Anf. 41 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden.
Norden
Sveriges nationalsång anger en geografisk position, ett område som är långt större än det egna landet. Norden är både ett område på världskartan och en bestämning av vad vi också skulle kalla vårt hem. Ja, jag vill leva, jag vill dö här hemma.
Vi debatterar här i dag utrikesutskottets betänkande som behandlar regeringens skrivelse Nordiskt samarbete 2018 och Nordiska rådets svenska delegations verksamhetsberättelse 2018.
Samarbetet mellan de nordiska länderna är ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen, och hörnstenen är att jobba med frågor som ger nordisk nytta för de nordiska medborgarna. Utgångspunkten för varje förslag och tanke borde vara: Leder detta till ökad nytta och sammanhållning nordbor emellan? Det är inte alltid så, men det borde alltid vara så.
I takt med att oron i omvärlden ökat har fokus för Moderaterna och den partigrupp mitt parti tillhör, och vars arbete jag leder, de senaste åren legat på att försöka öka säkerheten för de nordiska medborgarna.
Fru talman! I östra Ukraina rasar ett lågintensivt krig sedan 2014 med runt 13 000 döda, över 30 000 skadade och över 1,6 miljoner internflyktingar. Rysslands illegala annektering av Krim är just det, en illegal annektering. I slutet av 2018 vid Azovska sjön provocerade Ryssland ytterligare med att hålla tjugotalet sjömän och matroser från Ukraina tillfångatagna. De sitter fortfarande inspärrade utan möjlighet till besök utifrån.
Längs med Gotlands kust läggs nu rören till Nord Stream 2. Det ryska affärsprojektet innebär stora säkerhetspolitiska risker. År 2016 ville min partigrupp att de nordiska länderna gemensamt skulle granska och försöka stoppa Nord Stream 2. Frågan är fortfarande aktuell. Europa behöver inte mer rysk fossilgas; vi behöver mindre.
Den förändrade geopolitiska situation som följt på utvecklingen i Ryssland har gjort Nordiska rådet angeläget om att bidra till ökad stabilitet i regionen. Det är positivt att Nordiska rådet antagit en strategi för internationellt samarbete 2018-2022 där man ska fortsätta att arbeta för ett ökat nordiskt fokus i säkerhets- och utrikesfrågor.
Låt mig peka på några av de förslag som har lagts fram för Nordiska rådet av Moderaterna med systerpartier. Ett handlar om planering för sjukvård inom civilt försvar. Vi menar att det är viktigt att de nordiska länderna breddar samarbetet inom sjukvården i Norden så att det innefattar operativ planering och förberedelser för förhållanden bortom det fredstida.
Vi lade också fram ett medlemsförslag om ett nordiskt polisiärt samarbete mot cyberbrottslighet och inom forensiskt arbete. Det finns ett etablerat polisiärt samarbete i Norden, men med tanke på att cyberbrottsligheten ökar och blir alltmer komplex samt att de tekniska möjligheterna till bättre fakta i utredningar ökar samtidigt som ärendena vid forensiska myndigheter blir alltmer komplexa vill vi att det nordiska samarbetet på cyberområdet och inom forensiskt arbete ses över och utvecklas ytterligare.
Fru talman! Moderaterna menar att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att effektivisera, stärka och modernisera det nordiska samarbetet. De baltiska länderna ska när det är möjligt och när de själva så önskar inkluderas i det nordiska samarbetet.
Sverige ska fortsätta att verka för ett fördjupat nordiskt samarbete också på det säkerhetspolitiska området och ytterligare stärka det bilaterala samarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna. Om vi i Norden är syskonstater är Estland, Lettland och Litauen våra närmaste kusiner i fråga om historia, kultur och delade värderingar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Vi menar att Sverige ska vara en ledande aktör i Östersjöregionen och prioritera frågor som rör Östersjöregionen, inklusive Tyskland och Polen. Vi ska stärka samarbetet och alliansbyggandet genom bland annat ökad och breddad diplomatisk närvaro i regionen. Samarbetet ska bygga på ett bredare nordiskt-baltiskt nätverk inom politik, handel och säkerhet.
I vissa frågor, såsom handel och säkerhet, bör också Storbritannien och Nederländerna inkluderas i det nordiskbaltiska samarbetet. Vi delar nämligen den norra flanken och har Hansan 2.0 framför oss.
Fru talman! Det nordiska försvarspolitiska samarbetet inom Nordic Defence Cooperation, Nordefco, fördjupas också alltmer och omfattar till exempel gemensamma övningar, samarbete i internationella insatser och materielsamarbeten. Även bilaterala samarbeten mellan Sverige och enskilda länder i Norden har utvidgats. Försvarssamarbetet med Finland är det tydligaste exemplet.
Ett visionsprogram för Nordefco har lagts fram till 2025, vilket är bra. Men det har hittills inte underställts något parlament eller Nordiska rådet för diskussion eller beslut.
Att ha ett godkännande eller stöd från Sveriges riksdag borde inte uppfattas som ett problem för våra regerande socialdemokrater. Se det i stället som en styrka och en möjlighet!
Svårigheten i det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet är att de olika länderna har olika säkerhetsarrangemang. Sverige och Finland är med i EU, men inte i Nato. Danmark är med i både EU och Nato, men har vissa undantag inom EU-området. Norge är bara medlem i Nato. De olika tillhörigheterna blir gränssättande för hur långt den nordiska integrationen kan gå på försvars- och säkerhetsområdet.
En lösning som skulle förenkla och förbättra det nordiska försvarssamarbetet vore ett svenskt Natomedlemskap. Än viktigare är att denna lösning skulle öka svensk säkerhet och bidra till att säkra freden i Östersjöområdet.
Fru talman! Sverige måste bidra till att möta de stora klimatmässiga, ekonomiska och säkerhetspolitiska förändringarna i Arktisregionen på ett klokt sätt. Klimatförändringarna ställer de boende i Arktis, Sverige och övriga världen inför en rad nya utmaningar. Samtidigt som isen drar sig tillbaka öppnar teknikutvecklingen för transportleder genom Norra ishavet och en ökad tillgång till naturresurser i Arktis.
Givet att klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar är det djupt olyckligt att Arktiska rådet i Rovaniemi, där utrikesministrarna träffades för några veckor sedan, inte kunde enas om en gemensam slutdeklaration om det arktiska samarbetet.
Vi Moderater har sagt att Sverige bör ta fram en ny Arktisstrategi och vara en aktiv part i Arktiska rådet och välkomnar att så nu sker från regeringens sida. Med tanke på den tillspetsade ryska retoriken och den ökade militära närvaron i vårt närområde spelar Arktiska rådet långsiktigt en säkerhetspolitisk roll. Arktis strategiska betydelse gör att regeringen bör presentera den kommande Arktisstrategin i en särskild skrivelse till riksdagen. Även här är det inte så dumt att söka stöd och bredare uppbackning än det mer blygsamma hundratalet ledamöter som annars utgör ministären Löfvens närmaste krets.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Med de orden, fru talman, yrkar jag bifall till Moderaternas reservation nr 1 under punkt 1.
Jag vill avsluta med att rikta ett varmt tack till de ledamöter som ingår i Nordiska rådets svenska delegation och de duktiga riksdagstjänstemän som biträder delegationen i dess arbete.