Anf. 144 Gunilla Carlsson (S)
Fru talman! I betänkande KrU7 Marknäten och public service behandlas regeringens skrivelse 2016/17:74 Teracom och marknäten - mediepolitik, monopol och krisberedskap. I den behandlas i sin tur Riksrevisionens granskning av Teracom Group AB:s verksamhet och regeringens styrning av bolaget. Men i betänkandet behandlas också, som tidigare talare har lyft fram, motioner från allmänna motionstiden som berör bland annat finansieringen av, uppdraget för och innehållet i public service.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Marknäten och public service
Låt oss börja med regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Utskottet föreslår att denna läggs till handlingarna. Flera av de rekommendationer som lyfts fram i granskningen, till exempel att säkerställa nya och relevanta ekonomiska mål, vilket inte är gjort sedan 2009, har regeringen för avsikt att fastställa under 2017. Man tänker också komplettera dessa med ett uppdragsmål kopplat till bolagets samhällsuppdrag.
Regeringen avser också att under 2017 göra en översyn av verksamhetsparagrafen i koncernmoderns, Teracom Groups, bolagsordning och säkerställa att koncernens övergripande uppdrag är relevant. Med denna åtgärdslista från regeringen känner sig utskottet nöjt och anser att skrivelsen kan läggas till handlingarna.
Vad gäller just public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst, ser vi socialdemokrater att betydelsen av detta snarare har ökat än minskat de senaste åren. Vi kan från olika delar av världen ta del av rapporter där politiska företrädare vill styra och begränsa mediernas fria ställning. Det som de flesta av oss ser som självklart är något som vi alla hela tiden måste stå upp för. En stark och oberoende public service är en viktig del av det svenska medielandskapet och ytterst för att värna vår demokrati.
Om vi ser på några av motionerna som behandlas i betänkandet märker vi att flera handlar om finansieringsmodellen för public service. Den nuvarande finansieringsmodellen med radio- och tv-avgift infördes för att garantera public services oberoende och självständighet. Modellen har genom åren fungerat bra, och betalningsviljan har varit god. Men under senare år ser vi att den minskat något.
Med allt färre hushåll som innehar en fysisk tv-apparat behövs en långsiktigt hållbar finansieringsmodell som även fortsättningsvis kan garantera public services oberoende ställning. Nu har regeringen tillsatt en blocköverskridande parlamentarisk kommitté, vilket jag tycker är bra. Vi tror att vi tjänar på att det finns en bred politisk samsyn i dessa frågor.
Inledningsvis ska man arbeta fram ett förslag på en ny finansieringsmodell för public service. Förslaget ska vara färdigt inom ett par månader. Efter det ska man arbeta vidare med att ta fram underlag till de nya villkoren för sändningstillståndet för public service, eftersom det löper ut 2019. Med tanke på det arbete som pågår vad gäller finansieringen avslår utskottet de motioner som handlar om detta.
Fru talman! För några veckor sedan genomförde kulturutskottet en utfrågning om framtidens public service. Flera väl initierade talare var inbjudna: journalister, en forskare, de tre bolagscheferna och kultur- och demokratiministern.
Det var många frågor som belystes under utfrågningen, men det jag tror att alla på ett eller annat sätt lyfte fram var just demokratifrågan och kunskaps- och bildningsuppdraget. Det handlar om allas rätt till kunskap, fakta och information som går att lita på. Men det handlar också om att public service måste finnas där människor finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Marknäten och public service
Därför är det avgörande för framtiden att public service finns på de plattformar där publiken finns. Som ett exempel använder i dag mer än 1 miljon svenskar SVT enbart online. Då tycker jag att det borde vara självklart att SVT ska finnas där. Men de måste också kunna tillgodoräkna sig den tid de sänder via webben när man tittar på om bolagen har uppfyllt villkoren i sändningstillstånden. Det görs inte i dag, och jag anser att man måste lösa denna fråga inför det nya sändningstillståndet.
I betänkandet finns motioner där man på olika sätt vill ge regeringen i uppdrag att göra förändringar i uppdraget till public service.
Eftersom regeringen har aviserat ett tilläggsdirektiv som ska komma under 2017 till Public service-kommittén just för att belysa programverksamhetens övergripande inriktning och ramar tycker inte utskottet att det finns några skäl att ställa sig bakom de här motionerna.
Vi socialdemokrater anser att det även fortsättningsvis är viktigt att värna självständigheten hos public service-bolagen. De bidrar genom sitt journalistiska arbete till bredd i fråga om det programmässiga innehållet, speglingen av förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen.
Under de kommande åren kommer vi fortsatt att följa diskussionerna om public service men också förslagen om public service för framtiden. Jag ser fram emot att fortsätta den här debatten.
Jag yrkar i dag bifall till betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)