Motioner om energibeskattning m.m.

Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 23, Motioner om energibeskattning m.m. , behandlar utskottet ett 70-tal motioner från den allmänna motionstiden 2004 som alla har det gemensamt att de tar upp olika punktskattefrågor. Därutöver behandlas en motion som väckts med anledning av stormkatastrofen i södra Sverige med förslag angående skatterna på diesel och el. Bland de frågor som tas upp i betänkandet finns exempelvis den gröna skatteväxlingen, reformeringen av energibeskattningen och effektskatten på kärnkraftsel. Även jordbrukets miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattningen, avfallsskatt, naturgrusskatt, spelskatt, båtskatt och slutligen också förslaget om skatt på djurförsök tas upp till behandling. Utskottet avstyrker samtliga motioner. En viktig anledning till det är att riksdagen under höstens behandling av statsbudgeten för 2005 har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen på punktskatteområdet. Där beslutades bland annat om den gröna skatteväxlingen, som har sin tyngdpunkt i höjda skatter för transportsektorn i utbyte mot höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Därmed, herr talman, överlämnar jag ärendet till kammarens behandling.

Herr talman! I denna parad av skatteutskottsärenden framgår ju med önskvärd tydlighet att vi har ett väldigt högt skattetryck i vårt land. Man kan naturligtvis filosofera över detta på många olika sätt. När vi nu kommer till energibeskattningen kan man göra en reflexion. Människor förargar sig väldigt mycket över punktskatterna på energi, och inte minst på höjda bensin- och dieselskatter. Det är i väldigt stor utsträckning ett uttryck för att skattetrycket som sådant är högt. Om skattetrycket skulle vara lägre så skulle man förmodligen ha en större acceptans för enskilda punktskatter av olika slag. Herr talman! Nu kommer vi till energibeskattningen. Jag ber att få yrka bifall till reservation 1, även om vi moderater står bakom samtliga reservationer som har moderata förtecken. Vi moderater har två övergripande mål i energipolitiken. Det är att främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär att energibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländers och att osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att kraftföretagen kan våga investera i ny produktionskapacitet. När vi sedan ser på energibeskattningen och hur den ska konstrueras har vissa skatter till syfte att generera intäkter för staten. Då bör de skatterna tas ut i konsumentledet. De miljöstyrande skatterna bör däremot tas ut i producentledet. Det är en grundbult när man studerar hur energibeskattningen bör konstrueras. Vi har utöver detta en särskild effektskatt på kärnkraftsel i vårt land. Den skatten är någon form av ren straffskatt på viss typ av energiproduktion och är djupt skadlig. Den minskar direkt reinvesteringsutrymmet i kärnkraftsanläggningarna. Det gäller särskilt mot bakgrund av att det torde vara väldigt väsentligt att de kvarvarande kärnkraftsverken verkligen får reinvestera så att man kan behålla en god effekt och en god produktion av el. I vår reservation om energibeskattningen har vi tagit upp en särskild egendomlighet som ligger i att man har en koldioxidskattebefrielse för torven. Torven betraktas av de flesta bedömare som ett rent fossilt bränsle och inte som ett förnybart bränsle. Eftersom jag själv kommer från Uppsala, som har haft sin egen torvhistoria, vill jag verkligen inskärpa att man bör beakta just att även torven är ett fossilt bränsle. Det verkar väldigt egendomligt att ha en beskattning som skulle göra att man betraktar torven som en förnybar energikälla. Beträffande de reservationer som finns i betänkandet vill jag fästa kammarens uppmärksamhet på att det finns en reservation nr 12 om skatt på avfall som Folkpartiet står bakom. Jag har följt detta med framsynta förbränningsanläggningar för avfall under väldigt lång tid. I Uppsala har vi haft det som en del i fjärrvärmeanläggningarna under mycket lång tid. Man har successivt kunnat utveckla anläggningarna så att de också är mycket miljövänliga. Om man jämför med andra alternativ att ta till vara avfallet ter det sig synnerligen egendomligt att man skulle börja lägga skatt på avfallsförbränning så att det kommer fram andra sämre miljölösningar. Jag vill för egen del väldigt starkt varna för att man börjar umgås med tankar på att lägga skatt på avfallsförbränning. Herr talman! Med det överlämnar jag ordet till nästa talare.

Herr talman! Det behövs sannerligen energi för att så här långt fram på dagen efter ett antal behandlade betänkanden och med påskfirande i sikte orka debattera energi. De energifrågor som finns med i det betänkande vi behandlar i dag rör bara delar i en stor och mycket fråga som handlar om hur den framtida energipolitiken ska se ut i Sverige och världen. Det är en omfattande fråga som måste diskuteras i sin helhet, varför jag i dag nöjer mig med att bara kommentera några av de reservationer vi har i betänkandet. Herr talman! Växthuseffekten är ett stort problem. De allra flesta forskare är i dag överens om att dagens utsläpp av växthusgaser leder till icke önskvärda effekter för jordens klimat och därmed hela mänskligheten. Folkpartiet anser att det är viktigt att komma till rätta med de globala miljöproblemen men att inte samtidigt snedvrida konkurrensen. Därför vill vi arbeta för att införa en gemensam koldioxidskatt inom EU och i förlängningen globalt. Svenska miljö- och energiskatter ska utformas på ett sådant sätt att svenska företag klarar av den internationella konkurrensen samtidigt som de stimuleras att arbeta för en bra miljö. Men såsom all annan skattelagstiftning måste systemet för miljö- och energiskatterna bygga på tydlighet och enkelhet och vara långsiktigt hållbart ur tillväxtsynpunkt. Herr talman! Folkpartiet är i princip för en grön skatteväxling genom att man delvis finansierar sänkta skatter på arbete med att höja skatter på energi och annat som belastar miljön. Men den skatteväxling som regeringen och dess stödpartier genomför är ingen riktig skatteväxling utan bara ett nytt sätt att öka hushållens skattebörda. Därför sade vi i höstas i samband med budgetpropositionen nej till den gröna skatteväxlingen. Jag vill i det här sammanhanget ta upp ett exempel som vi är starkt kritiska till. Tidigare år har man i den gröna skatteväxlingen avsatt 6 miljarder som var avsedda för kompetensutveckling. Men de ligger fortfarande och skvalpar i statens kassa, och man har nu tänkt börja använda dem till andra saker i stället. Vi menar att det kan anses som ett bedrägeri mot dem som har betalat högre energiskatter men som inte har fått något i gengäld. Jag yrkar bifall till vår reservation nr 2. Herr talman! Jag vill övergå från de stora övergripande frågorna till en lite mer jordnära detalj. Det gäller enhetliga och långsiktiga spelregler för jordbruksföretagarna så att de kan känna framtidstro. Skattebelastningen medför att det svenska lantbruket har sämre konkurrensvillkor än lantbruket i andra länder på flera områden. Folkpartiet anser att det är viktigt att minska användningen av fossila bränslen för att minska koldioxidutsläppen. Vi anser därför att lantbruket borde få ekonomiska incitament för att öka användningen av förnybara alternativ. Vårt förslag är att man inför skattelättnader när man blandar in förnybara drivmedel i diesel. Folkpartiet anser att den nyligen genomförda sänkningen av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bara ska gälla i samband med inblandning av biobränsle. Herr talman! Till sist vill jag göra en efterlysning. För två år sedan lade Skattenedsättningskommittén fram sitt betänkande. När kommer propositionen? Allra sist vill jag tillönska alla en glad och förhoppningsvis varm påsk.

Herr talman! Kristdemokraterna vill betona vikten av tydliga ekonomiska styrmedel som ger alla i vårt samhälle incitament att konsumera mindre energi och minska utsläppen av miljöpåverkande ämnen. Vi ser därför behov av ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan relativt sett höjs. En sådan kombinerad höjning av skatten på miljöstörande verksamhet och sänkning av skatten på arbete kallas grön skatteväxling. En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan dock bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på till exempel energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige och att denna produktion i stället sker i andra länder med mindre miljöhänsyn. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan. I nuläget bedömer Kristdemokraterna det inte som lämpligt med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp. I stället bör industrin stimuleras till investeringar som ytterligare minskar de negativa miljökonsekvenserna av produktionen. Herr talman! Kristdemokraterna är övertygade om att en grön skatteväxling behövs på en europeisk nivå för att bevara konkurrensneutraliteten mellan olika länder. Sverige bör verka för gemensamma miniminivåer för beskattning av miljöstörande verksamhet inom EU. En sådan utveckling skulle leda till att svenskt näringsliv skulle få stora konkurrensfördelar tack vare den anpassning som har gjorts i Sverige för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen. I EU-sammanhang har den svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionen med en ökad miljörelatering av skattesystemen genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter. En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete. Då kan både en bättre miljö och en ökad sysselsättning uppnås. På grund av Sveriges höga skattetryck är det enligt Kristdemokraternas uppfattning angeläget att sänka skatterna, särskilt på arbete. Därmed stärks sysselsättningen långsiktigt och skattesystemets tyngdpunkt förskjuts mot en allt större andel miljörelaterade skatter. Argumenten för en grön skatteväxling kan således tillämpas i ett sammanhang där skatter sänks i stället för att man, som den nuvarande majoriteten gör, låter skatteväxlingsresonemangen leda till ett allt högre skattetryck. De frågor som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår under benämningen grön skatteväxling leder till höjd beskattning för hushållen utan att påverka miljöbelastningen. Den förda politiken drabbar samhällsekonomin asymmetriskt, vilket kan få stora negativa konsekvenser. Varken för de företag eller de hushåll som drabbas är exempelvis diesel eller bensin utbytbart mot mer arbete. Till detta kommer att skattehöjningar på el, bensin och diesel sker i en tid då priserna på detta är mycket höga av andra skäl. Effekten blir ett fördelningspolitiskt hårt slag mot människor med låga inkomster som är boende på landsbygd och har små möjligheter att välja en annorlunda livsstil än vad de i dag har. För företag i servicesektorn höjs även elskatten. I stället för höjda skatter behöver Sverige sänkta skatter. Kristdemokraterna anser därför att regeringens så kallade skatteväxling är felaktig för företagens, hushållens och miljöns skull. Herr talman! Givetvis står jag bakom samtliga våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation nr 3.

Herr talman! Energibeskattningen är en viktig fråga. Den lägger vid sidan av prioritering av energisatsningar grunden för vår produktion, våra boendekostnader och vår miljö. Det är därför önskvärt att finna en så bred politisk bas som möjligt i beslut i de här frågorna. Här krävs långsiktighet. I Centerpartiet budgetförslag i höstas redovisar vi våra synpunkter på energiområdet. Vi har därför valt att i särskilda yttranden redovisa vår ståndpunkt, som givetvis inte har ändrat sig men som ändå redan har behandlats av riksdagen. Det gäller exempelvis dieselbeskattningen inom jord- och skogsbruket, där vi anser att skatten ska ligga på EU-nivå - 1 kr. Det gäller också slopandet av skatten på handelsgödsel. Vi avvisar också majoritetens höjningar på bensin- och dieselskatter samt fordonsskatten. Vi ser det här som en direkt fiskal åtgärd, långt ifrån de diskussioner om skatteväxling som förs av majoriteten. En skatteväxling kräver ju alternativ, och det saknar vi här. Det majoriteten kräver är: Mer pengar eller sluta kör bil! I många av landets bygder finns bara bilen som transportmedel. Slaget mot landsbygden i majoritetens alternativ är förödande. Vi vill också styra förbränningen av avfall så att det blir mer lönsamt att sortera det. Herr talman! Alla möjligheter att påverka klimatsituationen i positiv riktning måste tas till vara. Om de tekniska möjligheterna finns för att få fram mer miljövänliga drivmedel ska inte skattemässiga skäl lägga hinder i vägen. I frågan om inblandning av RME är situationen sådan att en ökad inblandning kan ske om man tillämpar bestämmelserna mer smidigt. Det gäller alltså skatteklassad diesel och RME var för sig. Utskottet framhåller att frågan är ständigt aktuell, och att något tillkännagivande inte behövs. Jag delar inte den uppfattningen. Om möjligheterna finns för att bidra till förbättrad miljö snabbt så bör vi ta dem omgående. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 11.

Herr talman! Det finns mycket att säga om energiskatterna, men jag ska försöka begränsa mig. Jag vill börja med att konstatera - och det har också sagts tidigare under dagen - att det är med skatterna som vi betalar vår välfärd. De ska vara utformade så att de stimulerar till arbete, investeringar, utveckling och till minskade sociala orättvisor. Skatterna ska också bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I det betänkande som vi nu debatterar blir denna tudelning av skatternas roll väldigt påtaglig. Energiskatterna har till uppgift att finansiera samhällets kostnader för bland annat utbildningen, vården och omsorgen och övriga gemensamma funktioner som samhället vilar på. Men energiskatterna ska också bidra till en samhällsutveckling som i så liten grad som möjligt tär på ändliga resurser och minimerar skadliga utsläpp. I förra veckan kunde vi höra att isen på Himalaya smälter i en allt snabbare takt. Det kommer i en första omgång att innebära att de floder som avvattnar bergsområdet kommer att svämma över och göra landområden nedanför obeboeliga. I nästa fas handlar det om att floderna torkar ut, och området blir av det skälet obeboeligt. Här hemma i Sverige har vi kunnat se att vi har drabbats av översvämningar i Arvika, i Småland och hemma i Dalarna. Där hotades också den anrika Carl Larsson-gården rätt påtagligt. Detta är klimatförändringar som de flesta experter är överens om har ett samband med utsläpp av växthusgaser. Det finns naturligtvis synpunkter i den andra riktningen, men jag vill peka på att en majoritet av experter och forskare anser att det finns ett klart uttalat samband här. Det var också därför som det med början i budgetpropositionen för 2001 presenterades en strategi för grön skatteväxling. Målet är att åstadkomma en övergång till ett samhälle som i större utsträckning använder sig av miljövänliga och förnybara energislag. Skatteväxling innebär att skatter på miljöskadliga aktiviteter höjs och att skatten på arbete sänks. Det innebär inte någon upptrappning av det totala skattetrycket, som det har sagts tidigare i debatten. Det är ett felaktigt påstående. Genom energi- och miljöskatter sätts ett pris på miljön. Det blir dyrare att släppa ut föroreningar till luft och vatten. Hushållen motiveras ekonomiskt att välja miljövänligare produkter och resurssnålare livsstil. Företagen stimuleras till att utveckla mer miljövänlig teknik. De energi- och miljöskattehöjningar som har genomförts tidigare inom ramen för den gröna skatteväxlingen har haft sin tyngdpunkt på el och uppvärmningsbränslen, och påtagliga effekter har kunnat märkas. På värmeområdet har det lett till att användningen av biobaserade bränslen har ökat kraftigt. Man har börjat använda olika former av värmepumpar. Sveriges oljeberoende har minskat tack vare detta. Inom industrin har det skett stora energieffektiviseringar under den här tiden. Tyvärr har vi inte kunnat se samma positiva utveckling inom transportsektorn. Det prognostiseras till och med att den sektorn kommer att öka utsläppen av växthusgaser under de närmaste åren. Det är skälet till att transportsektorn nu får bära en större del av den gröna skatteväxlingen. Som ett ytterligare inslag, utöver grön skatteväxling, för att påverka utvecklingen mot en miljövänligare energianvändning har vi också fått en handel med utsläppsrätter och gröna elcertifikat. Herr talman! Jag har valt att inleda den här debatten med några ord om vårt gemensamma ansvar för miljön. Detta med anledning av att det hänger så nära ihop med de energi- och miljöbeskattningar som vi nu behandlar i betänkandet. I de borgerliga reservationerna till majoritetens förslag finns miljöansvaret pliktskyldigast inskrivet. Det känns bra att vi är överens om synen på och vikten av ett långsiktigt hållbart samhälle. Men när jag fortsätter att läsa reservationerna så blir jag mer betänksam. Moderaterna avvisar för sin del tanken på skatteväxling, och det gör flera också. De pläderar dessutom i sin reservation på ett sätt som enbart kan tolkas som en press nedåt på energi- och miljöskatterna. Jag tycker inte att det är helt trovärdigt att å ena sidan prata om ansvar för miljön och å andra sidan försämra styrverktygen. Moderaterna vill inte heller gynna förnybara energikällor. Deras skrivning om att energiproduktionen ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav faller därmed som en stor, tung sten till marken. Det är lika bra att ställa en fråga till Moderaterna här. Har ni några andra styrmedel som skulle vara effektiva är jag beredd att lyssna på de förslagen. Jag vill gärna höra hur de ser ut. Jag kan inte tolka det annorlunda än att Folkpartiet vill ha en skatteharmonisering inom EU. Att de i det sammanhanget angriper oss socialdemokrater för vår syn att beslut om skatter ska fattas i den svenska riksdagen har jag full förståelse för. På den här punkten är vi socialdemokrater och ni i Folkpartiet oense. Vi har inte samma uppfattning. Däremot har jag svårare att se hur den framtida alliansen, som det har pratats så mycket om i dag, ska kunna fungera med det påhopp som Folkpartiet i samma andetag gör på Moderaterna. Men det får väl alliansen göra upp inbördes. Jag har för min del ingen anledning att lägga mig i den debatten. Men man skulle ju kunna tolka den här skrivningen så att när det gäller skattepolitiken höll alliansen fram till dess att vi kom in på energi- och miljöskatter. Där föll den. Även Kristdemokraterna pläderar för en ökad skatteharmonisering. De skriver i sin reservation att det visat sig omöjligt på grund av ett fåtal länders blockering att driva igenom till exempel en gemensam miniminivå för koldioxidskatter. Jag vill i det sammanhanget bara erinra om att energiskattedirektivet faktiskt innehåller en minimiskatt för el, mineraloljor, kol och naturgas. Det har inte varit omöjligt. Man har minimiskatter i det här avseendet. Herr talman! Det mesta av det som tas upp i motionerna och i reservationerna är för närvarande föremål för utredningar eller bereds i Regeringskansliet. Jag avser näringslivets energibeskattning, vägtrafikbeskattningen och frågan om förnybara bränslen såväl vad gäller tillgänglighet som beskattning. Också frågorna om skatt på avfall, handelsgödsel och bekämpningsmedel bereds. Det pågår också en utredning med uppgift att se över regionala effekter av grön skatteväxling. Utskottsmajoriteten anser att dessa beredningar bör avvaktas innan ytterligare åtgärder vidtas. När det gäller de förslag som läggs fram i motionerna och som för närvarande inte är föremål för beredning har riksdagen tidigare fattat beslut, och vi finner ingen anledning att i dag ompröva dessa beslut. Herr talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Det finns miljöfrågor på global nivå, på europeisk nivå och på nationell nivå, och vi kan här bara avhandla en. Jag ska berätta att i höstas efter det budgetförslag som kom lät jag riksdagens utredningstjänst göra en utredning om vad den så kallade gröna skatteväxlingen under 2000-talet har inneburit för en vanlig tvåbarnsfamilj. Resultatet presenterades på debattsidan i Göteborgs-Posten någon gång i vintras. För en vanlig tvåbarnsfamilj med en familjebil och en normalstor villa som uppvärms av olja innebär den beslutade så kallade gröna skatteväxlingen ökad total skatt på 2 500 kr per år. Och då innehåller det bland annat kompensationer för egenavgifter och så vidare. En skattehöjning på el, drivmedel, fordonskatt och villaolja och så vidare stod för den stora kostnaden. Det visar sig ju att de flesta inte har något investeringsstöd eller råd att lägga kanske 100 000-150 000 kr på en ny sorts uppvärmning, till exempel bergvärme, jordvärme eller något som långsiktigt ger bättre ekonomi. Då undrar jag: Tycker föregående talare att det är rimligt att man kallar detta för grön skatteväxling när det faktiskt innebär en skatteökning för den enskilda medborgaren?

Herr talman! För min del har jag inte sett den beräkning som Lars Gustafsson åberopar. I det här avseendet har jag enbart följt de beräkningar som har gjorts av Finansdepartementet och som också redovisas i budgetpropositionen. Där har utgångspunkten varit att skatteväxlingen ska vara neutral och inte åstadkomma ett ytterligare skattetryck. Däremot kan en grön skatteväxling vara omfördelande till sitt sätt att fungera beroende på hur människor eller företag lever och bedriver verksamheter. Det är en punkt som jag tycker är väldigt viktig att följa upp. Tidigare i debatten har det sagts att det är viktigt att man ser till att det finns alternativ när man pratar grön skatteväxling. Det håller jag med om. Som villaägare har man möjlighet att ändra sättet att värma upp sin villa och därmed förändra sina kostnader. Syftet är ju att vi ska ändra beteendet, och det är grunden för skatteväxling.

Herr talman! Jag kan berätta att man blev så intresserad hos Miljöpartiet att deras sakkunnige ringde upp mig frågade om han fick ta del av utredningen. Han har den nu, och sedan har jag inte hört någonting. Det visar sig att om man har de här premisserna, vilket är ganska normalt för en vanlig familj i glesbygd, så får man faktiskt mer kostnader. Det tycker jag att man bör se över, för i annat fall blir det väldigt konstigt. Det innebär att de familjerna inte har möjlighet att kanske skaffa sig en ännu miljövänligare bil eller göra stora investeringar, för det finns ju faktiskt inget investeringsstöd, som det kanske borde ha funnits, för att göra en sådan här real grön skatteväxling genom att man får lägre kostnader för driften genom att man gör en större investering. Det fanns förut, men det har försvunnit. Jag tycker ändå att det finns skäl att beakta att när man gör sådana här byten och kallar det för en sak så bör det faktiskt också motsvara det i realiteten. Jag anade att det var på det här viset, men jag blev faktiskt besviken över att det också var så. Jag tror att många i den här kammaren är besjälade av att det helt enkelt måste komma till stånd en grön skatteväxling, vad vi än tycker, för vår överlevnads skull. Det är bra att föregå med gott exempel, men vi måste också, tycker jag, bli mer aktiva i EU och få fler länder att inta vår position och våga gå före, kanske med den här typen av skatteväxling.

Herr talman! Lars Gustafsson tar upp något väldigt viktigt, nämligen att det kan uppstå regionala effekter. Det har också uppmärksammats, och därför har en utredning nu tillsatts för att se över just den punkten. Jag hoppas att den kommer att leda fram till ställningstaganden längre fram, eller åtminstone en genomlysning om det har sådana här effekter. Den andra punkten som Lars Gustafsson tar upp tycker jag också är rätt intressant, och det gäller talet om att man måste åka bil. Ja, jag är övertygad om att folk behöver åka bil. Man behöver använda den oavsett om man bor i glesbygd eller i storstad. Jag såg alldeles nyss en utredning som visar att Stockholmsbilen går längre än glesbygdsbilen för närvarande. Det viktiga här, tycker jag, är att motorbranschen lyssnar på den här signalen och seriöst tar upp tankegångar på alternativa motorer och drivmedel och sänkt drivmedelsförbrukning. Jag har försökt föra den dialogen med motorbranschen, men jag måste säga att det krävs en svår och tung diskussion för att få den att förstå detta.

Herr talman! Jag blir lite bekymrad när Per Erik Granström säger att vi skulle uttrycka oss pliktskyldigt om att det är viktigt med energibesparingar och att värna miljön. Vi folkpartister anser att det är viktigt att värna miljön, och vi anser att det är viktigt att minska koldioxidutsläppen och vill därigenom ha en harmonisering av skatter inom EU. Det är den enda tänkbara skatten som vi vill ha gemensam. Att vi vill gå så långt bevisar ju att vi tycker att det är viktigt med miljön och att minska koldioxidutsläppen. Folkpartiet har också ett program för hur man ska göra det lokalt genom att bevara kärnkraften och använda sig av förnyelsebara energikällor. Jag vill ta upp frågan om skatteväxling. Lars Gustafsson pratade lite om människor på landsbygden, och där håller jag med Lars Gustafsson, så jag tar inte upp den diskussionen igen. Däremot skulle jag vilja fråga Per Erik Granström om det andra exemplet som jag tog upp i mitt anförande om att man har skatteväxlat mot att man har satt in pengar, 6 miljarder, på ett konto hos Riksgälden, som var tänkta att användas för utbildning. Man har inte använt pengarna, utan de kommer nu att användas för andra ändamål. Jag tycker faktiskt att det är en form av bedrägeri mot dem som har betalat de här skatterna i den gröna skatteväxlingen att inte få ut någonting i gengäld.

Herr talman! Jag sade "pliktskyldigast", och jag menar det väldigt allvarligt, därför att jag läser in skattesänkningar i även Folkpartiets inlägg i den skattedebatt som vi har haft i dag. Det jag tycker är väsentligt då är att diskutera på en viss nivå. Om vi nu ska sänka skatter även på miljöområdet så menar jag att vi naturligtvis inte får den effekt som vi kan få genom en grön skatteväxling. Det andra i Folkpartiets argumentation handlar om en gemensam skatt på miljöområdet inom Europa. Där är inte vi socialdemokrater beredda att gå Folkpartiet till mötes. Det beror på, herr talman, att vi vill att beslut om skatter ska fattas i Sveriges riksdag. Vi vill dessutom kunna använda skatteinstrumentet så att det blir effektivt. Jag tror inte att harmoniserade skatter på miljöområdet i hela Europa skulle vara effektivt för värnandet av miljön. Där delar vi inte Folkpartiets uppfattning. Dessutom är det naturligtvis så att en skatteharmonisering inte kan begränsas till bara ett enda område, utan då kommer skatteharmonisering att krävas på en mängd andra områden - alldeles säkert på det område som kommer att debatteras i nästa betänkande, nämligen punktskatter på alkohol. Då riskerar vi att hamna på en mycket låg nivå där, och det tror jag inte att det är så många i Sverige som skulle gilla.

Herr talman! Vi kan nog diskutera hela kvällen om detta med gemensam skatt i Europa. Vi tycker att det är viktigt att man har det i just det här enskilda fallet, därför att miljön är så viktig, liksom detta med koldioxidutsläppen. Jag har inte fått någon kommentar från Per Erik Granström om skatteväxlingen och de 6 miljarderna som finns på Riksgälden. Jag vill också passa på att påpeka att Per Erik Granström säger att alla de frågor som vi tar upp finns i utredningar, och det är väl så sant som det är sagt. Det finns massor av utredningar hos regeringen. I mitt anförande efterlyste jag också en särskild utredning, den som Skattenedsättningskommittén har plockat fram. När kommer den propositionen?

Herr talman! Jag ska börja med frågan om de pengar som finns hos Riksgälden för att inte glömma det - jag gjorde det i mitt tidigare inlägg. De pengarna är ju avsatta för och avsågs att användas till kompetensutvecklingsinsatser. Nu har det visat sig att det ha varit svårt att komma fram den vägen, och därför kommer en diskussion om de här medlens användning upp. Låt oss ta den diskussionen vid det tillfället eftersom jag inte i dag kan säga någonting om hur de kommer att användas. När det gäller Sned, Skattenedsättningskommittén, handlar det ju om industrins energibeskattning. Man kan väl säga så här: Två månader efter att den utredningen hade lämnats så ändrade kommissionen förutsättningarna för industrins energibeskattning. Det var ett av skälen till att man var tvungen att ta ett litet steg tillbaka och titta på vilka konsekvenserna skulle bli. Men nu bereds den här frågan i Regeringskansliet. Jag ska inte ifrån talarstolen säga någonting om när den kommer, för jag vet att man ska vara försiktig. Det var lättare när jag var kommunalråd. Då kunde jag säga: Nu fixar vi det här! Men jag vet att i de här kvarteren får man vara lite försiktigare med att uttrycka sig. Men frågan bereds.

Herr talman! Sverige har åtaganden för att minska koldioxidutsläppen, bland annat det så kallade Kyotoprotokollet. I detta betänkande finns en lång rad åtgärder uppräknade. Det handlar om skatteväxling - vi jobbar för att få mer energibeskattning, det handlar om de alternativa styrmedel vi har - utsläppshandel, elcertifikat och så vidare. Det är det knippet av åtgärder vi har att hantera. Från Vänsterpartiets sida vill vi tala om ett rättvist miljöutrymme. Vi vill arbeta för att jordens resurser ska fördelas och användas rättvist och ansvarsfullt. När vi jämför hur resurserna är fördelade mellan rika och fattiga länder, mellan rika och fattiga människor, mellan män och kvinnor, ser vi att det finns skillnader som är helt oacceptabla. Det är viktigt att vi tar ett ansvar på politisk nivå. Vi tror inte att marknaden kan lösa klimatfrågan. Detta är centralt och viktigt. Det är naturligtvis också viktigt att minska växthuseffekten. Transporterna ökar, vilket är mycket oroande. Det innebär nämligen en kraftigt ökad mängd av utsläpp. För att nå det svenska målet för transportsektorn, att sänka utsläppsnivåerna till 1990 års nivå år 2010, kommer det att krävas ganska kraftiga åtgärder. Om ingenting görs pekar prognosen på att utsläppen i stället fortsätter att öka med mellan 15 % och 30 % per år fram till år 2010. Den skatteväxling som gjordes, och som gäller för innevarande år, var till stora delar inriktad på transportsektorn av just dessa skäl. Vänsterpartiet vill gå vidare genom att titta på förmånsbeskattningen av bilar. Vi vill att lätta bensinsnåla bilar, fria från fossila bränslen, ska bli förmånligare för de anställda att använda. I dag bestäms nämligen en stor del av den svenska bilparkens sammansättning av företagens inköp. Ungefär hälften av alla nya bilar i Sverige köps in av företag i form av förmånsbilar. Det handlar om tunga, bensinslukande bilar, inte bensinsnåla bilar. FN:s klimatpanel har kommit med nya varningar om att klimatförändringarna kommer att bli ännu större än vi befarat. Vi tror därför att satsningar som gör både människor och miljö friskare inte står i motsats till en ekonomisk stabilitet. Med åtgärder som är fördelningspolitiskt genomtänkta är vi säkra på att den nödvändiga omställningen av vår produktion, konsumtion och livsföring kommer att kunna accepteras av en majoritet i samhället. Men det är också mycket viktigt att vi har ett folkligt stöd för miljöomställningen. Miljöomställningen får inte upplevas som en tagelskjorta. Den måste ha en folklig förankring så att människor känner att de är med och kan påverka. Omställningen ska också göra det möjligt för människor att göra tydliga val. De ska känna att de gör ett tydligt miljöval. Herr talman! Vi står bakom utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Herr talman! Det är alltid lika roligt att få uppta lite luftrum genom att prata energi. Jag vill börja med att yrka bifall till motion N307, yrkande 5. Jag hade gärna yrkat bifall till nr 8 också, men det går tyvärr inte av samarbetsskäl. Nr 5 handlar om att en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar snarast ska utredas. Jag vill också yrka bifall till motion Sk461, där vi vill att frågan om en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil ska utredas. Innan jag glömmer det vill jag kommentera en motion om alternativa drivmedel som kd väckt. Det gäller reservation nr 10. Jag ska inte yrka bifall till den, men jag sympatiserar starkt med den. Om jag nu känner igen ärendet rätt handlar det om miljöklassningen. Motionen fick stöd av fem partier i riksdagen. Den har passerat riksdagen två gånger och fått dess stöd. Jag ska väl inte säga att det inte hänt någonting, men såvitt jag förstår ligger ärendet och skvalpar på Naturvårdsverket och tycks aldrig flyta upp i konstruktiv form så att vi kan använda det till någonting, vilket är väldigt tråkigt. Jag känner varmt för den motionen. Nu händer det dock saker på det här området. Vi har fått igenom förslaget att vi ska kunna koldioxidskattebefria förnybara drivmedel. Det är bra. Vi ska även kunna skattebefria koldioxidneutrala drivmedel. Det är också bra. Vi hoppas snart få igenom förslaget att drivmedel under utveckling, som visserligen är fossila men är utvecklingssteg till förnybara drivmedel, också ska kunna skattebefrias. Ärendet ligger hos EU och är på väg hit vilken dag som helst. Det har varit på väg i många veckor. Om vi når dithän har vi nått ganska långt. Ändå tycker jag att miljöklassningen är viktig, för den befrielse som vi hoppas ska komma från EU gäller ett pilotprojekt. Ett pilotprojekt är ju aldrig lika bra som en skattebefrielse eftersom det är tidsbegränsat. Jag tycker alltså att det borde vara en självklarhet att miljömässigt bättre bränslen inte ska diskrimineras i miljöklassningen. Därför är det lite svårt att förstå varför ärendet inte åtgärdas av Naturvårdsverket, varför de inte kommer med ett konstruktivt förslag. Låt mig återvända till frågan om koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar, som vi tycker bör utredas. Det område som det är allra svårast att göra något åt och komma fram på, inom klimatområdet, är trafikökningen. Detta tycks vara extra svårt i Sverige eftersom de svenska bilisterna gärna kör stora, bensinslukande bilar. Vi är faktiskt värstingar i Europa på det området. Någonting måste alltså göras för att svenskarna ska börja välja mer drivmedelssnåla fordon. Då är en koldioxidrelaterad registreringsskatt givetvis ett bra medel, ett litet incitament, för att välja mer koldioxidsnåla fordon. Det är endast en liten bit på vägen, men det är en viktig signal som jag önskar att vi kunde enas om. Det är inte rimligt att svenskarna ska vara värstingar när det gäller bensinslukande fordon. Varför ska vi vara det? Beträffande flygtrafiken är det en skam att den är obeskattad, alltså vad gäller koldioxidbeskattning av bränslet. Detta borde naturligtvis göras någonting åt, men det finns internationella regler som förhindrar det. Jag vet det. Nu har det dock lossnat lite grann så att vi bilateralt kan göra något åt det. Vi kan naturligtvis också via landningsskatter göra något åt det inom landet. Jag tycker att vi borde vidta dessa åtgärder. Vi borde vara aktiva i de här frågorna, för flygets utveckling är ett stort problem. Det som händer på flygområdet är inte hållbart, det vill säga att alltfler människor flyger. Det vet alla, och därför gäller det att försöka införa spelregler som verkar mot det. Det borde vi så småningom kunna enas om. Det diskuterades en del olika saker som jag skulle vilja kommentera. Det var någon - jag vill inte nämna namnet, och då blir det en stor diskussion - som sade att vi inte kan påverka vår användning av energi, att det är ödesbestämt hur mycket energi vi använder. Det går inte att påverka med hjälp av ekonomiska stimulanser, morötter och annat. Jag hoppas att den personen inser att det inte är sant. Det är självklart att ekonomin påverkar även vad gäller energin. Det har också visat sig att skatteväxlingen är effektiv för att få ned vår användning av fossila bränslen Jag kan ta ett exempel. Jag nämner faktiskt namn: Lars Gustafsson. Han nämnde en utredning som RUT har gjort om en normalfamilj. Denna normalfamilj eldade med olja. Det var säkert den parameter som gjorde att det här inte är normalfamiljen längre, vilket är positivt. De flesta eldar med annat. Oljan är dyr. Det är ett medel för att komma åt oljeeldning, som inte är bra. Det är bra om man kan gå över till mindre miljöskadliga sätt att värma sitt hus. Även Miljöpartiet tycker att ett rättvist miljöutrymme är en jätteviktig sak att jobba för. Men jag är mer positiv till vad marknaden kan åstadkomma. Jag tror att marknaden i sig är något nyttigt och bra om man använder den, men politikerna ska naturligtvis göra spelreglerna kring marknaden så att det blir en marknad som driver saker och ting åt rätt håll. Spelreglerna är politikernas sak, och sedan kan marknaden verka på ett konstruktivt sätt för miljön.

Herr talman! När det gäller utredningen är det så att det är en stor andel av befolkningen som fortfarande har oljeförbränning. De beräkningarna är lindrigt gjorda. Det har inte räknats med att man i glesbygd ibland av nödvändiga skäl har en familjebil och en bil till arbetet. Det var lågt räknat. Jag påstår att man vid beräkningar av sådant få ta i beaktande att det inte var den gröna skatteväxling som det borde ha varit med en generell effekt för befolkningen. Det är många parametrar som skulle kunna läggas till, men jag ska inte uppta tid om det. Däremot är jag glad för att Miljöpartiet vill ställa upp på vissa av de saker där vi delar uppfattning i fråga om drivmedel, nämligen att det är det som kommer ut i avgasrör som ska beskattas och inte någon fiktiv teknik, vilket blir konstigt för utvecklingen. Det är oroväckande att det görs så. Vägtrafikskatteutredningen har vissa förslag. De innebär att fordonsskatterna ska jämnas ut och sedan ska drivmedlet beskattas. Samtidigt medverkar Miljöpartiet, tillsammans med den socialistiska majoriteten, till att plötsligt höja drivmedelsskatterna och dessutom höja fordonsskatterna. Det blir fel signaler. Om vi ska få ett miljövänligare transportsystem i Sverige måste vi få en bredare förankring, bredare beslut, med ett grepp över hela frågan i stället för att plottra fram och tillbaka för att rädda olika budgetparametrar. Det blir till slut ogenomträngligt. Det vore bättre med ett helhetsgrepp och att inte göra förändringar på områden där det finns utredningar och förslagen är ute på remiss. Man måste få ett enhetligt system. Det är det enda sättet om vi ska få en hållbar utveckling av transportsektorn i Sverige. Jag tror inte att transporterna kommer att minska, men däremot kan vi påverka utsläppen genom att vi har strukturella långsiktiga regler både för fordonsindustrin men också för vilka bränslen vi använder och hur man ska utforma de kollektiva och individuella färdsätten.

Herr talman! Långsiktiga strukturella regler som är miljödrivande är precis vad vi vill ha. Jag är glad att höra att det går att få acceptans även för en sådan tanke. Det är precis vad den gröna skatteväxlingen handlar om. Det är fråga om en långsiktig utveckling där de fossila bränslena successivt blir dyrare och dyrare. Alla vet vad som kommer att hända. Det går att beräkna. Det är vår strävan att det ska bli så. Jag tror inte att det räcker med att lägga det enbart på drivmedlet eftersom det är så stor skillnad på vad bilarna drar. Då är det rimligt att försöka ge en morot till dem som har bilar som drar mindre. Sedan var det normalfamiljen som inte bara eldade med olja utan också hade två bilar. Om man räknar så kanske det inte går jämnt ut för den familjen. Meningen är ju att de som har en mindre energiförbrukning än normalt ska gå med vinst. De som har en högre energiförbrukning än normalt ska gå med förlust. De som har en normal energiförbrukning ska gå jämnt ut. Det är så det är konstruerat. Det låter på din beskrivning som att det fungerar. Oljeeldning och två bilar innebär i alla fall inte mindre förbrukning än normalt. Det borde inte bli någonting över.

Herr talman! Det finns en felsyn. Det är de som har de små inkomsterna som har de sämsta bilarna och som har minst möjlighet att ordna för miljövänlig uppvärmning av sina fastigheter. Det blir precis tvärtom. Då ska i så fall ett investeringsstöd ges för att underlätta för dem. Det är precis tvärtom. Det är de som inte kommer undan fällan. Det är de som inte kan köpa den nyaste bilen. Sedan finns det ett problem till. Har man en stor bränsleslukande bil betalar man mer skatt eftersom den drar mer per mil. De betalar för en större belastning. Så enkelt är det inte. Däremot går det att i beskattningen prioritera den del som rör hur miljövänlig bilen är. De som ligger i toppklass skulle få en lättnad. Det kan vara en förmånsbil eller på annat sätt. Jag tror på att använda moroten. Vi måste få gemene man att tycka att beskattningen är rimlig och att de har rimliga förutsättningar. Då är de med på den gröna vagnen, inte för att rösta på Miljöpartiet utan på de partier som driver miljövänliga frågor. Man ska försöka få folk att övergå till detta med hjälp av morot. Människor med låga inkomster kan inte uteslutas eller få extraskatt för att de behöver bil för att komma till arbetet och det inte finns alternativa färdsätt. Det är samma sak vid införandet av tullar och sådant. Det måste finnas alternativ innan de införs. Det är bara så vi i denna kammare blir trovärdiga. Det är alldeles för mycket ad hoc-beslut i denna kammare på det ena området efter det andra av olika skäl. När det gäller miljön finns bara ett sätt, nämligen att ge rimliga förutsättningar som är folkligt förankrade och som är genomförbara - och givetvis att det finns långsiktiga spelregler för dem som ska finansiera det hela.

Herr talman! Långsiktiga spelregler som får gehör hos allmänheten - tack gärna! Jag vill gärna ha tips på om hur man motiverar allmänheten till den miljöomställning som behövs. Det är inte så lätt att genomföra samhällsomställningar. Det kan behövas kurage att driva igenom dem fast det blåser ibland. Jag kan hålla med om att de med lägre inkomster har gamla bilar. Men det finns inget generellt som säger att gamla bilar slukar så mycket mer bensin. Det finns gamla bilar som har rätt låg energiförbrukning. Där ser man det inte generellt. Däremot kan man generellt se att de riktigt energislukande nya bilarna innehas av rika människor. Där träffar skatten rätt om vi beskattar till exempel "suvarna" och andra bensinslukande fordon. Då träffar skatten dem som har råd. Jag är helt överens om att införa en morot. Vi har till och med ett bidrag som vi inom Miljöpartiet kallar morot, nämligen en "rot" som är en miljöomställning. Vi tycker att ROT-bidragen borde vara morötter, det vill säga bidra till miljöomställning. Då skulle de kanske vara lite generösare. Det är väl värt att underlätta omställningen för dem som har svårt att satsa pengarna. Men om vi gör en skatteväxling som är vettig, vilket vi tror att vi håller på med, lönar det sig i längden att göra investeringar för att få sin skatt sänkt. Egentligen borde även de med låga inkomster klara att åstadkomma förändringen i sin förbrukning för att få en bättre ekonomi. Men jag kan hålla med om att det kan behövas viss hjälp.