Anf. 96 Christer Akej (M)
Herr talman! Vi debatterar nu ett betänkande om landsbygdsfrågor som innehåller dels motioner från allmänna motionstiden, dels regeringens skrivelse utifrån Riksrevisionens rapport om landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013.
Jag har själv i hela mitt liv bott på den skånska landsbygden på Österlen. Till för några år sedan drev jag också aktivt mitt lantbruk. Landsbygden ligger därför mig varmt om hjärtat, och jag kämpar för en levande landsbygd med livskraftiga företag.
Vårt land har omdanats rejält under det senaste seklet. Förr bodde merparten av invånarna på landsbygden, men efterhand har folk lämnat landsbygden och flyttat in till tätorterna. Samhället har förändrats och vi har gått från bondesamhälle till industrisamhälle och nu till tjänstesamhälle.
Företag koncentrerar sin verksamhet för att bli mera konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva. Detta har märkts tydligt inom lantbruket där det har skett en omfattande strukturrationalisering. År 1932 fanns i vårt land 428 600 lantbruksföretag, och 28 procent av dessa hade mindre än 2 hektar åkermark. År 2010 fanns det 71 100 lantbruksföretag och blott 5 procent av dessa hade en areal mindre än 2 hektar. År 1927 var medelarealen 8,7 hektar, och 2010 hade siffran ökat till 37 hektar.
Konsekvensen av detta har blivit att färre har sin utkomst från lantbruket. Antalet sysselsatta inom lantbruket sjönk kraftigt under 50- och 60-talen i samband med en kraftig mekanisering och strukturrationalisering inom jordbruket. I början av 50-talet var nästan en miljon sysselsatta inom lantbruket i vårt land. År 2010 var siffran 177 000.
Herr talman! Omdaningen av landsbygden är en svår utmaning, men det gäller att inte ge upp. På landsbygden finns fina och lugna boendemiljöer nära naturen och långt från storstadens stress. Dessutom är kostnadsläget oftast lägre på landsbygden, vilket gör att man kan skaffa en rymligare bostad till lägre kostnad. Det finns då utrymme att i stället prioritera annat i sin livsföring. Det gäller därför att skapa förutsättningar för att fler ska kunna bo och utöva en verksamhet på landsbygden.
All kraft måste sättas in för att stimulera och uppmuntra till verksamhet som ger en levande landsbygd. Det finns många saker att göra. Sannolikt är det rimligt att på landsbygden främst fokusera på mera småskalig verksamhet där man kan bygga upp olika nischer. Det gäller därför att skapa förutsättningar för just detta.
Regelverken måste vara enkla så att det är lätt att starta och driva företag. Den som satsar på företagande måste känna uppmuntran och stöd från samhället. Regelverken ska vara tydliga och enkla. Regeringen har jobbat mycket med frågan om regelförenklingar, och det finns en tydlig målsättning. Vidare får skattesystemet inte vara utformat så att det på ett onödigt sätt belastar företagen. Våra företag ska kunna konkurrera på lika villkor gentemot sina konkurrenter i andra länder. Därför har det varit viktigt att ta bort förmögenhetsskatten, sänka bolagsskatten och arbetsgivaravgiften och dessutom ta bort handelsgödselskatten för lantbrukarna.
Regeringen har stärkt landsbygden med 2,2 miljarder kronor årligen genom sänkta inkomstskatter, sänkta arbetsgivaravgifter, djurvälfärdsersättning och sänkt slakteriavgift. Tillsynen från det offentliga inom olika sektorer som miljö och djur får heller inte onödigt belasta företagen. Det är viktigt att tillsynen är utformad så att den som sköter sig och bedriver en verksamhet med hög kvalitet uppmuntras. Tillsynen ska fokuseras på områden där det finns problem, och åtgärder måste sättas in.
Herr talman! Ett viktigt område för en fungerande landsbygd är en väl utbyggd infrastruktur. Regeringen tar nu rejäla tag och satsar historiskt mycket, 522 miljarder, på utbyggnad och underhåll av infrastrukturen under kommande planperiod. Till detta kommer satsningar på speciella projekt i kommuner och landsting. En levande landsbygd förutsätter att det är lätt att transportera såväl personer som gods dit och därifrån. Det ska vara lätt att arbetspendla till närliggande orter. Det måste gå att bo på landsbygden och jobba på annat ställe. En väl fungerande kollektivtrafik är ett stort plus för landsbygden. Det kommer inte att vara möjligt att överallt erbjuda kollektivtrafik, utan man kommer på landsbygden att vara beroende av bil och lastbil för sina transporter. Det är därför viktigt att de inte straffbeskattas. Vi säger bestämt nej till en ny lastbilsskatt, och vi motsätter oss kraftiga höjningar av drivmedelsskatterna.
En annan infrastruktur, bredbandet, är helt avgörande för ett boende på landsbygden. Regeringen gör nu rejäla satsningar i landsbygdsprogrammet just för att stödja utbyggnaden av bredband. Stöden för detta kommer att fördubblas.
Allmänt innehåller landsbygdsprogrammet ett antal viktiga områden för utveckling av landsbygden. Det kommande landsbygdsprogrammet har ökats med nästan 1 miljard till totalt drygt 36 miljarder, detta tack vare en rejält ökad satsning från regeringen. EU minskar sitt engagemang, och då har regeringen valt att gå in och med råge täcka upp den minskningen. Regeringen svarar nu för 57 procent av programmets finansiering.
Utöver en fördubblad satsning på bredband innehåller landsbygdsprogrammet också stöd till ökad service på landsbygden, såsom handel och mackar. År 2005 fattade riksdagen beslut om att alla mackar oavsett storlek skulle erbjuda alternativt bränsle. Följden av det blev en mackdöd på landsbygden då de mindre mackarna inte klarade av det utan valde i stället att stänga. Nu har regeringen gjort en ändring och lättat på kraven.
I landsbygdsprogrammet finns ett investeringsstöd till om-, ny- och tillbyggnad av stallar för nöt, svin, får, höns, kycklingar och getter. Det finns också en djurvälfärdspeng inte bara till suggor med 1 000 kronor, som tidigare, utan även till kor med 220 kronor och tackor med 300 kronor. Vidare innehåller landsbygdsprogrammet innehåller stöd till ekologiskt jordbruk samt satsningar på natur- och kulturmiljöer, idrottsanläggningar, matupplevelser och rekreation.
Herr talman! Matlandet Sverige har haft som målsättning att skapa ökad sysselsättning, nya företag, ökad export, god mat, fler upplevelser och ökad turism på landsbygden. Satsningarna har gjort att 9 000 fler i dag jobbar inom dessa områden. En viktig del är reexporten, alltså att förädla importerade livsmedel som sedan exporteras igen. På landsbygden har startats flera butiker med småskalig livsmedelsförsäljning. På så sätt kortas vägen mellan producent och konsument, och konsumenten får en färskare produkt som inte behöver några tillsatser för att hålla sig.
Vi Moderater vill tillåta gårdsförsäljning av öl och vin. Den lokala produktionen av öl och vin ökar, och vi ser det som naturligt att producenter i vårt land i likhet med producenter i andra EU-länder får sälja sina produkter hemma på gården. Livsmedelsindustrin är den fjärde största tillverkningsindustrin i vårt land. Antalet företag inom sektorn ökar samtidigt som de större företagen genom rationaliseringar minskar antalet anställda. Det innebär att vi får en utveckling mot en förhållandevis större andel små företag inom sektorn, alltså ökad småskalighet.
Då det gäller att uppmuntra lokal produktion och närodlat har det offentliga och handeln en viktig roll. Det offentliga är en stor uppköpare och måste i sina upphandlingar av livsmedel ställa samma krav som de som gäller för produktionen av livsmedel i Sverige. Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger nu större möjligheter för det offentliga att ställa precisa krav. Upphandlingarna får heller inte göras för stora så att enbart stora företag kan vara med och konkurrera.
Handeln har en viktig uppgift att marknadsföra och fokusera mer på svenskproducerade livsmedel. Här spelar märkningen en viktig roll så att konsumenten får veta var olika livsmedel producerats och under vilka betingelser. Därmed kan konsumenten själv lättare avgöra vad han eller hon vill köpa.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)