Norden

Anf. 41 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden.

Norden

Sveriges nationalsång anger en geografisk position, ett område som är långt större än det egna landet. Norden är både ett område på världskartan och en bestämning av vad vi också skulle kalla vårt hem. Ja, jag vill leva, jag vill dö här hemma.

Vi debatterar här i dag utrikesutskottets betänkande som behandlar regeringens skrivelse Nordiskt samarbete 2018 och Nordiska rådets svenska delegations verksamhetsberättelse 2018.

Samarbetet mellan de nordiska länderna är ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen, och hörnstenen är att jobba med frågor som ger nordisk nytta för de nordiska medborgarna. Utgångspunkten för varje förslag och tanke borde vara: Leder detta till ökad nytta och sammanhållning nordbor emellan? Det är inte alltid så, men det borde alltid vara så.

I takt med att oron i omvärlden ökat har fokus för Moderaterna och den partigrupp mitt parti tillhör, och vars arbete jag leder, de senaste åren legat på att försöka öka säkerheten för de nordiska medborgarna.

Fru talman! I östra Ukraina rasar ett lågintensivt krig sedan 2014 med runt 13 000 döda, över 30 000 skadade och över 1,6 miljoner internflyktingar. Rysslands illegala annektering av Krim är just det, en illegal annektering. I slutet av 2018 vid Azovska sjön provocerade Ryssland ytterligare med att hålla tjugotalet sjömän och matroser från Ukraina tillfångatagna. De sitter fortfarande inspärrade utan möjlighet till besök utifrån.

Längs med Gotlands kust läggs nu rören till Nord Stream 2. Det ryska affärsprojektet innebär stora säkerhetspolitiska risker. År 2016 ville min partigrupp att de nordiska länderna gemensamt skulle granska och försöka stoppa Nord Stream 2. Frågan är fortfarande aktuell. Europa behöver inte mer rysk fossilgas; vi behöver mindre.

Den förändrade geopolitiska situation som följt på utvecklingen i Ryssland har gjort Nordiska rådet angeläget om att bidra till ökad stabilitet i regionen. Det är positivt att Nordiska rådet antagit en strategi för internationellt samarbete 2018-2022 där man ska fortsätta att arbeta för ett ökat nordiskt fokus i säkerhets- och utrikesfrågor.

Låt mig peka på några av de förslag som har lagts fram för Nordiska rådet av Moderaterna med systerpartier. Ett handlar om planering för sjukvård inom civilt försvar. Vi menar att det är viktigt att de nordiska länderna breddar samarbetet inom sjukvården i Norden så att det innefattar operativ planering och förberedelser för förhållanden bortom det fredstida.

Vi lade också fram ett medlemsförslag om ett nordiskt polisiärt samarbete mot cyberbrottslighet och inom forensiskt arbete. Det finns ett etablerat polisiärt samarbete i Norden, men med tanke på att cyberbrottsligheten ökar och blir alltmer komplex samt att de tekniska möjligheterna till bättre fakta i utredningar ökar samtidigt som ärendena vid forensiska myndigheter blir alltmer komplexa vill vi att det nordiska samarbetet på cyberområdet och inom forensiskt arbete ses över och utvecklas ytterligare.

Fru talman! Moderaterna menar att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att effektivisera, stärka och modernisera det nordiska samarbetet. De baltiska länderna ska när det är möjligt och när de själva så önskar inkluderas i det nordiska samarbetet.

Sverige ska fortsätta att verka för ett fördjupat nordiskt samarbete också på det säkerhetspolitiska området och ytterligare stärka det bilaterala samarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna. Om vi i Norden är syskonstater är Estland, Lettland och Litauen våra närmaste kusiner i fråga om historia, kultur och delade värderingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Vi menar att Sverige ska vara en ledande aktör i Östersjöregionen och prioritera frågor som rör Östersjöregionen, inklusive Tyskland och Polen. Vi ska stärka samarbetet och alliansbyggandet genom bland annat ökad och breddad diplomatisk närvaro i regionen. Samarbetet ska bygga på ett bredare nordiskt-baltiskt nätverk inom politik, handel och säkerhet.

I vissa frågor, såsom handel och säkerhet, bör också Storbritannien och Nederländerna inkluderas i det nordiskbaltiska samarbetet. Vi delar nämligen den norra flanken och har Hansan 2.0 framför oss.

Fru talman! Det nordiska försvarspolitiska samarbetet inom Nordic Defence Cooperation, Nordefco, fördjupas också alltmer och omfattar till exempel gemensamma övningar, samarbete i internationella insatser och materielsamarbeten. Även bilaterala samarbeten mellan Sverige och enskilda länder i Norden har utvidgats. Försvarssamarbetet med Finland är det tydligaste exemplet.

Ett visionsprogram för Nordefco har lagts fram till 2025, vilket är bra. Men det har hittills inte underställts något parlament eller Nordiska rådet för diskussion eller beslut.

Att ha ett godkännande eller stöd från Sveriges riksdag borde inte uppfattas som ett problem för våra regerande socialdemokrater. Se det i stället som en styrka och en möjlighet!

Svårigheten i det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet är att de olika länderna har olika säkerhetsarrangemang. Sverige och Finland är med i EU, men inte i Nato. Danmark är med i både EU och Nato, men har vissa undantag inom EU-området. Norge är bara medlem i Nato. De olika tillhörigheterna blir gränssättande för hur långt den nordiska integrationen kan gå på försvars- och säkerhetsområdet.

En lösning som skulle förenkla och förbättra det nordiska försvarssamarbetet vore ett svenskt Natomedlemskap. Än viktigare är att denna lösning skulle öka svensk säkerhet och bidra till att säkra freden i Östersjöområdet.

Fru talman! Sverige måste bidra till att möta de stora klimatmässiga, ekonomiska och säkerhetspolitiska förändringarna i Arktisregionen på ett klokt sätt. Klimatförändringarna ställer de boende i Arktis, Sverige och övriga världen inför en rad nya utmaningar. Samtidigt som isen drar sig tillbaka öppnar teknikutvecklingen för transportleder genom Norra ishavet och en ökad tillgång till naturresurser i Arktis.

Givet att klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar är det djupt olyckligt att Arktiska rådet i Rovaniemi, där utrikesministrarna träffades för några veckor sedan, inte kunde enas om en gemensam slutdeklaration om det arktiska samarbetet.

Vi Moderater har sagt att Sverige bör ta fram en ny Arktisstrategi och vara en aktiv part i Arktiska rådet och välkomnar att så nu sker från regeringens sida. Med tanke på den tillspetsade ryska retoriken och den ökade militära närvaron i vårt närområde spelar Arktiska rådet långsiktigt en säkerhetspolitisk roll. Arktis strategiska betydelse gör att regeringen bör presentera den kommande Arktisstrategin i en särskild skrivelse till riksdagen. Även här är det inte så dumt att söka stöd och bredare uppbackning än det mer blygsamma hundratalet ledamöter som annars utgör ministären Löfvens närmaste krets.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Med de orden, fru talman, yrkar jag bifall till Moderaternas reservation nr 1 under punkt 1.

Jag vill avsluta med att rikta ett varmt tack till de ledamöter som ingår i Nordiska rådets svenska delegation och de duktiga riksdagstjänstemän som biträder delegationen i dess arbete.

Anf. 42 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! För oss sverigedemokrater har Norden alltid varit en prioriterad fråga. Norden är en plats som inte används i full utsträckning eller i sin fulla kapacitet. Det är min fasta övertygelse. Vi har samarbeten mellan nationsgränser, inom många sektorer, men mer kan göras. Detta kommer mitt anförande i huvudsak att handla om.

Men det vore märkligt att så här tätt inpå EU-valet inte nämna några ord om Norden i EU, så detta tänkte jag inleda med.

Det har länge varit vår uppfattning att vårt nordiska samarbete ska premieras framför ett EU-samarbete. Norden ska vara en stark och samordnad röst inom och utanför EU. Detta kommer att bli allt viktigare att lyfta fram med anledning av brexit, när det nu blir av. När England, ett land som vi har haft nära samarbete med i Europaparlamentet, lämnar EU blir det alltmer relevant att vi i Norden håller samman i Bryssel men även gentemot England.

Vi bör samordna oss för att tala med en tydlig stämma, där vi är överens om vad som bör sorteras under nationellt självbestämmande, avseende hur vi sköter saker inom Norden, såsom exempelvis skogsbruk, välfärd och andra frågor där vår historia, våra värderingar och våra samhällssystem lagt grunden för det sätt som vi lever på i dag. Vi behöver dessutom koordinera ny lagstiftning och göra detta såväl i förhållande till EU-direktiv som i relation till varandra för att undvika nya onödiga gränshinder inom Norden.

Låt mig även glädjas över att EU-kritiska partier ökade i EU-valet i de flesta länder. Vi säger därför, med ovannämnda argument, ja till nordisk integration och nej till EU-federalism.

Fru talman! Sverigedemokraterna har länge ansett att vi i Norden bör nyttja varandras likheter och gemenskaper, inte minst när det gäller områden som klimat och miljöforskning. Här kan vi gemensamt bli en stark röst i frågan. Norge har visat framfötterna här genom att starta upp ett forskningscenter inom just miljöområdet. Våra länder speglar varandra, inte minst i språkförståelse, gemensamma kulturyttringar och den gränsöverskridande arbetsmarknaden. Norden vilar på gemensamma värderingar kring välfärdsstaten och sociala skyddsnät. Låt oss då nyttja detta ännu mer än vad som görs i dag.

Fru talman! Det nordiska samarbetet har som sagt länge varit en prioriterad fråga för oss. Vi är det parti som har haft den mest omfattande följdmotionen i flera år. Vi har 13 yrkanden i den följdmotion som väckts och som i dag diskuteras.

Norden är ett starkt varumärke i världen, och detta av flera anledningar. Vi är en politiskt stabil region, vi har haft långvarig demokrati, vi är en region med intresse för innovationer, inte minst inom techindustrin och digital utveckling, vi har handelsutbyten sinsemellan och vi är också ett starkt besöksmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Nordisk utbildning och forskning ser vi mycket positivt på att främja och stödja. Inte minst ser vi att det är viktigt att forskning vid de nordiska forskningsinstitutionerna fortsätter, likt den som Nordforsk bedriver. Vi hade gärna velat stärka Nordforsk, inte minst genom att utöka deras budget. Tyvärr finns ingen majoritet för detta, och det beklagar jag.

De förutsättningar som Nordforsk ger för samarbete inom nordisk forskning i stort men också för forskningsutbildning är något som vi sverigedemokrater ser ett stort värde i. Där ges förutsättningar att fortsätta att verka som en samlad kraft som för forskare från våra nordiska länder samman, för högkvalitativa studier som för både Norden och Sverige framåt i utvecklingen.

Utan ett integrerat språk, utbildnings- och praktikutbyte tunnas den naturliga folkliga förankringen av det nära nordiska utbytet på sikt ut. Av den anledningen är det viktigt att vi har en långsiktig nordisk forskningsstrategi på plats.

Fru talman! Det sista jag ska ta upp handlar om ett Norden utan trösklar och hinder. Som malmöit är jag van vid att pendla till och från Köpenhamn. Vi är många som har jobbat och fortfarande jobbar över Sundet. Varje år avskrivs ett antal omotiverade gränshinder mellan våra länder för att underlätta samarbetet oss emellan. För att slippa att man i Gränshinderrådet undanröjer gränshinder retroaktivt vill vi etablera ett lagråd som arbetar proaktivt för att i ett tidigt stadium upptäcka och eliminera nya gränshinder.

Detsamma gäller krisberedskap. Efter förra årets skogsbränder på grund av den extrema värmen lade vi i Nordisk frihet fram ett medlemsförslag om en utarbetad krisberedskap vid liknande situationer. Det gläder oss att vi numera har en krisberedskapsgrupp på plats, detta tack vare att Konservativa gruppen, Mittengruppen och presidiet gått på samma linje.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 13 i vår motion.

Anf. 43 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Angelika Bengtsson uppehöll sig inledningsvis kring Norden och EU. Först vill jag bara konstatera att vi i takt med att den svenska EU-opinionen blir alltmer positiv till medlemskapet och att de som ivrar för ett svenskt utträde minskar också har sett en förändring av Sverigedemokraternas åsikt om EU. Jag tillhör dem som försöker hålla en konsistent, sammanhållen linje. Jag tycker likadant alldeles oavsett hur opinionen har förändrat sig.

Fru talman! Därför tror jag att det är viktigt att vi från riksdagens talarstol slår fast att det inte finns något motsatsförhållande mellan ett fördjupat nordiskt samarbete och ett svenskt EU-medlemskap. Tvärtom skulle jag vilja säga att många av de frågor som man på nordisk grund har försökt lösa under många år har fått sin lösning tack vare att länderna har varit medlemmar i EU.

Det är också värt att komma ihåg att tre av Nordens fem medlemsstater är medlemmar i EU. Tre av Nordens fem medlemsstater är också medlemmar i Nato. Därför skulle jag vilja ställa en liten avslutande fråga med anledning av att brexit togs upp. Jag förstod inte riktigt om Sverigedemokraterna tycker att det är bra eller dåligt att Storbritannien lämnar det europeiska samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag skulle vilja veta lite grann om hur man från Sverigedemokraternas sida ser på det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet som en konsekvens av att det mycket tråkiga kan inträffa, nämligen att Storbritannien lämnar EU. Det är ändå en väsentlig och betydelsefull försvarspolitisk samarbetspartner, inte minst nordiskt. Därför skulle det vara intressant att höra lite grann om Sverigedemokraternas syn på detta.

Anf. 44 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Vi kan se att brexit inte blev så lyckad som vi hade hoppats. Just därför väntar vi med en swexit tills vi ser att det fungerar bättre.

Vår hållning i frågan är att EU ska vara ett samarbete. EU ska inte bli en federal stat, som vi ser närmar sig.

Var ska beslut fattas? Ska de fattas av våra nationella lagstiftare, det vill säga av oss som representerar folket i denna kammare, eller ska de fattas i Bryssel av utländska politiker som jag inte har röstat fram och som svenska folket inte har röstat fram? Det är väl den verkliga frågan.

För Sverigedemokraterna är det självklart att beslut om lagstiftning ska fattas i denna kammare och inte av någon annan. Det som EU ska hålla på med är ett samarbete inom inte minst klimatområdet. Även inom försvarsområdet kan man ha ett samarbete. Men det ska stanna vid just ett samarbete och ingenting mer. Det är också svaret på frågan om försvarssamarbete som Wallmark ställde.

Anf. 45 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Då ställer jag en mer konkret fråga. Kan vi vara överens om att det nordiska samarbetet faktiskt också har underlättats och fördjupats tack vare det svenska EU-medlemskapet, det danska EU-medlemskapet, det finländska EU-medlemskapet och inte minst tack vare att Norge är en så oerhört nära allierad till EU?

Fru talman! Angelika Bengtsson sa att brexit inte har blivit så lyckad som vi hoppats på. Tyvärr, fru talman, tror jag att det har blivit precis så illa som många har befarat. Därför får man glädjas åt att de partier som tidigare har haft en EU-kritisk inställning, eller en direkt EU-fientlig inställning, ändå har kommit till viss sans och balans.

Jag tror att det är viktigt att vi utifrån ett nordiskt perspektiv slår fast att allt som innebär att vi så nära som möjligt ska kunna ha ett fördjupat samarbete och en samverkan med Storbritannien, alldeles oavsett om man väljer att lämna unionen eller inte, är i vårt nordiska intresse.

Fru talman! När det gäller det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet tror jag att vi borde fördjupa det ytterligare i Norden. Jag menar också att det nordiska samarbetet på försvars- och säkerhetspolitikens område långsiktigt skulle vinna på ett svenskt Natomedlemskap. Det försiggår också en sådan diskussion i Finland, men det får detta land avgöra. Vi borde också knyta Storbritannien närmare till de olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten som har utvecklats. Jag nämnde Nordefco, och jag nämnde det nordisk-baltiska samarbetet. Framför mig ser jag just att vi med Norden som grund fördjupar den så kallade nordiska gruppen - Norden, Baltikum, Polen, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! Det är möjligtvis detta som är skillnaden mellan att ha ett internationalistiskt och utåtriktat perspektiv och att ha ett mer inåtvänt perspektiv.

Anf. 46 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Samarbete ska vara just samarbete. Om man är med i ett samarbete som man inte kan lämna, är det ett bra samarbete då? Eller ska man ingå ett samarbete frivilligt och kunna lämna det när man vill, när man känner att man inte delar åsikter med andra och inte längre kan stå för det som samarbetet handlar om? För mig är det en bra sammanfattning av hur brexit har fungerat. Brexit har inte fungerat. Det visar också svårigheter med just EU-staten som den har blivit, att man inte kan lämna den när man så önskar. När man har haft ett demokratiskt val om att lämna EU och inte kan göra det är det ett problem.

Jag tror att det är jätteviktigt att man har ett starkt nordiskt samarbete även i EU. Men låt oss då förstärka det även utanför EU inom exempelvis Nordiska rådet.

Jag hann inte ta upp de baltiska länderna i mitt anförande. Inte minst med tanke på det hot som vi ser från Ryssland är det oerhört viktigt att de nordiska länderna samarbetar ännu tätare än i dag med de baltiska länderna. Jag tror att vi båda har samma åsikt i denna fråga.

Anf. 47 Ola Johansson (C)

Fru talman! Det nordiska samarbetet är vad vi gör det till. Detta är både styrkan och svagheten i det nordiska samarbetet. Ingen överstatlig aktör kommer att säga åt oss vad vi ska göra av det nordiska samarbetet. Allt vi gör måste göras i samförstånd och med en klar blick på den gemensamma nyttan för våra länder och för våra medborgare. Detta innebär tyvärr att just det nordiska samarbetet ofta kommer i andra rummet. Det nationella eller det europeiska perspektivet överskuggar alltför ofta det nordiska. För att tala klarspråk, fru talman: Det nordiska samarbetet hotas inte av att någon är emot det. Det hotas av att vi glömmer bort att också vara för det.

Men i denna mellanstatlighet och frivillighet ligger också det nordiska samarbetets styrka. Den nordiska dimensionen står inte i konflikt med våra nationella intressen. Den står inte heller i konflikt med våra europeiska samarbeten eller med de nordiska ländernas vidare försvarssamarbeten. Men den kan förstärka nyttan av dem. Den åtnjuter ett starkt folkligt stöd, och vi har allt att vinna på nordiskt samarbete - ekonomiskt, miljömässigt och säkerhetspolitiskt.

Fru talman! Centerpartiet är för ett närmare och fördjupat nordiskt samarbete. Sverige har mycket gemensamt med de andra nordiska länderna och har genom Nordiska rådet nått långt i harmoniseringen av bland annat utbildning och arbetsmarknad. Vi ser att det kan ske på en mängd olika områden där gemensamma intressen finns.

De nordiska länderna samarbetar kontinuerligt, inte minst genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet men också inom ramen för andra internationella organisationer och samarbetsforum. Tillsammans kan vi agera mer kraftfullt.

Målet om en gemensam arbetsmarknad och friheten för ungdomar och studenter att söka sig till utbildningar och jobb i ett annat nordiskt land är centralt för våra länders gemensamma konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Det är därför med oro som vi ser att nya gränshinder har tillkommit. Till exempel bör inte ny EU-lagstiftning tillämpas på ett sätt som leder till fler gränshinder mellan Nordens länder. Sverige behöver både för egen del och i tät dialog med våra nordiska grannar sträva efter att motverka och avveckla gränshinder. Den fria rörligheten inom Norden och de starka banden mellan våra länder är grunden för det nordiska samarbetet, och det åtnjuter därför ett starkt folkligt stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det gör också att Norden kan ha en stark röst på den internationella arenan. Det är ett viktigt ansvar att förvalta detta. Därför behöver de grundläggande principerna för det nordiska samarbetet upprätthållas nu och i framtiden. Vi behöver utnyttja de möjligheter till samordning som finns genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Vi behöver fundera på hur vi kan främja de gemensamma intressena i Europeiska unionen och i andra samarbeten som vi på olika sätt deltar i. Inte minst behöver vi ta vara på den gemensamma nordiska tradition som vi har av att främja demokrati, fattigdomsbekämpning och fredsarbete. Här har Norden ett gott anseende och långa traditioner som kan utnyttjas mer framgångsrikt om vi kan samordna oss ytterligare inom Norden.

Fru talman! Nordområdena är inte bara viktiga ur ett klimat- och miljöperspektiv utan får även allt större betydelse ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Ryssland påverkar också vårt nordliga närområde, då landet rustar militärt i Arktis- och Barentsområdena. Det är en utmaning för oss och för våra grannar Norge och Island. Det är viktigt att söka bibehålla Arktis som ett lågspänningsområde.

Verksamheten i såväl Arktiska rådet som Barentsrådet får allt större betydelse, men detta speglas inte i regeringens redogörelser till riksdagen trots att riksdagen har uttalat sig tydligt om behovet av en sådan rapportering. Det är tydligt att det finns stora behov av att utveckla inte bara rapporteringen utan också samarbetet, som bör ha ett tydligare fokus på resultat. Utifrån skrivelsen är det oklart vilka frågor regeringen driver när det kommer till Arktis och Arktiska rådet, fru talman.

Detta är anmärkningsvärt eftersom Arktis, och även Barentsregionen, ökar i betydelse ur flera perspektiv. Inte minst ser vi effekterna av klimatförändringarna på både människor och djur i dessa känsliga områden. Mer behöver göras för att skydda områdena kring Arktis. Centerpartiet vill till exempel att regeringen ska driva att marina reservat ska etableras för att området ska skyddas från exploatering genom olje-, gas- och mineralutvinning samt havsfiske och för att invånarna i dessa områden ska skyddas.

Både för att föra upp frågorna på agendan och för att ge riksdagen bättre möjligheter att följa upp regeringens arbete trycker Centerpartiet på vikten av en noggrannare rapportering av regeringens arbete i Arktiska rådet. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 6 från Centerpartiet.

Fru talman! Det nordiska samarbetet blir som sagt vad vi gör det till. För min och Centerpartiets del är det självklart att det innebär att vi ska sträva efter ett starkare, grönare och nära sammankopplat Norden.

Anf. 48 Robert Halef (KD)

Fru talman! Vi debatterar i dag nordiskt samarbete, Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under förra året samt samarbetsområden i Arktis och Barentsregionen.

Fru talman! Samarbetet mellan de nordiska länderna är bland de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Det är ett framgångsrikt samarbete och en framgångsrik modell som bidragit till ökad integration, ekonomisk framgång och en konkurrenskraftig region.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det nordiska samarbetet bygger bland annat på fri rörlighet, minskade gränshinder, integration mellan länder och folk, säkerhet och försvar, demokratisk utveckling och gemensamma värderingar. Samarbetet har bidragit till att minska gränshindren och underlätta för invånare att bo och verka i olika länder. Detta samarbete har dessutom stärkt regionens roll och position som internationell aktör i FN och i fredsförebyggande arbete i konflikter runt om i världen.

Fru talman! Det regionala samarbetet sker på flera områden, exempelvis inom kultur, utbildning, miljö och klimat, säkerhet och försvar och arbetsliv med mera. Med fri rörlighet som grundpelare stärks banden och integrationen mellan länderna och folken i Norden och i Östersjöregionen. Målet är världens mest integrerade region. Fri rörlighet och en gemensam värdegrund är de viktigaste hörnstenarna i att bygga tillit och samförstånd, och de bidrar till en förståelse för varandras olikheter.

Europeiska unionen bildades efter två stora världskrig, då några länder bestämde sig för att genom handel öka tilliten och samförståndet och på så sätt övervinna konflikter. Detta samarbete och denna union har utvecklats under decennier och resulterat i 28 integrerade medlemsländer med över 500 miljoner invånare som åtnjuter fri rörlighet. Precis som i de nordiska länderna har EU gjort det möjligt för människor att arbeta, studera och bosätta sig, liksom driva företag, över landsgränserna med gemensamma lagar och regler.

Fru talman! Nordiska rådet och det nordiska samarbetet är föregångare för ökad fred och säkerhet och ett gott exempel för andra regioner i världen att ha som förebild när det gäller att öka integrationen och uppnå demokratisk och ekonomisk utveckling.

Fru talman! Försvarssamarbetet bland nordiska länder bidrar till att stärka freden i Norden och har utvecklats till den grad att de nordiska ländernas försvarsmakter i dag kan verka på varandras sjö-, luft- och landterritorier i fredstid. En gemensam militär- och säkerhetspolitik blir kostnadseffektiv, och samarbetet stärker dessutom vår förmåga att agera tillsammans vid behov.

Med tanke på Rysslands agerande i östra Ukraina och annekteringen av Krimhalvön, som nämndes tidigare, är säkerhets- och försvarssamarbete kring Östersjön extra viktigt. I en stabil och mer integrerad nordisk region och med ökat samarbete och effektivare informationsutbyte kan vi tillsammans bli bättre och effektivare när det gäller att möta krissituationer och naturkatastrofer. Med en gemensam röst i utrikes- och säkerhetspolitik och ett nära samarbete med de baltiska länderna bidrar vi till ökad säkerhet i vårt östra grannskap.

Fru talman! Arktis ökar snabbt i betydelse ur militär, ekonomisk och klimatmässig synvinkel. Redan i dag smälter isen i de arktiska områdena fortare än vad tidigare prognoser förutsett. Issmältningen i området på grund av den globala uppvärmningen kommer att få allvarliga klimatkonsekvenser på längre sikt.

Om issmältningen fortsätter i samma takt innebär det att Arktis inom något decennium kommer att vara isfritt större delen av året, vilket gör att de ekonomiska aktiviteterna kommer att öka snabbt. Det gäller sjöfart, fiske samt olje- och gasutvinning. Detta öppnar upp för nya handelsvägar, men samtidigt riskerar det att utlösa en stormaktskonkurrens i fråga om kontrollen över dessa nya handelsvägar och de naturresurser som finns i Arktis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det finns en stor risk för ökad militarisering av regionen på sikt, fru talman. Ryssland har huvuddelen av sina baser för kärnvapenbestyckade ubåtar på Kolahalvön. Ryssland har också valt att bygga ut sin militära närvaro i Arktis genom att antingen öppna nya baser eller anlägga nya på en del av de andra öarna. För USA:s del är Arktis viktigt bland annat för skydd mot interkontinentala robotar. Vi ser ett flertal länder som gör anspråk på delar av Arktis och i dag har någon form av militär aktivitet i området - en utveckling som är farlig och ej önskvärd.

Fru talman! Av dessa anledningar ser Kristdemokraterna positivt på att den svenska Arktisstrategin betonar vikten av att Arktis är och ska förbli ett lågspänningsområde. Men det är viktigt att Sverige även fortsättningsvis arbetar aktivt med relationerna inom Arktiska rådet och samtidigt bevakar frågor som rör klimat, naturresurser och säkerhetspolitik. Genom samarbete och dialog med alla berörda länder och med respekt för internationell rätt kan vi tillsammans möta de utmaningar som Arktis står inför.

Fru talman! Jag lyfte faktiskt den här frågan på en internationell konferens i Beirut. Jag tog upp det nordiska samarbetet och Europeiska unionen som ett exempel på gott samarbete. Mellanöstern och andra regioner som länge har drabbats av inbördeskrig och konflikter behöver ökat samarbete och ökat ekonomiskt utbyte för en hållbar utveckling. Här kan samarbetena inom Norden och EU statuera ett viktigt exempel på hur demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och folkrätten inte stannar vid landsgränserna. Att stärka fri rörlighet, regionalt samarbete och utbyte bidrar till en mer integrerad region.

Kristdemokraterna ser fram emot ökat samarbete mellan de nordiska länderna och i Östersjöregionen. Det nordiska samarbetet ska vi fortsätta att värna.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 7.

Anf. 49 Pyry Niemi (S)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Statsministrarna i Norden har enats om att Norden ska vara världens mest integrerade region. Det är en utfästelse som inger hopp, men den kräver också handling, beslut och resurser.

Det är många bitar som fortsatt måste fogas samman i det i huvudsak väl fungerande nordiska samarbetet. Ministerrådet för digitalisering har en av huvudrollerna. Många nordbor och även våra baltiska vänner upplever problem kring digitaliseringen. Det gäller tillgänglighet till mobila tjänster, laggande mobiltäckning, svårigheter att komma i kontakt med myndigheter med mera.

För närvarande pågår ett projekt på uppdrag av ministerrådet där det byggs en gemensam lösning för ett e-id där boende i Norden och i Baltikum kan logga in med landets bank-id-lösning till en gemensam portal där det finns tillgång till ländernas olika myndigheter. Det tycker jag, fru talman, är integration på riktigt i den digitala delen av löftet om världens mest integrerade region.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

En annan del är tillgång till och utbyggnad av 5G-nätet. Här finns ju dels en diskussion om hur snabbt det kan byggas ut och om vilka som ska få tillgång till 5G, dels en diskussion om säkerhetsaspekter så att främmande makt inte - till exempel via den tekniska utrustningen - ska ges möjligheter till olaglig avlyssning med mera.

En tredje fråga handlar om rätten till personliga data och lagringen av personuppgifter.

Många nordbor, och säkert också boende i andra länder, uttrycker viss oro över hur den lagrade informationen används och om den säljs till högstbjudande - till organisationer, företag eller till och med stater, som senare kan använda dessa data till att till exempel ägna sig åt påverkansoperationer. Det är ju bara att vända blicken mot USA och det förra presidentvalet.

Men de nordiska länderna drabbas också av påverkansoperationer från trollfabriker som arbetar på uppdrag av uppdragsgivare som vill så split och skapa polarisering och destabilisering för att till exempel påverka valutgångar. Därför är det viktigt att Norden och de baltiska länderna fortsätter att samarbeta kring den typen av säkerhetshot.

Fru talman! Att förebygga och ta bort gränshinder är fortgent en prioriterad fråga för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Förra året lyckades de nordiska länderna lösa 14 gränshinder; det är riktigt bra. Gränshinderrådet, som rapporterar till och arbetar på uppdrag av Nordiska ministerrådet, har ju målet att identifiera och föreslå lösningar till 8-12 gränshinder per år.

För att fortsatt främja mobiliteten och den fria rörligheten i Norden måste regeringarna, på samma sätt som skedde 2018 under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, arbeta enträget med att förebygga hindren på alla plan. Detta måste ske i kontakter med berörda myndigheter, med örat mot marken med gränspendlare och vid införande av ny lagstiftning eller revidering av existerande lagstiftning.

Även Nordiska rådet har uppgraderat samma arbete till nya nivåer. Jag har förmånen att vara ordförande i utskottet för tillväxt och utveckling i Nordiska rådet. Där har vi för en tid sedan skapat en informell gränshindergrupp med deltagare från samtliga övriga utskott i Nordiska rådet. Syftet är att organisera gemensamma inspel i de olika nordiska parlamenten, så att ländernas regeringar påminns om vikten av att förebygga och avlägsna gränshinder.

Efter ett par år har gruppen blivit etablerad, och även närvarande parlamentariker har bidragit till att höja nivån av engagemang kring gränshinder såväl i respektive partigrupper som i de olika länderna.

Fru talman! Jag tänker nämna några tankar kring gränskryssande infrastruktur och transporter.

Det finns 26-27 olika tänkbara, utvecklingsbara projektmöjligheter runt om i Norden med fokus på infrastruktur och transporter. Ett exempel är tågsträckan Oslo-Göteborg-Köpenhamn med gränsövergång i Bohuslän, den så kallade åttamiljonersbyen. Hela det projektet skulle kunna skapa mycket positiva klimateffekter när tung lastbils- och långtradartrafik på E6:an i stället flyttas över så att godstransporter i mycket större utsträckning sker på järnväg. Det skulle också ge Göteborgs hamn en ännu starkare ställning som Nordens största och viktigaste hamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Man skulle också kunna arbeta än mer intensivt med utvecklingen av sträckan Oslo-Stockholm, som enligt vissa bedömare kan köras på 2,55 i stället för dagens 6 timmar. Det pågår dock för närvarande en upprustning; därför går det extra långsamt.

Det transporteras mer än 1,1 miljoner resenärer med flyg mellan städerna Stockholm och Oslo. Att få bara till exempel en fjärdedel att i stället välja tåg skulle skapa helt nya positiva klimateffekter.

Det behövs nya förutsättningar för gränskryssande infrastruktur också i de norra delarna av Sverige, Finland och Norge. När Arktis förändras öppnas nya förutsättningar för transporter norrifrån med fartyg men också för transporter från Arktisområdet söderut för vidare fartygstransporter till Östersjön och även till Atlanten och Nordsjön.

Slutligen, fru talman: Nordiska rådet kommer att stödja en mycket spännande ansökan om ett idrottsevenemang i Norden 2027. Sex nordiska länder har med sina fotbollsförbund gemensamt lämnat in en första ansökan om att få arrangera dam-VM i fotboll i de olika nordiska länderna. Det är en ansökan som i allt väsentligt återspeglar det mesta som förenar oss i Nordiska rådet - hållbarhet, jämställdhet, jämlikhet, ordning på ekonomin med mera.

För en idrottsnörd som jag är det här framtidens melodi för denna typ av evenemang. Jag riktar också en varm hälsning till fru statsrådet att ta sig an den stafettpinnen.

(Applåder)

Anf. 50 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Det är trevligt att komma efter Pyry, som är ordförande i det utskott där jag är vice ordförande. Det är bra!

Fru talman! Det nordiska samarbetet har stora möjligheter att utvecklas. Där kan vi lösa gemensamma problem eller dela med oss av lösningar men också driva vissa frågor i en mer internationell kontext. Här finns stor potential när det gäller klimatlösningar och energifrågan - som är stor i detta - men också när det gäller sociala och rättsliga frågor.

Som en del av det nordiska samarbetet har vi möjligheten att ta ledartröjan i en rad frågor som är gemensamma och att visa vägen för bland annat EU.

I år jobbar vi bland annat med jämställdhet. Där har de nordiska länderna varit förebilder, även om vi fortfarande har mål att jobba mot. Gemensamt för de nordiska länderna är löneskillnaderna mellan kvinnor och män, att kvinnodominerade yrken har sämre löneutveckling än mansdominerade samt de ojämlika maktförhållandena. Vi ser det inom vården, vi ser det i stödet till kvinnliga företagare och vi ser det inom rättsväsendet.

Angående detta nämner Nordiska rådets ordförande att vi behöver öka den demokratiska delaktigheten i samhället, att utrikesfödda kvinnors situation är särskilt utmanande och att alla de nordiska länderna har liknande utmaningar vad gäller integration och inkludering.

Jag håller med i beskrivningen, även om jag nog kan hitta andra nyanser och beskrivningar än vad ordföranden hittar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Ja - demokratin behöver stärkas i våra samhällen. Inte minst ser man det på röstdeltagandet i de olika länderna. Även om det gick upp nu i EU-valet är det stor skillnad från område till område på hur folk röstar och på om de röstar.

Inte är det konstigt egentligen. Flera länder har liknande angreppssätt när det gäller socialt utsatta områden, med avsaknad av långsiktighet, avsaknad av lokal demokrati och utpekande av medier och myndigheter. Vi talar om både no go-zoner och ghettolagar. Det här kan vi faktiskt göra bättre.

Utrikesfödda kvinnors situation stärks med säkra och trygga anställningar, att inte behöva ha utdragna asylprocesser, att kvinnor som gifter sig med nordiska män inte ska tvingas leva med dem, trots våld, för att kunna stanna kvar här. Det gäller egentligen alla kvinnor att ha olika och lättillgängliga vägar ut från våldsamma förhållanden. Här kan vi säkert lära av och med varandra.

Klimatfrågan är en prioriterad fråga för oss i Nordisk grön vänster. Där har vi presenterat flera förslag som skulle kunna drivas tillsammans, bland annat medlemsförslaget om att Nordiska rådets verksamhet ska bli koldioxidneutral. Vi föreslår att en utredning görs gällande Nordiska rådets årliga klimatutsläpp och en handlingsplan för hur man ska minska utsläppen och uppnå koldioxidneutral verksamhet. Vi anser att Nordiska rådet bör föregå med gott exempel.

Vi presenterade också ett medlemsförslag om att avveckla utvinningen av fossila energikällor i Norden. Tyvärr är inte de andra partigrupperna villiga att gå detta till mötes. Vi kräver ett samarbete kring planeringen och genomförandet av en avveckling av fossil energi och att stoppa utvinningen av fossil energi på en nivå som motsvarar 20 procent av de kända fossila reserverna i den nordiska regionen.

Detta kan tänkas vara för radikalt. Men den globala klimatpanelen, IPCC, publicerade en rapport i oktober 2018 kring den globala uppvärmningen. Enligt panelens experter är skillnaden mellan 1,5 graders uppvärmning och 2 graders uppvärmning enorm. Vid en 2 graders uppvärmning av klimatet påverkas våra liv, våra ekosystem och andra arter runt om i världen med förödande följder. Många riskerar att bli utan mat på grund av minskade skördar. Det här är något vi måste jobba vidare med.

Nordisk grön vänster har också lyft fram frågor om mänskliga rättigheter såsom bland annat att stoppa adoptioner från diktaturer och rättsosäkra länder, att tillåta sexuella minoriteter att donera blod och att inte deportera till farliga länder.

Vänsterpartiet har ingen reservation att lyfta fram i ärendet. Vi yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 51 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Ärade ledamöter! För några veckor sedan hade jag glädjen att få träffa hela den svenska delegationen till Nordiska rådet för första gången sedan jag blev nordisk samarbetsminister. Tidigare i år hade jag också träffat presidiet för den svenska delegationen. Jag önskar lycka till med ordförandeskapet och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och en innehållsrik sessionsvecka, vecka 44, här i Stockholm i höst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

I dag är jag här för att tala om vad som skedde inom det nordiska regeringssamarbetet under 2018 med avstamp i den skrivelse som vi lämnade till riksdagen i mitten av mars. Men jag skulle också vilja blicka framåt och tala om det spännande skede vi är i just nu med att ta fram en ny vision och strategiska prioriteringar för det nordiska samarbetet.

Låt mig börja med att lyfta fram några delar i skrivelsen som förtjänar särskild uppmärksamhet.

Under 2018 ansvarade regeringen för att leda fem regionala samarbetsorgan: Nordiska ministerrådet, MB8, alltså samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna i olika formationer, M5, som är de nordiska länderna, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet.

Regeringen har använt ordförandeskapet för att driva på samarbetet inom några särskilt prioriterade områden: digitalisering, hållbarhet, gränshinder, jämställdhet och att stärka samarbetet med Baltikum.

Digitaliseringssamarbetet är särskilt intressant, eftersom det kan bidra till lösningar på en rad andra områden. Navet i detta samarbete är det nordisk-baltiska ministerrådet för digitalisering, som bildades 2017. En central uppgift är att uppnå målet om ömsesidigt erkännande av e-legitimationer i Norden och Baltikum inom ramen för EU:s digitala inre marknad. Vi har nu kommit så långt att vi räknar med att ha de tekniska förutsättningarna på plats för detta redan nästa år.

En annan viktig fråga är samarbetet kring 5G. Statsministrarnas deklaration om att Norden ska bli världens första integrerade 5G-region har nu omsatts i en handlingsplan som vi är i full färd med att genomföra.

Digitala lösningar kan även möjliggöra förbättrad vård och omsorg på distans och elektroniska läkemedelsrecept som fungerar över gränserna. Därför lanserade vi ett särskilt ordförandeskapsprojekt 2018, som löper under tre år, med fokus på just detta.

Klimatfrågan är vår tids stora utmaning. Som ordförandeland har Sverige gjort en särskild satsning på klimatsmart mobilitet inom och mellan våra länder och på att främja nordiska hållbarhetslösningar inom byggande och design.

Som en del i vårt samarbetsprogram för Agenda 2030 anordnades förra året det första regionala ungdomsmötet kring hållbar konsumtion och produktion med deltagare från hela Östersjöregionen. I januari 2019 antog de nordiska stats- och klimatministrarna en deklaration om koldioxidneutralitet som nu håller på att omsättas i en konkret handlingsplan.

Samtidigt är grundbulten i vårt samarbete fortsatt att stärka alla former av utbyte mellan våra länder och att undanröja de hinder som finns för fördjupad integration. Inte mindre än 14 gränshinder mellan våra länder kunde lösas förra året, mycket tack vare Gränshinderrådets metodiska arbete och förstärkta mandat. Vi arbetar fortfarande för att lösa frågan om samordningsnummer, som är komplicerad och bredare än den del som bara drabbar utländska fastighetsägare.

Vår ambition är att stärka samarbetet med de baltiska länderna. Det har också börjat ge resultat, inte minst på digitaliseringsområdet, som jag redan har nämnt. Andra områden för samarbete med de baltiska länderna som går framåt är energi-, forsknings-, sociala och hälsorelaterade frågor.

Jämställdhet och icke-diskrimineringsfrågor har varit en genomgående svensk prioritering under ordförandeskapsåret med avstamp i metoo-rörelsen. Flera ministrar har involverats. Vi har även arbetat nära våra baltiska grannländer, och det fortsätter vi att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

I början av 2019 genomfördes en debatturné i alla nordiska länder för att samla ihop erfarenheterna från året och hitta redskap för förändring. Vad jag förstår kommer denna turné att kulminera i ett särskilt event under sessionsveckan här i Stockholm i höst, vilket är glädjande.

Nordiska ministerrådet har också tillsammans med OECD lanserat en rapport om den positiva påverkan som jämställdhetsreformer i de nordiska länderna har haft på ekonomisk tillväxt, vilket har fått stort genomslag.

Vi har nyligen även beslutat att inleda ett samarbete inom Nordiska ministerrådet kring hbtq-frågor, och det är jag personligen väldigt glad för. Jag är väldigt glad över att jag nu på lördag kommer att gå i första ledet och även hålla tal på den baltiska prideveckan i Vilnius.

Låt mig gå vidare till var vi står nu, i vilken riktning regeringen vill föra det nordiska samarbetet. Vi är just i färd med att enas kring en uppdaterad vision och att anta fleråriga strategiska prioriteringar för Nordiska ministerrådets arbete. Bakgrunden är att vi vill få tydligare och färre mål som är enkla att följa upp. I syfte att stärka den medborgerliga förankringen vill vi också se ett mer synligt och effektivt nordiskt samarbete.

Visionen ska gälla på längre sikt och staka ut riktningen. Regeringens förslag är följande: Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030, och tre strategiska fleråriga prioriteringar ska svara upp mot visionen. Dessa kan ändras med tre till fyra års mellanrum och ska vara så skarpa som möjligt.

Våra tre förslag till prioriteringar är kopplade till de gemensamma deklarationer som statsministrarna antagit om att Norden ska bli världens mest integrerade region som är både koldioxidneutral och en föregångare inom 5G och digitalisering. Våra förslag är följande:

Prioriteringen om integration vill vi länka till stärkt mobilitet för individer och näringsliv med social hållbarhet i fokus.

Förutom koldioxidneutralitet vill vi även prioritera en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi.

Digitalisering och 5G hänger ihop med att skapa ett ännu mer konkurrenskraftigt Norden där vi tillsammans ska bli en innovativ och digitalt integrerad föregångsregion.

När jag träffar mina nordiska kollegor på Island före midsommar ska vi fatta beslut om detta. Alla har lite olika prioriteringar, men jag tror att vi kommer att komma överens. Därefter är det dags för statsministrarna att ta det slutliga beslutet på sitt möte i augusti. Under hösten ska detta sedan konkretiseras i genomförandeplaner. Förhoppningen är att prioriteringarna ska få genomslag redan nästa år men fullt genomslag i budgeten från och med 2021.

Tack för att ni lyssnade!

(Applåder)

Anf. 52 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Statsrådet önskade delegationen till Nordiska rådet varmt lycka till, och det tror jag att den tar till sig och tackar så väldigt mycket för. Jag tror till och med att delegationen önskar lycka till tillbaka. Man vet ju inte i vilken egenskap statsrådet dyker upp i vecka 44 vid sessionen i Stockholm. Det kan hända mycket, fru talman, och det vore väl inte fel om vi kunde ha statsrådet som svensk EU-kommissionär. I så fall är hon nog hjärtligt välkommen till Nordiska rådets session i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag har några frågor. Först vill jag ta upp detta med digitaliseringen, 5G och att ta fram en handlingsplan. Pyry Niemi berörde säkerheten i sitt anförande. Jag tror att det är centralt och skulle bara vilja fråga hur mycket detta har kommit in i diskussionen när det gäller nordisk 5G. Det är ju alldeles uppenbart att flera länder nu diskuterar den hotbild som finns från andra länder. Där har även den svenska regeringen initierat ett arbete för att man av rena försvars- och säkerhetsskäl ska kunna undvika vissa leverantörer.

Det hänvisas också till att man ska ta fram fleråriga strategiska prioriteringar och olika former av visioner. Det tycker jag i grunden är bra. Dock undrar jag om statsrådet och regeringen har reflekterat över hur man förankrar det. Det är en sak att komma överens om det, men ska man sedan förelägga det för parlamenten i de olika länderna eller ska det vara i Nordiska rådet? Erfarenheten är ju just nu, fru talman, att det inte förankras någonstans. Jag har själv nämnt exemplet med Nordefcos visionsplan. Den är utmärkt, men den har inte förankrats i Nordiska rådet och är inte förankrad i respektive nations parlament.

Avslutningsvis utgår jag från att regeringen har för avsikt att komma tillbaka till Sveriges riksdag när det gäller en arktisk strategi. Då vill jag också bara påminna om att det vore bra om man hade ett bredare grepp om den - inklusive säkerhetsaspekterna, som börjar bli alltmer påtagliga i Arktisområdet.

Anf. 53 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Tack för frågorna, Hans Wallmark!

När det gäller 5G och säkerhet är det vi håller på med just nu de rent tekniska delarna, så att vi ska kunna samarbeta med 5G. Bland annat har vi sagt vilka frekvensband som kan vara lämpliga. Jag behöver inte räkna upp dem, men det är tre olika - detta för att det inte ska bli som med järnvägsspåren i Norden, som ju är olika breda. Man måste kunna samarbeta. Det handlar också om att vi ska ha ungefär samma utbyggnadstakt, så att vi inte kommer i olika fas, och att vi inte ska ha regleringsmässiga hinder, till exempel när det gäller tillstånd och upplåtande av utrymme för byggnader vid uppsättning av 5G-master.

Sedan förutsätter jag att vi gemensamt kommer att diskutera säkerheten. Just nu har regeringen tagit upp detta i fråga om den svenska 5G-utbyggnaden, så att både Säpo och Försvarsmakten ska vara involverade.

När det gäller visionerna och hur vi ska förankra detta redogjorde jag under mitt samtal med Nordiska rådets svenska delegation för de olika förslagen - dels visionen, dels de tre prioriteringarna - och tyckte att jag mötte en acceptans för dessa. Sedan kommer det naturligtvis när det blir klart att återigen diskuteras med Nordiska rådets svenska delegation. Som jag sa är detta de svenska förslagen; det är inte färdigt ännu. Då kommer vi att komma tillbaka.

När det gäller de arktiska .

Anf. 54 Hans Wallmark (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! Jag håller helt med om att det är bra att vi har en nordisk dimension när det gäller 5G-utbyggnaden. Jag tror att Norden kan komma väldigt långt. Det finns en ambitiös vision från de nordiska regeringarnas sida. Vi är helt eniga på den punkten.

Dock finns det en fara om man bara gör det till teknik. Det har vi sett till exempel med den ryska gasledningen Nord Stream 2. Det är inte bara teknik, det är inte bara en ledning, lika lite som det bara är en teknisk lösning när det gäller 5G. Det finns hela tiden den här säkerhets- och försvarsaspekten. Därför tror jag att det är viktigt att vi lyfter den i den nordiska debatten, precis som vi gör i den nationella debatten. Jag önskar att vi har en gemensam, koordinerad och pågående utbyggnad av 5G men att vi inte bortser från de säkerhetspolitiska hot som också ligger i det.

Sedan håller jag med om att det är bra att dessa visioner finns. Jag vet också att statsrådet har deltagit i möten med bland annat Nordiska rådets delegation. Det är dock en skillnad mellan det stängda sammanträdesrummet och den öppna kammardebatten. När man tar fram den här typen av gemensamma visionsdokument mellan flera länder är det lätt hänt att det faller mellan stolarna. Det förankras inte i respektive parlament, men det förankras inte heller i Nordiska rådet. Möjligtvis träffar man några parlamentariker i stängda sammanträdesrum, men det är inte samma sak som att ha en publik, allmän och generell debatt som allmänheten och medierna kan följa.

Därför vill jag ändå, fru talman, betona vikten och värdet av att lyfta en del saker från det stängda sammanträdesrummet till den öppna debatt som vi för här i kammaren. Det är min uppmuntran.

Sedan lämnade ju statsrådet en cliffhanger, fru talman, om att hon skulle berätta någonting centralt om det arktiska samarbetet och den arktiska strategin. Då tror jag att hon kommer att säga att riksdagen självklart ska få möjlighet att diskutera den arktiska strategin.

Anf. 55 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Jag börjar bakifrån så att jag hinner med det. När det gäller Arktisstrategin är det inte jag som är ansvarigt statsråd. Dock är det så att den innevarande svenska Arktisstrategin är från 2011, och utrikesministern har i utrikesdeklarationen framhållit att den kommer att uppdateras. Detta inleds nu under hösten, och riksdagen kommer på olika sätt att hållas informerad.

Jag måste också framhålla att vi har en Arktisambassadör, Björn Lyrvall, tidigare ambassadör i Washington, som mycket gärna kommer och diskuterar och berättar om detta.

När det sedan gäller 5G-frågan är vi helt eniga om att säkerhetsfrågorna är väldigt viktiga. Jag ska se till att utifrån denna debatt ta tillbaka till minister Ygeman, som sitter i Digitaliseringsrådet, att detta har tagits upp i riksdagens kammare.

Likaså menar jag att det är viktigt med en öppen diskussion. Nu har jag berättat om våra prioriteringar här i dag, så det har varit väldigt öppet. Sedan kommer vi tillbaka efter mötet i midsommar, när vi vet hur det blev efter de andra ländernas punkter och diskussioner. Jag ser fram emot att komma tillbaka till riksdagen då.

Anf. 56 Cassandra Sundin (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! De senaste åren har psykisk ohälsa hos barn och unga varit en viktig fråga inom det nordiska samarbetet. Psykisk ohälsa bland unga är en av Nordens största folkhälsoutmaningar.

I projektet Barn och ungas psykiska ohälsa i Norden vid Nordens välfärdscenter vill man bidra till att de nordiska länderna utvecklar och säkrar kvaliteten inom de insatser där välfärdssektorn stöder utsatta barn och unga. Sex dialogmöten hölls 2016 och 2017 i Norden, och varje dialogmöte arrangerades i samarbete med lokala och nationella aktörer i det land där mötet hölls.

Övergripande fokus var tidiga insatser och tvärsektoriellt samarbete. Områdena som diskuterades styrdes utifrån kontextuella behov i varje land. Förutom praktiker, forskare och tjänstemän vid bland annat kommuner och myndigheter var barn och unga som riskerar psykisk ohälsa med och fick sina röster hörda. Nordens välfärdscenter har sammanfattat de viktigaste budskapen från dessa möten i en kortare film som lanserades 2018.

Betydelsen av ett barn- och ungdomsperspektiv var en av de mest centrala frågorna, då det är barnen och ungdomarna som verkligen vet vad det innebär att vara ung i dag. Vi pratar ofta om barn och unga men inte med dem. Vi måste hjälpa barn och unga att hitta sina styrkor, och vi måste tro på deras förmågor. Precis som alla andra vill de också känna sig behövda.

Skolan är en annan stor källa till oro. Det är den plats där vi tillbringar många timmar och år, och där finns tusentals möjligheter att hjälpa och stötta de individer som är på väg att hamna snett. Från de barn och ungdomar som delade med sig av sitt perspektiv framkom en vilja att lärare och skolpersonal varje dag ska arbeta för att stärka varje elevs självkänsla. Forskning och erfarenhetsbaserad kunskap har visat att en väl genomförd skolgång är den viktigaste faktorn för trygghet och välbefinnande hos alla ungdomar.

Under alla dialogmöten diskuterades vikten av ökad medvetenhet om positiv psykisk hälsa, och det framkom en önskan om att arbetet med att stärka det psykiska och fysiska välbefinnandet ska utgöra en del av det dagliga arbetet för anställda inom förskolor och skolor. Det finns ett stort behov av lättillgänglig stödverksamhet för ungdomar som inte mår bra men som inte mår tillräckligt dåligt för att fångas upp av hälso- och sjukvården. För en del barn och ungdomar räcker det att få träffa engagerade vuxna, men andra behöver mer långsiktigt stöd från till exempel psykologer eller kuratorer.

I Reykjavik och Tórshavn var de tematiska områden som diskuterades flitigast vikten av tidiga insatser och bättre samarbete mellan olika sektorer. I Mariehamn diskuterades behovet av lättillgängliga stödaktiviteter. I Drammen fokuserade man på regeringens strategi för god psykisk hälsa, och i Stockholm var fokus elevhälsan och det civila samhällets betydelse som kompletterande aktör.

Det har även varit fokus på en rapport som lämnades på uppdrag från projektet Unga in i Norden - psykisk hälsa, arbete och utbildning. Det genomfördes i samarbete med Nordlandsforskning och koordinerades av Nordens välfärdscenter. Man gjorde kvalitativa intervjustudier på Island, på Färöarna och i Norge med unga som befinner sig i sårbara livssituationer mot bakgrund av utbildning, arbetslivserfarenhet och psykisk hälsa. Sedan analyserade och beskrev man i rapporten hur unga själva upplever sin situation och hur myndigheter och tjänsteutövare inom välfärdssektorn i länderna beskriver utmaningar, insatser och åtgärder inom denna grupp. Syftet var bland annat att få fram vilka investeringar beslutsfattare i de nordiska länderna behöver göra för att förbättra välfärden för Nordens unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Fru talman! Det nordiska samarbetet har en viktig roll inom det här svåra och komplexa området. Att stötta och utbyta erfarenheter kan göra mycket för arbetet i de enskilda nordiska länderna. Våra barn och unga är framtiden och bör också behandlas så.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.

Anf. 57 Joar Forssell (L)

Fru talman! Sällan känner man sig så hemma som när man vaknar upp i Helsingfors eller kanske i Oslo eller Riga. Och sällan är man så avis på ett annat land som när man tar sig hem på slingrande gator mellan husen en sen kväll i Köpenhamn, glad i hågen och med en röd pölse i handen.

Visst vore det väl egentligen härligt om vi helt enkelt var ett land och kunde ha svensk jämställdhet, norsk rikedom och naturrikedom, finskt fredsarbete och danskt nöjesliv och kanske till och med dansk arbetsmarknadslagstiftning i ett! Men vi är inte där än, och innan vi sänker den svenska fanan och hissar den nordiska vill jag slå ett slag för fördjupat nordiskt och baltiskt samarbete.

Det är klart att vi som är i den här regionen delar många utmaningar och många värderingar som gör det enkelt för oss att hitta lösningar. Vi behöver sudda ut och luckra upp alla gränser som finns mellan våra länder. Vi behöver se till att öka försvarssamarbetet. Vi är inte bra på samma saker. Det är naturligt att öka samarbetet mellan länderna i den här regionen så att vi kan ta del av varandras förmågor och bli starkare tillsammans.

Fru talman! Det är också naturligt att vi samarbetar i försvarsfrågorna därför att vi har ett gemensamt intresse i Östersjön och inte minst i Arktis. Vi har också en förmåga, om vi slår våra påsar ihop, att komma långt när det gäller innovation och klimat. Det vore väl bra om vi faktiskt kunde fördjupa samarbetet även där. Vi kommer att behöva till exempel norsk berggrund om vi ska kunna samla in och lagra all den koldioxid som vi behöver kunna lagra för att rädda klimatet.

Vi behöver också vara en gemensam och ännu starkare röst för demokrati, mänskliga rättigheter och hbtq-frågor i hela världen. Vi behöver sudda ut gränserna för arbetsmarknaden mellan våra nordiska länder så att det blir enklare att bo i ett land och arbeta i ett annat.

Norden

Fru talman! Jag kommer att yrka bifall till utskottets förslag - vi har ingen egen reservation - men jag vill göra det med emfas. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta luckra upp alla kulturella och språkliga gränser mellan våra länder, att vi kommer att fortsätta fördjupa våra samarbeten, att vi kommer att fortsätta se till att lagstiftningen blir mer lik så att det blir enklare att företaga och röra sig över gränserna och att vi kommer att fortsätta att bli ett gemensamt Norden som faktiskt kan stå upp för våra gemensamma värderingar också i världen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Handelspolitik