Migration och asylpolitik

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2010/11:SfU6

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 4 maj 2011

Beslut

Nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor (SfU6)

Regeringen har redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken mellan perioden den 1 juli 2008 och 30 juni 2010 i en skrivelse för riksdagen. Där redovisas politiken avseende frågor som till exempel arbetskraftsinvandring, visum och internationella samarbeten. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2010/11:SfU6 (pdf, 560 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

53 motioner, 1 skr

Från regeringen

regeringsskrivelse 2010/11:29 Migration och asylpolitik

Motioner från ledamöterna

Våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld Motion 2010/11:Ju287 av Désirée Pethrus Engström (KD)
Kriminalisering av äktenskap som ingås för skens skull Motion 2010/11:Ju355 av Tuve Skånberg (KD)
Stärkta rättigheter och förbättrade livsvillkor för hbt-personer Motion 2010/11:Ju401 av Marianne Berg m.fl. (V)
Mäns våld mot kvinnor Motion 2010/11:Ju403 av Lars Ohly m.fl. (V)
Sexuellt våld Motion 2010/11:Ju409 av Lena Olsson m.fl. (V)
Utvisning av kriminella utlänningar Motion 2010/11:Ju419 av Kent Ekeroth och Thoralf Alfsson (SD)
Översyn av utlänningslagen Motion 2010/11:Sf201 av Caroline Szyber (KD)
Forskning i flyktingrätt Motion 2010/11:Sf202 av Caroline Szyber (KD)
Apatiska flyktingbarn Motion 2010/11:Sf203 av Caroline Szyber och Annika Eclund (KD)
Förbättringar för ensamkommande barn Motion 2010/11:Sf205 av Maria Ferm m.fl. (MP)
Den tvååriga prövotiden för uppehållstillstånd och konsekvenserna för misshandlade kvinnor Motion 2010/11:Sf234 av Amineh Kakabaveh (V)
Kriminalisering av tortyr i svensk lagstiftning Motion 2010/11:Sf238 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Familjeåterförening vid avsaknad av passhandlingar Motion 2010/11:Sf239 av Bodil Ceballos och Maria Ferm (MP)
Förvar och utvisningar Motion 2010/11:Sf240 av Maria Ferm m.fl. (MP)
Amnesti Motion 2010/11:Sf251 av Christina Höj Larsen m.fl. (V)
Tvåårsregeln och mäns våld mot kvinnor Motion 2010/11:Sf253 av Christina Höj Larsen m.fl. (V)
Löne- och arbetsvillkor för utländska bärplockare Motion 2010/11:Sf261 av Josefin Brink m.fl. (V)
Flyktingstatus för personer som riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning Motion 2010/11:Sf266 av Caroline Szyber (KD)
Apatiska barn och papperslösas rätt till hälso- och sjukvård Motion 2010/11:Sf268 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP)
Förbättrad rättssäkerhet för asylsökande hbt-personer Motion 2010/11:Sf270 av Maria Ferm m.fl. (MP)
Uppehållstillstånd i Sverige Motion 2010/11:Sf271 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Översyn av utlänningslagen Motion 2010/11:Sf272 av Eva Bengtson Skogsberg och Betty Malmberg (M)
Säsongsarbetares villkor Motion 2010/11:Sf276 av Lars Mejern Larsson och Désirée Liljevall (S)
Översyn av kraven för anhöriginvandring från Somalia Motion 2010/11:Sf277 av Amir Adan (M)
Tillvarata bären på ett anständigt sätt Motion 2010/11:Sf284 av Maria Lundqvist-Brömster (FP)
Migration och asylpolitik Motion 2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S)
Möjligheten att söka visum på svenska konsulat Motion 2010/11:Sf319 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)
Barnens perspektiv i asyl- och flyktingpolitiken Motion 2010/11:Sf322 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Återförening för somaliska familjer Motion 2010/11:Sf324 av Lars Johansson (S)
En human flykting- och integrationspolitik Motion 2010/11:Sf333 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Asylsökande barn Motion 2010/11:Sf338 av Andreas Carlson och Annika Eclund (KD)
Anhöriginvandring Motion 2010/11:Sf340 av Annika Eclund och Anders Sellström (KD)
Förbättrad migrationsprocess Motion 2010/11:Sf341 av Penilla Gunther och Roland Utbult (KD)
En solidarisk och human flyktingpolitik i Europa Motion 2010/11:Sf342 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (KD)
Utnyttjande av utländska kvinnor Motion 2010/11:Sf344 av Roland Utbult och Penilla Gunther (KD)
Barnspecifika asylskäl Motion 2010/11:Sf355 av Krister Hammarbergh (M)
Förebyggande av så kallad fruimport Motion 2010/11:Sf363 av Maria Stenberg och Marie Nordén (S)
Migrationspolitik Motion 2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V)
Migrationspolitik för framtiden Motion 2010/11:Sf377 av Jonas Gunnarsson (S)
Språkkunskaper för att beviljas svenskt medborgarskap Motion 2010/11:Sf384 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
Begränsande av asyl- och anhöriginvandringen Motion 2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)
Asyl för hbt-personer Motion 2010/11:Sf389 av Börje Vestlund m.fl. (S)
Religiösa minoriteter i asylprocessen Motion 2010/11:Sf391 av Robert Halef (KD)
Viseringar Motion 2010/11:Sf392 av Ulf Holm m.fl. (MP)
Regularisering för papperslösa Motion 2010/11:Sf393 av Maria Ferm m.fl. (MP)
Migrationspolitik Motion 2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP)
Migration och asylpolitik Motion 2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP)
Migration och asylpolitik Motion 2010/11:Sf5 av Erik Almqvist (SD)
På barns villkor Motion 2010/11:So543 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)
Sveriges bilaterala bistånd Motion 2010/11:U232 av Maria Lundqvist-Brömster (FP)
De kristnas situation i Irak Motion 2010/11:U261 av Anita Brodén och Karin Granbom Ellison (FP)
Övergrepp i Irak Motion 2010/11:U312 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Hbt och världen Motion 2010/11:U317 av Börje Vestlund m.fl. (S)

Beredning

Beredning i utskottet: 2011-02-08
Justering: 2011-03-29
Betänkande publicerat: 2011-04-11
Trycklov: 2011-04-11

Reservationer 35
Betänkande 2010/11:SfU6

Nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor (SfU6)

Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2011-05-04

Webb-tv Debatt om förslag: Migration och asylpolitik

3 augusti 2022
Debatt om förslag 2010/11:SfU6

Dokument från debatten

2011-05-04

Protokoll för debatten

Fredrik Lundh Sammeli (S)

Anf. 41 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Som lulebo och norrbottning är kanske inte fotboll den sport som ligger mig varmast om hjärtat. Luleå Hockey, LF Basket och Luleå Basket är väl mer lagen jag följer, gläds och sörjer med. Men för något år sedan läste jag en krönika i Östersunds-Posten med rubriken Därför har Danmark ingen Zlatan. Den fick mig att fundera över vilket genomslag politiken får i vardagen. Det intressanta med Zlatan är inte bara att han är en av världens bästa och största fotbollsspelare utan att han är en produkt av svensk invandringspolitik kompletterad med den viktiga ingrediensen folkrörelse. Krönikören skriver att han är en produkt av Sverige, lika mycket svenskt kulturarv som en midsommarstång i Rättvik. Hade Zlatan bott i Danmark hade han aldrig fått chansen. Då hade han aldrig kunnat spela i landslaget, för så märklig är invandringspolitiken i ett av våra närmaste grannländer. Då hade fotbollen varit en stjärna fattigare. Men mycket viktigare är att tusentals unga tjejer och killar hade berövats en förebild. Den danska politiken är brutal och exkluderande. Därför har Danmark ingen Zlatan. Herr talman! Utanför denna kammare har migrationspolitiken reell betydelse. Besluten vi tar och debatterna vi för får konsekvenser för många kvinnor och män och inte minst för barn. För mig som socialdemokrat handlar migration om människor och möjligheter. När människor flyttar sprids kunskap, nätverk växer och nya möjligheter uppstår. Den demografiska utvecklingen visar att behovet av arbetskraft kommer att öka under de närmaste åren. Det innebär att vi inom kort kommer att konkurrera med andra europeiska länder om att få arbetskraft till vårt land. Vi socialdemokrater välkomnar arbetskraftsinvandring som en naturlig del av rörligheten över gränser. Det är en viktig del för svensk ekonomi och tillväxt. Men den ska vara reglerad för att man ska kunna ha ordning och reda på arbetsmarknaden, och den förutsätter respekt för gällande villkor och kollektivavtal. Arbetskraftsinvandringen får aldrig skyla över brister inom asylsystemen runt om i Europa. Arbetskraftsinvandring är inte heller någon lösning för den som söker skydd undan förföljelse och kan aldrig ersätta, och får inte tillåtas urholka, asylrätten. Ett lands asyl- och flyktingpolitik kan sägas vara en värdemätare för dess inställning till försvaret av mänskliga rättigheter. För att försvara dessa grundläggande rättigheter krävs ett tydligt politiskt ansvarstagande. I svensk flyktingpolitik ska ledorden alltid vara solidaritet, humanitet och rättvisa. Herr talman! Med anledning av den skrivelse och de motioner från allmänna motionstiden som vi i dag behandlar vill jag särskilt nämna tre områden. Det första området är synnerligen ömmande omständigheter. En ny utlänningslag med en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden trädde i kraft den 31 mars 2006. Det är en förändring som vi socialdemokrater själva genomförde och står bakom. Men det finns områden i den som måste förbättras och ändras. Under förra mandatperioden förde vi ofta debatter och diskussioner kring begreppet synnerligen ömmande omständigheter och den hårdare tolkning som vi är många som har uppfattat att det har blivit. I måndags redovisades en kartläggning som regeringen begärt och som majoriteten så ofta gömt sig bakom. Hur verkligheten ser ut vet vi alla. Vill man få en påminnelse behövde man bara lyssna på Sveriges Radio i måndags när de rapporterade att Migrationsverket har beslutat att en psykiskt sjuk mamma som har tankar på att döda sina egna barn ska utvisas ensam med barnen, trots att socialtjänsten har bedömt att hon är farlig och inte får vara ensam med barnen i Sverige. Om man nu från Migrationsverket anser sig ha utnyttjat det utrymme som finns och det ändå är så här, då måste det väl vara fel på praxis eller på den lagstiftning som vi har? Jag hoppas att jag här i dag i kammaren kan få ett tydligt besked: När kommer en ändring av begreppet synnerligen ömmande omständigheter? Vår uppfattning är att begreppet synnerligen ömmande omständigheter har kommit att tolkas alltför restriktivt och bör ändras till särskilda omständigheter och att nuvarande praxis mildras i ärenden som rör barn. Det andra området är väpnad konflikt. Begreppet väpnad konflikt tolkas i dag mer restriktivt än den praxis som tidigare varit, och det blir svårare för människor som flyr undan krig och konflikter i hemlandet att få stanna. Vi anser att utlänningslagen bör ses över vad gäller begreppet väpnad konflikt och andra svåra motsättningar. I dag motsvarar inte begreppet väpnad konflikt fullt ut den folkrättsliga innebörden och bör därför tydliggöras så att det ger den som flyr från krig skydd i Sverige. Likaså bör begreppet andra svåra motsättningar i hemlandet tydliggöras i syfte att göra det mindre restriktivt. Det är beklagligt att regeringen inte har tagit någon som helst hänsyn till den kritik som bland annat framförts av Internationella Rödakorskommittén, vars uppdrag just är att tolka och informera om den internationella humanitära rätten. Det tredje området är anhöriginvandring. För tolv veckor sedan blev jag pappa för andra gången i mitt liv - en helt obeskrivlig känsla. I går morse när jag lämnade Luleå pussade jag min familj och viskade att jag älskar den. Jag visste att vi kommer att ses i morgon kväll. Går allt bra med resan hem och annat kommer jag också att få möjlighet att läsa godnattsaga för min fyraåriga dotter med hennes lillebror i famnen. Jag klarar inte av att tänka mig ett liv utan dem vid min sida. Att leva tillsammans med sin familj är en mänsklig rättighet. Ändå växer många barn i Sverige upp utan sina föräldrar, och åtskilliga mammor och pappor kämpar förgäves för att få återförenas med sina barn. Röda Korset gör ett fantastiskt arbete med att hjälpa tiotusentals splittrade familjer att återförenas men pekar också på den utveckling som vi socialdemokrater med allvar ser: "Möjligheterna till familjeåterförening har drastiskt beskurits under senare tid, till exempel på grund av orimliga krav på styrkt identitet. Trots dna-tester kan barn och föräldrar inte återförenas idag." Så säger Anki Carlsson, rådgivare i migrationsfrågor hos Röda Korset. Nätverket för rätten till familjeåterförening, som några av oss träffade förra veckan och som i dag har demonstrerat utanför riksdagen - många har fyllt läktaren här för att följa debatten - pekar på samma sak och kräver att det ska räcka med att göra sin identitet sannolik vid familjeåterförening på ett sätt motsvarande vad som sker i asylprocessen. Detta är en fråga som måste lösas, inte senare under mandatperioden utan nu . Problemet har redan funnits i 14 månader, och tiotusentals barn och föräldrar tvingas leva åtskilda. Regelverket måste ändras så att familjeåterförening garanteras bland annat för barn från länder som inte utfärdar godtagbara passhandlingar. Om det inte finns myndigheter som kan utfärda identitetshandlingar bör Sverige kunna utfärda främlingspass. Jag och många andra vill ha besked i dag. När ska Istaahil, Fadumo och alla andra kunna återförenas med sina barn och på samma sätt som du och jag kunna säga godnatt i vetskap om att ses igen nästa dag? Herr talman! Det finns även annat kring familjeåterförening och anhöriginvandring som måste förändras. De regler som sedan 1997 gäller för familjeanknytning omfattar makar, sambopar, registrerade partner och barn under 18 år. I undantagsfall kan även en nära anhörig över 18 år beviljas uppehållstillstånd av familjeanknytningsskäl. Dessa regler har inneburit en rad problem. Det gäller tillämpningen av 18-årsregeln avseende barn som uppnått den åldern under ärendets hantering. Dessutom saknas en så kallad sista-länken-bestämmelse som kan ge åldrade föräldrar möjlighet att återförenas med sina vuxna barn. Mot bakgrund av detta bör regeringen genomföra en översyn av reglerna för anhöriginvandring med utgångspunkt i den tidigare anhörigkommitténs förslag. Herr talman! I min inledning nämnde jag fotbollen. Senast förra veckan skakades den sporten av nyheten om att det franska fotbollslandslagets nye förbundskapten i hemlighet vill kvotera bort svarta och arabiska spelare. Han ska enligt uppgift vilja gynna spelare av "vår kultur och historia" - i praktiken vita franska män. Agerandet är naturligtvis fruktansvärt och oacceptabelt men också en väckarklocka för oss. I arbetet med att harmonisera migrations- och asylpolitiken i EU måste Sveriges röst för människors lika värde vara stark. Vi sätter ribban för den här typen av agerande. Vårt sätt att förhålla oss till våra medmänniskor - oavsett om de kommer från Nice, Nyköping eller Nairobi - får konsekvenser. Därför måste vi tänka efter före . Vill vi ha fler Zlatan, mer tillväxt och en bättre välfärd kan vi inte bygga höga murar mot omvärlden. Tvärtom behöver vi mer utbyte av idéer och kunskap! Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att vi står bakom alla våra reservationer i betänkandet men väljer att yrka bifall till reservationerna 3, 7, 21 och 26. (Applåder)

Maria Ferm (Mp)

Anf. 42 Maria Ferm (Mp)

Herr talman! Vi är i dag samlade här i kammaren för att diskutera gränser. Det är ett av demokratins och humanismens plågsammaste områden att diskutera eftersom väldigt mycket av det vi ser som ont eller ociviliserat i världen symboliseras av gränser - järnridån och Berlinmuren under det kalla kriget, taggtråden och minfälten mellan Koreas två halvor, den mur som byggs mellan israeler och palestinier . Det känns inte naturligt för oss som demokrater att själva ha gränser och stängda grindar mellan oss och dem som vill söka skydd i vårt land. Det strider mot våra humanistiska reflexer. Därför är den här typen av debatt smått obehaglig. Nästan alla här tror i grunden på en öppen värld och skulle helst se en värld där det inte fanns gränser, där alla hade en möjlighet att fly men där ingen givetvis behövde fly. Där är vi inte i dag; den världen finns inte ännu. Människor tvingas fly undan krig, tortyr, förföljelse eller naturkatastrofer. Familjer splittras. Vissa av dessa människor flyr till Sverige, men de allra flesta människor som tvingas fly lyckas inte ta sig till Europa utan befinner sig i länder som ligger nära konfliktområden. Och här står vi med vår gräns. I dag diskuterar vi alltså socialförsäkringsutskottets betänkande 6 med anledning av regeringens skrivelse Migration och asylpolitik . Miljöpartiet de gröna och regeringen har ingått en överenskommelse om migrationspolitik som kommer att sträcka sig över mandatperioden. Många frågor som Miljöpartiet har motionerat om kommer att tas upp inom ramen för samarbetet, och flera migrationspolitiska reformer kommer att genomföras under mandatperioden. I en tid då främlingsfientliga vindar blåser över Europa - något som yttrar sig i burkaförbud i Frankrike, medborgargarden mot romer i Ungern, kritik mot det svenskspråkiga i Finland och allt högre murar runt EU:s gränser - är det viktigt att just Sverige står upp för öppenhet. Vi har gått in i migrationssamarbetet med regeringen för att kunna genomföra reformer som gör politiken mer human. Det finns många stora utmaningar framöver vad gäller Sveriges migrationspolitik och även utvecklingen inom EU. Därför välkomnar jag samarbetet med regeringen och den gemensamma plattform som vi har för att ta oss an dessa utmaningar. Överenskommelsen innehåller ett antal förbättringar och innebär att fler människor kommer att kunna bygga sin framtid i Sverige. Vi har till exempel kommit överens om att förbättra landinformationen, om att inrätta en fjärde migrationsdomstol, om att papperslösa ska få tillgång till hälso- och sjukvård och om att papperslösa barn ska ha rätt att gå i skola. Flera av de reformer som vi har kommit överens om omnämns också i detta betänkande och är sådant som kommer att behandlas i det fortsatta samarbetet. Ett exempel är den djupt allvarliga situationen vad gäller kraven på styrkt identitet för familjeåterförening som omöjliggör familjeåterförening för vissa grupper. Kravet på ur svensk synpunkt godtagbara passhandlingar leder till att barn förvägras att komma till sina föräldrar i Sverige och att makar hålls separerade trots att alla kriterier i övrigt för beviljande av uppehållstillstånd är uppfyllda. Inte heller dna-analyser anses av Migrationsverket och domstolarna vara tillräckliga bevis på släktskap, vilket tycks märkligt med tanke på dna-analysers bevisvärde i många andra sammanhang. Att få en med svenska mått mätt godtagbar passhandling är omöjligt i vissa länder. I till exempel Somalia har det i flera decennier inte funnits fungerande myndigheter och därmed ingen som utfärdar "riktiga" identitetshandlingar. Detta är ingen nyhet, inte heller för Migrationsverket som uttryckt att "det är allmänt känt att det i Somalia inte funnits någon fungerade central regering sedan år 1991. Det finns inte något enhetligt rättssystem och inte heller någon fungerande folkbokföring. Dokument som innehåller identitetsuppgifter är därför normalt utfärdade utifrån muntliga uppgifter från den person eller de personer som handlingarna avser." Det torde alltså stå uppenbart för envar att den enda identitetskontroll som finns att tillgå bygger på muntliga uppgifter. Det kan vi i vårt välordnade land naturligtvis ha synpunkter på samtidigt som vi också måste förhålla oss till den verklighet som faktiskt råder i andra länder. Vi kan inte tvinga myndigheterna i Somalia att utfärda pass enligt svensk standard. Miljöpartiet och regeringen har kommit överens om att med utgångspunkt i principen om barnets bästa och rätten till familjeåterförening en lösning ska hittas på problematiken med kravet på pass och styrkt identitet i familjeåterföreningsfall. Det kan ske exempelvis genom dna-test, men andra lösningar kan också komma i fråga. Det finns många förändringar som behöver göras för att Sverige på allvar ska få en öppen och human migrationspolitik där människor i behov av skydd får stanna och där reell hänsyn tas till barns bästa. Vi kommer i samarbetet med regeringen att ta steg i rätt riktning, och jag ser fram emot att vara med och genomföra positiva förändringar. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder)

Herr talman! Vi behöver hjälpa människor i deras närområde, i deras egna länder, men vi behöver också ge människor möjlighet att komma hit till Sverige. I mars krävde några av Danmarks största företag ett stopp på den invandrarfientliga debatten i landet för att den hotar dansk tillväxt. Ett decennium med högerpopulistiska Dansk Folkeparti som regeringens stödparti har satt sina spår. Nu kräver 15 av de största danska företagen ett stopp för de negativa tongångarna, för att de skrämmer bort högutbildade invandrare och riskerar att hota tillväxten i landet. Det här är en direkt följd av en politik som Danmark har fört. Jag skulle vilja veta hur Sverigedemokraterna och Erik Almqvist ser på sin egen politik här i Sverige. Finns det någon risk för att Sverigedemokraternas politik begränsar Sveriges tillväxt och möjlighet till framtida arbetskraft?

Erik Almqvist (Sd)

Anf. 51 Erik Almqvist (Sd)

Herr talman! Till att börja med finns det vissa yrkanden där Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna står varandra rätt nära när det kommer till just arbetskraftsinvandring. Precis som Socialdemokraterna vill också vi att arbetskraftsinvandringen i Sverige ska vara behovsprövad. Det vill säga att om det behövs folk i Sverige för att vi inte klarar av att uppfylla arbetsmarknadens behov av arbetskraft ska vi öppna för tillfällig arbetskraftsinvandring, till skillnad från vad som är fallet med dagens regelverk, där det inte finns någon behovsprövning. Sedan blir jag lite konfunderad över hur Socialdemokraterna tycks bygga sin politik. Hundratusentals invandrare är i utanförskap, men vi fick en bra fotbollsspelare. Den danska ekonomin har gått på högvarv, med sjunkande arbetslöshet till följd av den nya regeringens politik, men det är några företagare som har klagat över politiken. Är det något slags anekdotisk bevisföring som ni bygger er politik på? Det är som att anföra argument som: Min kompis har sagt det här om skatteregelverket. Jag köper inte den typen av politik. Vi har varit tydliga med att vi vill hjälpa så många som möjligt på ett så bra sätt som möjligt. Vi vill inte stänga dörren för invandring till Sverige, men vi vill göra en prioritering. Kan vi hjälpa fler i närområdet till kostnaden av en något mindre invandring av flyktingar till Sverige är vi beredda att ta det steget, av rent humanitära skäl.

Christina Höj Larsen (V)

Anf. 52 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Tystnad kan ibland vara smärtsamt talande. Och aldrig blir det så tyst och tomt som när frågor inte får svar. För drygt en månad sedan stod vi här och debatterade den migrationspolitiska överenskommelse som ingåtts mellan regeringen och Miljöpartiet. Kännetecknande för överenskommelsen är att den inte ger några svar - att den låter väntan, tystnad och tomhet fortsätta. Därmed driver regeringen, nu med Miljöpartiets hjälp, en politik som strider mot internationella konventioner och förhoppningen om en human och generös flyktingpolitik. Inte heller för en månad sedan blev vi mycket klokare om vad överenskommelsen skulle innehålla, förutom fyra redan pågående utredningar och några, visserligen mycket välkomna, mindre ändringar rörande asylprocessen. Herr talman! Häromdagen hade jag förmånen att få träffa Fadumo från Falköping. Efter sin flykt från Somalia har hon fått asyl i Sverige. Hon berättar om att komma bort från sina barn i krigskaoset och att sedan, efter att en väninna äntligen hittat dem i flyktingläger, inte kunna få hit dem. Så här säger hon: Det gör ont i mig. Det är svårt att förstå den situation som har uppstått nu när jag har hittat dem och de inte får komma till mig. Hela tiden läser jag beslutet om och om igen och bara gråter. Jag vill bara se mina barn. Jag kan knappt prata om det. Det är nästan omöjligt att klara av den här situationen. De har ingen annan än mig. Jag är orolig, de är barn. Vad som helst kan hända. Jag har inte sett barnen på mer än tre år nu. De yngsta är bara fem och sju år. Den äldsta är 17 år och får ta hand om de små själv nu. Herr talman! Vad säger man? Fadumo är här på läktaren och lyssnar på oss i dag. Tillsammans med många andra väntar hon på att återförenas med sina anhöriga, med fru, man eller barn. Jag beundrar Fadumos styrka. Jag beundrar hennes mod, och lika mycket skäms jag över den behandling som hon, hennes barn och så många andra i hennes situation får av svenska myndigheter just nu. Vi är skyldiga Fadumo ett svar. Vi är skyldiga henne och alla andra i hennes situation annat än tystnad. Vi är faktiskt skyldiga att agera. Hur ska vi tolka regeringens och MP:s avvaktande tystnad när kravet på styrkt identitet sätts över rätten till familjeåterförening? Vad menar regeringen och MP när de säger att man ska finna en lösning på problemet? När då? Anser regeringen och MP inte längre att det även i Sverige är en mänsklig rättighet att leva med sin familj? Hur länge anser regeringen och MP att Fadumos barn ska vänta på att få återförenas med sin mamma? Hittills har vi mötts av tystnad och många icke-svar. Man förklarar att det tar tid att stifta lagar och att det är viktigt att inte förhasta sig. Och visst är det så. Vi ska inte förhasta oss. Men vi ska inte heller stå passiva medan människor far illa och inte får sina mänskliga rättigheter respekterade. Fru talman! Migrationsminister Billström har sagt att sänkta identitetskrav vid familjeåterförening skulle kunna bidra till trafficking och barnsexhandel. Även om det är bra att Billström tar denna hemska brottslighet på allvar skjuter statsrådet helt vid sidan av målet. Risken för handel med barn och flyktingsmuggling ökar naturligtvis så länge det inte finns säkra, lagliga vägar till återförening. När minderåriga får klara sig själva i krigshärjade länder bäddas för människohandel och utnyttjande. Det enda rimliga är antingen att minska beviskravet på identitet så att det räcker att göra sannolikt med till exempel DNA, blodprov eller kompletterande dokument att släktskap eller familjeband finns eller att Sverige återigen kan utfärda främlingspass vid behov. Då skulle vi ta Fadumos vädjan på allvar. Då skulle vi tillgodose familjers rätt till återförening. Att Moderaterna inte agerar är väl inte så förvånande - där har en restriktiv flyktingpolitik alltför länge varit målet - men att även Kristdemokraterna, som ju säger sig värna familjen, accepterar detta är förvånande. Ännu mer beklämmande är att även Miljöpartiet, som länge har arbetat tillsammans med Vänsterpartiet för en human flyktingpolitik, nu har valt att ansluta sig till regeringens avvisningspolitik. Med MP:s överenskommelse med regeringen träder en ny grönhöger fram. Argumentet att man med överenskommelsen blockerar SD från att påverka migrationspolitiken och hindrar "en dansk utveckling" håller inte. Man kan inte bekämpa dålig politik med lite mindre dålig politik. Det som krävs är en helt annan politik. Fru talman! Tystnad kan vara smärtsamt talande. Och aldrig blir det så tyst och tomt som när frågor inte får svar och när nödvändiga steg inte tas. Människor flyr inte lättvindigt. De lämnar inte språk, kultur, hemvana gator, släkt och vänner utan anledning. Allteftersom EU bygger upp murarna mot omvärlden blir det dessutom allt farligare att ta sig till Europa och en eventuell asylprövning. För den asylsökande finns det i dag i princip inga lagliga vägar in i Europa. Flyktingsmugglare gör stora vinster på dessa människors desperation och förtvivlan. På slingriga vägar, över berg eller floder tar dessa människor sig. De köper en plats på farliga småbåtar för att ta sig över Medelhavet. Det som krävs är ett stopp för EU:s murbygge mot flyktingar och skyddsbehövande. Asylviseringar måste införas för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i Europa. Men i stället väljer regeringen, och häpnadsväckande nog nu också MP, att helt reservationslöst ställa sig bakom Stockholmsprogrammet och harmoniseringsprocessen inom detta område. Man ska till och med prioritera att genomföra återvändandedirektivet, något som MP har varit en mycket tydlig kritiker till fram till nu. Dessutom anser MP numera att Dublinförordningen, som på ett helt förödande sätt kortsluter asylrätten, ska vara oförändrad, och detsamma gäller transportöransvaret. Fru talman! Tystnad kan vara smärtsamt talande. Och aldrig blir det så tyst och tomt som när frågor inte får svar och när nödvändiga steg inte tas. Det är att likna med att stå på land och se ett skepp i sjönöd. Vi ser ju hur det ligger till. Båten läcker! Hur ska vi kunna förklara att vi visste, att vi såg och hörde, men att vi inget gjorde? Just nu står vi här och vet vad som borde göras. Vi vet att begreppet "synnerligen ömmande skäl" är för restriktivt och att till exempel svårt sjuka barn och vuxna därför avvisas. Vi vet att begreppet måste ändras till "särskilt ömmande" om det ska finnas lagligt utrymme att ge asyl av humanitära skäl. Och ändå händer ingenting. Ska vi tolka det som ovilja? Ska vi tolka det så att samtliga borgerliga partier och nu även Miljöpartiet tycker att en restriktivare asylbedömning i dessa fall är rätt? Tills ni väljer att göra något åt saken finns det faktisk inget annat sätt att tolka det. Vi står här och vet att begreppet väpnad konflikt måste tydliggöras så att den som flyr undan krig och svåra inre motsättningar i hemlandet kan få det skydd som motsvarar folkrättens betydelse. Vi står här och vet att familjer just nu splittras. Ibland tvingas den ena föräldern att lämna partner och barn i Sverige för att med fara för liv och hälsa återvända till hemlandet och söka uppehållstillstånd därifrån. Ibland avvisas delar av familjen till olika länder. Detta sker trots att rätten att leva med sin familj är en mänsklig rättighet. Fru talman! Tystnad kan vara smärtsamt talande. Vänsterpartiet tänker inte låta tystnaden råda. Vi vill skapa förutsättningar för en rättvis, human och generös migrationspolitik. Vi vill att Fadumo ska få ett svar här i dag. Din rätt att återförenas med dina barn väger tyngre än kravet på styrkande av identitet. Vi vill att asylsökande ska veta att vi i Sveriges riksdag är beredda att lyssna och agera när vi ser att systemet är så uppenbart inte fungerar som det ska. Fru talman! Jag ställer mig bakom Vänsterpartiets yrkanden men för tids vinnings skull yrkar jag enbart bifall till reservationerna 12, 14 och 26. (Applåder)

Maria Ferm (Mp)

Anf. 54 Maria Ferm (Mp)

Fru talman! Jag har stor respekt för Vänsterpartiets asylpolitik. Jag tror att vi i mångt och mycket har liknande åsikter om en fri och öppen värld som vi eftersträvar. Däremot är det väldigt tydligt att Miljöpartiet och Vänsterpartiet har valt två helt olika vägar i frågan. Från Miljöpartiets håll anser vi att det viktiga är att faktiskt genomföra förändringar. Vi ser att det finns olika reformer som vi vill göra för att politiken ska bli mer öppen och mer human. Då vill vi också göra någonting åt saken. Vänsterpartiet har valt en annan strategi där man i stället för att försöka åstadkomma förändring, bilda stora samarbeten eller över huvud taget ta de nödvändiga stegen väljer att ta ett steg tillbaka och ställa sig vid sidan om. Man fortsätter att tala om humanitet och öppenhet. Men det gör tyvärr inte särskilt mycket förutom att vi får lyssna till väldigt intressanta ord. Det skapar ingen förändring i världen utanför. Någonting som är otroligt viktigt är att man kan åstadkomma konkreta förändringar. Då gäller det att man ser till att diskutera, samarbeta och komma fram till gemensamma lösningar. Det är på så vis vi kan ändra i till exempel frågan om anhöriginvandring. Du nämnde tidigare någonting om avvaktande tystnad och icke-svar. Jag var väldigt tydlig i mitt inlägg tidigare. Vi har kommit överens om att vi ska hitta en lösning på den problematiken. Det är orimligt att familjer splittras. Det är någonting som vi kommer att förändra.

Christina Höj Larsen (V)

Anf. 55 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Jag har också stor respekt för den asylpolitik som Miljöpartiet tidigare förde. Det är just därför som jag kände en sådan sorg när vi fick se överenskommelsen. Ingen hade varit gladare än jag som flyktingvän och asylpolitiskt intresserad om det hade varit verkliga förändringar som kunde betyda någonting och vara ett svar. Du säger att du är tydlig. Vi får hela tiden svaret att det förs diskussioner. Vi är väldigt nyfikna på resultatet. Vad handlar det om? Vi upplever fortfarande att det är samma fyra gamla utredningar vi talar om och ser inte något resultat. Jag tycker inte att det är rimligt att påstå att Vänsterpartiet ställde sig utanför. Vänsterpartiet är ständigt där diskussionen förs om asylpolitiken. Vi diskuterar mycket med människor som är drabbade av politiken. Vi hade gärna sett att Miljöpartiet och Socialdemokraterna hade kunnat dra delar av förhoppningsvis Kristdemokraterna eller andra åt ett annat håll. Vi valde olika vägar. Framför allt är jag intresserad av: Vari består de stora förändringarna? När får vi se dem? När får vi svar?

Maria Ferm (Mp)

Anf. 56 Maria Ferm (Mp)

Fru talman! Överenskommelsen sträcker sig över hela mandatperioden. Det kommer självklart också att genomföras reformer under hela mandatperioden. Några av de allra viktigaste - eftersom jag ombads att berätta om det - är att vi kommer att genomföra en reform som innebär att papperslösa får tillgång till hälso- och sjukvård och att papperslösa barn får möjlighet att gå i skolan. Vi kommer att inrätta en fjärde migrationsdomstol. Vi kommer att hitta en lösning på problematiken med styrkt identitet, någonting som du efterfrågade tidigare. Det är några av de saker som vi kommer att arbeta med och några av de förändringar som kommer att leda till att fler personer får stanna i Sverige och bygga sin framtid här. Det är jag väldigt stolt över att kunna vara med och genomföra. Vi hörde tidigare under Christina Höj Larsens anförande att hon sade att bota dålig politik med lite mindre dålig politik inte är så bra. Vad det egentligen betyder är att om man har en politik som man inte tycker är tillräcklig genomför man vissa reformer som är flera steg mot den riktning man vill till. Det är så all politik fungerar. Man genomför reformer och tar steg i rätt riktning. På sikt skapar man förhoppningsvis en värld som man är mer stolt över än den i dag. Jag hörde i slutet att du sade att det inte får bli så att man såg, hörde och gjorde inte. Det håller jag med om. Det är precis så det inte får bli. Vi ser, vi hör och vi tänker också göra någonting åt saken. Det är precis därför som vi har ingått överenskommelsen och det vi kommer att jobba för de kommande åren.

Christina Höj Larsen (V)

Anf. 57 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Visst är politik också att förhandla och kompromissa. Men alla kompromisser och all förhandling har ett pris. Det priset som Miljöpartiet har betalat genom överenskommelsen är fruktansvärt högt. Det är högt för er som parti, och det är väldigt högt för oss som asylrörelse. Det är klart att man kan ta små steg framåt. Men samtidigt är ni med och legitimerar en politik som är så grundläggande fel. Vi har förut diskuterat en dansk utveckling. Det innebär inte bara att mittenpartierna tävlar om att vinna främlingsfientliga röster. En dansk utveckling innebär att man överger en politik som man tidigare hade och glider höger ut. Det är precis det vi har sett. Jag anser att det pris som Miljöpartiet betalar genom att överge helt grundläggande ställningstaganden om rätten till vård och rätten till skola - där för övrigt utredning har pågått i all evighet - är ett mycket högt pris. Det är jag inte beredd att betala. En helt annan grundläggande annorlunda politik är nödvändig. Det kommer Vänsterpartiet att fortsätta att kämpa för tillsammans med socialdemokrater och förhoppningsvis också med kloka allianskamrater.

Fru talman! Den största delen av Mikael Cederbratts inlägg hamnade väldigt långt ifrån den konkreta fråga jag ställde om barnkonventionen som lag. Det är nu endast Moderaterna och Sverigedemokraterna som aktivt motsätter sig att göra FN:s konvention om barns rättigheter till svensk lag. Övriga riksdagspartier har tagit ställning till en så kallad inkorporering med en viss osäkerhet när det gäller Centerpartiet, men jag tror att även de är med på den linjen. Sverige har fått upprepad kritik av FN:s barnrättskommitté vars uppgift är att granska hur länderna lever upp till barnkonventionen. FN:s kommitté rekommenderar också Sverige att stärka barnkonventionens ställning genom att göra den till lag. Vi har haft barnkonventionen i 20 år, och så lite har hänt i förhållande till väldigt många andra lagstiftningar och förändringar som vi har gjort i samhället. Det går för sakta, det händer för lite och det finns mycket kvar att göra framför allt på lokal och regional nivå. Därför växer kravet på att barnkonventionen ska bli lag, både bland Sveriges samlade barnrättsorganisationer och i denna kammare, bland ledamöter och hela partier. Min uppmaning till Mikael Cederbratt och statsminister Reinfeldt är att lyssna på experterna som jobbar med barns rättigheter och låta oss tillsammans här i kammaren göra FN:s barnkonvention till svensk lag och på det sättet stärka barns ställning, inte minst i dessa frågor som vi i dag diskuterar kring migration och asyl.

Mikael Cederbratt (M)

Anf. 66 Mikael Cederbratt (M)

Fru talman! Fredrik Lundh Sammeli fick ett svar. Jag sade det. Och jag har absolut ingenting emot - det tror jag inte att någon vettig vuxen människa har - att man ska göra det så bra som möjligt för barnen. Man ska stärka barnens ställning på det bästa sättet. Det är inte säkert att just ett rakt införande av barnkonventionen i svensk lag är det, utan det är substansen i barnkonventionen som ska in hårt i paragrafer i svensk utlänningslag. Det tror jag ger större effekt. Med den logiken kan jag säga att jag vill barnen än mer väl än vad Fredrik Lundh Sammeli vill. Jag har svarat, men jag kan konstatera, fru talman, att något svar på mina frågor fick jag inte.

Fru talman! Kommissionären Malmström har också i dag gått ut och sagt att kommissionen kommer att lägga fram förslag om att göra förändringar i Schengen. Det ska till och med bli tillåtet att införa tillfälliga gränskontroller mellan länder inom EU. Detta hotar den fria rörligheten och är något vi socialdemokrater med stor oro tagit del av och är starkt kritiska till. Jag vill bara ta tillfället i akt att försäkra mig om att Folkpartiet och den svenska regeringen kommer att driva på för att rädda den fria rörligheten inom EU.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 75 Ulf Nilsson (Fp)

Fru talman! Det senaste förslaget har jag inte heller hunnit sätta mig in i än, för det är alldeles färskt. Men Folkpartiets utgångspunkt och hela regeringens utgångspunkt har ju varit att vi ska öka öppenheten och minska den interna kontrollen inom EU. Sedan finns det andra sammanhang. När det gäller brottsbekämpning och så vidare kan det finnas behov av olika typer av gemensamt polisarbete. Men när det gäller just gränskontroller mellan EU-länder är Folkpartiets utgångspunkt glasklar. Vi vill minska, inte öka, svårigheterna att passera gränser mellan EU-länder.

Fru talman! Som det är just nu står vi i den märkliga situationen att det för vuxna räcker med att göra sin identitet sannolik, men när man väl är här och har fått sitt uppehållstillstånd ökar bevisgraden för barnen. Det är en fullständigt bisarr situation. Eftersom vi alla verkar vara överens förutsätter jag att det sker en skyndsam beredning, att vi inte på något sätt väntar på domen. Vi träffar alla dessa människor, och vi ser alla den förtvivlan som finns. Jag kräver och förväntar mig att vi inte ska stå här en enda gång till och diskutera frågan.

Fredrick Federley (C)

Anf. 88 Fredrick Federley (C)

Fru talman! Precis som Christina Höj Larsen önskar jag att nästa gång vi står här och diskuterar - det måste vi göra åtminstone en gång till - ska vi ha ett konkret förslag på en lösning på bordet. Det är vad jag tror att Christina Höj Larsen avsåg. Däremot finns det vissa vägar som lagstiftningsprocessen måste gå. Frågan måste beredas och fungera. Jag kan inte lova till nästa gång, men jag hoppas att det inte ska bli betydligt mer än en gång. Jag har ingen som helst annan önskan. Precis som Christina Höj Larsen menar jag att vi bör lösa frågan skyndsamt.

Herr talman! Ulf Nilsson säger att det är jätteviktigt att man tar hänsyn till den kriminelles personliga omständigheter, ungefär som i följande fall: En utlänning våldtar någon. Han råkar vara gift med någon i Sverige. Vi låter honom stanna. En person mördar en annan. Han råkar vara gift med någon i Sverige. Han får stanna. Vad gör Ulf Nilsson då? Han gör exakt samma misstag som alla andra i kriminalpolitiska och invandringspolitiska debatter i denna kammare gjort i ungefär 30 år. Han bryr sig inte ett dugg om offren eller deras anhöriga. Medan Ulf Nilsson tycker synd om mördarens eller våldtäktsmannens fru tycker jag synd om den som mördades eller våldtogs och dennas anhöriga. Det är skillnaden mellan Sverigedemokraterna och alla andra i den här kammaren. Ni, Ulf Nilsson, bryr er om en mördares fru, att hon kan tycka att det är jobbigt att vara borta från sin man. Vi bryr oss om en mamma, en syster eller någon annan som aldrig någonsin får se sina älskade igen. Jag tror att våra skäl väger inte bara några gånger tyngre utan extremt mycket tyngre än era gulligullskäl gällande en mördares relation till sin fru eller vem det nu må vara. Det är pinsamt att gång på gång få höra hur man tycker synd om den kriminelle och hans fru eller vem det nu kan vara. Vi tycker synd om offren. Om vi har möjlighet att se till att de kriminella utlänningar som begått dessa grova våldsbrott aldrig får möjlighet att göra det igen i vårt land är det någonting vi inte bara bör och ska göra, utan det är vår plikt, vår moraliska plikt, att göra det. Gör man inte det medverkar man till den brottslighet vi ser i Sverige i dag. I detta anförande instämde Erik Almqvist och William Petzäll (båda SD).

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 109 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Det är en brist på nyansering att tala om gulligullande med brottslingar när Folkpartiet och övriga allianspartier står bakom en lagstiftning som gör det möjligt att utvisa brottslingar som begått brott som ger ett års fängelsestraff. Det som däremot är en helt ny princip i svensk kriminalvård och straffrätt är att inte ta några som helst individuella hänsyn till möjligheten till förbättring, till andra människor, till inblandade barn och så vidare. Det handlar inte om att tycka synd om brottslingar, utan om att, som i alla andra sammanhang i svenskt rättsväsen, göra en bedömning samt att det finns olika straffskalor. På samma sätt måste det finnas möjlighet att ta ställning till huruvida det ska bli utvisning eller inte. Lagen ger, som sagt, möjlighet till utvisning, och den står vi bakom. Det är ingen tvekan om det. Det är en grov överdrift att kalla det för gulligullande med mördare och våldtäktsmän. Det är så osakligt att det egentligen inte är värt att diskutera. Det som vi lite grann glömt här gäller de människor som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Jag tror att det i de allra flesta fall är bra med permanent uppehållstillstånd i stället för tillfälligt uppehållstillstånd. I annat fall är tillvaron osäker och man får heller inte incitament till att försöka komma in i det svenska samhällslivet om man vet att man kan bli ivägskickad när som helst. Ska en människa som flytt från Irak, Afghanistan eller Somalia få möjlighet att, när förhållandena i landet ändras, vilket glädjande nog har skett på vissa håll, till exempel i delar av Irak, åka tillbaka och hälsa på sina släktingar på semestern - en fungerande person som kanske har ett arbete i Sverige - mista sitt uppehållstillstånd på grund av att förhållandena förändrats och det nu är möjligt att besöka landet? Det är ju fullständigt orimligt.

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 110 Kent Ekeroth (Sd)

Herr talman! Det är självklart att personer som fått permanent uppehållstillstånd i det här landet och sedan åker tillbaka till landet de påstår sig ha flytt från inte ska ha permanent uppehållstillstånd. Det är hela poängen med permanent uppehållstillstånd. De påstår att de flyr från någonstans för att de inte kan vara där. När det sedan visar sig att de kan vara där finns det inte längre någon grund för ett permanent uppehållstillstånd. Det är hela basen för det, speciellt om de kommit hit som asylsökande. Hur kan man då motivera att de kommer hit och säger att de tyvärr inte kan vara i sitt hemland? De får uppehållstillstånd och åker tillbaka till hemlandet. Hur går det ihop? Det gör det inte över huvud taget. Jag tror att det är det mest ologiska jag hört i den här kammaren på mycket länge. Att stå här och förespråka att de ska ha kvar sitt permanenta uppehållstillstånd som uppenbarligen baseras på en lögn, eller på förändrade omständigheter, är horribelt. Är det förändrade omständigheter så att de kan åka hem, vilket de bevisligen har gjort, då kan och bör de åka hem. Låt oss ta en mördare som har ett barn. Ulf Nilsson säger att vi inte ska ta hänsyn till personliga omständigheter. Som jag sade i mitt anförande menar vi att om det finns synnerligen starka skäl kanske man inte dömer till utvisning. Vi har ett förbehåll för det, men det kommer att vara mycket mindre utrymme för det än det är i dag. Om en person mördat en annan person i det här landet och har barn, alltså någon form av koppling till Sverige, måste man fråga sig hur lämplig den personen då är att vara förälder. Är det någonting som ska tas i beaktande för barnets bästa eller är det för mördarens bästa? Det låter som det senare, och det är olyckligt.

Eva-Lena Jansson (S)

Anf. 111 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag tänkte lyfta upp vår reservation nr 7 och begreppet synnerligen ömmande omständigheter. I höstas dog ett litet barn, Rim 2 ½ år, i en svår sjukdom. Hon var under hela sin livstid utvisningshotad. En vecka innan hon dog fick familjen tillfälligt uppehållstillstånd. Nu har Migrationsverket sagt definitivt nej. Flickans mamma och de två äldre systrarna måste lämna Sverige. Migrationsverket saknar anledning att ifrågasätta att familjen befinner sig i en synnerligen svår situation efter bortgången, och det stöd som erhålls i Sverige har stor betydelse för familjen, skriver Migrationsverket. Trots detta omfattas de inte av begreppet synnerligen ömmande omständigheter. Den familjen och många andra familjer är naturligtvis påverkade av lagstiftningen. Därför finns det önskemål och behov, och vi har väckt en motion om synnerligen ömmande omständigheter. I veckan presenterades en utredning som säger att praxis verkar ha blivit mycket hårdare när det gäller synnerligen ömmande omständigheter. Därför har vi lyft fram behovet av förändringar. Flera personer från andra partier, till exempel Murad Artin från Vänsterpartiet, kommunpolitiker i Örebro, och Lennart Bondeson från Kristdemokraterna, instämmer i att begreppet faktiskt inte omfattar dem som är i behov av det. Bondeson säger: Billström har fel. Begreppet behöver ändras. Jag vill fråga Emma Henriksson, som nämnde just synnerligen ömmande omständigheter, om man inte ser behov av att ändra begreppet. Enligt vår uppfattning har begreppet synnerligen ömmande omständigheter kommit att tolkas alldeles för restriktivt. För att stärka barnens perspektiv i asyl- och flyktingpolitiken och för att portalparagrafen om barnens bästa ska få det genomslag som avsågs när bestämmelsen infördes bör begreppet synnerligen ömmande omständigheter ändras till särskilt ömmande omständigheter och nuvarande praxis mildras i ärenden som rör barn. Fredrik Lundh Sammeli lyfte upp behovet av att göra barnkonventionen till svensk lag, något som flera av partierna i Sveriges riksdag tycker. Då skulle barnens situation i svensk flykting- och asylpolitik på ett mycket bättre och tydligare sätt prioriteras. Med detta vill jag återigen yrka bifall till vår reservation nr 7.

Beslut

Beslut: 2011-05-04

34 förslagspunkter, 20 acklamationer, 14 voteringar

Webb-tv: Beslut

4 maj 2011

Protokoll med beslut

2011-05-04

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2010/11:239

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Flykting- och migrationspolitik

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4,
2010/11:Sf5 av Erik Almqvist (SD) yrkandena 1 och 8,
2010/11:Sf201 av Caroline Szyber (KD) yrkande 2,
2010/11:Sf377 av Jonas Gunnarsson (S) yrkandena 2 och 5 samt
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 8, 10, 11 och 13-16.

Reservation 1 (S, V)
Reservation 2 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (SD)
S	0	0	101	11
M	101	0	0	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	0	0	17	2
KD	15	0	0	4
Totalt	179	20	118	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Begreppet väpnad konflikt m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 7 och 8 samt
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

Reservation 3 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (S, V)
S	1	100	0	11
M	99	0	0	8
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	20	0	0	0
V	0	17	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	198	117	0	34
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Barns asylskäl

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del,
2010/11:Sf355 av Krister Hammarbergh (M) och
2010/11:So543 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) yrkande 34.

Reservation 4 (MP, V)

4. Ensamkommande barn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf5 av Erik Almqvist (SD) yrkande 5,
2010/11:Sf205 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6 och
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12.

Reservation 5 (MP)
Reservation 6 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (SD)
S	100	0	1	11
M	101	0	0	6
MP	0	0	22	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	17	0	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	274	20	23	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Forskning i flyktingrätt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:Sf202 av Caroline Szyber (KD).

6. Begreppet synnerligen ömmande omständigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf201 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1,
2010/11:Sf203 av Caroline Szyber och Annika Eclund (båda KD) yrkandena 1 och 3,
2010/11:Sf268 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) yrkande 1,
2010/11:Sf322 av Matilda Ernkrans m.fl. (S),
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 10 och 11 samt
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

Reservation 7 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 (S, V)
S	0	100	0	12
M	100	0	0	7
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	20	0	0	0
V	0	17	0	2
KD	14	0	0	5
Totalt	197	117	0	35
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Asylsökande från Irak

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:U261 av Anita Brodén och Karin Granbom Ellison (båda FP) yrkande 3,
2010/11:U312 av Bodil Ceballos m.fl. (MP) yrkande 1 och
2010/11:Sf391 av Robert Halef (KD).

8. Flyktingstatus för hbt-personer m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Ju401 av Marianne Berg m.fl. (V) yrkande 11,
2010/11:U232 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) yrkande 3,
2010/11:U317 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 9,
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del,
2010/11:Sf266 av Caroline Szyber (KD),
2010/11:Sf270 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 9,
2010/11:Sf389 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 4-7 samt
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

Reservation 8 (V)

9. Tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:U232 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) yrkande 2.

10. Hedersrelaterat våld

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:Ju287 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5.

11. Offer för människohandel

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:Ju409 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 6.

Reservation 9 (V)

12. Det gemensamma europeiska asylsystemet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 15,
2010/11:Sf377 av Jonas Gunnarsson (S) yrkande 1 och
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.

Reservation 10 (S, V)

13. Flyktingmottagandet i vissa EU-länder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:Sf342 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 2.

Reservation 11 (V)

14. Ändring av Dublinförordningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 2,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 14,
2010/11:Sf377 av Jonas Gunnarsson (S) yrkande 4 och
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 10.

Reservation 12 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 12 (S, V)
S	0	101	0	11
M	101	0	0	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	20	0	0	0
V	0	17	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	199	118	0	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Dublinförordningen i övrigt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7,
2010/11:Sf205 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4,
2010/11:Sf342 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 1 och
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 21.

Reservation 13 (V)

16. Arbetskraftsinvandring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 3,
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8,
2010/11:Sf5 av Erik Almqvist (SD) yrkande 6,
2010/11:Sf333 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 7 och 8,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 25 och
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 14.

Reservation 14 (S, V)
Reservation 15 (MP)
Reservation 16 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 14 (S, V)
S	0	100	0	12
M	101	0	0	6
MP	0	0	22	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	0	20	0
V	0	17	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	157	117	42	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Bärplockare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf261 av Josefin Brink m.fl. (V),
2010/11:Sf276 av Lars Mejern Larsson och Désirée Liljevall (båda S) och
2010/11:Sf284 av Maria Lundqvist-Brömster (FP).

Reservation 17 (S, V)
Reservation 18 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 18 (SD)
S	0	0	101	11
M	100	0	1	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	1	0	16	2
KD	15	0	0	4
Totalt	179	20	118	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Sanktioner mot arbetsgivare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 27 och 28 samt
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 16 och 17.

Reservation 19 (V)

19. Uppehållstillstånd i andra fall

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf251 av Christina Höj Larsen m.fl. (V),
2010/11:Sf333 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 3 och
2010/11:Sf393 av Maria Ferm m.fl. (MP).

Reservation 20 (V)

20. Ansökan om uppehållstillstånd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 1 i denna del,
2010/11:Sf271 av Bodil Ceballos m.fl. (MP) yrkandena 1-3,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 22 och
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 13.

Reservation 21 (S, V)

21. Anhöriginvandring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 1 i denna del,
2010/11:Sf5 av Erik Almqvist (SD) yrkande 7,
2010/11:Sf272 av Eva Bengtson Skogsberg och Betty Malmberg (båda M),
2010/11:Sf340 av Annika Eclund och Anders Sellström (båda KD),
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 23,
2010/11:Sf377 av Jonas Gunnarsson (S) yrkande 3,
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 4, 6 och 7 samt
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 11.

Reservation 22 (S, V)
Reservation 23 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 22 (S, V)
S	0	101	0	11
M	101	0	0	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	0	20	0
V	0	16	0	3
KD	15	0	0	4
Totalt	179	117	20	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

22. Försörjningskrav

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf3 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 1 i denna del,
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 24,
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5 samt
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 12.

Reservation 24 (S, MP, V)
Reservation 25 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 25 (SD)
S	0	0	101	11
M	101	0	0	6
MP	0	0	22	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	0	0	17	2
KD	15	0	0	4
Totalt	157	20	140	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Identitetskrav

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5,
2010/11:Sf239 av Bodil Ceballos och Maria Ferm (båda MP),
2010/11:Sf277 av Amir Adan (M) och
2010/11:Sf324 av Lars Johansson (S).

Reservation 26 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 26 (S, V)
S	0	101	0	11
M	101	0	0	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	20	0	0	0
V	0	16	1	2
KD	15	0	0	4
Totalt	199	117	1	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

24. Uppskjuten invandringsprövning m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Ju355 av Tuve Skånberg (KD) yrkande 1,
2010/11:Ju403 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 14,
2010/11:Sf234 av Amineh Kakabaveh (V),
2010/11:Sf253 av Christina Höj Larsen m.fl. (V),
2010/11:Sf344 av Roland Utbult och Penilla Gunther (båda KD) yrkandena 1-3 och
2010/11:Sf363 av Maria Stenberg och Marie Nordén (båda S).

Reservation 27 (V)

25. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del och
2010/11:Sf338 av Andreas Carlson och Annika Eclund (båda KD) yrkande 5.

26. Diplomatiska försäkringar m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:Sf238 av Bodil Ceballos m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Reservation 28 (V)

27. Återetableringsstöd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2010/11:Sf5 av Erik Almqvist (SD) yrkande 2.

Reservation 29 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 29 (SD)
S	101	0	0	11
M	100	0	0	7
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	17	0	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	296	20	0	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

28. Utvisning på grund av brott

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Ju419 av Kent Ekeroth och Thoralf Alfsson (båda SD) yrkandena 1-7 och
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 17 och 18.

Reservation 30 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 30 (SD)
S	101	0	0	11
M	101	0	0	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	17	0	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	297	20	0	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

29. Förvar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf4 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del,
2010/11:Sf240 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3,
2010/11:Sf341 av Penilla Gunther och Roland Utbult (båda KD) yrkandena 4 och 5 samt
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 12.

Reservation 31 (V)

30. Asylvisum m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf342 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 5,
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18,
2010/11:Sf392 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkande 2 och
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 32 (V)

31. Besöksvisum

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf368 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 19,
2010/11:Sf392 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkande 1 och
2010/11:Sf394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8.

Reservation 33 (V)

32. Övrigt om visering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf271 av Bodil Ceballos m.fl. (MP) yrkande 4,
2010/11:Sf319 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) och
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.

Reservation 34 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 34 (SD)
S	101	0	0	11
M	101	0	0	6
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	18	0	0	5
SD	0	20	0	0
V	17	0	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	297	20	0	32
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

33. Svenskt medborgarskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sf384 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) och
2010/11:Sf385 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 19-21.

Reservation 35 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 35 (SD)
S	100	0	0	12
M	100	0	0	7
MP	22	0	0	3
FP	23	0	0	1
C	17	0	0	6
SD	0	20	0	0
V	17	0	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	294	20	0	35
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

34. Skrivelsen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen lägger skrivelse 2010/11:29 till handlingarna.

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor (SfU6)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor (SfU6)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Flykting- och migrationspolitik

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Begreppet väpnad konflikt m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Barns asylskäl

4. Ensamkommande barn

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Forskning i flyktingrätt

6. Begreppet synnerligen ömmande omständigheter

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Asylsökande från Irak

8. Flyktingstatus för hbt-personer m.m.

9. Tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen m.m.

10. Hedersrelaterat våld

11. Offer för människohandel

12. Det gemensamma europeiska asylsystemet

13. Flyktingmottagandet i vissa EU-länder

14. Ändring av Dublinförordningen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Dublinförordningen i övrigt

16. Arbetskraftsinvandring

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Bärplockare

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Sanktioner mot arbetsgivare

19. Uppehållstillstånd i andra fall

20. Ansökan om uppehållstillstånd

21. Anhöriginvandring

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

22. Försörjningskrav

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Identitetskrav

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

24. Uppskjuten invandringsprövning m.m.

25. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

26. Diplomatiska försäkringar m.m.

27. Återetableringsstöd

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

28. Utvisning på grund av brott

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

29. Förvar

30. Asylvisum m.m.

31. Besöksvisum

32. Övrigt om visering

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

33. Svenskt medborgarskap

Omröstning i sakfrågan