Anf. 53 Nina Lundström (FP)
Fru talman! Jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation nr 1, men jag står självfallet bakom alla reservationer.
Ledningsrätt i tomträtt
Folkpartiets förslag handlar om kompletterande lagbestämmelser som gör det lättare för tomträttshavare att hävda sina intressen när kommunen står som fastighetsägare samt om ersättningsfrågor vid upplåtelse av ledningsrätt i en tomträtt.
Vårt samhälle är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera. Det rör sig om allt från el- och vattenledningar till fjärrvärmeledningar med mera.
Kännetecknande för i princip samtliga aktörer som äger ledningsnät är att de behöver använda någon annans mark för att dra fram sina ledningar. För det ändamålet kan ledningsrätt upplåtas. Det kan handla om rätten att uppföra vissa anläggningar på fastigheten, rätten att ta väg över fastigheten, rätten att ha tillträde till ledning för underhålls- och driftsarbeten, rätten att ta ned träd på fastigheten med mera. Det kan också innebära förbud mot att uppföra byggnad, plantera träd, schakta eller spränga nära ledningen och så vidare.
Ledningsrätt kan bara upplåtas för de typer av ledningar som särskilt har angivits i ledningsrättslagen. Dessutom kan ledningsrätten omfatta vissa tillbehör som är nödvändiga för ledningen, exempelvis transformatorstationer, pumpstationer med mera.
Ledningsrätt kan enligt dagens regler upplåtas i en fastighet som omfattas av tomträtt. Det anses råda osäkerhet om vilken ställning ledningsrätten får eftersom fastighetsägaren genom tomträttsupplåtelsen till stor del förlorar sin rätt att förfoga över fastigheten. Denna osäkerhet anses leda till att framdragningen av ledningar som är av allmänt intresse försvåras.
Därför ska, enligt propositionen, ledningsrätt i en tomträtt införas i ledningsrättslagen. Detta skulle, enligt förslaget, innebära att ledningsrättens ställning klargörs.
Fru talman! Det finns omkring 57 000 ledningsrätter i Sverige. De senaste åren har ungefär 1 500-2 000 ledningsrätter upplåtits varje år. Dessa nya upplåtelser berör omkring 10 000 fastigheter årligen. Och några hundratal av de fastigheter som berörs av ledningsrättsärenden är belastade av tomträtt. I dag finns det omkring 60 500 fastigheter som upplåts med tomträtt, varav ca 47 000 upplåtelser avser småhusändamål.
Det anges att förslagen leder till minskade administrativa kostnader för ledningsrättshavare i de fall en ledning ska dras fram i ett område där vanliga fastigheter är blandade med fastigheter upplåtna med tomträtt. I stället för att i ett sådant fall vara hänvisad till flera olika upplåtelseformer kan ledningsägaren efter lagändringen skydda hela sträckan med ledningsrätt.
De övriga upplåtelserna avser andra ändamål, exempelvis flerbostadshus, kontor och industrier. Tomträtterna är ojämnt fördelade över landet; ungefär 97 procent finns i 41 kommuner.
Förslagen innebär att ledningar i ökad utsträckning kommer att upplåtas med ledningsrätt i stället för att dras fram med stöd av avtal. Här är en viktig skillnad som berör just tomträttshavare.
För tomträttshavare anges att den ersättning som ledningsrättsupplåtelse medför kan vara något lägre än den ersättning som hittills har följt av avtal med ledningsägaren. Det vi i Folkpartiet framhåller i motionen är att regeringens förslag inte har beaktat de ojämna maktförhållandena mellan fastighetsägare och tomträttshavare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledningsrätt i tomträtt
De tomträtter som finns i Sverige är så gott som alltid upplåtna i fastigheter som ägs av kommuner, medan tomträttshavarna ofta är småhusägare, bostadsrättsföreningar och i vissa fall småindustrier. Då en kommun i egenskap av planmyndighet kan ha en intressegemenskap med en aktör som ansöker om att få dra fram en ledning menar vi att kommunen i egenskap av fastighetsägare vid en ledningsförrättning kan vara benägen att tillgodose önskemålen från den som ansöker om ledningsrätt.
Här handlar det om vågskålarna mellan de olika parterna. I ett sådant läge kan ju en tomträttshavare ha begränsade möjligheter att hävda sina intressen. Denna inbyggda obalans i maktförhållandena får inte leda till att kommunen och den aktör som ansöker om ledningsrätt bildar en allians på bekostnad av enskilda tomträttshavare. Enligt vår mening har regeringen i lagförslaget inte uppmärksammat denna aspekt tillräckligt.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det lättare för tomträttshavare att hävda sina intressen när en kommun är fastighetsägare.
Fru talman! Jag vill också nämna något om ersättningsreglerna.
Regeringens förslag innebär att både fastighetsägare och tomträttshavare ska ha rätt till ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt i en tomträtt. Det bör dock observeras att tomträtter som är bebyggda med bostäder, till exempel småhus eller bostadsrätter, i praktiken saknar alternativ användning för fastighetsägaren. Det är bara för de relativt fåtaliga verksamhetsfastigheterna som upplåts med tomträtt som det finns en reell möjlighet för fastighetsägaren att i framtiden låta tomträtten upphöra och därmed möjliggöra ett alternativt utnyttjande av fastigheten.
Det är också därför som vi i Folkpartiet ofta framhåller att boende, där det handlar om långsiktig markanvändning, borde ha möjlighet att också friköpa sina tomträtter.
Regeringen konstaterar i propositionen att fastighetsägarens rådighet över det utrymme som ledningsrätten avser i hög grad redan är utsläckt i och med tomträttsupplåtelsen. Vilken ersättning som ska tillkomma tomträttshavaren och fastighetsägaren får naturligtvis avgöras i det enskilda fallet, men det bör vara tomträttshavaren som ska ha hela eller så gott som hela ersättningen, i vart fall när ärendet gäller tomträtt som upplåts för privatbostäder, eftersom fastighetsägaren i det fallet ändå saknar möjlighet till alternativ framtida användning av fastigheten. I de fall då fastighetsägaren drabbas reellt genom ledningsrätten ska dock även fastighetsägaren kunna få ersättning.
Fru talman! Regeringen behöver följa upp tillämpningen av ersättningsreglerna och vid behov också ta nödvändiga initiativ. Här handlar det nämligen om boende som bor med tomträtt kontra ganska stora aktörer som kan ha andra intressen. Vi vill vara säkra på att man verkligen beaktar också deras situation utifrån att deras förhandlingsstyrka kan vara betydligt lägre än de övriga aktörernas.