Lärosätenas lokalförsörjning

Anf. 105 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation: att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motion 1760 om att regeringen bör utreda hur ägardirektiven för Akademiska Hus kan ändras för att aktivt främja studenters ideella engagemang genom att uppnå minskade hyreskostnader för studentkårerna.

Akademiska Hus har till uppgift att äga, utveckla och förvalta fastigheter vid landets universitet och högskolor, vilket såklart även omfattar många studentkårer. Ungefär 80 procent av Akademiska Hus hyresgäster är statliga. De flesta är lärosäten. Trots att Akademiska Hus ska betraktas som en stödfunktion för lärosätena och hela högskolesektorn gjorde bolaget 2017 en vinst på 6,45 miljarder kronor, och man gjorde en vinstutdelning på 1,63 miljarder kronor. År 2015 tog regeringen ut 6 ½ miljard extra utöver den ordinarie vinstutdelningen, på ungefär 1 ½ miljard. Totalt var det alltså 7 miljarder kronor. Det är överhyror som våra lärosäten betalat.

Lärosäten är myndigheter som befinner sig på samma plats och i samma lokaler under en lång tid. Trots det hyressätter Akademiska Hus, på uppdrag av regeringen såklart, lokaler till lärosäten utefter en standard som är anpassad för bolag som är utsatta för konkurrens. Men lärosätena kan inte jämföras med bolag. Bolag har oftast en verksamhet som enkelt kan välja lokaler på en fri marknad. Det kan inte våra lärosäten.

Akademiska Hus hyressättning drabbar också många studentkårer. För att kunna vara nära och finnas till hands för studenterna måste kårerna ligga inom lärosätenas områden, vilket innebär att de ofta måste hyra av Akademiska Hus. En del hyr direkt av bolaget. Andra har möjlighet att hyra i andra hand och få subventionerade hyror av sina lärosäten. Det innebär att kårerna hamnar i en beroendeställning gentemot sina lärosäten. Det är en situation som försvårar för våra studentkårer att utföra sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning

Vänsterpartiet menar att det inte är rimligt att kostnader för hyror hos Akademiska Hus utgör en så stor del av lärosätenas och kårernas kostnader som i dag.

Förra veckan träffade jag företrädare för några studentkårer. Även om just de studentkårerna själva äger eller hyr sina kårhus av andra hyresvärdar har de sektioner som hyr både av Akademiska Hus och av andra. Hyran för Akademiska Hus lokaler går upp med 18 procent, men hyran för de egna lokalerna ligger i stort sett stilla. Självklart försvåras verksamheten för de sektioner som hyr av Akademiska Hus när budgeten äts upp av skenande hyror. Alternativet är att säga upp lokalerna och inte längre finnas där studenterna finns, något som naturligtvis försvårar den studentfackliga verksamheten väsentligt.

Jag vill återkomma lite grann till Akademiska Hus vinst. Den är ca 6 ½ miljard, varav 1,6 miljarder går direkt till statskassan. Akademiska Hus uppgift borde vara att underlätta för högskolor, universitet och studentkårer att bedriva sin verksamhet, inte att dra in pengar till statskassan.

För ett par år sedan ställde Vänsterpartiets Linda Snecker en interpellation till dåvarande forskningsminister Helene Hellmark Knutsson om Akademiska Hus och hyreskostnaderna och fick då svaret att universitet och högskolor blir ekonomiskt kompenserade för marknadshyror. För mig blir det en ganska konstig snurr. Staten sätter en hög hyra för en annan del av staten på grund av att vi har en hetsande bostadsmarknad som helst av allt vill ha marknadshyror. Statens pengar mår inte bäst av att snurra runt mellan olika myndigheter.

Åter till studentkårerna, som alltså tvingas hyra av Akademiska Hus och betala en överhyra till staten. Kompenseras studentkårerna för denna överhyra, eller hamnar de än en gång i beroendeställning till de lärosäten som de ska granska? Kårerna är studenternas fackföreningar och är redan tillräckligt beroende av lärosätena med den finansieringsmodell som har införts och som vi har i dag.

Fru talman! Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att ytterligare arbete med kundrelationer är nödvändigt på grund av att den efterutdelning som bolagets bolagsstämma beslutade om 2015 förorsakade en omfattande kritik från flera lärosätesföreträdare och ledde till försämrade förutsättningar för en affärsmässig relation till lärosätena. Det är ingen lätt mening som Riksrevisionen har skrivit, men så står det.

Den mening jag just nämnde visar att den extra utdelningen på 6 ½ miljard skaver hos lärosätena och borde ha använts till att justera hyror, inte till vinster. Meningen visar också på det som är snett med Akademiska Hus: talet om kundrelationer och affärsmässiga relationer, som om Akademiska Hus vore vilket kapitalistiskt bolag som helst och lärosätena kunder på en konkurrensutsatt marknad. Här ligger feltänket med Akademiska Hus. Akademiska Hus och lärosätena borde arbeta tillsammans för så låga hyror och kostnader som möjligt, inte utgå från lärosätena som kunder.

Riksrevisionens rekommendation att Akademiska Hus ytterligare bör förstärka sitt arbete med att skapa incitament för sänkta kostnader för bolaget och lärosätena måste också innebära att Akademiska Hus ser över sin hyressättning. Regeringen borde se över ägardirektiven till Akademiska Hus, för lärosätenas och studentkårernas bästa.

Anf. 106 Tomas Kronståhl (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning

Fru talman! Staten har som alla vet vid flera tillfällen genom historien diskuterat hur man på bästa sätt ska sköta sina statligt ägda fastigheter. Målsättningen har alltid varit ett långsiktigt ägande och en förutsägbar förvaltning för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den typ av verksamhet som ska bedrivas i lokalerna.

Riksdagen beslutade redan 1992 att den tidigare byggnadsstyrelsen skulle läggas ned och att man i stället skulle lägga samtliga statliga fastigheter i aktiebolagsform. Därför bildades Akademiska Hus AB 1993, och där finns de flesta av statens universitet och högskolor i dag.

Att renodla olika verksamheter är i grunden en framgångsrik väg att gå, inte minst för att lyckas få så mycket kunskap och expertis som möjligt in i olika verksamheter för att därigenom garantera och fokusera på de värden som de är satta att förvalta. Det är alltid en stor fördel om universitet och högskolor koncentrerar sig på pedagogik och utbildning och om de som kan fastigheter koncentrerar sig på fastighetsskötsel.

Akademiska Hus AB har till uppgift att bygga, renovera samt äga och förvalta i nära dialog med de verksamheter som finns i fastigheterna.

Riksdagen har beslutat att Akademiska Hus ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder, vilket innebär att olika aspekter som fastighetens ålder, skick och/eller anskaffningskostnad utgör grunden för en transparent hyressättning i en naturlig förhandling och nära dialog med respektive högskola eller universitet.

När det gäller Akademiska Hus AB:s hyressättning har riksdagen fastslagit ett antal principer som ska gälla när hyror sätts för högskolor och universitet. Det fastslogs också en lokalförsörjningsreform som skulle gälla för bolaget. Där slås fast att hyrorna ska sättas på marknadsmässiga grunder, där olika faktorer spelar in och utgör grunden för hyressättningen. Faktorer som kontraktslängd, investeringskostnader, ortspriser, fastighetstyper med mera är viktiga komponenter för att fastställa en rättvis marknadsmässig hyra. Akademiska Hus AB har möjlighet att skriva kontrakt på upp till tio år utan vidare godkännande av Sveriges riksdag eller regering. Detta innebär att Akademiska Hus har betydligt större möjligheter till attraktivare hyressättning än andra statliga bolag.

Med detta sagt, fru talman, menar jag inte att Akademiska Hus AB till fullo har fullgjort sina förpliktelser och allt man kan önska för att uppnå en balans mellan rimliga hyror och långsiktigt ägande samt det framtida lokalförsörjningsbehovet.

Jag delar Riksrevisionens bild att bolaget ytterligare borde förstärka sitt arbete med att skapa gemensamma incitament och förutsättningar för att sänka sina kostnader och naturligtvis även hyreskostnaderna för lärosätena. Jag anser dock att det är viktigt och helt avgörande att bolaget även fortsättningsvis bedrivs i bolagsform samt att det ska vara på marknadsmässig grund. I annat fall tar staten en mycket stor risk att anklagas för hyresdumpning och/eller subventionerande av hyressättningen samt att det därmed inte ges samma förutsättningar på en gemensam marknad.

40 procent av landets högskolor och universitet har en annan fastighetsägare än Akademiska Hus, och detta är en viktig komponent att minnas när vi diskuterar bolagets affärsmässighet, transparens och hyressättning. Det får aldrig upplevas som osjysta villkor för andra aktörers möjligheter att finnas på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning

Min övertygelse, fru talman, är att det finns möjligheter att bli betydligt bättre och mer kostnadseffektiv genom intern effektivisering samt närmare samarbete mellan bolaget och lärosätena vad gäller såväl lokalutnyttjanden som ombyggnationer och renoveringar i nära dialog. Därmed blir det både lägre kostnader för bolaget och lägre hyror för statens lärosäten. Jag anser inte att detta ska ske genom en ändring av avkastningskravet i ägardirektiven.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Anf. 107 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Det finns många vackra gamla byggnader för våra lärosäten, men de är inte alltid så effektiva. Det finns också många lärosäten som har fina, nya lokaler, men de används kanske inte alltid på rätt sätt. För att få svar i dessa frågor välkomnar jag Riksrevisionens granskning av lärosätenas lokalförsörjning, regeringens styrning av lärosätenas lokalförsörjning och Akademiska Hus arbete med att tillhandahålla lokaler för lärosätena.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Vikten av att alla lärosäten ska ha en lokalförsörjningsplan poängteras. Detta tycker jag är väldigt bra. Många lokalytor används på ett ineffektivt sätt, och man kan jämföra mellan lärosäten eftersom granskningen av hur lokalerna används görs på olika sätt. Detta borde göras mycket bättre så att lokalerna kan användas på ett bättre sätt och kanske mer effektivt.

Som nämndes tidigare äger Akademiska Hus i dagsläget 60 procent av lärosätenas lokaler.

För 26 år sedan beslutades att Akademiska Hus AB skulle bildas. Vi skulle nu vilja ändra på detta, och Moderaterna har en motion av Erik Bengtzboe. Vi tycker att regelverket bör ändras så att universitet och högskolor kan äga sina lokaler själva. Detta skulle innebära att Akademiska Hus skulle kunna säljas. Ett eget ägande av fastigheterna skulle innebära mer långsiktiga planer och en mer stabil ekonomi. Jag tycker därför att det är en mycket bra motion.

Vi har också diskuterat hyrorna och att de kanske borde sänkas. Akademiska Hus kan inte subventionera hyror, eftersom det skulle ge en osund konkurrens jämfört med andra fastighetsägare. Det är 40 procent som inte hyrs ut av Akademiska Hus.

Eftersom det finns få hyresvärdar är det också svårare att förhandla. Man kan förhandla om längre tid. Men på grund av att det är få hyresvärdar blir det mindre konkurrens, och det blir svårare att förhandla. Vårt förslag skulle egentligen innebära att det blir fler fastighetsägare att hyra av och att det kanske även skulle gå att sänka hyrorna.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Anf. 108 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! I detta ärende har vi ingen annan åsikt än utskottsmajoriteten. Detta är kanske inte den mest spännande rapport som vi har sett från Riksrevisionen. Men systemet med lärosätenas lokalförsörjning är desto intressantare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning

I rapporten sägs det att många lärosäten inte har gjort upp en lokalförsörjningsplan i enlighet med gällande föreskrifter. Göteborgs universitet tar sig fräckheten att i sitt remissvar säga att sådana planer är onödiga, att de ger onödig administration och att det inte behöver upprättas några planer annat än vid nybyggnation och liknande.

Förmodligen har Göteborgs universitet helt rätt. Hela systemet med att Akademiska Hus hyr ut lokaler till universiteten och att detaljerade lokalförsörjningsplaner ska göras upp titt som tätt är resurskrävande och skapar ett berg av administration, som Göteborgs universitet så riktigt påpekar. Dock ska gällande föreskrifter och regler följas. Är de överdrivna ska reglerna ändras och göras ändamålsenliga. Det är rätt fräckt av Göteborgs universitet att säga att man inte tänker följa de regler och förordningar som finns.

I betänkandet står det om en proposition från 1992 som riksdagen fattade beslut om och som fortfarande gäller. Jag tror att en tidigare talare nämnde den. I betänkandet står följande:

"Därför avvecklades myndigheten Byggnadsstyrelsen, medan statligt ägda bolag grundades för att förvalta statens fastigheter. Bolagen skulle ge en avkastning jämförbar med den som uppnås hos privatägda fastighetsförvaltande bolag."

Problemet är att detta inte är en marknad i egentlig mening. Detta började på 80-talet när allting skulle ske enligt marknadslagar. Jag är en varm anhängare av marknadslagarna - på marknaden. Detta är knappt ens en kvasimarknad, om man ska vara ärlig. Staten ska göra vinst på sina egna anslag, sina egna pengar. Har något lärosäte fått för mycket pengar kan man enkelt höja hyrorna och dra in lite extrapengar till staten. Jag säger inte att det görs, men det skulle vara fullt möjligt att göra det.

Frågan är om detta system i längden är rationellt. Jag anser nog, i likhet med någon motionär på detta område, att lärosätena ska få äga sina egna lokaler. Varje liten kontorsskrubb kanske inte blir maximalt utnyttjad, men man slipper en massa administration och en massa planer som ska upprättas. Det är nog en vinst.

En annan viktig fråga som vi borde ta tag i är studenternas bostadsförsörjning. Jag tycker fortfarande att det är vansinnigt att lärosäten som inte kan täcka bostadsförsörjningen åt sina studenter tillåts utöka antalet studieplatser. Det borde vara en självklarhet att alla studenter som börjar på en utbildning får tak över huvudet. Men det är en annan fråga som går utanför detta ämne, och den får vi ta upp vid ett senare tillfälle.

Anf. 109 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag tänkte inleda med att presentera mig. Jag är ny talesperson i Miljöpartiet för frågor om forskning och högre utbildning. Några av er som är ledamöter i utbildningsutskottet har jag hunnit träffa, men långt ifrån alla. Min ordinarie plats som ledamot har jag i ett annat utskott. Men jag hoppas att jag framöver kan få delta och bidra i utbildningsutskottet också, åtminstone i någon mån. Detta är första gången för mig i denna talarstol.

Fru talman! Jag ska säga någonting om dagens ärende också och inte bara tala om mig själv. Vi har en rapport från Riksrevisionen som framför allt handlar om effektiv lokalförsörjning och effektivt lokalutnyttjande. Verksamhet kräver lokaler. Så är det för de flesta verksamheter och självklart även för utbildning och forskning. Effektivitet är naturligtvis helt centralt. Men utbildning och forskning kräver också ändamålsenliga och bra lokaler, annars blir pedagogiken och forskningen lidande. Det innebär självklart i sig ett ineffektivt och dåligt resursutnyttjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning

En föreläsning med hundra eller ett par hundra studenter eller ett seminarium med kanske tio studenter ställer naturligtvis olika krav på lokalerna. Lärosätena har också väldigt stor bredd i sin verksamhet, och kraven på lokaler skiljer sig mellan olika ämnen, fakulteter och institutioner - allt från avancerad labbmiljö till skrivsalar, datorsalar, seminarierum och kontorslokaler, som också nämns i revisionsrapporten. Riksrevisionen berör egentligen den biten ganska ytligt i sin rapport. Men jag tycker ändå att det kan vara värt att nämna att god pedagogik kräver bra lokaler. Rummet och rummets utformning har mycket stor betydelse för det samtal som man för i rummet.

Riksrevisionen pekar i stället på en del brister som lärosätena bör åtgärda. Det gäller att de ska ha en uppdaterad lokalförsörjningsplan, vilket inte alla har. Flera av lärosätena bör också förbättra sitt arbete med en kontinuerlig uppföljning av hur lokalerna kan användas på ett mer effektivt sätt. Men överlag tar lärosätena frågan om lokaler på stort allvar och arbetar aktivt med att få ned kostnaderna för lokaler och få en bättre lokalförsörjning.

Kostnaderna för lokaler är trots allt en av de stora utgiftsposterna inom hela högskolesektorn. Det är en kostnad för staten. Men det är kostnader som naturligtvis förs över på forskarna, som ofta får betala påtagligt höga overheadpåslag på externa medel för att betala bland annat lokalkostnader. Det är kostnader som förs över på studenterna, som får betala med till exempel färre lärarledda lektioner när resurserna går till att betala för lokaler i stället för till bemanning i undervisningen.

Då finns det flera sätt att ge incitament till en effektivare lokalanvändning. Interndebitering är ett sådant verktyg som ger de enskilda fakulteterna och institutionerna incitament att inte överboka lokaler, inte använda överdrivet stora eller dyra lokaler utan i bästa fall hitta de mest lämpade lokalerna i storlek och utformning, oavsett om det rör sig om undervisning eller forskning eller om det är fråga om andra kontorsytor. På samma sätt bör självklart också lärosätena, på rektors- och ledningsnivå, se över hur lokalerna används i stort på universiteten och lärosätena.

Också den största förvaltaren, Akademiska Hus, har utretts av Riksrevisionen. Utredningen ger rekommendationen att Akademiska Hus bör fortsätta att utveckla sitt arbete med att skapa incitament för att sänka kostnaderna.

Lärosätenas lokalförsörjning

Det har väckts en del motioner, dels om att lärosätena ska tillåtas ta över förvaltningen och ägandet av lokaler, dels om att Akademiska Hus i stället borde ges andra ägardirektiv för att på så sätt minska hyreskostnaderna för lärosätena och i förlängningen för studentkårerna.

Men jag tror, precis som tidigare har sagts här, att våra lärosäten nog ska fortsätta att fokusera på det som de är bra på, nämligen att bedriva undervisning och forskning, men kanske inte att i första hand äga och förvalta fastigheter. Kostnaderna bör självklart alltid ses över. Det är i slutändan undervisningen och forskningen - studenterna och forskarna - som får betala. Men det är också helt centralt att en effektiv användning av lokaler kräver goda och ändamålsenliga lokaler.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen och motionerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

It- och postfrågor