Offentlig förvaltning

Anf. 123 Marta Obminska (M)

Herr talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservation 2.

Jag tänker främst uppehålla mig vid motionen från Alliansens ledamöter i näringsutskottet om handläggningstider hos myndigheter.

En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att skapa fler jobb. Det är arbetstillfällen som i sin tur ger skatteintäkter som finansierar till exempel vår gemensamma skola, vård och omsorg.

Under alliansregeringen minskade företagens regelbörda med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det ska gå snabbt och smidigt att starta företag i Sverige. Många företag upplever fortfarande att regelverken är krångliga och att mycket tid går åt till administration och handläggningstider. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel som hindrar företag från att starta eller växa.

Det är ofta på kommunal och regional nivå som företagen möter hinder i form av långa handläggningstider och höga avgifter med mera. Frågor som rör företagsetableringar och investeringar i nya anläggningar samt tillstånd i form av bygglov och miljötillstånd handläggs och beslutas i många fall lokalt. OECD har påpekat att Sverige även har en svag koppling mellan det nationella regelförenklingsarbetet och det arbete som sker på kommunal och regional nivå.

Enligt en Skopundersökning från år 2012 hade drygt var fjärde företagare under det senaste året haft kontakt med sin kommun för att få ett tillstånd eller godkännande i någon fråga. Näringslivets Regelnämnd har konstaterat att det finns stora avvikelser i hur regelverken tillämpas på lokal nivå. Handläggningstiden för ett bygglov eller ett serveringstillstånd kan variera från tre till tolv veckor, och för samma typ av tillstånd kan avgiften vara 14 gånger högre i den dyraste kommunen jämfört med den billigaste.

Svenskt Näringsliv har även i en studie av handläggningstiderna i miljöärenden visat att det finns fall som tar upp till sju år att avgöra. I rapporten konstateras att det i genomsnitt tar 3,7-4,4 år att få ett miljötillstånd i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

OECD har kritiserat Sverige för att handläggningstiderna i miljöärenden är mycket långa jämfört med i andra länder. Att företag tvingas skjuta på investeringar i ny teknik och ny verksamhet på grund av orimligt långa handläggningstider är negativt för tillväxten men kan vara det även för miljön.

Företagarna menar även att det finns skillnader i handläggningstider mellan små och stora företag. De tar som exempel upp att det finns små företag som måste vänta upp till nio månader för att få tillstånd, medan storföretag ibland kan få det på tio dagar.

Möjligheten att snabbt och smidigt anställa kvalificerade medarbetare är central för många företag. Enligt Företagarna vill 25 procent av småföretagen anställa, och med snabbare handläggning kan fler jobb skapas.

För den som har fått sin vårdutbildning i ett annat EU-land får det ta högst tre månader från att en komplett ansökan har lämnats in till dess att man får sin svenska yrkeslegitimation.

Centrum för rättvisa har granskat hanteringen av yrkeslegitimationer under år 2013. I 143 av de 452 ärendena bröt Socialstyrelsen mot lagen i fråga om handläggningstid. Det motsvarar hela 32 procent av ärendena.

Vissa kommuner försöker underlätta för företagen genom att införa så kallade servicegarantier som anger den längsta tid som det får ta innan företagen får beslut efter att de har lämnat in en komplett ansökan. Tyvärr angav endast 17 procent av företagarna i Skops undersökning att det finns servicegarantier som anger vilken maximal tid som gäller för handläggningen i den egna kommunen.

Riksdagen har tidigare beslutat att handläggningstider för plan- och byggnadsärenden som inte kräver bygglov utan bara en anmälan ska införas. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande till regeringen om att koppla incitament eller sanktioner mot kommuner som inte håller sig inom de nya handläggningstiderna.

Det finns ett stort behov av att arbeta med handläggningstiderna på flera nivåer. Alliansen anser att alla myndigheter ska sätta tydliga tidsgränser för handläggningstider för att bidra till ett bättre företagsklimat och därmed konkurrenskraftiga företag på den lokala, nationella och globala marknaden.

(Applåder)

Anf. 124 Fredrik Eriksson (SD)

Herr talman! Som vi hörde i föregående anförande är det viktigt och angeläget med ordning och reda, inte minst bland våra offentliga tjänstemän och bland våra politiker. Därför tycker jag att det är lite anmärkningsvärt att Moderaterna inte har varit beredda att stå upp för våra motioner om och den reservation som vi sverigedemokrater har i betänkandet om att återinföra ett tjänstemanna- och ämbetsansvar. Det är nämligen inte bara tjänstemän utan även vi politiker som behöver granskas med jämna mellanrum - även tjänstemän inom både statlig förvaltning och ute i våra kommuner.

Då kan man ställa frågan hur det egentligen står till med möjligheten att utkräva rättsligt ansvar av tjänstemän och inte minst oss politiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Riksdagens arbete har på senare år förändrats i flera avseenden. Från att ha ägnat sig åt detaljstyrning på många områden jobbar riksdagen i dag mer med att sätta ekonomiska, juridiska och politiska ramar, varefter det mesta av genomförandet delegeras ut till kanske i första hand regeringen. För att säkerställa att denna delegation fungerar som den ska, det vill säga att regeringen håller sig inom de angivna ramarna och avsikterna, krävs det emellertid att riksdagen och övriga berörda instanser har verkningsfulla medel för kontroll och ansvarsutkrävande. Här har en del steg tagits på vägen, inte minst vad gäller den ekonomiska uppföljningen, genom till exempel riksdagens myndighet Riksrevisionen. Men när det kommer till att granska juridiken och politiken jobbar vi vidare med i princip samma verktyg som tidigare.

Fram till mitten av 1970-talet kunde fel och försummelser i tjänsten leda till att ansvariga dömdes för tjänstefel. Straffskalan sträckte sig från böter hela vägen till fängelse. Därtill fanns möjlighet att stänga av olämpliga tjänstemän från vidare arbete eller till och med avskeda vederbörande. Skattemedel bör förstås hanteras med största varsamhet. Det är oacceptabelt att medborgare skattevägen tvingas att fortsätta försörja tjänstemän som missbrukat sitt ansvar.

Vad oss politiker anbelangar finns det förvisso det politiska ansvaret som ytterst utkrävs i samband med allmänna val vart fjärde år. Men däremellan hinner mycket vatten rinna under broarna, och det är inte alltid helt entydigt hur ett adekvat juridiskt ansvar ska utkrävas.

Konstitutionsutskottet, som vi själva är en del av, har visserligen möjlighet att utöver utfärdande av mer eller mindre kritiska utlåtanden som inte förpliktar väcka talan hos Högsta domstolen. Men som bekant används detta verktyg inte i praktiken, och senaste gången ett statsråd åtalades var i mitten av 1800-talet.

Sverigedemokraterna vill stärka kontrollmakten på samtliga dessa eftersatta områden. Vi vill således utöka möjligheterna att utkräva ansvar i de fall den som utövar eller har utövat delegerad makt inte håller sig till eller inom de angivna ramar och intentioner som meddelas av våra högst beslutande församlingar eller på annat sätt har åsidosatt vad som är rimligt att förvänta sig av någon i den aktuella tjänsteställningen.

En första åtgärd är förstås att återinföra ett moderniserat och effektivt ämbetsansvar, givetvis med sedvanlig preskriptionstid så att exempelvis även avgångna statsråd kan hållas ansvariga för uppenbar oskicklighet i sin tidigare ämbetsutövning vad gäller till exempel bristfällig beredning av regeringsärenden. Höga politiska uppdrag är ingenting som man vare sig bör få eller ta för lång och trogen tjänst, utan accepterar man att ikläda sig denna roll med tillhörande väl tilltagna ersättning ska det vara för att man besitter en sådan kompetens på det aktuella området att man också är beredd att påta sig ett visst ansvar, eller risk, för resultaten.

För dessa ändamål vill Sverigedemokraterna till exempel knyta konstitutionsutskottet närmare domstolsväsendet och ge utskottet fler verktyg att, biträtt av Justitieombudsmannen, verka genom rättsvårdande instanser. En domstol skulle då kunna pröva och utdöma påföljd för brott mot ämbetsansvaret, utöver vad som redan är möjligt för andra grova åsidosättanden av tjänsteplikten och i likhet med vad JO redan i dag kan få prövat hos Statens ansvarsnämnd vad gäller särskilt högt uppsatta tjänstemän. På motsvarande sätt ska förstås ansvariga politiker och tjänstemän på kommunal nivå också kunna hållas ansvariga för sina handlingar och beslut i större utsträckning än i dag, utöver brottsbalkens relativt begränsade regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Vår andra reservation i betänkandet handlar om tolkning vid myndighetskontakter. Enligt förvaltningslagen bör en myndighet när den har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad vid behov anlita tolk. Detta innebär att personer med brister i det svenska språket kan kräva språktolk i allehanda kontakter med myndigheter. Kostnaden finansieras av allmänna medel, och detta är med andra ord skattefinansierat. Regeringen bör arbeta för att, med vissa undantag, avskaffa rätten till skattefinansierad tolk eller andra former av skriftliga språköversättningar i vardaglig kontakt med myndigheter. Kommunikation och information på svenska och engelska, vilket en klar majoritet av de offentliganställda behärskar, bör vara en tillräcklig servicenivå för svenska myndigheter i deras vardagliga kontakter med medborgarna.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 1 och 4 i KU:s betänkande 17.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Anf. 125 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! I vårt betänkande från konstitutionsutskottet om offentlig förvaltning behandlas 50 motioner från allmänna motionstiden, både 2014 och 2015. En av motionerna handlar om åtgärder för att förkorta handläggningstider hos myndigheter. Det är en motion som jag har medverkat till.

Konstitutionsutskottet föreslår att alla motionsyrkanden ska avslås av riksdagen. För Centerpartiet har jag reserverat mig till förmån för att riksdagen ska bifalla två motioner. Den ena är vår partimotion om att öka tillgången till offentlig service i hela landet genom skapande av servicekontor. Den andra är en alliansmotion om att alla myndigheter ska sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det är alltså samma syfte som i min enskilda motion om kortare handläggningstider hos myndigheter.

Här vill jag särskilt lyfta fram att långa handläggningstider i tillståndsärenden gör att många företag blir tveksamma till eller till och med avstår från att genomföra investeringar. Det är naturligtvis viktigt att tillstånd söks och att ansökningar blir ordentligt granskade. Vi vill ha en ordentlig kontroll av bland annat miljöärenden, där handläggningstiden ofta blir onödigt lång på grund av ett utdraget remissförfarande inom myndigheterna.

Servicen på landsbygden och på många orter, inte bara på mindre orter, har under lång tid försämrats för invånarna. Vi i Centerpartiet vill se en utveckling där kommunerna samverkar med statlig förvaltning för att man ska kunna ha kvar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och polisen på fler orter. Det bör också vara möjligt att samverka när det gäller hälso- och sjukvården mellan landsting och kommuner så att den kan finnas kvar på fler orter. Denna service kan ske i form av servicekontor där det även finns tillgång till tjänstemän som kan hjälpa till med kontakter även med andra myndigheter och som också kan hjälpa till med digital service i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 3 i detta betänkande.

(Applåder)

Anf. 126 Emanuel Öz (S)

Herr talman! I betänkande KU17 tar KU ställning till en rad motioner som berör den offentliga förvaltningen. Vi har hört de föregående talarna lyfta upp vissa delar i betänkandet som de finner särskilt intressanta och som de har reserverat sig i. Jag tänkte själv beröra vissa delar i betänkandet som jag tycker är särskilt intressanta att lyfta upp här i kammaren.

Det har i ett antal motioner rörande statliga och kommunala servicekontor begärts tillkännagivanden om att man ska se över hur människors tillgång till offentlig service kan öka i hela landet, bland annat genom skapandet av lokala servicekontor i landets alla kommuner. Det har lämnats in flera motioner i samma anda, och vi har hört föregående talare berätta lite om detta. Tanken med servicekontoren är att medborgarna smidigare ska få hjälp med kommunala ärenden och vissa myndighetsärenden.

Jag kan hålla med om att det är viktigt att förbättra medborgarnas tillgång till offentlig service och att detta i sin tur skapar ett bättre samhälle. Tanken är god, men det finns trots detta skäl att i betänkandet avstyrka motionerna.

Under konstitutionsutskottets utredning i detta ärende framkommer betydelsen och behovet av samverkan mellan olika organ. Exempelvis lyfter förordningen om regionalt tillväxtarbete upp bland annat de statliga myndigheternas ansvar i det regionala tillväxtarbetet. Det ställs krav på bland annat samråd, samverkan och samordning med andra berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting med flera.

Herr talman! Detta för mina tankar till de utredningar som regeringen har initierat och som nämns i betänkandet. Regeringen gav i maj 2015 Statskontoret ett uppdrag avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering. Uppdraget syftar till att ge regeringen en samlad bild av den statliga närvaron i landet samt underlag för bedömning av om styrningen av myndigheterna behöver förtydligas i det avseendet.

I uppdraget ingår bland annat att kartlägga den statliga närvaron regionalt och lokalt. Vi har exempelvis tidigare kunnat se att myndigheter har lagt ned lokala verksamheter och stängt lokala kontor på vissa orter i landet. Det är såklart negativt för de orter som drabbas, och därför tycker jag att det är bra att dessa frågor utreds.

I januari 2016 gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka funktioner inom de statliga myndigheterna som kan vara lämpliga att bedriva samordnat i staten och utanför storstadsområdena. Uppdraget omfattar främst myndighetsfunktioner där det finns möjligheter till stordriftsfördelar, effektiviseringar och kvalitetsförbättringar genom samordning och koncentration.

Herr talman! Om jag ska försöka sammanfatta just denna del av betänkandet vill jag ändå mena att vägen fram i dessa frågor är en ökad grad av samverkan mellan å ena sidan myndigheter och å andra sidan kommuner - men även samverkan mellan de båda, om man till exempel strävar efter att ha en myndighetsverksamhet i någon av kommunens lokaler eller vad det nu kan handla om. Det är behövligt med en bra tillväxt och utveckling på orter runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Med anledning av regeringens initierade utredningar som jag har nämnt pågår det ett arbete bland annat rörande statliga myndigheters beslut om lokalisering. Det är min uppfattning att det är för tidigt att dra några slutsatser i dessa frågor. Det är i detta läge mer lämpligt att avvakta utredningarna för att se vilka slutsatser samt vilka konstruktiva och konkreta förslag som där kommer att framställas. Inte heller vill konstitutionsutskottet föregripa resultatet av de uppdrag och det övriga arbete som redovisas i detta ärende. Därför avstyrks motionerna i denna del.

Vidare, herr talman, har det i en annan del av betänkandet i en kommittémotion begärts ett tillkännagivande om att länsstyrelsens olika uppgifter bör harmoniseras och samordnas så att deras syften inte motverkar varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften. Länsstyrelsens uppgifter måste enligt motionären samordnas, och konsekvensanalyser måste genomföras så att de givna uppgifterna inom myndigheterna harmonierar med varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.

Här konstaterar konstitutionsutskottet att regeringen har tillsatt en kommitté med uppdraget att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Indelningen ska också innebära effektivare organisationer och verksamheter. Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i de olika frågorna, exempelvis kommunikationer, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och utbildning.

I direktiven nämns även att en ny indelning kan möjliggöra en bättre samordning av arbetet med att vidta åtgärder för minskad klimatpåverkan, energiomställning med mera. Detta framgår av betänkandet, herr talman. Inställningen i denna del av betänkandet är egentligen densamma som i den jag nyss redovisade, med anledning av de utredningar regeringen har initierat och jämte medföljande arbeten. Konstitutionsutskottet vill således inte heller i detta fall föregripa kommitténs arbete, och ställningstagandet lyder att man därmed avstyrker motionen även i denna del.

Herr talman! Vidare har det genom tre olika socialdemokratiska motioner i betänkandet begärts tillkännagivanden om representation i myndigheternas styrelser, om att regeringen ska verka för ett ökat inflytande över statsmakten för förtroendevalda i riksdagen samt om att se över insynsrådens verksamhet. Konstitutionsutskottets ställningstagande innebär att motionerna avslås, och vi socialdemokrater ställer oss bakom detta.

Det ska dock i sammanhanget nämnas att regeringen i februari 2016 beslutade att ge Statskontoret ett uppdrag om statlig styrning av offentlig sektor. I uppdraget ingår att Statskontoret ska analysera behovet av styrning av samverkan mellan myndigheter, i syfte att få till en mer ändamålsenlig och effektiv samverkan och koordinering över organisatoriska gränser. Vi socialdemokrater välkomnar regeringens tillsatta utredning och ambitiösa arbete för att få till stånd en bättre statlig styrning.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 127 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Vi debatterar nu KU17 Offentlig förvaltning. Också detta betänkande är baserat på motioner från den allmänna motionstiden i höstas och hösten före den. Det är 50 motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Precis som en del föregående talare tänkte jag fokusera på två delar i detta motionsbetänkande. Den första delen handlar om detta med handläggningstider, där Alliansen har en gemensam reservation. Det är egentligen väldigt mycket bra förslag, kan man säga. Vi vill väl alla att handläggningstiderna ska kortas. Men det är en sak att vilja göra det - det är också väldigt svårt att göra det.

Det har ju funnits ett tillkännagivande, redan 2005, och Alliansen har haft oerhört god tid på sig att hantera detta. Man har också tillsatt en utredning, så det är verkligen inte så att man inte har gjort någonting. Detta är dock komplicerat. Sedan har det kommit en utredning, och nu hanteras detta i Regeringskansliet. Man är på väg att komma med förslag på en ny förvaltningslag.

Det är nästan så att man skulle kunna raljera över att det tar lång tid att korta handläggningstider, men jag ska inte göra det. I stället ska jag säga att det också är viktigt att det blir rätt. Då får det väl ta tid. Det är inte bara så att det ska gå fort.

Den andra del jag tänkte tala om är detta med lokala servicekontor. Det är väldigt många partier som har motionerat om lokala servicekontor.

Det är viktigt i detta urbaniseringens tidevarv att ge ett bra stöd ut till landet, och där är det en rad olika saker som sker och har skett. Det finns 750 miljoner kronor avsatta i landsbygdsprogrammet för att stötta regional utveckling, och i den senaste budgetpropositionen avsatte regeringen ytterligare 35 miljoner för regionala tillväxtåtgärder. Man avsatte också pengar till Tillväxtverket för deras jobb med regionala frågor. Det här är oerhört viktiga frågor.

Jag tycker också att konstitutionsutskottet har en väldigt positiv skrivning om lokala servicekontor och vikten av att lyfta fram goda initiativ för att stödja landsbygden.

Som Emanuel Öz tidigare påpekat är det en rad uppdrag från Statskontoret när det gäller statliga myndigheter för att se över hur statliga myndigheter kan få hjälp av varandra och att man ska kunna utlokalisera så mycket som möjligt utanför Stockholmsområdet.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag till beslut.

Anf. 128 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr talman! Jag tänker precis som de flesta här prata om de lokala servicekontoren. Som flera har sagt finns det flera motioner angående dem. För Vänsterpartiets del har vi motioner både från riksmötet 2014/15 och från 2015/16. Trots det har jag valt att inte lyfta motionerna och göra någon reservation utifrån dem. Det kan man kanske tycka är lite märkligt. Men precis som det står i betänkandet pågår det processer och diskussioner, och det finns skrivningar i budgetpropositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

När vi förhandlade budgeten med regeringen lyfte vi också in behovet av att se över de statliga myndigheternas lokalisering till flera delar av landet, och det pågår processer på olika håll.

Senast frågan var uppe för behandling i utskottet fanns det en gemensam reservation från S, V och MP på området. Men när vi nu har lyckats få med våra skrivningar och med det arbete som nu har initierats i budgeten finns det ingen anledning för mig att reservera mig till förmån för att göra något som redan görs.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 april.)