Näringsutskottets betänkande

2021/22:NU13

Krav på rapportering av betalningstider

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet.

Utskottet förslår dessutom ett tillkännagivande med anledning av motions­yrkanden om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas. Utskottet föreslår vidare att övriga motionsyrkanden avslås.

I betänkandet finns två reservationer (S, M, V, L, MP). I en reservation föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande (S, V, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:50 Krav på rapportering av betalningstider.

Sju yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Krav på rapportering av betalningstider

Propositionen

Motionerna

Bakgrund

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Uppföljning och utvärdering, punkt 2 (S, V, MP)

2.Rapportering, punkt 3 (M, L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rapportering av betalningstider.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:50.

2.

Uppföljning och utvärdering

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3,

2021/22:4300 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2021/22:4304 av Camilla Brodin m.fl. (KD) och

2021/22:4312 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 1 (S, V, MP)

3.

Rapportering

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:4312 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 2 (M, L)

Stockholm den 13 januari 2022

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Peter Helander (C), Anders Frimert (S), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Lorena Delgado Varas (V) och Amanda Palmstierna (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:50 Krav på rapportering av betalningstider. Fyra motioner har väckts med anledning av propositionen. I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag och i bilaga 2 finns regeringens lagförslag.

Utskottets överväganden

Krav på rapportering av betalningstider

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet. Vidare tillkännager riksdagen det utskottet anför om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas. Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

Jämför reservation 1 (S, V, MP) och 2 (M, L).

Propositionen

Övergripande om regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen ett förslag till ny lag om rapportering av betal­nings­tider. Förslaget syftar till att bryta utvecklingen mot allt längre betal­nings­tider i näringslivet och därmed skapa bättre förutsättningar för mindre svenska företag att utvecklas och växa. Enligt lagen ska företag som är bildade enligt svensk rätt och som har fler än 250 anställda årligen till Bolagsverket rapportera uppgifter om betal­nings­tider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. Upp­gifterna ska avse den genomsnittliga avtalade betalningstiden, den genom­snitt­liga faktiska betal­ningstiden och den andel fakturor som har betalats efter utgången av avtalad betalningstid. Uppgifterna ska redovisas var för sig för före­tag med 0–9 anställda, 10–49 anställda och 50–249 anställda. De rappor­terade uppgifterna ska publiceras och vara sökbara i ett register. Vidare ska Bolags­verket kunna förelägga ett rapporterings­skyldigt företag som inte har rappor­terat in uppgifter att fullgöra rapporterings­skyldigheten. Ett sådant före­lägg­ande ska få förenas med vite. Frågor om utdömande av vite ska prövas av Bolags­verket.

Regeringen beslutade hösten 2021 att begära ett yttrande från Lagrådet över det lagförslag som finns i propositionen. Lagrådet hade inga synpunkter på förslaget.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.

Uppföljning och utvärdering

I propositionen anförs att de rapporteringsskyldiga företagen kommer att behöva en viss omställningstid för att bl.a. kunna anpassa sina redovisnings­system. Vidare behöver Bolagsverket tid för att kunna skapa den digitala tjänst som företagen ska rapportera till. Därför ska bestämmelserna om rappor­terings­­skyldigheten tillämpas första gången för redovisningsperioden fr.o.m. den 1 juli 2022 t.o.m. den 30 juni 2023.

Av propositionens avsnitt där regeringen redogör för den del av lagförslaget som rör rapporteringens omfattning framgår att den nya lagen bör följas upp och utvärderas efter en tid. I propositionens avsnitt Konsekvensanalys uppges därefter att uppföljningen och utvärderingen bör göras tre år efter den första rapporteringen enligt lagen. Regeringen bedömer att en utvärdering efter tre år tydligare kan visa vilken effekt rapporterings­skyldig­heten har haft på utvecklingen av betalningstiderna jämfört med uppföljning efter en kortare period samt att utvärderingen kan göras inom befintlig anslagsram.

Rapportering

I propositionen framhålls att det är angeläget att utvecklingen av betalnings­tiderna får den uppmärksamhet som krävs för att öka pressen på företagen att förkorta sina betalningstider. Den chansen anges öka om alla företag redovisar sina uppgifter vid samma tidpunkt. Rapportering vid en och samma tidpunkt inne­bär också – till skillnad från ett rapporteringskrav som är kopplat till räkenskapsåret – att det blir enkelt att följa hur betalningstiderna utvecklar sig år för år eftersom rapporteringen avser fakturor som betalas under samma rappor­teringsperiod. Mot bakgrund av detta gör regeringen bedömningen att rappor­teringsperioden bör vara densamma för samtliga företag och att rappor­te­ringsperioden bör sträcka sig fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 30 juni följande kalen­derår. Regeringen bedömer vidare att rapporteringstidpunkten bör vara den 30 september varje år vilket gör att företagen får tre månader på sig att samman­ställa informationen efter rapporteringsperiodens slut.

I propositionen framhåller regeringen att ett rapporteringskrav visserligen kommer att medföra viss ökad administrativ börda för de rapporterings­skyldiga företagen, men att intresset av att förslaget får så stor genomslagskraft som möjligt väger tyngre än den ökade administrativa bördan för berörda företag. Mot denna bakgrund anser regeringen att gränsen för vilka företag som ska omfattas av rapporteringsskyldigheten bör dras vid 250 anställda.

Redovisade tillkännagivanden

I propositionen redovisar regeringen sin bedömning av två tillkännagivanden från riksdagen som rör betalningstider. Våren 2013 tillkännagav riksdagen för reger­ingen att den skulle återkomma med förslag om hur de små och medel­stora företagens ställning fortsatt kan stärkas avseende betalningstider, däri­bland med förslag till lagstiftning som inte tillåter längre betalfrister än 30 dagar i förhållanden näringsidkare emellan (bet. 2012/13:CU6, rskr. 2012/13:144). Ett motsvarande tillkännagivande beslutades av riksdagen även det påföljande året (bet. 2013/14:CU20, rskr. 2013/14:201). I propositionen anförs att det mot denna bakgrund tillsatts en utredning och att flera prome­mo­rior från olika myndigheter har tagits fram.

I propositionen föreslås en ny lag om rapportering av betalningstider som regeringen uppger syfta till att bryta utvecklingen mot allt längre betalnings­tider i näringslivet och skapa så goda förutsättningar som möjligt för mindre svenska företag att utvecklas och växa. I och med detta anser regeringen att de nämnda tillkännagivandena är slutbehandlade.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4312 framhåller Lars Hjälmered m.fl. (M) att betalningar ska följa avtalade tider och det ska finnas en förutsägbarhet mellan de avtalade parterna. I motionen pekar motionärerna på ett antal problem med de föreslagna reglerna och förordar därför två tillkännagivanden. I yrkande 1 anförs att regeringen bör överväga ifall rapporteringen ska följa räkenskaps­året och i yrkande 2 föreslås att en utvärdering av lagen bör genomföras en lämplig tid efter att den trätt i kraft.

I kommittémotion 2021/22:4300 välkomnar Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) att regeringen lägger fram förslag om kortare betaltider i linje med det riksdagen tidigare efterfrågat. Motionärerna förordar samtidigt ett till­kännagivande om att regeringen bör följa upp och utvärdera utfallet av de nya reglerna.

I kommittémotion 2021/22:4304 anför Camilla Brodin m.fl. (KD) att de ställer sig bakom regeringens lagförslag men att det samtidigt är viktigt att syftet med de nya reglerna uppnås. Motionärerna förordar därför ett till­kännagivande om att den nya lagen bör utvärderas tre år efter att den trätt i kraft.

I kommittémotion 2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L) framförs att Liberalerna delar regeringens ambition om att underlätta för små och medel­stora företag att växa och utvecklas genom att minska byråkratin och för­korta betalningstiderna. I motionen förordas dock tre tillkännagivanden. I yrkande 1 anförs att rapporteringen bör följa räkenskapsåret, i yrkande 2 att reger­ingen bör överväga ifall gränsen för rapporteringsskyldigt företag bör höjas till 499 anställda och i yrkande 3 att en utvärdering av lagen bör genom­föras efter att den trätt i kraft.

Bakgrund

Övergripande om redovisade tillkännagivanden

I samband med att konstitutionsutskottet våren 2017 behandlade regeringens skri­velse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen framhöll kon­stitu­tions­utskottet att det utskott som berörs lämpligen redovisar sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett till­kännagivande (bet. 2016/17:KU21). Vidare påpekade konstitutions­utskottet att om regeringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför framtagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invändningar mot den hantering som redovisats.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Regeringens lagförslag

      Uppföljning och utvärdering

      Rapportering.

Regeringens lagförslag

Det är sedan länge känt att långa betalningstider och sena betalningar har en negativ inverkan på det svenska näringslivets funktionssätt. När betalningar görs efter den avtalade betalningsdagen leder det till försämrad likviditet för leverantörerna, vilket i sin tur ofta leder till att de får sämre möjligheter att driva och utveckla sina verksamheter. Det är utskottets uppfattning att denna typ av hinder bör undanröjas så att företag får bättre möjligheter att växa och skapa nya jobb. Utskottet välkomnar därför regeringens proposition som innehåller förslag som ska motverka sena betalningar och bryta den negativa utvecklingen mot allt längre betalningstider.

I propositionen redovisas vidare två tillkännagivanden som slutbehandlade i vilka riksdagen tidigare bl.a. efterfrågat regler för att bryta utvecklingen av allt längre betalningstider i näringslivet.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag och har vidare inget att invända mot regeringens bedömning när det gäller de tillkänna­givanden som redovisas i propositionen.

Propositionen tillstyrks därmed.

Uppföljning och utvärdering

Ett enigt utskott har i det föregående ställt sig bakom regeringens proposition om krav på rapportering av betalningstider. Syftet är att komma till rätta med allt längre betalningstider i näringslivet som på flera sätt hämmar många företags möjligheter att växa och skapa nya jobb. Problemet är extra tydligt för mindre företag som är i behov av likviditet för att växa samtidigt som de inte har samma möjlighet till finansiering som större företag. Utskottet ser där­för positivt på att regler som avser att bryta denna utveckling nu införs. Sam­tidigt vill utskottet framhålla vikten av att lagstiftaren är mycket restriktiv med att belasta näringslivet med mer byråkrati och fler lagar att förhålla sig till. Eftersom den föreslagna lagen innebär ökad administrativ börda för företag instämmer utskottet i det som anförs i motionerna 2021/22:4292 (L) yrkande3, 2021/22:4300 (SD), 2021/22:4304 (KD) och 2021/22:4312 (M) yrkande 2 om att det är angeläget att regeringen efter en tid tar reda på om syftet med den nya lagen verkligen uppnåtts och att reglerna inte påverkar den svenska kon­kurrenskraften negativt. Utskottet noterar att reger­ingen i propo­sitionen visser­ligen nämner att regelverket bör följas upp och utvärderas tre år efter den första rappor­te­ringen. Detta anges dock inte med tydlighet i samband med att regeringen redogör för sina förslag och bedöm­ningar och det framgår inte heller med tydlighet hur regeringen tänkt sig att en uppföljning och utvärdering ska gå till. Det är uppenbart att regeringen inte fäst särskilt stor vikt vid denna angelägna fråga som enligt utskottets uppfattning måste vara en grundläggande utgångspunkt när regler som innebär betungande admini­stra­tion för företag införs.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är nödvändigt att riksdagen genom ett tillkännagivande tydliggör för regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system som inrättas till följd av reglerna. Regeringen bör göra detta inom en lämplig tid med fördel i enlighet med det som nämns i propositionen – efter den första rapporteringen.

Detta bör riks­dagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Rapportering

Utskottet konstaterar åter att ett enigt utskott ställt sig bakom regeringens proposition. I motioner som väckts med anledning av propositionen anförs dock att vissa delar av lagförslaget borde ha utformats på ett annat sätt och att riksdagen bör rikta tillkännagivanden till regeringen där den uppmanas att överväga vissa ändringar. I motionerna 2021/22:4292 (L) yrkande 1 och 2021/22:4312 (M) yrkande 2 anförs att rapporteringsperioden, till skillnad från vad regeringen föreslår bör följa räkenskapsåret, och i motion 2021/22:4292(L) yrkande 2 förordas att gränsen för att ett företag ska bli rapporterings­skyldigt bör gå vid 499 anställda. Utskottet vill framhålla att det i nuläget inte har några invändningar mot de avvägningar som görs i propositionen när det gäller vare sig rapporteringsperiod eller var gränsen för vilka företag som ska rapportera bör gå. Utskottet ser dock fram emot att framöver ta del av regeringens uppföljning och utvärdering av den nya lagen.

Motionerna avstyrks därmed. 

Reservationer

1.

Uppföljning och utvärdering, punkt 2 (S, V, MP)

av Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Mathias Tegnér (S), Åsa Eriksson (S), Anders Frimert (S), Lorena Delgado Varas (V) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3,

2021/22:4300 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2021/22:4304 av Camilla Brodin m.fl. (KD) och

2021/22:4312 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Som framgår av det föregående har ett enigt utskott ställt sig bakom regeringens proposition där en ny lag föreslås för att bryta utvecklingen av allt längre betalningstider i näringslivet. Vi kan dessutom konstatera att det i pro­po­sitionen nämns att den föreslagna lagen bör följas upp och att systemet med rapportering bör utvärderas tre år efter den första rapporteringen enligt lagen. Vi instämmer i regeringens bedömning att den nya lagen bör följas upp och utvärderas och har inget att invända mot den bedömning som regeringen gör när det gäller den tid som bör förflyta innan uppföljningen görs.

I samtliga motioner som väckts med anledning av propositionen anförs att den nya lagen bör följas upp och utvärderas. I en motion förordas dessutom att detta bör göras tre år efter att den nya lagen trätt i kraft. Eftersom reger­ingen i propositionen faktiskt anger att en uppföljning och utvärdering bör göras ser vi ingen anledning att riksdagen upprepar detta i ett tillkännagivande. Att för­orda ett sådant beslut från riksdagen kan enligt vår uppfattning inte ses som annat än slöseri med stats­förvaltningens tid och resurser och därmed även med skattebetalarnas pengar. Utskottet bör självklart utgå från att regeringen följer det som anges i propositionen. Således finns det inget behov av att utskottet förordar att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den nya lagen bör utvärderas.

Motionerna avstyrks därmed.

2.

Rapportering, punkt 3 (M, L)

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Arman Teimouri (L) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 1 och

2021/22:4312 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motion

2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi åter framhålla att vi ser positivt på att regler införs för att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider i näringslivet. Vi är som sagt angelägna om att det skapas så goda förutsättningar som möjligt för svenska företag att utvecklas och växa. Vi menar dock att vissa delar i regeringens lag­förslag hade kunnat utformas på ett annat sätt som innebär mindre betungande admi­nistration för berörda företag. Under remissrundan har det framförts kritik som t.ex. rör den tidsperiod som redo­vis­ningen av betalningstider ska avse. I likhet med vad flera remissinstanser anfört menar vi att redovisningen bör följa räken­skaps­året och inte, som regeringen föreslår i propositionen, ha brytpunkt mitt i sommaren och krav på rapportering senast i september. Vi ser gärna en sådan förändring i den nya lagen för att reglerna inte ska få mer inverkan på de berörda företagen än nödvändigt.

Eftersom vi anser att alla lagar och regler som införs ska vara utformade på ett sådant sätt att de skapar så lite administrativ börda som möjligt för företag menar vi att regeringen bör överväga ifall rapportering som följer räkenskaps­året är mer lämpligt än det som nu föreslås.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:50 Krav på rapportering av betalningstider:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rapportering av betalningstider.

Följdmotionerna

2021/22:4292 av Arman Teimouri m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rapporteringen bör följa räkenskapsåret och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall gränsen för rapporteringsskyldigt företag bör höjas till 499 anställda och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av lagen efter dess ikraftträdande bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4300 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen efter införandet av krav på rapportering av betaltider bör följa upp och utvärdera utfallet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4304 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att göra en utvärdering av lagen om krav på betalningstider och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4312 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall rapporteringen ska följa räkenskapsåret och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av lagen efter dess ikraftträdande bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag