Näringsutskottets betänkande

2015/16:NU15

Näringspolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om företagsfrämjande insatser, regelförenkling och särskilda näringsgrenar. Motionsyrkandena rör bl.a. frågor om allmänt företagsfrämjande, företagens uppgiftslämning och besöksnäringen. Utskottet hänvisar bl.a. till den förda politiken och pågående insatser.

I betänkandet finns 22 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag

Cirka 100 yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2015.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Företagsfrämjande insatser

Allmänt om företagsfrämjande

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Kvinnors företagande

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Socialt företagande

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Regelförenkling

Företagens uppgiftslämnande

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Övriga insatser för regelförenkling

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Särskilda näringsgrenar

Insatser för att främja besöksnäringen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Övrigt om besöksnäringen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Industri och konkurrenskraft

Motionen

Utskottets ställningstagande

Livsvetenskap

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Övriga näringsgrenar

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (M)

2.Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (SD)

3.Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (C)

4.Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (KD)

5.Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 – motiveringen (L)

6.Kvinnors företagande, punkt 2 (M, C, L, KD)

7.Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund, punkt 3 (C)

8.Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund, punkt 3 (KD)

9.Socialt företagande, punkt 4 (KD)

10.Företagens uppgiftslämnande, punkt 5 (M, C, L, KD)

11.Övriga insatser för regelförenkling, punkt 6 (M)

12.Övriga insatser för regelförenkling, punkt 6 (SD)

13.Övriga insatser för regelförenkling, punkt 6 (C)

14.Insatser för att främja besöksnäringen, punkt 7 (M, C, L, KD)

15.Övrigt om besöksnäringen, punkt 8 (M)

16.Övrigt om besöksnäringen, punkt 8 (V)

17.Industri och konkurrenskraft, punkt 9 (M, SD)

18.Livsvetenskap, punkt 10 (M, SD)

19.Övriga näringsgrenar, punkt 11 (M)

20.Övriga näringsgrenar, punkt 11 (SD)

21.Övriga näringsgrenar, punkt 11 (C)

22.Övriga näringsgrenar, punkt 11 (KD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Företagsfrämjande insatser

1.

Allmänt om företagsfrämjande

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:221 av Sten Bergheden (M),

2015/16:231 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M),

2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 6,

2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C) yrkande 8,

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 6,

2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2015/16:2862 av Aron Modig (KD),

2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C),

2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 17, 30 och 32.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (KD)

Reservation 5 (L) – motiveringen

2.

Kvinnors företagande

Riksdagen avslår motion

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 13.

Reservation 6 (M, C, L, KD)

3.

Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 5,

2015/16:1155 av Annicka Engblom och Margareta Cederfelt (båda M) yrkandena 2 och 3,

2015/16:1333 av Margareta Cederfelt m.fl. (M),

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 12,

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22.

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (KD)

4.

Socialt företagande

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:629 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) yrkandena 2, 3 och 5,

2015/16:2194 av Johan Büser (S) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 31.

Reservation 9 (KD)

Regelförenkling

5.

Företagens uppgiftslämnande

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:419 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S) yrkande 2,

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 1 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 14.

Reservation 10 (M, C, L, KD)

6.

Övriga insatser för regelförenkling

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:106 av Edward Riedl (M) yrkande 1,

2015/16:224 av Sten Bergheden (M),

2015/16:225 av Sten Bergheden (M),

2015/16:275 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:765 av Anti Avsan (M),

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S) yrkandena 1 och 3,

2015/16:911 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

2015/16:1049 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1163 av Marta Obminska (M),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 5,

2015/16:1676 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3–5,

2015/16:2632 av Maria Malmer Stenergard (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3.

Reservation 11 (M)

Reservation 12 (SD)

Reservation 13 (C)

Särskilda näringsgrenar

7.

Insatser för att främja besöksnäringen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 11 och

2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11.

Reservation 14 (M, C, L, KD)

8.

Övrigt om besöksnäringen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:149 av Edward Riedl (M),

2015/16:252 av Lars Tysklind (FP),

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 16,

2015/16:881 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:955 av Ulf Berg (M),

2015/16:1185 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) yrkande 1,

2015/16:1894 av Saila Quicklund (M),

2015/16:2338 av Isak From och Emilia Töyrä (båda S),

2015/16:2450 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

2015/16:2985 av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C).

Reservation 15 (M)

Reservation 16 (V)

9.

Industri och konkurrenskraft

Riksdagen avslår motion

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 17 (M, SD)

10.

Livsvetenskap

Riksdagen avslår motion

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 18 (M, SD)

11.

Övriga näringsgrenar

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:656 av Erik Ezelius m.fl. (S),

2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S),

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2015/16:1885 av Niklas Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP) yrkande 3,

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13,

2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3 och 6,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 19.

Reservation 19 (M)

Reservation 20 (SD)

Reservation 21 (C)

Reservation 22 (KD)

Stockholm den 22 mars 2016

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Ulf Berg (M), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Hanna Westerén (S), Håkan Svenneling (V) och Elisabet Knutsson (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas 99 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om olika former av företagsfrämjande insatser, regelförenkling och särskilda näringsgrenar. Utskottet kommer att behandla motioner om de statliga finansieringsinsatserna tillsammans med regeringens proposition Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop. 2015/16:110) senare under våren 2016.

Utskottets överväganden

Företagsfrämjande insatser

Allmänt om företagsfrämjande

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika företagsfrämjande insatser med hänvisning till det pågående arbetet för att stärka Sveriges näringsklimat.

Jämför reservationerna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD) och 5 (L).

Motionerna

I motion 2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S) framförs att arbete åt alla är grunden för välfärdssamhället och den socialdemokratiska politiken. Motionärerna vill bl.a. förbättra möjligheterna för små och medelstora företag att växa samt se över reglerna för starta-eget-bidraget. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande till regeringen om en aktiv näringspolitik.

I motion 2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3 efterfrågas ett tillkännagivande om att staten bör underlätta möjligheterna till generations­växling genom att fylla det tomrum som marknaden inte klarar av att fylla.

I motion 2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) föreslås åtgärder för att förbättra villkoren för småföretagarna. Motionärerna menar att tillgången till riskvilligt kapital behöver förbättras och utökas. Vidare bör alternativa företagsformer uppmuntras och trygghetssystemen utformas så att det även omfattar företagare.

För att svenska företag ska kunna möta den ökande internationella konkurrensen måste Sverige ha globalt konkurrenskraftiga villkor för att attrahera och behålla viktiga företag och forskningscentra, framhålls det i kommittémotion 2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4. Villkoren rör vitt skilda områden såsom bolagsskatt, expertskatt, akademiskt utbyte, infrastruktur och institutioner.

I kommittémotion 2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs att de svenska myndigheternas tolkningar och genomförande av beslut fattade på EU-nivå kan leda till negativa konsekvenser för de svenska företagens konkurrens­kraft. Motionärerna efterfrågar därför att myndigheterna ska få i uppdrag att bidra till tillväxten i Sverige och på så sätt vara en del av lösningen framåt i svensk konkurrenskraft tillsammans med näringslivet (yrkande 7). Vidare vill motionärerna att det tydliggörs vilka kostnadsdrivande lagar, skatter och regler som finns och som minskar konkurrenskraften.

Den svenska innovationsmodellen bör utformas så att hela systemet utvecklas och blir självlärande, framhålls det i kommittémotion 2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Motionärerna anser att Sverige länge har prioriterat akademiskt entreprenörskap och menar därför att det finns ett stort behov av att se över stödsystemet så att det även når andra aktörer utanför universitetssektorn (yrkande 1). Vidare framhåller motionärerna att förutsättningarna för företag att utvecklas varierar mellan olika branscher. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande om att det vidare arbetet med innovationsstrategin bör ta sikte på att finna lösningar på samhällsutmaningar och de möjligheter som dessa kan ge, i stället för att peka ut specifika sektorer eller branscher (yrkande 2). Därtill framför motionärerna att Sverige för att kunna upprätthålla internationell konkurrenskraft måste erbjuda konkurrenskraftiga skattenivåer, enkla regler och goda företagsvillkor som uppmuntrar till jobb och företagsamhet (yrkande 6). Motionärerna nämner bl.a. att handläggningstiderna för uppehålls- och arbetstillstånd behöver kortas för företag som rekryterar medarbetare från andra länder samt att den skattelättnad för utländska arbetstagare som klassas som experter, den s.k. expertskatten, är viktig för att behålla Sveriges konkurrenskraft och bör kontinuerligt ses över för att tillförsäkra dess konkurrensmässighet.

Företag i Sverige är utsatta för en hård konkurrens från företag i andra länder och denna konkurrens påverkas andra länders politiska beslut om bl.a. regler och skatter, framförs det i motion 2015/16:221 av Sten Bergheden (M). Motionären vill därför se en tät och återkommande jämförelse med Sveriges konkurrensländers skatter, regler och kostnader inom respektive bransch.

I motion 2015/16:231 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anges att Sverige behöver vidta åtgärder för att få fler företagare och fler växande företag. Motionären konstaterar att det finns många regler och lagar i Sverige som en företagare måste följa och att det är av stor vikt att nya företagare får stöd med detta. Företagare bör därför erbjudas en företagslots som med god överblick går igenom idéerna och ser till att nödvändiga papper och ansökningar kommer in i tid.

I motion 2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M) konstateras att företagande rätteligen innebär ett risktagande. Det är dock viktigt att företagande inte missgynnas i jämförelse med anställning. Motionären anser därför att regeringen bör göra en utredning för identifiera och utjämna ojämlika förutsättningar mellan eget företagande och anställning.

I kommittémotion 2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD) framhålls att det är angeläget med tydliga och långsiktiga regler för näringslivet. Det är företagen som skapar de nya affärsmöjligheterna och innovationerna. Motionärerna anser att flera politikområden behöver utvecklas för att Sverige ska få ett konkurrenskraftigt företagsklimat, det gäller bl.a. åtgärder inom energipolitiken, skattepolitiken och näringspolitiken.

Det är de små och medelstora företagen som är ryggraden i Sverige, framhålls det i motion 2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD). Tyvärr saknar dessa företagare någon som ser till deras intressen, vilket särskilt gäller vid en konflikt som leder till domstol. Regeringen bör därför införa en småföretagar­ombudsman som ges i uppdrag att bevaka marknaden och försvara mindre företagares intressen i domstol.

I partimotion 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 6 framhålls att Sveriges skattesystem och institutioner bör främja snabb utveckling, innovation och bibehållen konkurrenskraft i digitaliseringens och automatiseringens era. Enligt motionärerna kräver detta bl.a. att regler underlättar och inte försvårar att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Därtill behöver lagstiftningen kring nya tekniska innovationer, som exempelvis autonoma fordon och crowdfunding, uppdateras snabbt och effektivt.

Sverige ska vara det land som bäst tar till vara de möjligheter som följer av digitaliseringen, anförs det i motion 2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C). Det är därför viktigt att signalerna är tydliga från staten. För företagen är det tydligt att lagstiftningen inte hinner med den snabba utveckling som sker kopplat till digitaliseringens affärsmöjligheter. Motionären anser därför att lagstiftning om exempelvis arbetsrätt, upphovsrätt och skatter för både småföretagare och övrigt näringsliv behöver uppdateras (yrkande 8).

Att säkerställa svensk konkurrenskraft på en alltmer globaliserad marknad är avgörande för jobb och tillväxt framöver, konstateras det i motion 2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C). Regeringen bör därför införa ett konkurrenskraftsmål och ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på alla relevanta områden. Målet med detta ska vara att öka dels svensk konkurrenskraft, dels investeringar i Sverige.

I kommittémotion 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 17 framförs att regeringen bör genomföra en konkurrensanalys av alla förslag till ny lagstiftning för att kunna avgöra om de stöder ökad tillväxt och sysselsättning. Vidare framhålls att 2006 etablerades bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (s.k. SVB-bolag). Företagsformen är en särskild typ av privat aktiebolag som är tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, t.ex. företag som etableras i privat regi inom hälso- och sjukvårdssektorn. Motionärerna anser att det är viktigt med en mångfald av associationsformer och efterfrågar ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att främja tillkomsten av fler SVB-bolag (yrkande 30). Motionärerna anser även att regeringen bör utreda möjligheten att ge Tillväxtverket i uppdrag att informera om de associationsformer som finns för att öka mångfalden av företag (yrkande 32).

I motion 2015/16:2862 av Aron Modig (KD) framhålls att den ändring av konkurrenslagen som trädde i kraft 2010 syftade till att förändra den snedvridna konkurrenssituation som uppstår på de marknader där både offentliga och privata företag verkar. Motionären ifrågasätter om reglerna fått avsedd effekt och efterfrågar en översyn av konkurrenslagen i syfte att avgöra om regelförändringarna fått önskad effekt eller om ytterligare ändringar behövs.

I motion 2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD) efterfrågas att regeringen genomför en översyn av det svenska innovationssystemet med syftet att förbättra och förnya det nuvarande systemet. 

Vissa kompletterande uppgifter

Innovation

Regeringen beslutade i februari 2015 att inrätta ett nationellt innovationsråd. Statsministern är ordförande för rådet, som för övrigt består av fem statsråd och tio ledamöter från näringslivet, forskarvärlden och arbetsmarknadens parter. Ytterligare statsråd kan utifrån behov medverka vid enskilda möten. Rådet ska fungera som ett forum för en löpande dialog mellan regeringen och rådets ledamöter. Rådet ska identifiera utmaningar och samverkansområden av strategisk betydelse för utvecklingen av innovationspolitiken samt föreslå initiativ för att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft. Life science (livsvetenskap), miljö och klimat samt digitalisering är exempel på denna typ av områden.

Vinnova har till uppgift att främja en hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Myndigheten ska verka för att nyttiggöra forskning för att uppnå hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2016 anger regeringen att den vill stödja samverkansformer som främjar innovation, export och framväxten av fler och växande företag. Bland annat genomför Vinnova insatser för att stimulera samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Vinnova är även involverat i stora delar av statens insatser för att stärka innovationskraften i samhället genom att möjliggöra samarbeten samt stötta och påskynda innovativa processer.

Riksrevisionen har inlett en granskning av hur det statliga stödet till innovationer och företagande fungerar. Syftet med granskningen är att undersöka om staten främjar innovationer och företagande på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, genom utdelning av stöd. Bakgrunden är att det finns ett 60-tal olika statliga stöd att söka för de mindre företag som inte har tillräcklig privat finansiering. Det kan handla om riskkapital, lån, bidrag och rådgivning. Totalt uppgår stödet till drygt 25 miljarder kronor och administreras av omkring 20 myndigheter och stiftelser. Riksrevisionen anser att den stora mängd aktörer och former av stöd som finns kan göra det svårt för företagen att veta vilka stöd som finns att söka. Det finns också en risk med det nuvarande systemet att mål och uppföljning inte blir tydliga och jämförbara och att det därmed är svårt att utvärdera effekten av stöden. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i maj 2016.

Sveriges företagande och konkurrenskraft

Näringsdepartementet har 2007, 2011 och 2015 publicerat rapporterna Sveriges företagande och konkurrenskraft (Ds. 2007:37, Ds. 2011:17 och Ds. 2015:43). Rapporterna syftar till att visa Sveriges position och utveckling jämfört med andra länder inom områden som är relevanta för näringspolitiken. I rapporterna anges att jämförelser med andra länder kan ge indikationer och vägledning om eventuella styrkor, svagheter och utmaningar för näringslivet i Sverige. De områden som belyses har direkt eller indirekt inverkan på Sveriges konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar. I rapporten från 2015 konstateras bl.a. att det svenska nyföretagandet ligger i en internationell jämförelse på en genomsnittlig nivå. Samtidigt är andelen företag som växer snabbt högre i Sverige än i de flesta andra länder. Tillväxttakten i det svenska näringslivet har på senare år varit starkare än i de flesta andra länder. Vidare framförs att de institutionella förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet är väl utvecklade i Sverige. Stora förändringar i bolagsskattestrukturen placerar Sverige högt i en internationell jämförelse. Tillgången till finansiering i Sverige är god i jämförelse med övriga OECD-länder för de flesta finansierings­källor. Samtidigt är tillgången till finansiering för små och medelstora företag en utmaning framöver. Sverige är ett land med relativt låga administrativa kostnader relaterade till entreprenörskap och nystart av företag. Därtill hör Sverige till den handfull länder som har de mest omfattande investeringarna i kunskap och innovation, även om Sveriges relativa position har försämrats något under senare år. Dock är Sveriges position mer genomsnittlig när det gäller innovativa samarbeten och icke-teknologiska innovationer.

Tillväxt genom stöd

Tillväxtanalys, som har regeringens uppdrag att analysera och utvärdera svensk tillväxtpolitik, publicerade i juni 2015 rapporten Tillväxt genom stöd (Tillväxtfakta 2015). I publikationen analyserar myndigheten de samhällsekonomiska effekter som olika statliga tillväxtfrämjande stöd har haft. Myndigheten konstaterar att analysen av olika stödprogram som har genomförts visar på splittrade effekter. I vissa fall visar stödprogrammen på positiva effekter, i vissa fall syns inga effekter alls och ibland framstår till och med effekterna på företagens tillväxt och konkurrenskraft som negativ. Tillväxtanalys anser att för att förstå vad som ligger bakom dessa skiftande resultat behövs väl utförda utvärderingar. På så sätt att kan lärdomar dras, misstag korrigeras och mer effektiva stödprogram utformas.

Entreprenörskapsutredningen

Regeringen framför i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24) att den kommer att fortsätta stärka förutsättningarna för att starta företag, få företagen att växa och exportera med bas i Sverige. Regeringen anger att ett viktigt underlag i detta arbete blir betänkandet från den pågående utredningen Utveckling av entreprenörskaps- och innovationsklimatet (dir. 2015:10).

Regeringen beslutade i februari 2015 att tillsätta den nämnda utredningen, där professor Pontus Braunerhjelm är utsedd till särskild utredare. Utredningen ska identifiera hinder och möjligheter samt lämna förslag på åtgärder för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Utredningen ska bl.a. göra en översyn av hur centrala ramvillkor påverkar förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och omställningsförmåga och vid behov lämna förslag på förbättringar av ramvillkoren. Vidare ska utredningen se över, analysera och lämna förslag på hur det svenska innovations- och företagsfrämjande stödet kan samordnas och effektiviseras, med särskilt fokus på tillväxt i företag inklusive internationalisering. Utredningen ska också analysera och lämna förslag på hur man kan förbättra möjligheterna att utveckla lösningar på samhällsutmaningar genom innovation och entreprenörskap. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2016.

Statliga finansieringsinsatser

Regeringen överlämnade den 14 mars 2016 propositionen Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop. 2015/16:110) till riksdagen. I propositionen föreslås förändringar i organisationsstrukturen för statens riskkapitalinsatser till företag. Den före­slagna strukturen syftar till att skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av statens resurser inom området och öka volymen riskvilligt kapital och dess närvaro i segment där det finns behov av marknadskompletterande utveck­lings­kapital. Förslaget innebär inrättande av ett nationellt utvecklingsbolag som ska investera indirekt i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder i syfte att utveckla och förnya det svenska näringslivet. Bolaget är avsett att vara helägt av staten. De helstatliga aktiebolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB föreslås ingå i en koncern tillsammans med det nationella utvecklingsbolaget. Utgångspunkten för förändringarna är att genom en ändrad struktur och ett ändrat arbetssätt minska inlåsningen av befintligt kapital och öka samverkan mellan offentligt och privat kapital för att på så sätt bidra till uppväxling av och ökade volymer riskvilligt utvecklings­kapital. Utskottet avser att behandla propositionen senare under våren 2016.

Bakgrunden är den utredningen regeringen tillsatte i februari 2015 om statligt markandskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag (dir. 2015:21). Utredningen presenterade sitt betänkande En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) i juni 2015. Utredningens förslag har sedan remissbehandlats.

Ägarskiften i företag

Regeringen beslutade i mars 2014 att tillsätta en särskild utredare (justitierådet Christer Silfverberg) med uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (dir. 2014:42). Syftet är enligt direktiven att säkerställa att reglerna vid ägarskiften är ändamålsenliga och att skattereglernas utformning inte påverkar om verksamheten avyttras till någon inom eller utom närståendekretsen. Regeringen beslutade i januari 2015 att utöka utredningens uppdrag (dir. 2015:2) till att även se över 3:12-reglerna i syfte att säkerställa att det ursprungliga syftet med regelverket upprätthålls. Utredningens uppdrag ska presenteras senast den 1 september 2016.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg besvarade den 20 januari 2016 en skriftlig fråga från Jörgen Warborn (M) om vad statsrådet och regeringen avser att göra för att förbättra förutsättningarna för generationsskiften (fr. 2015/16:593). Statsrådet framhöll i sitt svar att Sveriges företagare är bland EU:s äldsta och att det finns en stor potential för en ung generation att förnya och bygga vidare på den styrka som finns i dagens näringsliv. Vidare påpekade statsrådet att förutsättningarna för generations­skiften i företag kan påverkas av många näringspolitiska faktorer som är generella för allt företagande samt att det är angeläget att gällande regler är ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Därutöver kan Almi bistå med rådgivning och finansiering för att underlätta ägarskiften. Statsrådet hänvisade även till den utredning som har till uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (dir. 2014:42 och dir. 2015:2).

Konkurrens

Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS-reglerna) infördes i konkurrenslagen (2008:579) och trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:231, bet. 2009/08:NU8). Syftet med KOS-reglerna är att säkerställa att offentliga och privata aktörer konkurrerar på likartade villkor. KOS-reglerna ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, landsting och stat hindrar en sund konkurrens i sin säljverksamhet.

Av budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24) framgår att Konkurrensverket även i fortsättningen ska redovisa en uppföljning av tillämpningen av bestämmelsen om offentlig säljverksamhet sedan den infördes i januari 2010. Domstolsbeslut följs upp bl.a. i syfte att kunna konstatera vilka effekter besluten har på marknadens olika aktörer.

Ett antal skriftliga frågor och interpellationer har under innevarande och föregående riksmöte ställts om huruvida regeringen avser att göra en översyn av konkurrenslagen och då med särskilt fokus på KOS-reglerna. Exempelvis kan nämnas att närings- och innovationsminister Mikael Damberg i december 2015 besvarade en skriftliga fråga från Lars Hjälmered (M) om tvätteri­branschens utveckling och osund statlig konkurrens (fr. 2015/16:397). Frågan rörde vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att privata företag inte ska utsättas för osund statlig konkurrens på tvätterimarknaden. Närings- och innovationsministern angav bl.a. i sitt svar att regeringen noga följer utvecklingen av praxis men för närvarande inte ser någon anledning till en ny översyn av konkurrenslagens bestämmelser om offentlig säljverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder men har på senare år har tappat i konkurrenskraft inom vissa områden. Sveriges ekonomiska styrka kommer av att företagen förmår att vara innovativa och säljer framstående, effektiva och kunskapsintensiva varor och tjänster på globala marknader. Grundläggande för detta är en hög kunskapsnivå och ett bra innovationsklimat som stärker företagens internationella konkurrenskraft. Utskottet anser att näringspolitiken ska stödja företagen genom att utveckla företagsklimatet och stärka förutsättningarna för att fler ska vilja starta företag, få företagen att växa och exportera. Små och medelstora företag är de viktigaste jobbskaparna, och Sverige behöver fler högpresterande, innovativa och snabbväxande företag i alla delar av landet. Stora företag är också viktiga för sysselsättningen och för ett fortsatt konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. För att företagen ska kunna utvecklas krävs förutom en aktiv näringspolitik även offentliga investeringar i infrastruktur, forskning, bostäder och klimatomställning, insatser för ökad export samt kunskapsreformer för ett modernt arbetsliv.

Med anledning av motionerna 2015/16:231 (M), 2015/16:630 (S), 2015/16:1771 (M), 2015/16:2347 (S), 2015/16:2368 (C), 2015/16:2441 (C), 2015/16:2452 (M), 2015/16:2833 (SD), 2015/16:3092 (SD) och 2015/16:3207 (KD) om åtgärder för att främja företagsklimatet vill utskottet anföra följande. Det är utskottets uppfattning att om Sverige ska kunna stå starkt i den internationella konkurrensen krävs en aktiv näringspolitik med ett väl utvecklat samarbete mellan politik på olika nivåer, näringsliv, offentlig sektor, myndigheter, fackliga organisationer, intresseorganisationer och industriforskningsinstitut samt universitet och högskolor. Samverkan mellan det privata och det offentliga har historiskt varit viktigt för att driva på utvecklingen i Sverige. Det är angeläget att det offentliga stöder samverkans­former som främjar innovation, export samt framväxten av fler och växande företag. En långsiktig och fördjupad samverkan bidrar till kraftsamling där universitet och högskolor, industriforskningsinstitut, företag och andra delar av samhället arbetar tillsammans och därigenom stärker Sveriges konkurrenskraft. Ett viktigt underlag för att säkerställa att villkoren för entreprenörskap och innovationer i Sverige är ändamålsenliga, effektiva och fortsatt internationellt konkurrenskraftiga är den utredning som regeringen tillsatt för att identifiera hinder och möjligheter samt lämna förslag på åtgärder för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (dir. 2015:10). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2016.

Vidare anser utskottet att fler små och medelstora företag behöver ta steget ut på internationella marknader och dra nytta av de tillväxtmöjligheter som internationaliseringen innebär. I likhet med vad ett enhälligt utskott konstaterade vid sin behandling av regeringens exportstrategi (skr. 2015/16:48, bet. 2015/16:NU13) anser utskottet att det behövs statliga insatser för att stärka svenska företags export- och internationaliseringsmöjligheter, med ett särskilt fokus på små och medelstora företag. Utskottet vill också framhålla vikten av att exportfrämjandet anpassas efter företagens verklighet.

Några av de nyssnämnda motionerna tar även upp frågan om informationsinsatser för att främja olika företagsformer. Utskottet noterar att det på den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se finns information som riktar sig till företagare i uppstartsskedet om de olika företagsformer som finns i Sverige.

I vissa av de nämnda motionerna berörs även de statliga finansieringsinsatserna. Utskottet anser att en väl fungerande kapitalförsörjning är en viktig del av ett företagsklimat som understöder innovation och tillväxt. Samtidigt har finansieringen från den privata marknaden i de allra tidigaste skedena av företagens utveckling minskat i omfattning, och många företag har problem med att finansiera sin tillväxt trots goda marknadsutsikter. Utskottet konstaterar att regeringen i februari 2015 tillsatte en utredning med uppdrag att kartlägga behovet av marknads­kompletterande finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag och lämna förslag på insatser och strukturförbättringar som bidrar till att bättre möta identifierade behov (dir. 2015:21). Utredningen, som presenterade sitt betänkande i juni 2015 (SOU 2015:64), har remissbehandlats. Utskottet vill här påminna om att regeringen har lämnat en proposition om de statliga finansieringsinsatserna (prop. 2015/16:110) till riksdagen och att utskottet således kommer att återkomma till dessa frågor senare under våren 2016.

Tillkännagivanden om en översyn av innovationssystemet och innovations­strategins framtid föreslås i motionerna 2015/16:2705 (M) och 2015/16:2975 (KD). Med anledning av dessa förslag vill utskottet framhålla sin uppfattning att ett bra innovationsklimat stärker företagens internationella konkurrenskraft. Det är därför angeläget att kontinuerligt arbeta med att utveckla insatser för de aktörer som fungerar som länkar i innovationssystemet och som stärker förutsättningarna för kommersialisering av nya idéer, produkter och tjänster, vilket ökar förutsättningarna för fler jobb i framtiden. Det offentliga kan bl.a. bidra till innovationsklimatet genom kunskaps­uppbyggnad och väl fungerande, ändamålsenliga och stabila ramvillkor, men även genom direkta insatser i innovationsprocesser. För att prioritera stärkt innovationskraft har regeringen även inrättat ett nationellt innovationsråd. Rådet ska fungera som ett forum för utbyte mellan regeringen och näringslivet, forskarvärlden och arbetsmarknadens parter. Rådet ska identifiera utmaningar och samverkansområden av strategisk betydelse för utvecklingen av innovationspolitiken samt föreslå initiativ för att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft. Livsvetenskap (life science), miljö och klimat samt digitalisering är exempel på denna typ av områden. Vidare konstaterar utskottet att Riksrevisionen har påbörjat en granskning av det statliga innovationsstödet. Syftet med granskningen är att undersöka om staten främjar innovationer och företagande på ett ändamålsenligt sätt genom utdelning av stöd. Resultatet av granskningen är planerat att publiceras i maj 2016.

I ett antal motioner tas även andra företagsfrämjande åtgärder upp. I motion 2015/16:1006 (S) förordas att staten ska underlätta generationsväxling. Utskottet konstaterar att regeringen 2014 tillsatte en utredning för att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansbolag med bl.a. syftet att säkerställa att skattereglernas utformning inte påverkar verksamheten om den avyttras till någon inom eller utom närståendekretsen. Regeringen gav i januari 2015 utredningen ett utökat uppdrag att även se över de s.k. 3:12-reglerna. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast i september 2016. I motion 2015/16:2454 (M) efterfrågas ett tillkännagivande om att myndigheterna bör få i uppdrag att bidra till tillväxt. Utskottet konstaterar att myndigheternas service, bemötande och korta handläggningstider är av stor vikt för företagen och för ett gott företagsklimat. Vidare ger digitalt framstående myndigheter en grund för att förenkla för företag. Företagen bör i huvudsak lämna sina uppgifter till statliga myndigheter elektroniskt. Utskottet ser ingen anledning till ett tillkännagivande i linje med det som föreslås i motion 2015/16:2454 (M).

I motionerna 2015/16:221 (M) och 2015/16:3045 (C) framhålls att svensk konkurrenskraft kontinuerligt bör jämföras med andra länders, för att på så sätt identifiera områden där Sverige har förbättringspotential. Utskottet anser att internationellt konkurrenskraftiga ramvillkor ger förutsättningar för företag att växa och anställa. Det handlar t.ex. om en enklare vardag för företagen, god tillgång till finansiering och stöd för att kommersialisera idéer samt att skapa incitament för och stöd till innovationsdrivet entreprenörskap. Utskottet vill här påminna om rapporten Sveriges företagande och konkurrenskraft – internationell jämförelse (Ds. 2015:43). Liknande rapporter publicerades även 2007 och 2011.  Rapporterna syftar till att visa Sveriges position och utveckling jämfört med andra länder inom områden som är relevanta för näringspolitiken. I 2015 års rapport görs jämförelser med andra länder som kan ge indikatorer och vägledning om eventuella styrkor, svagheter och utmaningar för företagen i Sverige.

I motion 2015/16:2862 (M) efterfrågas en översyn av konkurrenslagen för att avgöra om reglerna om förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet fått avsedd effekt. Utskottet konstaterar att Konkurrensverket årligen följer upp tillämpningen av bestämmelserna om offentlig sälj­verksamhet för att bl.a. kunna konstatera vilka effekter besluten har på marknadens aktörer. I likhet med vad utskottet konstaterade förra året (bet. 2014/15:NU10) förutsätter utskottet att regeringen bevakar denna fråga och att riksdagen således inte behöver uppmärksamma regeringen på detta.

Därmed avstyrker utskottet samtliga här behandlade motionsyrkanden.

Kvinnors företagande

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att stärka möjligheterna för kvinnors företagande. Utskottet hänvisar bl.a. till Tillväxtverkets strategi för företagsfrämjande på lika villkor och det pågående arbetet.

Jämför reservation 6 (M, C, L, KD).

Motionen

I kommittémotion 2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 13 anförs att jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet och att arbetet är en hörnsten för ett jämställt samhälle. Motionärerna vill slå vakt om de reformer alliansregeringen genomförde, som bl.a. har gett kvinnor möjlighet att starta eget och att arbeta till bättre villkor. Vidare menar motionärerna att erfarenheterna från det ambassadörsprojekt som alliansregeringen lät genomföra mellan 2008 och 2014 för att synliggöra och stärka kvinnors företagande bör tas tillvara. Erfarenheterna bör även ligga till grund för vidareutveckling av liknande initiativ framöver.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen framhåller i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24) att den vill ta vara på erfarenheterna från de riktade insatser som genomförts de senaste åren och utveckla företagsfrämjandet så att alla företag och företagare oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder, branschtillhörighet eller geografisk placering kan få tillgång till insatserna på likvärdiga villkor. Regeringen kommer att fortsätta följa i vilken utsträckning grupperna kvinnor, unga samt personer med utländsk bakgrund får del av främjandeinsatserna.

1 april 2015 överlämnade Tillväxtverket rapporten Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015–2020 (Info 0600) till regeringen. Strategins syfte är att bidra till en utveckling av det statliga företagsfrämjandet på nationell, regional och lokal nivå för att nå det långsiktiga målet – att kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund och ålder, ska kunna ta del av företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Strategin innehåller följande åtta mål:

  1. arbeta utifrån kunskap om jämställdhet och mångfald
  2. kommunicera på lika villkor
  3. lyfta fram förebilder och motverka stereotyper
  4. samverka och driva på utvecklingen
  5. följa upp och förändra fördelningen av resurser
  6. sätta mål och styra med tydliga krav och aktiviteter
  7. utforma regelverken så att fler företag kan få finansiering
  8. ha kunskap om nya branscher, företagsformer och affärsmodeller.

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2016 att Tillväxtverkets strategi är ett viktigt verktyg för det fortsatta arbetet med att främja hållbar tillväxt och ett dynamiskt näringsliv.

Regeringen gav 2007 Tillväxtverket i uppdrag att utse ambassadörer för kvinnors företagande med syftet att lyfta fram företagandet som ett möjligt karriärval genom att företagarna berättar om sitt företagande. Programmet förlängdes 2011 till att även gälla perioden 2011–2014 (N2011/1250/ENT) och skulle särskilt synliggöra kvinnor som arbetar med innovationer inom tjänstesektorn. Tillväxtanalys utvärderade programmet under perioden 2011–2014 i promemorian Ambassadörer för kvinnors företagande – en teoribaserad utvärdering (PM 2015:13). Myndigheten diskuterar i utvärderingen den bild av kvinnors företagande som synliggjorts och hur förenlig den är med programmets övergripande mål. Tillväxtanalys konstaterar att under program­perioden 2011–2014 skulle projektet särskilt uppmärksamma kvinnor som drev innovativa företag i tjänstesektorn, och med tanke på att kvinnor traditionellt driver företag inom tjänstesektorn är potentialen att ändra den traditionella bilden av kvinnors företagande liten. Vidare menar myndigheten att i och med att ambassadörerna arbetade ideellt förstärks bilden av den tjänande kvinnan som inte drivs av samma ekonomiska intressen som män. Myndigheten anser även att upprättandet en speciell arena för att synliggöra kvinnors företagande också förstärker bilden av kvinnor som fundamentalt annorlunda företagare än män.

Utskottets ställningstagande

I motion 2015/16:1189 (M, C, FP, KD) förordas ett tillkännagivande om att fortsätta synliggöra och stärka möjligheterna för kvinnors företagande. Utskottet noterar inledningsvis att regeringen avser att ta till vara erfarenheterna från de riktade insatserna som genomförts de senaste åren och att utveckla företagsfrämjande så att alla företagare oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder m.m. ska få tillgång till insatserna på lika villkor. Vidare kan utskottet konstatera att Tillväxtverket överlämnat en strategi till regeringen för företagsfrämjande på lika villkor. I strategin, som regeringen anser vara ett viktigt verktyg för det fortsatta arbetet, anges åtta mål för statens insatser för företagsfrämjandet. Bland dessa finns bl.a. målen om att arbeta utifrån kunskap om jämställdhet och mångfald, att lyfta fram förebilder och motverka stereotyper och att ha kunskap om nya branscher, företagsformer och affärsmodeller.

Med anledning av det pågående arbetet anser utskottet att riksdagen kan avslå motion 2015/16:1189 (M, C, FP, KD) i denna del.

Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika riktade insatser för att främja företagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Utskottet konstaterar bl.a. att Tillväxtverket överlämnat strategin om företagsfrämjande på lika villkor till regeringen och att strategin ska bidra till att utveckla statens företagsfrämjande insatser så att kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund och ålder ska kunna ta del av företagsfrämjandet på lika villkor.

Jämför reservationerna 7 (C) och 8 (KD).

Motionerna

Det konstateras i motion 2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) att Sverige har kommit långt i jämställdhetsarbetet, men samtidigt finns det fortfarande stora problem som måste lösas. Därför behövs en satsning på jämställdhet och kvinnors företagande, och motionärerna exemplifierar med bl.a. regionala resurscentrum för kvinnor. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om jämställdhet för tillväxt (yrkande 5).

För att stimulera kvinnors innovationer och uppfinningar efterfrågas i motion 2015/16:1155 av Annicka Engblom och Margareta Cederfelt (båda M) insatser för att bl.a. öka kvinnors nätverksbyggande, förebilder, attitydförändringar och bättre möjligheter till finansiering. Motionärerna anser att Almi, Nutek och Vinnova bör få ett utvidgat uppdrag att stimulera nätverksbyggande speciellt inriktat mot kvinnor (yrkande 2), samt att Almi, Nutek och Vinnova bör ges i uppdrag att eftersträva en jämnare könsfördelning vid rekrytering av rådgivare, där ett första mål bör vara att minst 25 procent av rådgivarna ska vara av vardera könet (yrkande 3).

I motion 2015/16:1333 av Margareta Cederfelt m.fl. (M) framhålls att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i form av företagare och innovatörer är ett viktigt led för att uppnå ett jämställt samhälle. Motionärerna menar att kvinnor ofta har sämre nätverk och har svårare att få finansiering än män. I motionen nämns bl.a. att en nationell innovationsstrategi bör inkludera ett särskilt fokus på kvinnliga innovatörer och att regeringen behöver uppmärksamma kvinnors företagande. Motionärerna efterfrågar ett tillkänna­givande om att skapa förutsättningar för att antalet kvinnliga innovatörer ska öka.

I kommittémotion 2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) konstateras att det ger frihet att driva företag och även möjlighet att komma in i näringslivet. Motionärerna vill därför stärka kvinnors möjligheter att starta och driva företag och påpekar att fler kvinnor genom ett jämställt samhälle får höga positioner i näringslivet. När ledningsgrupper och styrelser blir mer jämställda förändras maktstrukturerna i näringslivet även utanför styrelserummen. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande om att regeringen bör arbeta för fler kvinnor i ledningsgrupper och styrelser och som chefer genom att driva på för en förändrad maktstruktur i näringslivet och göra det lättare för kvinnor att starta och driva företag (yrkande 2). Vidare anför motionärerna att det är viktigt att fortsätta förbättra förutsättningarna för kvinnliga företagare. Därför vill de att regeringen ser över kriterierna för de generella företagsstöden för att främja såväl kvinnors som mäns företagande på lika villkor (yrkande3).

Alliansregeringen gav Tillväxtverket i uppdrag att utse ambassadörer för kvinnors företagande, anges det i kommittémotion 2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD). Den nuvarande regeringen har dock valt att inte förlänga uppdraget. Motionärerna föreslår att regeringen ger Tillväxtverket i uppdrag att återuppta projektet inom ramen för myndighetens anslag (yrkande 12).

I kommittémotion 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) framhålls det att svårigheterna för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden är större än möjligheterna att starta eget företag. Många kommuner har infört företagslotsar för företagare med utländsk bakgrund för att underlätta kontakten med andra aktörer i samhället, exempelvis myndigheter och banker. Företagslotsar med goda språkkunskaper och nätverk kan bidra till att övervinna hinder som utrikes födda möter i större utsträckning än personer som är födda i Sverige. Motionärerna vill därför att regeringen ska främja lokala företagslotsar med inriktning på stöd för utlandsfödda företagare (yrkande 21). Vidare framförs i motionen att den positiva utvecklingen av kvinnors företagande har gjort en tvärnit. Regeringen har med sina åtgärder kvävt förutsättningarna för att starta företag i de traditionellt kvinno­dominerade sektorerna. Motionärerna anser därför att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka företagande bland kvinnor (yrkande 22).

Vissa kompletterande uppgifter

Tillväxtanalys har i skriften Med varm eller kall hand? – Bemötandet av män och kvinnor i det företagsfrämjande systemet (PM 2015:18) försökt besvara frågan om män och kvinnor har likvärdig tillgång till offentligt finansierad företagsrådgivning. Myndighetens slutsats är att den huvudsakliga skillnaden i det första bemötandet är att den manliga frågeställaren får mer konkret respons än den kvinnliga frågeställaren. I övrigt verkar bemötandet vara likvärdigt oavsett om frågeställaren är kvinna eller man. Myndigheten menar att konkret respons kan vara av betydelse för i vilken utsträckning tjänsten utnyttjas vidare. Tillväxtanalys rekommenderar bl.a. att företagsfrämjande aktörer och aktiva rådgivare ska utbildas i hur omedvetna föreställningar om kön påverkar respons.

I Almis ägaranvisning för 2015 står det att Almi genom sin rådgivningsverksamhet ska bidra till att fler små och medelstora företag växer samt att fler bärkraftiga företag skapas. Vidare ska Almi ha lånevillkor som tar hänsyn till företagens behov och som avspeglar bolagets högre risktagande och kompletterande roll som offentlig aktör. För både Almis rådgivnings- och utlåningsverksamhet gäller att andelen kunder som är kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper. Vidare vad gäller utlåningen gäller att Almi noga ska följa efterfrågan på finansiering från företag som ägs eller leds av kvinnor respektive personer med utländsk bakgrund och uppmärksamma vilken typ av låneprodukter som dessa företag efterfrågar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att fler personer, oavsett kön, etnisk bakgrund eller ålder, startar och driver företag. Det är utskottets uppfattning att detta bidrar till att fler arbeten skapas och att den svenska konkurrenskraften på så sätt stärks.

Tillkännagivanden om att på olika sätt främja kvinnors företagande efterfrågas i motionerna 2015/16:602 (S), 2015/16:1155 (M), 2015/16:1333 (M), 2015/16:1994 (KD), 2015/16:2431 (C) och 2015/16:3207 (KD). Bland de åtgärder och insatser som efterfrågas finns bl.a. jämnare könsfördelning bland offentliga företagsrådgivare, att underlätta för kvinnor att få finansiering, att arbeta för fler kvinnor i ledningsgrupper, styrelser och som chefer samt att ge Tillväxtverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka företagandet bland kvinnor. Vidare efterfrågas att Tillväxtverket ska återuppta programmet om ambassadörer för kvinnors företagande. Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden framföra följande. Tillväxtverket har tagit fram en strategi för företagsfrämjande på lika villkor. Strategin ska bidra till en utveckling av statens företagsfrämjande insatser på nationell, regional och lokal nivå för att nå det långsiktiga målet – att kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund och ålder, ska kunna ta del av företagsfrämjande på likvärdiga villkor. När det gäller finansieringsinsatser nämns även i Tillväxtverkets strategi att regelverken bör utformas så att fler företag kan få finansiering. Vidare konstaterar utskottet att regeringen nyligen lagt fram en proposition om de statliga finansieringsinsatserna. Utskottet noterar att Tillväxtanalys undersökt bemötandet av kvinnor och män i det offentliga företagsfrämjande systemet, och vidare konstaterar utskottet att ett av målen i strategin är att aktörernas kommunikation med företagare ska vara normkritisk och målgruppsanpassad och därmed ska bidra till likvärdiga villkor för alla företagare. Vad gäller det genomförda programmet om ambassadörer för kvinnors företagande noterar utskottet att Tillväxtanalys genomfört en utvärdering av programmet. Vidare noterar utskottet att ett mål i Tillväxtverkets strategi för företagsfrämjande på lika villkor rör just att lyfta fram förebilder och motverka stereotyper. Oavsett syn på programmet anser utskottet att riksdagen inte bör göra ett tillkännagivande om att Tillväxtverket inom ramen för beslutade anslag bör få i uppdrag att återuppta programmet i dess tidigare utformning.

Utskottet vill med anledning av motion 2015/16:1155 (M) påminna om att myndigheten Nutek avvecklades av regeringen 2009 och att myndighetens uppgifter sedermera övergått till bl.a. Tillväxtverket.

Därtill efterfrågas i motion 2015/16:3207 (KD) ett tillkännagivande om att främja lokala företagslotsar för att stödja utlandsfödda företagare. Utskottet anser att lokala företagslotsar kan spela en viktig roll hos de kommuner som valt att inrätta denna tjänst. Vidare noterar utskottet att den nämnda strategin för företagsfrämjande på lika villkor omfattar alla företagare oavsett etnisk bakgrund. Utskottet anser inte att den nyssnämnda motionen bör leda till någon åtgärd från riksdagen.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet därmed samtliga här behandlade motionsyrkanden.

Socialt företagande

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om socialt företagande. Utskottet konstaterar bl.a. att Tillväxtverket, i samverkan med Arbets­förmedlingen, har fått i uppdrag att utarbeta och genomföra ett program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer.

Jämför reservation 9 (KD).

Motionerna

I motion 2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 3 anges att social ekonomi och kooperativa företag är en tillgång och att dessa företag kan vara ingången till arbetsmarknaden för den som varit borta från arbete under en längre tid. Motionärerna anser att det är av stor vikt att regeringen stöder de organisationer som arbetar med företag inom den sociala ekonomin och kooperativa företag. Vidare anser motionärerna att regeringen bör bevaka den problematik som dessa företag möter när de försöker hitta finansiering.

För att förbättra förutsättningarna för sociala företag bör regeringen se över möjligheten att utforma en nationell strategi för socialt företagande, framhålls det i motion 2015/16:629 av Pia Nilsson m.fl. (S). Det sociala företagandet har stora möjligheter att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden.

I motion 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) framförs att det sociala företagandet och arbetsintegrerande sociala företag bör främjas då dessa företag erbjuder en möjlighet för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ett sätt att främja dessa företag skulle vara att öka samverkan mellan den offentliga sektorn och de sociala företagen (yrkande 2). Regeringen bör även se över behovet av att ge det sociala företagandet samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag (yrkande 3). Motionärerna framhåller vidare att det sociala företagandet och dess utvecklingsmöjligheter berör många politik­områden och för att få ett samlat grepp bör regeringen överväga möjligheterna att skapa ett samarbetsorgan som består av representanter dels för de berörda politikområdena, dels för de sociala företagen och de berörda intresse­organisationerna (yrkande 5).

Den sociala ekonomin behöver ges bättre förutsättningar att verka i samhället utifrån sina egna unika förutsättningar, framförs det i motion 2015/16:2194 av Johan Büser (S). Regeringen bör bl.a. se över möjligheten att utarbeta ett nationellt program för framväxten av den sociala ekonomin.

I kommittémotion 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) framhålls att alliansregeringen 2010 gav Tillväxtverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att göra en gemensam informationssatsning om arbetsintegrerande sociala företag. Syftet var att fler skulle få chansen att upptäcka möjligheten att tillsammans med andra starta och driva företag. Men dessa företag upplever bl.a. bristande extern finansiering och möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Regeringen bör därför utreda möjligheten att etablera ett program för främjande och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag (yrkande 31).

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen gav i februari 2016 Tillväxtverket i uppdrag att i samråd med Arbetsförmedlingen, och inom ramen för EU:s statsstödsregelverk, utarbeta och genomföra ett tvärsektoriellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer för att därigenom öka antalet sysselsatta (A2016/00424/A). Målet är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.

Vidare fick enheten för främjande och förenkling vid Näringsdepartementet i uppgift att se över hur man kan stärka socialt företagande och sociala innovationer. Syftet är att främja den sociala ekonomin och stärka social innovationskraft. Målet är att ta fram förslag på hur näringspolitiken kan bidra till att stärka det sociala företagandet, och arbetet beräknas vara klart senast den 31 maj 2016. Enhetens uppgift är att

       kartlägga befintliga statliga insatser

       identifiera de huvudsakliga flaskhalsarna

       beakta områdena kapitalförsörjning, företagsrådgivning, informations- och kunskapsutveckling samt innovationsfrämjande

       analysera och ge förslag på och/eller ändra näringspolitisk samt arbetsmarknadspolitisk inriktning

       ge förslag på omfördelning av stöd, ansvar och insatser mellan de båda politikområdena och deras myndigheter.

Statsrådet Ylva Johansson besvarade den 1 december 2015 en interpellation (ip. 2015/16:168) från Elisabeth Svantesson (M) om hur regeringen säkerställer att de sociala företagens verksamhet kan fortsätta växa när sysselsättningsfasen avvecklas. Statsrådet nämnde att staten på olika sätt har gett finansieringsstöd till kooperativ utveckling i enlighet med förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling, m.m. År 2015 lämnades 36 miljoner kronor i enlighet med denna förordning. Vidare tog statsrådet upp det nationella socialfondsprogrammet 2014–2020, som möjliggör insatser som breddar arbetsmarknaden bl.a. genom socialt företagande i syfte att skapa nya innovativa vägar in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbets­marknaden. Därtill anförde statsrådet att regeringen i en lagrådsremiss om det nya upphandlingsregelverket föreslagit att en upphandlande myndighet ska få reservera deltagandet i ett upphandlingsförfarande för vissa s.k. sociala företag. Det finns inte i den nuvarande upphandlingslagstiftningen. Regeringen arbetar med att ta fram en proposition baserad på detta.

Riksdagen beslutade den 27 januari 2016 om en ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (prop. 2015/16:4, bet. 2015/16:CU10). Syftet med ändringarna är att göra det enklare att driva kooperativa företag. Lagen har anpassats till dagens förutsättningar vad gäller verksamhet, organisation och kapital. Lagen börjar gälla den 1 juli 2016. På förslag från civilutskottet gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som rör arbetskooperativa föreningar. Till skillnad från regeringen anser civilutskottet att en medlemsinsats ska kunna betalas tillbaka med ett högre belopp än andelens nominella värde.

Som redogjordes för i utskottets betänkande 2014/15:10 Näringspolitik fick Tillväxtverket i sitt regleringsbrev för 2015 i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Som framgår av Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regleringsbrev för 2015 fick ingen av dessa myndigheter något liknande uppdrag av regeringen. Regeringen återkallade senare under våren 2015 Tillväxtverkets uppdrag för fortsatt beredning av frågan.

Tillväxtverket gav under 2015 med stöd av förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling ekonomiskt stöd till organisationen Coompanion. Organisationen har 25 regionala utvecklingscentrum och ger utbildning, rådgivning och information om start och utveckling av kooperativt företagande och arbetsintegrerande sociala företag.

På webbplatsen sofiasam.se beskrivs regelverken och finns information till de som vill starta eller driva arbetsintegrerande sociala företag. Webbplatsen förvaltas av Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och togs fram i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skoopi (de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation).

Utskottets ställningstagande

Tillkännagivanden om att främja sociala företag efterfrågas i motionerna 2015/16:602 (S), 2015/16:629 (S), 2015/16:1019 (S), 2015/16:2194 (S) och 2015/16:3207 (KD). Motionärerna förordar bl.a. en nationell strategi för socialt företagande, ett program för främjande och utveckling av arbets­integrerande sociala företag samt satsningar på företagsrådgivning, kompetensutveckling och att underlätta finansiering. Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat sin positiva syn på de verksamheter som ryms inom begreppen social ekonomi och socialt företagande (senast i bet. 2014/15:NU10). Utskottet kan konstatera att regeringen beslutat att ge Tillväxtverket, i samverkan med Arbetsförmedlingen, i uppdrag att utarbeta och genomföra ett nationellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer. Vidare ska Närings­departementet se över hur man kan stärka socialt företagande och sociala innovationer med särskilt fokus på att bl.a. identifiera de huvudsakliga flaskhalsarna och ge förslag på omfördelning av stöd, ansvar och insatser.

Utskottet ser ingen anledning att förekomma utredningens och Regerings­kansliets arbete och avstyrker därmed samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Regelförenkling

Företagens uppgiftslämnande

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om insatser för företagens uppgiftslämnande. Utskottet konstaterar att det bl.a. utvecklats en tjänst för förenklat uppgiftslämnande för företag.

Jämför reservation 10 (M, C, L, KD).

Motionerna

I motion 2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S). förordas att regeringen ska överväga möjligheten att införa ett gemensamt register för företagsdata så att samma eller liknande uppgifter inte behöver lämnas flera gånger till olika myndigheter (yrkande 2).

I kommittémotion 2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) framhålls att regelkrångel, inte minst inom skatteområdet, är något som orsakar extra arbete för företagare och som hindrar tillväxt. Regeringen bör därför införa en garanti om att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna (yrkande 2).

I kommittémotion 2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) framhålls att en plattform, ”En dörr in”, där företagare bara lämnar in uppgifter en gång på en plats och att uppgifterna därefter slussas till aktuell myndighet påtagligt skulle minska tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet: att skapa värde och jobb. Motionärerna anser därför att regeringen bör införa en garanti så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna (yrkande 8).

I motion 2015/16:419 av Johan Hultberg (M) efterfrågas ett tillkänna­givande om att regeringen bör genomföra Uppgiftlämnar­utredningens förslag som presenterades i betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) (yrkande 1). Vidare menar motionären att det krävs att myndigheterna ansluter sig till det system som utredningen föreslår. Regeringen bör därför säkerställa att de statliga myndigheterna ansluter sig till Uppgiftlämnarservice (yrkande2).

Eskil Erlandsson m.fl. (C) framför i kommittémotion 2015/16:3018 att regeringen bör fortsätta att minska regelkrånglet och administrationen, bl.a. genom att reformen ”En dörr in” utvecklas så att uppgifter om företaget endast måste lämnas en gång och till ett ställe (yrkande 1).

I kommittémotion 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) framhålls att regeringen bör införa en garanti så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna, och att uppgiften sedan slussas vidare till aktuell myndighet (yrkande 14). Detta skulle påtagligt minska tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet – att skapa värde och jobb.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24) att digitalt framstående myndigheter ger en grund för att förenkla för företag. Företagen bör lämna sina uppgifter till statliga myndigheter i huvudsak elektroniskt. En elektronisk hantering skulle i många fall medföra färre felaktiga uppgiftslämningar, göra det lättare för ett företag att få besked om status för ärenden och bidra till kortare handläggningstider. Elektronisk hantering medför således fördelar både för myndigheter och för företag.

Regeringen beslutade den 8 februari 2016 att underteckna en avsiktsförklaring för digital förnyelse av det offentliga Sverige tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet är att samverka för att skapa en offentlig e-förvaltning som möter medborgares, organisationers och företags förväntningar i ett alltmer digitaliserat samhälle. Samtidigt tillsätts också ett särskilt råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Rådet kommer att fungera som ett forum för samordning på flera nivåer, dels mellan myndigheter och mellan kommuner och landsting, dels inom Regerings­kansliet. Ett av de prioriterade områdena är att förenkla för företag genom t.ex. minskad byråkrati och ökad möjlighet till självservice. Rådet kommer att bestå av statsrådet Mehmet Kaplan (MP) och representanter från bl.a. Tillväxtverket, Skatteverket och SKL. Vidare beslutade regeringen den 11 februari 2016 om att underteckna en överenskommelse med SKL för att förenkla företagandet med hjälp av nya gemensamma nationella digitala lösningar. Inledningsvis fokuseras arbetet mot restaurangbranschen. Inom branschen ses lagar och myndighetsregler som ett hinder för företagens utveckling, varför regeringen hoppas att initiativet ska medföra att det blir enklare att starta och driva restaurangföretag. Målsättningen med överenskommelsen är att 2017 kunna erbjuda majoriteten av alla restaurang­företagare i Sverige digitala tjänster för att starta och driva sina verksamheter.

Den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se drivs av Tillväxtverket tillsammans med Bolagsverket och Skatteverket i syfte att göra det enklare att starta och driva företag. Portalen ska möta företagares behov av samlad information och myndighetsservice på webben. Under det senaste året har en tjänst för förenklat uppgiftslämnande utvecklats. Ett förenklat uppgiftslämnande förväntas minska företagens kostnader men även den arbetsbörda som uppstår när snarlika uppgifter behöver lämnas flera gånger till olika myndigheter. För att företagen ska uppleva påtagliga lättnader krävs att många myndigheter ansluter sig till Uppgiftslämnarservice. För myndigheterna innebär arbetet med ett minskat och förenklat uppgifts­lämnande, och särskilt med Uppgiftslämnarservice, större företagsfokus med bättre service till företagen. Genom Uppgiftslämnarservice får myndigheterna även ett redskap för att förenkla för företagen genom samordning och minskning av antalet uppgiftskrav, där ett av de prioriterade målen är att förenkla för företag genom minskad byråkrati och ökad möjlighet till självservice.

Utskottets ställningstagande

Ett fortsatt arbete med att förenkla företagens uppgiftslämnande föreslås i motionerna 2015/16:419 (M), 2015/16:815 (S), 2015/16:1189 (M, C, FP, KD), 2015/16:2455 (M), 2015/16:3018 (C) och 2015/16:3207 (KD). Bland annat föreslås att regeringen ska införa en garanti om att företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång till myndigheterna och att regeringen bör säkerställa att myndigheterna ansluter sig till systemet Uppgiftslämnarservice. Utskottet instämmer med motionärerna i att det är angeläget att förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheterna. Utskottet kan konstatera att det under det senaste året utvecklats en tjänst för förenklat uppgiftslämnande för företag som är knuten till den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se. Vidare noterar utskottet att regeringen ingått ett avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om digital förnyelse av det offentliga Sverige, där ett av de prioriterade områdena är att förenkla för företag genom bl.a. minskad byråkrati och ökad möjlighet till självservice. Samarbetet med SKL har inledningsvis riktats mot restaurangföretagare, som är en regeltung bransch som kräver omfattande kontakter med myndigheter och kommuner. Målsättningen är att 2017 kunna erbjuda majoriteten av alla restaurang­företagare digitala tjänster för att starta och driva sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga här nämnda motioner i aktuella delar.

Övriga insatser för regelförenkling

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör regelförenkling för företag. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser på området.

Jämför reservationerna 11 (M), 12 (SD) och 13 (C).

Motionerna

Företagsklimatet behöver förbättras om Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, anförs det i motion 2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S). För att kunna minska företagens regelbörda är det viktigt att alltid granska nya förslags effekter för företagen. Det är därför viktigt att belysa ett förslags effekter för företag i de konsekvensutredningar som utförs (yrkande 1). Vidare menar motionärerna att för varje regelgivning ska det alternativ som innebär lägst kostnad för företagen men ändå uppfyller syftet väljas (yrkande 3).

En förutsättning för att företag ska kunna växa och anställa är att de inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga, framhålls det i kommittémotion 2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Ett viktigt led i att effektivisera och underlätta för företagare är att de statliga myndigheterna ständigt arbetar för att bli effektivare och mer användarvänliga (yrkande 3). Vidare framhåller motionärerna att de svenska företagens konkurrenskraft i stor utsträckning baseras på hur regler och byråkrati står sig gentemot andra länder. Motionärerna anser därför att det bl.a. bör införas ett system för genomförande av EU-direktiv. Om en miniminivå anges i ett direktiv bör det motiveras särskilt i konsekvensutredningen om det svenska genomförandet av direktivet går utöver mininivån. Vidare bör regeringen se över möjligheten till benchmarking mellan länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch för att fortsätta arbetet för att Sverige ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor (yrkande 4). Därtill vill motionärerna införa ett antal regelförenklande åtgärder för nya entreprenörer och mindre företag (yrkande 5). Bland annat bör kravet på aktiekapital halveras från 50 000 kronor till 25 000 kronor, och s.k. mikroföretag bör undantas från viss administration.

”En väg in” är en servicetjänst som från 2015 gör det möjligt för företagen att bara lämna in uppgifter en gång och till ett ställe, framhålls det i kommittémotion 2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M). Dock anser motionärerna att det finns mer att göra för att minska företagarnas administrativa börda. Motionärerna vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan, bl.a. genom att s.k. mikroaktiebolag undantas från en del administration. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande till regeringen om att regelförenklingsarbetet måste fortsätta och möta företagarnas vardagliga behov (yrkande 1).

En politik som gynnar mindre företag är en politik som säkerställer möjligheter till sysselsättning och försörjning på landsbygden, framhålls det i motion 2015/16:106 av Edward Riedl (M). Allt fler småföretagare upplever nu att de tas på allvar, men fler förbättringar måste dock göras. Bland annat vill motionären att beskattningen ska bli mer gynnsam och att det ska bli mindre krångligt att driva och starta företag. Motionären efterfrågar således ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att förbättra regelverken för småföretag (yrkande 1).

I motion 2015/16:224 av Sten Bergheden (M) anges att majoriteten av alla företagare är skötsamma och laglydiga. Dessa företagare bör premieras genom färre kontroller och onödiga tillstånd samt lägre avgifter. Myndigheterna kan då effektivisera sin verksamhet och kontrollera att mindre nogräknade företag följer reglerna. Regeringen bör därför se över möjligheten att premiera skötsamma företagare.

I motion 2015/16:225 av Sten Bergheden (M) argumenteras det för att regeringen bör se över möjligheten att ge dispenser vid uppstarten av företag för att stimulera nyföretagandet. Dispenserna bör finnas de två tre första åren och omfatta exempelvis lägre avgifter och mindre nitiska tillstånd. Efter den initiala dispenstiden bör de tillstånd, avgifter och regler som ska tillgodoses kunna läggas på en normal nivå.

I motion 2015/16:275 av Finn Bengtsson (M) konstateras att regelbördan för företagare bör fortsätta att minska. Motionären föreslår att när nya regler som påverkar företag införs bör en s.k. solnedgångsparagraf införas samtidigt. Detta innebär att dessa regleringar är temporära och således löper ut vid en given tidpunkt ifall inte något annat beslutas. För gamla regler bör en s.k. regleringsgiljotin införas. Detta innebär att de regler som påverkar företag ska identifieras och granskas utifrån om de anses vara nödvändiga, lagliga och företagsvänliga. Alla regler som anses vara detta behålls, medan de regler som inte anses vara nödvändiga eller lagliga avskaffas. De regler som anses vara nödvändiga och lagliga men inte företagsvänliga revideras. Motionären konstaterar vidare att när utskottet behandlade en motion på samma tema förra riksmötet (bet. 2014/15:NU10) avstyrkte utskottet motionen med motiveringen att bl.a. Tillväxtverket har i uppdrag att arbeta för enklare regler och bl.a. ska mäta utvecklingen av andra kostnader än de administrativa. Motionären anser att detta är vällovligt men att det inte räcker för att påskynda utvecklingen av enklare regler för företagare och anser därför att införandet av solnedgångsparagrafer och en regleringsgiljotin bör införas omgående.

Regelbördan för företag måste fortsätta att minska, konstateras det i motion 2015/16:765 av Anti Avsan (M). Motionären föreslår att när en företagare behöver lämna in vissa uppgifter bör frågan ställas om de begärda uppgifterna är betydelsefulla. Om de anses vara det bör frågan ställas om uppgifterna inte kan fås på ett mindre belastande sätt. Om uppgifterna ändå behöver begäras in av företagaren bör det göras en avvägning mellan nyttan av uppgifterna och den administrativa kostnaden som uppkommer för företagaren. Om uppgifterna inte kan avvaras trots en påtaglig administrativ belastning för företagaren bör möjligheterna till någon form av ekonomisk kompensation till företagaren övervägas.

I motion 2015/16:911 av Betty Malmberg (M) framhålls att lika villkor är grunden för all näringsverksamhet inom EU, samtidigt som olika länders myndigheter kan tolka och genomföra EU:s direktiv på olika sätt. Regeringen bör därför verka för att EU gör en jämförande granskning av genomförandet och efterlevnaden av EU-direktiv som rör näringsverksamhet i allmänhet (yrkande 2).

För att minska på onödig reglering och byråkrati som hämmar svenska företag är det centralt att kontinuerligt se över behovet av regelbördan, framförs det i motion 2015/16:1049 av Jessica Rosencrantz (M). Motionären anser att regeringen bör införa regleringsgiljotiner och solnedgångsklausuler för att minska regelbördan för företag. En regleringsgiljotin skulle innebära att lagstiftning som berör företag utvärderas regelbundet efter tre kriterier. Ifall den är nödvändig, ifall den är laglig och ifall den är företagsvänlig. Efter att lagstiftningen jämförts mot dessa kriterier kan man sedan utvärdera ifall regeln aktivt ska avskaffas eller bör finnas kvar. Solnedgångsklausuler innebär att det på förhand skrivs in i nya regler att dessa upphör vid en given tidpunkt.

I motion 2015/16:1163 av Marta Obminska (M) framförs att regelförenklingsarbetet är centralt för att skapa jobb i fler och växande företag. Motionären anser därför att regeringen bör arbeta bredare med regel­förenklingar för företagen.

I motion 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) diskuteras hur integrationen kan förbättras och hur bl.a. ungdomar, utlandsfödda och personer med kort utbildning ska etablera sig på arbetsmarknaden. Motionären föreslår att regeringen tillsätter en företagsregelkommitté med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster (yrkande 5).

I motion 2015/16:1676 av Finn Bengtsson (M) anförs att Bolagsverket bl.a. ska samla in, granska och offentliggöra årsredovisningar för alla aktiebolag i Sverige. För att komma till rätta med bedrägerier som ofta utförs av organiserad brottslighet bör Bolagsverkets skyldigheter att granska svenska aktiebolags årsredovisningar ändras. Regeringen bör därför ge myndigheten i uppdrag att också göra en kvalitativ analys av vad siffrorna egentligen beskriver för typ av verksamhet. Vidare är motionären förvånad över utskottets motivering för avstyrkande förra året när en liknande motion behandlades (bet. 2014/15:NU10) eftersom den organiserade brottsligheten är ett allvarligt och växande problem och det behövs en lång rad åtgärder för att motverka denna typ av kriminalitet.

Maria Malmer Stenergard (M) framhåller i motion 2015/16:2632 att Regelrådet har till uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan ha påverkan på företag. Regelrådet har dock konstaterat att konsekvensutredningarna inte alltid håller tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma om reglerna kan komma att påverka företag. Motionären föreslår därför att det bör införas en stoppfunktion för konsekvensutredningar, som innebär att förslagen inte kan gå vidare till beslut förrän Regelrådet bedömer att konsekvensutredningarna håller tillräckligt hög kvalitet (yrkande 1). Vidare bör departementens remitteringsskyldighet till Regelrådet regleras i en förordning eftersom Regelrådet inte alltid ges möjlighet att granska förslagen till nya regler (yrkande 2).

I motion 2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD) föreslås ett tillkännagivande om att Regelrådets mandat bör breddas (yrkande 2). Bland annat bör Regelrådets yttranden beakta samtliga konsekvenser av föreslagna regler för företag, och inte enbart företagens administrativa kostnader. Vidare bör processen i samband med nya regler som påverkar företag förändras (yrkande 3). Motionären anför att exempelvis bör beräkningar göras av hur reglerna påverkar företagens finansiella, materiella och administrativa kostnader när nya regler föreslås. Vidare bör en uppföljning av genomförda regler göras.

I partimotion 2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att regelbördan för småföretag och mikroföretag bör minskas kraftigt (yrkande 4). Bland annat måste fler regleringar ha solnedgångsklausuler, och nya kostnadsdrivande regler bör kompenseras av regellättnader som minskar kostnaderna än mer. Dessutom bör principen ”En regel in – en regel ut” införas. Vidare ska uppgiftsinlämning till myndigheter bara behöva ske en gång, till ett ställe. Därtill bör mikroföretag inledningsvis bl.a. kunna drivas med ett minimum av kraftigt förenklade regler.

I kommittémotion 2015/16:3018 framför Eskil Erlandsson m.fl. (C) att ett mål för regelförenklingsarbetet bör vara att så långt det är möjligt minska regelkrånglet för all typ av företagsamhet, framför allt den småskaliga. Motionärerna anser därför att regeringen bör införa en regelförenklings­kommission. Kommissionen ska ha till uppgift att identifiera krångliga regelverk och föreslå förändringar så att regelverken inte bidrar till byråkratisering, regelkrångel och onödiga kostnader (yrkande 5).

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

År 1999 begärde riksdagen i ett tillkännagivande att regeringen skulle lämna en årlig redogörelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet (bet. 1998/99:NU6). Regeringen lämnade senast i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr 24) en redogörelse över regeringens regel­förenklings­arbete med hänvisning till riksdagens tillkännagivande. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 24) lämnades också en redogörelse över regeringens regelförenklingsarbete, dock utan hänvisning till tillkännagivandet. Senast regeringen lämnade en separat skrivelse till riksdagen med anledning av regelförenklingsarbetet var 2010 (skr. 2009/10:226). Regeringen lämnade 2012 med anledning av Riksrevisionens granskning av regeringens regelförenklingsarbete för företag en redogörelse om det fortsatta regelförenklingsarbetet (skr. 2012/13:5).

På förslag av utskottet våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsärenden för personer som vill starta företag (skr. 2009/10:226, bet. 2010/11:NU8). I en reservation (M, FP, C, KD) avvisades utskottets förslag med hänvisning till att regeringen redan bedrev ett sådant arbete som utskottet efterfrågade.

Regeringens insatser för att förenkla för företagen

Regeringen framför i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24) att ett viktigt arbete under mandatperioden är att göra det enklare för företag att utveckla och driva sina verksamheter. En central faktor för hållbar tillväxt och sysselsättning är att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden. Det är viktigt att regler är ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Myndigheters service och bemötande och att de har korta handläggningstider är vidare av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Regeringens förenklingsarbete kommer under perioden 2015–2018 att inriktas mot områdena bättre service och mer ändamålsenliga regler, som kommer att följas upp mot fyra mål. De två målen för området bättre service är att det ska bli enklare att lämna uppgifter samt att servicen ska förbättras och handläggningstiderna ska bli kortare. För området mer ändamålsenliga regler är målen att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnaderna till följd av regler ska minska.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg besvarade i februari 2016 en skriftlig fråga från Jörgen Warbom (M) om regelförenkling för ökad svensk konkurrenskraft (fr. 2015/16:645). Frågan rörde på vilket sätt statsrådet och regeringen kommer att använda OECD:s rapport Regulatory Policy Outlook 2015 för att förenkla för företagen i Sverige och därmed öka deras konkurrenskraft. Frågor som tas upp i rapporten rör konsekvensutredningar, samråd med intressenter och utvärderingar i efterhand av befintliga regler. Statsrådet anförde i sitt svar på frågan att bl.a. kommer Tillväxtverket i februari 2016 att presentera en metod som kan vara till stöd för att bestämma konsekvensutredningars omfattning. Metodförslaget ska underlätta genom att tidigt i processen ge regelgivarna vägledning i att hitta en rimlig ambitionsnivå i konsekvensutredningen. Vidare finns i Sverige krav på hur myndigheter ska utvärdera regler, och här finns det utrymme för förbättring av hur arbetet bedrivs i praktiken. Tillväxtverket har därför tagit fram ett webbverktyg för att stödja myndigheter i utvärdering och uppföljning av regler, och statsrådet påpekar att en viktig del är att varje myndighet tar fram en rutin för hur den ska arbeta med uppföljning av regler. Därtill tar statsrådet i sitt svar upp att Sverige har en lång tradition av att involvera berörda parter i regelgivningsprocesserna genom bl.a. kommittéförfarandet och remisser. Samtidigt finns det en utmaning i att nå andra grupper än de som traditionellt engagerar sig i regelgivningsarbetet. statsrådet avslutar sitt svar med att konstatera att OECD:s rapport nu analyseras närmare för att se vilka åtgärder som eventuellt kan vidtas för att ytterligare förbättra regelgivningsprocesserna i Sverige samt hur regeringen ställer sig till slutsatserna.

Konsekvensutredningar

År 2015 inordnades Regelrådet i Tillväxtverket, och rådet har i samband med detta fått ett delvis förändrat uppdrag. Den oberoende granskningen av regelgivarnas konsekvensutredningar kommer att fortsätta. Bedömningen av de administrativa kostnaderna ska inte längre göras i ett separat ställningstagande utan inkluderas i bedömningen av konsekvensutredningen som helhet. Rådet ska fortsätta sitt arbete med att på begäran från regelgivare granska EU-konsekvensutredningar till EU-förslag som kan få stor påverkan på företag i Sverige och lämna en rekommendation om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. En annan förändring är att kansliets stödjande och utbildande verksamhet till kommittéer, departement och myndigheter övergår till Tillväxtverket.

Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att för åren 2014–2020 följa upp utvecklingen av företagens administrativa kostnader (N2013/05704/ENT, N2015/06514/FF). Uppdraget ska redovisas årligen i mitten av april.

Tillväxtverket har tagit fram en metod för hur den ska följa upp utvecklingen av företagens administrativa kostnader. Metoden redovisas i skriften Vägen framåt (Info 0537) från 2014 och går till enligt följande:

  1. Myndigheter, departement och kommittéer utreder konsekvenser av förslag till nya och ändrade regler i en konsekvensutredning. I konsekvensutredningen görs en beräkning av företagens administrativa kostnader.
  2. Regelrådet granskar förslaget, och om det medför betydande påverkan på företagens administrativa kostnader skickar Regelrådet förslaget till Tillväxtverket.
  3. Tillväxtverket registrerar förslaget.
  4. Tillväxtverket följer upp om förslaget har beslutats.
  5. Beslutade förslag med betydande påverkan på företagens administrativa kostnader tas med i processen.

Tillväxtverket har på uppdrag av regeringen (N2014/5259/ENT) tagit fram ett arbetssätt för att beräkna hur andra kostnader till följd av regler än administrativa kostnader ska tydliggöras. Tillväxtverket föreslår i rapporten att kostnaderna ska följas upp utifrån de beräkningar som förslagsställarna gör i sina konsekvensutredningar (dnr 1.2.2-Ä 2015-1259). Vidare föreslår myndigheten att beräkningsmetoden ska vara enkel och verifierbar för utomstående. Informationen ska bestå av administrativa kostnader och/eller andra kostnader. Andra kostnader kan delas upp i ett flertal kategorier som materiella (inköp av utrustning), finansiella (skatter och avgifter) och fullgörande (t.ex. lönekostnad för personal). Tillväxtverket anser att det är de relevanta kostnaderna som bör tas med i uppföljningen, oavsett om de är direkta eller indirekta. Det viktigaste är att det finns en transparens och spårbarhet.

Tillväxtverket har även tagit fram en metod till stöd för att initialt bestämma omfattningen av den konsekvensanalys som görs vid framtagande av förslag till nya eller ändrade regler (dnr 1.2.1-2014-4590). Bakgrunden är ett uppdrag myndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2015.

Gold-plating

Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd (NNR) publicerade 2012 rapporten Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning. Rapporten beskriver problematiken kring nationell överreglering (gold-plating), dvs. att ytterligare regler tillkommer vid införande av EU-regelverk i svensk rätt utöver vad som krävs för att regelverket ska anses infört. Ett förslag som lämnades i rapporten var att regeringen borde ändra förordningen (2007:1224) om konsekvensutredning vid regelgivning. Enligt uppgift från Näringsdepartementet ledde förslaget till en utveckling av den elektroniska vägledning som Tillväxtverket erbjuder som stöd till regelgivare i konsekvensutredningsarbetet. Vidare blev frågan om gold-plating ett stående inslag vid de utbildningar som hålls för regelgivare på myndigheter och departement och i kommittéer. Den dåvarande regeringen valde att inte utöka förordningen i enlighet med Regelrådets och NNR:s förslag då den bl.a. ansåg att de åtgärder som skulle vidtas var tillräckliga. En närmare redogörelse kring frågan går att finna i utskottets betänkande 2014/15:NU10.

Myndigheters arbete för att förenkla för företagen

För att öka servicen och minska handläggningstiderna i det offentliga Sverige samt för att det offentliga Sverige ska få bättre förståelse för företagens villkor gav regeringen i november 2013 i uppdrag till 15 myndigheter, däribland Tillväxtverket och Bolagsverket, att följa upp och arbeta mot målen för förenklingsarbetet (N2013/5553/ENT). I uppdraget ingår även att Tillväxtverket årligen för åren 2014–2020 ska ta fram en resultattavla baserad på rapporteringen som de berörda myndigheterna har lämnat i enlighet med uppdraget. Tillväxtverket ska även lyfta fram goda exempel och föreslå vidare insatser för att ge stöd och råd till myndigheter för att utveckla arbetet. Uppdraget reviderades i december 2014 av regeringen och omfattar nu även fyra ytterligare myndigheter (N2014/5377/ENT). Vidare innebar revideringen av uppdraget att återrapporteringskraven förändrades, där ett större fokus läggs på att förändringar i kundnöjdhet, handläggningstider m.m. ska kunna följas på ett strukturerat sätt. De mål med återrapporteringskrav som ska följas upp är följande:

       År 2020 ska handläggningstiderna på myndigheterna ha minskat jämfört med 2014.

       År 2020 ska fler företagare vara nöjda med sina kontakter med myndigheter än 2014.

       År 2020 ska myndigheterna ha ett mer systematiskt samråd med företagare än 2014.

Vidare gäller att Tillväxtverket årligen ska rapportera uppdragets genomförande till Näringsdepartementet senast den 15 april åren 2015–2021 och att en slutrapport ska lämnas senast den 30 april 2021.

Bolagsverkets granskningsskyldighet

I motion 2015/16:1676 (M) föreslås en ändring av Bolagsverkets granskningsskyldighet av företags årsredovisningar för att motverka de bedrägerier som utförs av organiserad brottslighet. Utskottet behandlade våren 2015 en liknande motion och avstyrkte den med motiveringen att utskottet utgår från att Bolagsverkets granskningar görs enligt de regler som myndigheten har att arbeta efter (bet. 2014/15:NU10). Vidare anförde utskottet att det förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som behövs om den anser det nödvändigt.

Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår en utredning på Ekobrottsmyndigheten om hur omfattande problemet är med dessa bedrägerier som utförs av organiserad brottslighet. Utredningen väntas presenteras i april 2016.

Vidare kan nämnas att Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier har haft regeringens uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av problemen med fakturabedrägerier. Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2015:77) i september 2015. I utredningen föreslås att regeringen bör överväga ett beslut om att Bolagsverket ska delta i samverkan mot organiserad brottslighet och därmed omfattas av det informationsutbyte mellan myndigheter som har föreslagits genom promemorian Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet (Ds 2014:30). Den nyssnämnda departementspromemorian innehåller förslag till en ny lag om uppgifts­skyldighet vid samverkan mot grov organiserad brottslighet och en förordning i samma ämne. Förslagen i promemorian syftar till att underlätta informationsutbytet vid myndighetssamverkan för att förebygga, förhindra eller upptäcka grov organiserad brottslighet. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Regelförenklingar för att sänka företagens administrativa kostnader och minska regelbördan för företag tas upp i motionerna 2015/16:106 (M), 2015/16:1163 (M), 2015/16:1457 (M) och 2015/16:2701 (M). I motionerna 2015/16:275 (M), 2015/16:765 (M), 2015/16:1049 (M), 2015/16:2368 (C) och 2015/16:3018 (C) efterfrågas tillkännagivanden om att införa principer för att minska regelbördan, såsom En regel in – en regel ut, en regelkommission, solnedgångsparagrafer och regleringsgiljotiner. Vidare efterfrågas i motion 2015/15:2448 (M) åtgärder för att förenkla för nya entreprenörer och mindre företag, såsom att mikroföretag bör undantas från viss administration. Vidare argumenteras i sistnämnda motion för att de statliga myndigheterna ska arbeta för att bli mer effektiva och användarvänliga.  I motionerna 2015/16:224 (M) och 2015/16:225 (M) föreslås att skötsamma företagare ska premieras och att dispenser, som t.ex. lägre avgifter och mindre nitiska tillstånd, bör ges vid uppstart av företag. Ett flertal motioner behandlar betydelsen av konsekvensutredningar. I motion 2015/16:815 (S) förordas bl.a. att nya förslag ska granskas utifrån hur de påverkar företagen. I motion 2015/16:2632 (M) föreslås att det ska införas en stoppfunktion för ett förslag om inte Regelrådet anser att konsekvensutredningen håller tillräcklig kvalitet. Vidare bör departementens remitteringsskyldighet till Regelrådet regleras i en förordning. I motion 2015/16:3081 (SD) föreslås ett tillkännagivande om att Regelrådets mandat bör breddas till att även omfatta samtliga konsekvenser av föreslagna regler. Därtill föreslås att processen för nya regler som påverkar företag ändras så att beräkningar görs av hur reglerna påverkar företagens finansiella, materiella och administrativa kostnader. Motionerna 2015/16:911 (M) och 2015/16:2448 (M) behandlar hur EU-direktiv genomförs i svensk lag. Bland annat föreslås att om den svenska regleringen går längre än direktivets miniminivå ska detta motiveras särskilt. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. Det är angeläget att de regler som finns och som införs är ändamålsenliga och att de medför en så begränsad administration som möjligt för företagen. Tillväxtverket har här en viktig roll då myndigheten bl.a. har regeringens uppdrag att utveckla och genomföra insatser som förenklar för företag. En central aspekt för att förenkla för företagen är den uppgiftslämnarservice som nämnts i det föregående. Vidare kan utskottet konstatera att regeringen 2013 gav 15 myndigheter i uppdrag att öka servicen och minska handläggningstiderna i det offentliga Sverige och att Tillväxtverket har i uppdrag att följa upp detta arbete. En annan viktig del i regelförenklingsarbetet är att ständigt förbättra de genomförda konsekvensutredningarna. Utskottet konstaterar att Regelrådet 2015 inordnades i Tillväxtverket och att rådet numera ska inkludera bedömningen av ett förslags administrativa kostnader i bedömningen av konsekvens­utredningen som helhet. Tillväxtverket erbjuder stöd till regelgivare i konsekvensutredningsarbetet, och myndigheten har i uppdrag att under 2014–2020 följa upp utvecklingen av företagens administrativa kostnader. Tillväxtverket har för detta ändamål tagit fram en metod som redovisas närmare i det föregående. Vidare har även Tillväxtanalys tagit fram en metod för att beräkna ett förslags andra kostnader än de rent administrativa. Det rör sig då om materiella, finansiella och fullgörande kostnader samt direkta och indirekta kostnader. Tillväxtverket anser att dessa kostnader bör beräknas i de konsekvensutredningar som redan i dag tas fram. Därtill har myndigheten också tagit fram en metod för regelgivare till stöd för att initialt bestämma omfattningen av en konsekvensutredning. Vad gäller frågan om genomförandet av EU-direktiv i svensk lag vill utskottet nämna att frågan om s.k. gold-plating, dvs. att ytterligare regler tillkommer vid införandet av EU-regelverk, är ett stående inslag i de utbildningar Tillväxtverket håller för regelgivare på myndigheter, departement och kommittéer.

I motion 2015/16:1676 (M) föreslås ändringar av reglerna om Bolagsverkets skyldighet att granska aktiebolags årsredovisningar för att komma till rätta med de bedrägerier som utförs av organiserad brottslighet. Utskottet konstaterar att Ekobrottsmyndigheten påbörjat en utredning om hur omfattande problemet är med dessa bedrägerier och att utredningen väntas presenteras i april 2016. Vidare noterar utskottet att i Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier (SOU 2015:77) föreslås att regeringen bör överväga om inte Bolagsverket ska delta i den samverkan mellan myndigheter som finns mot organiserad brottslighet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga här behandlade motioner i aktuella delar.

Särskilda näringsgrenar

Insatser för att främja besöksnäringen

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att främja svensk besöksnäring. Utskottet konstaterar att ett flertal olika insatser görs för att främja besöksnäringen.

Jämför reservation 14 (M, C, L, KD).

Motionerna

I kommittémotion 2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) anförs att utvecklingskraften för Sverige som turistland är stor. Regeringen bör därför skapa goda förutsättningar för besöksnäringen och företagandet i hela landet. Näringen bör främjas för att bidra till att öka Sveriges attraktivitet som turistmål (yrkande 11). Motionärerna betonar bl.a. vikten av god kommunikation och effektiva transporter.

Turismen är en av de näringar som växer fram som en viktig exportbransch, framhålls det i kommittémotion 2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande om att regeringen ska främja svensk besöksnäring för att öka Sveriges attraktivitet som turistmål (yrkande 11).  

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24) att turismen har utvecklats starkt under hela 2000-talet både vad gäller tillväxt och sysselsättning. Den stora tillväxtpotentialen för besöksnäringen finns i att öka antalet utländska besökare. Turismen är också en viktig jobbskapare och särskilt betydelsefull för grupper som traditionellt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda.

Vidare anför regeringen att insatser för att främja besöksnäringen är en del av regeringens näringspolitik. Samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället inom t.ex. natur och kulturmiljö, evenemang, kulturella verksamheter, värdskap, fysisk miljö och infrastruktur är centralt. Initiativ och insatser som främjar besöksnäringens utveckling återfinns inom flera politikområden, bl.a. inom kultur-, miljö-, friluftslivs- och landsbygdspolitiken samt den regionala tillväxtpolitiken.

Regeringen överlämnade i december 2015 skrivelsen Sveriges exportstrategi (skr. 2015/16:48) till riksdagen, och utskottet har behandlat skrivelsen i betänkande 2015/16:NU13. I skrivelsen framhåller regeringen att den globala och svenska turismen fortsätter att växa och att majoriteten av företagen i den svenska besöksnäringen är små och har begränsade möjligheter att driva destinationsutvecklingsarbete och marknadsföra sig på internationella marknader. För att tillvarata den tillväxt- och sysselsättningspotential som besöksnäringen har är det centralt med fortsatta insatser för destinations­utveckling, samverkan och insatser för att marknadsföra Sverige som besöksmål utomlands. Regeringen avser bl.a. att komplettera Tillväxtverkets insatser för fler exportmogna destinationer med insatser i tidigare skeden, där särskilt fokus riktas på insatser som stärker utvecklingen av nya hållbara produkter och upplevelser som kan bidra till fler besökare och växande företag.

Regeringen har i Tillväxtverkets regleringsbrev gett myndigheten i uppdrag att komplettera de insatser för fler exportmogna turistdestinationer som genomförts med destinationsutvecklande insatser i tidigare skeden (N2015/08958/FF). Vidare ska Tillväxtverket göra en nationell kartläggning av de destinationsorganisationer som finns på turistområdet och en kartläggning av vilka utbildningar som finns kopplade till turism på både gymnasie- och högskolenivå samt yrkesutbildningar. Uppdragen ska redovisas senast den 31 mars 2016.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att turismen har utvecklats starkt under hela 2000- talet vad gäller både tillväxt och sysselsättning. Besöksnäringens stora tillväxtpotential ligger i att öka antalet utländska besökare. Vidare skapar näringen flera nya arbetstillfällen, och den är särskilt betydelsefull i och med att den erbjuder jobbmöjligheter för personer som traditionellt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Insatser som syftar till att utveckla besöksnäringen är en del av näringspolitiken, och utskottet kan konstatera att det görs ett flertal olika riktade insatser i dag för att främja besöksnäringen. Bland annat satsas det på att marknadsföra Sverige som turistland utomlands och inte minst gentemot nya tillväxtmarknader som Indien och Kina. Vidare genomför Tillväxtverket insatser för exempelvis destinationsutveckling i tidigare skeden för att utveckla fler exportmogna destinationer.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om behovet av att främja besöksnäringen så som efterfrågas i motionerna 2015/16:1189 (M, C, FP, KD) och 2015/16:2449 (M). Motionerna avstyrks följaktligen i här aktuella delar.

Övrigt om besöksnäringen

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om besöksnäringen. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser inom området.

Jämför reservationerna 15 (M) och 16 (V).

Motionerna

Isak From och Emilia Töyrä (båda S) efterfrågar i motion 2015/16:2338 ett nytt näringspolitiskt engagemang för att ta vara på fisketurismen och stärka besöksnäringen. Motionärerna ser en stor potential i fisketurismen, men menar samtidigt att det är viktigt att fiskets kvalitet upprätthålls och förbättras samt att reglerna förenklas.  

Lars Hjälmered m.fl. (M) framför i kommittémotion 2015/16:2450 att campingen är en näring som tar ett stort ansvar för att ge ungdomar det första jobbet och att det är en av de största turistaktiviteterna i Sverige. Motionärerna vill göra det lättare för campingverksamheter att bl.a. verka under en längre tid av året med en lättare tillståndsgivning och efterfrågar att regeringen gör en samlad översyn av regler och villkor för camping i syfte att skapa fler arbetstillfällen inom denna näring (yrkande 4).

I motion 2015/16:149 av Edward Riedl (M) betonas att besöksnäringen varit en av de branscher på arbetsmarknaden som vuxit snabbast. För att Sverige ska fortsätta vara ett framgångsrikt turistland krävs att staten marknadsför det som ett sådant. Vidare gäller att det generella företagsklimatet bör förbättras och att regelförenklingsarbetet intensifieras. Motionären efterfrågar ett tillkännagivande om behovet av att främja turismen i Sverige.

I motion 2015/16:955 av Ulf Berg (M) anförs att i Naturum Laponia, som ligger vid Stora Sjöfallet, erbjuds guidningar till lågt pris. Motionären anser att detta är ett exempel på att statens satsningar i vissa fall kan konkurrera på ett sätt som gör det omöjligt för privata företagare att ordna aktiviteter för besökare. Ekoturismföreningen anser att problemet är utbrett över hela Sverige. Det är viktigt att staten underlättar för företagande på landsbygden och inte försvårar deras verksamhet. Därför bör regeringen i sina direktiv till statliga aktörer peka på att verksamhet ska etableras i dialog med privata företag så att dessa inte trängs undan.

Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) framhåller i motion 2015/16:1185 att det behövs ett helhetsgrepp kring frågor som rör svensk friluftsnäring och dess aktörer. Vidare framförs att regeringen bör ta fram en samlad strategi för utvecklingen av svensk friluftsnäring (yrkande 1).

I motion 2015/16:1894 av Saila Quicklund (M) anförs att en viktig uppgift för politiken är att skapa goda förutsättningar för besöksnäringen att fortsätta växa. Det är därför angeläget med bl.a. regelförenklingar för små och medelstora företag och bra infrastruktur. Regeringen bör därför fortsätta stärka förutsättningarna för svensk turist- och besöksnäring.  

Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C) anför i motion 2015/16:2985 att om Sverige ska kunna fortsätta att hävda sig i en hårdnande konkurrens om turisterna behövs bl.a. ökad marknadsföring och ökade resurser för att utveckla attraktiva reseanläggningar och platser. Man behöver därför ta fram nya sätt att stärka utvecklingen av besöksnäringen, t.ex. genom en s.k. bäddpeng. Enligt motionärerna skulle ett system med bäddpeng innebära att det läggs en avgift på besöksnäringens utbud av boende som ska finansiera turism­utveckling.

Håkan Svenneling m.fl. (V) framhåller i kommittémotion 2015/16:377 att staten i samarbete med kommuner, föreningar och företag bör ta ett ökat ansvar för att locka besökare till Sverige. Regeringen bör lägga fram förslag till samverkansprogram för turistnäringen så att den uppnår samma status som andra branscher (yrkande 16).

I motion 2015/16:252 av Lars Tysklind (FP) framhålls att den förra regeringen genomförde ett flertal insatser för att stärka besöksnäringen. Det finns dock utrymme för ytterligare satsningar och prioriteringar för en fortsatt utveckling av turistnäringen. Motionären anser därför att regeringen bör ta fram en sammanhållen nationell strategi för turismen.

Besöksnäringen är ett område där det kan uppstå frågetecken om vad som är en kommuns kärnverksamhet och vad som är näringsfrämjande arbete för att bl.a. få fler turister att intressera sig för orten. I motion 2015/16:881 av Penilla Gunther (KD) efterfrågas därför ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Konkurrensverket i uppdrag att göra en översyn av offentligt ägande och drift av verksamheter inom besöksnäringen.

Vissa kompletterande uppgifter

Tillväxtverkets arbete

Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäring. Turistfrågorna är en integrerad del av Tillväxtverkets övergripande arbete för näringsutveckling. Därutöver utvecklar myndigheten särskilda närings­politiska insatser för att främja turistföretagande och entreprenörskap genom kunskapsbildning, samverkan och olika projektsatsningar. Vidare samordnar Tillväxtverket ett myndighetsövergripande arbete med för närvarande 13 myndigheter och statliga bolag med verksamhet inom turism och besöksnäring. Syftet med arbetet är att underlätta för företag som är verksamma inom näringen.

Regeringen gav i januari 2012 Tillväxtverket i uppdrag (dnr N2012/508/ENT) att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer samt stärka kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag. Fem destinationer bedömdes ha stor potential att förhållandevis snabbt bli internationellt konkurrenskraftiga och kunna utvecklas till hållbara destinationer. De kunskaper, verktyg och metoder som utvecklas inom projektet ska kommuniceras till andra destinationer i landet. Arbetet bedrivs i samarbete med Visit Sweden. Efter en ändring (dnr N2014/5259/ENT) av det ursprungliga regeringsbeslutet ska en slutrapport redovisas senast den 31 mars 2016.

Visit Sweden

V.S. Visit Sweden AB (Visit Sweden) ägs gemensamt av staten och svensk besöksnäring och ska medverka till att turismen ökar genom marknadsföring av Sverige som turistland utomlands. Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke, medan besöksnäringen finansierar riktade aktiviteter och produktmarknadsföring.

Av budgetpropositionen för 2016 framgår att riktlinjerna för Visit Sweden budgetåret 2016 ska vara att marknadsföra Sverige på nya tillväxtmarknader som Indien och Kina, marknadsföra och skapa förutsättningar för hållbar natur- och ekoturism på landsbygden och genomföra insatser för att förlänga utländska besökares vistelse i Sverige.

Besöksnäringens nationella strategi

Besöksnäringen presenterade 2010 en gemensam strategi, Strategi 2020, för hur turismen ska utvecklas fram till 2020. Strategin togs fram av föreningen Svensk Turism i samarbete med bl.a. Tillväxtverket och Visit Sweden. Visionen är bl.a. att omsättningen från turismen i Sverige ska fördubblas till 500 miljarder kronor, att värdet av utländska besökares konsumtion ska öka till 200 miljarder kronor och att resmålet Sverige ska vara ett naturligt förstahandsval för utvalda målgrupper. För att klara detta ska minst 35 exportmogna destinationer i Sverige kunna erbjuda attraktiva upplevelser som passar för internationella gäster med högt ställda krav. I utvecklingsarbetet ska också hållbarhetsfrågorna inkluderas. Besöksnäringen avser nu att samarbeta mer strategiskt och dels arbeta för att fler upplevelser ska kunna säljas till internationella besökare, dels utveckla marknadsföringen för att öka uppmärksamheten för Sverige.

Friluftsliv m.m.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att samordna myndigheternas arbete med friluftsliv, och de myndigheter som berörs är bl.a. Tillväxtverket (förordning 2012:989). Vidare anordnar Naturvårdsverket tillsammans med Miljödepartementet och myndigheterna en årlig tankesmedja för friluftsliv. Syftet med arrangemanget är att vara ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte och framtidsutsikter kring friluftsliv.

Riksdagen beslutade i december 2010 med anledning av regeringens proposition Framtidens friluftsliv om att friluftspolitiken ska ha ett mål (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3). Målet anges vara att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Samtidigt beslutade man att delegera fördelningen av statsbidrag till friluftsorganisationer från Naturvårdsverket till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv.

Jordbruksverket ska enligt sin instruktion bl.a. medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen och fisketurismen (8 a § förordning 2009:1464). År 2013 publicerade Jordbruksverket den nationella strategin för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Strategin är gemensam för Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten och har tagits fram i samråd med representanter från berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher. Den innehåller en vision och 13 mål för hur de båda myndigheterna avser att arbeta med utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fritidsfiske och fritidsturism fram till 2020.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner förordas insatser för att främja besöksnäringen. Det gäller motionerna 2015/16:149 (M), 2015/16:1894 (M) och 2015/16:2985 (C). Bland annat efterfrågas insatser för att stärka Sveriges företagsklimat, regel­förenklingar och införandet av ett system med bäddpeng. Vidare förordas i motion 2015/16:377 (V) att regeringen tar fram ett samverkansprogram för turistnäringen. Utskottet konstaterar att besöksnäringen är en del av näringspolitiken. Oaktat de enskilda partiernas inställning i frågor som rör olika generella företagsfrämjande insatser ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen. Vad gäller samverkan kan utskottet konstatera att det sker ett samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället inom t.ex. natur, kulturmiljö, evenemang, kulturella verksamheter, värdskap, fysisk miljö och infrastruktur. Vidare tas initiativ och görs insatser som främjar besöksnäringens utveckling inom flera politikområden som kultur-, miljö-, friluftslivs- och landsbygdspolitiken samt den regionala tillväxtpolitiken.

I motion 2015/16:252 (M) anförs att regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för turismen. Utskottet konstaterar att Visit Sweden tillsammans med näringens aktörer 2010 tog fram en strategi för den svenska besöksnäringen.

Ett flertal motioner behandlar också friluftsnäringen. I motion 2015/16:1185 (M) framhålls behovet av en nationell strategi för friluftsnäringen. I motion 2015/16:2338 (S) framförs att regeringen bör ta till vara potentialen i fisketurismen och i motion 2015/16:2450 (M) efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en samlad översyn av de regler och villkor som gäller camping. Som utskottet konstaterade våren 2015 (bet. 2014/15:NU10) antog riksdagen 2010 ett övergripande mål för frilufts­politiken, som senare kompletterades med tio mätbara mål. Därtill har Naturvårdsverket i uppdrag att samordna myndigheternas arbete med friluftsnäringen. Vidare konstaterade utskottet i nyssnämnda betänkande att Jordbruksverket enligt sin instruktion ska medverka till att främja och utveckla fiskenäringen och fisketurismen samt att den nationella strategin för fritidsfisket och fisketurismens utveckling antogs 2013 i samråd med berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher. Vad gäller camping instämmer utskottet i vad motionärerna framför om att campingen bidrar till sysselsättning och är en populär turistaktivitet. Utskottet ser dock ingen anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

I motion 2015/16:881 (KD) framförs att regeringen bör ge Konkurrensverket i uppdrag att göra en översyn av offentligt ägande och drift av verksamheter inom besöksnäringen. I motion 2015/16:955 (M) anförs att statens turismsatsningar i vissa fall kan konkurrera på ett sätt som gör det omöjligt för privata företagare att ordna aktiviteter för besökare och att regeringen därför i sina direktiv till statliga aktörer bör peka på att verksamhet ska etableras i dialog med privata företag så att dessa inte trängs undan. Det är utskottets uppfattning att god konkurrens leder till sunda marknader som gynnar konsumenterna. Utskottet framhåller att det är viktigt att regeringen följer utvecklingen vad gäller praxis för hur reglerna om konkurrens­begränsande offentlig säljverksamhet utvecklas.

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Industri och konkurrenskraft

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om industri och konkurrenskraft. Utskottet ser inte behovet av ett tillkännagivande om en reformagenda som efterfrågas i motionen.

Jämför reservation 17 (M, SD).

Motionen

Lars Hjälmered m.fl. (M) framhåller i kommittémotion 2015/16:2451 att den svenska industrin har varit avgörande i bygget av det moderna Sverige och fortfarande är mycket betydelsefull. I spåren av globaliseringen och att fler länder utvecklas ökar konkurrensen och ställer ökade krav på omvandling. Motionärerna anser att regeringen pratar mycket om industri och olika initiativ, samtidigt som den fattar beslut som slår mot industrin och därmed jobben. Det handlar bl.a. om dyrare transporter, oklarheter i handelspolitiken och avsaknad av en långsiktig plan för energipolitiken. Därtill finns tecken på att Sverige tappar mer mark än andra länder i tre av Sveriges traditionellt tunga och mycket viktiga högteknologiska och kunskapsintensiva branscher: it, telekom och livsvetenskap (life science). Därför vill motionärerna möta den ökande konkurrensen med en bred reformagenda för ökad svensk konkurrenskraft (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2451 (M) anser utskottet att industrin är viktig för Sveriges fortsatta utveckling när det gäller att skapa såväl arbetstillfällen som tillväxt. Det är därför likt motionärerna påpekar angeläget med insatser för att stärka industrins internationella konkurrenskraft. För att nå en bred parlamentarisk samsyn om energipolitiken är det enligt utskottets uppfattning viktigt att Energikommissionen fortsätter sitt arbete. Utskottet anser även att investeringar i infrastruktur och digitalisering är avgörande för att stärka industrin. Därtill behövs insatser för att stärka kompetensen i den kunskapsbaserade industrin samt satsningar på att öka forskningen och underlätta kommersialisering. Utskottet ser dock inte behovet av ett tillkännagivande om en bred reformagenda, som efterfrågas i den aktuella motionen.

Därmed avstyrks motion 2015/16:2451 (M) i denna del.

Livsvetenskap

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om livsvetenskap. Utskottet konstaterar att regeringen tillsatt en nationell samordnare för livsvetenskaperna.

Jämför reservation 18 (M, SD).

Motionen

Livsvetenskap (life science) utgör en viktig näring som genererar stora exportintäkter, skapar sysselsättning och har stor betydelse för Sveriges ställning som forsknings- och kunskapsnation, framhålls det i kommittémotion 2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M). För att stärka näringen i den hårdnande internationella konkurrensen behöver laterala samarbeten mellan livsvetenskap, informations- och kommunikationsteknik, medicinteknik och andra näringar enligt Astra Zenecas Biohubmodell uppmuntras och stimuleras (yrkande 2).

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen beslutade i oktober 2015 att tillsätta en särskild utredare (Anders Lönnberg), som ska fungera som nationell samordnare för området livsvetenskap (life science). Enligt kommittédirektivet (dir. 2015:105) ska utredaren med utgångspunkt i Sveriges konkurrensfördelar och utvecklings­potential bidra med underlag till regeringens arbete med att ytterligare stärka Sveriges position inom livsvetenskap. Samordnaren ska fungera som en länk mellan regeringen och de aktörer som finns i sektorn. Vidare ska samordnaren samla in synpunkter och lämna förslag som syftar till att ge regeringen underlag för arbetet med livsvetenskap. Samordnaren ska även vara behjälplig i utvecklingen av samverkansprogram för livsvetenskap samt fortsätta en dialog med Nationella innovationsrådet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2017.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad som framförs i motion 2015/16:2452 (M) om att livsvetenskap har en stor betydelse för Sveriges ekonomi, för näringslivets utveckling, forskning och innovation samt för människors hälsa både i Sverige och globalt. Utskottet konstaterar att regeringen tillsatt en nationell samordnare som ska samla in synpunkter och lämna förslag som syftar till att ge regeringen underlag för arbetet med livsvetenskap (dir. 2015:105). Vidare ska samordnaren fungera som en länk mellan de aktörer som finns i livsvetenskapssektorn och regeringen samt vara behjälplig i utvecklingen av samverkansprogram för livsvetenskap. Enligt utskottets uppfattning kan riksdagen avslå den nämnda motionen i denna del med hänvisning till det pågående arbetet.

Övriga näringsgrenar

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör övriga näringsgrenar, såsom de kulturella och kreativa näringarna, industrin och skogsnäringen. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservationerna 19 (M), 20 (SD), 21 (C) och 22 (KD).

Motionerna

Den svenska dataspelsbranschen är i stark expansion, och de verkligt stora aktörerna inom branschen har fått upp ögonen för svensk dataspelsutveckling, framför Erik Ezelius m.fl. (S) i motion 2015/16:656. Andra länder har insett kraften i dataspelsbranschen, vilket inneburit att konkurrensen hårdnat. Motionärerna anser att om Sverige ska behålla sin ledande position krävs att regeringen överväger möjligheten att stödja nya innovativa företag inom dataspelsnäringen.

I motion 2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S) framförs att Sverige behöver en långsiktig strategi för basindustrins och industrins vidareutveckling. Regeringen bör därför överväga möjligheterna att kartlägga industrins villkor ur ett globalt och långsiktigt perspektiv och överväga möjligheterna att ta fram branschprogram för basindustrins olika grenar.

I motion 2015/16:1885 anför Niklas Karlsson (S) att svensk marinteknisk industri är världsledande när det gäller kvalitet, leveranssäkerhet och miljöprestanda. En stark regional marinteknisk industri ger dynamiska effekter för hela Sverige vad gäller näringslivsutveckling, sysselsättning och integration (yrkande 1). Vidare anför motionären att farleden in till Landskrona har en stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringen men att den är underdimensionerad, vilket behöver åtgärdas. Det skulle ge den marintekniska industrin möjlighet att utvecklas och vara av betydelse för den fortsatta utvecklingen av havsbaserad vindkraft i Östersjön (yrkande 2). Enligt motionären bör regeringen tillsammans med regionala aktörer överväga möjligheten att integrera detta som en viktig komponent i en kommande maritim strategi.

Emilia Töyrä m.fl. (S) framför i motion 2015/16:2167 att Sverige behöver industriell styrka och förnyelse, annars riskerar Sverige att tappa i förmåga att utvecklas. Det är därför angeläget att se över möjligheterna att öka företagens investeringar i utrustning och anläggningar, i kunskap och kompetens, i forskning och utveckling samt i infrastruktur. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland arbetar man med nationella strategier för att få industrin att växa. Sverige bör följa deras exempel, och därför välkomnas att regeringen vill inrätta en modern nyindustrialiseringsstrategi. Motionärerna efterfrågar ett tillkännagivande om behovet av ett politiskt initiativ till en ny framåtriktad industripolitik (yrkande 1). Vidare förordas ett tillkännagivande om en politik som ekonomiskt gynnar långsiktiga ägare (yrkande 4). Motionärerna konstaterar att svensk industri behöver ägare och ledningar som ser möjligheter långt i förväg och som har uthållighet att vänta in framtida intäkter. Det förutsätter kunskaper om och erfarenhet av hur industriföretagen och deras marknader fungerar.

I motion 2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) anförs att den svenska skogsindustrin har spelat och fortfarande spelar en mycket viktig roll för Sveriges ekonomiska utveckling. Motionärerna anser att det behövs en ny strategisk samverkan mellan olika aktörer inom träförädlingen för att säkra och utveckla nya tekniker och företag som ger jobb där skogen finns (yrkande 1). Det är viktigt att en sådan samverkansmodell involverar en bred grupp av aktörer och att det tydligt framgår vem som har det sammanhållande ansvaret. Vidare finns en mycket omfattande kompetens och brinnande vilja att utveckla träförädlingen till den framtidsbransch den är, men det är svårt att få riskvilligt kapital och stöd till träindustrier i norra Sverige. Det krävs att företagare kan erbjudas riskkapital och andra finansieringslösningar och hjälp med affärsplaner. Regeringen bör därför överväga möjligheten till stöd till företag som vill utveckla vidareförädling av trä och byggandet av trähus (yrkande 2).

I kommittémotion 2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs att de kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och i dag sysselsätter fler personer än vad exempelvis fordonsindustrin gör. Betydelsen av att attrahera intellektuella investeringar är stor på grund av övergången mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi samt en global konkurrens där immateriella investeringar flödar över gränserna. Därför verkar många länder för att införa strategier för att främja immateriella investeringar. Sverige bör se över möjligheten att ta fram en nationell strategi för att främja den kreativa sektorn (yrkande 3). Vidare bör regeringen ge Almi i uppdrag att se över hur rådgivning och stöd till företag inom de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas (yrkande 6).

I kommittémotion 2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) framförs att med digitaliseringens möjligheter och det värderingsskifte som skett vad gäller ägande har den nya delningsekonomin vuxit fram. Denna ekonomi har på kort tid utmanat gamla tankesätt och därmed också marknader. Motionärerna ser positivt på delningsekonomin men anser också att det kan finnas risker, bl.a. att svensk lag kringgås. Sverige har goda förutsättningar för att fler initiativ inom delningsekonomin ska kunna starta sina verksamheter här, eftersom Sverige på många sätt ligger i teknisk framkant. Regeringen bör därför se över lagstiftningen för att på ett hållbart sätt göra så att den innovativa och resurseffektiva delningsekonomin kan växa. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande om att skapa goda förutsättningar för en effektiv delningsekonomi (yrkande 2).

Jessica Rosencrantz (M) framför i motion 2015/16:1050 att delningsekonomin behöver uppmuntras, samtidigt som det är viktigt att lagar och regler uppdateras. Det finns goda förutsättningar för delningsekonomin i och med den digitalisering som sker i Sverige. Motionären anser att Sverige ska bli världsledande i att skapa goda förutsättningar för delningsekonomins framväxt (yrkande 1). En avgörande åtgärd för att nå dit och ta del av de fördelar som delningsekonomin för med sig är att uppdatera befintliga regelverk för att säkerställa både innovation och utveckling samt schysta villkor (yrkande 2). Regeringen bör även skapa en kommission med representanter från olika sektorer av delningsekonomin (yrkande 4).

I kommittémotion 2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD) framhålls att Sverige i dag har en relativt välfungerande industri men att det finns betydande orosmoln och signaler om att industrin tappar i konkurrenskraft. Motionärerna vill genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapa produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Motionärerna efterfrågar ett tillkännagivande om en industristrategi för Sverige. Den strategi som presenteras i motionen rör bl.a. energipolitik, kompetensförsörjning, regelförenkling och infrastruktur.

Spelkultur (gaming) har utvecklats till en ny folkrörelse, framhålls det i motion 2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP). Men tyvärr passar spelbranschen inte in i dagens ramar och regelverk. Detta är negativt då det leder till att bl.a. nya företag inte startas och nya jobb inte skapas. Motionärerna anser därför att regeringen bör låta genomföra en översyn av lagar, regler och policyer som utesluter eller försvårar för företag att verka inom datorspelssektorn (yrkande 3).

I partimotion 2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) anförs att det i Sverige i dag finns en växande bransch inom grön kemi, där biobaserade kemikalier ersätter fossila ämnen. Branschen tar till vara en outnyttjad potential i de gröna näringarna och kan innebära stora affärsmöjligheter inom framtidens kemikalieanvändning. Regeringen bör därför främja grön kemi för resurseffektivitet, anser motionärerna (yrkande 13).

Penilla Gunther m.fl. (KD) framhåller i kommittémotion 2015/16:3207  att Sveriges välstånd i grunden bygger på en framgångsrik industri som kan konkurrera på världsmarknaden. Därför gäller det för Sverige att vara attraktivt för investeringar i industriell verksamhet inom alltifrån forskning och utveckling av produkter till hela tillverkningsprocessen. För att bidra till detta bör forskningsinstituten medverka till att forskning och utveckling (FoU) inom näringslivet ökar genom att tillsammans med industrin och universiteten vara sammanhållande för strategiska teknikområden. Regeringen bör därför ge forskningsinstituten tydligare uppdrag att bidra till kunskap om FoU-satsningar inom industrins små och medelstora företag (yrkande 19).

Vissa kompletterande uppgifter

Industri

Regeringen presenterade i januari 2016 en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige, Smart industri (N2015:38). I strategin anger regeringen att Sverige fortfarande är en stark industrination där industrin, inklusive de industrinära tjänsteföretagen, skapar närmare 1 miljon jobb och står för större delen av Sveriges export. Dock står industrin inför utmaningar, där bl.a. digitaliseringen sägs ytterligare driva på industrins redan höga omställningstakt. Regeringens nyindustrialiseringsstrategi ska stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft och har följande fyra fokusområden:

       Industri 4.0: Företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

       Hållbar produktion: Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft.

       Kunskapslyft industri: Kompetensförsörjningssystemet ska möta industri­ns behov och främja dess långsiktiga utveckling.

       Testbädd Sverige: Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige.

Delningsekonomin

Regeringen har beslutat att en särskild utredare (lektor Karin Bradley) ska kartlägga den nya delningsekonomin och se över olika användares rättsliga ställning (dir. 2015:136). Delningsekonomin har många fördelar för såväl enskilda individer som företag och samhället i stort. Företeelsen väcker dock frågor om exempelvis vilken rättslig ställning de olika marknadsaktörerna har i samband med transaktionen och därmed vilka rättigheter och skyldigheter som gäller. Utredningen ska bl.a.

       göra en beskrivande kartläggning av olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster

       analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner

       resonera kring om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar

       bedöma om det finns behov av andra åtgärder för att främja en positiv utveckling, exempelvis när det gäller information eller samarbete mellan olika samhällsaktörer.

Av kommittédirektivet framgår vidare att utredaren inte ska resonera om behov av författningsändringar när det gäller den arbetsrättsliga regleringen. Utredaren ska inte lämna författningsförslag och inte heller föreslå någon ny myndighet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Kulturella och kreativa näringar

I skrivelsen om exportstrategin (skr. 2015/16:48) framför regeringen att export- och internationaliseringsrådgivningen ska anpassas för att möta behov av mer specialiserad karaktär hos innovativa och tidigt internationaliserade företag. Det handlar ofta om företag inom de kulturella och kreativa näringarna som t.ex. it, dataspel, mode, musik och design. Vidare anger regeringen att det genomförs en satsning för att öka internationaliseringen inom de kulturella och kreativa näringarna samt främja kulturdriven export. Satsningen inkluderar en jämförelsestudie med andra länder. Därtill undersöks möjligheten att lansera ett digitalt skyltfönster för de kulturella och kreativa näringarna. Regeringen anför i exportstrategin att innovativa och tidigt internationaliserade företag i t.ex. branscherna it, dataspel, mode och musik är globala från starten, och ofta sker försäljning via internet. Dessa företag har behov av stöd för att kunna fortsätta expandera internationellt, men delvis av annorlunda natur än företag som först byggt upp en inhemsk verksamhet. Bland annat kan stöd med e-handel, betalningar, rekrytering av personal med unika kompeten­ser, finansiering, internationella nätverk eller samverkan med myndigheter behövas. Dessa företag kan behöva en större mängd intensiv rådgivning av högspecialiserad karaktär som kan vara relativt kostsam per deltagande företag. Regeringen anger att det statliga exportfrämjandet ska kunna bistå även dessa företag med sina behov. Utskottet behandlade regeringens exportstrategi i betänkande 2015/16:NU13.

Tillväxtverket drev under perioden 2013–2015 ett program för att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna. Programmet hade som syfte att stötta och skapa samverkan med bl.a. regioner och län, branschorganisationer och affärsrådgivare för att underlätta deras insatser för att hjälpa de många företagen inom näringen. Inom ramen för programmet har Tillväxtverket stärkt kunskapen hos exempelvis Almi om näringens behov och möjligheter, för att näringen ska få bättre stöd inom befintliga stödsystem. Tillväxtverket har också tagit fram branschguider för kulturella och kreativa näringar, som finns tillgängliga på webbplatsen verksamt.se.

Skogsnäringen

Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2016 arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel). Visionen för programmet är att skogen ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Skogsprogrammet ska också bidra till att stimulera flera andra strategiska satsningar och politikområden som t.ex. klimat och miljömål, landsbygdsutveckling, nyindustrialisering, utveckling av export samt besöksnäring. En dialogprocess inleddes under 2014, och arbetet med skogs­programmet fortsätter över mandatperioder och partigränser. Erfarenheter från den avslutade satsningen på Skogsriket har gått in i regeringens arbete. Ett sekretariat har etablerats inom Regeringskansliet. Dialogprocessen pågår under 2014–2016 med bl.a. programråd och arbetsgrupper med uppgift att ta fram underlag för möjliga strategiska mål och åtgärder. Dessutom genomförs regionala dialogmöten genom samverkan med bl.a. länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Inom projektet Trästad, där staten bidragit, har aktivitet initierats hos ett stort antal kommuner och andra deltagare.

Maritima näringar

Regeringen presenterade i augusti 2015 En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö (N2015:28). Visionen som presenteras i strategin är att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Regeringen anför att Sveriges maritima näringar har goda möjligheter för tillväxt och kan dra nytta av den globala expansion som förutspås inom området. Samtidigt innebär ökade anspråk på havs- och kustområden, användning av marina resurser och tillväxt inom besöksnäringen ett ökat tryck på hav och kust. Med en balanserad utveckling och en aktiv politik för att hantera dessa utmaningar kan de maritima näringarnas potential förverkligas. Strategin är ett inriktningsdokument för en såväl socialt och miljömässigt som ekonomiskt hållbar utveckling och innehåller, utöver vision och inriktning för arbetet, en struktur för uppföljning. Strategin har också kopplingar till regeringens arbete med särskilda strategier för export, nyindustrialisering och livsmedel. I den åtgärdslista som finns till strategin har regeringen bl.a. angett att man avser att se över och vid behov förtydliga ansvarsfördelningen mellan myndigheter och infrastrukturhållare inom området hamnar och farleder, inom ramen för det befintliga statliga åtagandet.

Med anledning av motion 2015/16:1885 (S) kan påminnas om att utskottet behandlade en liknande motion våren 2015 (bet. 2014/15:NU10). I de kompletterande uppgifterna nämndes att statsrådet Anna Johansson besvarat en interpellation (ip. 2014/15:214) från Niklas Karlsson (S) om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka det maritima klustret i Sverige samt om farleden in till Landskronavarvet kan stärkas som en del i detta. Statsrådet anförde då att när det gäller ansvaret för att bredda och fördjupa farleden inom ett hamnområde ligger det på hamnägaren. Vidare skulle regeringen fortsätta arbetet med att utveckla den maritima strategin under våren 2015.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motionerna 2015/16:1008 (S), 2015/16:2167 (S), 2015/16:2889 (SD) och 2015/16:3207 (KD) som efterfrågar åtgärder för att främja den svenska industrin och dess konkurrenskraft vill utskottet anföra följande. Regeringen har som tidigare nämnts presenterat en ny­industrialiserings­strategi för Sverige, Smart industri. Syftet med strategin är att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Vad gäller motion 2015/16:2370 (C) om att främja branschen grön kemi, vilket anges ha fördelar för bl.a. industrin och minska klimatpåverkan, noterar utskottet att en del av nyindustrialiseringsstrategin rör hållbar produktion och ökad resurs­effektivitet.

I motion 2015/16:1885 (S) föreslås ett tillkännagivande om att regional marinteknisk industri ger dynamiska effekter för hela Sverige vad gäller näringslivsutveckling, sysselsättning och integration. Utskottet konstaterar att regeringen i augusti 2015 presenterade en svensk maritim strategi. Visionen för strategin är att konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar ska bidra till sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.

I motionerna 2015/16:1050 (M) och 2015/16:2701 (M) efterfrågas bl.a. en översyn av lagstiftningen med anledning av den nya delningsekonomin som växer fram. Utskottet noterar att regeringen tillsatt en utredning som ska kartlägga delningsekonomin och se över olika användares rättsliga ställning.

I motion 2015/16:2453 (M) förordas att regeringen tar fram en nationell strategi för den kreativa sektorn och ser över hur Almis rådgivning och stöd till de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas. Utskottet håller med motionärerna om att de kreativa näringarna är en viktig framtidsbransch och att det är viktigt med insatser som främjar dessa näringar. Utskottet kan konstatera att regeringen inom ramen för exportstrategin aviserar åtgärder för att främja exporten av de kulturella och kreativa näringarna. Bland annat kan nämnas de åtgärder som rör innovativa och tidigt internationaliserade företag och stärkandet av Sverigebilden i utlandet. Utskottet noterar vidare att Tillväxtverket inom ramen för programmet om de kulturella och kreativa näringarna informerat bl.a. Almi om näringens behov av olika stödsystem. Vad gäller motionerna 2015/16:656 (S) och 2015/16:2216 (MP) om insatser för att främja dataspelsbranschen vill utskottet framhålla att dataspels­branschen är en del av de kreativa näringarna och därmed ingår i de aviserade insatserna för att främja dessa näringar.

I motion 2015/16:2211 (S) efterfrågas ett tillkännagivande om att det behövs en ny strategisk samverkan mellan olika aktörer inom träförädling. Utskottet noterar att regeringen arbetar med att ta fram ett nationellt skogsprogram, som den förra regeringen initierade. Under 2016 fortsätter den dialogprocess som inleddes 2014 med bl.a. programråd och arbetsgrupper för att ta fram möjliga strategiska mål och åtgärder för skogsprogrammet.

Med det anförda avstyrks samtliga motioner i här aktuella delar.

Reservationer

1.

Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 och

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 6 samt

avslår motionerna

2015/16:221 av Sten Bergheden (M),

2015/16:231 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M),

2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 6,

2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C) yrkande 8,

2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2015/16:2862 av Aron Modig (KD),

2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C),

2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 17, 30 och 32.

Ställningstagande

Moderaterna tillsammans med övriga allianspartier anser att Sverige byggs starkt genom att fler kommer i arbete. Välstånd, välfärd och sysselsättning i Sverige kan bara säkerställas genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och ger avkastning. Jobb skapas av företag, och merparten av dessa jobb skapas i små företag. Näringspolitiken har därför en viktig roll att ständigt förbättra villkoren och öka drivkrafterna för att få människor att starta, driva och expandera sina företag. Under de senaste två mandatperioderna har de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrats, och regelbördan för företag har minskat. Det är nu även möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Ett fortsatt arbete och fler reformer krävs dock för att Sverige ska kunna behålla sin internationellt konkurrenskraftiga position.

För att människors inneboende kraft, kreativitet och entreprenörskap ska ha möjlighet att förverkligas är det grundläggande med ett gott företagsklimat. Företag som startar och växer är grunden för jobb och finansieringen av Sveriges gemensamma välfärd. Fler företag och fler i arbete betyder att svensk ekonomi blir starkare och att mer offentliga resurser kan satsas på bl.a. vård och utbildning. Vi och Moderaterna vill därför skapa bättre förutsättningar för att fler företag ska kunna anställa och växa. Det förutsätter bl.a. tillgång till kompetent arbetskraft, kapital som kan investeras i företagen och att företagens regelbördor minskar. Under alliansregeringen blev det mer lönsamt att arbeta, starta och driva företag i Sverige, men mer måste till. I dag finns många områden där Sverige kan och bör bli bättre.

För att små och medelstora företag ska stimuleras till att växa och för att goda idéer ska kunna utvecklas till fungerande innovationer behöver förutsättningarna för bl.a. tekniskt kunnande, marknadskännedom och tillgång till kapital vara de rätta. För statens del handlar det därför till övervägande del om att undanröja hinder, att agera där marknadsmisslyckanden råder samt att förbättra redan fungerande system. Samtidigt varierar förutsättningarna för företag att utvecklas mellan olika branscher, vilket innebär att det inte går att ha ett specifikt förhållningssätt för innovationspolitiken och riskkapital­försörjning, utan insatserna måste anpassas utifrån branschhänsyn och företagens mognadsgrad och tillväxtförutsättningar. I likhet med vad som framhålls i motion 2015/16:2705 (M) anser vi att den svenska innovationsmodellen behöver utvecklas. Sverige har länge prioriterat akademiskt entreprenörskap, och därför är behovet av att se över stödsystemet så att det når även andra aktörer utanför universitetssektorn stort. I denna översyn bör stegvisa finansieringsmodeller belysas samt hur staten kan stärka rådgivning inom immaterialrättsområdet.

Innovationsstrategin som alliansregeringen antog 2012 är ett viktigt redskap som kompletterar forsknings- och innovationspropositionen som också antogs av riksdagen 2012 (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3). I enlighet med vad som framförs i motion 2015/16:2705 (M) bör regeringen i det vidare arbetet med innovationsstrategin söka lösningar på samhällsutmaningar och de möjligheter som dessa kan ge, i stället för att peka ut specifika sektorer eller branscher. Vidare bör regeringen se över möjligheten att följa såväl OECD:s innovationsstrategi som Europa 2020, vilka tillämpat en bred syn på innovation.

Det är en stor utmaning för Sverige att få små företag att växa till medelstora företag; samtidigt finns det en stor potential här om det lyckas. För att det ska vara möjligt måste företagsklimatet, som anförs i motion 2015/16:2705 (M), utvecklas genom attraktiva skattevillkor, förnuftig regelhantering och en övergripande ambition att skapa en jordmån för kreativitet och kapitalförsörjning under företagandets olika faser. Bland annat behöver rekryteringen av kompetens från andra länder underlättas för att handläggningstider för uppehålls- och arbetstillstånd är orimligt långa. De skattemässiga villkoren för företagande har stadigt förbättrats under åren med alliansregeringen. Men det svenska skattesystemet behöver fortsatt utvecklas så att det skapar attraktiva förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet i Sverige och särskilt främjar entreprenörskap och innovation.

Vidare anser vi, i likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2452 (M), att Sverige över tid måste ha globalt konkurrenskraftiga villkor och skattenivåer som uppmuntrar till att attrahera och behålla värdefull personal, företag och forskningscentrum. Det rör villkor inom vitt skilda områden såsom bolagsskatt, expertskatt, akademiskt utbyte, infrastruktur och institutioner.

För att svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga jämfört med företag i övriga EU och världen behöver också de svenska myndigheternas arbete inriktas på att underlätta för företagen och främja konkurrenskraften. Svenska myndigheters tolkningar och genomföranden av beslut som fattas på EU-nivå kan få, och har fått, konsekvenser för svenska näringar när de inte samstämmer med resten av EU. Detta leder till att Sverige tappar i konkurrenskraft. Vi instämmer därmed i vad som anförs i motion 2015/16:2454 (M) om att de svenska myndigheterna bör få ett utökat uppdrag för tillväxt och således vara en del av lösningen framåt i svensk konkurrenskraft tillsammans med näringslivet. Det är viktigt att det tydliggörs vilka kostnadsdrivande svenska lagar, skatter och regler som finns och som minskar svensk konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis tillstyrker vi motionerna 2015/16:2452 (M), 2015/16:2454 (M) och 2015/16:2705 (M) i berörda delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

2.

Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2015/16:221 av Sten Bergheden (M),

2015/16:231 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M),

2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 6,

2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C) yrkande 8,

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 6,

2015/16:2862 av Aron Modig (KD),

2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C),

2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 17, 30 och 32.

Ställningstagande

Det är näringslivet som skapar de nya affärsmöjligheterna och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Vi i Sverigedemokraterna vill se tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för stora såväl som små företag, och det är angeläget att företag får verka på en marknad fri från onödiga detaljregleringar. På sikt ser vi dock att det behövs en fördjupad diskussion om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag. Vi utesluter inte att staten bör ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet på de mest lämpade privata aktörerna, vars förutsättningar snarare kan optimeras genom reformer på t.ex. skatteområdet.

De flesta av de nya arbetena skapas i växande småföretag, och det är dessa företag som har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer. Dessa företag har alltså en nyckelroll för Sveriges väg mot högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. Det är vår uppfattning att näringspolitiken därför bör inriktas på att ta bort de hinder som finns för att därigenom få fler små företag att starta och växa.  Vi förordar därför generella satsningar på små och medelstora företag, vilket kommer att gynna alla branscher och företagare. Vi anser att det är av stor vikt att minska småföretagens administrativa börda, som vi anser är onödigt stor.

Vidare är det vår uppfattning att det behövs åtgärder som berör fler politikområden än bara näringspolitiken för att skapa ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat i Sverige. Energipolitiken måste bidra till att det levereras kraft med hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser. Vidare måste skattepolitiken syfta till konkurrenskraftiga skatter som inte avviker från omvärlden på ett sätt som försvårar företagande i Sverige. Det är angeläget med en fungerande kapitalförsörjning så att nya och expanderande företag inte bromsas. Utbildningspolitiken är vidare avgörande för att företag ska tag på rätt kompetens och naturvetenskapliga ämnen bör få hög prioritet, anser vi. När det gäller kompetensförsörjning behöver det finnas strukturer som möjliggör rekrytering av högutbildad arbetskraft på den internationella marknaden. Forskningen är en central del för näringslivets utveckling, och tillräckliga resurser måste avsättas och användas så att forskningen stärker näringslivet. För att näringslivet ska fungera väl krävs också omtag när det gäller infrastrukturen. Gods måste kunna transporteras, och personal måste kunna ta sig till arbetet. Även handelspolitiken måste möta dagens utmaningar, och då Sverige är ett exportberoende land är det av yttersta vikt att politiken bidrar till att svenska företag kan verka på internationella marknader. Mindre och nystartade företag är särskilt beroende av en fungerande arbets­marknadspolitik. Kopplat till detta har Sverigedemokraterna lagt fram ett antal förslag för att minska såväl lönekostnaderna för företag som sjuklöneansvaret, anpassa lagen om anställningsskydd för att småföretagen ska kunna hitta rätt personal och utveckla starta-eget-bidraget. Dessa åtgärder tror vi skulle öka småföretagens vilja att anställa, stärka småföretagens möjlighet att få tag på och behålla rätt personal samt verka sysselsättningsskapande.

Med det ovansagda anser vi att riksdagen bör uppmana regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi här har anfört. Därmed tillstyrks motion 2015/16:2833 (SD). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

3.

Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 6 och

avslår motionerna

2015/16:221 av Sten Bergheden (M),

2015/16:231 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M),

2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S),

2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C) yrkande 8,

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 6,

2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2015/16:2862 av Aron Modig (KD),

2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C),

2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 17, 30 och 32.

Ställningstagande

Centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier anser att Sverige byggs starkt genom att fler kommer i arbete. Välstånd, välfärd och sysselsättning i Sverige kan bara säkerställas genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och ger avkastning. Jobb skapas av företag, och merparten av dessa jobb skapas i små företag. Näringspolitiken har därför en viktig roll att ständigt förbättra villkoren och öka drivkrafterna för att få människor att starta, driva och expandera sina företag. Under de senaste två mandatperioderna har de ekonomiska driv­krafterna för att driva företag förbättrats, och regelbördan för företag har minskat. Det är nu även möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Ett fortsatt arbete och fler reformer krävs dock för att Sverige ska kunna behålla sin internationellt konkurrens­kraftiga position.

Jag och Centerpartiet anser att Sverige kan bli ett mer dynamiskt, miljövänligt och sammanhållet land. Stora, statliga och stelbenta strukturer kan ersättas av en ekonomi där nya företag och jobb växer fram underifrån. Men förutsättningarna för denna jobbtillväxt ser olika ut för olika människor och på olika orter. Därför ska inte politiken och ekonomin centralstyras från Stockholm eller Bryssel utan vårdas och ges näring lokalt.

En förutsättning för att det ska bli fler jobb är att det ska vara enkelt att starta och driva de företag som skapar jobb. En annan viktig förutsättning är att utbildning ska löna sig. Vidare anser jag att arbetsrätten måste bli mer flexibel, regelkrånglet minskas och skattebördan bli lättare. I likhet med vad som framförs i motion 2015/16:2368 (C) anser jag att i och med dagens ökade digitalisering och automatisering behöver Sveriges skattesystem och institutioner främja en snabb utveckling, innovation och bibehållen konkurrenskraft. Detta kräver bl.a. att regler gör det lättare och inte svårare att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Lagstiftningen om nya tekniska innovationer, som exempelvis förarlösa bilar och s.k. crowdfunding, måste uppdateras snabbt och effektivt.

Sammanfattningsvis förordar jag att riksdagen bifaller motion 2015/16:2368 (C) i berörd del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

4.

Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 17, 30 och 32 samt

avslår motionerna

2015/16:221 av Sten Bergheden (M),

2015/16:231 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M),

2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 6,

2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C) yrkande 8,

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 6,

2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2015/16:2862 av Aron Modig (KD),

2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C) och

2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD).

Ställningstagande

Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier anser att Sverige byggs starkt genom att fler kommer i arbete. Välstånd, välfärd och sysselsättning i Sverige kan bara säkerställas genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och ger avkastning. Jobb skapas av företag, och merparten av dessa jobb skapas i små företag. Näringspolitiken har därför en viktig roll att ständigt förbättra villkoren och öka drivkrafterna för att få människor att starta, driva och expandera sina företag. Under de senaste två mandatperioderna har de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrats, och regelbördan för företag har minskat. Det är nu även möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Ett fortsatt arbete och fler reformer krävs dock för att Sverige ska kunna behålla sin internationellt konkurrenskraftiga position.

Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärd och sysselsättning genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Detta står också i linje med Kristdemokraternas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande.

Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker i riksdagen eller regeringen, utan de skapas främst av människor som finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag. Politikens viktigaste uppgifter är därför att skapa de rätta förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, som ger fler jobb och välfärd. En framgångsrik och inkluderande arbetsmarknadspolitik är därmed starkt beroende av ett fungerande utbildningssystem och en näringspolitik som främjar företagande som ger jobb och skatteintäkter till att finansiera välfärden. Det är de små och medelstora företagen som ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Samtidigt har Sverige förmånen att ha internationella företag som också efterfrågar ett gynnsamt regelverk för att kunna fortsätta växa och stanna kvar i landet. Att de små företagen får möjlighet att växa och att de större företagen fortsätter att utvecklas, är en förutsättning för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen med kompetens, produkter och tjänster. Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas på ett sätt som gör det enklare för människor att starta och driva företag. De regler staten ställer upp för företagen ska vara långsiktiga, och likvärdiga villkor ska gälla oavsett företagsformer och storlek. Riksdagen bör därför, såsom föreslås i motion 2015/16:3207 (KD), tillkännage för regeringen att den bör genomföra konkurrensanalyser av alla förslag till ny lagstiftning för att kunna avgöra om lagstiftningen stöder ökad tillväxt och sysselsättning.

Jag instämmer även i vad som anförs i motion 2015/16:3207 (KD) om att det är viktigt med en mångfald av olika företagsformer. Därför är det viktigt med insatser på nationell nivå för att öka kunskapen om möjligheterna att starta företag i andra företagsformer än de vanligaste, som är aktiebolag och enskild firma. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att den ska ge Tillväxtverket i uppdrag att informera om de olika företagsformer som finns för att öka mångfalden av företag.

Vidare kan jag konstatera att det 2006 skapades en ny typ av företagsform, s.k. aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB). Företags­formen är tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, och reglerna syftar till att säkerställa att företagets vinst i huvudsak stannar kvar i företaget. Jag är av uppfattningen att anledningen till att det fortfarande inte finns särskilt många SVB-bolag är att det saknas stödstrukturer för denna typ av företag. Det är därför angeläget med en kunskapshöjning även denna företagsform, och regeringen bör således utreda möjligheten att främja tillkomsten av fler SVB-bolag. Även detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Sammanfattningsvis förordar jag att riksdagen bifaller motion 2015/16:3207 (KD) i här aktuella delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

5.

Allmänt om företagsfrämjande, punkt 1 – motiveringen (L)

av Said Abdu (L).

Ställningstagande

Liberalerna tillsammans med övriga allianspartier anser att Sverige byggs starkt genom att fler kommer i arbete. Välstånd, välfärd och sysselsättning i Sverige kan bara säkerställas genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och ger avkastning. Jobb skapas av företag, och merparten av dessa jobb skapas i små företag. Näringspolitiken har därför en viktig roll att ständigt förbättra villkoren och öka drivkrafterna för att få människor att starta, driva och expandera sina företag. Under de senaste två mandatperioderna har de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrats, och regelbördan för företag har minskat. Det är nu även möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Ett fortsatt arbete och fler reformer krävs dock för att Sverige ska kunna behålla sin internationellt konkurrens­kraftiga position.

Jag anser att det ska löna sig att driva företag och våga investera. Växande företag betyder fler jobb och tillväxt, vilket i förlängningen leder till ökade skatteintäkter, som i sin tur finansierar Sveriges gemensamma välfärd. Villkoren för företag och entreprenörer behöver förbättras, så att fler arbetsgivare vågar anställa och expandera.  Sverige ska uppmuntra entreprenörer och företagare genom ett bra företagsklimat, konkurrenskraftiga skatteregler och fungerande finansiella marknader.

Liberalerna har under sin tid i alliansregeringen drivit på för att förbättra företagsklimatet i form av sänkt bolagsskatt, vilket gett bättre investeringsklimat. RUT- och ROT-avdragen har gjort svarta jobb vita och skapat utrymme för fler företag att växa och utvecklas. Regelbördan har minskat bl.a. genom avskaffad revisionsplikt för små företag och förenklade redovisningsregler. Det har även blivit billigare att anställa. Dessvärre kommer denna positiva utveckling att stanna av med regeringens politik, vilket får konsekvenser för jobb och företagande.

Regeringen satsarett innovationsråd, en nyindustrialiseringsstrategi och en s.k. aktiv näringspolitik. Jag ställer mig frågade till hur verkningsfulla dessa insatser verkligen kommer att vara. Min uppfattning är att svenska företag behöver mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga. Svenska företag behöver långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv i Sverige. Det handlar om villkoren för entreprenörskap, företagande samt forskning och utveckling. Det handlar om nivåer på skatter men också förutsättningarna för en stabil och konkurrenskraftig energi­försörjning som nu utmanas av regeringen. Även viktig infrastruktur är avgörande för svenskt företagande. Ett exportberoende land som Sverige bygger sitt välstånd genom öppenhet och handel. Samtidigt ställer det krav på att svenska företag kan möta konkurrensen på en global marknad.

Det finns mycket att göra för att förbättra förutsättningarna för Sveriges företag. Åtgärder för att halvera tiden det tar att starta ett företag samt sänkta krav på aktiekapital är prioriterat. Därtill anger många företag finansiering som ett stort tillväxthinder. Ett fungerande finansieringssystem för små och medelstora företag som står inför en expansion är en viktig del för att skapa goda förutsättningar för företag att växa.

Med det sagda avstyrker jag samtliga aktuella motioner i här berörda delar.

6.

Kvinnors företagande, punkt 2 (M, C, L, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (L) och Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 13.

Ställningstagande

Det är självklart att det ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män, och för ett jämställt samhälle är arbete en central hörnsten. Sverige har högst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i EU, och aldrig förr har en så stor andel av kvinnorna i Sverige arbetat heltid. Jämställdheten gagnas av en politik som värnar om jobben och som stärker drivkrafterna för att arbeta.

Alliansregeringen genomförde ett flertal åtgärder som konkret ökade jämställdheten och kvinnors företagande. Bland annat genomfördes jobbskatteavdraget, som gynnar kvinnor mer än män, RUT-avdraget och stora jämställdhetssatsningar under åren 2007–2014. Vidare införde allians­regeringen bättre möjligheter till karriär och löneutveckling inom läraryrket, som är ett av de mest kvinnodominerade yrkena, samt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV, 2009. LOV har bidragit till att flera nya företag har vuxit fram och att kvinnors företagande inom välfärdssektorn har ökat. Därtill genomförde alliansregeringen 2008–2014 flera riktade insatser för att främja kvinnors företagande, däribland ett ambassadörsprojekt för att synliggöra och stärka kvinnors företagande. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:1189 (M, C, FP, KD) anser vi att det är angeläget att fortsätta arbetet med att synliggöra och stärka möjligheterna för kvinnors företagande och slå vakt om de reformer som alliansregeringen genomfört, som har gett fler kvinnor möjlighet att starta eget eller arbeta till bättre villkor. Vidare anser vi att erfarenheter från bl.a. ambassadörsprojektet bör tillvaratas för att vidareutveckla liknande initiativ framöver. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande tydliggöra detta för regeringen.

Därmed tillstyrker vi motion 2015/16:1189 (M, C, FP, KD) i denna del.

7.

Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund, punkt 3 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motionerna

2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 5,

2015/16:1155 av Annicka Engblom och Margareta Cederfelt (båda M) yrkandena 2 och 3,

2015/16:1333 av Margareta Cederfelt m.fl. (M),

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 12 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

I Sverige i dag är fler män än kvinnor höginkomsttagare, styrelseordförande och styrelseledamöter, samtidigt som de människor som väljer att driva företag får mer frihet och möjlighet att komma in i näringslivet. När det gäller de helstatliga bolagen jobbade alliansregeringen hårt och framgångsrikt för jämnare könsfördelning i styrelserna, och i dag är andelen kvinnor 49 procent. Det blev då tydligt att en förändring på detta område är möjlig, och nu är det enligt min mening viktigt att även de privata bolagen tar sitt ansvar. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2431 (C) anser jag att regeringen således bör arbeta för att stärka kvinnors möjligheter att starta och driva företag och att fler kvinnor genom ett jämställt samhälle når höga positioner i näringslivet. När ledningsgrupper och styrelser blir mer jämställda förändras maktstrukturerna i näringslivet även utanför styrelserummen.

Vidare kan jag konstatera att kvinnor inte driver företag i samma utsträckning som män, att kvinnor inte satsar lika mycket pengar eller tid som män på sina företag och att kvinnor har svårare än män att få lån beviljade för sitt företagande. Detta leder till att kvinnors företag inte växer lika snabbt och mycket som mäns. Det är därför centralt att förutsättningarna för kvinnors företagande förbättras. Jag anser i enlighet med vad som anförs i motion 2015/16:2431 (C) att regeringen bör se över kriterierna för de generella företagsstöden för att främja såväl kvinnors som mäns företagande på lika villkor.

Därmed tillstyrker jag motion 2015/16:2431 (C) i berörda delar och avstyrker övriga här behandlade motionsyrkanden.

8.

Riktade insatser för kvinnor och personer med utländsk bakgrund, punkt 3 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 12 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22 samt

avslår motionerna

2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 5,

2015/16:1155 av Annicka Engblom och Margareta Cederfelt (båda M) yrkandena 2 och 3,

2015/16:1333 av Margareta Cederfelt m.fl. (M) och

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

En av dagens stora utmaningar i samhället är att många unga och utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Svårigheterna för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden är större än möjligheterna att starta eget företag. Ett ökat företagande bland personer med utländsk bakgrund gynnar inte bara enskilda, utan bidrar även till ökad sysselsättning, förbättrade handelsrelationer med andra länder och ökad servicegrad i samhället.

Jag anser att vid sidan av de generella förslagen för ett förbättrat företagsklimat finns behov av åtgärder för att underlätta företagande bland personer med utländsk bakgrund. Ett exempel på detta som finns i flera kommuner är företagslotsar.  Lotsen är tänkt att vara ett stöd för företagare när det gäller att hitta riskvilligt kapital, få kunskap om de regler som gäller och lösa andra problem som kan dyka upp för den invandrade som startar och driver företag. I likhet med vad som framförs i motion 2015/16:3207 (KD) anser jag att regeringen bör främja lokala företagslotsar med inriktning på stöd för utlandsfödda företagare.

En annan stor utmaning samhället står inför i dag är att öka företagande bland kvinnor. Efter flera års positiv utveckling av ökat företagande bland kvinnor har det de senaste året blivit tvärnit. För mig bekräftar denna trend att de reformer allianspartierna tillsammans genomförde, såsom införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) och RUT, gynnat kvinnors företagande. Samtidigt som det också visar på att den nya regeringen tyvärr sprider osäkerhet bland dessa företagare och på så sätt kvävt förutsättningarna för nyföretagande i de traditionellt kvinnodominerade sektorerna. Att denna utvecklingstrend ska kunna vändas genom den politik som nu förs ser jag som svårt. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:3207 (KD) anser jag därför att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att föreslå åtgärder för ökat företagande bland kvinnor.

Vidare är det min uppfattning att, i likhet med vad som framförs i motion 2015/16:1994 (KD), regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att inom ramen för nuvarande anslagsram återuppta projektet med ambassadörer för kvinnors företagande.

Därmed tillstyrker jag motionerna 2015/16:1994 (KD) och 2015/16:3207 (KD) i berörda delar och avstyrker övriga här behandlade motionsyrkanden.

9.

Socialt företagande, punkt 4 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 31 och

avslår motionerna

2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:629 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) yrkandena 2, 3 och 5 samt

2015/16:2194 av Johan Büser (S).

Ställningstagande

Arbetsintegrerande sociala företag har visat sig vara framgångsrika när det gäller att inkludera människor på arbetsmarknaden. Företagen skapar arbetsplatser där alla får möjlighet att arbeta utifrån sin egen förmåga. Personer som få andra arbetsgivare vågar anställa får anställning och meningsfull sysselsättning i dessa företag. Alliansregeringen lät 2010 Tillväxtverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkrings­kassan genomföra en gemensam informationssatsning om arbetsintegrerande sociala företag. Syftet var att fler skulle upptäcka möjligheten att tillsammans med andra driva och starta företag efter devisen 100 procent av ens förmåga. De offentliga arbetsgivarna skulle också få information om hur de kan stödja uppstart och utveckling av dessa företag. Trots detta upplever denna typ av företag fortfarande olika hinder. Det handlar om exempelvis brist på extern finansiering samt rådgivning vid uppstart om val av associationsform. Flera av dessa typer av företag finns inom vård- och omsorgssektorn. Det handlar då främst om s.k. idéburna företag, dvs. företag som drivs utan vinstintresse. Förutom nyssnämnda hinder upplever dessa företag det även som svårt att delta i de offentliga upphandlingar som sker inom detta område.

I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:3207 (KD) anser jag, mot bakgrund av de ovan redovisade problemen, att regeringen bör etablera ett program för främjande och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag.

Därmed tillstyrks motion 2015/16:3207 (KD) i berörd del. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

10.

Företagens uppgiftslämnande, punkt 5 (M, C, L, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (L) och Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 1 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 14 och

avslår motionerna

2015/16:419 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S) yrkande 2.

Ställningstagande

Alliansregeringen genomförde ett flertal insatser för att underlätta för landets företagare och sänkte företagens administrativa kostnader. Som representanter för allianspartierna anser vi det därför viktigt att nuvarande regering genomför det initiativ till ”En dörr in” för uppgiftslämning för företagen som alliansregeringen initierade och att regeringen utvecklar initiativet vidare. Regelkrångel, inte minst inom skatteområdet, är något som orsakar extra arbete för företagare och som hindrar tillväxt. ”En dörr in” är en plattform där företagare bara lämnar in uppgifter en gång på en plats, och uppgifterna slussas därefter till aktuell myndighet. Genomförandet av initiativet kommer påtagligt att minska tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet, dvs. att skapa värde och jobb. I likhet med vad som framförs i motionerna 2015/16:1189 (M, C, FP, KD), 2015/16:2455 (M), 2015/16:3018 (C) och 2015/16:3207 (KD) anser vi regeringen bör utveckla initiativet ”En dörr in” och införa en garanti för företag så att de bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna.

Sammanfattningsvis tillstyrker vi de nyssnämnda motionerna i här berörda delar. Övriga motioner som behandlas i detta sammanhang anses inte ha samma inriktning och kan därför avstyrkas.

11.

Övriga insatser för regelförenkling, punkt 6 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3–5 och

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:106 av Edward Riedl (M) yrkande 1,

2015/16:224 av Sten Bergheden (M),

2015/16:225 av Sten Bergheden (M),

2015/16:275 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:765 av Anti Avsan (M),

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S) yrkandena 1 och 3,

2015/16:911 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

2015/16:1049 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1163 av Marta Obminska (M),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 5,

2015/16:1676 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2632 av Maria Malmer Stenergard (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Det är vår uppfattning att det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta växa och anställa är att samhället inte har fler regler än nödvändigt och att de regler som finns är förutsägbara och tydliga. Alliansregeringen genomförde omfattande reformer för att underlätta för entreprenörer, men det finns fortfarande mer att göra, och vi vill därför fortsätta att sänka kostnader och lätta på regelbördan så att de svenska företagen klarar sig väl i den internationella konkurrensen och på så sätt bekämpa utanförskap och arbetslöshet. Vi delar således den inställning som framkommer i motion 2015/16:2701 (M) om att regelförenklingsarbetet måste fortsätta och möta företagarnas vardagliga behov.

I likhet med vad som framförs i motion 2015/16:2448 (M) anser vi att ett viktigt led i att effektivisera och underlätta för företagare är att de statliga myndigheterna kontinuerligt arbetar för ett bättre företagsklimat. Vi anser att det bör undersökas om alla myndigheter kan sätta mål för de vanligaste förekommande handläggningstiderna och löpande redovisa sin måluppfyllnad på sin webbplats. Vidare bör Skatteverket få i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen. Därtill bör det även göras en översyn av resursanvändningen inom statliga myndigheter och andra statliga organ som ska främja näringslivsutveckling, Målsättningen bör vara att minska andelen resurser som används till administration och öka andelen resurser som används till verkliga, näringslivsfrämjande åtgärder. Vi anser även att frågan om att ersätta de offentliga aktörerna med privata för utförandet av de näringslivsfrämjande åtgärderna bör utredas.

Svenska företags konkurrenskraft baseras i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i Sverige står sig gentemot andra länder. Inom ramen för EU blir Sverige och svenska företag föremål för en lång rad lagar och regler. Men det är sedan hur dessa genomförs som får direkta följder för svenska företags konkurrenskraft. Vi instämmer således i vad som vidare anförs i motion 2015/16:2448 (M) om att regeringen bör göra en översyn om möjligheten till att införa ett system för hantering inför genomförande av ett EU-direktiv där en miniminivå kan anges. Det är vår uppfattning att om regeringen eller en myndighet avser att gå längre än miniminivån bör detta motiveras särskilt. Vi ser även att en sådan översyn bör beakta om det är lämpligt att införa dessa utgångspunkter i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Vi anser också att det i svenska myndigheters konsekvensbeskrivningar av genomförandet av EU-direktiv som rör näringsverksamhet tydligt bör redovisas hur införandet av dessa regler påverkar de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Därtill bör regeringen se över möjligheten till att jämföra länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch. Detta skulle kunna vara ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet för att Sverige ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor.

Vi vill i likhet med vad som också framhålls i den nyss nämnda motionen införa ytterligare regelförenklingar för nya entreprenörer och mindre företag så att fler vågar ta steget ut i företagandet. Vi anser bl.a. att trösklarna för människor att starta aktiebolag bör sänkas genom att kravet på aktiekapital halveras från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Vidare bör regeringen utreda förutsättningarna för fler företag att undantas från kravet på revisionsplikt. Dessutom bör s.k. mikroföretag kunna undantas från en del administration så att företagarna kan fokusera mer på att driva verksamheten framåt än på administration.

Sammanfattningsvis tillstyrker vi motionerna 2015/16:2448 (M) och 2015/16:2701 (M) i berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

12.

Övriga insatser för regelförenkling, punkt 6 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:106 av Edward Riedl (M) yrkande 1,

2015/16:224 av Sten Bergheden (M),

2015/16:225 av Sten Bergheden (M),

2015/16:275 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:765 av Anti Avsan (M),

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S) yrkandena 1 och 3,

2015/16:911 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

2015/16:1049 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1163 av Marta Obminska (M),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 5,

2015/16:1676 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3–5,

2015/16:2632 av Maria Malmer Stenergard (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är vår uppfattning att företagens administrativa börda i vissa avseenden är orimligt stor och därför bör minska. Det kan t.ex. handla om dubbelregleringar i lagstiftningen, onödig detaljreglering och administrativa krav från myndigheter där myndigheterna egentligen behöver samordna sig bättre i sina kontakter med enskilda företag. Därför stöder vi också ambitionerna kring införandet av Uppgiftslämnarservice och initiativet ”En dörr in” som innebär att företag ska kunna lämna in de flesta uppgifter som myndigheterna kräver vid ett tillfälle och på ett ställe.

I likhet med vad som framhålls i motion 2015/16:3081 (SD) anser vi att processen med att ta fram nya regler som påverkar småföretagare behöver förändras för att säkerställa att kommande regler inte skadar mer än de gör nytta. Vi anser att i samband med att nya regler tillkommer bör det göras beräkningar av vad förslaget innebär för företagens finansiella, materiella och administrativa kostnader. Ett enhetligt regelverk för konsekvensanalyser bör likaså införas för att kunna se vilka effekter de nya reglerna får. När en ny regel ska införas bör de berörda parterna även få ta del av processen för att se över vilka alternativa möjligheter som finns. Onödiga regler som skadar företagandet i Sverige mer än de gör nytta kan på detta sätt undvikas i ett tidigt skede. Slutligen är det också centralt att de beslutade reglerna följs upp inom ett par år för att se om de uppfyller sitt syfte och vilka konsekvenser reglerna faktiskt fick.

Med hänvisning till det anförda förordar vi att riksdagen bifaller motion 2015/16:3081 (SD) i denna del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

13.

Övriga insatser för regelförenkling, punkt 6 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 4 och

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2015/16:106 av Edward Riedl (M) yrkande 1,

2015/16:224 av Sten Bergheden (M),

2015/16:225 av Sten Bergheden (M),

2015/16:275 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:765 av Anti Avsan (M),

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S) yrkandena 1 och 3,

2015/16:911 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

2015/16:1049 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1163 av Marta Obminska (M),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 5,

2015/16:1676 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3–5,

2015/16:2632 av Maria Malmer Stenergard (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 och

2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Jag anser att företagare ska kunna fokusera på att få sin verksamhet att utvecklas och växa, i stället för att behöva lägga tid på den administrativa börda som komplicerade regler skapar. Det är min uppfattning att det finns ett flertal regler som är onödigt krångliga, vilket tar orimligt mycket tid från företagaren. Detta kostar pengar, både för företagaren och för samhället.

Alliansregeringen minskade under sin tid i regeringsställning företagens administrativa kostnader, men det finns fortfarande åtskilligt kvar att göra. Bland annat anser jag att nya regler ska introduceras enligt principen ”En regel in – en regel ut” – allt detta för att den sammanlagda regelbördan inte ska öka även när nya regler introduceras. I likhet med vad som framförs i motion 2015/16:2368 (C) anser jag att regelkrånglet så långt det är möjligt bör minskas för alla typer av företagsamhet, men framför allt för små- och mikroföretagen. Detta är ett arbete som måste bedrivas fortlöpande och även innefatta samordning av myndigheternas arbete för att så långt som möjligt minimera dubbelarbete. Vidare bör mikroföretag i uppstartsfasen kunna få kraftigt förenklade regler för att minska sin administrativa börda. Jag anser således att regelbördan för mikro- och småföretag kraftigt bör minskas.

Vidare instämmer jag i vad som sägs i motion 2015/16:3018 (C) om att det för att på allvar få igång ett än mer systematiskt regelförenklingsarbete bör inrättas en regelförenklingskommission. Kommissionen bör ha till uppgift att identifiera krångliga regler för företag och föreslå förändringar så att reglerna inte bidrar till byråkratisering, regelkrångel och onödiga kostnader. Därtill bör kommissionen ha till uppgift att modernisera regelverk.

Sammanfattningsvis tillstyrker jag motionerna 2015/16:2368 (C) och 2015/16:3018 (C) i berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

14.

Insatser för att främja besöksnäringen, punkt 7 (M, C, L, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (L) och Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 11 och

2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11.

Ställningstagande

Besöksnäringen är av stor betydelse för Sveriges välstånd, och näringen ger möjligheter till jobb och företagande både i storstadsregioner och på landsbygden. Under hela 2000-talet har turismen vuxit kraftigt och är i dag att betrakta som en av Sveriges basnäringar. Vidare är utvecklingsmöjligheten för Sverige som turistland mycket stor, då Sverige är ett exotiskt resmål för många turister. Därför är också turismen en av de näringar som växer fram som en viktig exportbransch. Besöksnäringen är på flera platser i landet helt avgörande för de lokala samhällena, och vidare får många ungdomar sitt första arbete inom branschen.

Det är därför viktigt att arbetet med att skapa goda förutsättningar för besöksnäringen och företagandet i hela landet fortsätter. I enlighet med vad som sägs i motionerna 2015/16:1189 (M, C, FP, KD) och 2015/16:2449 (M) anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen behöver tydliggöra att svensk besöksnäring bör främjas för att bidra till att öka Sveriges attraktivitet som turistmål. Då behövs bl.a. bra kommunikationer, effektiva transporter och ett gott näringslivsklimat.

Därigenom blir de båda nyssnämnda motionerna tillgodosedda i berörda delar, och tillstyrks i här aktuella delar.

15.

Övrigt om besöksnäringen, punkt 8 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2450 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2015/16:149 av Edward Riedl (M),

2015/16:252 av Lars Tysklind (FP),

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 16,

2015/16:881 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:955 av Ulf Berg (M),

2015/16:1185 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) yrkande 1,

2015/16:1894 av Saila Quicklund (M),

2015/16:2338 av Isak From och Emilia Töyrä (båda S) och

2015/16:2985 av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C).

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för besöksnäringen och företagandet, oavsett var i landet man befinner sig. En näring som tar ett stort ansvar för att ge ungdomar det första jobbet är campingen. Camping är samtidigt en av de allra största turistaktiviteterna i Sverige med fortsatt växande intresse. För att ta till vara och utveckla campingen krävs öppenhet för det nya som efterfrågas.

Vi ser i dag att olika regler gäller beroende på var i Sverige företagen befinner sig. Vi vill därför göra det lättare för campingverksamheter att verka under en längre tid av året genom en enklare tillståndsgivning och större möjligheter att anpassa verksamheterna efter säsong. Orter som tidigare varit starkt säsongsbetonade bör få möjligheten att erbjuda turister boende även under andra årstider. Vi anser därför i enlighet med vad som uttrycks i motion 2015/16:2450 (M) att det behöver göras en samlad översyn av regler och villkor för camping i syfte att skapa fler arbetstillfällen inom denna näring.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2015/16:2450 (M) i denna del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

16.

Övrigt om besöksnäringen, punkt 8 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 16 och

avslår motionerna

2015/16:149 av Edward Riedl (M),

2015/16:252 av Lars Tysklind (FP),

2015/16:881 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:955 av Ulf Berg (M),

2015/16:1185 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) yrkande 1,

2015/16:1894 av Saila Quicklund (M),

2015/16:2338 av Isak From och Emilia Töyrä (båda S),

2015/16:2450 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

2015/16:2985 av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C).

Ställningstagande

Turismen har stor betydelse för hela landet, och branschen har under ett flertal år växt och fått allt större betydelse som en av flera tillväxtmotorer. Sverige är ett land som lockar besökare från när och fjärran, och landsbygden erbjuder särskilt goda förutsättningar för ekoturism. Detta är positivt, och jag kan med glädje se att nya nischade satsningar inom ekoturism, som t.ex. att bo på lantgård, är framgångsrika, och detta gynnar landsbygden.

Det behöver dock satsas mer på besöksnäringen. Speciellt anser jag att fjäll- och landsbygdsturismen behöver uppvärderas och ses som en viktig näring ur ett regionalpolitiskt perspektiv och därför få en större del av de framtida infrastruktursatsningarna.

I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:377 (V) anser jag att staten i samarbete med kommuner, föreningar och företag bör ta ett ökat ansvar för att locka besökare till hela Sverige. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att lägga fram förslag till samverkansprogram för turistnäringen så att den uppnår samma status som andra branscher.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2015/16:377 (V) i denna del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

17.

Industri och konkurrenskraft, punkt 9 (M, SD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Josef Fransson (SD), Ulf Berg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att den svenska industrin har varit avgörande i bygget av det moderna Sverige och fortfarande är mycket betydelsefull. Industrin bidrar med jobb, skatteintäkter, exportintäkter, och investeringar i forskning och utveckling. I spåren av globaliseringen och att fler länder utvecklas ökar konkurrensen och ställer ett ökat omvandlingstryck. Tyvärr ser vi en regering som har ett högt tonläge när det gäller olika insatser för att främja svensk industri, men som samtidigt fattar beslut som går däremot. Det handlar bl.a. om dyrare transporter, oklarheter i handelspolitiken och avsaknad av en långsiktig plan för energipolitiken.

För att möta den ökande konkurrensen som industrin står inför behövs en bred reformagenda för ökad svensk konkurrenskraft. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2451 (M) ser vi att det behövs åtgärder på en rad olika områden, såsom insatser för att underlätta arbetskraftsinvandring och stora investeringar för drift och underhåll av infrastruktur. Därtill behöver skolan fortsätta att utvecklas för att klara ett alltmer komplext arbetsliv, och företagsbeskattningen behöver vara på en konkurrenskraftig nivå med jämförbara länder.

Därmed tillstyrks motion 2015/16:2451 (M) i denna del.

18.

Livsvetenskap, punkt 10 (M, SD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Josef Fransson (SD), Ulf Berg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Livsvetenskap är en för Sverige viktig näring som genererar stora exportintäkter, skapar sysselsättning och har betydelse för Sveriges ställning som forsknings- och kunskapsnation. Sverige har under lång tid betraktats som ett framgångsland vad gäller den kliniska forskningen. Det är en position som på senare år inte alls är lika självklar. Inom såväl klinisk forskning som den mer akademiska biomedicinska forskningen har Sverige tappat mark. I grunden handlar problemen om att de forskande företagen haft svårt att få tillgång till hälso- och sjukvården för forskning om nya behandlingsmetoder, såsom nya läkemedel eller medicinteknik. Vidare har medarbetare inom hälso- och sjukvården med ambitioner att forska inte alltid getts möjlighet att göra det. I likhet med vad som framförs i motion 2015/16:2452 (M) anser vi att samverkan mellan livsvetenskaps- och medicintekniknäringen, akademin och sjukvården måste utvecklas för att tillgängliggöra sjukvårdens möjligheter till forskning. Detta kan bl.a. åstadkommas genom att knyta kompetens och kapacitet till vården och akademin via kunskapscentrum. Detta bör tydliggöras av riksdagen genom ett tillkännagivande.

Därmed blir motion 2014/15:2452 tillgodosedd i denna del och tillstyrks.

19.

Övriga näringsgrenar, punkt 11 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3 och 6 samt

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

bifaller delvis motion

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 2 och

avslår motionerna

2015/16:656 av Erik Ezelius m.fl. (S),

2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S),

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 1 och 4,

2015/16:1885 av Niklas Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP) yrkande 3,

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13,

2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 19.

Ställningstagande

De kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och sysselsätter i dag fler än exempelvis fordonsindustrin gör. De utgör även en framtidssektor som spås växa ytterligare de kommande åren. En huvuduppgift för Moderaternas ekonomiska politik är att fortsätta stärka förutsättningarna för att nya jobb ska växa fram. Alliansregeringen genomförde flera reformer som på olika sätt har gynnat de kreativa näringarna. Bland annat togs en särskild handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna fram. Vi anser i enlighet med motion 2015/16:2453 (M) att det är dags att ta nya steg för att få den kreativa sektorn att höjas ytterligare en nivå, med fler företag och fler jobb som resultat. Det är i dag många olika aktörer som kan skapa det fundament som behövs för att Sverige ytterligare ska bli världens bästa land för kreativa näringar. För att få alla aktörer att dra åt samma håll anser vi att regeringen bör ser över möjligheten att ta fram en nationell strategi för den kreativa sektorn. Vidare bör regeringen ge Almi i uppdrag att se över hur rådgivning och stöd till företag inom de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas.

Vidare ser vi i dag en ny sorts ekonomi växa fram. Den kollaborativa ekonomin, delningsekonomin, har på kort tid utmanat gamla tankesätt och därmed också marknader. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:1050 (M) ser vi en stor potential i delningsekonomin, som möjliggör att resurser används på ett effektivare sätt samt att tillgång och efterfrågan kan mötas i snabba digitala transaktioner. Samtidigt finns det också risker med den nya delningsekonomin, bl.a. i och med att det kan vara oklart vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för de olika parterna. Sverige har goda förutsättningar för att fler företag inom delningsekonomin ska kunna starta sina verksamheter här, eftersom Sverige på många sätt ligger i teknisk framkant. Vi anser därför i enlighet med vad som anförs i motion 2015/16:2701 (M) att lagstiftningen behöver ses över för att på ett hållbart sätt möjliggöra för den innovativa och resurseffektiva delningsekonomin att växa.

Därmed tillstyrker vi motionerna 2015/16:2453 (M) och 2015/16:2701 (M). Motion 2015/16:1050 (M) tillstyrks delvis i de delar den överensstämmer med motion 2015/16:2701 (M). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks i berörda delar.

20.

Övriga näringsgrenar, punkt 11 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2015/16:656 av Erik Ezelius m.fl. (S),

2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S),

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2015/16:1885 av Niklas Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP) yrkande 3,

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13,

2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3 och 6,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 19.

Ställningstagande

Industrin är basen för svenskt välstånd, och den fungerar i dag relativt väl, men det finns betydande orosmoln och signaler om att industrin tappar i konkurrenskraft gentemot företag i jämförbara länder i Europa, och samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Vi sverigedemokrater har ambitionen att Sverige även fortsatt ska vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften, och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt. Vi vill att såväl befintliga industriföretag som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka långsiktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras att återvända. Genom att förbättra villkoren för svensk industri och utveckla en välfungerande exportindustri skapas produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Därigenom stärks skattebasen, vilket är avgörande för Sveriges gemensamma välfärd. Vi föreslår därför, i enlighet med motion 2015/16:2889 (SD), en industristrategi för Sverige. Industristrategin presenteras närmare i den nyss nämnda motionen och innehåller förslag inom ett brett spektrum av politikområden. Vi anser bl.a. att en sund energipolitik utgör grunden för industrin och vill därför bl.a. skapa förutsättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften – detta för att bibehålla konkurrenskraftiga priser på elenergi och säkra tillgången på elenergi under årets alla timmar. Vidare vill vi införa en typ av industrigaranti, där varje politiskt motiverad fördyrning för industrin bör åtföljas av en motsvarande lättnad i någon annan del av den industriella produktionen. Därtill är det naturligt att utvecklandet av en kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, t.ex. genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig.

Sammantaget anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den ska verka med den inriktning vi här har redovisat och som anges i motion 2015/16:2889 (SD) för att stärka industrin. Därmed anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2015/16:2889 (SD). Övriga här aktuella motioner avstyrks i aktuella delar.

21.

Övriga näringsgrenar, punkt 11 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13 och

avslår motionerna

2015/16:656 av Erik Ezelius m.fl. (S),

2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S),

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2015/16:1885 av Niklas Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP) yrkande 3,

2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3 och 6,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 19.

Ställningstagande

I Sverige finns det i dag en växande bransch inom grön kemi, där biobaserade kemikalier ersätter fossila ämnen. Branschen tar till vara en outnyttjad potential i de gröna näringarna, vilket kan innebära stora affärsmöjligheter inom framtidens kemikalieanvändning. Inte minst kan det ha betydelse att använda förnybara råvaror för industrin inom bl.a. kemi, pappersmassa, textil samt läkemedel. Tillverkningsprocessen blir dessutom energieffektivare och ger en renare slutprodukt. Vidare syftar tillverkningsprocessen till att minska klimatpåverkan och minska avfallsmängden. Jag instämmer därmed i vad som sägs i motion 2015/16:2370 (C) om att branschen grön kemi behöver främjas och att det behövs åtgärder för att stärka denna bransch.

Riksdagen bör tillkännage detta för regeringen. Därmed blir motion 2015/16:2370 (C) tillgodosedd i denna del och tillstyrks. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

22.

Övriga näringsgrenar, punkt 11 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 19 och

avslår motionerna

2015/16:656 av Erik Ezelius m.fl. (S),

2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S),

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 1, 2 och 4,

2015/16:1885 av Niklas Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkandena 1 och 4,

2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP) yrkande 3,

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13,

2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3 och 6,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD).

Ställningstagande

Sveriges välstånd bygger i grunden på en framgångsrik industri som kan konkurrera på världsmarknaden. Därför gäller det för Sverige att vara attraktivt för investeringar i industriell verksamhet inom alltifrån forskning och utveckling av produkter till hela tillverkningsprocessen och kringliggande affärstjänster. Genom detta kan företagen fortsätta att bidra till arbetstillfällen, tillväxt och välfärd i Sverige.

För att stärka industriföretagens möjligheter i den hårdnande internationella konkurrensen anser jag, i likhet med vad som anförs i motion 2015/16:3207 (KD), att forskningsinstituten bör medverka till att forskning och utveckling inom näringslivet ökar, genom att instituten tillsammans med industrin och universiteten är sammanhållande för strategiska teknikområden. Forsknings­instituten bör således få ett tydligare uppdrag att bidra till kunskap om forskning och utvecklingssatsningar inom industrins små och medelstora företag.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2015/16:3207 (KD) i denna del. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:106 av Edward Riedl (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förbättra regelverken för småföretag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:149 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att främja turismen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:221 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en kontinuerlig jämförelse och översyn av branschspecifika kostnader och regler i Sverige och våra konkurrentländer, så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:224 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att premiera skötsamma företagare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:225 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge dispenser vid start av företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:231 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att införa företagslotsar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:252 av Lars Tysklind (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell sammanhållen strategi för turismen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:275 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska regelbördan för företagare genom att i ökad omfattning stimulera införandet av s.k. solnedgångsparagrafer och en regleringsgiljotin och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag till samverkansprogram för turistnäringen så att den uppnår samma status som andra branscher och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:419 av Johan Hultberg (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra Uppgiftslämnarutredningens förslag och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att de statliga myndigheterna ansluter sig till Uppgiftslämnarservice, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den sociala ekonomin och kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet för tillväxt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:629 av Pia Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att forma en nationell strategi för socialt företagande och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:630 av Pia Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om aktiv näringspolitik och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:656 av Erik Ezelius m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dataspelsbranschen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:765 av Anti Avsan (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar för företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:815 av Mathias Tegnér och Ingela Nylund Watz (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av konsekvensutredningar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa ett gemensamt register för företagsdata och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa en prismodell för datainsamling och den lägsta kostnadens princip och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:881 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Konkurrensverket i uppdrag att göra en översyn av offentligt ägande och drift av verksamheter inom besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:911 av Betty Malmberg (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU gör en jämförande granskning av implementeringen och efterlevnaden av EU-direktiv som rör näringsverksamhet i allmänhet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:955 av Ulf Berg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sina direktiv till statliga myndigheter som Naturvårdsverket pekar på att etablering av verksamhet ska ske i dialog med privata företag så att dessa inte trängs undan och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1006 av Isak From m.fl. (S):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att underlätta generationsväxling och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1008 av Patrik Engström m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheterna att kartlägga industrins villkor ur ett globalt och långsiktigt perspektiv och att överväga möjligheterna att ta fram branschprogram för basindustrins olika grenar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten till en ökad samverkan mellan den offentliga sektorn och de sociala företagen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över behovet av att ge det sociala företagandet samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheterna att skapa ett samarbetsorgan som består av representanter dels för de berörda politikområdena, dels för de sociala företagen och de berörda intresseorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1049 av Jessica Rosencrantz (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa regelgiljotiner och solnedgångsklausuler i syfte att minska på regelbördan för företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1050 av Jessica Rosencrantz (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bli världsledande i att skapa goda förutsättningar för delningsekonomins framväxt och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera regelverk som berör delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en kommission med representanter från olika sektorer av delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1155 av Annicka Engblom och Margareta Cederfelt (båda M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Almi, Nutek och Vinnova bör få ett utvidgat uppdrag att stimulera nätverksbyggande speciellt inriktat mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Almi, Nutek och Vinnova bör ges i uppdrag att eftersträva en jämnare könsfördelning vid rekrytering av rådgivare, där ett första mål bör vara att minst 25 procent av rådgivarna ska vara av vardera kön, och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1163 av Marta Obminska (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbete med bredare regelförenklingar för företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1185 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad strategi för svensk friluftsnäring och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja svensk besöksnäring för att öka Sveriges attraktivitet som turistmål och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av initiativ för att fortsätta att synliggöra och stärka möjligheterna för kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1333 av Margareta Cederfelt m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att antalet kvinnliga innovatörer ska öka och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en företagsregelkommitté med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1676 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en ändring av reglerna om Bolagsverkets skyldighet att granska och hantera aktiebolags årsredovisningar i syfte att motverka grov organiserad brottslighets framfart i Sverige, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1771 av Jörgen Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att genom en utredning identifiera och utjämna ojämlika förutsättningar mellan eget företagande och anställning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1885 av Niklas Karlsson (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av svensk marinteknisk industri för sjöfart, miljö, sysselsättning och integration och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av svensk marinteknisk expansion för etablering av havsbaserad vindkraft i Östersjön och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1894 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att fortsatt stärka förutsättningarna för svensk turist- och besöksnäring och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Tillväxtverkets anslag återuppta det ambassadörsprogram för kvinnliga företagare som regeringen avslutat och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av politiskt initiativ till ny framåtriktad industripolitik och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en politik som ekonomiskt gynnar långsiktiga ägare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2194 av Johan Büser (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om social ekonomi och sociala företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten till strategisk samverkan kring ökad träförädling där skogen finns, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten till behovet av stöd till företag som vill utveckla vidareförädling av trä och byggandet av trähus och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2216 av Niclas Malmberg och Agneta Börjesson (båda MP):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta genomföra en översyn av lagar, regler och policyer som utesluter eller försvårar för företag att verka inom datorspelssektorn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2338 av Isak From och Emilia Töyrä (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nytt näringspolitiskt engagemang för att ta vara på fisketurismen och stärka besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2347 av Eva Lindh m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över och förbättra villkoren för småföretagare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelbördan för småföretag och mikroföretag bör minskas kraftigt och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja snabb utveckling, innovation och bibehållen konkurrenskraft i digitaliseringens och automatiseringens era och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja grön kemi för resurseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för fler kvinnor i ledningsgrupper, styrelser och som chefer genom att driva på för en förändrad maktstruktur i näringslivet och göra det lättare för kvinnor att starta och driva företag och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriterierna för de generella företagsstöden bör ses över av regeringen för att främja såväl kvinnors som mäns företagande på lika villkor och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2441 av Kristina Yngwe (C):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera exempelvis arbetsrätt och skattelagstiftning för att underlätta för den nya digitala ekonomi som växer fram, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om myndighetsutövning för bättre företagsklimat och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenska företags konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar för nya entreprenörer och mindre företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja svensk besöksnäring för att öka Sveriges attraktivitet som turistmål och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2450 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en samlad översyn av regler och villkor för camping i syfte att skapa fler arbetstillfällen inom denna näring och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om industri och konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera laterala samarbeten mellan life science-, ICT-, medtechnäringen och andra näringar och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att Sverige över tid har globalt konkurrenskraftiga villkor och skattenivåer som uppmuntrar till att attrahera och behålla värdefull personal, företag och forskningscentrum och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2453 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för den kreativa sektorn och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Almi i uppdrag att se över hur rådgivning och stöd till företag inom de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om myndighetsuppdrag för tillväxt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en garanti så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2632 av Maria Malmer Stenergard (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en stoppregel för konsekvensutredningar hos Regelrådet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departementens remitteringsskyldighet till Regelrådet bör regleras i förordning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelförenklingsarbetet måste fortsätta och möta företagarnas vardagliga behov och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa goda förutsättningar för en effektiv delningsekonomi och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av stödsystemet som också omfattar entreprenörskap utanför den akademiska sektorn och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vidare arbetet med innovationsstrategin bör ta sikte på att finna lösningar på samhällsutmaningar och de möjligheter som dessa kan ge, i stället för att peka ut specifika sektorer eller branscher, och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige för att kunna upprätthålla internationell konkurrenskraft ska erbjuda konkurrenskraftiga skattenivåer, enkla regler och goda företagsvillkor som uppmuntrar till jobb och företagsamhet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2833 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2862 av Aron Modig (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över 2010 års skärpningar av konkurrenslagen i syfte att tillförsäkra att de fått önskad effekt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en industristrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2975 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn behövs av det svenska innovationssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2985 av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla nya möjligheter att stärka utveckling av besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att minska regelkrånglet och administrationen, bl.a. genom att reformen ”en dörr in” utvecklas så att uppgifter om företaget endast måste lämnas en gång och till ett ställe, och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en regelförenklingskommission och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3045 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på alla relevanta områden, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3081 av Markus Wiechel (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda Regelrådets mandat och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om processen i samband med att nya regler som påverkar småföretagare antas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3092 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en småföretagarombudsman och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en konkurrensanalys av alla förslag till ny lagstiftning, för att kunna avgöra om de stöder ökad tillväxt och sysselsättning, och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsinstituten bör ges tydligare uppdrag att bidra till kunskap om FoU-satsningar inom industrins små och medelstora företag och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja lokala företagslotsar med inriktning på stöd för utlandsfödda företagare och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tillväxtverket i uppdrag att föreslå åtgärder för ökat företagande bland kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att främja tillkomsten av fler SVB-bolag och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att etablera ett program för främjande och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ge Tillväxtverket i uppdrag att informera om de associationsformer som finns för att öka mångfalden av företag och tillkännager detta för regeringen.