Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2012/13:KU22

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 april 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Kommunala och regionala frågor(pdf, 305 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2012/13:22 Kommunala och regionala frågor

Beslut

Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU22)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 44

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-03-19
Justering: 2013-03-21
Trycklov: 2013-04-09
Trycklov till Gotab och webb: 2013-04-10
Trycklov: 2013-04-10
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:KU22

Alla beredningar i utskottet

2013-03-07, 2013-03-19

Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU22)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-04-17
Stillbild från Debatt om förslag 2012/13:KU22, Kommunala och regionala frågor

Debatt om förslag 2012/13:KU22

Webb-tv: Kommunala och regionala frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jonas Åkerlund (SD)
Anf. 162 Jonas Åkerlund (SD)
Fru talman! I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet 46 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2011-2012. Det gäller i huvudsak frågor om kommunalt partistöd, om återkallelse av uppdrag i nämnder i styrelser, om tjänstledighet från förtroendeuppdrag och andra frågor av liknande karaktär. Då jag har andledning att tro att andra talare tämligen omsorgsfullt kommer att redogöra för utskottets överväganden kommer jag att hålla mig till vår reservation, som jag härmed yrkar bifall till. Den gäller demokratin. Vi berörde för en kortare stund sedan vikten av demokratin och hur glada vi är för att den blev genomförd i Sverige, men den lever inte av sig själv. Demokratin förutsätter faktiskt att det finns folk som är beredda att verka för den. Oroväckande ser man då och då från olika håll runt om i landet, där många företrädare för kommuner märker att det är svårt att få folk att ställa upp och ta ett uppdrag. Många lämnar sina uppdrag, och det kan finnas många anledningar till det, men det är oroväckande att många tycker att det kanske finns en hotbild eller, värst av allt, att det inte känns meningsfullt. Många i mindre kommuner tycker inte att det efterfrågas ett engagemang i de kommunala angelägenheterna. Det är rätt lätt att förstå en sådan person om man är i en kommun där man är invald i fullmäktige men inte får ta del av särskilt mycket mer. Då är steget till att lämna ganska kort eftersom det ofta är ett ganska högt pris man får betala för att engagera sig i en demokratiskt vald församling. Det vi vill göra i stället är en förändring som gäller representation i nämnder, utskott och styrelser. Vi tror att det vore värdefullt om man fick närvarorätt även om man representerar en liten minoritet, så att man åtminstone till den egna partigruppen kan redogöra för vad som faktiskt har sagts. Det kan också vara bra med yttranderätt, så att man åtminstone kan få tillfälle att framföra vad den grupp man representerar har tyckt. Däremot är det självfallet att vi inte när det gäller förslagsrätt eller rösträtt vill sätta valresultatet ur funktion. Som vi skriver i vår reservation: "I diskussionerna som föregår beslut är det rimligt att alla representerade partier får föra fram de åsikter de fått mandat av medborgarna att lyfta. Jag vill särskilt framhålla att detta är viktigt då vissa beslut tas direkt av nämnder och arbetsutskott, och således aldrig lyfts i den större församlingen. Dessutom är det i de olika nämnderna som de verkliga diskussionerna sker, och det är där alla fakta lyfts och klargörs, i beredningen av olika ärenden som senare ska upp till beslut. Utan att själva ha en representant närvarande vid dessa diskussioner är det svårt för enskilda partigrupper att fatta väl underbyggda beslut och ta ställning i frågor." I det läge som vi har i Sverige i dag, där vi dess värre kanske börjar ta demokratin för självklar, är det viktigt att vi gör vad vi kan för att värna den. I detta anförande instämde Sven-Olof Sällström (SD).
Phia Andersson (S)
Anf. 163 Phia Andersson (S)
Fru talman! I detta betänkande, KU22, behandlas kommunala och regionala frågor. Det är ett betänkande som vi socialdemokrater inte har några reservationer i. Jag yrkar därför redan inledningsvis bifall till förslaget i betänkandet. Men jag vill ändå uppehålla mig vid någon fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Flera motioner i detta betänkande handlar om kommunsammanslagningar och regionalisering. Alla dessa motioner är skrivna i syfte att föreslå förändringar för att möta framtidens utmaningar vad gäller samhällsservice och styrning och hur detta kan samordnas på bästa sätt. Varje riksdagsår förekommer motioner som berör dessa frågor, och varje gång dessa motioner behandlas i riksdagen avslås samtliga motioner i avvaktan på en pågående utredning eller beredning i Regeringskansliet. Det återkommer i varje betänkande i dag, märker jag. Vi kan se på vad som har hänt efter den 1 januari 1997, när Skåne län bildades på försök, och två år senare, när Västra Götalands län bildades på försök. Frågorna om landets indelning i kommuner och regioner samt länsindelningar har stötts och blötts i olika utredningar. Riksdagen fattade dock beslut våren 2010 om att permanenta försöksverksamheterna i Skåne och Västra Götaland samtidigt som även Halland och Gotlands kommun gavs samma ansvar. Det innebar att de tre berörda landstingen och Gotlands kommun fick ansvar för det regionala tillväxtarbetet och den regionala transportinfrastrukturplaneringen. Den 27 februari 2007 överlämnade Ansvarskommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft . Ansvarskommitténs betänkande remissbehandlades, och yttranden kom in från över 500 remissinstanser i landet. Ansvarskommittén lämnade förslag som berörde hela samhällsorganisationen. Förvaltningskommittén överlämnade i december 2008 sitt slutbetänkande Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning med bland annat förslag om att organisera om länsstyrelserna till betydligt färre myndigheter. Regeringen beslutade i juni 2009 att tillsätta en utredning om en översyn av statlig regional förvaltning med mera med uppdrag att se över möjligheten att i ökad utsträckning koordinera viss statlig verksamhet med landstingsindelning. I december 2012 överlämnade utredaren sitt slutbetänkande Statens regionala förvaltning, förslag till en angelägen reform . Detta betänkande bereds nu i Regeringskansliet. På uppdrag av regeringen åkte den före detta regiondirektören i Västra Götaland runt i landet för att samtala med landets landsting om eventuella önskemål om sammanslagningar. Resultatet av det blev att landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 2008 ansökte om att de tre landstingen skulle slås samman till ett landsting. Jämtlands läns landsting ansökte samma år om att bilda ett nytt landsting där Ånge och Sundsvalls kommuner skulle ingå. Gävleborg, Dalarna och Uppsala läns landsting ansökte 2008 om att de tre landstingen samt Örebro läns landsting skulle läggas samman. Kammarkollegiet avstyrkte samtliga ansökningar men förordade samtidigt fortsatt utredning. Fru talman! Det blir allt tydligare att denna viktiga fråga om hur landets samhällsservice och styrning ska vara organiserad är för viktig för att styckas upp i en mängd utredningar utan samordning. I samband med behandlingen av propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län våren 2010 avstyrkte konstitutionsutskottet Socialdemokraternas motion om att regeringen borde återkomma med en helhetslösning av regionfrågan. Det är därför med stor tillfredsställelse som vi nu i konstitutionsutskottet enats om att det finns behov av att behandla dessa frågor utifrån ett helhetsperspektiv, och utskottet förutsätter att regeringen anammar ett sådant helhetsperspektiv i den fortsatta beredningen. Med detta sagt, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i dess helhet i betänkandet.
Stefan Käll (FP)
Anf. 164 Stefan Käll (FP)
Fru talman! En levande demokrati går inte att föreställa sig utan en fungerande lokal demokrati. På många sätt kan man rent av säga att den lokala demokratin även i en enhetsstat som Sverige är folkstyrets själva grund. Det är viktigt att hela tiden hålla diskussionen levande om hur den kommunala demokratin kan utvecklas och förbättras. Och att den diskussionen pågår visas av bredden i de ämnen som tas upp i det betänkande som vi här behandlar. De flesta av motionerna avstyrks därför att det redan pågår ett utredningsarbete. Faktum är att den kommunala demokratin är inne i ett ganska intensivt reformskede. År 2011 ökade möjligheterna till kommunala folkomröstningar genom medborgarinitiativ. År 2012 lade utredningen för förstärkning av den lokala demokratins funktionssätt fram ett brett batteri av reformförslag, från nämndernas sammansättning till partistöd och annat därtill. Just nu pågår ytterligare en utredning. En särskild utredare ska föreslå en modernisering av kommunallagen. Utredaren ska lägga fram ett delbetänkande 2013 och vara färdig 2015. Till detta kommer en översyn av det kommunala valsystemet, som vallagskommittén har gjort. Dessa frågor debatterades i utskottet så sent som i förra veckan. Med ett undantag är konstitutionsutskottet överens om att motionerna borde avslås mot bakgrund av bland annat dessa reformprocesser som pågår. Låt mig därför bara få tillfälle att kommentera en fråga, nämligen den om kommunalt partistöd. Partistöd behövs för att de förtroendevalda ska få rimliga möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Men frågan är principiellt viktig. Det handlar ju om att de politiska partierna genom fullmäktigebeslut ger sig själva bidrag. Det är därför viktigt att det finns ett tydligt regelverk som gör att det inte uppstår misstankar om att pengarna fördelas på orättvisa grunder. Vad händer till exempel om ett parti som har blivit inröstat i fullmäktige inte ställt upp med kandidater? Här har kommunerna spretat åt olika håll. En del kommuner har vägrat betala ut partistödet. Vissa har reducerat partistödet efter olika beräkningsmodeller. Andra kommuner har betalat ut hela partistödet. Men när ett partistöd ska betalas ut till ett parti som saknas i fullmäktige uppstår nästa fråga: Vem ska då vara rättmätig ägare av pengarna? Låt oss gå tillbaka till grundfrågan. Varför finns det kommunala partistödet? Jo, för att de förtroendevalda ska få möjlighet att fullgöra sitt uppdrag. Men om det inte finns några förtroendevalda alls? Många väljare har med rätta uppfattat det som stötande att kommunens skattemedel skickas som partistöd till partier som över huvud taget inte existerar på kommunal nivå. Det är också stötande att praxis har sett så olika ut mellan kommunerna. Det är därför med tillfredsställelse jag ser att Kommittén om förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt har tagit sig an denna fråga och gett förslag till lagreglering. Exakt hur lagstiftningen ska se ut får vi återkomma till eftersom beredning pågår. Men för allmänhetens tilltro till att systemet är objektivt, rättvist och neutralt är det viktigt att reglerna blir tydliga. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Per-Ingvar Johnsson (C)
Anf. 165 Per-Ingvar Johnsson (C)
Fru talman! Jag ska i mitt inlägg i debatten om konstitutionsutskottets betänkande om kommunala och regionala frågor koncentrera mig på två områden: frågan om en regionaliseringsreform och frågan om hur man får använda begreppet "stad". Jag gör det här för att belysa frågorna från ett regionalt och ett lokalt perspektiv, Region Skåne respektive Åhus. Betänkandet som vi har behandlat i konstitutionsutskottet är ett yttrande över 46 motioner från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Som jag uppfattar det är nästan alla överens om att Sverige behöver en regionaliseringsreform. Därför har också ett stort antal utredningar genomförts avseende både landstingen och den statliga indelningen med länsstyrelser och andra myndigheter. Vi i Centerpartiet arbetar för att vi ska komma framåt utifrån de utredningar som gjorts. Visst måste vi lyfta upp och lyssna på kritik som finns mot de olika utredningsförslagen. Men vi behöver naturligtvis också komma till beslut. Själv har jag som landstings- och regionpolitiker medverkat i arbetet med att skapa Region Skåne. Skåne var först i landet med en regionbildning. Det var ett arbete som tog mycket tid för oss som var inblandade. Huvuddelen av två mandatperioders politiska arbete behövdes för att genomföra förändringarna. Allt har inte blivit bättre i Skåne. Men ur demokratisk synpunkt är det angeläget att debatten och besluten om regional utveckling och om infrastruktur sker i regionerna i stället för i statliga myndigheter. I Skåne har utvecklingen av infrastrukturen och kollektivtrafiken varit den stora fördelen med Region Skåne. Det regionala demokratiska inflytandet har i de här frågorna varit en stor framgång. En fråga som lyfts fram i en riksdagsmotion som vi behandlat är hur man får använda begreppet "stad". Själv har jag fått frågan belyst av riksdagens utredningstjänst genom att fråga om vi som bor i Åhus får kalla Åhus för en stad. Åhus var en gång en dansk stad. I Sverige har Åhus under 1900-talet varit ett municipalsamhälle, en köping och en kommun fram till 1970-talet. Nu är det en ort i Kristianstads kommun. Det svar jag fått från riksdagens utredningstjänst på min fråga och som vi nu också har med i konstitutionsutskottets betänkande är att det står en ort fritt att använda sig av begreppet "stad". Vi får alltså kalla Åhus för en stad. Det är en liten fråga i vårt betänkande. Men nu har den blivit utredd och klargjord. Fru talman! Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet om regionala och kommunala frågor.
Cecilia Brinck (M)
Anf. 166 Cecilia Brinck (M)
Fru talman! I detta motionsbetänkande behandlas många olika frågor av kommunal och regional karaktär. Som vi tidigare har hört har utskottet valt att avstyrka motionerna eftersom det pågår utredningsarbete i de allra flesta fall. Jag vill ändå uppehålla mig en liten stund vid några av de förslag som framförs i motionerna. Det första av dem handlar om möjligheten att vara tjänstledig under kortare tid från förtroendeuppdrag. Den frågan har behandlats av konstitutionsutskottet vid flera tidigare tillfällen, men vi har aldrig funnit några skäl att frångå den ordning som gäller i dag och som regleras i 4 kap. kommunallagen. Det kan i förstone verka tilltalande att ge förtroendevalda möjlighet att vara tjänstlediga under kortare tid. Det känns modernt och flexibelt, och tanken är att det skulle minska antalet avhopp från kommunala uppdrag. Det kanske det skulle. Kanske fler människor skulle behålla sina uppdrag om de hade möjlighet att vara borta under en kortare tid för studier på annan ort, eller vad det nu kan vara för någonting. Problemet är bara att en sådan ordning tar ifrån väljarna deras exklusiva rätt att utse ledamöter i kommunfullmäktige och överför delar av den rätten till kommunfullmäktige. Det är en rätt som kommunfullmäktige i dag har när det gäller, i vissa fall, ledamöter i kommunala nämnder och beredningar under fullmäktige. När det gäller sådana ledamöter kan fullmäktige i dag besluta att uppdraget får behållas till mandatperiodens slut, även om den som innehar det lämnar kommunen. Skillnaden är dock att det här är uppdrag som fullmäktige förfogar över och utser ledamöter till. De är inte direktvalda. Väljarna har inte utsett ledamöter i de här nämnderna och beredningarna. Vi menar att väljarnas exklusiva rätt att utse ledamöter i fullmäktige i allmänna val inte får inskränkas. Fru talman! Kommunal organisation och kommunindelning är ständigt aktuella ämnen, inte bara bland oss nuvarande och tidigare kommunalpolitiker. I årets motionsflora finns det till exempel förslag om en ökad möjlighet för de kommuninvånare som vill bilda en egen kommun att göra det, att så att säga avknoppa sig från storkommunen, om att slå samman kommuner och om olika former för kommunal samverkan. Detta är viktiga frågor som berör människor i deras vardag. Dock är det så att de här frågorna har utretts ganska nyligen, bland annat inom ramen för Ansvarskommitténs arbete och av Kommittén om förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt. Den bereds i Regeringskansliet just nu, och vi menar att resultatet av det beredningsarbetet bör inväntas. Fru talman! Vi har slutligen den segslitna frågan om en regionaliseringsreform, det vill säga hur den statliga verksamheten ska organiseras ute i landet. Jag vill inte gå in i detaljer; det skulle föra väldigt långt, och jag tror att vi är oeniga när det gäller hur en sådan regionaliseringsreform skulle kunna se ut. Jag kan bara konstatera att den berör många. Vi har många motioner i ärendet. Ansvarskommitténs arbete lämnade så att säga ingen oberörd. Den statliga organisationen har precis som den kommunala utretts många gånger. Den senaste utredningen, Utredningen om översyn av statlig och regional förvaltning, lämnade sitt slutbetänkande till regeringen för bara några månader sedan, i december 2012. Det är nu under beredning, vilket vi har hört tidigare under debatten om ett tidigare betänkande. Därför, fru talman, avstyrker jag utskottets motioner och yrkar bifall till utskottets förslag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-04-18
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 15, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Kommunalt partistöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K211 av Roger Haddad (FP) och
      2011/12:K222 av Johan Linander (C).
    2. Återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K234 av Olle Thorell (S),
      2012/13:K249 av Marie Nordén och Maria Stenberg (båda S),
      2012/13:K257 av Hillevi Larsson (S),
      2012/13:K267 av Lennart Axelsson (S) och
      2012/13:K280 av Olle Thorell (S).
    3. Tjänstledighet från förtroendeuppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K249 av Hans Backman (FP),
      2011/12:K330 av Emma Carlsson Löfdahl (FP),
      2012/13:K261 av Emma Carlsson Löfdahl (FP) och
      2012/13:K322 av Rickard Nordin (C).
    4. Titeln borgmästare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:K244 av Thomas Finnborg (M).
    5. Representation i nämnder, utskott och styrelser

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K385 av Mattias Karlsson och Sven-Olof Sällström (båda SD).
      • Reservation 1 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960016
      M940013
      MP21004
      FP21003
      C18005
      SD01901
      KD18001
      V16003
      Totalt28419046
      Ledamöternas röster
    6. Direktvalda geografiska nämnder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:A393 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 28.
    7. Frågan om verkställighet av beslut och om sanktioner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K293 av Peter Eriksson m.fl. (MP) yrkande 7.
    8. Kommunala folkomröstningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2012/13:K309 av Anna Steele (FP) och
      2012/13:K382 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 4.
    9. Kommunal kompetens

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K339 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S),
      2012/13:K241 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Johan Johansson (båda M) och
      2012/13:K253 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S).
    10. Kommunala pensionärsråd m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2012/13:K364 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och
      2012/13:So596 av Agneta Luttropp m.fl. (MP) yrkande 8.
    11. Begreppet stad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:K315 av Margareta Cederfelt (M).
    12. Jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K299 av Gunilla Nordgren (M).
    13. Tidpunkt för tillträde för kommunala bolagsstyrelser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:C280 av Eva Lohman och Saila Quicklund (båda M).
    14. Kommunindelning och kommunal samverkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K236 av Kerstin Lundgren (C),
      2011/12:MJ469 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 14,
      2012/13:K295 av Katarina Brännström (M),
      2012/13:K345 av Berit Högman m.fl. (S),
      2012/13:K376 av Edward Riedl (M) och
      2012/13:K381 av Nina Larsson (FP).
    15. Regionaliseringsreform

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K288 av Åsa Torstensson (C),
      2011/12:K307 av Anna-Lena Sörenson m.fl. (S),
      2011/12:K318 av Isak From m.fl. (S),
      2011/12:K329 av Sven-Erik Österberg m.fl. (S),
      2011/12:K350 av Cecilia Widegren (M),
      2011/12:K356 av Ann-Kristine Johansson och Jörgen Hellman (båda S) yrkandena 1 och 2,
      2012/13:K215 av Ann-Kristine Johansson (S) yrkandena 1 och 2 samt
      2012/13:K242 av Åsa Torstensson (C).
    16. Motionsförslag som behandlas i förenklad ordning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K302 av Elisabeth Svantesson (M),
      2011/12:N252 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 8,
      2011/12:A343 av Pia Nilsson (S) yrkande 2,
      2012/13:K218 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 5 och
      2012/13:A241 av Pia Nilsson (S) yrkande 2.