Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande

Betänkande 2005/06:BoU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 juni 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ägare till byggnader måste lämna in energideklaration (BoU9)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. En ny lag införs om att ägare till byggnader ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att successivt omfattas av reglerna.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Bifall till ett av utskottet på eget initiativ framlagt förslag till lag om ändring i jordabalken. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-05-04
Trycklov: 2006-06-01
Justering: 2006-06-01
Trycklov till Gotab och webb: 2006-06-02
Trycklov: 2006-06-05
Reservationer: 13
Betänkande 2005/06:BoU9

Alla beredningar i utskottet

2006-05-04

Ägare till byggnader måste lämna in energideklaration (BoU9)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Dessutom föreslås att ägare till byggnader genom en ny lag ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Den nya lagen grundar sig på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att succesivt omfattas av dessa regler.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-06-13

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 123 Mariam Osman Sherifay (S)
Fru talman! I det betänkande som kammaren nu ska debattera behandlas propositionen Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande och de fem motioner som har väckts med anledning av propositionen. Betänkandet innehåller tre delar. Den första är ett förslag om en ny lag om så kallade energideklarationer för byggnader. Den införs för att man ska genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda. Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Detta är alltså regler som nu införs i alla EU-länder. Varje byggnads ägare ska kunna presentera en deklaration som visar hur stor energiförbrukningen är, hur väl ventilationen fungerar och hur hög radonhalten i huset är. En sådan deklaration ska upprättas när en byggnad uppförs. För större så kallade specialbyggnader och byggnader som upplåts med nyttjanderätt ska det alltid finnas en deklaration som inte är äldre än tio år. En deklaration ska vidare upprättas när en byggnads säljs, om det inte redan finns en deklaration som inte är äldre än tio år. Deklarationen ska upprättas av en oberoende expert. Ett exemplar av energideklarationen ska lämnas in till Boverket som ska ansvara för ett deklarationsregister. Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2006. Den andra delen i betänkandet är ett förslag till ett nytt delmål för energieffektivisering i bebyggelsen. Målet är avsett att ersätta det nuvarande delmålet om energianvändning i byggnader under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I betänkandets tredje del redovisas innehållet i ett nationellt program för energieffektivisering i byggnader och energismart byggande. Med denna inledning överlämnar jag nu ärendet till debattörerna.

Anf. 124 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Så här vid mandatperiodens slut och bostadsutskottets sista skälvande minut ska vi i dag debattera energideklarationer något som regeringen fått på EU-rekommendationer. När EU la sig i denna fråga var det sannolikt inte för att svensken plåga för vi har ju kommit riktigt långt när det gäller energisparåtgärder och sånt. Trots detta väljer s-regeringen att föreslå mer än EU kräver. Och därför vill vi moderater att riksdagen förslaget nedgräver. Vi vill ha ett förslag som är kostnadseffektivt och icke byråkratiskt explosivt ett förslag som gör fastighetsägare positiva och därmed vill energieffektiviseringsarbete bedriva. Det handlar om att involvera alla fastighetsägare och lita på att de vill vara energislöserijägare. Från Moderaternas sida efterlyser vi ett minimalistiskt förslag som alla kan ta och ha med välbehag. Börja med att samla in uppgifter från de energislukande husen för där kan kilowattimmar sparas till tusen. Besiktiga på plats bara byggnader med undermålig energiprestanda allt i Sabos, HSB:s, Riksbyggens, SBC:s, Villaägarnas, Fastighetsägarnas och Hyresgästföreningens anda. Nu ska oberoende energiexperter utbildas och anställas i tusental fast s-regeringen enligt EU faktiskt kunnat göra ett annat val. Om du uppför en byggnad större än 1 000 kvadratmeter får du problem om du inte redovisar alternativa och politiskt korrekta energisystem. Men vem kan man lita på när det gäller vilket energislag som för tillfället är det politiskt rätta när det under årens lopp är än det ena och än det andra energisystemet på vilket politiker bidragspengar sprätta? Ena året är elvärme, nästa år är det solenergi och kanske vindkraft, för att året därpå bli värmepump. Som enskild medborgare tycks förslagen om vad gäller för dagen vara en ren slump. Alla energideklarationsuppgifter som insamlas ska till typiskt svenskt register omvandlas. Energiexperter, energideklarationer och energiregister kommer på en nota, som vi som medborgare förväntas betala utan att knota. Nej, nu får det vara nog. Moderaterna säger nej med fog. Fru talman! Givetvis står vi moderater bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till bara reservation nr 1, för att kammaren ska slippa voteringskonvulsioner. Fru talman! Slutligen vill jag tacka bostadsutskottets ledamöter som ständigt stretar. För er alla vill jag en ljuv, varm och vilsam sommar trumpeta. Bostadsutskottets kansli vill jag också tacka och önska er välbehövlig ledighet i dessa sommartider, med skrivbord utan propositions- och motionspyramider. (Applåder)

Anf. 125 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag kan säga direkt att jag inte alls kommer att bli lika poetisk. Men det får gå ändå. Jag kanske har andra kvaliteter. Debatten handlar alltså om ett betänkande som presenterades av inledningstalaren, Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Det riksdagen främst har att ta ställning till i det betänkandet är ett förslag till ny lag om energideklaration för byggnader. Jag ska koncentrera mig ganska mycket på detta. Folkpartiet ställer sig naturligtvis bakom samtliga reservationer där vi är med. Jag avstår dock från att yrka bifall till någon. Jag kan instämma i det bifallsyrkande som föregående talare avgav för reservation 1. Det skapar ingen ytterligare oreda. Jag kan tyvärr bara konstatera att bostadsutskottet inte ställer sig bakom Folkpartiets förslag till lag. Vi har ett fullständigt lagförslag i bil. 4, som ni kan se. Det hade inneburit en lag med betydligt mindre byråkrati och mindre kostnad för att få fram energideklarationerna. Vi föreslår alltså inget avslag på propositionen utan vi ser ett värde i sig att den antas med de ändringar som vi har föreslagit. En lag kan aldrig vara ett självändamål. Det måste vara väldigt centralt att fokusera på det man vill uppnå med en ny lag när man inför den. I regeringens proposition kan man läsa att syftet är att främja effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Det är naturligtvis vällovligt. Avsikten är också att genomföra ett EG-direktiv om byggnaders energiprestanda, som presenterades i början. Direktivet antogs mot bakgrund av att en ökad energieffektivitet är en viktig del för att följa Kyotoprotokollet och bidra till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Det resonemanget stämmer väldigt väl överens med den målformulering som samtliga borgerliga partier i alliansen tidigare har framfört som ett förslag till delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I just reservation 1, som jag yrkat bifall till, fokuseras på en minskning av fossila bränslen och därmed minskade utsläpp av växthusgaser. Den stämmer väldigt bra överens med den formulering som var tänkt från början i direktivet. Fru talman! I övrigt ska jag försöka koncentrera mig på innehållet i lagen om energideklarationer för byggnader. Förutom syftet med lagen är det naturligtvis viktigt hur man ska uppnå detta syfte. Vid beredningen av ärendet hade vi besök av ett stort antal, jag skulle säga nästan samtliga, tunga aktörer inom bostadssektorn. Det är de som ska använda energideklarationssystemet i verkligheten. Samstämmigt såg man ett värde med energideklarationen och ställde sig positiv till den som ett instrument för att uppnå syftet med energieffektiviseringen. Det var Fastighetsägarna i Sverige, Sabo, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, HSB och Villaägarnas Riksförbund. Även SBC var med på ett hörn. Man ställde sig alltså positiv, men kravet var att det skulle vara enkelt och kostnadseffektivt för att bli ett bra verktyg för att sänka energikostnaderna. Helt avgörande är trots allt att de berörda fastighetsägarna tar till sig detta och genomför de åtgärder som energideklarationen synliggör behov av. För att man ska uppnå detta måste naturligtvis lagstiftningen vara förankrad och upplevas som ändamålsenlig. Fru talman! Folkpartiet har i sin motion med anledning av propositionen lagt fram ändringsförslag på hur aktuell lag kan utformas så att det blir ett lätthanterligt system. Vi är också i grunden positiva till energideklarationer som ett verktyg för att uppnå lägre energianvändning i byggnader och har därför valt att inte yrka avslag på lagförslaget, även om vår kritik mycket sammanfaller med det vi kunde utläsa av poesin alldeles nyss. Det som Folkpartiet föreslår är egentligen bara delvis avslag på regeringens förslag som skulle få till följd att vi får ett mindre byråkratiskt system som har alla förutsättningar att ge utrymme för aktörerna inom fastighetssektorn att effektivt arbeta just med energieffektivisering. I korthet innebär Folkpartiets förslag att kravet på besiktning tas bort. Arbetet ska inriktas på de fastigheter som har sämst energiprestanda. Energideklarationen kommer att visa detta och ge fastighetsägaren incitament att vidta åtgärder. Vidare föreslår vi att det inte ska krävas certifiering av de oberoende experter som ska upprätta energideklarationerna. Vi anser nämligen att det ligger i fastighetsägarens eget intresse att välja en expert som gör ett bra jobb. Det är faktiskt fastighetsägaren själv som har nytta av de upplysningar som tas fram. Vi vill heller inte inrätta något centralt energideklarationsregister hos Boverket. Vi tycker inte att kostnaden för ett sådant register kan motiveras av de vinster som uppnås. Vi tycker snarare att branschens förslag om ett gemensamt register som man har i egen regi inom bostadssektorn är väl värt att pröva i stället. Över huvud taget skulle hela processen med framtagandet av lagstiftningen ha mått bra av om branschens synpunkter tillvaratagits på ett betydligt bättre sätt än som har varit fallet. Fru talman! Till slut vill jag också nämna att Folkpartiet vill att regeringen återkommer i en fråga. Vi vill ha en bättre analys när det gäller undantag för fritidshus, som diskuteras i förslaget. Det vi bland annat tagit fram som exempel är den typ av stugbyar som den svenska turismen bygger mycket på. Man hyr ut stugor i olika sammanhang. Visserligen står det att det är i fjällbygden, men det finns motsvarande i skärgårdsområden och lite varstans. I just de här stugbyarna kan det vara mycket blandat ägande. Det kan vara både kommersiella aktörer och privata bostäder som samägs inom ett område. Då skulle vissa kunna få undantag och andra inte. Jag tycker i ärlighetens namn att det när man läser betänkandet ser ut som om bostadsutskottet inte ens har gjort ett allvarligt försök att analysera den här frågeställningen. Den har snarare mest avfärdats, skulle jag vilja påstå. Det finns naturligtvis fortfarande chans för utskottets majoritet och riksdagens majoritet att faktiskt titta närmare på Folkpartiets förslag. Vi tar bort vissa paragrafer och ger utrymme för att det här ska kunna fungera. Aktörerna får ett verkligt utrymme att visa att man menar allvar med det ansvar som man säger att man vill ta. Jag vill naturligtvis också ta tillfället i akt att framföra, även å Ninas vägnar förstås, Folkpartiets tack för mandatperioden i bostadsutskottet. Det har varit en fantastiskt lärorik period. Jag vet inte vad som händer sedan. Vi hoppas att inte bostadspolitiken dör med utskottet. Det vore lite skrämmande. Det kan inte vara på en så skör tråd det hänger. Jag vill naturligtvis tacka även kanslipersonalen som har formulerat det vi har tänkt på ett sådant bra sätt.

Anf. 126 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Kanske skulle en sådan här debatt med den viktiga och intressanta rubriken "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" läggas på årets kallaste dag, inte en av de varmaste och ljusaste vi har i landet. Det hade kanske satt lite mer fart på frågan, vad vet jag. Hur som helst har vi fått en god inledning till om vad betänkandet handlar om. För att inte glömma bort det yrkar jag bifall till reservation 1. Det finns egentligen mycket att säga om regeringens proposition, men jag ska koncentrera mig till några av de reservationer som vi kristdemokrater har eller finns med på i betänkandet. Ämnet är viktigt och intressant och innebär faktiskt också förväntningar. Inledningsvis tycker jag att det hade varit av större vikt att regeringen koncentrerat sig och satsat mer på till exempel de nio insatsområdena jämfört med energideklarationerna. Tänk om vi i dag hade haft ett rejält åtgärdspaket när det gäller det nationella programmet! I propositionen, som ligger till grund för betänkandet, finns bara bedömningar och planerade insatser. Fru talman! Vi kristdemokrater tycker att det är bra med åtgärder för energianvändandet i bostadssektorn. En effektivisering av energianvändandet är viktigt i omställningen till ett mer hållbart samhälle. En minskning av de klimatpåverkande utsläppen måste vara av högsta prioritet inom alla samhällssektorer och politikområden. Bostadssektorn är den sektor i samhället där utsläppsminskningen av växthusgaser hittills har varit mest betydande och där det sannolikt finns störst potential att minska utsläppen ytterligare. Den stora frågan är hur detta kan göras, och där måste tyngdpunkten ligga. Det är stor skillnad på energieffektivisering och energismart byggande och energideklarationer. Man sparar ju ingen energi på att bara utfärda energideklarationer. Nu ska jag något kommentera dels målet för energieffektivisering, dels energideklarationen. Först om målet, som behandlas i reservation 1. Precis som det står i betänkandet fastställdes den nuvarande formuleringen av delmålet om energianvändningen med mera i byggnader så sent som i höstas. I propositionen lägger regeringen fram ett nytt mål som ska ersätta det nyss antagna, eller vad menas egentligen i dagens betänkande? Vi kanske kan få ett klargörande på den punkten från Socialdemokraterna. I det aktuella avsnittet i propositionen framgår inte riktigt om detta mål ska ersätta nuvarande delmål. Inte heller framgår det av förslaget till riksdagsbeslut. Precis som vi skriver i reservationen anser vi att regeringens förslag när det gäller mål som är fastlagda av riksdagen i fortsättningen måste ges en tydligare utformning. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Beskedet från oss borgerliga partier som står bakom reservation 1 är att vi står fast vi den gemensamma uppfattning som vi redovisade hösten 2005 i samband med riksdagens behandling av propositionen Svenska miljömål . Det torde väl vara viktigt att fokusera på minskningen av fossila bränslen i detta delmål. Det handlar också om en tydlig och realistisk markering av hur stor minskning av växthusgaser som bostadssektorn kan bidra med. I stället för en bruten energianvändning borde det aktuella delmålet ha följande formulering: "Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än 1995. Bostadssektorn bör minska sitt bidrag till utsläpp av växthusgaser med minst 40 % till 2020 jämfört med utsläppen 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt genom en övergång till uppvärmning som inte baseras på fossila bränslen." Fru talman! Slutligen vill jag ta upp hur vi kristdemokrater ser på den mest heta frågan just nu som gäller energideklarationerna. Precis som jag sade inledningsvis tycker vi att det är bra med åtgärder för att minska eller effektivisera energianvändandet i bostadssektorn. Utan EU-åtgärder eller insatser från regering och riksdag tror jag att den ekonomiska verkligheten gör att både fastighetsägare och hyresgäster alltmer ser en vinst i olika energiåtgärder. Därför borde regeringen ha ägnat mer energi, om uttrycket tillåts, åt de åtgärder som skissas i handlingsprogrammet. Det krävs en bred uppsättning styrmedel som skapar goda ekonomiska och praktiska incitament för fastighetsägare, boende och andra nyttjare av lokaler. Ägarna av bostadsfastigheter, oavsett om det är småhus eller flerbostadshus, är onekligen de viktigaste samhällsaktörerna att samverka med i fråga om energieffektivisering i bostadssektorn. Ändå har regeringen valt att förbigå de mycket allvarliga invändningar som bostadsägarnas olika företrädare framför i sina remissvar och i andra sammanhang. Det är för långtgående förslag som kommer att innebära ett onödigt tungrott system med omfattande byråkrati och kostnad för alla berörda. Den samlade kritiken från de olika aktörerna som ska verka utifrån lagen om energideklarationer är tydlig, och om nu inte ni i majoriteten vill lyssna på oss i oppositionen borde ni lyssna mer på den samlade kritik som ni fått. Låt mig bara sammanfatta kritiken från några av organisationerna. Till exempel har Sabo förslag till en frivillig modell som prioriterar de 25 % av fastigheter som har den största energihushållningspotentialen. Sabo anser att denna modell bör testas i full skala under en tioårsperiod. Fastighetsägarna har tillsammans med hyresgästerna förespråkat att deklarationen ska delas upp i två steg. Det första steget ska vara att deklarera energiprestanda med hjälp av uppmätta värden. Byggnader med dålig energiprestanda ska i ett andra steg besiktigas och få byggnadsspecifika åtgärdsförslag för att förbättra energiprestandan. Den certifiering av experter som kan förväntas fördyrar och komplicerar energideklarationsförfarandet. Fastighetsägarna har också med kraft ifrågasatt nyttan i relation till kostnaderna av att Boverket ska föra ett register över energideklarationer och besiktningsprotokoll. Jag vill också nämna Villaägarnas Riksförbund, som menar att EU-direktivet har övertolkats och tror mera på frivilliga initiativ. Villaägarna bedömer att systemet med certifierade experter är ineffektivt och kostnadsdrivande och att EU inte ställer krav på certifierade experter. I stället förordas att en energideklaration, liksom vid allmän fastighetstaxering, ska upprättas av fastighetsägaren och sändas till en oberoende expert, vilket gör att man kan undvika att skapa en ny konsultkår med certifierade experter. Sammantaget visar dessa ifrågasättanden och farhågor att regeringen inte valt ett väl avvägt sätt att genomföra direktivet om byggnaders energiprestanda. Regeringen behöver avstanna lagstiftningsprocessen och i god ordning tillgodogöra sig de synpunkter som berörda och medverkande samhällsaktörer givit uttryck för. Riksdagen bör därför avslå förslaget till lag om energideklaration för byggnader och begära att regeringen återkommer till riksdagen med ett förändrat förslag till lagstiftning för att genomgöra Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda. Slutligen, fru talman, som ständig ersättare i bostadsutskottet vill jag naturligtvis tacka kolleger för gott samarbete och tacka också bostadsutskottets kansli för ett fantastiskt fint arbete under mandatperioden.

Anf. 127 Rigmor Stenmark (C)
Fru talman! Jag tycker att det är ganska bra att vi har den här debatten i dag då solen skiner. Det ger en liten glimt om att det finns möjligheter till alternativa energikällor. Det är faktiskt så att solen skiner även i Sverige emellanåt. Trots det behövs det komplement, för de varma dagarna varar inte så länge. Energiförbrukningen i dag i Sverige går till stor del till vårt boende. Nästan 40 % av energin förbrukas inom sektorn bostäder och lokaler. Det är ungefär samma storlek på energiförbrukningen som Sveriges industrier har. Sedan 1970-talet har energiförbrukningen inom den här sektorn varit ganska oförändrad, trots att det har byggts flera hus. Enligt undersökningar beror det främst på att en effektiv uppvärmningsenergi som olja till stor del har ersatts av mer effektiva uppvärmningsmetoder, som el och fjärrvärme. Energiförlusterna har flyttats från bostadssektorn till omvandlingssektorn där el och fjärrvärme framställs. Inom bostadssektorn används större delen av energin, ca 60 %, till uppvärmning och varmvatten. Övrig energiförbrukning utgörs av bland annat driftsel och hushållsel. Att spara energi inom bostadssektorn är en viktig del i miljöarbetet för att minska bland annat koldioxidutsläppen. Men energieffektivitet i bebyggelsen är inte bara eftersträvansvärd ur miljösynpunkt. Den bidrar även till ett mer långsiktigt hållbart samhälle där vi får en säkrare och stabilare eltillförsel och där vi kan minska såväl kärnkrafts- som olje- och kolberoendet. Genom att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för energibesparingar bidrar vi också till ett expertkunnande i Sverige och möjligheter till nya arbetstillfällen och även att Sverige kan bli en exportör inom sektorn. Bostadssektorn i Sverige har en stor potential för energibesparingar. Vi har ett stort äldre fastighetsbestånd, inte minst i miljonprogramsområdena, där behovet av underhåll blir allt större. De höga energipriserna bidrar även till att öka den ekonomiska lönsamheten för energisparande åtgärder. Man kan nästan säga att det inte är något ont som inte har något gott med sig. Fru talman! Jag vill bara beröra några reservationer som vi i Centerpartiet har i det här betänkandet. Men på grund av den nuvarande arbetssituationen i riksdagen avser jag inte att vare sig begära rösträkning eller votering. Reservation 4 handlar om nya insatser inom programmet för energianvändning. Energianvändningen har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är positivt eftersom energieffektivisering och en övergång till förnybara energikällor är angelägna frågor. Energiförbrukningen kan också minskas avsevärt. Det gäller inte minst i bostadsbestånd och övrig bebyggelse. Ny bebyggelse måste givetvis redan från början utformas så att energianvändningen minimeras. Jag har tidigare talat om den äldre bebyggelsen. Fru talman! Vi från Centerpartiet tycker att det är väldigt positivt att regeringen nu presenterat ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Centerpartiet stöder i princip detta, för det ger en grund för att gå vidare och utforma konkreta åtgärder som måste vidtas. Vi vill redan nu gå ett steg längre, och det har vi också påtalat i vår motion. Låt mig ta tre exempel. 1. I målet för statens upphandling av energirelaterad upprustning anser vi i Centerpartiet att staten måste gå före som föredöme. Målet för upphandling är därför alltför vagt formulerat, som vi ser det. Vi anser att det ska ställas ett krav som innebär att statlig upphandling alltid ska ske i den så kallade bästa kvartilen, den bästa fjärdedelen. Det bör vara kravet i all offentlig sektor. 2. När det gäller energihushållningskrav vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler anser vi att regeringens krav inte är tillfyllest. El är en av de mest effektiva och flexibla energiformerna. Att använda el till att värma luft är därför resursslöseri. Det enda rimliga är att förbjuda direktverkande el som uppvärmningsform vid nybyggnation av bostäder för permanentboende. 3. Det individuella beteendet har en mycket stor betydelse för energiförbrukningen i en byggnad. Enligt studier varierar energianvändningen med upp till tre gånger i identiska hus och med upp till sex gånger i identiska lägenheter beroende på hur du och jag beter oss. Individuell mätning av tappvarmvatten och värme synliggör också åtgången. Om man dessutom skulle låta åtgången påverka en hyresgästs hyra, skulle energiförbrukningen sannolikt påverkas i hög grad eftersom alla strävar efter så låga kostnader som möjligt. Individuell mätning är en stor potential för energibesparing och även en möjlighet att spara pengar genom minskad energiförbrukning. Man kan alltså slå två flugor i en smäll. Fru talman! När det gäller reservation 7 om pågående insatser inom programmet anser vi att de mål och redovisningar som har uttalats av regeringen när man diskuterar behovet av åtgärder i mångt och mycket är bra. Men i konkret handling skulle vi vilja vi se ett kraftfullare program. Det är viktigt att arbetet med ökad energieffektivitet stimuleras genom långsiktiga stöd och att stöden är teknikneutrala. I dag råder det en viss skevhet. Stöden till konvertering från olja har gått relativt snabbt åt så att säga, medan stöden till konvertering av direktverkande el inte alls har haft samma fart. Ett annat perspektiv som skiljer Centerpartiet från regeringen är att vi vill använda oss av att uppmuntra, ge en morot i stället för att piska fram ett beteende hos medborgarna. Centerpartiet vill att det ska kännas positivt att vara miljövänlig, för det är det ju. Det ska stimuleras, inte bestraffas. I dag bestraffas den som genomför energibesparande åtgärder i sin fastighet. Standardhöjande installationer ger ett högre taxeringsvärde och med automatik högre fastighetsskatt. Det anser vi i Centerpartiet är fel väg att nå målet. Vi vill åstadkomma förbättringar genom att ge den enskilde och marknaden incitament till energieffektivisering och ett smart byggande. Vi tror på människorna, vi tror på aktörerna på marknaden. Till sist, fru talman, vill jag helt kort beröra energideklarationerna. I Centerpartiet är vi positiva till dessa. Men vi har lyssnat in den kritik som har riktats mot det föreslagna systemet. Kritik har kommit från i princip samtliga aktörer. Man har påtalat att man är positiv till energideklarationer men att de måste utformas på ett annat sätt så att mer av frivillighet finns med. Ett genomförande av systemet som det föreslås nu riskerar att skapa ett regelverk som den enskilde fastighetsägaren och övriga parter uppfattar som en pålaga med enbart byråkratiska krav. Då vet vi hur det blir. Det blir inget bra instrument för energieffektivisering, utan det blir bara ett sätt att försöka komma runt bestämmelserna. Centerpartiet anser att regeringen måste se över systemet och få med sig aktörerna så att det blir ett verkligt bra instrument, som det var tänkt att vara. Till sist vill jag rikta ett trefaldigt tack - tack, tack, tack - först och främst till alla mina väljare som har givit mig förtroendet att vara i riksdagen i nästan tolv år. Sedan vill jag rikta ett tack till alla talmän, till alla kanslier och kanske främst ett jättevarmt tack till er alla i bostadsutskottet. Det har varit en fantastisk tid, och jag kommer att sakna er. Lycka till i valet! Jag håller naturligtvis tummarna - förlåt mig ni på den andra sidan - för att vi får en ny regering. För övrigt önskar jag också att det ska bli en bra opposition. Lycka till allihop!

Anf. 128 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Fru talman! Jag instämmer i väldigt mycket av det som Rigmor har sagt. Jag får väl börja med att instämma i alla tack. Centerpartiet har trots alliansen valt att gå med på den här propositionen. Det var väl bra i och för sig. Jag upptäcker dock att Miljöpartiets motion och Centerpartiets motion är ganska lika. Jag har själv varit med och tagit fram den här propositionen, och jag måste säga att jag är ganska besviken över att vi inte kunde ro den i land. Väldigt mycket som står i den är jag väldigt nöjd med. Och jag säger som Rigmor, för vi i Miljöpartiet hade också velat gå lite längre. När vi inte fick igenom våra synpunkter valde vi att stå utanför och skriva en egen motion. Men sedan vände sig regeringen och Vänsterpartiet i stället till Centerpartiet och fick Centerpartiet med på propositionen. Därför blir jag lite förvånad när jag ser att det var så mycket invändningar mot den. Mina invändningar samstämmer faktiskt i stort sett med en hel del frågor som Rigmor Stenmark tog upp. Det har ju visat sig genom åren att vi haft ganska likartade synpunkter på mycket. Jag tackar utskottet så hemskt mycket för att man har bemött alla våra yrkanden väldigt välvilligt. Man har genomarbetat utskottets betänkande med väl motiverade svar på att man inte kan ställa upp på allt som Miljöpartiet föreslår. Bland annat är det detta med mål för minskad energianvändning. Där är det ju faktiskt så att vi alla här diskuterar i lite olika takt, om det ska vara si eller så många procent som ska uppnås till det eller det årtalet. För Miljöpartiets del har vi tyckt att 25 % till år 2020 skulle man kunna uppnå, och 60 % till 2050 lite mer långsiktigt. En sak som utskottet har bemött välvilligt är ju viktningen av solvärme. Där har man tyckt att det här helt enkelt är något som kan ingå i uppdraget för genomförande av det här EG-direktivet, att man tittar på de frågorna. Så det tycker jag var bra. Detsamma gäller ägardirektiv och regleringsbrev, som Miljöpartiet också har haft synpunkter på och sagt att där kan man komma långt. Där tycker jag också att man ställer upp rätt bra. Utan att direkt säga att vi har rätt försöker man ändå tillmötesgå våra synpunkter. Vi hade ju lagutskottet här tidigare. Nu är det ju meningen att bostadsutskottet och lagutskottet ska gå ihop i ett civilutskott. Det hade varit väldigt lämpligt just i dag. Jag har med mig Bilen, biffen, bostaden , som är slutbetänkandet av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion. Där är bostaden en inte alldeles liten del. Det är snarare så att det är en av konsumentens stora satsningar i livet när man köper sin bostad eller satsar på att ingå i en bostadsrättsförening. Man gör i alla fall en väldigt stor investering. Då vill man ju som konsument se vad det här innebär. Man köper ju inte bara ett hus utan man ska förvalta det i väldigt många år. De flesta köper ju inte en bostad och säljer direkt för att få en spekulationsvinst utan man köper faktiskt för att bo. Det är en väldigt stor investering för de flesta människor. Man "dras" med det här huset, fastigheten och dess driftskostnader, i väldigt många år. Det är därför jag tycker att det här kravet på en energibesiktning, en energideklaration, är välmotiverat - i alla fall ur konsumentens synpunkt helt enkelt. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att den dag man köper ett hus frågar man efter detta. Man vill helt enkelt veta: Hur mycket drar det här huset? Man frågar inte bara säljaren. Säljaren kan ju ha en viss tendens att underskatta detta för att försköna sitt hus och säga att det inte drar så mycket. Säljaren kanske nöjer sig med att ha 18 grader inne medan den presumtiva köparen vill ha högre innetemperatur. Man kanske har småbarn. Då vill man ha ett oberoende uttalande. Det tycker jag är väldigt bra. Vad jag har förstått, i alla fall på de flesta som uppvaktade oss, tyckte man nog att det var bra att det var någon utomstående som gjorde det här som inte hade direkt intresse av att frisera sina siffror. Nu tror jag kanske inte att man gör det, för det upptäcks ju ganska snabbt. Det finns ändå vissa mallar att gå efter. Staten måste gå före. Det har Miljöpartiet framhållit i motionen. Vi tycker att det finns metoder. Det finns miljömärkningssystem som man kan följa efter. I det här betänkandet, som Stefan Edman har gjort, beskriver man det här. Därför behöver det inte uppfinnas på nytt. Därför behöver man inte utreda ännu mer utan det är bara att gå på den modell som finns. Den är mycket användbar som den är. Det rekommenderar vi helt enkelt, och vi har med det i våra yrkanden. Något som inte heller behöver utredas mer är möjligheten till individuell mätning av värme och varmvatten. Vi var ju, de flesta av oss i alla fall, i Norrköping och besökte Ringdansen där. Där såg vi faktiskt hur alla vann på den här modellen. Alla var väldigt nöjda. Det var en väldigt enkel modell, och man kunde se hur man låg till i förbrukning. Den modellen finns alltså och är färdig att använda. Ett yrkande som vi har är att industrier och verkstäder inte ska undantas. Nu tänker man sig att man ska kunna vänta med det, men det är ju en väldigt stor del. Bebyggelsesektorn innehåller ju mycket mer än bostäder och lokaler. Uppvärmningen av industrins lokaler, nu menar jag inte processen, för den har man redan tagit itu med, tror jag har en väldigt stor betydelse för den totala energianvändningen. Där tycker inte Miljöpartiet att man ska medge några undantag för industrins lokaler. Det borde vi också ha kommit lite längre med. Nu gjorde vi tyvärr inte det. Sammantaget tycker jag att det är bra att man genomför det här EG-direktivet. Det finns mycket mer att ta itu med, och jag hoppas att vi får se en effektivisering och en minskad energianvändning i bebyggelsen. Med det, kära utskott, tackar jag för den här mandatperioden och hoppas att vi ses i riksdagen i höst igen.

Anf. 129 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Riksdagsledamöter i bostadsutskottet! I dag finns det goda exempel på nya bostäder som kräver ingen, eller mycket lite, energi för att värmas upp. Flera av er har säkert varit och sett husen i Lindome, som värms upp enbart av den värme som vi människor, människorna som bor där, själva alstrar. Det är en fantastisk utveckling som jag är säker på att vi kommer att få se mer av i framtiden. Elen blir ju allt dyrare, och det är nödvändigt att minska bostädernas totala energianvändning för att Sverige ska bli det första land i världen som blir oberoende av fossila bränslen. Industrin har arbetat länge för att minska sin elanvändning. Nu är det bostädernas tur att bli mer energieffektiva. 40 % av all el som används går åt till att värma upp bostäder. Det är alldeles för mycket, och det är hög tid att vi gör något åt detta. Dagens betänkande, som behandlar regeringens proposition Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande , är en del av arbetet med att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Varför krävs det då ett nationellt program för effektiv energianvändning när det uppenbarligen byggs nya hus där det knappt går åt någon energi alls? Räcker inte det som bevis för att marknaden klarar av att snåla in på energin själv? Nej, det räcker inte. Regeringen föreslår också ett nytt mål för energieffektivisering i bebyggelse som ett led i att förverkliga det gröna folkhemmet. Regeringens förslag innebär att år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändning i bebyggelsesektorn vara brutet. Förslaget innebär också att målet regelbundet kommer att följas upp mot bakgrund av konsekvenserna för miljö, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för både den enskilde och samhället. Detta är ett steg på vägen för att förverkliga goda ekonomiska framsteg med social rättvisa och en aktiv ekologisk omställning; det gröna folkhemmet. Fru talman! Jag tänker koncentrera mig på den del av betänkandet som handlar om energideklarationer. Bakgrunden är, som vi har hört, att Sverige ska genomföra EU-parlamentets direktiv om byggnaders energiprestanda. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Rent konkret går det ut på att varje byggnad ska besiktigas och sedan ska en energideklaration upprättas där det också ska framgå hur väl ventilationen fungerar och hur hög radonhalten är i huset. Som ni redan har hört i debatten vill Moderaterna och Kristdemokraterna göra minsta möjliga av EU-direktivet. Folkpartiet och Centern är lite mer för energideklarationer, men tycker att det förslag som regeringen har lagt är för krångligt. Konsumenterna vinner på att varje hus är energideklarerat. Den som ska investera i ett hus får svart på vitt på hur mycket energi som går åt för att värma upp huset, hur hög radonhalten är och hur väl ventilationen fungerar. Oavsett om man ska köpa en villa eller ett helt hyreshus har man glädje av att känna till detta. Vi socialdemokrater vill genomföra reformen med energideklarationer eftersom vi är övertygade om att det blir en förbättring för konsumenterna. De kontakter som vi har haft med branschen, fastighetsägare och andra, visar att även de är positiva. För en fastighetsägare är det naturligtvis en konkurrensfördel att ha ett hus som drivs med så lite energi som möjligt och det kan aldrig vara fel att kunna visa upp papper på det. I samband med att deklarationen görs ska besiktningsmannen föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella brister i energianvändningen. Den här informationen som både fastighetsägare och boende kommer att ha nytta av är en riktig vinna-vinna-reform. Fru talman! Det är själva genomförandet, hur och när varje byggnad ska besiktigas och deklareras, som har varit den stora stötestenen för fastighetsägarna. Vi har därför ändrat lite i förslaget för att tillmötesgå deras kritik. Det gäller bland annat besiktningarna. Varje byggnad ska besiktigas av en oberoende expert som sedan upprättar energideklarationen. I de fall husets energiprestanda är väl kända sedan tidigare och det redan finns dokumentation kring energi, radon och ventilation är det upp till besiktningsmannen att bedöma hur besiktningen ska göras. Precis hur själva besiktningen och deklarationen ska göras bestämmer vi inte här i riksdagens kammare; det kanske är väl det. De reglerna ska utformas av den myndighet som regeringen har utsett, nämligen Boverket. Att en oberoende expert ska utföra besiktning och energideklaration av varje byggnad är något som EG-direktivet föreskriver. Det är också det mest trovärdiga alternativet, tycker jag. Om jag skulle köpa ett hus skulle jag inte lita på en energideklaration som husets ägare upprättat på egen hand. Det är bättre att någon annan har gjort den. Jag är säker på att de stora branschorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Sabo och andra kan hitta former för att göra besiktningar utan att det behöver kosta särskilt mycket. Centrala register får alltid Moderaterna att se rött - åtminstone bildligt talat. Men som framgår av betänkandet är fördelarna med ett energideklarationsregister som samlas på Boverket flera, och dessutom övertygande. Jag läser innantill: statistik inom energiområdet, uppgifter som underlag för uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen samt uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, beslutsunderlag i valet mellan olika boendeformer och vid omsättning av byggnad, uppgifter som underlättar de oberoende experternas arbete och så vidare. Varför gör vi inte energideklarationerna lite enklare? frågar oppositionen. Svaret är att vi slår flera flugor i en smäll på det här sättet. Vi får en samlad faktabas på Boverket om hur energianvändningen ser ut i alla byggnader i dag och vilka brister som ska åtgärdas. Detta kommer att användas när vi ska följa upp miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och av dem som forskar om energifrågor. Det kommer också, som det står i betänkandet, att stegvis kunna öka medvetenheten och förståelsen hos olika parter om sambanden mellan brukarvanor, kostnader, teknisk utformning samt drift och underhåll av byggnader. Vinsterna är många med andra ord. Alliansen är splittrad i frågan om energideklarationer, som i så många andra. Moderaterna och Kristdemokraterna är emot. Centerpartiet och Folkpartiet är positiva till att energideklarera byggnader. Energipolitik är en grundläggande välfärdsfråga, och det är svårt både för industrin och för den enskilde konsumenten att veta vad som kommer att hända med energifrågorna om en moderatledd regering, mot förmodan, skulle få makten i Sverige. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Eftersom det här är den sista debatt som bostadsutskottet har, i varje fall som utskott, vill jag rikta ett tack till kansliet och till mina kamrater i bostadsutskottet. Vi har haft många bra diskussioner med många, långa och bra inlägg. Även om vi inte alltid tycker likadant ligger bostadsfrågorna oss alla nära. Något som vi alla har gemensamt är att vi behöver någonstans att bo. Vi bor alla. Vi måste se till att det förblir så. Med detta, fru talman, tackar jag också talmännen för den här tiden och önskar er alla en trevlig sommar.

Anf. 130 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! EG-direktivet lämnar ju på många punkter stort utrymme för de enskilda medlemsländerna att utforma regelverket själva. Det är därför vi moderater vill att regeringen ska återkomma med det minimalistiska förslaget. Det ska vara kostnadseffektivt. Det ska vara icke-byråkratiskt. Det ska få fastighetsägarna positiva. Man ska involvera och lita på fastighetsägarna. Man ska kunna bygga mycket mer på frivillighet. För Socialdemokraterna tycks lagstiftning och pekpinnar vara viktigare än att uppnå energisparåtgärder. Därför är min fråga till Siw Wittgren-Ahl, och jag är mycket nyfiken på svaret: Varför har regeringen, och nu utskottsmajoriteten, det vill säga Socialdemokraterna tillsammans med Vänstern - egentligen har ju Centern en reservation under den här punkten - på så många punkter gått så mycket längre än EG-direktivet kräver av Sverige? Varför har ni gjort det?

Anf. 131 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Jag tyckte att jag svarade ganska bra på det i mitt anförande. Vi slår flera flugor i en smäll. Som jag tidigare sade har vi många gånger i kammaren diskuterat till exempel byggnadsdeklarationer. När det gäller energideklarationerna bygger vi in radon och ventilation. Att vi nu går så mycket längre tror jag är bra. Man sänder en signal om att konsumenter och fastighetsägare kan se hur mycket energi man förbrukar. Någon av de borgerliga ledamöterna sade: Varför skulle fastighetsägarna inte vilja göra detta? Jag tror att fastighetsägarna vill det, och jag tror att fastighetsägarna tycker att det är bra att man får en gemensam deklaration där man kan se hur mycket energi man förbrukar och att man har ett enhetligt system. När fastighetsägarna var hos oss var de ju inte emot energideklarationen. Man tyckte faktiskt att det var något väldigt bra.

Anf. 132 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! De punkter som jag räknade upp är de som Moderaterna tycker att det förslag som regeringen ska återkomma med ska innehålla. Det är enkelhet, icke-byråkratiskt och att lita på fastighetsägaren. Det är precis det de har framfört. De tycker att det har blivit så väldigt krångligt. Man skulle ha kunnat göra mycket på frivillig väg. Jag vill ställa en annan fråga. Den gäller det nationella registret. Det är inget krav från EG-direktivet att vi ska ha det. Det är allmän handling. Hur är det med integritetsfrågorna när det gäller registret? Hur ska man lösa dem? Det här kommer alltså att vara en allmän handling. Tillbaka till varför det har blivit så krångligt. Det förvånade mig. Jag vet ju att ansvarig minister, Mona Sahlin, i oktober förra året talade om varför förslaget inte kom. Det skulle ha kommit före årsskiftet. Då hänvisade hon till att det var viktigare att utforma ett system som är begripligt och användbart än att skynda på något som inte fungerar. Då trodde alla att man skulle lyssna på all den kritik som hade kommit, men det har man inte gjort. Det har inte utskottet gjort heller. Den lilla ändring ni har gjort är väldigt minimal. Jag tycker också att de som kanske lyssnar på detta ska veta att det nu ska sitta anslag i varje hus - på tydlig och framträdande plats, som det står - med denna energideklaration. Det är inte heller något som EG-direktivet kräver. När det gäller EG-direktivet ska vi också veta att energicertifiering egentligen var det begrepp man använde för kartläggning och presentation av byggnaders energiprestanda. Men när detta kommer till oss i Sverige kallar vi det för energideklarationer, och det här med certifiering gäller plötsligt de här experterna. Nog har vi alltså krånglat till det för oss i Sverige. Moderaterna vill som sagt ha ett minimalistiskt förslag. Vi måste ju rätta oss efter EG-direktivet. Fortfarande är det dock helt obegripligt varför man från socialdemokratiskt håll måste krångla till det så och alltid försöka vara inte bara bäst i klassen utan också något ytterligare när det gäller detta.

Anf. 133 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Jag tycker inte att man krånglar till det. Vi socialdemokrater tillsammans med Vänstern tar miljön och energin på största allvar. Genom att vi upprättar ett register kan man se hur mycket energi som används, var man ska sätta in uppföljningen och vilka kvaliteter den ska ha. Sedan ligger det på Boverket att utreda hur registret ska se ut. Det är ju det de håller på med. De har sagt att förutsättningen är att man ska försöka göra det så enkelt som möjligt. Det är ingen strävan från vare sig Socialdemokraterna eller Vänstern, tror jag, att krångla till det, utan detta är för att vi ska nå ett mål och få ned energin i bostadshus, småhus och byggnader. Jag som hyresgäst i ett allmännyttigt bostadsföretag tycker att det skulle vara alldeles utmärkt om det stod i svalen, som vi säger hemma i Göteborg, hur mycket energi vi förbrukar, vilken ventilation vi har och så vidare. Det vore alldeles utmärkt. Alla bor ju inte i egnahem. När man säljer ett eget hem kan detta vara intressant för köparen, men när det gäller oss som bor i vanliga hyresrätter tycker jag att det skulle vara alldeles utmärkt om alla kunde få läsa uppgifter i sin trappuppgång eller sin svale om energiförbrukning och ventilation - och även till exempel radon, som många människor är oroliga för. Jag tycker alltså att det är jättebra med dessa deklarationer.

Anf. 134 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag tycker nog att de svar vi har fått hittills av Siw Wittgren-Ahl är lite svävande. Det handlar om hur många flugor man slår i en smäll. Det är klart att ingen har riktat någon kritik mot radonmätning. Det står tydligt att det ska uppges i energideklarationen: Om radonmätning är utförd ska det finnas med i deklarationen. Det är egentligen inget nytt som kommer in på banan. Jag antar också att det inte är något parti - jag kan i alla fall tala för Folkpartiets del - som inte skulle ta de här frågorna på allvar. Det är ju inte detta det är fråga om. Att branschen tar frågan på allvar behöver man inte heller ifrågasätta. Naturligtvis finns det oerhört många incitament redan nu att få ned energikostnaden, inte minst av ekonomisk art. På något vis tycks man tro att lagar är det som driver fram förändring. Visserligen sade inte Siw Wittgren-Ahl någonting om det, men det pratades om drivkrafter när man har individuell mätning av värme och tappvarmvatten, och så gavs exemplet Norrköping. Precis, det har tillkommit utan lagar. Det är alltså fullt möjligt att göra det i alla hus. Jag tror att liknande typer av drivkrafter finns inom alla områden. När det sedan gäller § 8 och förändringen i den i fråga om besiktning får väl vi från Folkpartiets sida säga att det trots allt är en förbättring. Jag tycker att det var bra att Siw Wittgren-Ahl här sade att det var ett tillmötesgående mot branschen. I själva betänkandet står det att utskottsmajoriteten gör denna förändring men att det i sak inte är någon förändring och att det egentligen är regeringen som har hittat på detta. Jag tycker att det var en fin gest mot branschen att tala om att deras kritik och synpunkter trots allt har tjänat ett syfte. Jag kan egentligen upprepa frågan varför man inte tar till vara branschens vilja att själv ta ansvar för detta i stora stycken.

Anf. 135 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Jag får tacka för det, Lars Tysklind. Det största motståndet från branschen gällde ju att man trodde att besiktningen måste ske överallt samtidigt och att det krånglade till det. Det förtydligande vi har gjort tror jag dock gör att branschen i framtiden kommer att tycka att det är bra att man har gemensamma deklarationer, att de ser ut på ett visst sätt och så vidare. Det tror jag blir jättebra.

Anf. 136 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Då skulle jag vilja att Siw Wittgren-Ahl tog tillfället i akt att kommentera det något förenklade och modifierade förslag som Folkpartiet har lagt fram och som egentligen är ett fullständigt förslag som skulle kunna tas i riksdagen direkt med de förändringar som vi har föreslagit. Vad är det som gör att inte det förslaget skulle fungera och ge ett lite större utrymme för branschen att kunna jobba själv med olika delar av detta och visa att man kan ta det ansvar som man ändå deklarerar att man vill ta? Vi får väl ändå ha tilltro till att detta inte bara är spel för gallerierna. Som jag nämnde förut finns det så många incitament av ekonomisk art när det gäller energibesparing att detta kommer att ge sig självt om man bara får det utrymme som krävs. Och branschen har definitivt inte ställt sig negativ till energideklarationer. Som föregående talare nämnde har naturligtvis EG-direktivet i sig också sina poänger, att man verkligen kartlägger och tar fram de energiprestanda byggnaderna har och visar dem på ett tydligt sätt. Att slå så här många flugor i en smäll tycker dock inte vi från Folkpartiet är någon bra idé.

Anf. 137 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Jag tror däremot att det är en väldigt bra idé. Jag tror att om man samlar energideklarationerna bland annat på Boverket, som för ett register över vad som har gjorts och vad som kan göras, får man också en samlad syn när man ska utvärdera vad man behöver göra framöver. Det fördes fram viss kritik från någon annan på den borgerliga kanten om att vi bara ser detta ur ett perspektiv, och det var energiperspektivet. Det gör vi ju inte. Eftersom regeringen säger att vi ska se till de sociala effekterna, de ekonomiska effekterna och miljöeffekterna får man en bättre helhetssyn om man har ett bra register och en bra utvärdering av det man har åstadkommit. Jag tror nog att det blir bra på det sättet.

Anf. 138 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Det är ganska populärt att peka på eventuell splittring i allianspartierna. Nu ska vi väl erkänna att det inte är så väldigt enigt på majoritetssidan heller i den här frågan, vad jag kan förstå av det vi har hört i debatten i dag, så får vi det sagt. Siw Wittgren-Ahl säger att det nationella programmet och de här insatserna är oerhört viktiga. Både propositionen och betänkandet är ju bara en redogörelse eller en skrivelse om vad regeringen har tänkt göra, tänkta insatser och förslag. På s. 9 i betänkandet tas det huvudsakliga innehållet i propositionen upp. Man skulle ju kunna tänka sig att det är miljötanken som är pådrivande när det gäller effektivare energianvändning och energismart byggande, men när jag läser texten får jag en delvis annan bild: "En effektivare energianvändning som leder till ett minskat energibehov med beaktande av kostnadseffektivitet frigör resurser i konsumentledet. Detta förväntas gynna en ekonomisk tillväxt genom att konsumenternas köpkraft ökar." Vad jag förstår är väl upprättandet av de energideklarationer som vi pratar om i dag inte helt gratis. Vem får betala det i slutändan? Finns det inte en risk att konsumenterna, i det här fallet hyresgästerna, kommer att få betala mer? Därmed frigörs väl inte dessa resurser i konsumentledet som vi pratar om. Jag undrar alltså vad som egentligen är drivkraften till det vi pratar om. Varför kan ni inte skapa skarpa åtgärdsförslag i stället för att prata om deklarationer?

Anf. 139 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Nu är ju deklarationerna ett medel för att nå målet att få ned förbrukningen av energin. Det trodde jag faktiskt att kd hade fattat. Det är klart att man kan säga att det inte är någon skillnad på samhällelig konsumtion och enskild konsumtion, men om man inte behöver betala så mycket för sin energi kan ju den enskilde använda pengarna till något annat. Om en barnfamilj kan få ned sin energiförbrukning kanske man kan använda pengarna till något annat ändamål än just att värma upp huset, så det är klart att det är skillnad. Det är också därför det är viktigt att vi från samhällets sida, alla politiker, följer upp vilken energi som används. Det är också skillnad på offentlig och privat ekonomi. För mig är det väldigt självklart att det är så.

Anf. 140 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Jag tror att jag i alla fall har greppat lite grann av tanken med en energideklaration. Siw Wittgren-Ahl var själv inne på hur viktigt det var med den skylt som fanns innanför dörren - det må vara så - men det är själva starten. Vad som sedan händer måste vara betydligt viktigare. Om man nu kommer fram till olika resultat och det står att det och det måste göras måste det ju åtgärdas på något sätt. Det är därför som jag gång på gång återkommer till att säga att vad som görs egentligen är viktigare. Siw Wittgren-Ahl sade att vi kristdemokrater tyckte att det var krångligt. Nej, det var nog inte så, utan det var Fastighetsägarna, Sabo, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, HSB och Villaägarna som när de besökte oss tyckte att det var krångligt. Jag vill här återkomma till att regeringen i detta betänkande redovisar sina bedömningar av planerade insatser. Nio insatsområden har nämnts här i dag, till exempel individuell mätning av varmvatten och el, energieffektiviseringskampanjer och skärpta energihushållningskrav vid nybyggnad. Det är bra punkter. Men vore det inte bättre att det när vi nu diskuterar frågan fanns många andra konkreta förslag på området än just det om energideklarationen? Nej, ta tillbaka förslaget om energideklarationen och ta vara på synpunkterna! Jag tycker att det är viktigare med de insatser som nämns här, eller - som berörda organisationer uttrycker det: Man sparar ingen energi på att bara utföra energideklarationer. Vore det inte bättre att lägga mer energi på just nämnda insatser?

Anf. 141 Siw Wittgren-Ahl (S)
Fru talman! Det är ju det som är bra med regeringens programförklaring. Regeringen aviserar vad man vill göra. När det gäller individuell mätning är man inte riktigt klar över hur det ska gå till, så det vill man utforma. Det är också viktigt med rättvisesynpunkten när det gäller hur vi ska fördela kostnaderna. Vidare tycker jag att det är jätteviktigt att jag som konsument i min trappuppgång kan se hur mycket energi som går åt i min trappuppgång eller i min svale. Likaså är det viktigt för den unga familjen som ska köpa ett hus att kunna se hur mycket energi som går åt eller om det går att göra något på energisidan som gör att man får ned kostnaden. Det tycker jag är viktigt för den enskilde. Men det är också viktigt från samhällets synpunkt att vi får ned energiförbrukningen och att vi kan gå mot det gröna folkhemmet. Det är viktigt för oss alla.

Anf. 142 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Energin spelar en viktig roll i flera sammanhang, inte minst i boendet. Energianvändningen påverkar även miljön, tyvärr negativt. Det är därför bra att riksdagen nu pekar ut en färdriktning för energianvändningen i den byggda miljön. Som flera har sagt svarar energianvändningen i våra lokaler och bostäder för ungefär 40 % av den totala energianvändningen. Det finns naturligtvis stora möjligheter till besparingar. Vänsterpartiet tycker dessutom att vi ska undvika att använda el för uppvärmning då det är en förädlad energiform som bör användas i tekniskt mer avancerade sammanhang. Betänkandet innehåller en rad förslag om vad som kan göras för att minska energianvändningen i våra bostäder och lokaler samt ett mål för hur mycket energi som ska sparas - 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050. Vi tror att detta är fullt möjligt men hade gärna sett att även industrins lokaler omfattades av effektiviseringskraven. Den borgerliga alliansen vill inte prata i de termerna utan väljer i stället att tala om ett mål om lägre utsläpp av växthusgaser. Visst är det viktigt att minska utsläppen av växthusgaser. Men lika viktigt är att få ned energiförbrukningen för att minska beroendet av el, inte minst från kärnkraft. En 40-procentig minskning av växthusgaser från bostadssektorn som bygger på mer kärnkraft eller utbyggd vattenkraft skulle vi i Vänsterpartiet naturligtvis säga nej till. Vänsterpartiet har verkat för ett förbud mot direktverkande el vid uppvärmning i permanentboende. Men i PBL-kommittén, där jag själv var ledamot, har jag kompromissat med majoriteten om att direktverkande el ska användas bara i undantagsfall, som ett komplement i fastigheter med mycket goda energivärden. Det tror jag att Miljöpartiet och Centerpartiet kommer att rätta sig efter om ett PBL-förslag kommer på riksdagens bord. Flera av de förslag till åtgärder som ska minska energianvändningen är inte färdigformulerade, utan det är ett fortsatt uppdrag för Boverket att jobba vidare med den saken. Vänsterpartiet ser det här som en utvecklingsprocess där större krav på energieffektivitet i takt med den tekniska utvecklingen kan ställas. Visst kommer sådana krav när det gäller energiförbrukning per kvadratmeter i nyproduktion. Men att redan nu gå så långt som Miljöpartiet vill är inte realistiskt, tror jag. Vi i Vänsterpartiet kommer naturligtvis att bevaka vad som sker på alla områden som räknas upp i betänkandet och att ställa krav på kommande uppföljningar och utvärderingar i alla möjliga sammanhang. Fru talman! Redan 1995/96 var det många partier, inte minst Vänsterpartiet, som motionerade om att bostäder borde miljödeklareras. Motionerna vann bifall, och det blev ett tillkännagivande. Därför känns det mycket glädjande att vi nu, drygt tio år senare, kan lägga fram ett lagförslag i denna fråga. Vägen dit har varit lång, och det har inte varit lätt att precisera vad miljödeklarationen skulle innehålla - detta dels på grund av tekniska problem när det gäller emissioner som uppstår i samband med fukt- och mögelproblem eller kemiska reaktioner mellan olika byggmaterial, dels för att inte göra den alltför komplicerad och kostnadskrävande. Vänsterpartiet har ställt upp på att den här deklarationen ska ha sin utgångspunkt i miljömålen för den byggda miljön och i EU-direktivet om energideklarationer. Vi hade gärna sett att den innehöll fler komponenter men medger att till exempel frågan om inomhusklimatet är en komplex fråga. Det här får bli en början på något som successivt byggs ut med fler faktorer när kunskapen blir bättre på olika berörda områden. Det är bra att oberoende experter ska anlitas i samband med att energi- och miljödeklarationer genomförs därför att de har sakkunskapen men också sett i ett konsumentperspektiv där en oberoende information för en tilltänkt husköpare eller hyresgäst måste kännas tryggare än fastighetsägarens egna ord. Det är också bra att informationen ska registreras hos Boverket för att kunna användas i olika forskningssammanhang - ett instrument för att till exempel följa upp de miljömål som riksdagen antagit. Den borgerliga alliansen, i alla fall några av de partierna, som för tio år sedan var för de här miljödeklarationerna av bostäder är nu emot delar av lagstiftningen. Jag tycker att ambitionsnivån är för låg. Man vill inte göra mer än vad EU föreskriver eller, i klartext: man vill göra så lite som möjligt. Centerpartiet är dock ett undantag. Jag får väl önska dig, Rigmor, lycka till när det gäller kommande energiförhandlingar och energiöverenskommelser. Jag tycker nog att dina förslag stämmer mycket mer överens med vänstersidans förslag i de här frågorna. Är det så här ni vill tillämpa EU-lagstiftning också i alla andra sammanhang? Det kan man fråga sig. Nej, Sverige ska naturligtvis vara en föregångare på miljöområdet och ta ett större ansvar än vad en lag tvingar oss till. Det måste ju vara utifrån vad vi själva vill göra. Aktörerna inom bostadssektorn har haft synpunkter på hur lagförslaget ska se ut men är ändå positiva till att det kommer en lagstiftning. Jag menar att utskottsmajoriteten har lyssnat på deras synpunkter och genom en väl avvägd formulering öppnat för att fastigheter med mycket goda energikvaliteter kan undantas från besiktningskravet om den oberoende experten tycker att det är rimligt. Flera av förslagen till beslut är kopplade till att preciseras mer i detalj i samband med regleringsbrev eller i föreskrifter från Boverket. Det gäller till exempel omfattningen av besiktningen eller hur energiprestanda ska fastställas - detta för att få ett smidigt system anpassat till olika fastighetstyper och krav utifrån vilken typ av byggnad som avses. Sammantaget kommer det här, och detta är det viktigaste, att sätta fokus på bostads- och lokalbeståndet till nytta för alla och inte minst för vår gemensamma miljö, naturligtvis utifrån målet att använda mindre energi. Fru talman! Då detta är min sista debatt och mitt sista offentliga framträdande i riksdagen vill jag passa på att tacka för de tolv år som gått. Jag vill tacka all personal för den fina service och professionella inställning som finns på denna stora arbetsplats. Jag vill tacka talmännen för ett gott arbete, för ert goda bemötande och förtjänstfulla ledning av debatter och andra aktiviteter i riksdagens kammare. Jag har varit bostadsutskottet trogen för att jag är intresserad av frågorna men också för att det råder en god stämning där. Det finns ett utskottskansli med stor kunskap och erfarenhet av våra frågor. Jag vill också tacka utskottets ledamöter. Visst har vi olika politiska ståndpunkter, vilka kanske är särskilt tydliga i bostadspolitiken. Men vi har ändå trevligt tillsammans när vi är ute och reser, möts på våra möten eller i andra sammanhang. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande i sin helhet.

Anf. 143 Ragnwi Marcelind (Kd)
Fru talman! Jag ska genast tala om för mina energiska meddebattörer att detta inte är något inlägg i debatten. Jag vill deklarera det, så att ni inte begär repliker på mitt anförande. Vid detta sista sammanträde som bostadsutskottet figurerar i kammaren, i varje fall i den form det har i dag, vill jag framföra ett varmt tack. Det är viktigt att påminna oss alla om att det väl inte finns någon fråga i Sveriges riksdag som kryper så nära och till och med under skinnet på oss allesammans som boendefrågan, hur vi lever och hur vi bor. Jag brukar alltid säga: Mitt hem är min borg. Varje gång jag har åkt till riksdagen under dessa åtta år jag har suttit i riksdagen har det varit en längtan tillbaka till mitt hem. Självfallet kommer dessa frågor inte att tystna i debatterna i Sveriges riksdag, även om debatterna kommer att ske i en annan form eller med ett annat namn för utskottet. Jag vill passa på att rikta ett varmt tack till våra talmän och till kanslipersonalen. Lars Tysklind uttryckte det så roligt här. Han sade att han tackade för att ni hade formulerat det vi tänker. Jag tycker att det är väldigt imponerande att ni till och med vet vad vi tänker, så att ni kan formulera det. Vi vill tacka för ert fantastiska arbete. Jag vill tacka alla mina kolleger i bostadsutskottet. Jag önskar er alla en fantastisk sommar. När vi kommer tillbaka till riksdagen i höst ska vi se till att bostadsfrågorna får en framträdande roll i det nya civilutskottet. Vi vet att bostadsfrågorna är det som ligger närmast svenskarnas hjärtan. Tack ska ni ha!

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-06-14
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Mål för energieffektivisering i bebyggelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt mål för energieffektivisering i bebyggelsen.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:145 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Bo15 yrkande 1, 2005/06:Bo17 yrkande 1, 2005/06:Bo18 yrkandena 1-3 och 2005/06:Bo19 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    • Reservation 2 (mp)
  2. Nya insatser inom programmet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo15 yrkande 2, 2005/06:Bo16 yrkandena 2, 3 och 6 samt 2005/06:Bo18 yrkandena 4-6, 9, 11 och 14-17.
    • Reservation 3 (m, fp, kd)
    • Reservation 4 (c)
    • Reservation 5 (mp)
  3. Pågående insatser inom programmet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo15 yrkande 2 i denna del, 2005/06:Bo16 yrkandena 1, 4, 5 och 7, 2005/06:Bo17 yrkande 4 och 2005/06:Bo18 yrkandena 7, 8, 13, 18 och 21.
    • Reservation 6 (m, fp, kd)
    • Reservation 7 (c)
    • Reservation 8 (mp)
  4. Energideklaration för byggnader

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till
    1. lag om energideklaration för byggnader, med de ändringarna att
    a) i 8 § första stycket orden "besiktigas på det sätt som" skall bytas ut mot "besiktigas, om det",
    b) i 8 § andra stycket orden "besiktningens omfattning" skall bytas ut mot "besiktning",
    c) i 12 § första stycket orden "6, eller" skall bytas ut mot "6 eller",
    d) i 12 § första stycket orden "besiktningen enligt 8 eller 11 § och därefter" skall bytas ut mot "en besiktning enligt 8 eller 11 § och",
    e) i 25 § tredje stycket ordet "kronofogdemyndigheten" skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten",
    f) punkt 4 i övergångsbestämmelserna får lydelsen "I fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 § 2 tillämpas från och med den 1 januari 2009.",
    2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:145 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Bo15 yrkandena 3 och 4, 2005/06:Bo16 yrkandena 8 och 9, 2005/06:Bo17 yrkandena 2 och 3, 2005/06:Bo18 yrkandena 10, 12, 19 och 20 samt 2005/06:Bo19 yrkandena 3-7.
    • Reservation 9 (m)
    • Reservation 10 (fp)
    • Reservation 11 (kd)
    • Reservation 12 (c)
    • Reservation 13 (mp)
  5. Lag om ändring i lagen om allmännyttiga bostadsföretag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag enligt bilaga 2 med den kompletteringen att i rubriken skall orden "lag om" sättas in före ordet "ändring".
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:145 i denna del.
  6. Vissa följdändringar i hyreslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i jordabalken enligt bilaga 3.