Skatteutskottets betänkande

2018/19:SkU10

Inkomstskatt

Sammanfattning

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkanden som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna gäller bl.a. skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), personal­vårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, hälsofrämjande åtgärder, förmånsbeskattning vid krisinsatser, avgifter till fackföreningar och arbets­löshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

I betänkandet finns 20 reservationer (M, SD, C, KD, L).

Behandlade förslag

Cirka 170 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Särskild löneskatt för äldre som arbetar

Expertskatt

HUS-avdrag

Personalvårdsförmåner

Hälsofrämjande åtgärder

Reseavdrag m.m.

Bil- och cykelförmån

Förmånsbeskattning vid krisinsatser

Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor

Personaloptioner

Gåvor till ideell verksamhet

Reservationer

1.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)

2.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)

3.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)

4.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)

5.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (L)

6.Expertskatt, punkt 3 (M)

7.HUS-avdrag, punkt 4 (M, KD)

8.HUS-avdrag, punkt 4 (SD)

9.HUS-avdrag, punkt 4 (C)

10.Personalvårdsförmåner, punkt 5 (C)

11.Reseavdrag m.m., punkt 7 (C)

12.Reseavdrag m.m., punkt 7 (KD)

13.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (M)

14.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (C)

15.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (KD)

16.Förmånsbeskattning vid krisinsatser, punkt 9 (M)

17.Förmånsbeskattning vid krisinsatser, punkt 9 (SD)

18.Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 10 (KD)

19.Personaloptioner, punkt 11 (M, KD)

20.Personaloptioner, punkt 11 (SD)

Särskilda yttranden

1.Särskild löneskatt för äldre som arbetar, punkt 2 (KD)

2.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 12 (KD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2018/19:233 av Larry Söder (KD),

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1,

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,

2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD),

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17,

2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2018/19:818 av Sten Bergheden (M),

2018/19:820 av Edward Riedl (M),

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11,

2018/19:867 av Edward Riedl (M),

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M),

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:941 av Edward Riedl (M),

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1274 av David Josefsson (M),

2018/19:1637 av John Weinerhall (M),

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S),

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S),

2018/19:1892 av Lars Beckman (M),

2018/19:1904 av John Weinerhall (M),

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S),

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S),

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L),

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2018/19:2489 av Per Åsling (C),

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15,

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 16 och 21,

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16,

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 2–7 och 21,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (KD)

Reservation 5 (L)

2.

Särskild löneskatt för äldre som arbetar

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:794 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2 och

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 20.

3.

Expertskatt

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:718 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:1901 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7 och

2018/19:2919 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12.

Reservation 6 (M)

4.

HUS-avdrag

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:279 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:387 av Ingemar Kihlström (KD),

2018/19:518 av Johan Pehrson (L),

2018/19:786 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:797 av Edward Riedl (M),

2018/19:798 av Edward Riedl (M),

2018/19:1115 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 21,

2018/19:1219 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1276 av David Josefsson (M),

2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 6,

2018/19:1562 av Lotta Olsson (M),

2018/19:1659 av Marta Obminska (M),

2018/19:1840 av Jan Ericson (M),

2018/19:1879 av Sten Bergheden (M),

2018/19:1981 av Marianne Pettersson och Anna Wallentheim (båda S),

2018/19:2103 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2018/19:2396 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1–3,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 62,

2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2711 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21,

2018/19:2806 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 4,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 9,

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 2,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 7,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 36.

Reservation 7 (M, KD)

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (C)

5.

Personalvårdsförmåner

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:309 av Jimmy Ståhl (SD),

2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 51 och

2018/19:2547 av Rickard Nordin (C) yrkande 3.

Reservation 10 (C)

6.

Hälsofrämjande åtgärder

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 3,

2018/19:790 av Lotta Finstorp (M),

2018/19:823 av Edward Riedl (M),

2018/19:824 av Edward Riedl (M) och

2018/19:2758 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7.

7.

Reseavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:259 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2018/19:1035 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S) yrkande 4,

2018/19:1224 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 11,

2018/19:1949 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13,

2018/19:2431 av Mikael Larsson (C),

2018/19:2514 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 19,

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 37 samt

2018/19:2916 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 9.

Reservation 11 (C)

Reservation 12 (KD)

8.

Bil- och cykelförmån

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:821 av Edward Riedl (M),

2018/19:1217 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1238 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:1833 av Jan Ericson (M),

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8,

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 57 och

2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11.

Reservation 13 (M)

Reservation 14 (C)

Reservation 15 (KD)

9.

Förmånsbeskattning vid krisinsatser

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:175 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 2,

2018/19:2284 av Hans Rothenberg (M) och

2018/19:2821 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 16 (M)

Reservation 17 (SD)

10.

Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:278 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:1307 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:1622 av Åsa Karlsson (S),

2018/19:1998 av Jamal El-Haj m.fl. (S) och

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 29.

Reservation 18 (KD)

11.

Personaloptioner

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3,

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26 och

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 18.

Reservation 19 (M, KD)

Reservation 20 (SD)

12.

Gåvor till ideell verksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:176 av Ingemar Kihlström (KD),

2018/19:416 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3,

2018/19:817 av Sten Bergheden (M),

2018/19:1225 av Jan R Andersson (M),

2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8,

2018/19:2452 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1–3,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9,

2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 1,

2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 3 och 7 samt

2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 51.

Stockholm den 12 mars 2019

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S) och Jörgen Berglund (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetpropositionen för 2019 beslutades av en övergångsregering. Vid fram­tagandet av propositionen bedömde regeringen att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.

I december 2018 antog riksdagen Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Den innehåller ett antal lagförslag och tillkännagivanden på skatteområdet. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2018 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2018/19:1, yttr. 2018/19:SkU1y, bet. 2018/19:FiU1).

I januari 2019 ingick Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en överenskommelse som omfattar 73 sakpolitiska områden och ett samarbete om statens budget. Samarbetet innebär bl.a. att ett antal skatte­förslag ska genomföras under året.

I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2018 om beskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag som bl.a. rör skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, expert­skatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), personal­vårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, hälsofrämjande åtgärder, förmånsbeskattning vid krisinsatser, avgifter till fackföreningar och arbets­löshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om översyn av skattesystemet, om skattepolitikens inriktning och om skatteskalan och grundavdrag m.m.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD) och 5 (L).

Motionerna

Flera motionärer föreslår en bred översyn av skattesystemet. I motion 2018/19:1793 av Teres Lindberg anförs att behovet av en bred skatteöversyn bör ses över. I motion 2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S) anförs att regeringen bör göra en genomlysning av det svenska systemet för beskattning av olika skattebaser. En parlamentarisk utredning behövs i nästa steg för att kunna åstadkomma blocköverskridande överenskommelser. Även i motion 2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkas på en översyn av skattesystemet. I motion 2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S) anförs att det är dags att se över möjligheterna att reformera inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte att öka jämlikheten. I motion 2018/19:1637 av John Weinerhall (M) anförs att regeringen bör utreda en skattereform med platt inkomstskatt som utgångspunkt. I motion 2018/19:1892 av Lars Beckman (M) anförs att regeringen bör överväga att ändra skattesystemet så att den högsta marginalskatten sänks och antalet som betalar den minskar. I motion 2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) anförs att regeringen bör överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft. Samma yrkande återkommer i motion 2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M). I kommittémotion 2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att möjligheterna att reformera skatte­systemet ses över bl.a. i syfte att minska skattekilarna under de första åren på arbetsmarknaden. I partimotion 2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L) anförs att Sverige behöver en ny genomgripande skattereform.

I motion 2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S) anförs att regeringen bör överväga ytterligare steg för att avskaffa skatteklyftan mellan lön och sjuk- och aktivitetsersättning.

I motion 2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S) yrkas på en översyn av schablonbelopp för traktamenten.

I motion 2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3 anförs att regeringen bör avskaffa värnskatten och se över effekterna av en sänkning av marginalskatten. Vidare föreslås en översyn av den nedre brytpunkten. Motionärerna anför att den nedre brytpunkten i Sverige ligger vid månadslöner på drygt 35 000 kronor, medan man i Finland kan tjäna dubbelt så mycket före marginalskatten. Detta försvårar enligt motionärerna för Sverige att vara konkurrenskraftigt vid rekrytering av högt utbildade.

I motion 2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör stärka incitamenten för buffertsparande genom att se över exempelvis införandet av ett avdrag för sparande. Vidare bör regeringen stärka incitamenten för pensionssparande genom att exempelvis se över möjligheten till en återinförd avdragsrätt för pensionssparande eller ett särskilt pensions-investeringssparkonto med lägre beskattning.

I motion 2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4 föreslås att regeringen ser över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad.

I motion 2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) anförs att flera kommuner vill sälja överbliven mat från skolbespisningar eller storkök i äldreomsorgen till personalen till subventionerat pris och har därför ansökt hos Skatteverket om justering av förmånsvärdet för måltiderna. Skatteverket har emellertid avslagit detta, och regeringen bör därför överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdig-producerad mat.

I motion 2018/19:818 av Sten Bergheden (M) föreslås att det bör utredas hur skattesystemet på ett modernt och långsiktigt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande bland breda löntagargrupper.

I motion 2018/19:820 av Edward Riedl (M) föreslås att regeringen överväger att förändra förmånsbeskattningen av blåljuspersonal. I motion 2018/19:867 av samme motionär föreslås att regeringen ser över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten. Många ideellt arbetande idrottsledare har kostnader förknippat med den tid de lägger på sitt ledarskap, och enligt motionären vore ett sätt för staten att visa sin uppskattning att man skulle kunna se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dessa kostnader.

I motion 2018/19:931 av Hans Rothenberg (M) föreslås att regeringen ser över de skattevillkor som gäller för svenska sjömän som tjänstgör i andra länder.

I motion 2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten till sänkta skatter för ökad egenmakt. I motion 2018/19:936 föreslår samma motionär att regeringen ser över möjligheterna till ett avdragsgillt bosparande för unga.

I motion 2018/19:941 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av reglerna om traktamenten utifrån soldatyrkets speciella förutsättningar.

I motion 2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M) anförs att regeringen bör överväga att införa ett startjobbskatteavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

I motion 2018/19:1274 av David Josefsson (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att införa incitament för att öka ungas sparande till egen bostad.

I motion 2018/19:1904 av John Weinerhall (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att sänka skatten för pensionärer genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag.

I motion 2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att möjligheten att göra kompetenshöjande utbildning avdragsgill för enskilda individer ses över. Motionären anför att mycket av den kompetensutveckling för vuxna som sker i dag sker utanför det offentliga utbildningssystemet. Utbildningsaktörer av hög kvalitet köps in av företag och andra arbetsgivare för att kompetens-utveckla sin personal. Denna utbildning är inte att anse som grund för förmånsbeskattning. I motion 2018/19:2028 av samme motionär anförs att regeringen bör se över möjligheten att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget.

I motion 2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2 anförs att regeringen bör undersöka skattebefrielse för biodling under förutsättning att det inte är budgetpåverkande.

I kommittémotion 2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1 och 21 föreslås att regeringen ökar drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar och särskilt för dem med låga inkomster. I yrkande 16 föreslår motionärerna att ett omställningsavdrag införs för att underlätta kompetensutveckling och omställning.

I kommittémotion 2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1 anförs att regeringen bör överväga att införa ett omställningsavdrag att människor kan få skatteavdrag för egna utbildningskostnader.

I partimotion 2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6 föreslås att inkomstskatten sänks med tonvikt på låga inkomster.

I kommittémotion 2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås att svenska skatter reformeras för en starkare internationell konkurrenskraft. 

I motion 2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 föreslås att beskattningsreglerna ändras så att avdrag medges för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon.

I motion 2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1 anförs att regeringen bör återkomma med förslag om en utökad skattefrihet för förmåner. Motionärerna anför att förmåner som erbjuds anställda på ett företag bör ses som någonting positivt, snarare än negativt, varför det också är märkligt att så mycket i dag måste förmånsbeskattas. Förmåner från arbetsgivare bör uppmuntras av staten snarare än motarbetas.

I motion 2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD) föreslås att möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande utreds.

I kommittémotion 2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att regeringen bör återkomma med förslag om att veteraner i vissa fall bör särbehandlas positivt, t.ex. genom viss skattebefrielse eller avgiftsfrihet.

I kommittémotion 2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17 anförs att regeringen bör se över möjligheterna att ge skattelättnader eller ersättningar till medborgare som är aktiva i frivilligrörelserna.

I kommittémotion 2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11 föreslås att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen.

I kommittémotion 2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att straffskatten för pensionärer avskaffas.

I kommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25 anförs att regeringen bör se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag. Motionärerna föreslår att de som flyttar till Norrlands inland och norra Dalarna minus Östersund, det som kallas Stödområde A, ska kunna skriva av studielånen. Förslaget omfattar alla yrkesverksamma personer som tar examen och flyttar till någon av de utpekade kommunerna. Dessa kommer få 10 procent av sina studieskulder avskrivna varje år upp till totalt 300 000 kronor.

I kommittémotion 2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 föreslås att den gröna skatteväxlingen förstärks.

I motion 2018/19:2489 av Per Åsling (C) anförs att regeringen skyndsamt bör verka för att tillsätta en utredning om förmånsbeskattning.

I motion 2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4 anförs att regeringen bör utreda ett inrättande av ett grönt skatteavdrag för klimatsmarta investeringar i fastigheter.

I kommittémotion 2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4 anförs att Centerpartiet vill se en grön skatteväxling. Genom att höja skatten på utsläpp som skadar miljön kommer människor och företag att släppa ut mindre. Genom att använda intäkterna till att sänka skatten på jobb och företag kommer fler att arbeta och starta företag.

I kommittémotion 2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15 föreslås att möjligheterna till en mer rättvis beskattning av pensionen ses över.

I motion 2018/19:233 av Larry Söder (KD) föreslås att en utredning tillsätts som har till syfte att förändra grundavdraget så att det stimulerar människor att arbeta mer.

I kommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14 anförs att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45000 kronor per år.

I kommittémotion 2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15 anförs att fler delar av den ideella rörelsen borde få del av förmånligare skatteregler likt idrottsrörelsen.

I kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att den svenska skattebasen bör skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering anser motionärerna att svenska intressen bör värnas.

I kommittémotion 2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16 föreslås att reglerna mellan olika hobbyslag förenklas och jämställs, och att hobbybiodlare i ett första steg får göra ett grundavdrag på inkomsten.

I kommittémotion 2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 27 och 21 föreslås att ett jobbskatteavdrag införs för unga upp till 23 år. Vidare föreslår motionärerna ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet, ett dubbelt jobbskatteavdrag i två år för personer som har tagit en akademisk examen före utgången av det år de fyller 25 år, ett dubbelt jobbskatteavdrag i max 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete och ett förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 64 år. Dessutom föreslås att nedtrappningen av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50000 kronor avskaffas samt att möjligheten till jobbskatteavdrag för äldre utökas till att gälla från 64 år.

I kommittémotion 2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 föreslås att skillnaden i beskattning av pension och arbete slopas.

I partimotion 2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31 föreslås att en skattereduktion införs för föräldrar till barn upp till 18 år. Skattereduktionen ska vara fast per vårdnadshavare där varje vårdnadshavare får en skattereduktion, oavsett antalet barn i hushållet och familjens sammansättning. Motionärerna föreslår att skattereduktionen för föräldrar införs stegvis.

I partimotion 2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 anförs att Liberalerna vill ha grön skatteväxling och klimatsmarta investeringar i stället för kortsiktiga och dyra stöd och subventioner.

I kommittémotion 2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2 anförs att villkoren för idéburna aktörer i välfärdssektorn bör förbättras. Det behövs en samlad översyn av hur skattesystemet påverkar den civila sektorns möjligheter att bli en starkare aktör inom välfärdsarbetet.

Utskottets ställningstagande

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa kan sammanfattas på följande sätt.

       Ett legitimt och rättvist skattesystem: Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.

       Generella och tydliga regler: Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem.

       Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället: Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.

       Hållbara regler i förhållande till EU: Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, både i förhållande till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet samt till reglerna om statligt stöd.

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

      20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns

      5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

I enlighet med Moderaternas och Kristdemokraternas förslag till statens budget för 2019 som riksdagen ställt sig bakom ändrades skiktgränserna på så sätt att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes. Den nedre skiktgränsen ändrades till 490 700 kronor och den övre till 689 300 kronor. Höjningen av den övre skiktgränsen motsvarar den årliga uppräkningen för 2019 enligt gällande lagstiftning, medan den nedre höjdes med anledning av riksdagens rambeslut med 16800 kronor mer än vad den årliga uppräkningen skulle ha gett. Den extra ändringen av den nedre skiktgränsen innebär att personer som har en månadslön som överstiger ca 42000 kronor betalar åtminstone 280 kronor mindre i skatt per månad under 2019.

I budgetbeslutet ingick även en förstärkning av jobbskatteavdraget fr.o.m. den 1 januari 2019. För en arbetstagare med en månadsinkomst på 30000 kronor innebär det omkring 200 kronor i lägre skatt per månad.

Det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år höjdes genom samma beslut. Ändringen innebär att skatten sänks från den 1 januari 2019 för personer över 65 år med inkomster mellan 5 000 kronor och 98 000 kronor i månaden.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bl.a. avskaffad särskild löneskatt för äldre.

Utskottet noterar att det aviseras en skattesänkning för pensionärer 2020 i den politiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet om 73 sakpolitiska förslag.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om en översyn av vare sig jobbskatteavdraget, brytpunkten för statlig inkomstskatt eller skattereglerna för pensionärer.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag om initiativ till en bredare översyn av skattesystemet (jfr bet. 2017/18:SkU8) bl.a. för att utskottet ansett att frågan om en bredare skattereform varit aktualiserad i debatten. Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller behovet av långsiktigt hållbara skatteregler. Utskottet har tidigare genomfört seminarium där frågor om en skattereform har diskuterats utifrån olika infallsvinklar. En förutsättning för att en bred översyn av skattesystemet ska lyckas är att man kan uppnå en samsyn målen för skattepolitiken och den ekonomiska politiken samt en gemensam problembeskrivning. Utskottet anser därför att det närmast är en fråga för partierna att komma överens om. Utskottet kan konstatera att den politiska överenskommelse om 73 sakpolitiska förslag som träffats i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, bl.a. innefattar frågan om en ny skattereform. Utskottet ser inte heller nu något behov av att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet förutsätter samtidigt att en framtida översyn av skattesystemet tar ställning till bl.a. utformningen av marginal- och värnskatten, förhållandet mellan inkomstbeskattning och olika social-försäkringssystem, förmånsbeskattning etc.

Centerpartiet föreslår i kommittémotioner en grön skatteväxling, och Liberalerna gör detsamma i en partimotion. Utskottet noterar att ett av inslagen i den politiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet är att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka och en grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det nu behövs ett tillkännagivande till regeringen om grön skatteväxling.

Utskottet anser givetvis att det är angeläget att frivilligarbetare inom t.ex. ungdomsidrotten tillförsäkras goda villkor. Den insats de gör har stor betydelse för samhället, och avsikten är inte att skattereglerna ska avhålla frivilligarbetare från att åta sig uppdrag. Utskottet är dock inte berett att föreslå särskilda undantagsregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt motionsförslag om att förändra skattereglerna för Försvarsmaktens anställda, senast i betänkande 2017/18:SkU8. Utskottet är alltjämt inte berett att överväga några särregler på detta område.

Riksdagen avslog motsvarande motionsförslag om en utökad skattefrihet för sjömän som är anställda på utländska fartyg under våren 2018 (bet. 2017/18:SkU8). Utskottet anser fortfarande inte att det behövs en utredning av skattereglerna i denna del.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad eller amorterar på ett studielån. Att möjliggöra för unga att flytta till eget boende är viktigt, men insatserna för att kunna förbättra dessa förutsättningar bör fokusera på ett ökat bostadsbyggande och att unga kommer i arbete.

Utskottet anser mot samma bakgrund inte heller att det behövs en översyn över möjligheten att göra kostnader för utbildning avdragsgilla.

Hobbyverksamhet är något man gör för att det är roligt och stimulerande och som ibland ger en vinst. Hobbyn kan t.ex. vara hemslöjd, biodling, trädgårdsodling, djuruppfödning, jakt, fiske, hästsport eller kulturell verksamhet. En hobby utövas på fritiden och är inte den huvudsakliga försörjningen. Om hobbyverksamheten ger överskott ska skatt betalas för det. En verksamhet ska beskattas i något av inkomstslagen kapital, närings-verksamhet eller tjänst. I princip är alla inkomster från hobbyverksamheten skattepliktiga. Något skattefritt belopp finns inte (frånsett det allmänna grundavdraget). Undantag gäller för inkomst av försäljning av vilt växande bär, svampar och kottar som man själv plockat. Inkomsten är skattefri till den del den inte överstiger 12 500 kronor.

Utskottet ser inte något behov av att ändra reglerna för hobbyverksamhet och avstyrker därför motionerna 2018/19:2805 yrkande 2 och 2018/19:2913 yrkande 15.

Utskottet avstyrker också samtliga övriga motioner.

Särskild löneskatt för äldre som arbetar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att förändra den särskilda löneskatten för äldre som arbetar.

Jämför särskilt yttrande 1 (KD).

Bakgrund

Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes av lik-formighetsskäl i samband med 1991 års skattereform. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Den särskilda löneskatten slopades i två steg 2007 och 2008 (bet. 2006/07:FiU1 och bet. 2007/08:SkU12).

Riksdagen beslutade i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2016 att fr.o.m. den 1 januari 2016 återinföra en särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löne­skatten är 6,15 procent.

I det förslag till statens budget 2019 som riksdagen ställde sig bakom den 12 december 2018 ingick ett tillkännagivande till regeringen om att den särskilda löneskatten för äldre bör avskaffas fr.o.m. den 1 juli 2019.

Motionerna

I motion 2018/19:794 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2 föreslås att regeringen ser över möjligheten att återställa nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre.

I kommittémotion 2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 20 föreslås att den särskilda löneskatten för äldre tas bort.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har meddelat regeringen att den särskilda löneskatten för äldre bör avskaffas fr.o.m. den 1 juli 2019 (rskr. 2018/19:62). Utskottet noterar att
Regeringskansliet har remitterat förslag om borttagande av den särskilda löneskatten för äldre. Utskottet anser därför inte att det behöver rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker motionerna i denna del.

Expertskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska arbetstagare.

Jämför reservation 6 (M).

Bakgrund

Bestämmelser om skattelättnader för utländska arbetstagare finns i 11 kap. 22 och 23 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229). De omfattar sedan 2001 experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner samt fr.o.m. 2012 alla med en månatlig ersättning över en viss nivå.

Ett beslut om skattelättnader gäller den ersättning som betalas ut av arbetsgivaren. Beslutet innebär att endast 75 procent av lönen och annan ersättning för arbetet tas upp som intäkt vid beskattningen. I övrigt beskattas inkomsten enligt vanliga regler. Motsvarande underlag, dvs. 75 procent av ersättningen, används vid beräkningen av socialavgifterna. Det betyder att 25 procent av arbetsinkomsten blir skattefri och fri från socialavgifter.

Skattelättnaderna innebär också att vissa kostnadsersättningar från arbetsgivaren som är relaterade till vistelsen i Sverige är fria från beskattning. De ingår inte heller i underlaget för socialavgifter. Det gäller kostnads-ersättning för flytt till och från Sverige, barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande samt två hemresor per år till det tidigare hemlandet för arbetstagaren och övriga familjemedlemmar.

Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Skatte-lättnaderna gäller under de tre första åren.

Skatteutskottet publicerade i april 2014 en utvärdering av effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft den 1 januari 2012 (2013/14:RFR11). Huvudfokus var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att expertskattereglerna fungerar samt att klargöra huruvida förutsebarheten har förbättrats i och med införandet av en schablonlönenivå.

Motionerna

I motion 2018/19:718 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att expertskatten behöver förbättras, och att regeringen bör överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska motsvarigheten.

I motion 2018/19:1901 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner ses över. Även i kommittémotion 2018/2019:2919 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12 anförs att det behövs en översyn av reglerna för skattelättnader för nyckelpersoner.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare utvärderat effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft 2012. Syftet var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att reglerna fungerar och klargöra om förutsebarheten förbättrats. Utvärderingen finns i riksdagsrapporten 2013/14:RFR11.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen prövat motionsförslag om en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska arbetstagare, senast i samband med motionsbehandlingen våren 2018 (bet. 2017/18:SkU8). Utskottet är alltjämt inte berett att tillstyrka förslag om förändring av expertskatten och avstyrker därför motionerna i dessa delar.

HUS-avdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om olika förändringar av hushålls-skatteavdraget (HUS-avdraget).

Jämför reservation 7 (M, KD), 8 (SD) och 9 (C).

Bakgrund

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion gavs med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).

Den 1 januari 2013 förtydligades det i lagen att skattereduktion medgavs för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10).

Skattereduktionen för HUS-avdrag omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn samt öka arbetsutbudet. För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Den totala skattereduktionen för HUS-avdrag är 50 000 kronor per beskattningsår och person. Skattereduktion ges bara för arbetskostnaden.

Skattereduktion för RUT och ROT lämnas också i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte driver näringsverksamhet. Det är en förutsättning att uppdragsgivaren deklarerar uppdraget i en förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster.

Riksdagen har beslutat om förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell fr.o.m. den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7). En utförares begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en bredare bild av det utförda hushållsarbetet och på så sätt skapa ett bättre underlag vid urval för kontroller. Vidare ska en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt, och utbetalning ska endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna användas för att säkerställa en återbetalning. Kommuniceringsbestämmelsen anpassas till det nya skatteförfarandet, och det förtydligas att ombud kan begära utbetalning från Skatteverket.

Den 1 januari 2016 sänktes taket för RUT-avdraget från 50 000 kronor till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skattereduktionen för matlagning slopades, och skattereduktionen för städning och rengöring begränsades till enklare städ- och rengöringsarbete samt flyttstädning.

Subventionsgraden för ROT-tjänster sänktes från 50 procent till 30 procent när det gäller köp från den som är godkänd för F-skatt eller har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet. Sänkningen gäller även när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Bestämmelsen om beräkning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete anpassades till de nya nivåerna (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1).

Den 1 augusti 2016 utvidgades RUT-avdraget till att omfatta vissa ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster (prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21).

Sedan den 1 januari 2017 omfattar RUT-avdraget även reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1).

I det förslag till statens budget för 2019 som riksdagen ställde sig bakom ingick ett tillkännagivande till regeringen om att det nuvarande taket bör höjas för att ta till vara sysselsättningspotentialen i RUT-sektorn. Ett första steg ska tas genom att taket höjs till 50 000 kronor den 1juli 2019. En utredning bör tillsättas för att bredda antalet RUT-tjänster. Äldre är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget, men många äldre får också hjälp av anhöriga med sysslor i hemmet. För att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör även ett mer generöst RUT-avdrag för äldre utredas. I samband med att antalet tjänster som omfattas av RUT-avdraget utökas, bör nästa steg tas för att höja taket till en nivå på 75 000 kronor per år och person.

Motionerna

I motion 2018/19:1981 av Marianne Petterson och Anna Wallentheim (båda S) föreslås att RUT- och ROT-avdrag för tjänster utförda utanför Sverige avvecklas. Även i motion 2018/19:2103 av Pia Nilsson m.fl. (S) anförs att regeringen bör göra en översyn av ROT-avdragets regelverk med syfte att endast tillåta avdrag för renoveringsåtgärder och om- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige. I motion 2018/19:279 av Markus Wiechel (SD) anförs att det behövs en översyn av lagstiftningen kring ROT- och RUT-avdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser.

I kommittémotion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 2 anförs att framväxten av fler RUT-jobb bör främjas genom att utveckla avdraget ytterligare.

I motion 2018/19:786 av Ann-Britt Åsebol (M) föreslås en översyn av möjligheten att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet genom att bredda tjänsteutbudet inom RUT-avdraget för pensionärer.

I motion 2018/19:797 av Edward Riedl (M) anförs att regeringen bör överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor, sjukgymnast och motsvarande. I motion 2018/19:798 anför samme motionär att regeringen bör överväga att införa ett RUT-avdrag för taxiresor.

I motion 2018/19:1115 av Erik Bengtzboe (M) föreslår motionären att möjligheterna att införa en omvänd ordning för vilka tjänster som är avdragsgilla som RUT-tjänster ses över, där otillåtna tjänster specificeras snarare än att tillåtna tjänster specificeras.

I motion 2018/19:1219 av Jan R Andersson (M) föreslås en översyn av möjligheten att låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget.

I motion 2018/19:1276 av David Josefsson (M) föreslås en översyn och ett förtydligande av hur RUT-avdraget kan appliceras i olika boendeformer med gemensamt serviceutbud.

I motion 2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 6 föreslår motionärerna en översyn av möjligheterna att införa motsvarande ett RUT-avdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till nytt jobb. Motionärerna anför att varje arbetstagare ska få möjlighet till vidareutbildning. Den som har ett arbete är i dag enligt dem i praktiken utestängd från vidare­utbildning. Liknande yrkanden återkommer i motionerna 2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7 och 2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7.

I motion 2018/19:1562 av Lotta Olsson (M) föreslås en översyn av möjligheten att införa REP- och ROST-avdrag. Motionären anför att det ökar trafiksäkerheten och bevarar bilens miljöprestanda att vårda sin bil regelbundet. Därför vore det angeläget att titta på möjligheten att införa ett avdrag som liknar RUT- och ROT-avdragen för att reparera privata bilar.

I motion 2018/19:1659 av Marta Obminska (M) föreslår motionären en översyn av RUT-avdraget och att skattereduktionen för RUT-tjänster höjs till 75 000 kronor per person och år.

I motion 2018/19:1840 av Jan Ericson (M) anförs att regeringen bör se över att utvidga skatteavdrag till fler hushållsnära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energiförbrukningen, bidra till att hushålla med våra naturresurser och sannolikt skapa betydligt fler arbetstillfällen.

I motion 2018/19:1879 av Sten Bergheden (M) föreslås att skatten på RUT-tjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre avskaffas.

I kommittémotion 2018/19:2806 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 4 föreslås att RUT-avdraget förstärks och utvecklas. Motionärerna anför att äldre är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget. Många anhöriga hjälper också sina äldre släktingar med alla möjliga sysslor i hemmet. För att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör ett mer generöst RUT-avdraget för äldre utredas.

I kommittémotion 2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 9 föreslås att RUT-avdraget tredubblas till 75 000 kronor per år och person samt att avdraget också breddas till fler nya tjänster.

I kommittémotion 2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 21 föreslås att ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde införs.

I motion 2018/19:2396 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1–3 föreslår motionärerna en utredning i syfte att höja taket för RUT-avdraget, utöka RUT-avdraget och se över hur det kan omfatta fler tjänster samt införa en utökad avdragsrätt för RUT och ROT till att gälla för hushållens alla köpta tjänster.

I motion 2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 62 föreslås att regeringen ser över möjligheten att gynna gröna investeringar och miljövänlig teknik genom att införa ett grönt avdrag motsvarande dubbelt ROT-avdrag.

I motion 2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) föreslår motionärerna att effekterna av minskat ROT-avdrag utreds.

I kommittémotion 2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3 anförs att regeringen bör utreda hur RUT och ROT kan utvecklas och utvidgas.

I motion 2018/19:2711 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) föreslås en översyn av förutsättningarna för att möjliggöra ROT-avdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri.

I kommittémotion 2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 föreslås att regeringen ser över möjligheterna att utvidga RUT-avdraget för hushållsnära tjänster.

I motion 2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 7 föreslår motionärerna att möjligheterna att värna och vidareutveckla lagen om valfrihetssystem (2008:962), förkortad LOV, och RUT-avdraget ses över.

I motion 2018/19:387 av Ingemar Kihlström (KD) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att utöka ROT-avdraget.

I kommittémotion 2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6 föreslås att RUT- och ROT-avdragen utökas med nya tjänster.

I partimotion 2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 36 föreslås att RUT-avdraget utökas. Motionärerna vill utöka takbeloppet till 75000 kronor per person och år samt utveckla avdraget genom att även inkludera exempelvis tvätteritjänster som inte utförs i hemmet, bortforsling av hushållsavfall och tillsyn av hemmet när man är bortrest.

I motion 2018/19:518 av Johan Pehrson (L) föreslås att förutsättningarna för att bredda RUT- och ROT-avdragen även för trygghetsskapande tjänster utreds.

I partimotion 2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21 föreslås att ROT-avdraget reformeras så att det riktas till energi- och klimatsmarta åtgärder och renoveringar. Motionärerna vill även införa ett s.k. HYBER-avdrag (hyra, begagnat, reparation) som innebär en skattereduktion för hushåll när de reparerar, hyr konsumentprodukter eller köper tjänster för att sälja vidare begagnade produkter. Motionärerna föreslår att reduktionen ska uppgå till 50 procent av tjänsternas arbetskostnad.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionskraven om att HUS-avdraget ska begränsas till arbete som utförs inom landet påminner utskottet om att HUS-avdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet. Det finns alltså inte möjlighet att begränsa rätten till HUS-avdrag till arbete som utförs i Sverige. En grund-läggande förutsättning för HUS-avdraget är dock att den enskilde betalar skatt i Sverige.

När det gäller utvidgning av rätten till avdrag för ROT-tjänster har utskottet tidigare ansett att det finns anledning att vara restriktiv och att återkommande överväga om den offentligfinansiella kostnaden är motiverad. Utskottet är fortfarande inte berett att tillstyrka förslagen om olika utvidgningar av skattereduktionen för ROT-tjänster.

I förslaget till statens budget för 2019 som riksdagen antagit kan utskottet konstatera att riksdagen tillkännagett för regeringen att RUT-avdragets tak bör höjas och en utredning inledas i syfte att bredda antalet RUT-tjänster och införa ett äldre-RUT (bet. 2018/19:FiU1 res. 1 och 5 s. 125 ff., rskr. 2018/19:62). Regeringskansliet har sedermera remitterat förslag till ändrade regler för avdrag för RUT-tjänster i enlighet med riksdagens beslut. I regeringens remitterade promemoria föreslås att det nuvarande taket för RUT-avdrag för personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Det innebär att taket för avdraget blir 50 000 kronor för samtliga. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Det höjda taket för avdrag för RUT-tjänster föreslås dock gälla för hela beskattningsåret 2019.

Utskottet noterar även att det ingår i den politiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljö-partiet att utreda en tredubbling av taket för RUT-avdrag, ett äldre-RUT och utvidgning av avdraget till tvätt-, flytt, hämt- och trygghetstjänster. Vidare ingår i överenskommelsen att utreda ett avdrag för att upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som t.ex. bil, kläder, verktyg eller möbler.

Mot bakgrund av det arbete som pågår med att utveckla avdraget för RUT-tjänster får flertalet motionsförslag i denna del anses tillgodosedda. Utskottet är inte berett att stödja förslag om ytterligare förändringar av RUT-avdraget.

Samtliga motioner avstyrks.

Personalvårdsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personal-vårdsförmåner.

Jämför reservation 10 (C).

Bakgrund

Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablon-mässigt.

Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkter. Med personalvårds-förmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (IL) förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltider samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash samt lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy.

Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning har enligt Skatteverkets rekommendationer tidigare inte hört hit. Förmåner som avsåg dessa sporter blev således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostade utövande eller utrustning.

Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda anställda massage som skattefri förmån.

Det finns i lagstiftningen ingen bestämd beloppsgräns för vad en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta. Enligt en dom i Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.

Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.

Genom en lagändring hösten 2003 förenklades reglerna genom att man slopade villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av arbetsgivaren till anläggningens innehavare. Av förenklings-skäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller utövas av den anställde i ringa omfattning. Efter lagändringen blev det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.

Skatteverket anförde i ett pressmeddelande den 15 januari 2018 att efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2018 i mål nr 4301-17 ska också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning omfattas av friskvårds-bidraget, vilket tidigare inte varit fallet. Skatteverket anför vidare att så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalvårdsförmån. Det innebär t.ex. att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdsbidrag.

Motionerna

I motion 2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6 föreslås att lagstiftningen om friskvårdsförmåner ses över och förtydligas när det gäller sporter som ridning och golf.

I motion 2018/19:309 av Jimmy Ståhl (SD) anförs att de som cyklar till arbetet bör kunna få del av friskvårdsbidraget.

I kommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 51 anförs att ridsport ska vara tillgänglig för alla. Motionärerna vill därför att ridsporten ska vara jämställd med andra idrotter som personalvårdsförmån.

I motion 2018/19:2547 av Rickard Nordin (C) yrkande 3 anförs att reglerna för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag bör ändras. Motionären uppger att den som driver ett eget företag inte har möjlighet att få friskvårdsbidrag från det egna företaget trots att den som driver ett företag har precis lika stort behov av friskvård som de anställda, ibland större.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen avslog våren 2018 likartade motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner (bet. 2017/18:SkU8).

Utskottet vill återigen påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.

Skatteverket anförde i ett pressmeddelande den 15 januari 2018 att det efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2018 i mål nr 4301-17 står klart att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget, vilket tidigare inte varit fallet. Skatteverket anförde vidare att så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalvårdsförmån. Det innebär t.ex. att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdsbidrag.

Utskottet erinrar slutligen om att finansminister Magdalena Andersson som svar på interpellation 2016/17:623 Ridning som förebyggande friskvårds-arbete bl.a. anfört att ett analysarbete har påbörjats i Finansdepartementet och att det finns många aspekter, t.ex. kring jämställdhet och jämlikhet, som behöver analyseras.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna i denna del.

Hälsofrämjande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder.

Bakgrund

Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).

I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.

En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke-offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.

Förmånen fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla. Förmån av rehabilitering eller förebyggande behandling är skatte- och avgiftsfri.

All arbetslivsinriktad rehabilitering som arbetsgivaren har skyldighet att svara för är i princip skatte- och avgiftsfri. Arbetsgivaransvaret tar vid efter det att den medicinska behandlingen avslutats. Detta kan omfatta stöd och åtgärder som den anställde behöver för att återfå eller behålla sin arbets-förmåga. En arbetsgivare kan göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Det kan t.ex. röra sig om anställda med en förhöjd sjukdomsrisk som kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Några exempel är behandling hos sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Det kan också röra sig om förebyggande åtgärder i form av föreläsningar och rådgivning. Ett annat led i behandlingen kan vara tekniska åtgärder och inköp av särskilda arbetsredskap för att ändra den fysiska miljön.

Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc. finns inte.

Sedan den 1 juli 2018 är skattefriheten slopad för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Även avdragsförbudet för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet är slopat. För förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands består skattefriheten (yttr. 2017/18:SkU1y).

Motionerna

I motion 2018/19:790 av Lotta Finstorp (M) anförs att regeringen bör överväga att se över förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringen.

I motion 2018/19:823 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar. I motion 2018/19:824 föreslår samme motionär att regeringen bör överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion.

I motion 2018/19:2758 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att anställdas möjligheter att få förebyggande behandling via arbetsgivaren stärks.

I motion 2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 3 anförs att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt förslag om att förändra reglerna för beskattning av hälsofrämjande åtgärder, senast i betänkande 2017/18:SkU8. Då som nu vill utskottet påminna om vikten av att inkomst-beskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. De förslag som läggs fram i motionerna om utökad avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebär ett avsteg från dessa principer. Utskottet stöder av samma skäl inte heller förslaget om att utöka möjligheterna för arbetsgivare att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling. Enligt utskottets mening finns det inte heller skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om att se över förmånsbeskattningen av privat sjukvårdsförsäkring.

Utskottet avstyrker därför de nu aktuella motionerna i denna del.

Reseavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om förändring av reseavdragets storlek, utformning och syfte.

Jämför reservation 11 (C) och 12 (KD).

Bakgrund

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.

För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 11 000 kronor (sedan den 1 januari 2017). Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och från arbetsplatsen per arbetsdag.

Under vissa förutsättningar kan avdrag göras även när kostnaderna överstiger 11 000 kronor. I ett sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i närings-verksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen bil kan arbets-givaren betala ut skattefri bilersättning med 18,50 kronor per mil. Använder den anställde en förmånsbil för tjänsteresor eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan arbetsgivaren betala ut skattefri bilersättning med 6,50 kronor per mil om bilen går på diesel och med 9,50 kronor per mil om bilen går på annat drivmedel (t.ex. bensin eller andra biobaserade bränslen).

Om cykel har använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller en del av sträckan kan avdrag medges med 250 kronor per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resor överstiger 11 000 kronor.

Motionerna

I motion 2018/19:1035 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S) yrkande 4 anförs att reseavdraget bör ses över så att långa avstånd premieras före köbildning.

I motion 2018/19:1224 av Jan R Andersson (M) föreslås att möjligheten att införa avdragsrätt för resor till högskolestudier ses över.

I motion 2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 11 föreslås att reseavdragen kopplade till cykelpendling ses över.

I motion 2018/19:1949 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) anförs att regeringen bör utreda avdraget för resor i deklarationen i syfte att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik.

I kommittémotion 2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13 anförs att regeringen bör verka för att reformera reseavdraget för större miljö- och klimatnytta och så att det blir lättare att kontrollera att avdrag görs korrekt.

I motion 2018/19:2431 av Mikael Larsson (C) föreslås att regeringen snarast utreder möjligheteten att anpassa den skattefria delen av reseavdraget till nuvarande bensinpris och också ser över möjligheten till indexering av reseavdraget.

I motion 2018/19:2514 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör tillsätta en utredning om reseavdraget för att göra det avståndsbaserat. Enligt motionären bör därför reseavdraget och den skattefria milersättningen bli färdsättsneutrala, för att gynna de som väljer miljövänliga och hälsosamma färdsätt.

I motion 2018/19:259 av Kjell-Arne Ottosson (KD) föreslås att en modell för ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor ses över.

I kommittémotion 2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 37 anförs att reseavdraget bör moderniseras och såväl milersättningen för arbetsresor som beloppsgränsen för reseavdrag höjas.

I motion 2018/19:2916 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 9 anförs att skattesystemet bör förändras så att cykling uppmuntras – t.ex. vad gäller reseavdrag, tjänstecyklar, cykel som personalförmån och friskvårdsbidrag för cykling som motion.

I partimotion 2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 19 föreslås att reseavdraget reformeras så att det blir avståndsbaserat, gynnar lands- och glesbygd samt utformas så att det gynnar kollektivtrafik och samåkning.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av budgeten för 2018 delade riksdagen regeringens bedömning att det nuvarande systemet för reseavdrag bör ses över (bet. 2017/18:FiU1, yttr. 2017/18:SkU1y). Riksdagen avslog motionsförslag om att redan under hösten 2017 göra förändringar som innebär en regional anpassning av reseavdraget och om att höja ersättningstaket och mil-ersättningen.

Regeringen tillsatte i december 2017 en kommitté (dir. 2017:134) som ska undersöka hur systemet för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas för att på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera. En utgångspunkt för förslaget till ett förändrat reseavdrag bör enligt direktivet även vara att det ska bidra till regionförstoring och därigenom underlätta rörligheten på arbetsmarknaden samtidigt som utformningen av reseavdraget bidrar till klimatmålet för transportsektorn 2030. Kommittén ska efter genomförd undersökning lämna ett förslag på ett förändrat reseavdragssystem. I uppdraget ska det ingå en analys av hur ett avståndsbaserat reseavdrag kan utformas, och kommittén ska bedöma lämpligheten med en sådan utformning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2019.

Utskottet anser inte att det finns någon anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsförslagen.

Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.

Bil- och cykelförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för värdering av bil- och cykelförmån.

Jämför reservation 13 (M), 14 (C) och 15 (KD).

Bakgrund

Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Som skattepliktig förmån räknas därför bl.a. bilförmån. Skatteplikt för bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning. En arbetsgivare som ger ut en bilförmån är normalt skyldig att månatligen betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. För bilförmån som redovisas som uttag i näringsverksamhet är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärdet.

Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på ett visst schabloniserat sätt enligt 61 kap. inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. att det skattepliktiga värdet i princip ska motsvara marknadsvärdet. I schablonen ingår som utgångspunkt samtliga utgifter (fasta och rörliga) för en privatägd bil utom drivmedel.

Schablonen utgörs av summan av en prisbasbeloppsdel, ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp. Prisbasbeloppsdelen är tänkt att motsvara en generell grundkostnad för bilen. Det ränterelaterade beloppet (75 procent av statslåneräntan multiplicerat med bilmodellens nybilspris) är tänkt att motsvara kapitalkostnaden för bilen. Det prisrelaterade beloppet (9 procent av bilmodellens nybilspris upp till 7,5 prisbasbelopp plus 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp) är tänkt att motsvara övriga kostnader förknippade med förmånsbilen och som är beroende av bilens pris, bl.a. värdeminskningen.

Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset.

Bilförmånsvärdet kan justeras nedåt eller uppåt om det finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning eller att det finns andra liknande omständigheter.

Arbetsgivarens utgifter för trängselskatt för privata resor med förmånsbil har i praxis bedömts ingå i det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet. När en arbetsgivare står för kostnaden för trängselskatt som avser den anställdes privata resor med förmånsbil beskattas inte förmånen ytterligare utöver bilförmånen. Även infrastrukturavgift, som betalas vid passage över vissa broar och som betalas av bilens ägare på motsvarande sätt som trängselskatt, anses ingå i det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet.

Om arbetsgivaren betalar drivmedel för den anställdes privata körning ska den anställde påföras förmån av fritt drivmedel.

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Den 1 januari 2002 kompletterades de permanenta reglerna med en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade bilar. För bilar som var utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol skulle nedsättningen göras till ett värde som motsvarade 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 16 000 kronor per år. För bilar som var utrustade med teknik för drift med alkohol skulle motsvarande nedsättning göras till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 8 000 kronor per år.

Den tidsbegränsade nedsättningen gällde först t.o.m. 2005 års taxering för eldrivna bilar och 2006 års taxering för alkohol- och gasdrivna bilar. Därefter har tidsgränserna förlängts vid flera tillfällen, och för närvarande gäller en gemensam tidsgräns t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2020. Den maximala nedsättningen har dock begränsats från 16 000 till 10 000 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2017.

Sedan 2011 omfattar den tidsbegränsade nedsättningen bara bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från en yttre energikälla eller med en annan gas än gasol, vilket innebär att etanol- och elhybridbilar inte längre omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen, men alltjämt av den permanenta nedsättningen.

Riksdagen har beslutat om ändrad beräkning av bilförmån fr.o.m. den 1januari 2018 (2017/18:FiU1, 2017/18:SkU1y). Riksdagen avslog motions-förslag om att ändringen skulle avslås och förslag om andra förändringar av beräkningen av bilförmåner. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna hade avvikande meningar.

Vid beräkning av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet. I stället ska bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen tillkomma som ytterligare en post utöver prisbasbeloppsdelen, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet. Till följd av detta sänks prisbasbeloppsdelen från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp vid beräkning av bilförmån för dessa bilar.

För att inte även miljöbilars förmånsvärde ska påverkas av den jämförbara bilens fordonsskatt ändras bestämmelserna för vissa miljöanpassade bilar med tillverkningsår 2018 eller senare så att nedsättningen av förmånsvärdet i stället sker med utgångspunkt i bilarnas nybilspris i stället för en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

En bil med högre fordonsskatt kommer med de ändrade reglerna att ha ett högre förmånsvärde än en bil som i alla andra relevanta avseenden är likvärdig. Eftersom fordonsskatten i och med bonus–malus-systemet beräknas utifrån koldioxidutsläpp och bränsletyp innebär detta, till skillnad mot gällande regler, att det blir en direkt koppling mellan en bils koldioxidutsläpp och det förmånsvärde den betingar.

Förmån av betald trängselskatt, väg-, bro- och färjeavgift ska inte längre ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet.

En näringsidkare som använder en firmabil för privatkörning i mer än ”ringa omfattning” ska ta upp bilförmån om kostnaderna för bilen dras av i näringsverksamheten. Som riktvärde gäller att bilförmån ska redovisas om näringsidkaren använder bilen privat mer än 10 gånger per år eller kör mer än 100 mil. Det spelar ingen roll om bilen är ett inventarium eller om den är hyrd (leasad). Näringsidkaren måste kunna visa att han eller hon faktiskt inte använder den privat i mer än ringa omfattning för att inte beskattas för bilförmån. Ett sätt att visa detta är att föra körjournal.

Om det föreligger synnerliga skäl kan som nämnts värdet av bilförmån justeras ned. Ett sådant skäl kan vara att bilen används som arbetsredskap. Här avses en bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet av bilen.

Om en anställd får använda arbetsgivarens cykel privat är det en skattepliktig förmån för den anställde, och arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter.

Skatteverket förordar att förmånsvärdet beräknas på en uppskattad värdeminskning av cykeln baserad på beräknad livslängd och kostnader för eventuell service och eventuella reparationer samt en kapitalkostnad.

Kapitalkostnaden beräknas till marknadsvärdet för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus 1 procentenhet.

För en elcykel, som generellt är dyrare än en vanlig cykel, bör beräkningen av förmånsvärdet göras på samma sätt, förutom att den beräknade värdeminskningen även bör inkludera batteriet. Batteriet har normalt kortare livslängd än cykeln och behöver bytas ut. Därför bör en större värdeminskning användas för elcyklar. Normalt kan en årlig värdeminskning som motsvarar 20 procent av cykelns marknadsvärde, inklusive batteri, användas för elcyklar.

Om arbetsgivaren ger en cykel i gåva till en anställd ska förmånsvärdet motsvara marknadsvärdet på cykeln vid gåvotidpunkten. Ett bruttolöneavdrag för cykeln minskar inte det skattepliktiga förmånsvärdet. Om den anställde däremot betalar för cykeln av sin nettolön minskar det förmånsvärdet.

Motionerna

I motion 2018/19:821 av Edward Riedl (M) föreslås att möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling ses över.

I motion 2018/19:1217 av Jan R Andersson (M) föreslås att förmånsbeskattningen av fri parkering ses över.

I motion 2018/19:1238 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2 föreslås att möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare ses över. Motionärerna anför även att regeringen bör överväga en översyn i syfte att förenkla systemet för förmånsbeskattning av tjänstefordon.

I motion 2018/19:1833 av Jan Ericson (M) anförs att regeringen bör överväga att ta bort förmåns­beskattning av parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatser.

I kommittémotion 2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11 föreslås att förmånsbeskattningen av bilar ses över så att den bättre speglar det faktiska värdet och får en starkare miljöstyrande effekt.

I kommittémotion 2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 8 föreslås att möjligheterna att avskaffa parkerings- och trängsel­skatteavgifter som skattebefriad förmån ses över. Motionärerna föreslår även i yrkande 9 en översyn av möjligheten att endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt grön-bilbonus-förslaget kvalificeras som förmånsbilar.

I kommittémotion 2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 57 föreslås en utredning av möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån.

I partimotion 2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås att företagscykel och pendelkort görs till skattefria förmåner.

Utskottets ställningstagande

Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner, t.ex. fri parkering, är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara marknads-värdet. Det är väsentligt att beakta både miljö- och fördelningspolitiska aspekter av sådana regelverk.

Förutsättningarna för att pendla och transportera sig klimatvänligt med cykel har blivit påtagligt mycket bättre genom den cykelpremie som infördes från 2018 och som ger ett stort antal tänkbara cykelpendlare möjlighet att skaffa eldrivna fordon. Utskottet noterar att regeringen i sin regerings-förklaring anfört att cykelpendling ska underlättas, och detta arbete avser utskottet inte att föregripa.

Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar av värderingen av bilförmån och andra förmåner och avstyrker därför de aktuella motionerna i denna del.

Förmånsbeskattning vid krisinsatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att utreda förmåns-beskattningen vid krisinsatser.

Jämför reservation 16 (M) och 17 (SD).

Bakgrund

Den som är obegränsat skattskyldig är enligt inkomstskattelagen (IL) skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Huvudregeln för dessa personer är att löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.

Förmåner är alla former av ersättning för arbete som man som anställd kan få i annat än kontanter. En förmån uppkommer i princip så snart arbets­givaren bekostar en privat levnadskostnad åt en anställd. Huvudregeln är att en förmån är skattepliktig om det inte särskilt reglerats att den är skattefri.

Fri kost är en skattepliktig förmån för den anställde. Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Det saknar i princip betydelse om anställda får fri kost på den ordinarie arbetsplatsen eller vid tjänsteresa.

Enligt 11 kap. 2 § första stycket IL beskattas inte förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp till beskattning. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.

Enligt 11 kap. 8 § IL ska en förmån av vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren inte tas upp om varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, om förmånen är av begränsat värde för den anställde, och förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

Pengar eller annan ersättning som ges mellan privatpersoner utan någon form av motprestation är skattefria. Om den som tar emot ersättningen däremot utför någon prestation eller något arbete är ersättningen normalt skattepliktig.

Motionerna

I motion 2018/19:2284 av Hans Rothenberg (M) anförs att regeringen bör överväga ifall räddningsarbete som utförs under extraordinära former inte ska förmånsbeskattas eller beskattas extra.

I kommittémotion 2018/19:2821 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 6 föreslår motionärerna att möjligheten för den tillfälligt anställda insats-personalen att få undantag från Skatteverkets regler åter prövas och att regler som berör frivilligas insatser vid kriser ses över i syfte att underlätta engagemang och rekrytering.

I kommittémotion 2018/19:175 av Josef Fransson m.fl. (SD) föreslås att undantag i förmånsbeskattningen utreds. Motionärerna anför att Sverigedemokraterna sedan länge har föreslagit att kontraktsanställda inom Försvarsmakten ska slippa förmånsbeskattning av enklare måltider ute i fält. På samma sätt ser motionärerna det som högst rimligt att personer som jobbar inom den nationella insatsverksamheten undantas från förmånsbeskattning. Även om de som nu kan komma att bli föremål för förmånsbeskattning av kost och logi på ett eller annat sätt kompenseras så ger lagstiftningen en besvärlig administration. Denna fråga bör kunna snabbutredas, och regeringen torde tämligen snabbt kunna återkomma med en justering i skattelagstiftningen.

I motion 2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 2 anförs att förmånsbeskattning inom den nationella insats-verksamheten ska slopas. Detta motiverar motionärerna med att såväl kontraktsanställda inom Försvarsmakten eller räddningstjänsten som andra som ställer upp för vårt samhälle i svåra tider är hjältar som inte bör förmånsbeskattas alls under sin tjänstgöring.

Utskottets ställningstagande

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för undantag i förmånsbeskattningen inom den nationella insatsverksamheten eller i övrigt räddningsarbete.

När det gäller förslaget om en översyn av skattelagstiftningen för försvars-anställda på internationellt uppdrag påminner utskottet om att samma beskattningsregler sedan den 1 januari 2006 gäller för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet är inte berett att överväga några särregler för Försvarsmaktens anställda.

Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i denna del.

Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att se över avdragsrätten för medlemsavgifter till fackföreningar och avgifter till arbetslöshets-kassor.

Jämför reservation 18 (KD).

Bakgrund

Avgifter till a-kassor var avdragsgilla under inkomster av tjänst under perioden 1980–2001, men avdragseffekten begränsades genom det gränsbelopp på 1000 kronor som gäller för denna typ av utgifter.

Ett system för skattereduktion av fackföreningsavgifter infördes 1983. Systemet avskaffades 1992. Samtidigt slopades företagens avdragsrätt för avgiften till arbetsgivarorganisationer till den del den inte avsåg konflikt-ändamål.

Den 1 januari 2002 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Bakgrunden var att företagen funnit ett sätt att kringgå avdragsförbudet och därmed kunde göra avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationerna. Skatte-reduktionen för fackföreningsavgifter uppgick till 25 procent av medlems-avgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kronor.

Den 1 januari 2002 infördes också en skattereduktion för avgifter till arbetslöshetskassor. Rättviseskäl ansågs tala för att arbetstagarnas avdragsrätt för avgifter till arbetslöshetskassor inte skulle hindras av gränsbeloppet på 1000 kronor. Någon motsvarande begränsning fanns inte på arbetsgivarsidan. Skattereduktionen uppgick till 40 procent av den avgift som betalats under året.

De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda (se prop. 2001/02:36, bet. 2001/02:SkU6, SOU 2000:65).

Skattereduktionerna för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslös-hetskassor avskaffades den 1 januari 2007 som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.

Skattereduktion för fackföreningsavgift återinfördes fr.o.m. den 1 juli 2018. Det innebär en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året har betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgår till minst 400 kronor. Det innebär även att det infördes en skyldighet för arbetstagarorganisationer att lämna kontrolluppgifter om skattereduktion för fackföreningsavgifter. En medlem kan dock begära att en kontrolluppgift inte ska lämnas till Skatteverket. Dessutom infördes en skyldighet att lämna uppgifter i inkomstdeklarationen om medlemsavgifter till utländska arbets-tagarorganisationer.

Genom sitt beslut om statens budget för 2019 meddelade riksdagen regeringen att lägre skatt på arbete generellt är att föredra framför en skattereduktion som baseras på medlemskap i en förening (bet. 2018/19:FiU1 res. 1 och 5 s. 125 ff., rskr. 2018/19:62). Som en del i finansieringen av bl.a. det förstärkta jobbskatteavdrag som ingick i budgetförslaget ansåg riksdagen därför att avdragsrätten för fackföreningsmedlemskap ska avskaffas fr.o.m. den 1 april 2019.

Motionerna

I motion 2018/19:1307 av Jamal El-Haj m.fl. (S) anförs att avdragsrätten för a-kasseavgiften bör återinföras. Även i motion 2018/19:1998 yrkar motionärerna att akassan bör göras avdragsgill.

I motion 2018/19:1622 av Åsa Karlsson (S) anförs att möjligheten att göra avdrag för a-kassan bör ses över.

I motion 2018/19:278 av Markus Wiechel (SD) föreslås att avdraget för medlemskap i fackförbund slopas.

I kommittémotion 2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 29 föreslås att en rätt att göra avdrag för arbetslöshetskasseavgift införs.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har genom sitt beslut om statens budget för 2019 begärt att regeringen lämnar förslag på avskaffande av avdragsrätten för fackförenings-medlemskap fr.o.m. den 1 april 2019. Regeringen har sedermera lämnat förslag med sådan utformning, vilket utskottet har tillstyrkt i betänkande 2018/19:SkU15.

Utskottet anser inte att frågan om avdrag för arbetslöshetskasseavgift behöver utredas.

Mot denna bakgrund avstyrks samtliga motioner i denna del.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av personaloptioner.

Jämför reservation 19 (M, KD) och 20 (SD).

Bakgrund

Förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska enligt 11kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (IL) tas upp som intäkt i inkomst-slaget tjänst. När det gäller beskattningstidpunkten för inkomster ska dessa enligt huvudregeln tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.

En skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Denna regel kallas värdepappersregeln och gäller t.ex. en köpoption eller en teckningsoption som utgör ett värdepapper. Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Bestämmelsen infördes 1998 (prop. 1997/98:133), och trots att termen personaloption inte används uttryckligen i lagtexten riktas lagstiftningen mot sådana förmåner. Av förarbetena framgår det att bestämmelsen avser att komplettera den bestämmelse om förvärv av värdepapper som redan gäller.

Den 6 mars 2014 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att se över skattereglerna för incitamentsprogram (dir. 2014:33).

Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram överlämnade den 15 mars 2016 betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23). I betänkandet lämnas förslag om förändringar av värdepappersregeln, införande av kvalificerade personaloptioner, utökad kontrolluppgifts- och dokumentationsskyldighet för arbetsgivare, höjd schablonintäkt för avsättningar till periodiseringsfond samt vissa förtydliganden i socialavgifts-lagen och skatteförfarandelagen.

Riksdagen antog efter förslag i budgetpropositionen för 2018 lättnader i beskattningen av personaloptioner (2017/18:FiU1, 2017/18:SkU1y). Ändringen syftade till att göra det lättare för små, unga företag som saknar tillgång till kapital att rekrytera personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Tanken är att dessa företag ska tillföras resurser genom att nyckelpersonerna arbetar för en lön som är lägre än den lön som de hade kunnat få i ett annat företag. Nyckelpersonerna kompenseras genom att de får möjlighet att utan förmånsbeskattning förvärva andelar i företaget i framtiden och på så sätt ta del av framtida vinster i företaget. Ändringen ska stimulera kommande arbetsinsatser som är viktiga för företagets tillväxt. Syftet är alltså inte att reglerna ska användas för att omvandla allmänna tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster eller att en arbetsgivare ska få möjlighet att belöna en anställd för insatser som redan har utförts. Det ställs därför krav på att optionsinnehavaren ska arbeta i företaget under en viss tid efter det att personaloptionen har förvärvats och att optionsinnehavaren får utnyttja optionen först efter denna tids slut. För att omfattas av ändringen ska företag som ingår optionsavtal beskattningsåret närmast före det år personaloptionen förvärvas i medeltal ha färre än 50 anställda och delägare som arbetar i företaget och en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Ändringen trädde i huvudsak i kraft den 1 januari 2018.

Motionerna

I kommittémotion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 18 anförs att regelverket för personaloptioner ska förbättras, förenklas och göras mer konkurrenskraftigt.

I kommittémotion 2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag förbättras. Även i kommittémotion 2018/19:164 yrkande 2 föreslår samma motionärer att möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag bör ökas genom personaloptioner.

I kommittémotion 2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26 föreslås att reglerna för personaloptioner ändras så att fler företag omfattas och fler medarbetare kan bli delägare.

Utskottets ställningstagande

Reglerna för beskattning av personaloptioner förändrades så sent som den 1januari 2018. Utskottet konstaterar att det i den politiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår att förbättra reglerna för personaloptioner för att ge bättre villkor för företagande och entreprenörer. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om att reglerna för personaloptioner behöver förändras.

Motionerna avstyrks därför.

Gåvor till ideell verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.

Jämför särskilt yttrande 2 (KD).

Bakgrund

Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. För att den enskilde skulle kunna få skattereduktion måste varje gåva uppgå till minst 200 kronor, och årets sammanlagda gåvor fick inte understiga 2 000 kronor. Detta motsvarar ett underlag för skattereduktion om 6 000 kronor per år.

Skattereduktionen gavs endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån kriterier som fastställts på förhand. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund som uppfyllde kraven för beskattning enligt 7 kap. 3, 7 eller 14§§ IL skulle godkännas som gåvomottagare under den grundläggande förut-sättningen att mottagaren har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. Som gåvomottagare skulle också utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser godkännas, liksom ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare.

Den som ansökte om att bli godkänd gåvomottagare skulle betala en ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare skulle vidare betala en års-avgift.

De två gåvoändamål som berättigade till skattereduktion var dels att främja vetenskaplig forskning, dels att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Denna avgränsning har inneburit att ett antal ändamål lämnats utanför, t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion och andra allmännyttiga ändamål som hör till den ideella sektorn.

Antalet tillgängliga ändamål för godkända gåvomottagare bestämdes av kostnads-, missbruks- eller kontrollskäl till färre ändamål än de som kan leda till inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta gällde inte minst med hänsyn till att även utländska associationer var tvungna att tas med bland de godkända mottagarna.

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopades den 1 januari 2016.

I det förslag till statens budget för 2019 som riksdagen antagit tillkännagav riksdagen för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med lagstiftning till riksdagen för att återinföra skattereduktionen för gåvor enligt utformningen i proposition 2011/12:1. Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 res. 1 och 5 s. 125 ff., rskr. 2018/19:62).

Motionerna

Flera motioner innehåller förslag om att se över möjligheterna att införa avdragsrätt för gåvor till ideell sektor, bl.a. motion 2018/19:817 av Sten Bergheden (M), motion 2018/19:1225 av Jan R Andersson (M), motion 2018/19:176 av Ingemar Kihlström (KD), motion 2018/19:416 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3, kommittémotion 2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11, kommittémotion 2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9, kommittémotion 2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 51 och kommittémotion 2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8.

I motion 2018/19:2452 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1–3 föreslås också att regeringen utreder ett återinförande av gåvoskatteavdraget. Motionären anser att Sverige bör följa Norges exempel där avdragen även omfattar gåvor till omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn och ungdom, kultur, idrott, friluftsliv, religiös verksamhet eller annan livssynsverksamhet, mänskliga rättigheter samt värnande om vår miljö och kultur. Vidare föreslår motionären en översyn av hur gåvoskatteavdrag kan utvecklas så att exempelvis även företag kan ge ideella gåvor avdragsgillt.

I motion 2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 1 föreslås att gåvoskatteavdraget återinförs till ideella organisationer som arbetar med sociala behov såsom ensamhet.

I motion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 föreslås en översyn av möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn. I yrkande 7 anförs att avdragsrätten för gåvor var en konkret och tydlig åtgärd som dessutom direkt kom många människor till del, och motionärerna föreslår därför att avdraget återinförs.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i samband med beslutet om statens budget 2019 meddelat regeringen att den skyndsamt bör återkomma med förslag på regler för att  återinföra skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet enligt tidigare utformning. Utskottet noterar nu att Regeringskansliet har remitterat förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande och utskottet avser inte att föregripa det utredningsarbete som pågår.

Utskottet är inte heller berett att stödja förslag på annan utformning av reglerna för gåvoskatteavdrag varför samtliga motioner avstyrks i denna del.

Reservationer

1.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)

av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 16 och 21,

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1 och

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6 och

avslår motionerna

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2018/19:233 av Larry Söder (KD),

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1,

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,

2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD),

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17,

2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2018/19:818 av Sten Bergheden (M),

2018/19:820 av Edward Riedl (M),

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11,

2018/19:867 av Edward Riedl (M),

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M),

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:941 av Edward Riedl (M),

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1274 av David Josefsson (M),

2018/19:1637 av John Weinerhall (M),

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S),

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S),

2018/19:1892 av Lars Beckman (M),

2018/19:1904 av John Weinerhall (M),

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S),

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S),

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L),

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2018/19:2489 av Per Åsling (C),

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15,

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 2–7 och 21,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31.

Ställningstagande

De ekonomiska drivkrafterna för arbete är av avgörande betydelse för att fler ska jobba. I dag lönar det sig inte tillräckligt mycket att arbeta, och många familjer förlorar till och med disponibel inkomst av att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist. För att arbete och ansträngning alltid ska löna sig vill vi därför sänka skatten på arbete och införa en bidragsreform. En skärpt arbetslinje skapar fler jobb, samtidigt som vi säkerställer att svenska folkets samlade skattepengar oftare går till välfärd än till bidrag. Det vinner hela Sverige på.

För att det ska löna sig bättre att arbeta vill vi införa ett nytt jobbskatteavdrag med en förstärkning för låga inkomster och som innebär sänkt skatt för alla som jobbar, men särskilt för dem som tar steget från utanförskap till jobb.

För att fler ska ta steget att vidareutbilda sig under sitt arbetsliv och bygga upp kompetens som motsvarar arbetsmarknadens behov vill Moderaterna införa ett omställningsavdrag. Omställningsavdraget ska innebära att människor kan få ett skatteavdrag för sina utbildningskostnader. Avdraget bör utformas så att de som har störst behov av att bygga på sin kompetens och öka sin anställningsbarhet – grupper med låga inkomster eller där sjukskrivningstalen är höga – får möjlighet att göra det. Vi föreslår därför att regeringen återkommer med förslag på ett omställningspaket för att förbättra möjligheterna att finansiera högre utbildning senare i livet. Omställningspaketet bör innehålla finansiering för följande fyra förändringar:

       att fribeloppet, den inkomst man kan tjäna utan att studiemedlet minskar, höjs från dagens dryga 170 000 kronor till över 200 000 kronor per kalenderår för att öka möjligheterna att kombinera arbete och studier

       att möjligheterna till extra studieveckor för den som fyllt 40 år utökas med 20 veckor från 40 veckor till 60 veckor

       att åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år

       att möjligheten till tilläggslån för studerande över 25 år med barn höjs från 3 800 kronor till 5 000 kronor per månad.

2.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)

av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17,

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11 och

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2018/19:233 av Larry Söder (KD),

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1,

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,

2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD),

2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2018/19:818 av Sten Bergheden (M),

2018/19:820 av Edward Riedl (M),

2018/19:867 av Edward Riedl (M),

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M),

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:941 av Edward Riedl (M),

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1274 av David Josefsson (M),

2018/19:1637 av John Weinerhall (M),

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S),

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S),

2018/19:1892 av Lars Beckman (M),

2018/19:1904 av John Weinerhall (M),

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S),

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S),

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L),

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2018/19:2489 av Per Åsling (C),

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15,

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 16 och 21,

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16,

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 2–7 och 21,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31.

Ställningstagande

Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att vi även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder och som behöver ses över och reformeras för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.

De frivilliga försvarsorganisationerna har skapats med enskildas personliga engagemang som grund och fyller en viktig funktion genom att komplettera Försvarsmakten och öka den folkliga förankringen. Vi och vårt parti vill uppmuntra deltagandet i frivilligorganisationerna. Möjligheten att erbjuda skattelättnader och ekonomisk ersättning till frivilligpersonal, alternativt att dessa får igen en del av sina utlägg via pension, bör utredas.

Vi anser också att det bör inrättas någon form av allmän positiv särbehandling för veteraner, t.ex. viss skattebefrielse eller avgiftsfrihet.

Enligt Skatteverkets regler är personal som arbetar med ett tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt vårdpersonal som arbetar med personer som har psykiska funktionshinder, om de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna, undantagna från regeln om skattepliktig kostförmån. Personal som däremot arbetar på somatisk avdelning ingår inte i detta undantag från skattepliktig kostförmån samtidigt som brukare på dessa avdelningar ändå av uppenbara anledningar har ett behov av pedagogiska måltider. Detta försvårar införandet av pedagogiska måltider eftersom det skulle innebära en extra kostnad för arbetsgivaren eller så drabbar kostnaden arbetstagaren, som redan arbetar inom en sektor där lönen är alldeles för låg. Vi vill se över möjligheten att undantag för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen.

Vi betraktar pension som uppskjuten lön. Regeringens skattesänkning är ett steg i rätt riktning, men det går alldeles för långsamt och skulle dessutom ha införts för länge sedan. Det finns varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som i dag sker jämfört med vanliga löntagare. Denna skattesänkning är högt prioriterad för Sverigedemokraterna, och därför vill vi verka för att pensionärsskatten helt avskaffas.

3.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 och

2018/19:2489 av Per Åsling (C) samt

avslår motionerna

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2018/19:233 av Larry Söder (KD),

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1,

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,

2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD),

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17,

2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2018/19:818 av Sten Bergheden (M),

2018/19:820 av Edward Riedl (M),

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11,

2018/19:867 av Edward Riedl (M),

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M),

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:941 av Edward Riedl (M),

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1274 av David Josefsson (M),

2018/19:1637 av John Weinerhall (M),

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S),

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S),

2018/19:1892 av Lars Beckman (M),

2018/19:1904 av John Weinerhall (M),

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S),

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S),

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L),

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15,

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 16 och 21,

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16,

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 2–7 och 21,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31.

Ställningstagande

En väl fungerande infrastruktur i hela landet är en förutsättning för jobbskapande, för att kunna bosätta sig i hela landet och enkelt kunna resa mellan bostad och arbete, för näringslivets godstransporter och för att ta del av kultur och sociala sammanhang. Sverige måste bygga fler starka arbetsmarknadsregioner där städer, samhällen och byar knyts samman genom ökad rörlighet. Trots att det är många som drömmer om att bo på landet saknas det i flera landsbygdskommuner lärare, sjuksköterskor och andra viktiga yrkesgrupper. För att fler ska våga ta steget och flytta till en landsbygdskommun eller flytta hem igen efter studierna behövs en morot. I Norge har avskrivning av studielån visat sig vara en effektiv åtgärd för att fler ska flytta till landsbygden efter högre studier. Centerpartiet föreslår därför att de som flyttar till Norrlands inland och norra Dalarna minus Östersund, det som kallas Stödområde A, ska kunna skriva av studielånen. Förslaget omfattar alla yrkesverksamma personer som tar examen och flyttar till någon av de utpekade kommunerna. Dessa kommer att få 10 procent av sina studieskulder avskrivna varje år upp till totalt 300 000 kronor.

För Centerpartiet är grön skatteväxling en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, anställningar och investeringar. Det ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning, samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar när förorenaren får betala utsläppskostnaden. Genom att växla miljöskatter med sänkt skatt på arbete sjunker också de i Sverige höga kostnaderna för att anställa och arbeta. På så sätt stärks svenska företags konkurrenskraft samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen. Att Sverige och svenska företag går före och ligger längst fram i omställningen till en förnybar och klimatsmart ekonomi är att långsiktig stärka vår konkurrenskraft och förutsättningarna för fler jobb. Att minska och på sikt helt fasa ut miljöskadliga subventioner, t.ex. av fossila bränslen och material, är ett annat sätt att låta den som förorenar stå för hela kostnaden.

Skattereglerna för fåmansföretag innehåller sedan 1970-talet bestämmelser med syfte att förhindra inte avsedda skattelättnader genom sådana transaktioner mellan ägaren och dennes aktiebolag som inte kan sägas vara motiverade i företagets verksamhet, de s.k. stoppreglerna. De allmänna reglerna innebar att den slopade hårda beskattningen vid själva anskaffandet ersattes av förmånsbeskattning vid utnyttjande. Enligt allmänna regler ska nämligen en förmån som utgått för tjänsten tas upp som intäkt av tjänst. Arbetsgivaren, i detta fall fåmansföretaget, medges avdrag för beloppet som lön och ska betala sociala avgifter. Förutsägbarheten för fåmansföretagarna både vad gäller beloppsnivåer i värderingen och vilken egendom som omfattas motiverar en översyn av förmånsbeskattningen. Denna bör omfatta frågan om det är motiverat med särregler för fåmansföretagare. Den bör också omfatta grunden för beskattningen (dispositionsrätt eller faktiskt utnyttjande), värderingsfrågan (inklusive frågan om det är lämpligt med en schablon) och om det är motiverat att skilja på fall där företaget anskaffar näringsfrämmande egendom respektive fall då förvärvet avser egendom som används i verksamheten.              

4.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)

av Hampus Hagman (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 2–7 och 21,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31 och

avslår motionerna

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2018/19:233 av Larry Söder (KD),

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1,

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,

2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD),

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17,

2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2018/19:818 av Sten Bergheden (M),

2018/19:820 av Edward Riedl (M),

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11,

2018/19:867 av Edward Riedl (M),

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M),

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:941 av Edward Riedl (M),

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1274 av David Josefsson (M),

2018/19:1637 av John Weinerhall (M),

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S),

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S),

2018/19:1892 av Lars Beckman (M),

2018/19:1904 av John Weinerhall (M),

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S),

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S),

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L),

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2018/19:2489 av Per Åsling (C),

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 16 och 21,

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15 och

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte-, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimliga av medborgaren.

Vi inom Kristdemokraterna anser att den svenska skattebasen bör skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering anser Kristdemokraterna att svenska intressen bör värnas. I budgetpropositionen för 2016 tillförde regeringen Skatteverket vissa ytterligare medel för att den ser ett ökat behov att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Jag välkomnar förstärkningen som fr.o.m. 2019 varaktigt uppgår till 25 miljoner kronor.

Jag och mitt parti föreslår att jägare ska kunna sälja viltkött för ett belopp upp till 45 000 kronor per år skattefritt, motsvarande fribeloppet för uthyrning av privatbostad. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om hur detta ska ske på ett enkelt sätt för olika jägare, vare sig de bedriver jakt som hobby eller som näringsverksamhet.

Idrottsrörelsen har förmånliga skatteregler för sina föreningar som innebär att föreningen inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Med detta undantag har idrottsrörelsen en förmån som betyder mycket gott för verksamheten. Övriga ideella organisationer borde inkluderas i samma regelverk för att stödja deras viktiga arbete som gagnar inte minst ungdomar.

Många svenskar bedriver i dag odling på hobbynivå. En viktig del av detta är biodlingen, inte minst för binas pollinering av fruktträd, bär, buskar och olika jordbruksgrödor, och naturligtvis för produktionen av honung. Dagens skatteregler för biodlare på hobbynivå är minst sagt komplicerade och ställer till med många problem när det gäller likställighet, kontrollerbarhet och acceptans hos skattskyldiga. Det hela blir ännu värre av att det i skattelagstiftningen finns ett undantag för försäljning av vilt växande bär, svampar och kottar som man själv plockat. Här är inkomster upp till 12 500 kronor skattefria. För att förenkla reglerna och jämställa mellan olika hobbyslag borde inkomsterna för hobbybiodlare i ett första steg inkluderas i de skatteregler som gäller för ideella allmännyttiga föreningar, och därmed skulle biodlare kunna göra ett grundavdrag på en del av inkomsten. I nästa steg kan man överväga en översyn av alla typer av hobbyverksamheter inklusive ideella allmännyttiga föreningar och överväga nivåer i paritet med halva eller hela prisbasbelopp. Ideellt arbete som kommer samhället tillgodo ska underlättas, inte försvåras.

En grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete. Detta är den huvudsakliga tanken bakom jobbskatteavdraget, som har varit Alliansens viktigaste redskap för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Vi inom Kristdemokraterna föreslår att det dubbla jobbskatteavdraget, som i dag finns för de som är 65 år eller äldre, utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en skattelättnad för unga upp till 23 år, för de som tar en akademisk examen och börjar arbeta innan de fyller 25, för nyanlända under de första fem åren i Sverige och för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning. Det dubbla jobbskatteavdraget som jag och mitt parti vill införa för unga, nyanlända och personer som varit utan arbete länge gör det betydligt mer lönsamt att börja arbeta och minskar kraftigt marginaleffekterna av att gå från bidrag och ersättningar till arbete. Satsningen gör även att det blir betydligt mer lönsamt att ta arbeten till den lön som inträdesjobben innebär. Det dubbla jobbskatteavdraget ges fullt ut för arbetsinkomster på upp till 18000 kronor och trappas sedan successivt av för månadsinkomster upp till 26 000 kronor. För inkomster över 26 000 kronor ges ordinarie jobbskatteavdrag. Personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning inkluderas också i Kristdemokraternas förslag om dubbelt jobbskatteavdrag. För denna grupp kommer skattenedsättningen att öka ju längre man har varit frånvarande från arbetsmarknaden, precis som nystartsjobben fungerar när det gäller arbetsgivaravgifter. För varje månads arbetslöshet över ett år får den enskilde två månader med dubbelt jobbskatteavdrag. Har man varit arbetslös i 18 månader får man ett år med dubbelt jobbskatteavdrag, och har man varit arbetslös i två år får man två år med förhöjt jobbskatteavdrag. Tillsammans med nystartsjobbens nedsatta arbetsgivaravgift för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden underlättar vi för personer att ta steget från ett långvarigt utanförskap till arbete. Vi vet av erfarenhet att skattelättnader för den enskilde i kombination med nedsatt arbetsgivaravgift kan vara effektivt – som i fallet med förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 64 år i kombination med lägre arbetsgivaravgifter. Vi inom Kristdemokraterna anser att det nu är dags att prioritera pensionärerna. Därför föreslår vi att hela skillnaden i beskattning av förvärvsinkomst och pensionsinkomst som blev en effekt av jobbskatte-avdraget ska slopas i två steg.

Jag och mitt parti föreslår att en skattereduktion förvärvsinkomster införs för föräldrar till barn 0–18 år. Skattereduktionen är fast per vårdnads-havare där varje vårdnadshavare får en skattereduktion, oavsett antalet barn i hushållet och familjens sammansättning. Skattereduktionen ändras inte heller med förälderns inkomst, som dock måste vara större än själva reduktionen, dvs. 500 kronor per månad. För föräldrar till barn i åldern 0–3 år ska skattereduktionen gälla även på andra inkomster än förvärvsinkomster.

5.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (L)

av Joar Forssell (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2 och

avslår motionerna

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2018/19:233 av Larry Söder (KD),

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1,

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,

2018/19:615 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD),

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 17,

2018/19:777 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2018/19:818 av Sten Bergheden (M),

2018/19:820 av Edward Riedl (M),

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 11,

2018/19:867 av Edward Riedl (M),

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M),

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M),

2018/19:941 av Edward Riedl (M),

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1274 av David Josefsson (M),

2018/19:1637 av John Weinerhall (M),

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S),

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S),

2018/19:1892 av Lars Beckman (M),

2018/19:1904 av John Weinerhall (M),

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S),

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S),

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L),

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2018/19:2489 av Per Åsling (C),

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 14,

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15,

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 16 och 21,

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 15,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16,

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 2–7 och 21,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 31.

Ställningstagande

Mitt parti bidrog under alliansregeringens tid till att förbättra förutsättningarna för idéburna aktörer i välfärdssektorn. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Krångliga upphandlingsregler, dyra tillstånd och en tung byråkrati försvårar för små aktörer.

Stora, kapitalstarka koncerner köper upp de mindre verksamheterna, eller så tvingas de lägga ned. Detta får till följd att medborgarnas valfrihet minskar. Möjligheterna att göra karriär i ofta kvinnodominerade yrken minskar. De offentliga monopolen ersätts av privata monopol.

Åtgärder för att värna och utveckla den idéburna verksamheten är viktiga att få fram för att bevara mångfalden såsom det var tänkt när de offentliga monopolen luckrades upp.

Non-profit-företagens möjligheter att finansiera investeringar i välfärden bör förbättras. Det kan göras genom att exempelvis Almi får ett särskilt uppdrag att erbjuda lån anpassade för civilsamhällets förutsättningar. En ytterligare möjlighet är att utvidga verksamheten med IOP (Idéburet offentligt partnerskap) där civilsamhällets aktörer och offentlig sektor samverkar kring gemensam verksamhet.

Regelverk och upphandlingar bör utformas så att det är möjligt för civilsamhällets aktörer att agera som leverantörer. För att göra det möjligt för flera att leverera bör man anpassa den volym som upphandlingen berör. Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör höra till huvudregeln och lagen om offentlig upphandling (LOU) till undantaget vid offentligt finansierad tjänste-produktion med privata aktörer.

Jag anser att det behövs en samlad översyn av hur skattesystemet påverkar den civila sektorns möjligheter att bli en starkare aktör inom välfärdsarbetet. För det krävs att det finns en insikt om den civila sektorns unika förutsättningar och utmaningar.

6.

Expertskatt, punkt 3 (M)

av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2919 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2018/19:718 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 samt

2018/19:1901 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

För att kunna attrahera nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige, i likhet med flera andra länder, infört en särskild skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder, och utvärderingar som gjorts visar att detta också får effekt på antalet rekryteringar av experter, specialister och forskare i landet. Antalet forskare och nyckelpersoner som utnyttjar expertskatten i Danmark är betydligt fler än i Sverige. I sammanhanget ska man beakta att Sverige är ett större land och har fler stora företag än Danmark. Fristående institutet med fokus på experter, forskare och specialister menar att skälen kan vara att inkomstgränsen för att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller under längre tid än i Sverige. För att förbättra möjligheterna att attrahera nyckelpersoner bör expertskatten ses över – både den tidperiod som skattelättnaden kan användas och den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens. 

7.

HUS-avdrag, punkt 4 (M, KD)

av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Hampus Hagman (KD), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2806 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 4,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 9,

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 2,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 36 och

avslår motionerna

2018/19:279 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:387 av Ingemar Kihlström (KD),

2018/19:518 av Johan Pehrson (L),

2018/19:786 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:797 av Edward Riedl (M),

2018/19:798 av Edward Riedl (M),

2018/19:1115 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 21,

2018/19:1219 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1276 av David Josefsson (M),

2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 6,

2018/19:1562 av Lotta Olsson (M),

2018/19:1659 av Marta Obminska (M),

2018/19:1840 av Jan Ericson (M),

2018/19:1879 av Sten Bergheden (M),

2018/19:1981 av Marianne Pettersson och Anna Wallentheim (båda S),

2018/19:2103 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2018/19:2396 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1–3,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 62,

2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2711 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 7.

Ställningstagande

RUT-avdraget har inneburit att nya jobb har växt fram. Svarta jobb har blivit vita med tryggare anställningsförhållanden. De nya jobben har ofta gått till människor som tidigare haft en svag förankring på arbetsmarknaden såsom utrikes födda och unga kvinnor. Drygt hälften av de som driver företag i RUT-branschen är kvinnor.

Utöver att skapa fler arbetstillfällen var tanken med RUT-avdraget att underlätta livspusslet för arbetande föräldrar. Forskning visar också att så blivit fallet. Gifta kvinnor i hushåll som köper 40–80 timmars RUT-tjänster ökar sina inkomster proportionellt med avdragets storlek. Att regeringen försämrat RUT-avdraget kan därför komma att påverka både kvinnor som utför och kvinnor som köper tjänster.

För att underlätta människors vardag och för att fler enkla jobb ska växa fram i Sverige vill vi genomföra en ny omfattande RUT-reform. Vi inom Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår därför att reformen utvecklas ytterligare. Taket för RUT-avdraget bör tredubblas till 75 000 kronor, och dessutom breddas till att också inkludera trygghets-, tvätt- samt flytt- och hämttjänster. Det handlar exempelvis om tvätt av kläder utanför hemmet eller tillsyn av hemmet vid resa eller frånvaro. Samtidigt vill vi utreda om ett mer generöst avdrag för äldre kan införas – ett bredare hem-avdrag för personer över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion.

8.

HUS-avdrag, punkt 4 (SD)

av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 21 och

avslår motionerna

2018/19:279 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:387 av Ingemar Kihlström (KD),

2018/19:518 av Johan Pehrson (L),

2018/19:786 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:797 av Edward Riedl (M),

2018/19:798 av Edward Riedl (M),

2018/19:1115 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1219 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1276 av David Josefsson (M),

2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 6,

2018/19:1562 av Lotta Olsson (M),

2018/19:1659 av Marta Obminska (M),

2018/19:1840 av Jan Ericson (M),

2018/19:1879 av Sten Bergheden (M),

2018/19:1981 av Marianne Pettersson och Anna Wallentheim (båda S),

2018/19:2103 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2018/19:2396 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1–3,

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 62,

2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2711 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21,

2018/19:2806 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 4,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 9,

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 2,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 7,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 36.

Ställningstagande

En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller bland annat funktionen att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Vi inom Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.

9.

HUS-avdrag, punkt 4 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 62 och

avslår motionerna

2018/19:279 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:387 av Ingemar Kihlström (KD),

2018/19:518 av Johan Pehrson (L),

2018/19:786 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:797 av Edward Riedl (M),

2018/19:798 av Edward Riedl (M),

2018/19:1115 av Erik Bengtzboe (M),

2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 21,

2018/19:1219 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1276 av David Josefsson (M),

2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 6,

2018/19:1562 av Lotta Olsson (M),

2018/19:1659 av Marta Obminska (M),

2018/19:1840 av Jan Ericson (M),

2018/19:1879 av Sten Bergheden (M),

2018/19:1981 av Marianne Pettersson och Anna Wallentheim (båda S),

2018/19:2103 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2018/19:2396 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1–3,

2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7,

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2711 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21,

2018/19:2806 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 4,

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 9,

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 2,

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 7,

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6 och

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 36.

Ställningstagande

Det finns en stor potential att minska utsläppen i fastighetssektorn. Kostnadseffektiva insatser för energieffektivisering, isolering och ventilation kan ge stor klimatnytta. Skatter påverkar hur människor och företag beter sig. Därför vill jag och mitt parti göra det mer lönsamt med gröna investeringar och miljövänlig teknik genom att införa ett grönt avdrag, som fungerar som ett dubbelt ROT-avdrag för klimatsmarta investeringar i hemmet.

10.

Personalvårdsförmåner, punkt 5 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 51 och

2018/19:2547 av Rickard Nordin (C) yrkande 3 och

avslår motionerna

2018/19:309 av Jimmy Ståhl (SD) och

2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6.

Ställningstagande

I dag är det inte möjligt att använda ridsporten som personalvårdsförmån trots dess positiva effekter på människors hälsa. Djur och natur har visat sig ha en positiv hälsopåverkan, och just därför borde ridsport anses som friskvård. Utöver de hälsofrämjande effekterna kan hästnäringen också fylla en viktig funktion för anställda med exempelvis olika funktions- och rörelsenedsättningar men också med balanssvårigheter. Genom att göra ridsporten till en friskvårdsförmån blir den också mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Det är inte rimligt att du kan bowla eller spela tennis som friskvårdsförmån men att en folksport som ridning ska vara undantagen. Jag och mitt parti vill därför att ridsporten ska vara jämställd med andra idrotter som personalvårdsförmån.

Alla människor som arbetar, oavsett anställningsform, har rätt till de grundläggande trygghetssystemen. I dag är det en stor risk att gå från att vara anställd till att anställa sig själv, dvs. att vara företagare. Det är helt orimligt att de som finansierar vårt trygghetssystem inte själva får likvärdig del av det. Även när det gäller friskvårdsbidrag är företagare missgynnade, trots de positiva effekterna av möjligheten att göra friskvårdsavdrag. Den som driver ett eget företag har inte möjlighet att få friskvårdsbidrag från det egna företaget. Detta trots att den som driver ett företag har precis lika stort behov av friskvård som de anställda, ibland större. Det är rimligt att de som är grunden till vår välfärd också inkluderas av välfärdssystemen. Vi behöver fler som blir företagare och förverkligar sina idéer. Då är det också viktigt att de uppmuntras – inte motarbetas – av systemen. Därför måste regeringen se över reglerna för vilka som får nyttja friskvårdsbidrag så att även egna företagare har möjlighet att göra avdrag för friskvård.

11.

Reseavdrag m.m., punkt 7 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 11 och

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13 och

avslår motionerna

2018/19:259 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2018/19:1035 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S) yrkande 4,

2018/19:1224 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1949 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),

2018/19:2431 av Mikael Larsson (C),

2018/19:2514 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 19,

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 37 samt

2018/19:2916 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 9.

Ställningstagande

Avdragen för resor till arbetet behöver ses över i syfte att pröva om det finns modeller som bättre kompenserar cyklister och deras insats för miljön. Ekonomiska styrmedel är en del av utvecklingen av hållbara samhällen, och därför bör skattesystemet bidra till valet av klimatvänliga resmönster och transporter såsom cykling.

Det ska också löna sig att välja cykel eller kollektivtrafik för resor till och från arbetet. Därför föreslår jag och mitt parti ett förändrat reseavdrag. Det ska i högre utsträckning ta hänsyn till miljö- och klimatmålen och underlättar för människor i glesbygd som är beroende av bil och saknar tillgång till kollektivtrafik. Ett nytt reseavdrag ska också utformas så att det blir lättare att kontrollera att avdrag görs korrekt och så att risken för fusk minskar.

12.

Reseavdrag m.m., punkt 7 (KD)

av Hampus Hagman (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 37 samt

avslår motionerna

2018/19:259 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2018/19:1035 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S) yrkande 4,

2018/19:1224 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 11,

2018/19:1949 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13,

2018/19:2431 av Mikael Larsson (C),

2018/19:2514 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 19 och

2018/19:2916 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 9.

Ställningstagande

En övergång till ett avståndsbaserat reseavdragssystem är eftersträvansvärt av främst miljö- och klimatskäl, men även av förenklingsskäl och för att minska det överutnyttjande som förekommer. Dock bör en sådan övergång ske på ett sådant sätt att de som bor där tillgång till kollektivtrafik saknas även i fortsättningen kan göra reseavdrag i paritet med dagens.

13.

Bil- och cykelförmån, punkt 8 (M)

av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11 och

avslår motionerna

2018/19:821 av Edward Riedl (M),

2018/19:1217 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1238 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:1833 av Jan Ericson (M),

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8 och

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 57.

Ställningstagande

Förmånsbeskattningen av bilar bör ses över i syfte att säkerställa att förmånsvärdet överensstämmer med det faktiska värdet. Eftersom förmånsbilarna står för hälften av förnyelsen av fordonsflottan, och därmed utgör en viktig del i omställningen av densamma, bör miljöstyrningen öka vid bestämmandet av förmånsvärdet. 

14.

Bil- och cykelförmån, punkt 8 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 samt

avslår motionerna

2018/19:821 av Edward Riedl (M),

2018/19:1217 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1238 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:1833 av Jan Ericson (M),

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8,

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 57 och

2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11.

Ställningstagande

Det ska löna sig att välja en miljöbil. Jag och mitt parti vill därför införa en grön bilbonus som ger upp till 100 000 kronor till den som köper den mest klimateffektiva bilen. Bilbonusen bekostas genom avgiftsnivåer på de nya bilar som släpper ut mest. Miljöstyrningen måste öka även för förmånsbilar. Vi inom Centerpartiet anser därför att parkering och trängselavgifter bör avskaffas som skattebefriad förmån. På sikt bör endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt grön-bilbonus-förslaget kvalificeras som förmånsbilar. Vi anser även att alla fordon som staten, landstingen, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar från 2020. Det är också oerhört angeläget att en ny nationell definition av miljöbil kommer på plats.

15.

Bil- och cykelförmån, punkt 8 (KD)

av Hampus Hagman (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 57 och

avslår motionerna

2018/19:821 av Edward Riedl (M),

2018/19:1217 av Jan R Andersson (M),

2018/19:1238 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,

2018/19:1833 av Jan Ericson (M),

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8 och

2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11.

Ställningstagande

Jag och mitt parti föreslår att det ska tillsättas en utredning om att skapa möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån, alternativt göra det möjligt med bruttolöneavdrag för kollektivtrafikbiljetter.

16.

Förmånsbeskattning vid krisinsatser, punkt 9 (M)

av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2821 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 6 och

avslår motionerna

2018/19:175 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 2 och

2018/19:2284 av Hans Rothenberg (M).

Ställningstagande

Under sommarens skogsbränder rekryterades ett hundratal personer från olika delar av landet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för att arbeta med släckningsarbete vid brandområdena. Personerna fick tillfälliga anställningsavtal. Enligt Skatteverkets regler ska kost, logi samt resor till och från tjänstestället förmånsbeskattas. Dessa regler tillämpades i fallet med de tillfälligt anställda brandmännen.

Resultatet av Skatteverkets regler blev att främst de frivilliga, men även MSB, drabbades av en orimlig administrativ börda när de skulle redovisa de förmåner de fått vid släckningsarbetet. I slutändan påverkades de frivilliga inte negativt ekonomiskt, men det administrativa krånglet som uppstod är inte rimligt för en grupp som gjort en mycket viktig samhällsinsats.

MSB har tidigare lyft frågan med Arbetsgivarverket att kunna anställa insatspersonal på hemorten i stället för insatsorten och på så sätt göra hela insatsen till en tjänsteresa och därmed undvika onödig administration. Vid detta tillfälle fick MSB nej på sin begäran.

Vi inom Moderaterna vill att möjligheten för den tillfälligt anställda insatspersonalen för att få undantag från Skatteverkets regler åter prövas och att regler som berör frivilligas insatser vid kriser ses över i syfte att underlätta engagemang och rekrytering.

17.

Förmånsbeskattning vid krisinsatser, punkt 9 (SD)

av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:175 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 2,

2018/19:2284 av Hans Rothenberg (M) och

2018/19:2821 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi inom Sverigedemokraterna har sedan länge föreslagit att kontraktsanställda inom Försvarsmakten ska slippa förmånsbeskattning av enklare måltider ute i fält. På samma sätt ser vi det som högst rimligt att personer som jobbar inom den nationella insatsverksamheten undantas från förmånsbeskattning. Även om de som nu kan komma att bli föremål för förmånsbeskattning av kost och logi på ett eller annat sätt kompenseras så ger lagstiftningen en besvärlig administration. Denna fråga bör kunna snabbutredas, och regeringen torde tämligen snabbt kunna återkomma med en justering i skattelagstiftningen.

18.

Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 10 (KD)

av Hampus Hagman (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 29 och

avslår motionerna

2018/19:278 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:1307 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

2018/19:1622 av Åsa Karlsson (S) och

2018/19:1998 av Jamal El-Haj m.fl. (S).

Ställningstagande

En arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning borgar för en trygghet under tider av omställning mellan arbeten. Under december 2016 var 3 570 000 personer med i en a-kassa. Det betyder att ca 70 procent av arbetskraften (personer mellan 16 och 63 år) var arbetslöshetsförsäkrad. För tio år sedan var anslutningsgraden 81 procent. Regeringen har tidigare höjt taket på ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Tillsammans med kraftiga skattehöjningar och företagsfientlig politik undermineras arbetslöshets-försäkringens roll som omställningsförsäkring. Jag och mitt parti vill göra arbetslöshetsförsäkringsavgiften avdragsgill motsvarande 25 procent av avgiften. Det gör anslutningen till försäkringen mindre kostsam, vilket stimulerar till en högre anslutningsgrad.

19.

Personaloptioner, punkt 11 (M, KD)

av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), Hampus Hagman (KD), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 18 och

avslår motionerna

2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3,

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26.

Ställningstagande

För att säkerställa att framgångsrika företag vill etablera sig och utvecklas i Sverige måste möjligheten att rekrytera kompetent arbetskraft vara god. För nystartade företag är det ofta inte möjligt att erbjuda konkurrenskraftiga löner till nyckelmedarbetare. I stället kan erbjudandet av personaloptioner vara ett alternativ. Därför bör regelverket för personaloptioner förbättras, förenklas och göras mer konkurrenskraftigt. Samtidigt bör en ytterligare bredare modell utredas, där fler och större företag kan omfattas.

20.

Personaloptioner, punkt 11 (SD)

av Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26 och

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 18.

Ställningstagande

Vi vill förbättra villkoren för personaloptioner, främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket kan förbättra kapitalförsörjningen. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering.

Kapitalförsörjningen i nystartade företag är redan i dag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle dock delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner, där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. Sålunda behöver företagen inte erbjuda lika hög lön, men anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. Vi vill därför att förutsättningarna för personaloptioner förbättras i nystartade företag.

Särskilda yttranden

1.

Särskild löneskatt för äldre som arbetar, punkt 2 (KD)

Hampus Hagman (KD) anför:

Kristdemokraterna har i en motion yrkat på att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den särskilda löneskatten för äldre ska tas bort. Jag och mitt parti anser att det är viktigt att underlätta för äldre att arbeta längre, om de kan och vill. De äldre behövs på arbetsmarknaden, både för att de bidrar med viktig kompetens och för att det krävs fler som arbetar för att finansiera välfärden. Därför var den särskilda löneskatt som infördes för äldre 2016 mycket olycklig. Vi ser positivt på att denna nu tas bort och på att det blir mer attraktivt att anställa äldre.

I och med det budgetbeslut som riksdagen fattade den 12 december 2018 efter förslag från Kristdemokraterna och Moderaterna beslutades att regeringen ska föreslå att löneskatten tas bort fr.o.m. den 1 september 2019. Regeringen har som ett resultat av tillkännagivandet aviserat att en proposition ska läggas på riksdagens bord den 26 mars 2019. Mot denna bakgrund avstår jag från att reservera mig till förmån för våra motioner i ärendet.

2.

Gåvor till ideell verksamhet, punkt 12 (KD)

Hampus Hagman (KD) anför:

Kristdemokraterna har i flera motioner yrkat på att riksdagen ska tillkännage för regeringen att avdragsrätten för gåvor till vissa organisationer, det s.k. gåvoskatteavdraget, ska återinföras. Gåvoskatteavdraget innebär att den som skänker pengar till godkända organisationer som arbetar inom det sociala området eller med forskning får ett skatteavdrag på upp till 1 500 kronor årligen. Liknande system finns i nästan alla europeiska länder. Avdraget fanns också i Sverige mellan 2012 och 2015 och var en stor succé. Under dessa år ökade givandet kraftigt. Vi ser därför mycket positivt på att avdraget nu återinförs.

Samtidigt anser vi att gåvoskatteavdraget bör utvecklas. Taket för avdraget är lågt i jämförelse med andra länder i Europa, och avgränsningen när det gäller vilka typer av organisationer som berättigar till avdrag är för snäv. Jämfört med det tidigare gåvoskatteavdraget tas nu de administrativa avgifterna som fanns bort, vilket är ett steg i rätt riktning.

I och med det budgetbeslut som riksdagen fattade den 12 december 2018 efter förslag från Kristdemokraterna och Moderaterna beslutades att regeringen ska föreslå att avdraget återinförs fr.o.m. den 1 juli 2019. Regeringen har som ett resultat av tillkännagivandet aviserat att en proposition ska läggas på riksdagens bord den 9 april 2019. Mot bakgrund av att gåvoskatteavdraget nu återinförs avstår jag från att reservera mig till förmån för våra motioner i ärendet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera svenska skatter för en starkare internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:175 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda undantag i förmånsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:176 av Ingemar Kihlström (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett återinförande av avdragsrätt för gåvor till hjälporganisationer och ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:233 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som har till syfte att förändra grundavdraget så att det stimulerar människor att arbeta mer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:259 av Kjell-Arne Ottosson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utarbeta en modell för ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:278 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa avdraget för medlemskap i fackförbund och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:279 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring ROT- och RUT-avdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:283 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avdrag för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag med en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten ska slopas och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:309 av Jimmy Ståhl (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som cyklar till arbete bör kunna få del av friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:387 av Ingemar Kihlström (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:416 av Christian Carlsson (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om att återinföra ett skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer, som bl.a. omfattar svenska veteranstödsorganisationer, och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av värnskatten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av en sänkning av marginalskatten och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den nedre brytpunkten och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:518 av Johan Pehrson (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att bredda RUT- och ROT-avdragen även för trygghetsskapande tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:615 av Johan Hultberg (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitamenten för buffertsparande genom att se över exempelvis införandet av ett avdrag för sparande och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitamenten för pensionssparande genom att exempelvis se över möjligheten till en återinförd avdragsrätt för pensionssparande och/eller genom införandet av ett särskilt pensionsinvesteringssparkonto med lägre beskattning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:639 av Dennis Dioukarev (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:718 av Betty Malmberg (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om expertskatten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:765 av Roger Richtoff m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att veteraner i vissa fall bör särbehandlas positivt och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD):

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att ge skattelättnader eller ersättningar till medborgare som är aktiva i frivilligrörelserna ska utredas (avsnitt 10) och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:777 av Sten Bergheden (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:783 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdigproducerad mat och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:786 av Ann-Britt Åsebol (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet genom att bredda tjänsteutbudet inom RUT-avdraget för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:790 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:794 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återställa nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:797 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor, sjukgymnast och motsvarande och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:798 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett RUT-avdrag för taxiresor och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:817 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en avdragsrätt för gåvor till hjälporganisationer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:818 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda hur skattesystemet på ett modernt och långsiktigt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande bland breda grupper löntagare och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:820 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förändra förmånsbeskattningen av blåljuspersonal och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:821 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:823 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:824 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:857 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:867 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:931 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de skattevillkor som gäller för svenska sjömän som tjänstgör i andra länder, i syfte att undanröja påföljande effekter av dubbelbeskattning, och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:935 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till sänkta skatter för ökad egenmakt och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:936 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en modell med avdragsgillt bosparande för unga och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:941 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:993 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av ett startjobbskatteavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1035 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reseavdraget bör ses över så att långa avstånd premieras före köbildning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1115 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en omvänd ordning för vilka tjänster som är avdragsgilla som RUT-tjänster där otillåtna tjänster specificeras snarare än att tillåtna tjänster specificeras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1217 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förmånsbeskattning av fri parkering och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1219 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1224 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1225 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1238 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1274 av David Josefsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa incitament för att öka ungas sparande till egen bostad, exempelvis enligt norsk modell, och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1276 av David Josefsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och tydliggöra hur RUT-avdraget kan appliceras i olika boendeformer med gemensamt serviceutbud och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1307 av Jamal El-Haj m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för a-kassa och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa motsvarande ett RUT-avdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till nytt jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:1483 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragen kopplade till cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1562 av Lotta Olsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa REP- och ROST-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1622 av Åsa Karlsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1637 av John Weinerhall (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda en skattereform med platt inkomstskatt som utgångspunkt och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1649 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa straffskatten för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1659 av Marta Obminska (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1793 av Teres Lindberg (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1796 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning av det svenska systemet för beskattning av olika skattebaser och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1833 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta bort förmånsbeskattning av parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1840 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av REP-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1879 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa skatten på RUT-tjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:1882 av Marianne Pettersson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ytterligare steg för att avskaffa skatteklyftan mellan lön och sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1892 av Lars Beckman (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra skattesystemet så att den högsta marginalskatten sänks och antalet som betalar den minskar och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1901 av Louise Meijer m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1904 av John Weinerhall (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka skatten för pensionärer genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1949 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avdraget för resor i deklarationen i syfte att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:1961 av Leif Nysmed m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av schablonbelopp för traktamente och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reformera inkomstskattelagen i syfte att öka jämlikheten och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1981 av Marianne Pettersson och Anna Wallentheim (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla RUT- och ROT-avdrag för tjänster utförda utanför Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1983 av Jamal El-Haj m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skattesystemet behöver göras och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1998 av Jamal El-Haj m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att a-kasseavgiften bör göras avdragsgill och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2013 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra kompetenshöjande utbildning avdragsgill för enskilda individer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2028 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2030 av Jan Björklund m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattepolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2103 av Pia Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ROT-avdragets regelverk med syfte att endast tillåta avdrag för renoveringsåtgärder och om- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principen om grön skatteväxling och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2259 av Christer Nylander m.fl. (L):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra villkoren för idéburna aktörer i välfärdssektorn och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2284 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall räddningsarbete som utförs under extraordinära former inte ska förmånsbeskattas eller beskattas extra och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2396 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja taket för RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur RUT-avdraget kan utökas och omfatta fler tjänster och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utökad avdragsrätt för RUT och ROT till att gälla för hushållens alla köpta tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.

51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ridsport ska vara tillgänglig för alla och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att avskaffa parkerings- och trängselskatteavgifter som skattebefriad förmån och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt grön-bilbonus-förslaget kvalificeras som förmånsbilar och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att verka för att reformera reseavdraget för större miljö- och klimatnytta och så att det blir lättare att kontrollera att avdrag görs korrekt och tillkännager detta för regeringen.

62.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att gynna gröna investeringar och miljövänlig teknik genom att införa ett grönt avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2431 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett återinförande och en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2452 av Mikael Oscarsson (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om att återinföra gåvoskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om att Sverige bör följa Norges exempel där avdragen även omfattar gåvor till omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn och ungdom, kultur, idrott, friluftsliv, religiös eller annan livssynsverksamhet, mänskliga rättigheter samt värnande om vår miljö och kultur och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om hur gåvoskatteavdrag kan utvecklas så att exempelvis även företag kan ge ideella gåvor avdragsgillt och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2489 av Per Åsling (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt verka för att en utredning tillsätts om förmånsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2514 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avståndsbaserade reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefri milersättning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av minskat ROT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2536 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett inrättande av ett grönt skatteavdrag för klimatsmarta investeringar i fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2547 av Rickard Nordin (C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i reglerna för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställnings-RUT och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställnings-RUT och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45000 kronor per år och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återinföra gåvoskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fler delar av den ideella rörelsen får del av förmånligare skatteregler likt idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur RUT och ROT kan utvecklas och utvidgas och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra reglerna för personaloptioner så att fler företag omfattas, så att fler medarbetare kan bli delägare, och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2698 av Per Åsling m.fl. (C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2711 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att möjliggöra ROT-avdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra företagscykel och pendelkort till skattefria förmåner och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett reformerat reseavdrag så att det blir avståndsbaserat, gynnar lands- och glesbygd samt utformas så att det gynnar kollektivtrafik och samåkning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett reformerat ROT-avdrag så att det riktas till energi- och klimatsmarta åtgärder och renoveringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett s.k. HYBER-avdrag (hyra-begagnat-reparation) och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD):

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd milersättning samt höjd beloppsgräns för arbetsresor och tillkännager detta för regeringen.

57.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2758 av Johan Forssell m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka anställdas möjligheter att få förebyggande behandling via arbetsgivaren och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2761 av Hampus Hagman m.fl. (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda den svenska skattebasen och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra skattereduktion för gåva och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2805 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka skattebefrielse för biodling under förutsättning att det inte är budgetpåverkande och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2806 av Jessica Polfjärd m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar och särskilt för dem med låga inkomster och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter och drivkrafter för att jobba längre och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja framväxten av fler RUT-jobb och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för personaloptioner ska förbättras, förenklas och göras mer konkurrenskraftigt och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2821 av Beatrice Ask m.fl. (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna för insatspersonal och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra gåvoskatteavdraget till ideella organisationer som arbetar med sociala behov såsom ensamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reformera skattesystemet bl.a. i syfte att minska skattekilarna under de första åren på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utvidga RUT-avdraget för hushållsnära tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla LOV och RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C):

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en mer rättvis beskattning av pensionen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förmånsbeskattningen av bilar så att den bättre speglar det faktiska värdet och får en starkare miljöstyrande effekt och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till det civila samhället och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2913 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT- och ROT-avdragen med de nya tjänster som förordas och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och jämställa reglerna mellan olika hobbyslag, och där inkomsterna för hobbybiodlare i ett första steg får ett grundavdrag, och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD):

51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avdrag för gåvor till ideella organisationer bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2916 av Jakob Forssmed (KD):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i skattesystemet så att cykling uppmuntras – t.ex. vad gäller reseavdrag, tjänstecyklar, cykel som personalförmån och friskvårdsbidrag för cykling som motion – och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt inkomstskatt med tonvikt på låga inkomster och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2919 av Johan Forssell m.fl. (M):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av reglerna för skattelättnader för nyckelpersoner, den s.k. expertskatten, och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag i två år för personer som har tagit en akademisk examen före utgången av det år de fyller 25, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag i max 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 64 och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa nedtrappningen av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort den särskilda löneskatten för äldre arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till jobbskatteavdrag för äldre så att det gäller från 64 år och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rätt att göra avdrag i deklarationen för arbetslöshetskasseavgift och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaden i beskattning av pension och arbete ska slopas och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD):

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.