Anf. 109 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Jag vill tacka för en bra debatt så här långt.
Det går bra för Sverige, men än är inte alla människor med. I dag är 250 000 fler i arbete än för fyra år sedan. 250 000 fler människor vaknar varje dag, äter frukost och kan säga till de närmaste "Hej då, vi ses efter jobbet!" eller "Nu drar jag till plugget". Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 15 år. Vi bygger ett kunskapslyft som ger fler möjlighet att delta i det livslånga lärandet med fler platser på yrkeshögskola, satsningar på högskola och inte minst inom folkbildningen.
I dag höjs barnbidraget för första gången sedan 2006, vilket ger tusentals barn och unga och deras familjer en bättre ekonomisk situation. Vi investerar kort och gott i samhället, i fler bostäder, i skolan och i omställningsarbetet. Vi har här i kammaren fattat ett beslut om en historisk ökning av kulturbudgeten med satsningar på mer kultur för fler: satsningar på biblioteken, mer tillgänglig kulturskola samt ökat stöd till den fria konsten och konstutövare.
Vi investerar i varandra, och vi vill mer. Vår modell handlar just om detta: Vi kan om vi vill, tillsammans, göra samhället bättre. En avgörande del i den svenska modellen är just folkrörelserna. I dag riktar vi särskilt ljuset mot idrotten och folkbildningen.
Jag kommer i mitt anförande att ägna en stund åt folkbildningspolitiken. Inledningsvis är det på sin plats att göra en sammanfattning. Under mandatperioden har regeringens politik inneburit ett starkt fokus på folkbildningen. Från 2015 och ända fram till i dag spelar studieförbund och folkhögskolor en avgörande roll för tiotusentals asylsökandes och nyanländas möjlighet att snabbt få grundläggande kunskaper i svenska, en samhällsintroduktion och livsviktiga nätverk i lokalsamhället.
Vi har skapat fler platser på folkhögskolorna inom ramen för arbetet med ett kunskapslyft, och folkbildningen har en plats i arbetet att nå grupper allra längst från arbete och kunskap i särskilda insatser såsom uppsökande verksamhet, läsfrämjande insatser och studiemotiverande kurser.
Fru talman! Om en vecka är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen. Ulrika Knutson, journalist och författare, beskriver i boken Kvinnor på gränsen till genombrott på ett fantastiskt vis Fogelstadgruppens framväxt och betydelse i kvinnornas kamp för rättvisa, demokrati och fullvärdigt medborgaskap från tidigt 1920-tal till mitten av 1950-talet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning
1920-talets utmaningar, demokratins genombrott med allmän och lika rösträtt, det moderna samhällets framväxt, snabbt växande städer, fattigdom, arbetslöshet och inte minst hotet från antidemokratiska krafter från både höger och vänster liksom en ny modernitet krävde organisering. Svaret kom att bli folkbildning och bildningsarbete genom tidningsutgivning.
Följande är ett citat från skolans prospekt 1925: "Skolan vill ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor. Skolan måste arbeta genom att samla människor från olika arbetsfält och livsområden, från landsbygd och städer, till gemensamma studier och ömsesidig utbyte. Den vill söka sambandet mellan handens, hjärnans och hjärtats arbete, mellan hemmets värld och samhället, mellan den enskilde och det allmänna."
Över 2 000 kvinnor hade deltagit under de 30 år skolan fanns. Av grundarna till skolan finner vi två av riksdagens första kvinnliga ledamöter invalda efter införandet av allmän och lika rösträtt 1921. Bland deltagarna vittnar väldigt många om hur folkbildningen gav mod och insikter för att ta steget vidare ut på arbetsmarknaden, frigöra sig från hemmets uppgifter och ta plats i samhället.
"Jag kom till Fogelstad som ingenting - och cyklade härifrån som en människa!" Detta är bara en historia. Folkbildningens framväxt går hand i hand med den svenska demokratins genombrott. Och berättelserna är många.
Folkbildning och bildningsarbete ger människor makt, frihet och verktyg att våga förändra. Därför ska vi satsa på folkbildning.
Fru talman! I dag fyller folkhögskolorna 150 år. Jag har under de senaste veckorna ägnat stor tid åt att besöka folkhögskolor i Stockholmsregionen. Jag har pratat med rektorer, lärare och elever på olika kurser. Det är väldigt svårt att samla intrycken, men jag gör ändå ett litet försök.
Eleverna uttrycker själva att de har funnit sin plats i tillvaron. Det är här allting faller på plats, och behörigheten till högre utbildning eller möjligheten till ett jobb är äntligen inom räckhåll. Många berättar om pedagogiken, de mindre grupperna och inte minst om hur lärarna har möjliggjort en mycket snabbare språkinlärning. Detta är en nyckel till snabbare etablering.
Men folkhögskolorna är inte bara behörigheter och yrkesutbildningar. Många skolor utgör också en viktig kulturinfrastruktur, vilket vi också har hört i tidigare anföranden, där möjligheter ges till alla som vill att ägna tid och kraft åt en hobby eller fritid kan få sitt intresse att växa inom olika inriktningar.
Det finns dock också utmaningar. Många rektorer och lärare vittnar om att folkhögskolorna i dag fångar upp grupper som står allra längst ifrån och behöver allra mest utbildning. Därför välkomnas regeringens förslag om förstärkning av extraplatser, men samtidigt efterfrågas mer och framför allt långsiktiga förutsättningar att arbeta.
Alla dessa erfarenheter och berättelser gör mig övertygad om att vår tids stora utmaningar kommer att behöva en stark folkbildning och en stark folkhögskola i framtiden.
Fru talman! Det går bra för Sverige, men mer måste göras för att möta våra utmaningar. Vi måste nu som då utveckla demokratin. Alla ska ges möjlighet att delta fullt ut. I dag är skillnaden i deltagandet i såväl föreningsliv som demokratiska val väldigt stor mellan olika grupper, stadsdelar och människor från olika bakgrunder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning
Filterbubblor och nätdebatter innebär att vi alla har ett extra stort ansvar att skilja fakta från känslor och tomma påståenden. Detta kräver både bildning och kunskap.
De nyanlända som har kommit till Sverige de senaste åren har ett stort sug efter att lära sig mer och snabbt få ta del av och bidra till samhället. Det kan vi åstadkomma genom att investera mer och korta etableringstiderna.
Många av våra utmaningar i dag måste vi klara tillsammans. Folkbildningen är en infrastruktur för kultur och demokrati. Den ger människor språk och makt att förändra sina liv.
Fru talman! Jag börjar närma mig slutet. Jag ska rappa på lite grann.
Folkbildningen ska vara fri och frivillig, men vi som politiker har ett avgörande ansvar att stå upp för samhällsstödet. Regeringens satsningar under den här mandatperioden är viktiga som politisk markör, särskilt då regionala och kommunala stöd har minskats under lång tid. Det visar också en politisk vilja att genom folkbildning öka människors möjligheter i livet.
Vi är inne mitt i en valrörelse. Därför vill jag avslutningsvis återanknyta till budgetdebatten i höstas. Det går en tydlig skiljelinje i svensk politik och här i kammaren i synen på stöd till folkbildningen.
Våra satsningar, med mer uppsökande verksamhet för studieförbunden, stöd för vuxna att göra skolarbete med sina barn, språkverksamhet för asylsökande och nyanlända och fler platser på folkhögskolorna så att fler får möjlighet att göra den där livsresan, säger Alliansen tillsammans med SD nej till. Lägg därtill att 10 av 15 kommuner som i dag inte lämnar stöd till folkbildningen styrs av moderater! Det är samma parti som dessutom i sin budgetmotion menar att satsningarna på fler platser i folkhögskolorna handlar om att dölja arbetslöshet.
Och så har vi Sverigedemokraterna, som ser alla insatser för asylsökande och nyanlända som ett hot mot svenskheten, som vill sätta stopp för alla anslag som inriktar sig på uppenbart mångkulturalistisk och politiserad verksamhet och som inte heller vill se en utbyggnad av folkhögskolorna.
Folkbildningspolitik handlar inte om att dölja öppen arbetslöshet eller om att förvägra människor från olika bakgrunder möjligheter i livet. Det handlar om demokrati och om allas rätt att utvecklas och växa som människor. Därför behöver vi en fungerande, långsiktig och kraftfull folkbildningspolitik.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)