjänster, och fyra av tio använder de illegala tjänsterna trots att de tycker att det är fel. 43 procent tycker att användningen av illegala tjänster bör minskas i samarbete med internetoperatörerna. Fyra av tio anser att det bästa sättet att främja produktionen av svensk film och tv är att begränsa det illegala tittandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Herr talman! Här kan vi klart och tydligt se att de flesta tycker att det är fel att illegalt ladda ned eller streama filmer och serier. Men varför gör de då det när det finns så många olika lagliga streamingsalternativ? Jo, för att utbudet behöver förbättras och för att man måste ha flera olika typer av streamingtjänster för att få ett bra utbud.

När man pratar med ungdomar som illegalt laddar ned eller streamar säger många att om utbudet hade varit bättre bland de lagliga streamingtjänsterna vad gäller snabbhet, nytt material och mer samlat i en tjänst hade de slutat med den illegala nedladdningen och de illegala streamingtjänsterna.

Det är i dag relativt billigt med streamingtjänster, och bildkvaliteten och användarvänligheten är bra. Har man då hela utbudet av nya filmer och serier blir det betydligt bekvämare och mer tidseffektivt att vara laglig. Om vi tittar på musikindustrin kan vi se Spotify som ett väldigt lyckat exempel. Vem laddar ned musik i dag? Med ett konkurrenskraftigt och legalt visningsfönster med stort och brett utbud kan man slippa mycket av det immaterialrättsliga intrånget. Från politiskt håll ska vi självklart skapa förutsättningar för detta genom att vara hårdare mot illegala streamingtjänster och nedladdningssidor. Vi behöver därmed flera internationella avtal gällande detta. Men vi behöver även vara införstådda med att det är resursbrist och komplexitet på området.

Sverigedemokraterna anser att lagstiftningen måste ses över, och det måste tas fram någon form av blocköverskridande strategi i syfte att minska brotten mot upphovsrätten och immaterialrätten rent generellt. För att man ska nå en lösning krävs det att både staten och privata aktörer jobbar tillsammans.

Anf. 21 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! I Moderaternas kommittémotion framför vi att vi vill utreda införandet av grovt upphovsrättsbrott. Skulle det finnas på plats skulle det betyda att polis och åklagare får ännu fler möjligheter - eller verktyg - att få fast de brottslingar som tjänar pengar på att illegalt sprida film. Regeringen har nu anslutit sig till Moderaternas linje. Det har även Sverigedemokraterna gjort - det är bra.

Men i går läste jag på Sverigedemokraternas hemsida. Där står det följande: Vad gäller frågan om spridande av upphovsrättsskyddat material står Sverigedemokraterna upp för såväl äganderätten som upphovsrätten. Vi anser dock inte att illegal fildelning ska vara en prioriterad fråga för polisen.

Hur kan Sverigedemokraterna vara för införandet av grovt upphovsrättsbrott men sedan inte vilja att polisen ska jobba med de frågorna?

Anf. 22 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Det vi menar är: Vi vill inte att polisen ska lägga resurser på att jaga småbrottslingar, småpojkar, som fildelar och streamar. Det kommer nämligen aldrig att finnas resurser till det. Vi vill hellre ha hårdare tag mot de sidor där man streamar filmer och de sidor där det kan göras nedladdningar. Men då räcker det inte att vi bara lagstiftar i Sverige, för de här sidorna och tjänsterna kommer att finnas i andra länder. Vi behöver globala avtal. I vanliga fall är vi kritiska mot EU, men i det här fallet kan EU vara ett bra alternativ att ha som en stor part som förhandlar med de andra stora parterna. Vi måste begränsa sidorna i hela världen. Om vi bara begränsar i Sverige kommer det inte att lösa några problem.

Anf. 23 Jörgen Warborn (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Herr talman! Jag tyckte att Johan Nissinen i sitt anförande på ett väldigt bra sätt beskrev problemet med piratkopiering. Men jag konstaterar att man inte följer upp det hela vägen och inte vill lösa det hela vägen.

Jag skulle vilja upprepa den fråga som jag tidigare ställde till Socialdemokraterna. Skillnaden mellan Alliansen i näringsutskottet och de övriga partierna i näringsutskottet är att vi i Alliansen vill gå lite före. Vi vill verkligen lösa problemet med piratkopiering. Ni har anslutit er till de andra partierna och säger: Vi ska vänta lite. Det är många processer igång just nu. Samtidigt har sverigedemokraterna i kulturutskottet sagt - och de går med på den här linjen - att man skyndsamt ska ta fram förslag för det fortsatta arbetet med att beivra illegal spridning av film. Varför håller inte sverigedemokraterna i näringsutskottet med sina kollegor i kulturutskottet?

Anf. 24 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Vi har en gemensam linje med våra ledamöter i kulturutskottet. Vi vill ha hårdare tag mot detta. Men man kan inte jaga de här småpojkarna. Man kan inte springa med batong och jaga småbarn. Det funkar inte. Man måste stoppa dem som delar ut detta. Sedan måste man ha lite större globala avtal. Vi kan sitta här allihop och vara helt överens om att vad vi ska göra, men om de andra länderna inte har samma lagstiftning flyttar aktörerna till de länderna, och nedladdningen kommer att fortsätta.

Man kan inte jaga småpojkarna som laddar ned, utan vi måste ha större lösningar. Vi är överens med kulturskottet när det gäller det här. Som våra ledamöter i kulturutskottet har sagt har Norge hittat en bra modell för detta när det gäller musikindustrin. Vi vill uppmuntra de privata aktörerna att titta på det och se om de kan implementera det även när det gäller nedladdning av filmer. Den privata marknaden har lösningarna för att göra utbudet bättre så att det inte ska vara attraktivt att ladda ned.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)