Insolvens- och utsökningsrätt

Anf. 141 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Vi övergår till att debattera CU8, det vill säga civilutskottets betänkande om insolvens- och utsökningsrätt. Vi ska ta ställning till motioner från allmänna motionstiden. Ofta avslås motionerna, och de är inte så intressanta. Men det här betänkandet innehåller om inte överraskningar så åtminstone viktiga och intressanta frågor.

En majoritet i civilutskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rör ändrade regler för handräckning vid otillåtna bosättningar samt fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter.

Det första tillkännagivandet, föreslaget av allianspartierna stödda av Sverigedemokraterna, lyder som följer: Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att fastighetsägares möjligheter till handräckning vid otillåtna bosättningar förbättras.

Det andra tillkännagivandet som vi lägger fram för kammarens avgörande är följande: Regeringen bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter.

Vi får se hur oense vi är. Jag kan tänka mig att det kommer att landa i att oppositionen vill skjuta fram detta ännu snabbare än vad regeringen vill göra, åtminstone när det gäller fordonsmålvakterna. Det återstår att se i själva debatten.

När det handlar om förslag på hur fastighetsägarnas möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras råder i dag bristande möjligheter för fastighetsägare att få denna hjälp. Det har med rätta kritiserats.

Det är alltför svårt att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar. Dagens regelverk är inte utformat för att hantera dessa otillåtna bosättningar. De har etablerats över hela landet på senare år. Särskilt dåligt anpassad är lagstiftningen för att hantera större otillåtna bosättningar. Fastighetsägarnas möjligheter till handräckning måste förbättras genom ett enklare och framför allt mindre kostsamt förfarande. Det blir dyrt om man ska betala för var och en i ett helt läger.

Ett förslag har lämnats i promemorian Otillåtna bosättningar, 2016:17, men något lagförslag har ännu inte lagts på riksdagens bord. Därför har en majoritet i civilutskottet begärt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett förslag till reglering.

Det andra tillkännagivandet handlar alltså om fordonsmålvakter. I juli 2014 genomfördes lagändringar som bland annat syftade till att motverka problemen med fordonsmålvakter. De nya reglerna har i viss utsträckning minskat möjligheterna till och lönsamheten i att utnyttja fordonsmålvakter. Men en majoritet i utskottet menar att de genomförda lagändringarna inte är tillräckliga för att komma till rätta med problemen med fordonsmålvakter. Utskottet anser därför att det är angeläget att ytterligare åtgärder vidtas. Regeringen bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen. Detta vill en majoritet tillkännage för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Vi kommer nu till en reservation - de fyra allianspartiernas reservation nr 2. Jag yrkar bifall till den, fru talman. Den handlar om skuldsanering. En mycket angelägen fråga är att förkorta gäldenärernas totala överskuldsättningsperiod så att de så snabbt som möjligt kan bli ekonomiskt rehabiliterade och komma tillbaka till ett mer normalt samhällsliv. Det är bättre att snabbt befrias från sin skuld än att erbjudas tidsbegränsade avbetalningsfria perioder under pågående skuldsanering. Vidare bör regelverket för skuldsanering vara rättvist och förutsebart.

Vi anser mot denna bakgrund att betalningsplanen som en huvudregel ska bestämmas till tre år i stället för, som nu, fem år. Det finns då ingen anledning att dessutom tillåta två månader per år att vara betalningsfria.

Regeringen bör därför enligt reservationen återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att betalningsplanen vid skuldsanering för privatpersoner som huvudregel ska bestämmas till tre år utan några betalningsfria månader. Detta är alltså en reservation från Alliansen.

Det finns också en reservation från Kristdemokraterna, reservation nr 9, som jag yrkar bifall till. Den handlar om åtgärder mot överskuldsättning. Det är besläktat med den tidigare reservationen, men här handlar det om en preskriptionstid.

Den grupp i samhället som lider allra svårast är de som i årtionden levt under hotet om indrivning av varje krona de kan tjäna utöver existensminimum. De skuldsatta och deras anhöriga lever ett pressande och kringskuret liv år efter år. De saknar ofta ork och förmåga att genomföra den totala skuldsanering som skulle vara dem till störst hjälp. Resultatet blir ofta att de hamnar i en alltmer omöjlig situation. De har allt mindre hopp om att någonsin ta sig ur situationen.

För att sätta en gräns på detta "livstidsstraff" som den mest utsatta gruppen i praktiken lever under och öka möjligheten att bli skuldfri på sikt föreslog Utredningen om överskuldsättning i betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället?, SOU 2013:78, att slutlig preskription ska inträda efter drygt 15 år för fordringar som fastställts av Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Kristdemokraterna anser att utredningens slutsatser om en slutlig preskriptionstid bör övervägas för lagstiftning.

Regeringen bör därför ta initiativ till en lagstiftning om slutlig preskriptionstid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Anf. 142 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 1.

När man hamnar i en kris i livet, när man blir arbetslös eller vid en skilsmässa är risken större att man hamnar i betalningssvårigheter. Risken att man skuldsätter sig och inte har förmåga att betala tillbaka är mycket större. Man riskerar att bli överskuldsatt. Överskuldsättning är ett stort problem för den enskilde men också för samhället. Nästan 100 000 personer har funnits i kronofogdens register i över 20 år. Förutom den begränsning av den personliga friheten som skulderna resulterar i riskerar den skuldsatta hälsan hos sig själv och sin familj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Barn är en särskilt utsatt grupp, som ofta drabbas hårt när föräldrarna hamnat i betalningssvårigheter. Därför är det oerhört viktigt att vi har ett tydligt barnperspektiv i dessa frågor. Barnperspektivet är något som regeringen också har tagit fasta på i arbetet med att motverka överskuldsättning, till exempel i strategin mot överskuldsättning, i den nya skuldsaneringslagen och i direktiven till Utsökningsutredningen.

Förutsättningarna att klara sina betalningar som ensamstående förälder eller arbetslös är också beroende av att våra ersättningssystem, som arbetslöshetsförsäkringen eller underhållsstödet, är på en bra nivå. Regeringen har höjt dessa, och tillsammans med stöd till barnfamiljer genom till exempel glasögonbidrag och fria mediciner har vi skapat en större möjlighet för familjer med mindre resurser att klara sin vardag utan att behöva ta ett snabblån om det krisar.

Regeringen tar skuldsättningsproblematiken på stort allvar, och som en ledstjärna för arbetet finns en samlad strategi mot överskuldsättning. Strategin innehåller åtgärder för att motverka att enskilda hamnar i ekonomiska problem och för att hjälpa dem som har fått problem med skulder att förbättra sin ekonomiska situation.

Strategin är inte någon hyllvärmare, utan den har resulterat i en mängd olika åtgärder med siktet inställt på att färre ska hamna i långvarig skuldsättning.

Från den 1 november förra året gäller nya regler för skuldsanering som har gjort det enklare för människor att ansöka om skuldsanering. Även ett särskilt skuldsaneringsförfarande för företagare instiftades av riksdagen vid samma tillfälle. Samtidigt förtydligades kommunernas skyldighet att lämna budget- och skuldrådgivning.

Snabblån är, och har varit under en längre tid, en ganska rak väg in i skuldsättning för många människor. Utredningen om vissa konsumentkrediter har lämnat en rad skarpa förslag för att minska skuldsättning på grund av snabblån.

Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att ta fram rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Samtidigt har man utvecklat bättre verktyg och utbildning till budget- och skuldrådgivarna i kommunerna. Kronofogden arbetar också med att förbättra hanteringen av skulder till det allmänna tillsammans med berörda myndigheter.

Överskuldsättningen har allvarliga konsekvenser, och i dess spår följer stora kostnader för samhället och ett stort lidande för den enskilde. Därför behöver vi vara uppmärksamma på nya företeelser i samhället som riskerar att sätta människor i skuld, och ständigt göra nya överväganden. Vi socialdemokrater anser att denna fråga är så viktig att vi givetvis är villiga att göra nya överväganden om det visar sig att våra nuvarande ansträngningar inte ger resultat.

Fru talman! Jag tänkte nu gå över till att tala lite om avlägsnande eller otillåtna bosättningar.

Om riksdagen följer utskottets förslag i morgondagens votering kommer riksdagen att ge regeringen till känna att den bör återkomma med lagförslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter till särskild handräckning vid otillåtna bosättningar.

Det är ett tillkännagivande som för mig ter sig en aning märkligt, och jag tänkte nu redogöra för varför jag tycker att det är märkligt. Den 10 januari i år redovisade regeringen vilka propositioner den tänker lägga fram under våren 2017. Den 12 januari hanterade utskottet de motioner som i dag behandlas i betänkandet och det som vi i dag debatterar. Redan då visste utskottet att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen om avlägsnande av otillåtna bosättningar senast den 21 mars. Vad tjänar det då för syfte att säga till samma regering att den skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som samma regering redan har meddelat att man ska lämna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Debattdagen för propositionen är satt till den 17 maj i riksdagens planering, så jag anser inte att det finns så mycket mening med att debattera detta i dag. Men i stora drag kommer förslaget, som regeringen i torsdags beslutade att skicka till Lagrådet, att förenkla för markägare att få en otillåten bosättning avlägsnad från sin mark. Kostnaderna för den enskilde ska minskas.

Dagens lagstiftning är inte anpassad efter den problematik som finns i dag. De största hindren med de här ärendena kommer att bli mindre med regeringens förslag samtidigt som man ska ta hänsyn till de personer som ska avlägsnas och deras situation.

Fru talman! Betänkandets andra tillkännagivande har jag mycket större förståelse för. Det finns problem med fordonsmålvakter även efter de lagförändringar som gjordes i juli 2014.

Den socialdemokratiska partigruppen föreslog vid debatten inför införandet av nya regler att personer med omfattande fordonsrelaterade skulder ska kunna vägras att registreras som ägare till fordon. Det var ett förslag som också övervägdes inför lagstiftningen, men regeringen ansåg att riskerna med en sådan lagstiftning var stora och förtjänsterna små. Riksdagen följde då utskottet och avslog det förslaget. Mina partikamrater som då satt i riksdagen föreslog en mer långtgående lagstiftning, och jag är beredd att hålla med om att det borde göras mer för att försvåra användningen av fordonsmålvakter. Vi är öppna för ytterligare regleringar och är glada för att även borgerliga partier nu är villiga att göra nya överväganden.

Samtidigt ska vi inte springa för fort fram. Vi har avvaktat effekterna av lagen, och nu uppger Kronofogdemyndigheten att fordonsskulderna har bromsats. Att enbart titta på summan av de fordonsrelaterade skulderna kan vara missvisande eftersom den nya lagen bara gäller för skulder som tillkommit efter juli 2014. Det är viktigt att en uppföljning görs av vilka effekter regelförändringarna har fått, hur de används och hur man kan förbättra efterlevandet av lagen.

Regeringen uppger att den följer utvecklingen, har dialog med berörda myndigheter och är positivt inställd till att titta på frågan. Därför anser jag inte att vi behöver något tillkännagivande på det området heller.

(Applåder)

Anf. 143 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag vill tacka Johanna Haraldsson för det tillmötesgående som jag misstänkte skulle komma. Som representant för oppositionen, som det väl får bli här även om det är en majoritet, skulle jag vilja säga att vi säkert hade kunnat hitta varandra i ett gemensamt ställningstagande att föra fram gentemot regeringen. Det blir lite svårt att inte rösta på de här två tillkännagivandena och samtidigt gilla inriktningen, men jag förstår och respekterar att regeringen har sin roll och regeringspartierna och oppositionen driver på. Men jag tycker att det skulle ha kunnat finnas utrymme för att vi som i andra sammanhang skulle kunna hitta en samsyn också om att vi vill det här gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Det var en annan sak som jag ville ta upp, och det var skillnaden mellan tre och fem år när det gäller betalningsplanen för skuldsanering. Jag skulle väldigt gärna vilja veta hur regeringspartierna ställer sig i frågan om varför det inte kan bli tre år som allianspartierna önskar. Vad är det som gör det så viktigt att hålla fast vid fem år i stället för att se att de här människorna skulle kunna bli fria från sin skuld på tre år? Jag undrar om Johanna Haraldsson skulle kunna hjälpa oss att förstå det.

Anf. 144 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! När det gäller betalningstiden har vi lagstiftningen om skuldsanering. Den fattade vi beslut om förra året, och den har gällt i fyra månader. Från och med den 1 november har vi nya regler för skuldsanering som ska göra det enklare för människor att ansöka om och få skuldsanering. Det finns även en hel del möjligheter för människor att få en kortare betalningsperiod med hänsyn till exempelvis familjeförhållanden.

För oss är frågan om betalningsfria månader mycket viktig. Samtidigt som Tuve Skånberg lyfter upp frågan om slutlig preskription i sitt anförande med motiveringen att många evighetsgäldenärer varken har ork eller förmåga att genomföra en skuldsanering vill man från hans partis sida plocka bort de betalningsfria månaderna, som jag tror för många är ett nödvändigt andrum för att kunna ta sig igenom en skuldsanering. Där tycker jag att Kristdemokraterna är lite motsägelsefulla.

Kombinationen av ett enklare ansökningsförfarande och betalningsfria månader är åtgärder som ska få fler att söka och faktiskt ta sig igenom skuldsaneringen. Vi har under de här fyra månaderna inte kunnat konstatera om det har blivit bra eller dåligt efter den förändringen. Vi håller fortfarande fast vid att den lagstiftning som finns nu ska få vara. Sedan får man göra nya överväganden senare om det behövs.

Anf. 145 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag hörde ingen argumentation för att det skulle vara viktigt med just fem år, med eller utan betalningsfria månader. Det vi går fram med är tre år, vilket vi tycker skulle kunna vara rimligt för att hjälpa de här människorna ut.

Skulle Johanna Haraldsson vilja utveckla varför just fem år är så viktigt? Varför inte gå oss till mötes och säga tre år och hjälpa de här människorna ur en mycket svår situation?

Anf. 146 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Jag tror inte att någon kan tvivla på att vi tar skuldsättningsproblematiken på allvar, och vi är givetvis villiga att göra nya överväganden om vi ser att de åtgärder som vi redan har vidtagit inte ger de resultat som vi vill ha. Men det finns också i Alliansens yrkande att man vill ta bort de betalningsfria månaderna, och de är oerhört viktiga. Det är jag helt övertygad om. Därför är detta så pass viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Fem år är inte ett faktum för alla som ansöker om skuldsanering, utan du kan mycket väl få en kortare skuldsaneringsperiod om du har skäl för det.

Den här lagstiftningen har som sagt gällt i fyra månader. Jag tror inte att vi kan konstatera nu om den har slagit väl ut eller inte. Det kan vi däremot göra senare, och då är vi inte främmande för att göra nya överväganden. Men som sagt, nu är det de facto inte fem år som gäller för alla som ansöker om skuldsanering. Det tycker jag är viktigt att påpeka.

Anf. 147 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag tänkte för tids vinnande börja med att yrka bifall till reservation 2 och reservation 3 i det här betänkandet.

Jag skulle vilja uppehålla mig lite kring frågan om fordonsmålvakter, som ju är ett stort samhällsproblem. Det är fascinerande att lyssna till Socialdemokraterna i den här debatten. Man går upp här i talarstolen och proklamerar att man förespråkade någonting på en partikongress och man förespråkade någonting när man var i opposition, men när man nu sitter i regeringsställning vill man inte göra någonting åt saken.

Det man säger i den reservation man har mot utskottsmajoriteten är: Ja, vi kan följa frågan, men i huvudsak fungerar nuvarande lagstiftning bra och är fullt tillräcklig. Problemet är att nuvarande lagstiftning inte är fullt tillräcklig. Det är helt riktigt att det var alliansregeringen som gick fram med den här lagstiftningen. Ambitionerna var goda, men i praktiken har lagstiftningen inte räckt till. Då måste man våga gå längre om man på allvar vill lösa samhällsproblemet.

Vi har i dag en situation där det rullar uppemot 15 000 fordon bara i Malmö som är registrerade på fordonsmålvakter. Det är alltså fordon som det inte betalas skatt för, som många gånger inte besiktigas, där de egentliga brukarna av de här fordonen kan fuska med bidrag med mera.

Hur kan vi acceptera en sådan ordning, fru talman? Så mycket som 3 000 fordon finns registrerade på en fysisk person i Sverige, och 151 personer har mer än 100 fordon registrerade på sig. Antalet bilsamlare i den gruppen torde vara försvinnande litet. Vi pratar alltså om folk som agerar fordonsmålvakter och som har skulder till det allmänna på hundratals miljoner. Hur kan vi acceptera att det ser ut på det viset?

I dag säger en utskottsmajoritet att regeringen måste göra någonting åt detta. Man måste komma tillbaka med en verksam lagstiftning som adresserar problemet. För att hjälpa regeringen på traven ska jag försöka peka ut huvuddragen för vad som behöver göras.

Till att börja med måste regeringen stoppa inflödet av nya fordonsmålvakter. Regeringen måste fråga sig: Är det verkligen rimligt att man kan registrera sig som ägare till hur många fordon som helst? Är det rimligt att man kan äga 3 000 fordon utan att en enda myndighet ställer en enda följdfråga? Vore det inte lämpligt att införa till exempel vandelsprövning, att Transportstyrelsen frågar varför man behöver en sjätte bil om man redan är registrerad ägare till fem bilar? Om man kan tala om varför man behöver det så "fine". Men det kanske ska finnas en kontrollmekanism.

Sedan måste regeringen se till att vi får en effektiv handräckning, en effektiv bekämpning av detta. Det har visat sig att varken polisen eller Kronofogdemyndigheten mäktar med det här. Vem kan egentligen klandra dem när samhällsordningen ser ut som den gör i dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Kommunerna borde få tydligare verktyg för att kunna börja arbeta med problemet. En stor del av problemet med dagens lagstiftning är att de här bilarna inte är värda någonting; därför blir det inte lönsamt för det offentliga att samla in dem, eftersom man helt enkelt inte får täckning för sina kostnader. Det är kärnan i dagens lagstiftning. Därför har den inte fungerat särskilt väl.

Transportstyrelsen, det vill säga den myndighet som förfogar över uppgifterna om vem som äger ett fordon, har varit allt annat än behjälplig gentemot de kommuner som försöker arbeta med det här. Regeringen kanske ska ge Transportstyrelsen ett särskilt uppdrag om att bli bättre på att förse kommunerna med de uppgifterna, så att de kan börja arbeta med problematiken.

Det här är symtomatiskt för den regering vi har. Man är inte beredd att erkänna ens grava samhällsproblem. Varför kan man inte erkänna att problemet finns och vara beredd att arbeta med saken?

Det för mig tillbaka till det Johanna Haraldsson inledde debatten med att säga: att det är konstigt att en riksdagsmajoritet går fram med förslag om ytterligare ett tillkännagivande, nämligen om möjligheten att avlägsna otillåtna bosättningar.

Kärnan i vårt förslag till tillkännagivande är att det ska öka möjligheterna för fastighetsägarna. Den proposition som regeringen nu går fram med ökar inte möjligheterna. Den innebär nämligen fortfarande krav på identifiering. Det står alltså i den föreslagna lagtexten att man ska ha vidtagit försvarliga åtgärder för att identifiera. Hur ska man kunna göra det när man blir hotad vid försök till konfrontation vid otillåtna bosättningar? Det här kommer i praktiken att utvecklas till ett krav.

Regeringen för fram en lagstiftning som kommer att vara väldigt lik den som gäller i dag och som inte förenklar i realiteten för markägare som dras med att det upprättas läger för bärplockare eller husvagnsläger på privat egendom.

Fru talman! Det är ett orimligt förfarande.

Anf. 148 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Varför värnar inte regeringen äganderätten framför utlänningars olagliga bosättningar?

Kåkstäder eller så kallade olovliga bosättningar är numera ganska vanligt förekommande i vårt land. Ofta är det människor som enligt internationella konventioner och avtal inom EU egentligen knappast har rätt att vistas i landet. Det heter att man ska ha sin försörjning tryggad på ett ärligt sätt. Det är knappast ett ärligt sätt att bosätta sig på annans mark utan att ens ha frågat eller haft för avsikt att betala för sig.

Vi sverigedemokrater ser det som helt orimligt att någon som aldrig haft rätten att bosätta sig på annans mark får besittningsrätt på detta sätt, och sedan ska markägaren plötsligt bekosta avvisning, återställning av marken och sanering. Samtidigt släpps personerna som på ett enligt oss högst oärligt sätt har ockuperat marken fria att ockupera någon annans mark. Självklart ska de som inte har rätt att vistas i Sverige och som saknar möjlighet att försörja sig på ett ärligt sätt också förpassas utanför landets gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Även om ett förslag nyligen har skickats på remiss till Lagrådet och även om ansvarig minister, Morgan Johansson, påstår att det ska bli lättare att ingripa mot kåkstäder är jag än så länge skeptisk utifrån det jag har läst. Trots nya regler är det fortfarande den drabbade markägaren som ska betala. Dessutom talas det om intresseavvägning. Vadå intresseavvägning? Menar man en intresseavvägning mellan markägarens intresse av att få bruka sin egen mark och den som olovligt och oärligt tagit sig rätten att använda marken? Det gör man då.

Det blir uppenbart att regeringen inte sätter äganderätten särskilt högt. Oavsett vem som har tagit sig rätten att stjäla marken bör den lämnas tillbaka till ägaren snarast.

Att man ska ta särskild hänsyn till om det finns barn bland dem som bosätter sig olagligt på marken kan jag förstå. Men jag och regeringen kommer fram till helt olika slutsatser. Regeringen antyder att det ska ta längre tid innan lägret rivs om det finns barn där. Jag anser att man bör påskynda ärendet och ingripa snarast om det finns barn med i bilden. Sverigedemokraterna tycker inte att det är lämpligt att barn ska växa upp i kåkstäder i Sverige.

Regeringen har fortfarande mycket kvar att lösa innan vi kommer att vara nöjda. Hur ska markägarna gå skadeslösa när de drabbas av att kåkstäder byggs på deras egendomar? När tas kostnaderna för markägarna bort? Hur löser man saneringen och återställandet av marken? Hur kompenseras markägaren för intäktsbortfall till följd av att marken inte går att bruka?

Frågorna är många och jag hittar egentligen inga svar i regeringens nya förslag. Enligt det är det fortfarande markägaren som ska betala för regeringens feghet. Det är fortfarande markägaren som måste återställa marken, och det är markägaren som drabbas av inkomstbortfallet - trots att markägaren inte alls behöver vara en särskilt stark part. Markägaren kan mycket väl vara en fattigpensionär eller en person som har stora lån på sin mark och som nu riskerar ännu mer utgifter, utan att själv kunna påverka dessa.

Jag återgår till frågan jag inledde med: Varför värnar inte regeringen äganderätten framför utlänningars olagliga bosättningar?

Man kan undra om det inte finns några svenskar i dessa kåkstäder. Det finns det säkert någonstans. I mars 2015 gjorde svenska uteliggare i Malmö ett försök att bygga en egen bosättning. Det tog dock bara ett par dagar innan de var bortkörda av polis och kommunens lastmaskiner hade rensat området. Plötsligt fungerade samhället igen.

Det är intressant att en del av de förändringar som Morgan Johansson nyligen har skickat på remiss till Lagrådet gällde i Malmö 2015. Fast det är klart, då handlade det om svenskar som bröt mot reglerna.

Man kan undra varför en privat markägare inte ska ha samma möjlighet att ingripa som Malmö stad hade. Varför räcker det inte med ett samtal till polisen? När kommer det ett lagförslag som löser problemen på riktigt?

Fru talman! I betänkandet behandlas också frågan om bilmålvakter. Vi sverigedemokrater tycker att det är viktigt att Sverige har välfungerande regler och lagar. Hela Sverige som rättsstat bygger på att människor i grunden är ärliga och vill följa lagar och regler.

Tyvärr är verkligheten ibland en annan. Det finns dessvärre individer i vårt samhälle som väljer att utnyttja den svenska godtrogna inställningen och de regelverk vi har satt upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Individer som inte har så mycket att förlora låter andra sätta upp bilar på sig, och därefter används bilarna utan att avgifter betalas och ofta även i kriminella sammanhang. Även om lagen har skärpts är det knappast tillräckligt, då problemen långt ifrån försvunnit.

Här behövs det fler möjligheter att ingripa. Att en bil står rätt parkerad kan knappast vara skäl att inte ingripa. Det borde också vara möjligt att förhindra att personer som man vet utnyttjar systemet fortsätter att sätta upp bilar på sig själv.

Äganderätten är central för oss, men när det gäller bilmålvakter är det knappast så att dessa personer i verkligheten äger, använder och har betalat för alla de fordon som står registrerade på dem. Då är det inte längre fråga om äganderätt utan om att utnyttja systemet för att komma undan kostnader eller för kriminell verksamhet. Sådant ska myndigheterna ha möjlighet att ingripa mot.

Lite märkligt är det att regeringspartierna oroar sig för att äganderätten är hotad om lagen skärps för fordonsmålvakter. Samma partier som tycker att den som får sin mark ockuperad av en kåkstad ska betala för att få tillbaka marken, ska betala för att sanera marken och dessutom inte ska ha rätt till ersättning för den tid som marken varit omöjlig att nyttja tycker alltså att det är ett enormt ingrepp i äganderätten om en person med mängder av bilar skrivna på sig och mängder med skulder inte får lov att äga en bil till eller riskerar att bli av med en rätt parkerad bil.

Jag yrkar bifall till vår reservation, nr 7.

Anf. 149 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag är stolt över den nya skuldsaneringslag som riksdagen klubbade igenom förra året. Det är en lagstiftning som syftar till att det ska bli lättare för den enskilde att klara av en skuldsanering.

Eller som Kronofogdemyndigheten själv beskriver det:

Ansökan blir enklare. Det kommer inte att krävas lika detaljerade uppgifter om skulderna. Kronofogden och fordringsägarna får ett större ansvar för detta. Det blir också möjligt att ansöka elektroniskt via en ny e-ansökan.

Skuldsaneringsperioden startar redan vid inledandet i stället för vid beslut om skuldsanering, och två betalningsfria månader införs, juni och december.

Det öppnas för kortare betalningstid än fem år om det finns beaktansvärda skäl, till exempel om det finns barn i hushållet.

Det ges större möjlighet till en andra chans. Det ska alltså gå att få skuldsanering mer än en gång.

Låt mig ta upp de två betalningsfria månaderna eftersom de kommit upp i debatten tidigare. Jag är stolt över att vi har infört dem. De ger föräldrar en möjlighet att ge sina barn en sommar och en jul som är lite mer lik klasskamraternas. Det är bra.

Inte nog med det. Jag är också stolt över att regeringen har tagit fram en strategi mot överskuldsättning.

Eftersom ett stort antal personer i dag har omfattande ekonomiska problem, eftersom många saknar en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser och eftersom omkring 400 000 personer finns i kronofogdens register är jag stolt över att regeringen tar detta på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Strategins syfte är dels att motverka att enskilda får ekonomiska problem, dels att hjälpa dem som fått problem med skulder att ta sig ur den situationen.

Strategin tar sammanfattningsvis sikte på att öka kunskaperna om konsumentfrågor och privatekonomi, att uppnå en mer ansvarsfull kreditgivning, att förbättra hanteringen av skulder till det allmänna, att bidra till ett aktivt och effektivt stöd till skuldsatta, att uppnå ett skuldsaneringsförfarande som når fram till och används också av de svårast skuldsatta och att särskild hänsyn ska tas till barn och unga.

Jag yrkar avslag på samtliga reservationer i betänkandet, alltså också dem som rör överskuldsättning och skuldsanering.

Vad gäller de två tillkännagivanden som återfinns i betänkandet kan jag, precis som tidigare talare, konstatera att vi har en problematisk situation när det gäller fordonsmålvakter. Jag är dock inte säker på att det endast är en lagskärpning som behövs. Det finns ju indikationer på att det snarare är efterlevnaden av lagen som behöver ses över.

Det fanns säkert skäl till att den förra regeringen valde att inte gå vidare med alla förslag när den genomförde den lagändring som lades på riksdagens bord. Men precis som tidigare talare har sagt är vi kanske i en situation där vi behöver göra detta. Vi får återkomma i frågan.

När det gäller tillkännagivandet om förbättrade möjligheter för fastighetsägare till handräckning förstår jag inte vad ett tillkännagivande ska tjäna till. Produkten är redan på väg fram, vilket är väl känt. Så för att lägga arbetstid på rätt saker vid rätt tillfälle ber jag att få återkomma i denna fråga när vi ska diskutera regeringens lagförslag. Det blir troligtvis den 17 maj, enligt vår gemensamma planering.

Med det sagt yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 150 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag har en enkel fråga till Emma Hult. Om man observerar problemet med fordonsmålvakter och tycker att det är ett problem att uppskattningsvis 15 000 fordon åker runt i Malmö utan att vara besiktigade och beskattade och utan att vara ägda av den som brukar bilen som om denne vore ägaren, varför vill man då inte göra något åt den lagstiftning som uppenbarligen inte fungerar fullt ut?

Anf. 151 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag tycker att både jag och Johanna Haraldsson i våra anföranden inte stängde dörren för att göra något framåt. Vi har båda sagt att detta är problematiskt och att det kanske är något som behöver ses över.

Jag tycker att du drar lite för många slutsatser i det du säger, Carl-Oskar Bohlin. Det gjorde du också i ditt anförande. Om du hade lyssnat på det Johanna Haraldsson sa hade du nog inte sagt som du sa i ditt anförande.

Anf. 152 Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! Jag har läst er reservation i betänkandet, Emma Hult. Jag vet inte om Emma Hult själv har gjort det.

Man kan inte både ha kakan och äta upp den. Ni reserverar er de facto mot att skärpa lagstiftningen. Det är vad ni kommer att rösta för här i morgon. Man kan inte säga något i talarstolen och sedan rösta tvärtemot det dagen efter. Antingen är ni för att skärpa lagstiftningen, och då kan ni inte reservera er. Eller så är ni inte för att skärpa lagstiftningen, och då vill jag ha svar på varför.

Frågan jag ställer är alltså: Varför vill ni inte skärpa lagstiftningen?

Anf. 153 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag får väl upprepa mitt svar. Jag har inte sagt att jag inte vill skärpa lagstiftningen. Jag har inte heller sagt att jag ska skärpa lagstiftningen.

Carl-Oskar Bohlin borde veta att sitter man i ett regeringsparti är det inte via tillkännagivanden från riksdagen man förändrar lagstiftningen.

Anf. 154 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag är lika nyfiken på hur Emma Hult förklarar skillnaderna mellan tre år och fem år som när jag ställde frågan till Johanna Haraldsson.

Jag noterar att Emma Hult är väldigt stolt över de två betalningsfria månaderna, eftersom det innebär att regeringspartierna verkligen vill dessa människor väl och vill underlätta deras situation så att de snabbt kommer ur den.

Men om jag räknar rätt så blir fem år med två betalningsfria månader totalt 50 månader medan tre år utan två betalningsfria månader blir 36 månader. Det är en skillnad på 14 månader till allianspartiernas fördel.

Hur i all världen kan du vara stolt över att de får 14 månader mer med er, Emma Hult?

Anf. 155 Emma Hult (MP)

Fru talman! Precis som jag sa i mitt anförande ligger de betalningsfria månaderna under perioder när till exempel föräldrar med barn kanske behöver ha sin ersättning och sina pengar för att kunna fira jul likt kamraterna i skolan eller för den delen kunna fira semester. Därför är jag stolt över två betalningsfria månader. Under dessa månader ska föräldrarna kunna veta att det finns ett ekonomiskt utrymme så att barnen inte behöver känna att de inte har möjlighet att göra det som deras skolkamrater gör.

Anf. 156 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Det finns ett uttryck som heter tröst för tigerhjärtan. Det är precis detta som Emma Hult och Johanna Haraldsson vill räcka dessa människor och säga: Ni slipper två månader - var glada då, och tänk på semestern!

Men i normalfallet får de 14 månader extra. Jag har väldigt svårt att se att det är särskilt generöst eller tillmötesgående eller att det hjälper dem. Två månader är i alla fall någonting. Men varför inte pröva vad allianspartierna går fram med? Tre år utan - det är 14 månader färre.

Anf. 157 Emma Hult (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! Precis som jag också sa i mitt anförande är det inte fem år för alla. Det finns möjlighet, till exempel för dem som har barn, att få en kortare betalningstid. De får också två betalningsfria månader per år, vilket innebär en kortare betalningstid och betalningsfria månader, och det är jag stolt över.

(Applåder)

Anf. 158 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag hade inte möjlighet att ta replik på Socialdemokraterna, men detta fungerar säkert lika bra.

Jag undrar hur Miljöpartiet tillsammans med regeringen egentligen ser på äganderätten och att markägarna ska stå för alla kostnader. Även i det som nu har skickats till Lagrådet och som snart kommer upp som en proposition är det fortfarande markägarna som kommer att få ta kostnaderna för olagliga bosättningar. Det är kostnader för sanering, handräckning och inkomstbortfall.

Det tas inte ens upp att det skulle vara möjligt för dem att få ersättning, såvida de inte har en sådan väldig tur att den som bosätter sig på deras mark plötsligt har stora tillgångar. Men det är knappast troligt.

Hur ser Emma Hult på att markägarna fortfarande åläggs alla dessa kostnader?

Anf. 159 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag vill börja i den ände som handlar om vad Mikael Eskilandersson sa i sitt anförande. Han talade om dessa människor som om han inte anser att de är lika mycket värda som alla andra.

Jag är glad att du tog replik, Mikael Eskilandersson, för detta är något jag vill framföra: Oavsett vilket land man är född i är man, enligt mig, precis lika mycket värd. Det är inte så att människor som väljer att komma till Sverige och bosätta sig här olovligen, vilket du anförde, gör det för att de vill. De gör det därför att de inte har något val.

Vad gäller ersättningarna kommer dessa att regleras i förordningen. Det kommer regeringen att återkomma med.

Anf. 160 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att dessa människor givetvis har samma människovärde som andra. Men att alla har samma människovärde betyder inte att alla människor har rätt att komma till Sverige och bosätta sig på en viss markplätt eller ens i vårt land. Det är en viss skillnad mellan människors värde och deras rätt att bo i Sverige. Det är kanske där våra politiska skiljaktigheter är som störst.

Jag har en följdfråga till det som jag började säga tidigare. Kostnaderna hade ni alltså inget svar på, men hur ser ni på att problemet bara flyttar runt? Det har regeringen heller inte löst i det som skickats som lagrådsremiss. Det man gör i praktiken är att skicka polisen att flytta bort människor från ett ställe, och sedan bosätter de sig på ett annat. Det är ingen lösning på problemet.

Det skulle åtminstone vara en lösning för Sverige att flytta dessa människor ut ur landet om de inte har rätt att vistas här. I det fall de har rätt att vistas i landet ska socialhjälp kopplas in. Det vore det mest rimliga sättet att agera, speciellt med tanke på att man sätter in stödåtgärder via Europeiska unionen i dessa personers hemländer. Det funkar inte att man sätter in sådana åtgärder där om de sedan vistas i Sverige på en åker någonstans ute i dyngan och bor i en bosättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Det är väldigt illa att bo så, och jag förstår inte hur man kan vilja försvara att de ska fortsätta att bo på det sättet.

Anf. 161 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag försvarar inte att människor ska bo på det sättet. Det är absolut inget jag tycker. Jag hoppas och vill såklart att vi ska kunna lösa det med en boendesituation som är bra för alla som vill bo i Sverige.

Mikael säger att alla människor inte har rätt att bo i Sverige. Om människor vill och har möjlighet att bo i Sverige och förhoppningsvis kan få ett jobb här hoppas jag att det också blir så i förlängningen, att vi kan se på dessa människor så som vi ser på alla människor och att de kan få en anställning. Jag hoppas det. Det byggs mer i dag än vad det har gjorts på väldigt länge. Jag hoppas att vi kommer att kunna skapa lägenheter till alla grupper.

Du nämnde socialtjänsten, Mikael Eskilandersson. Ja, om du har läst lagrådsremissen vet du att socialtjänsten kommer att bli inkopplad. Det är inte så att vi vill ställa människor på gatan när det händer något.

Men som jag sa i mitt anförande hoppas jag att vi kan ta denna debatt när vi har ett lagförslag att debattera.

Anf. 162 Ola Johansson (C)

Fru talman! Debatten handlar om hur medborgare på ett enklare sätt ska kunna göra sig kvitt skulder och hur dessa skulder ska kunna drivas in, vilka rättigheter man har när det gäller att få göra bruk av en annan människas mark eller egendom och vilka rättigheter markägare har att förhindra sådant. Det handlar om otillåtna bosättningar och om fordonsrelaterade skulder.

I två fall vill en majoritet här i riksdagen skynda på och kanske till och med gå ännu längre än vad regeringen vill. I båda fallen finns det två sidor av saken - en fordringsägare som vi tycker ska ha rätten på sin sida och någon som har en skuld och som i motsvarande grad förväntas göra rätt för sig. Enkelt eller inte så enkelt - det beror på vilken sida av saken man betraktar det ifrån.

Såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro är ord som kommer för mig. För det är skillnad mellan campande ungdomar - om det finns sådana ännu - som inför en skolavslutning firar med mat och dryck, väsnas, grisar ned lite grann och sedan åker därifrån och människor som utan vare sig ägodelar eller fast inkomst slår sig ned någonstans i närheten av ett ställe där de kan tjäna ihop några slantar.

Vi ser dem varje dag. Vi känner till väldigt lite om deras liv och lägger sällan märke till deras boplatser, fast vi vet att de finns, såvida det inte finns en bosättning på vår egen mark - då lägger vi väldigt mycket märke till dem.

De tigger eller utför beställda svartjobb, för man plockar inte bär för att äta dem själv. Det finns alltid en orsak bakom att sådana här situationer uppstår, och det ska man ha med sig i debatten, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Alla partier är överens om att det måste bli enklare och billigare för den som vill få sådana boplatser avlägsnade att få stöd av lagen och dess förlängda arm - polisen - så att själva handlingen blir utförd. Det är självklart, och det borde ha varit åtgärdat för länge sedan.

Vi löser problemet på platsen för markägaren, men innerst inne vet vi att vi inte löser problemet med fattigdom, vare sig genom detta eller för den delen genom att lättare kunna utmäta fordon som ägs av de så kallade bilmålvakterna.

Vi gör det möjligt för många att sanera sin ekonomi och starta om med snabbare skuldsanering, fast orsakerna till skuldsättning kommer vi åt på andra sätt, förhoppningsvis.

Herr talman! I kväll har civilutskottet den otacksamma uppgiften att dels städa upp och hålla rent, dels få människor på fötter igen, helst utan att ytterligare förvärra för de mest utsatta. Samtidigt ska äganderätten vidmakthållas och återupprättas så att den som har tillhandahållit en vara eller en tjänst eller för den delen sin mark ska kunna få ersättning eller fritt disponera sina ägodelar och sin mark.

Då är det betydligt mer inspirerande för mig att stå och tala om hur vi med hjälp av en bättre fungerande bostadsmarknad med nya bosättningar ger människor möjligheter att ny- eller omstarta sina liv. Hellre fler bostäder än bosättningar, skulle man kunna säga. Hellre lön, även om den är låg, än löneutmätning.

Jag säger inte att detta är lätt, utan jag säger att detta är svårt. För innerst inne i mitt bröst klappar humanistens hjärta. Samtidigt är vi fostrade i föreställningen att allt som är mitt är mitt, och det som är ditt får väl du, någon annan, samhället eller polisen ta hand om.

Jag välkomnar att regeringen nu agerar i frågan och ser till att den på ett bättre sätt svarar mot de behov som vi ser av att kunna avhysa dem som olovligen vistas på mark, detta utan krav på att man ska kunna identifiera var och en av dem som vistas på denna plats, och att det kan göras till en rimlig kostnad för markägaren. Det sista vi vill är att människor tar lagen i egna händer, så att vi får andra kriminella handlingar utförda på beställning av den som anser sig ha rätten på sin sida. Att det finns ett riksdagsbeslut som understryker att detta måste gå snabbt och längre kan ju knappast ni på regeringssidan vara emot. Men ändå reserverar ni er.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 1, där det också finns motioner från Centerpartiet.

Medan jag fortfarande rör mig här på samhällets skuggsida vill jag påpeka hur viktigt det är att så långt som det är möjligt komma åt problemet med fordonsmålvakter. Enligt kronofogden lär det 2013 ha varit ungefär 100 000 personer som tillsammans var skyldiga 1,8 miljarder kronor. CarlOskar Bohlin hade färskare siffror. Med en ny lag som gör det möjligt att beslagta dessa bilar går det att få tillbaka en del av fordringarna i form av parkeringsböter, trängselavgifter och fordonsskatt. Det är sällan så att ägaren är den som brukar bilen. Ibland har den ett värde, men ganska ofta har den inte det. Såvitt jag förstår är det detta vi vill komma åt när vi från Alliansen med Centerpartiet vill skärpa lagstiftningen ytterligare om det är möjligt, om inte annat som ett sätt att komma åt dessa yrkeskriminella och se till att färre parkerade bilar sätts i brand eller tar plats och förfular grannskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 8.

Fru talman! Vi har tidigare debatterat och fattat beslut om en ny skuldsaneringslag. Det finns inte någon anledning för mig att ytterligare argumentera i saken. Men jag tycker att det är bra att den som har hamnat i skuld enklare och med stöd av samhället ska kunna göra sig skuldfri och starta om. Vi beklagar att regeringspartierna tycker att det är viktigare att man får två betalningsfria månader om året än att det ska gå snabbt.

Jag yrkar därför bifall till de borgerliga partiernas reservation 2 under punkt 2.

Man ska i normalfallet kunna bli skuldfri redan efter tre år och inte behöva betala av sin skuld under fem års tid, nästan två mandatperioder - tänk så länge. Det är betydligt längre än den tid det tar att bli kvitt den sittande regeringen.

Jag har inga fler yrkanden. Jag kunde ha understrukit hur viktigt det är för Centerpartiet att också företagare ska ha en andra chans att få skuldsanering och kunna återstarta sitt företag. Det är fortfarande en viktig fråga för oss, och vi har kommittémotioner där det krävs ytterligare åtgärder.

Vi har med den tidigare regeringen varit med och lagt grunden i ett utredningsarbete med den så kallade nystartsutredningen, och sedan 2016 har vi något som kallas F-skuldsanering.

Jag tror inte att det på långa vägar räcker för företagares möjligheter att bli skuldfria och starta om. Men låt oss utvärdera detta resultat. Jag ber att få återkomma med fler förslag som förenklar för företagarna - jobbskaparna.

God kväll!

(Applåder)

Anf. 163 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Jag tänkte koncentrera mitt anförande till vår reservation 8. Överskuldsättning är en katastrof för dem som drabbas, och särskilt för dem som fastnar i skuldfällan under lång tid. Den främsta orsaken till överskuldsättning är personliga tragedier som arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa och konkurs. Förutom stora konsekvenser för den enskilda har undersökningar visat att samhällets kostnader för överskuldsättning kan vara så stora som 30-50 miljarder kronor.

Forskning har också visat att överskuldsatta i större utsträckning än andra drabbas av ohälsa, självmordstankar, ångest, depression och missbruk. Främst är det hushåll som saknar ekonomiska marginaler som hamnar i skuldfällan. Överskuldsättning är en tydlig klassfråga. Arbetslösa, sjukskrivna, låginkomsttagare, ensamstående och lågutbildade är överrepresenterade bland de överskuldsatta.

Det kan konstateras att den förra regeringens kraftiga försämringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna sannolikt har bidragit till en ökning av överskuldsättningen. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna är just avsedda att ge möjlighet till en omställningsperiod utan att hushållets ekonomi raseras. Det är därför glädjande att den nuvarande regeringen i samarbete med Vänsterpartiet har börjat återställa dessa viktiga försäkringar.

Den strategi som regeringen antog i september 2015 för att motverka överskuldsättning innehåller flera viktiga åtgärder och förslag. Den nya skuldsaneringslagen gör det dessutom lättare för skuldsatta att ansöka om och få skuldsanering, även om vi i Vänsterpartiet hellre hade sett en kortare betalningstid på tre år i stället för fem år, och som dessutom inkluderar två betalningsfria månader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! De åtgärder som regeringen hittills har vidtagit är viktiga och bra steg i rätt riktning, men mer behöver göras.

Att förstärka det förebyggande arbetet är en grundsten i arbetet för att förhindra att fler människor hamnar i överskuldsättning. I detta arbete spelar de kommunala budget- och skuldrådgivningarna en central och avgörande roll. Det är därför viktigt att landets kommuner tillhandahåller en bra budget- och skuldrådgivning med god tillgänglighet och hög kvalitet.

Det är särskilt viktigt att öka informationen och utbildningsinsatserna för att nå barn och unga vuxna. Det finns redan i dag utbildningsmaterial i privatekonomi riktat till högstadie- och gymnasieskolan som har tagits fram av bland annat Konsumentverket.

Riktade insatser behöver även göras mot grupper som är särskilt utsatta på grund av att de inte har lärt sig det svenska språket tillräckligt bra eller på grund av att de har andra svårigheter att tillgodogöra sig information, till exempel nyanlända och personer med funktionsnedsättning.

Även det civila samhället och dess organisationer skulle kunna bidra med viktiga insatser inom det förebyggande området. Det ekonomiska språket är för många svårt och obegripligt. Det behövs en bred folkbildningsinsats för att bättre förebygga att människor hamnar i svår skuldsättning.

En väl fungerande konsumentvägledning i kommunerna bidrar också till att förebygga överskuldsättning. Med goda kunskaper om vad som gäller på konsumentmarknaden och vart enskilda kan vända sig för stöd och hjälp kan vi stärka konsumenternas makt och inflytande i samhället.

En oroande tendens är därför att fler och fler kommuner väljer att lägga ned sin konsumentvägledning. Elva kommuner lade ned sin konsumentvägledning under förra året. Det betyder att 780 000 svenskar nu helt saknar kommunal konsumentvägledning. Enligt Konsumentverket är detta en rekordlåg nivå. Mot denna bakgrund är det viktigt att vi tar tag i detta och lagstiftar om en obligatorisk konsumentvägledning i alla kommuner.

I dag räknas 400 000-600 000 personer som överskuldsatta i Sverige. Av dem är det ungefär 95 000 som har varit skuldsatta i över 20 år.

I utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället? föreslogs att det skulle införas en slutlig preskriptionstid för skulder, motsvarande det system som finns i Finland, på 15 eller 20 år. För de överskuldsatta utan hopp om att någonsin komma ur en skuldspiral, som innebär att varje extra intjänad krona ska mätas ut, skulle en slutlig preskriptionstid ha stor betydelse för möjligheten till rehabilitering och omstart.

En preskription skulle kunna sätta stopp för en accelererande och alltmer omöjlig situation. Skuldsanering är naturligtvis att föredra. Men i de fall där det inte är möjligt är en slutlig preskription viktig. Slutlig preskription måste därför ses som en komplettering till möjligheten att få skuldsanering. En slutlig preskriptionstid skulle säkerställa att den som under många år levt med statliga tvångsåtgärder mot sig åtminstone ska garanteras att situationen inte hela tiden förvärras, utan så småningom faktiskt kan gå åt rätt håll.

En grupp som drabbas särskilt hårt vid överskuldsättning är barn. Barnombudsmannen har i samband med tidigare utredningar framfört kritik mot att barnens rättigheter inte blivit tillräckligt belysta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

I regeringens strategi och i den nya skuldsaneringslagen tas visserligen särskild hänsyn till barnfamiljer. Men jag efterlyser fortfarande ett bättre helhetsgrepp när det gäller hur barn drabbas av överskuldsättning.

Socialstyrelsen beskriver i en utredning från 2013 att barn som växer upp i överskuldsatta familjer drabbas hårt av ett mycket utsatt ekonomiskt läge. Man menar att dessa familjers livsvillkor sannolikt hör till de sämre i samhället. Barnen upplever ofta att de väldigt tidigt måste sätta sig in i familjens ekonomiska situation, vilket kan göra att skola och fritid blir lidande. En del barn berättar också att de känner sig utanför både i skolan och på fritiden eftersom de inte kan delta i olika aktiviteter.

Många barn i överskuldsatta familjer riskerar att leva i en svår ekonomisk situation under hela sin uppväxt, och det sätter tydliga spår. Det finns i dag för lite forskning om hur barn drabbas av överskuldsättning, och det är därför viktigt att man genomför en särskild barnkonsekvensanalys för barn och unga som lever i familjer med överskuldsättning.

Med detta vill jag yrka bifall till vår reservation nr 8 samt till de gemensamma reservationerna nr 1 och nr 11 om otillåtna bosättningar och fordonsmålvakter.

Anf. 164 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag har plågat ett par av kollegorna här med frågor om dessa fem och tre år, och jag måste nog fråga Lotta Johnsson Fornarve hur detta går ihop. Det man helst önskar är tre år och två betalningsfria månader, och därför röstar man på fem år och två betalningsfria månader - hellre än att rösta med Alliansen, som vill ha tre år utan de där två återbetalningsfria månaderna.

Vänsterpartiet ger oss ju gärna bilden av att man verkligen vill hjälpa dem som har det sämst ställt och mest besvärligt. Jag kan inte följa Lotta Johnsson Fornarves tanke när hon i sitt särskilda yttrande skriver att man just därför - för att man verkligen vill hjälpa människor - går med regeringen och ser till att det blir fem år.

Anf. 165 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Vi i civilutskottet står varandra ganska nära i den här frågan över lag, menar jag. Vi vill ju alla hjälpa dem som är överskuldsatta och har stora problem.

Vi vill helst ha tre år, men vi vill behålla de två betalningsfria månaderna. Det berättade jag i mitt anförande. Det kanske man kan tycka är lite väl frikostigt, men vi tror ändå att det är viktigt eftersom många av dem som är överskuldsatta har levt i överskuldsättning under mycket lång tid - i flera år innan de kommer till skuldsanering. Vi tror ändå att de två betalningsfria månaderna är väldigt viktiga för att människor ska få lite andrum. Det är särskilt viktigt för barnfamiljer.

Anf. 166 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Nå, det är nog ingen som tycker att Vänsterpartiet är för generöst. Vänsterpartiet kommer ju att rösta för fem år med två betalningsfria månader, så Lotta Johnsson Fornarve löper faktiskt inte risk att Vänsterpartiet kommer att hamna i något slags klass för sig där man är mer generös än alla andra. Hon stöder ju regeringen, fastän hon säger att hon hellre skulle vilja ha tre månader. Hon bryr sig inte om att yrka på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

I fallet med fem år med två betalningsfria månader är det under 50 månader som dessa utsatta människor ska betala. Om det är tre år utan betalningsfria månader är det 36 månader. Om man dessutom drar bort de extra - det Lotta Johnsson Fornarve helst vill ha - handlar det om 30 månader. I stället för att välja 30 månader väljer Lotta Johnsson Fornarve alltså 50 månader. Det går ju inte ihop!

Anf. 167 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Jag skulle kunna skicka tillbaka frågan: Varför vill ni då inte gå oss till mötes med tre år och två betalningsfria månader, Tuve Skånberg? Då hade vi kanske kunnat komma överens i den här frågan. Jag hoppas att vi kan fortsätta den här debatten och diskussionen och så småningom hitta en lösning.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det får betraktas som en retorisk fråga då Tuve Skånberg inte har rätt till ytterligare replik.)

Anf. 168 Robert Hannah (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 2 gällande skuldsanering. För tids vinnande yrkar Liberalerna inte bifall till sina övriga reservationer, som gäller löneutmätning och skuldrådgivning, även om vi självklart helhjärtat står bakom dem också.

Liberalerna är stolta över att kunna rösta igenom två tillkännagivanden - en liberal motion gällande fordonsmålvakter och en alliansmotion gällande handräckning av otillåtna bosättningar. Vi liberaler för en offensiv politik för att motverka överskuldsättning och ge evighetsgäldenärer en möjlighet att komma tillbaka och göra rätt för sig. Jag kommer i dag att särskilt lyfta fram tre frågor, nämligen fordonsmålvakter, handräckning av otillåtna bosättningar samt skuldsanering.

Den första punkten jag ska ta upp är fordonsmålvakter. Vi i Liberalerna anser att Alliansens 20 utförda lagändringar för att komma till rätta med de så kallade fordonsmålvakterna har varit bra, men inte tillräckligt bra. Antalet bilmålvakter har inte minskat i Sverige. Orsakerna till detta är bland annat att många bilar är i så pass dåligt skick att de inte är utmätningsbara samt att kommuner inte har tillstånd att flytta på bilar som är korrekt parkerade, även om de ägs av bilmålvakter.

Det är uppenbart att lagstiftningen mot bilmålvakter behöver skärpas inom ramen för egendomsskyddet i Europakonventionen. Från Liberalernas sida anser vi att en möjlighet som måste prövas är en ökning av kommunernas befogenheter att flytta bilmålvakternas fordon även om de är korrekt parkerade. Det kan också krävas lagändringar för att stärka samarbetet mellan kommunerna och Kronofogdemyndigheten.

Från Liberalernas sida anser vi också att det bör övervägas om en person som till exempel har 40 fordonsrelaterade skulder ens ska kunna godkännas som registrerad ägare till nya fordon innan de gamla skulderna har betalats. Precis som Moderaterna lyfte fram här är det orimligt att man kan äga hur många bilar som helst - alla skuldsatta - när man i praktiken inte äger dem på riktigt utan har tagit skulden för andras skull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt

Den andra punkten gäller olagliga bosättningar. När det gäller handräckning av otillåtna bosättningar anser vi i Liberalerna att det i dag är för kostsamt för fastighetsägare att få till en handräckning, till exempel när det gäller 15 personer som utan lov har bosatt sig på deras mark. När man ansöker om handräckning i dag krävs en avgift på 300 kronor, och i samband med avhysningen måste man betala 600 kronor per person som avhyses. Man måste också identifiera varenda en av personerna.

Sökanden har självklart rätt att sedan få tillbaka sina medel och får ansöka om det, men i de absolut flesta fallen är det inte möjligt att göra så här. Vi kan konstatera att nuvarande lagstiftning och regelverk inte är utformade för att skydda människors rätt till sin egendom och att fastighetsägarnas möjlighet till handräckning måste förbättras. Regeringen har aviserat ett förslag som är på gång, och vi räknar med att man skyndsamt kommer tillbaka till riksdagen med lagstiftningen.

Jag vill dock poängtera, i alla fall för Sverigedemokraternas skull, att detta är ett steg framåt. Det är ett steg i rätt riktning, och jag tror att det kommer att ge effekt. Vad det sedan innebär i praktiken måste man kunna utvärdera.

Till de rödgröna partierna, som verkar leva i la-la-land och tro att allianspartierna ska ge upp och inte agera som opposition bara för att regeringen har aviserat någonting, vill jag säga: Jag kan tala om barnäktenskap. Regeringen aviserade i februari 2016 att man skulle komma tillbaka med en utredning för att stoppa barnäktenskap, men det tog att vi krävde ett tillkännagivande och ett initiativ i utskottet innan man faktiskt gjorde någonting. Det där kan vi alltså kanske ta lite mindre seriöst med tanke på att man från de rödgrönas sida inte har gjort sitt jobb tidigare.

Den tredje punkten gäller skuldsanering. Liberalerna anser att regeringen bör ta initiativ till att införa en treårig betalningsplan för skuldsanering, utan betalningsfria månader. Detta har Liberalerna drivit i många år; vår egen skuldsaneringsutredning föreslog detta. Det är regeringen som är konservativ i det här fallet. Vi vill att man så snabbt som möjligt ska kunna komma på fötter igen.

I dag finns det alltför många svenskar som inte förmår betala på skulden utan betalar på räntan. Det handlar om de 100 000 svenskar med i snitt 20 års skulder, som Johanna från Socialdemokraterna så varsamt talade om. Vi anser att man ska kunna betala av sina skulder så snabbt som möjligt så att man kan komma tillbaka och bli nettogivare till samhället. Det är det absolut viktigaste. Man ska inte behöva betala av på sina räntor i stället för skulden i resten av sitt liv - ju snabbare man betalar av sina skulder desto bättre.

Med Liberalernas politik pågår skuldsaneringen i 36 månader, till skillnad från med regeringens nya lag där det är 50 månader. Ändå skryter Miljöpartiet och Socialdemokraterna här i kammaren i dag om att man är så himla duktig och har ett sådant barnperspektiv. I det här fallet är ni otroligt konservativa! Det måste kännas lite jobbigt att veta att Alliansen faktiskt har ett mer förmånligt förslag gällande skuldsanering än vad de rödgröna har. Vänsterpartiet kan jag dock ge en eloge; jag talar inte om dem i det här sammanhanget.

Insolvens- och utsökningsrätt

Vi anser också från Liberalernas sida att man kan komma att kräva andra åtgärder för att förnya och göra skuldsaneringsinstitutet ännu mer tillgängligt än vad det är just nu. Till exempel måste man förbättra informationsgivningen till de 100 000 svenskar som Johanna från Socialdemokraterna pratade så varmt om.

Det måste bli lättare att få information. Jag anser att man ska skicka information om möjligheterna direkt till berörda personer.

Vi välkomnar som sagt den nya lagen, men vi är otroligt kritiska mot regeringen och mot Sverigedemokraterna för att man gör det svårare än nödvändigt för de här skuldsatta individerna att komma tillbaka.

Vi är särskilt kritiska mot Sverigedemokraterna, som i mina ögon är hycklare i den här frågan. Under den förra mandatperioden ville man ha en treårig betalningsplan, men när propositionen sedan levererades till Sveriges riksdag var man i stället för en femårig betalningsplan.

Detta är ganska talande för Sverigedemokraternas sätt att bedriva politik. Det är popcorn. Man har inga egna åsikter - det handlar bara om att straffa invandrare.

Avslutningsvis är Liberalerna otroligt stolta över att vi har fått igenom två tillkännagivanden i dag, särskilt det som kommer från vår egen kommittémotion gällande fordonsmålvakter. Andra partier har hoppat på detta, och vi har därför majoritet.

Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen, tillsätter en utredning om fordonsmålvakterna och kommer tillbaka till riksdagen med lagstiftning gällande avhysningar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)