Utbildningsutskottets betänkande2002/03:UBU6

Jämställdhet inom utbildning och forskning

Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 40 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2002, vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom förskolan, skolan,
högskolan och forskningen.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns reservationer från Folkpartiet liberalerna, Kristdemo-
kraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-
väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1.    Jämställdhetsarbete inom förskola och skola
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 19,
2002/03:Ub244 yrkande 26,
2002/03:Ub275 yrkande 2,
2002/03:Ub324,
2002/03:Ub409,
2002/03:Ub414,
2002/03:Ub417 yrkande 4,
2002/03:Ub424 och
2002/03:A366 yrkande 3.
Reservation 1(fp)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
2. Matematikundervisning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub500.
3. Åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier i
skolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub239 yrkande 11,
2002/03:Ub381 yrkande 6,
2002/03:Ub408,
2002/03:Ub498 yrkande 1,
2002/03:Ub551,
2002/03:A315 yrkande 11,
2002/03:A317 yrkande 2 och
2002/03:A366 yrkande 2.
4. Åtgärder mot språkvåld
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:So456 yrkande 5,
2002/03:A242 yrkande 23 och
2002/03:A366 yrkande 4.
Reservation 4 (fp, c)
Reservation 5 (kd)
5. Kompetensutveckling för pedagoger
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub275 yrkande 1,
2002/03:Ub351 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub462 yrkande 2.
6. Jämställdhetsarbete inom högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub433 och
2002/03:Ub489 yrkande 4.
Reservation 6 (c)
7. Åtgärder mot diskriminering i högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 24,
2002/03:Ub427 och
2002/03:Ub448 yrkande 13.
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)
8. Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub401 yrkande 4,
2002/03:Ub442 yrkande 2 och
2002/03:Ub538.
Reservation 9 (fp, kd, c)
9. Jämställdhetsarbete inom forskningen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub449 yrkandena 5 och 9 samt
2002/03:Ub528 yrkande 1.
Reservation 10 (kd, c)
10. Genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub401 yrkande 1,
2002/03:Ub442 yrkandena 1 och 3-5,
2002/03:Ub454,
2002/03:Ub528 yrkande 2 och
2002/03:So450 yrkande 5.
11. Fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr266 yrkande 11.
Reservation 11 (fp)
12. Jämställdhet i friskolestyrelser
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub273.
13. Genusperspektiv i läromedel
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub275 yrkande 3 och
2002/03:A366 yrkande 5.

Stockholm den 6 mars 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Per
Bill (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe (s), Anna
Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Tobias
Billström (m) och Håkan Larsson (c).

2002/03
UbU6

Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett stort antal motioner med
yrkanden rörande jämställdhet inom utbildning och forskning. Dessa be-
handlas i detta betänkande.
Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet inom förskolan, sko-
lan, högskolan och forskningen.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 40 yrkanden, återges i bilaga.

Utskottets överväganden
Jämställdhet inom förskola och skola
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden som rör arbetet med jäm-
ställdhet inom förskola och skola, matematikundervisning, åtgärder
mot diskriminering, sexuella trakasserier och språkvåld samt kom-
petensutveckling för pedagoger. Utskottet hänvisar till gällande be-
stämmelser, vidtagna och pågående åtgärder samt visst utrednings-
arbete.
Jämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd), 3 (c), 4 (fp, c) och 5 (kd).
Jämställdhetsarbete
Motioner
Förskolans roll i jämställdhetsarbetet behandlas i ett par motioner.
Enligt motion 2002/03:Ub324 (fp) krävs det en feministiskt medveten för-
skolepolitik. På samma sätt som skolan skall arbeta aktivt för jämställdhet
mellan könen, borde detta vara en självklarhet även inom dagis- och förskole-
verksamheten. Obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner, i såväl kom-
munala som enskilda förskolor, är ett första steg i arbetet att möta varje barn
individuellt och ge det positiv bekräftelse. I motion 2002/03:Ub409 (s) tas
upp att det med tanke på förskolans viktiga ställning för barnens sociala ut-
veckling krävs extra mycket av personalen för att motverka förtryckande
könsroller. Motionären anser att jämställdhetsplaner är ett exempel på åtgärd
som kan tjäna som stöd för personalen i detta arbete och jämför med dagens
krav i jämställdhetslagen att upprätta jämställdhetsplaner på alla arbetsplatse
med mer än tio anställda. Detta krav har varit till stor nytta då det synliggjo
brist på jämställdhet och gett verktyg att arbeta vidare.
Frågor om jämställdhetsarbetet i grund- och gymnasieskolan, lärarens roll och
skolans ansvar tas upp i ett flertal motioner.
Undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan skall genomsyras av ett
jämställdhetsperspektiv, anser Folkpartiet i motionerna 2002/03:Ub229 yr-
kande 19 och  2002/03:Ub244 yrkande 26. Skolan spelar en viktig roll för att
betona flickors och pojkars lika rätt till att bli jämställt behandlade. För at
lyckas med denna viktiga uppgift måste skolan i sig bli mer jämställd. Dess-
utom måste pedagogik och metodik anpassas så att såväl flickor som pojkar
kan intressera sig för och aktivt ta del av undervisningen. I motion
2002/03:Ub414 (s) understryks att ett genusperspektiv skall införas i skolan
och i läroböcker. Alla kommuner skall se till att varje elev får en grund-
läggande kunskap i genusfrågor. Även om skolan tar upp jämställdhets-
aspekter i sitt värdegrundsarbete är det nödvändigt att genusfrågor tas upp
också i undervisningen och ämnesövergripande.
I motion 2002/03:Ub275 (m) yrkande 2 betonas betydelsen av att på peda-
gogisk väg ge grundskoleelever större förståelse för jämställdhet mellan kö-
nen. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster men det
saknas konkreta metoder för att arbeta med jämställdhet i skolan. Lärarens
agerande och kunskap om flickors och pojkars olika förutsättningar har stor
betydelse. Även motion 2002/03:Ub424 (s) tar upp frågan om den bristande
omfattningen av jämställdhetsarbetet i skolan. Det är viktigt att Skolverket
följer upp att kommunerna uppmärksammar jämställdhetsarbetet i sin upp-
följning och utvärdering och att frågorna tas upp i samband med annat värde-
grundsarbete. Vikten av utbildning och kompetensutveckling för lärarna i
dessa frågor poängteras. Motionären pekar också på att vid fall av könsdis-
kriminering har inte barn och ungdomar i förskola och skola några rättigheter
liknande dem som finns i jämställdhetslagen.
Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub417 yrkande 4 att jäm-
ställdhet är en av de viktiga frågor som behöver etisk belysning. Ett aktivt
jämställdhetsarbete i skolan handlar om att indirekt förmedla värderingar.
Centerpartiet anser i motion 2002/03:A366 yrkande 3 att ett samlat program
för ökad jämställdhet i den svenska skolan bör utformas, i nära samverkan
med lärarnas organisationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden
om jämställdhetsarbetet, senast i betänkande 2001/02:UbU12, konstaterat att
jämställdhetsfrågorna har uppmärksammats och tydliggjorts under senare år.
Det är flera aktörer som på olika sätt bidrar med kunskapsutveckling och stöd
i dessa frågor. En rad åtgärder har också vidtagits på nationell nivå för att
stödja och stimulera det lokala jämställdhetsarbetet. När det gäller förskola
och skola har Skolverket ett särskilt ansvar att främja flickors och pojkars li
rätt och möjligheter. Den nya myndigheten för skolutveckling kommer att
överta vissa delar av det pågående arbetet. Jämställdhetsaspekter ingår som en
del av arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor liksom i arbetet mot
kränkande behandling. Ett särskilt jämställdhetsfokus finns därtill i flera
pågående större insatser.
Skolverket arbetar för närvarande med ett regeringsuppdrag att främja och
intensifiera skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete. I uppdraget
ingår att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner, i
samverkan med olika organisationer och myndigheter, arbetar med jämställd-
het samt social och etnisk mångfald. De lärande exemplen, tillsammans med
teoretiska utgångspunkter om kön/genus och makt i skolan, är tänkta att pre-
senteras i en tryckt publikation under hösten 2003. Syftet med materialet är
att öka kunskapen om området i sig och hur skolan kan arbeta för att nå de
jämställdhetsmål som finns.
I syfte att stärka kompetensen i jämställdhetsfrågor har regeringen avsatt
medel för att utbilda resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Målet
är att det 2004 skall finnas åtminstone en kvalificerad jämställdhetspedagog i
varje kommun. Landets kommuner har inbjudits att utse deltagare till kursen
"Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap", motsvarande 10 poängs
studier på universitetsnivå. Kursen riktar sig till lärare i för-, grund- och g
nasieskolan och bedrivs på uppdrag av Skolverket i samarbete mellan värde-
grundscentrumen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. För de
kommuner som anmält intresse att delta i denna utbildning finns dessutom
särskilda projektmedel att söka. Medlen är tänkta i första hand till elevinrikt
de insatser och skall användas till projekt som, i vid mening, syftar till att
främja jämställdhet.
Skolverket har vidare ett regeringsuppdrag att arbeta med insatser för ut-
satta flickor i partriarkala familjer. Ett referensmaterial och en kunskapsöver
sikt skall tas fram med syftet att stödja skolornas arbete att bemöta dessa
flickor.
Utskottet erfar att det i regeringens aviserade skrivelse, "Nationell hand-
lingsplan för jämställdhet", kommer att ges en bild av både pågående och
planerade jämställdhetsinsatser inom bl.a. utbildningsområdet. Skrivelsen är
planerad att lämnas till riksdagen i maj 2003.
Matematikundervisning
Motioner
Matematikundervisningens betydelse för att öka jämställdheten på arbets-
marknaden behandlas i motion 2002/03:Ub500 (s). Motionären anser att den
av regeringen aviserade matematikdelegationen bör ha som en av sina priori-
terade uppgifter att öka flickors och kvinnors intresse för matematikämnet. På
arbetsmarknaden krävs allt oftare goda kunskaper inom naturvetenskap och
teknik, och det är därför allvarligt att flickor är mindre intresserade av mate
matik då detta ämne är en nyckel till fortsatta studier inom det tekniskt-
naturvetenskapliga området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandet.
Regeringen har nyligen beslutat om direktiv för den ovan nämnda mate-
matikdelegationen (dir. 2003:8). Uppdraget för delegationen är att utarbeta en
handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka
intresset för matematikämnet samt utveckla matematikundervisningen. Förut-
om förskola och skola skall handlingsplanen omfatta vuxenutbildning, hög-
skola och folkbildning. Planen skall också syfta till att öka intresset för for
satta studier inom områden som matematik, naturvetenskap och teknik. Det
faktum att särskilt flickor, trots goda resultat i grundskolan, väljer annan
inriktning än matematiken och det naturvetenskapliga utbildningsområdet i
sina fortsatta studier, omnämns i direktiven som ett viktigt skäl att utveckla
matematikundervisningen.
Utskottet välkomnar regeringens initiativ på matematikområdet och den
uttalade ambitionen att delegationen skall stimulera till diskussion om ämnets
roll och utveckling i skolan, inte minst genom att ta in synpunkter och idéer
från eleverna själva.
Åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier
Motioner
Ett stort antal motioner tar upp övergripande frågor om kränkande behandling
och diskriminering liksom behovet av att tydliggöra och utvidga gällande
lagstiftning på området.
I Moderaternas motion 2002/03:A315 yrkande 11 framförs att skolan, till-
sammans med föräldrarna, har ett stort ansvar för hur barn ser på och tilltalar
varandra. Tidiga reaktioner mot barn som beter sig kränkande mot andra är
viktigt. Enligt Folkpartiets motion 2002/03:Ub239 yrkande 11 är främjande
av jämställdheten i en skola ett sätt att förebygga mobbning. I en skola som
präglas av jämställdhet skapas ett sundare klimat. I dag är lagstiftningen
tydligare när det gäller vuxna som utsätts för sexuella trakasserier än när det
gäller elever. Folkpartiet föreslår därför att en lag mot sexuella trakasserier
införs för elever, med förebild i jämställdhetslagen.
I flerpartimotion 2002/03:A317 (fp, s, v, c, mp) yrkande 2 förs fram att
även elever och vuxenstuderande bör omfattas av lagstiftning mot diskrimi-
nering, i likhet med högskolestuderande och arbetstagare. Centerpartiet me-
nar i sin motion 2002/03:A366 yrkande 2 att jämställdhetslagstiftningen bör
göras tillämplig på skolsystemets samtliga stadier. Liknande villkor som finns
i jämställdhetslagen bör gälla även för elever inom grundskola och gymnasi-
um. Miljöpartiet anser i motion 2002/03:Ub381 yrkande 6 att det klart skall
framgå att de lagar om diskriminering och sexuella trakasserier som gäller på
andra arbetsplatser också gäller för elever i skolan. I dag är det otydligt vil
regler som egentligen finns och vilken rätt elever har. Även motion
2002/03:Ub408 (s) för fram synpunkten att jämställdhetslagens skrivningar
kring sexuella trakasserier också skall omfatta skolelever. I motion
2002/03:Ub551 (s) framhålls vikten av att det av regeringen aviserade förbu-
det mot diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier genomförs sna-
rast i syfte att stärka rättigheterna för skolelever. Även om allt slags diskri
nering är förbjuden även i skolan finns behov av att stärka elevernas rättighe-
ter och skydd mot diskriminering i grund- och gymnasieskolan, på liknande
sätt som gjorts inom högskolan, menar motionärerna i motion 2002/03:Ub498
(s) yrkande 1.
Några motioner tar upp den bland ungdomar allt vanligare form av språkbruk
som omfattar användandet av sexuella anspelningar och könsord och den
specifika form av trakasserier detta kan innebära.
Enligt Kristdemokraternas motion 2002/03:A242 yrkande 23 måste den
könsrelaterade mobbningen  i form av t.ex. könsord uppmärksammas som den
kränkande behandling den faktiskt är. Åtgärder för att förebygga och komma
till rätta med den måste inrymmas i varje skolas åtgärdsplan. Dessutom anser
motionärerna att denna form av mobbning måste uppmärksammas nationellt.
Centerpartiet menar i sin motion 2002/03:A366 yrkande 4 att språkvåld kan
vara en första signal om att elevernas arbetsmiljö inte är bra. Det finns behov
av att samla åtgärder för att motverka språkvåld i skolan i ett nationellt pro-
gram. Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:So456 yrkande 5 att det
finns ett behov av forskning om det ökande sexualiserade språkbruket då det i
dag inte finns någon kunskap om vilka konsekvenser denna typ av mobbning
för med sig.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Som har redovisats vid tidigare behandling i utskottet (senast i bet.
2002/03:UbU12) har lagstiftningen successivt skärpts i de bestämmelser som
reglerar skolans arbete mot kränkande behandling. I dag gäller att den som
verkar i skolan aktivt skall motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbning och rasistiska beteenden. Frågor om värdegrund och normer
behandlas utförligt i läroplanerna för skolan. Rektor har också ett särskilt
ansvar för arbetet med mobbning och annan kränkande behandling. Vidare är
skolan att betrakta som en arbetsplats i arbetsmiljölagens mening, och elever-
na likställs med arbetstagare. Därmed omfattas eleverna i väsentliga delar av
arbetsmiljölagen och anslutande författningar, t.ex. föreskrifter om kränkande
särbehandling. Barn i förskoleverksamhet och i skolbarnsomsorg omfattas
inte av ovan nämnda bestämmelser. För förskolans del återfinns vissa aspek-
ter av frågorna i läroplanens avsnitt om värdegrund och normer.
Skollagskommittén föreslår i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU
2002:121) att nuvarande bestämmelser i skollagen om skolans skyldighet att
motverka kränkande behandling överförs till den nya skollagen. Någon upp-
räkning av olika former av kränkningar, motsvarande dagens omnämnande av
mobbning och rasistiska beteenden, föreslås dock inte ingå.
Skollagskommittén föreslår även att det i skollagen skall tydliggöras att
arbetsmiljölagen gäller på skolområdet. Utifrån kommitténs synsätt om ett
utvidgat utbildningsbegrepp till både barn i förskola och fritidshem skulle
föreslagna skollagändringar omfatta även dessa verksamheter och barn. När
det gäller arbetsmiljölagen är kommitténs linje att lagen bör omfatta även
dessa barn. Sådana förändringar bör dock behandlas närmare i den av reger-
ingen aviserade översynen av arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv.
Utbildningsdepartementets satsningar på värdegrundsåret (1999) och Vär-
degrundsprojektet (1999-2000) bör nämnas i sammanhanget. Skolverket har
också de senaste åren arbetat med olika uppdrag för att uppmärksamma frå-
gorna kring kränkande behandling. Utifrån regeringens skrivelse "Nationell
handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskrimine-
ring" (2000/01:59) fick Skolverket i uppdrag att kartlägga förekomsten av
rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelate-
rad mobbning. I november 2002 redovisade verket detta uppdrag i rapporten
"Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft" (dnr 01-2001-
2136). Kartläggningen av den sociala miljön visar att det inte är ovanligt att
elever känner sig dåligt bemötta av andra elever eller av lärare. Skolverket
menar samtidigt att skolornas arbete mot kränkande behandling ger ökad
trygghet och trivsel och därmed färre kränkningar.
Enligt utskottet är det oerhört värdefullt med denna typ av kartläggningar.
Förutom att det ger ökad kunskap om problemets omfattning ökar det också
möjligheten att på ett konstruktivt och målmedvetet sätt kunna arbeta med
insatser som förbättrar situationen. Utskottet ser med stort allvar på att elev
upplever sig  kränkta. Att elever dessutom känner sig kränkta av lärare och
andra vuxna i skolan är oacceptabelt. Enligt utskottets mening är det av
största vikt att fortsätta arbetet mot kränkningar i skolan.
Utskottet konstaterar att ett flertal förslag till åtgärder för att förbättra s
ationen ges i Skolverkets rapport, t.ex. åtgärder som riktar in sig på att stöt
rektorer och lärare i deras arbete att möta eleverna. Skolverket arbetar för
närvarande med flera olika insatser på området, t.ex. genom att ta fram läran-
de exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling.
Myndigheten skall också ge stöd till förskolor och skolor i deras arbete, t.ex.
genom att sprida referensmaterial och utarbeta allmänna råd.
En kommitté arbetar för närvarande med en översyn av hela diskrimine-
ringslagstiftningen (dir. 2002:11). I uppdraget ingår att överväga en gemen-
sam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimi-
neringsgrunder och samhällsområden. I t.ex. jämställdhetslagen och lagen om
likabehandling av studenter i högskolan finns i dag krav på aktiva åtgärder,
dvs. regler som ålägger arbetsgivare eller högskola att bedriva ett målinriktat
arbete. Kommittén skall överväga om sådana bestämmelser bör införas i
andra utbildningsformer. Utskottet konstaterar att frågan om skolan skall
omfattas av lagstiftning mot diskriminering ingår i kommitténs uppdrag.
Utredningen skall rapporteras senast 1 december 2004.
Kompetensutveckling för pedagoger
Motioner
Förutom att det i ett flertal motioner förs en diskussion generellt om lärarens
roll och vikten av dennes kompetens i jämställdhetsarbetet tar nedanstående
motioner upp ett antal mer specifika frågor avseende kompetensutveckling för
pedagoger.
I motion 2002/03:Ub462 (mp) yrkande 2 pläderas för stöd till bildandet av
ett jämställdhetscentrum (JÄMRUM) i Gävle, som är tänkt att fungera som en
idé-, kunskaps- och metodbank för praktiskt jämställdhetsarbete. Även i mo-
tion 2002/03:Ub351 (s) yrkande 1 tas frågan om ett jämställdhetscentrum i
Gävle upp. Motionärerna pekar på att det finns en stark vilja i länet att för-
verkliga jämställdhet inom utbildningssektorn, och en centrumbildning kan
bli en tillgång för hela landet. Motionärerna påpekar dessutom att utbildning-
en för blivande pedagoger behöver få större inslag av genuskunskap och att
jämställdhetspedagoger behövs för att utveckla jämställdhetsarbetet inom hela
samhället. Högskolan i Gävle är väl lämpad att få en framtida utbildning inom
området (yrkande 2). Enligt motion 2002/03:Ub275 (m) yrkande 1 bör alla
lärare få kunskap om genus (det sociala könet), om jämställdhet och om hur
undervisningen kan utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar
och intressen. Fortbildning inom området bör också prioriteras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Som tidigare nämnts pågår en satsning på att utbilda resurspersoner i jäm-
ställdhet och genuskunskap där regeringens målsättning är att det 2004 skall
finnas åtminstone en jämställdhetspedagog i varje kommun. Den utbildning
som erbjuds anordnas på uppdrag via de redan etablerade nationella värde-
grundscentrumen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. Utskottet
erfar att den i motionen omnämnda centrumbildningen redan har fått avslag
på sin begäran om ekonomiskt stöd från regeringen.
Som utskottet har konstaterat tidigare (bet. 2001/02:UbU12) gäller det i
den nya lärarutbildningen att studenten för att erhålla lärarexamen skall äga
sådan  kompetens att han eller hon kan dels förmedla och förankra samhällets
och demokratins värdegrund, dels inse betydelsen av könsskillnader i under-
visningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet.
I samband med införandet av lärarutbildningen uppdrogs åt varje högskola
med lärarutbildning att anlägga ett könsperspektiv på utbildningen. Lärarstu-
denternas medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågornas betydelse i
deras framtida arbete skulle också utvecklas. Särskild uppmärksamhet skulle
ägnas åt jämställdhetsfrågor i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbild-
ningen. Högskoleverket har också haft i uppdrag att stimulera en vidareut-
veckling av jämställdhetsaspekter i lärarutbildningen. En rapport om vidtagna
åtgärder skall lämnas i samband med årsredovisningen 2003.
Vad gäller kompetensutveckling i övrigt kan konstateras att enligt re-
gleringsbrev skall lärosäten som bedriver lärarutbildning medverka i upp-
byggnaden av s.k. regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. ut-
veckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Även denna
verksamhet skall redovisas i lärosätenas årsredovisningar.

Jämställdhet inom högskolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om jäm-
ställdhetsarbete inom högskolan, åtgärder mot diskriminering samt
om genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar. Utskottet hän-
visar till gällande bestämmelser, vidtagna och pågående åtgärder
samt visst utredningsarbete.
Jämför reservationerna 6 (c), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (fp, kd, c).
Jämställdhetsarbete och rekrytering
Motioner
Centerpartiet anser i motion 2002/03:Ub489 yrkande 4 att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om förbättrad jämställdhet inom hög-
skolan. I motionen konstateras att trots att det är fler kvinnor än män som tar
ut en grundläggande högskoleexamen är det fortfarande fler män än kvinnor
som påbörjar en forskarutbildning. En viktig del av jämställdhetsarbetet
handlar om att förändra attityder, men för att öka jämställdheten inom den
högre utbildningen behövs olika typer av åtgärder. Det behövs t.ex. en över-
syn av rekryteringsprocessen till högre utbildning för att göra den mer jäm-
ställd samt att möjligheterna till att arbeta under ekonomiskt trygga omstän-
digheter ökar, så att kvinnor stimuleras att påbörja den akademiska karriären.
Även motion 2002/03:Ub433 (s) behandlar frågan om rekrytering till hög-
re utbildning, och då specifikt ingenjörsutbildningarna. Att öka andelen kvin-
nor till dessa utbildningar är viktigt både för att täcka rekryteringsbehovet o
för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Regeringen bör även
fortsättningsvis följa enskilda lärosätens rekryteringssträvanden, enligt mo-
tionären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att motionsyrkandena skall avslås.
Enligt lärosätenas regleringsbrev är ett övergripande mål för universitet
och högskolor att de i sin verksamhet skall iaktta och främja jämställdhet
mellan kvinnor och män. Lärosätena har också, via regleringsbrev, i uppdrag
att i sina årsredovisningar redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits för a
få en jämnare könsfördelning på vissa områden, t.ex. i utbildningar med
ojämn könsfördelning, såsom vissa lärar- och vårdutbildningar samt naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningar.
Aktuell statistik från Högskoleverket visar att andelen kvinnor ökar på
nästan alla utbildningar i högskolan. Drygt 60 % av alla examina avläggs i
dag av kvinnor. Många utbildningar har gått från en någorlunda jämn köns-
fördelning till att bli kvinnodominerade. De enda kvarvarande mansdomine-
rade yrkesutbildningarna är utbildningarna till civilingenjör och högskolein-
genjör där ca 70 % av studenterna är män. Andelen kvinnor ökar dock också
på dessa utbildningar. Läsåret 1991/92 uppgick andelen kvinnor till 16 %
bland dem som avlade högskoleingenjörsexamen vilket kan jämföras med
läsåret 2001/02 då andelen kvinnor uppgick till 29 %. På de traditionellt
kvinnodominerade utbildningarna har andelen män visserligen ökat, men
förändringarna är små. Enligt Högskoleverket är situationen något bättre när
det gäller s.k. generella examina. Inom områdena samhällsvetenskap och
naturvetenskap är könsfördelningen jämn, men det är stora skillnader mellan
olika ämnen inom respektive ämnesområde.
Åtgärder mot diskriminering
Motioner
Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub323 yrkande 24 att åtgärder skall vidtas
för att stoppa könsdiskrimineringen inom högskolan. Enligt partiet finns
tecken på att det pågår diskriminering av kvinnor i samband med tjänstetill-
sättningar. För att minimera risken för detta är det flera jämställdhetsfrämjan
de åtgärder som bör genomföras, t.ex. ökad öppenhet och klarhet vid urval
och antagningar. Den nyligen genomförda reformen om möjlighet att beford-
ras till professor utan att särskild tjänst finns tillgänglig borde även ge pos
va följdverkningar ur jämställdhetssynpunkt. Hur det praktiska jämställd-
hetsarbetet skall bedrivas kan behandlas i institutionernas jämställdhetsplaner
t.ex. regler för hur antagning av doktorander skall ske så att inte kvinnor
missgynnas.
Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub448 yrkande 13 att det är
viktigt att gå till botten med den snedrekrytering till högre akademiska tjäns-
ter som finns. Motionärerna anser också att alla studenter skall omfattas av
diskrimineringslagstiftningen, även studenter i uppdragsutbildning och basår.
I motion 2002/03:Ub427 (c) menar motionärerna att studenter vid högskolor
skall jämställas med arbetstagare i de delar inom arbetsrätten som rör integri-
tet och arbetsskydd, liksom hela jämställdhetslagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 5 §) föreskriver
att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i
universitetens och högskolornas verksamhet. Vidare kan konstateras att enligt
lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan skall lärosäte-
na årligen upprätta en plan över åtgärder för främjandet av studenternas lika
rättigheter. I årsredovisningen skall sedan framgå de åtgärder som lärosätet
har vidtagit med anledning av planen.
Lärosätena har också i uppdrag att i sina årsredovisningar redogöra för vil-
ka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning på vissa
områden, t.ex. i forskarutbildningar med ojämn könsfördelning; vid rekryte-
ring och befordran av lärare; vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierek-
torer eller motsvarande. I syfte att få en jämnare könsfördelning i lärarkåren
på universitet och högskolor skall varje lärosäte år 2003 fastställa mål för
andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier för
perioden 2003-2004.
Högskoleverket har nyligen gjort en avslutande uppföljning (Rapport
2003:3) av den senaste läraranställningsreformen, dvs. den reform som bl.a.
möjliggör för en lektor med tillräckliga meriter att bli befordrad till profess
inom ramen för sin anställning. Rapporten visar att även om kvinnorna är
något underrepresenterade bland dem som söker befordran så håller kvinnor-
na väl sin andel bland dem som faktiskt befordras till professor. Enligt verket
finns det därför inte någon anledning att förvänta någon nedgång i andelen
kvinnliga professorer som resultat av befordringsreformen - tvärtom har
andelen kvinnor bland professorerna ökat med någon procentenhet per år och
uppgick till 14 % år 2001. Det är dock oklart i vilken mån ökningen beror av
befordringssystemet eller av förändrad praxis vid rekrytering. Vidare studier
behöver göras av varför kvinnor söker befordran i mindre utsträckning än
män, men det faktum att kvinnors befordringschanser inte skiljer sig negativt
från männens kan också i sig stimulera till en ökning av sökande, menar
Högskoleverket.
Som tidigare nämnts pågår ett arbete med att se över diskrimineringslag-
stiftningen (dir. 2002:11), där det i uppdraget ingår att överväga en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimine-
ringsgrunder och samhällsområden.
Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar
Motioner
Motion 2002/03:Ub401 (fp) yrkande 4 tar upp frågan om genusmedicin och
behovet av att läkarutbildningen beaktar de biologiska skillnadernas betydelse
för sjukdomar och för hur patienterna reagerar på behandling och mediciner.
Enligt motionärerna bör det i såväl grundutbildningen av läkare som i övriga
vårdutbildningar ingå obligatoriska kurser om genusmedicin. Även motion
2002/03:Ub442 (fp) yrkande 2 tar upp behovet av ett könsperspektiv i under-
visningen inom läkarutbildningen och andra vårdutbildningar. Om inte läkar-
na i sin utbildning åläggs att studera skillnader mellan kvinnor och män
kommer felaktiga diagnoser att upprepas även fortsättningsvis.
Genusvetenskap bör bli en obligatorisk kurs inom utbildningar för jurister
och poliser och fortbildningen för yrkesverksamma bör intensifieras, anser
motionärerna i motion 2002/03:Ub538 (s). Redan tidigare har ändringar skett
i ett flertal examensordningar så att kunskap som rör dels våld mot kvinnor,
dels jämställdhet har lyfts fram. Särskilda utbildningssatsningar på området
riktade till personal inom bl.a. rättsväsendet har också genomförts. Trots dett
finns det brister i bemötandet av kvinnor som utsatts för sexualbrott.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Enligt examensbeskrivningarna i högskoleförordningen (1993:100) skall
studenten för erhållande av läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen ha
förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och
mäns hälsa.
I universitetens och högskolornas övergripande uppdrag att utveckla kva-
liteten i utbildning och forskning ingår att aktivt arbeta med undervisningens
förnyelse och det pedagogiska utvecklingsarbetet. Vikten av att jämställdhets-
och genuskunskap skall ingå i den pedagogiska utbildningen har lyfts fram av
regeringen i regleringsbrev för universitet och högskolor under flera år.
Högskoleverket har tidigare haft i uppdrag att tillsammans med lärosätena
utveckla modeller för att integrera genusperspektiv i jurist- och ekonomut-
bildningar, ett arbete som har visat sig framgångsrikt. Rådet för högre utbild-
ning har därefter fått i uppdrag att stödja lärosätenas arbete med att utveckla
metoder för att använda genusperspektiv i undervisning och i utvecklandet av
högskolepedagogiska kurser. Rådet, som är en självständig del av Högskole-
verket, har bl.a. i uppgift att stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid univer
sitet och högskolor samt sprida information om högskolepedagogisk forsk-
ning och utvecklingsinsatser.
Högskoleverket konstaterade i den utvärdering av lärosätenas arbete med
jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald som publice-
rades år 2000 (2000:8 R) att integrationen av ett genusperspektiv fungerar
bäst på de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Högskolever-
ket planerar att under år 2003 göra en uppföljning av denna utvärdering.
Dessutom skall ett kontaktnät för lärosätenas jämställdhetshandläggare eta-
bleras. Ett syfte är att verket skall få in synpunkter på hur jämställdheten
fungerar på olika lärosäten.
Högskoleverkets referensgrupp för jämställdhetsfrågor, Jämställdhetsrådet,
ger i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning, placerat vid
Göteborgs universitet, ut en skriftserie om genusforskning i utbildning och
forskning. Under år 2003 är en skrift planerad om genusperspektiv inom
medicin.
Jämställdhet inom forskningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör jämställdhetsarbete
inom forskningen. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser
och pågående utredningsarbete.
Jämför reservation 10 (kd, c).
Jämställdhetsarbete
Motioner
Några motioner tar upp frågor om behovet av kvinnliga forskare, vad som
måste göras för att öka andelen kvinnor samt vilka konsekvenser underrepre-
sentationen leder till.
Kristdemokraterna framför i motion 2002/03:Ub449 yrkande 5 kravet att
karriärvägarna inom forskningen måste anpassas så att familjebildning och
yrkeskarriär kan förenas. En jämn könsfördelning bidrar till att skilda per-
spektiv tas till vara (yrkande 9). På motsvarande sätt tar motion 2002/03:
Ub528 (c) yrkande 1 upp att kvinnors underrepresentation bland forskare
medför negativa effekter för kvinnors hälsa. Motionärerna anser att ett hand-
lingsprogram bör utformas i syfte att öka antalet kvinnliga forskare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Enligt Högskoleverkets årsrapport 2002 (avser år 2001) har kvinnornas
andel i forskarutbildningen ökat med ca 10 procentenheter under det senaste
decenniet. Det gäller såväl nybörjare som examinerade doktorer. Den ämnes-
visa könssegregationen inom högskolans grundutbildning har en motsvarighet
på forskarutbildningsnivå. Teknikvetenskap har fortfarande en stark manlig
övervikt men inte lika tydlig som i början på 1990-talet. Den största föränd-
ringen har skett inom det medicinska området där kvinnorna i början av peri-
oden utgjorde 37 % av nybörjarna för att nu utgöra 58 %. Kvinnornas andel
av kategorierna lektorer, särskilda forskningstjänster och forskarassistent-
tjänster har ökat under 1990-talet, särskilt gruppen forskarassistenter. Bland
lektorer och forskare med särskild forskningstjänst är kvinnorna bäst repre-
senterade inom verksamhetsområdet medicin.
De forskningsfinansierade myndigheterna har under flera år haft i uppdrag
att främja bl.a. jämställdhet inom forskningen. Det kan noteras att ungefär en
tredjedel av alla de forskare som får forskningsmedel från Vetenskapsrådet är
kvinnor. Regeringens bedömning i budgetpropositionen för år 2003 är att
framsteg har gjorts i arbetet för jämställdhet inom forskningen inte minst
genom att den yngre generationen kvinnliga forskare får en ökande andel av
projektmedel och anställningar. De kvinnliga forskare som söker medel hos
forskningsråden får också generellt sina ansökningar beviljade i samma ut-
sträckning som manliga forskare. Det faktum att könsfördelningen varierar
kraftigt mellan olika vetenskapsområden påverkar givetvis möjligheten för
myndigheterna att bevilja medel till kvinnor respektive män.
För närvarande pågår en utredning avseende forskarutbildningen och peri-
oden efter doktorsexamen (dir. 2002:148). I uppdraget ingår att granska ef-
fekterna av förordningsförändringar för forskarutbildningen (som trädde i
kraft 1 april 1998), utvärdera och analysera rekrytering, urval och antagning
till forskarutbildningen samt utvärdera och analysera handledningens och
handledarens roll och funktion i forskarutbildningen. Dessutom skall situatio-
nen för nydisputerade doktorer kartläggas och förslag skall lämnas hur deras
möjligheter till meritering och karriär kan förbättras. I denna del skall särsk
eventuella skillnader i villkor mellan kvinnor respektive män analyseras. Över
huvud taget skall jämställdhetsaspekter särskilt beaktas i utredningens arbete,
vilket skall redovisas senast den 31 december 2003.
Genusperspektiv inom forskningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avstyrker motionsyrkanden angåen-
de genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m. Utskottet hän-
visar till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m.
Motioner
Nödvändigheten av att anlägga ett genusperspektiv inom den medicinska
forskningen förs fram i flera motioner.
I motion 2002/03:Ub454 (s) påpekas att vissa sjukdomar yttrar sig olika
hos män och kvinnor. Det behövs mer forskning kring kvinnors sjukdomar för
att belysa skillnader och för att komma till rätta med problemen med felaktiga
diagnoser och behandlingar. I motion 2002/03:Ub401 (fp) yrkande 1 påpekas
att kvinnors hälsa och kvinnors biverkningar av medicin länge har varit efter-
satta forskningsområden liksom forskning om hälsoproblem bland äldre kvin-
nor. För att öka användbarheten av forskningen inom vården är det viktigt att
könsperspektivet är med. Huvudregeln bör vara att all medicinsk forskning
skall inkludera kvinnor. Likaså  bör särskild forskning initieras rörande våra
vanligaste folksjukdomar, där vi i dag har för lite kunskap ur ett köns- och
genusperspektiv. I motion 2002/03:Ub442 (fp) yrkande 1 menas att den mesta
forskningen om den mänskliga kroppen utförs av män och med män som
studieobjekt och norm. Motionärerna anser att ingen forskning, annat än i
undantagsfall, bör få baseras på en population bestående av mindre än 40 %
av vartdera könet för att få statliga anslag beviljade. Likaså bör en grupp
tillsättas med uppdrag att bevaka att de forskningsanslag som ges tillvaratar
könsperspektivet, menar motionärerna och jämför med system i USA (yrkan-
de 3).
I motion 2002/03:Ub528 (c) yrkande 2 anförs behovet av ökade resurser
för forskning kring kvinnorelaterade sjukdomar. Vänsterpartiet tar i motion
2002/03:So450 yrkande 5 upp att forskning om och med kvinnor är eftersatt.
Likaså finns en risk att grundforskning trängs undan när mer specialiserad
forskning utvecklas. Det är därför viktigt att anlägga ett köns- och klassper-
spektiv vid prövning av forskningsanslag inom området hälso- och sjukvård.
I motion 2002/03:Ub442 (fp) yrkande 4 pekas på områden där genusper-
spektiv inom forskningen saknas eller är bristfälligt belyst, t.ex. samband
mellan kvinnors arbete och skador/sjukdomar i yrkeslivet samt läkemedelsan-
vändning. Detta faktum påverkar kvinnors bemötande inom vården och deras
medicinska behandling. Motionärerna menar att det inom vissa sjukhus bör
inrättas enheter som specialiserar sig just på forskning kring kvinnorelaterade
sjukdomar och ett genusperspektiv i vården. Ett sådant kvinnoforskningscent-
rum för vården skulle med fördel kunna förläggas till Göteborgsregionen. I
samma motion framförs också förslaget att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag
att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om vården av kvinnor. I dag
finns, enligt motionärerna, inget övergripande ansvar för insamlandet av
material om hur kvinnor behandlas eller bemöts inom vården (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning, som är direkt underställd
Vetenskapsrådets styrelse, har till  uppgift att främja, stödja och informera o
forskning med genusinriktning. Kommittén ger underlag och förslag till Ve-
tenskapsrådets styrelse när det gäller utdelning av särskilda medel till genus-
forskning. Enligt tidigare bedömning behöver medicinområdet extra stöd i att
utveckla genusperspektivet inom medicinsk forskning. För år 2003 har sådana
medel för drygt 13 miljoner kronor beviljats till 8 projekt inom medicin, hälsa
och vård samt till 5 projekt med fokus på teori- och begreppsutveckling inom
genusforskningen.
Kommittén för genusforskning avser att under året anordna en workshop
om den medicinska genusforskningens framtid med fokus på teori- och be-
greppsutveckling. Syftet är att stimulera den teoretiska utvecklingen inom
medicinsk genusforskning. Nationella sekretariatet för genusforskning, som
bl.a. har i uppgift att överblicka genusforskningen i Sverige och analysera hur
den är fördelad på olika discipliner och fakulteter, planerar som tidigare
nämnts insatser inom området medicin och genus.
Genusperspektivet skall återfinnas även i den forskning som stöds t.ex. av
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. FAS stöder grund-
forskning och tillämpad forskning om individrelaterade frågor inom arbetsli-
vet, studier av välfärd och sociala processer samt folkhälsofrågor. En särskild
jämställdhetskommitté finns inom FAS med uppgift att beakta genus- och
jämställdhetsfrågor i rådets arbete. Kommittén anordnade i november 2002
tillsammans med Verket för innovationssystem (Vinnova) ett symposium på
temat Forskning och kön. Målgrupp var både forskare och ansvariga för jäm-
ställdhets- och genusfrågor på myndigheter.
Även utanför politikområdet finns ett flertal myndigheter som på olika sätt
arbetar med frågor som berör genus i medicinsk forskning. I Statens folkhäl-
soinstituts roll ingår att vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och
strategier inom folkhälsoområdet. Ett särskilt fokus på könsskillnader i hälsa
är en viktig del i detta arbete. I regeringens proposition 2002/03:35 Mål för
folkhälsan påpekas att det inom en rad områden saknas forskning om kvin-
nors hälsa. Behovet av forskning om kvinnors och mäns hälsa utifrån kön och
genus är därför stort. Regeringens förslag för att åtgärda detta inriktas bl.a.
verksamhet som utförs av FAS och Folkhälsoinstitutet, men även Socialsty-
relsens verksamhet berörs. Den aktuella propositionen kommer att behandlas
senare av riksdagen.
Enligt Läkemedelsverket har en ökad kunskap och medvetenhet om gen-
derfrågor bl.a. påverkat verkets handläggning så att genderperspektivet i
större utsträckning beaktas. I Läkemedelsverkets bedömningar av ansökan om
klinisk prövning av läkemedel görs redan sedan tidigare en värdering av
studiepopulationens sammansättning. Verket gör även olika typer av uppfölj-
ningar av könsfördelningen vid prövningar.
Socialstyrelsen redovisar kvartalsvis till regeringen uppgifter om läkeme-
delsanvändningen, och då också skillnader mellan män och kvinnor. Särskilda
analyser görs av könsskillnader i användningen av vissa läkemedelsgrupper
liksom i annan uppföljning av hälsodata. Könsskillnader beaktas även vid
allmän tillsyn och tillsynsanmälningar för att få en bild av om felbehandlingar
eller riskhändelser drabbar det ena könet mer än det andra. Analyser ur ett
könsperspektiv görs även när det handlar om uppföljning av resurser som går
till hälso- och sjukvård samt till socialtjänst.
Enligt utskottet är det positivt att ett ökat genusperspektiv återfinns inom
den medicinska forskningen. Likväl är det viktigt att ansvariga myndigheter
och forskningsorgan, liksom självfallet forskarna själva, också fortsättnings-
vis på olika sätt fokuserar dessa frågor.
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden som rör
fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier, jäm-
ställdhet i friskolestyrelser samt genusperspektiv i läromedel. Ut-
skottet hänvisar till gällande bestämmelser och visst utredningsar-
bete.
Jämför reservation 11 (fp).
Folkpartiet uttrycker i sin motion 2002/03:Kr266 yrkande 11 oro över att de
flesta platserna på riksrekryterande idrottsgymnasier går till manliga elever.
I tre sporter finns det över huvud taget inga platser för kvinnliga elever, enl
partiet som föreslår en utredning av hur systemet skall förändras och hur
jämställdheten kan öka vid fördelningen av platserna. Kommunerna, special-
idrottsförbunden, Riksidrottsförbundet och Skolverket måste alla ta sitt ansvar
i denna fråga.
U t sk o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.
I gymnasieförordningen (SFS 1992:394) 2 kap. 3 och 4 §§ anges att en ut-
bildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande om det från
nationell synpunkt krävs för att tillgodose elitidrottens behov och idrotten
ställer särskilda krav på gemensam träning. Det är Skolverket som, efter
samråd med Riksidrottsförbundet, beslutar i fråga om kommuners ansökan
om vilka riksrekryterande idrottsutbildningar som får anordnas, var och med
hur många platser. Kommunerna lämnar in sin ansökan till Riksidrottsförbun-
det. Efter samråd med respektive specialidrottsförbund och förhandling med
berörda kommuner lämnar Riksidrottsförbundet förslag om orter och platser.
Skolverkets beslut gäller sedan i tre år (aktuellt beslut återfinns i SKOLFS
1995:63I). Riksidrottsförbundet har i uppdrag att kontinuerligt följa verksam-
heten liksom att göra fördjupade kvalitetsuppföljningar av den.
I fråga om urval till utbildningen skall den elev som anses ha största förut-
sättningar att tillgodogöra sig utbildningen ges företräde. I övrigt gäller hu-
vuddelen av de urvalsregler som gäller för övrig gymnasial utbildning (enligt
gymnasieförordningen 6 kap. 1-7 §§). Prioriteringen av sökande sker utifrån
ett antal rekommenderade, för specialidrottsförbunden gemensamma, urvals-
kriterier. Själva intagningen till utbildningen görs av den anordnande kom-
munen genom berört intagningskansli.
Utskottet utgår från att intagningsrutiner och deras konsekvenser beaktas
inom ramen för Riksidrottsförbundets uppföljningsuppdrag. Utskottet utgår
vidare från att även Skolverket bevakar dessa frågor.
I motion 2002/03:Ub273 (s) framförs kravet att jämställdhet skall prägla
fristående skolors styrelser. Enligt motionären är detta inte är fallet i dag.
privatisering av offentlig verksamhet bör stat, kommun och landsting ställa
krav på att samma synsätt skall gälla i den privata som i den offentliga sek-
torn, på hur makt och inflytande bör fördelas.
U t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.
Utskottet konstaterar att Skollagskommittén anser att samma skolbestäm-
melser skall gälla för alla skolor, oavsett om huvudmannen är kommunal,
statlig eller enskild (SOU 2002:121). När det gäller kvinnlig representation i
näringslivet pågår för närvarande en utredning där kvinnors deltagande på
lednings- och styrelsenivå skall kartläggas. I utredningens uppdrag ingår att
föreslå åtgärder för att öka kvinnors representation på ledande poster i svensk
näringsliv. Uppdraget skall vara slutfört den 8 mars i år. Dessutom kan näm-
nas den av regeringen aviserade propositionen om redovisningen av könsför-
delningen i företagsledningar. Utskottet konstaterar att i den lagrådsremiss i
ärendet som överlämnades till Lagrådet den 6 februari 2003, föreslås att fö-
retagen i sina årsredovisningar skall ange könsfördelningen inom företagets
ledning, motsvarande dagens krav att ange könsfördelningen av de anställda.
Syftet med ett sådant krav anges vara att ett synliggörande av förhållandena
fyller en viktig funktion i jämställdhetsarbetet. Från kravet föreslås endast
undantag göras för företag i vilka antalet anställda uppgår till högst tio liks
företag som inte är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en
årsredovisning.
Motion 2002/03:Ub275 (m) yrkande 3 och Centerpartiets motion
2002/03:A366 yrkande 5 tar båda upp frågan om läromedel ur ett jämställd-
hetsperspektiv. I den förstnämnda motionen framförs att det är angeläget att
regelbundet förnya läromedlen för att så långt möjligt slippa de stereotypa
könsroller som finns i gammal skollitteratur. Sponsring kan vara en väg till
både en kvalitetsökning och en möjlighet till regelbunden genomgång av
läromedlen. Centerpartiet menar i motion 2002/03:A366 yrkande 5 att läro-
böckerna och deras utformning kan påverka intresset för att göra ett otraditio-
nellt yrkesval. För att på sikt bryta den könssegregerade arbetsmarknaden är
det viktigt att försöka få fler flickor att bli intresserade av teknik och få f
pojkar att intressera sig för jobb i den offentliga sektorn.
U t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.
Utskottet anser att det är viktigt att eleverna har tillgång till goda och aktu
ella läromedel i vid mening. Bibliotek och IT  t.ex. är också att betrakta som
viktiga delar i elevernas lärandemiljö. Det är dock lärarens och skolans ansvar
att välja både metod, stoff och arbetsformer för undervisningen, i syfte att nå
de mål som anges i läroplan och kursplaner. Likväl visar studier att läromedel
i hög grad påverkar både undervisningen och elevernas omvärldsuppfattning.
Kommunerna har därför ett viktigt ansvar i att se över skolornas läromedels-
standard. Skolorna har också i samband med den årliga kvalitetsredovisning-
en ett naturligt tillfälle att utvärdera läromedelssituationen. Regeringen mena
i budgetpropositionen för år 2003 att läromedel bör ingå som en del i den
aviserade förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan. Utskottet konstaterar att
den tidigare nämnda Matematikdelegationen har i uppdrag att analysera be-
hovet av en översyn av tillgängliga läromedel för undervisning i matematik
och behovet av mer utvecklande sådana, t.ex. IT-baserade.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-
tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Jämställdhetsarbete inom förskola och skola (punkt 1) - fp
2.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 19 och
2002/03:Ub244 yrkande 26
samt avslår motionerna
2002/03:Ub275 yrkande 2,
2002/03:Ub324,
2002/03:Ub409,
2002/03:Ub414,
2002/03:Ub417 yrkande 4,
2002/03:Ub424 och
2002/03:A366 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.
Skolan spelar en viktig roll för att betona flickors och pojkars lika rätt att
jämställt behandlade. För att skolan skall lyckas med detta viktiga arbete
måste skolan i sig bli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste ge-
nomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan elever och lärare, i skolans
ledning, i styrdokument samt i lärarutbildningen.
De exempel som används, de övningar och tillämpningar som görs skall
hämtas från olika sektorer av samhället. Pedagogiken måste anpassas så att
såväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisning-
en. Det kan innebära att skolan kan arbeta med tillfälligt enkönade undervis-
ningsgrupper. Detta förutsätter att lärarna har en djup kunskap om pojkars och
flickors olika förutsättningar och villkor.

3. Jämställdhetsarbete inom förskola och skola (punkt 1) - kd
4.
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkande 4
samt avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 19,
2002/03:Ub244 yrkande 26,
2002/03:Ub275 yrkande 2,
2002/03:Ub324,
2002/03:Ub409,
2002/03:Ub414,
2002/03:Ub424 och
2002/03:A366 yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att jämställdhet är en av de viktiga frågor som behö-
ver etisk belysning i skolan.  Skolan bör aktivt uppmuntra såväl flickor som
pojkar att söka sig till yrken/branscher som domineras av motsatt kön. Lärar-
utbildningen måste ge stöd till ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan. Arbete
handlar inte i första hand om att undervisa utan om att indirekt förmedla
värderingar. Det är viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars olika sätt
att uttrycka sig både verbalt och med kroppspråk.
5. Jämställdhetsarbete inom förskola och skola (punkt 1) - c
6.
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:A366 yrkande 3
samt avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 19,
2002/03:Ub244 yrkande 26,
2002/03:Ub275 yrkande 2,
2002/03:Ub324,

2002/03:Ub409,
2002/03:Ub414,
2002/03:Ub417 yrkande 4 och
2002/03:Ub424.
Ställningstagande
Redan på dagis förstärks könsrollerna för pojkar och flickor. Vuxnas språk
och uppträdande ändrar sig beroende på om det riktas till en pojke eller flicka
Centerpartiet anser att ett samlat program för ökad jämställdhet i den svenska
skolan bör utformas. Detta bör göras i nära samverkan med lärarnas organisa-
tioner.
7. Åtgärder mot språkvåld  (punkt 4) - fp, c
8.
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:A366 yrkande 4
samt avslår motionerna
2002/03:So456 yrkande 5 och
2002/03:A242 yrkande 23.
Ställningstagande
Vi menar att det alltmer utbredda sexualiserade språket och språkvåldet, som
går allt längre ned i åldrarna, är ett uttryck för nedsättande attityder och
felaktig inställning till jämlikhet. Språkvåld kan vara en första signal om att
elevernas arbetsmiljö inte är bra. På många skolor jobbar man på ett bra sätt
med den psykosociala miljön i syfte att skapa ett bra klimat i skolan och
motverka mobbning. I detta arbete är det viktigt att även språkvåldet upp-
märksammas. Vi anser att åtgärder för att motverka språkvåld i skolan bör
samlas i ett nationellt program.
5. Åtgärder mot språkvåld (punkt 4) - kd
6.
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:So456 yrkande 5
samt avslår motionerna
2002/03:A242 yrkande 23 och
2002/03:A366 yrkande 4.
Ställningstagande
De senaste åren har man kunnat notera ett ökat bruk av ett sexualiserat språk i
skolorna. Mobbning med sexuellt laddade tillmälen och sexuella trakasserier
har blivit vanligare. Vad detta har för konsekvenser för ungdomars syn på
sexualitet och deras sexuella beteende är i dag inte känt. Åtgärder för att
förebygga och komma till rätta med denna kränkande behandling måste in-
rymmas i varje skolas åtgärdsplan. Ett forskningsprojekt bör också utreda hur
vanligt förekommande det sexualiserade språket är, vad som ligger bakom det
samt vad det får för konsekvenser.
7. Jämställdhetsarbete inom högskolan (punkt 6) - c
8.
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 4
samt avslår motion
2002/03:Ub433.
Ställningstagande
Vi anser att ett aktivt jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en hög
kvalitet på den högre utbildningen. För att uppnå jämställdhet krävs ett lång-
siktigt arbete och en politisk vilja. En ökning av andelen kvinnor i forskarut-
bildning och i forskarsamhällets olika organ är viktiga delar i arbetet men det
verkliga jämställdhetsarbetet handlar om ett attitydförändrande arbete och att
riva rådande förtryckande maktstrukturer.
Hela rekryteringsprocessen till den högre utbildningen måste genomgå en
översyn för att göras mer jämställd. Initiativ bör tas av regeringen för att ök
rekryteringen av män till kvinnodominerande utbildningar. Ett nära samarbete
mellan grundskola, gymnasieskola och högskola/universitet behövs för att få
en jämnare könsfördelning till olika utbildningar. En annan viktig förutsätt-
ning är att det finns möjligheter att arbeta under ekonomiskt trygga omstän-
digheter. Genomförandet av doktorandtjänster och en satsning på mellan-
tjänster är bland de viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att påbörj
den akademiska karriären. Samtidigt krävs att såväl forskarstuderande som
grundutbildningsstudenter omfattas av en rimlig föräldrapenning.
Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om
hur jämställdheten inom högskolan kan förbättras.

9. Åtgärder mot diskriminering i högskolan (punkt 7) - fp
10.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 24
samt avslår motionerna
2002/03:Ub427 och
2002/03:Ub448 yrkande 13.
Ställningstagande
Män och kvinnor skall ha inte bara formella utan också reella möjligheter att
göra sig gällande i den akademiska världen. Det finns dock tecken på att det
pågår diskriminering i samband med tjänstetillsättningar. En rad jämställd-
hetsbefrämjande åtgärder bör genomföras. En ökad öppenhet och klarhet när
det gäller urval och antagningar skapar förutsättningar att bryta upp interna
brödraskap och stävja svågerpolitik. De kriterier utifrån vilka tjänster tillsä
skall vara tydliga och formellt reglerade, vilket försvårar för informella man-
liga nätverk att gå förbi kompetenta kvinnliga sökande. De nämnder som
svarar för tillsättningar inom högskolan skall i görligaste mån ha en jämställd
representation av kvinnor och män.
Vidare måste den nyligen genomförda reformen enligt vilken det är möj-
ligt att befordras till professor utan att det finns en särskild tjänst tillgän
säkras fullt ut. Reformen borde ge positiva följdverkningar från jämställdhets-
synpunkt. Det är således viktigt att alla löne- och anställningsvillkor i fort-
sättningen bygger på kompetens och attraktivitet på arbetsmarknaden och inte
utifrån sättet en person blivit professor. Slutligen måste en stor del av det
praktiska jämställdhetsarbetet bedrivas på varje separat arbetsplats inom
högskolan, den enskilda institutionen. Det är där grunden läggs för jämlika
villkor för kvinnor och män i forskningens vardag. För större institutioner
skall det vara självklart att ha en formellt upparbetad jämställdhetsplan. I
planen kan exempelvis tas upp hur reglerna för antagningen av doktorander
skall gå till så att kvinnor inte missgynnas.
11. Åtgärder mot diskriminering i högskolan (punkt 7) - kd
12.
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub448 yrkande 13
samt avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 24 och
2002/03:Ub427.
Ställningstagande
Ju högre upp i den akademiska hierarkin, desto färre kvinnor. Kristdemokra-
terna anser att det är viktigt att gå till botten med denna snedrekrytering til
högre tjänster. Jämställdhetsarbetet i högskolan måste fortsätta. Utbildningen
måste anpassas till kvinnors särskilda behov. Det måste vara enkelt att göra
studieuppehåll för barnledighet för både kvinnor och män. Regeringen måste
ta ansvar för att högskolelärarna är väl förtrogna med jämställdhetsfrågor och
genusperspektiv. Alla studenter skall omfattas av diskrimineringslagstiftning-
en, även studenter i uppdragsutbildning och basår.
13. Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar (punkt 8) -
fp, kd, c
14.
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Hå-
kan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub401 yrkande 4 och
2002/03:Ub442 yrkande 2
samt avslår motion
2002/03:Ub538.
Ställningstagande
Läkarutbildningen måste beakta de biologiska skillnadernas betydelse för
sjukdomar och hur patienterna reagerar på behandling och mediciner. Under-
visningen skall också omfatta genusperspektivet. Om inte läkarna i sin utbild-
ning åläggs att studera var, när och hur den kvinnliga kroppen reagerar an-
norlunda än mannens, kommer felaktiga diagnoser att upprepas även fortsätt-
ningsvis. Även andra vårdutbildningar bör innehålla ett könsperspektiv.
15. Jämställdhetsarbete inom forskningen (punkt 9) - kd, c
16.
av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub449 yrkandena 5 och 9 samt
2002/03:Ub528 yrkande 1.
Ställningstagande
Lärosätena måste utreda och undanröja de hinder som påverkar kvinnors
möjlighet att avancera i den högre akademiska världen. Detta är viktigt inte
enbart ur ett jämställdhetsperspektiv utan även för forskningen i sig. För att
nå nya insikter och nya resultat behövs forskare med olika perspektiv. Jämn
könsfördelning bidrar till att de skilda perspektiven också tas till vara. Därf
bör en jämn könsfördelning eftersträvas bland forskare. Att kvinnor är under-
representerade bland forskare har bl.a. lett till att kvinnor inte fått rätt be
handling vid hjärtsjukdom, eftersom all kunskap och forskning byggt på
erfarenhet från män. Det har även lett till att forskning kring sjukdomar som
t.ex. fibromyalgi inte har prioriterats. Ett bredare synsätt inom forskningen
krävs, något som bl.a. kan åstadkommas genom ett ökat antal kvinnliga fors-
kare.
17. Fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier
(punkt 11) - fp
18.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionen
2002/03:Kr266 yrkande 11.
Ställningstagande
Idrottsgymnasierna bidrar till att ge möjligheter för ungdomar att
kombinera en idrottssatsning på elitnivå med gymnasieutbildning. Det är dock
oroande att de flesta platserna på idrottsgymnasierna har gått till manliga
elever. I tre sporter finns det över huvud taget inga platser för kvinnliga
elever. En tjej som visar talang inom en sport av nationellt intresse skall få
samma möjlighet att utveckla den som en kille. Folkpartiet föreslår att en
utredning av hur systemet skall förändras snarast kommer till stånd.
Kommunerna, specialidrottsförbunden, Riksidrottsförbundet och Skolverket
måste alla ta sitt ansvar i denna fråga.

Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-
slut som behandlas i avsnittet.
1. Jämställdhet inom utbildning och forskning - m
2.
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Vi anser att en samordning bör ske av all lagstiftning mot diskriminering. I
dag är lagstiftningen en matris vilket inte är tillfredsställande. Den ena dage
handlar diskussionen om jämställdhet i arbetslivet och den andra dagen om
HBT-frågor i skolan. En helhetssyn måste till i lagstiftningsarbetet och det är
viktigt att ta ett samlat grepp om frågorna. Utgångspunkten är att varje indivi
är unik och alla är lika mycket värda. Ingen person skall, oavsett samman-
hang, utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet eller
något annat skäl.
3. Jämställdhet inom utbildning och forskning - v
4.
av Britt-Marie Danestig (v).
För att utmana och förändra könsmaktsordningen skall jämställdhetspolitiken
förändras i feministisk riktning. Synen på kvinnor och män grundläggs tidigt.
Därför måste jämställdhetsarbetet vara ständigt närvarande redan i förskolan.
Flickor och pojkar skall ges samma möjligheter och utrymme att utvecklas i
enlighet med läroplanen för förskolan. Den personal som arbetar inom för-
skolan skall ges utbildning för att uppnå detta mål. Jämställdhetsutbildning
bör för övrigt ges till all personal inom hela utbildningsväsendet för att öka
medvetenheten om det ojämlika maktförhållandet mellan könen och ge per-
sonalen kunskap och redskap att aktivt verka för förändring.
I grund- och gymnasieskolan är förväntningarna på flickor och pojkar
mycket olika och ofta får pojkarna mer utrymme och uppmärksamhet på
flickornas bekostnad. Flickor och pojkar skall erbjudas lika villkor och där-
med få ökade valmöjligheter. De skall också uppmuntras att göra icke-
traditionella val. Fortfarande förekommer det läromedel som innehåller
könssterotypa fakta och analyser vilket kan förhindras med en utökad gransk-
ning av läromedlen ur ett genusperspektiv. För att stoppa och förhindra sexu-
ella trakasserier skall flickor erbjudas kurser i feministiskt självförsvar. Se
och samlevnadsundervisningen skall förbättras och ge eleverna förmåga att
reflektera över sexualitet och samlevnad utifrån ett jämställt synsätt. Detta
bl.a. för att motverka den könsmaktsordning som pornografin förmedlar.
Inom högskolan är varje form av diskriminering förbjuden och universitet
och högskolor åläggs att aktivt motverka diskriminering och främja jäm-
ställdhet. Det är viktigt att lagstiftningen efterlevs och att universitet och
högskolor fullgör sina skyldigheter att förbättra jämställdheten. En åtgärd kan
vara att granska kurslitteratur ur ett könsperspektiv. En annan åtgärd kan vara
att högskolorna skall redovisa hur resurserna fördelas på kvinnliga och manli-
ga studenter. Positiv särbehandling vid antagning till utbildningar och vid
tjänstetillsättningar kan också vara ett medel för att öka jämställdheten. Ge-
nusperspektivet utgör en viktig teori inom forskningen och innebär en positiv
utveckling för jämställdheten. Detta synsätt bör även påverka forskningens
infrastruktur exempelvis vid fördelningen av forskningsresurser.
5. Åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier i
skolan (punkt 3) - m, fp, kd, c, mp
6.
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti
(fp), Anna Ibrisagic (m), Mikaela Valtersson (mp), Tobias Billström (m)
och Håkan Larsson (c).
Vi har vid ett flertal tillfällen fört fram att vi anser att en samordning bör
genomföras av all lagstiftning mot diskriminering. Samma skydd mot diskri-
minering bör gälla oavsett var i livet man befinner sig. Det är inte tillfreds-
ställande att elever i skolan i dag inte omfattas av samma skydd som arbetsta-
gare mot diskriminering och sexuella trakasserier. Samhället måste tydligt ta
avstånd från diskriminering och trakasserier i hela utbildningssystemet.
7. Genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m. (punkt 10) -
fp, c
8.
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).
Kvinnors hälsa och kvinnors biverkningar av medicin har länge varit efter-
satta forskningsområden. För att den medicinska forskningen skall bli mer
användbar inom vården är det viktigt att könsperspektivet är med. Huvudre-
geln bör vara att forskningen alltid skall inkludera både kvinnor och män.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.
2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om främjande av jämställdhet och om att en lag skall införas mot
sexuella trakasserier av elever.
2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.
2002/03:Ub273 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att jämställdhet skall prägla friskolors styrelser.
2002/03:Ub275 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att ge grundskollärare högre kompetens i jämställd-
hetsfrågor rörande skolundervisningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att på pedagogisk väg ge grundskoleelever större
förståelse för jämställdhet mellan könen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om angelägenheten av att regelbundet förnya läromedlen för att så
långt som möjligt slippa de äldre och stereotypa könsrollerna som finns i
gammal skollitteratur.
2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att stoppa könsdiskrimineringen.

2002/03:Ub324 av Birgitta Ohlsson och Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att såväl kommunala som fria förskolor skall omfattas av obligatoriska
feministiska jämställdhetsplaner i förskolan.
2002/03:Ub351 av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett jämställdhetspedagogiskt centrum i Gävle.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Högskolan i
Gävle startar en utbildning för jämställdhetspedagoger.
2002/03:Ub381 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i
skollagen att det klart framgår att de lagar om diskriminering och sexuella
trakasserier som gäller på andra arbetsplatser också gäller för elever i sko-
lan.
2002/03:Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om medicinsk forskning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genusmedicin.
2002/03:Ub408 av Veronica Palm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om könsmobbning i skolan.
2002/03:Ub409 av Veronica Palm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om jämställdhetsarbete i förskolan.
2002/03:Ub414 av Veronica Palm och Inger Segelström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att införa genusperspektiv i skolan och i läroböcker.
2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhet i skolan.
2002/03:Ub424 av Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om jämställdheten i skolan och att jämställdhetslagen utvidgas så att den även
innefattar barn och ungdomar i förskola och skola.

2002/03:Ub427 av Lena Ek och Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att studenter vid högskolor skall jämställas med arbetstagare i de delar av
arbetsrätten som rör integritet och arbetsskydd liksom hela jämställdhetsla-
gen.
2002/03:Ub433 av Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar.
2002/03:Ub442 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ingen forskning om människokroppen, annat än i undantags-
fall, får baseras på en population bestående av mindre än 40 % av vartdera
könet för att få statliga anslag beviljade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett
könsperspektiv i undervisningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de forsk-
ningsanslag som ges och om att de tillvaratar könsperspektivet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas till
Göteborg.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att fortsättningsvis ha an-
svaret för forskning om vården av kvinnor.
2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhetsarbetet i högskolan.
2002/03:Ub449 av Inger Davidson m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att karriärvägarna inom forskningen måste anpassas så att fa-
miljebildning och yrkeskarriär kan förenas.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av ett genusperspektiv på forskningens villkor.
2002/03:Ub454 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kvinnoperspektiv i forskningen.

2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav Fridolin (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om stöd till bildandet av jämställdhetscentrum JÄMRUM i Gävle.
2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
förbättrad jämställdhet inom högskolan.
2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi Larsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att stärka elevernas rättigheter och skydd mot
diskriminering.
2002/03:Ub500 av Anne Ludvigsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om betydelsen av en förändrad matematikundervisning för att öka jämställd-
heten på arbetsmarknaden.
2002/03:Ub528 av Margareta Andersson och Lena Ek (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utforma en handlingsplan i syfte att öka antalet kvinnliga
forskare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade resurser för forskning av kvinnorelaterade sjukdomar.
2002/03:Ub538 av Carina Ohlsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att genusvetenskap blir en obligatorisk kurs på utbildningar för jurister
och poliser och att fortbildningen för yrkesverksamma bör intensifieras.
2002/03:Ub551 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om vikten av att förbudet mot diskriminering, mobbning och sexuella trakas-
serier genomförs snarast i syfte att stärka rättigheterna för skolelever.
2002/03:So450 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att forskningspolitiken bör belysas ur ett klass- och könsper-
spektiv.
2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning gällande det ökade sexualiserade språkbruket i sko-
lorna.
2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av hur jämställdheten kan öka vid fördelningen av
platserna till de riksrekryterande idrottsgymnasierna.
2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man i samband med mobbningskampanjen särskilt uppmärk-
sammar den könsrelaterade mobbningen.
2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tidiga reaktioner i skolan mot barn som kränker andra barn eller
vuxna.
2002/03:A317 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp, s, v, c, mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att HomO:s bestämmelser om diskriminering på grund av sexu-
ell läggning i arbetslivet även skall vara tillämpliga för dem som är skol-
pliktiga samt vuxenstuderande.
2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra jämställdhetslagstiftningen tillämplig i skolsystemets
samtliga stadier.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att, i nära samverkan med lärarnas organisationer, utforma ett
samlat program för ökad jämställdhet i den svenska skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att samla åtgärder för att motverka språkvåld i skolan i ett natio-
nellt program.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utformningen av läroböcker ur ett jämställdhetsperspektiv.