Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU12
Grundläggande högskoleutbildning
Innehåll
1990/91 UbU12
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen dels i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D.Grundläggande högskoleutbildning m.m. punkterna D5--D11, dels i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, avsnitt 4.2 (utbildningsdepartementet), dels i proposition 1990/91:90 En god livsmiljö, kapitel 11 samt avsnitt 21.1 (utbildningsdepartementet) och dels i proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition), del I bilaga I:5 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. samt avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. jämte motioner.
Utskottet behandlar i sitt betänkande 1990/91:UbU13 vad i proposition 1990/91:87 föreslagits under avsnitt 4.2.4. Forskarutbildning.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Utbildning för tekniska yrken
Regeringen har under punkt D 5 (s. 128--137) föreslagit
7. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats, 8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1445777000 kr.
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Regeringen har under punkt D 6 (s. 137--142) föreslagit
9. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats, 10. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 565201000 kr.
Utbildning för vårdyrken
Regeringen har under punkt D 7 (s. 142--151) föreslagit
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng, 12. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats, 13. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng, 14. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng, 15. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 537890000 kr.
Utbildning för undervisningsyrken
Regeringen har under punkt D 8 (s. 151--158) föreslagit
16. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats, 17. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl som i propositionen angetts, 18. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1007063000 kr.
Utbildning för kultur- och informationsyrken
Regeringen har under punkt D 9 (s. 158--163) föreslagit
19. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats, 20. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 334468000 kr.
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Regeringen har under punkt D 10 (s. 163--168) föreslagit
21. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats, 22. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 739826000 kr.
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
Regeringen har under punkt D 11 (s. 168--170) föreslagit
23. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 253004000 kr.
Proposition 1990/91:87
Regeringen har under avsnitt 10 (s. 244) föreslagit
6. att riksdagen godkänner riktlinjerna för grundutbildningen inom högskolan (avsnitt 4.2).
Proposition 1990/91:90
Utbildning för tekniska yrken
Regeringen har under punkt D 5 (s. 476) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 fastställer planeringsramen för miljö- och hälsoskyddslinjen, civilingenjörsutbildningen samt den matematisk-naturvetenskapliga linjen i enlighet med vad regeringen förordat, 2. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1452587000 kr.
Utbildning för vårdyrken
Regeringen har under punkt D 7 (s. 476) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 533970000 kr.
Utbildning för undervisningsyrken
Regeringen har under punkt D 8 (s. 477) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 999723000 kr.
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Regeringen har under punkt D 10 (s. 477) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 fastställer en planeringsram för budgetåret 1991/92 om sammanlagt 40 285 årsstudieplatser, 2. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 745546000 kr.
Proposition 1990/91:150
Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Regeringen har under avsnitt D (s.6--8) föreslagit
4. att riksdagen ökar de i proposition 1990/91:100 bil. 10 föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen föreslagits, 5. att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 144750000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:90, 6. att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 5250000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10.
Lokalförsörjning m.m.
Regeringen har under avsnitt I (s. 9) föreslagit
8. att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub539 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en juristlinje om 180 poäng till universitetet i Umeå.
1989/90:Ub599 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag på en fullständig juristutbildning vid universitetet i Umeå i enlighet med vad i motionen anförts.
1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 39. att riksdagen beslutar att juristutbildning i Umeå organiseras i form av från Uppsala utlokaliserad utbildning samt att 600000 kr. anvisas Uppsala universitet för detta ändamål.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra lärarrekryteringen.
1990/91:Ub318 av Ulla Tillander och Kjell-Arne Welin (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hantverksutbildning vid Citadellet i Landskrona.
1990/91:Ub319 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen av utbildningspolitiken. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A766.
1990/91:Ub502 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö.
1990/91:Ub503 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om i första hand inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser, i andra hand tilldelning av ytterligare platser till universitetet i Göteborg för att möjliggöra utlokalisering av ytterligare platser till Skövde, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 60 platser, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub504 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en omedelbar utökning av miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning i Lund.
1990/91:Ub505 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad sjukgymnastutbildning i Lund.
1990/91:Ub506 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den religionsvetenskapliga grundutbildningen i Umeå permanentas med återkommande intagning av studerande, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den i Umeå sedan länge etablerade historiska och beteendevetenskapliga teologiska forskningen får ett utökat stöd och en fastare samordning med den religionsvetenskapliga utbildningen i övrigt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nyinrättade arbetsenheten för religionsvetenskaplig utbildning konsolideras för fortsatt samordning och utveckling av undervisningen och forskningen i Umeå.
1990/91:Ub507 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en innehållsligt förnyad arkitektutbildning bör komma till stånd och att den bör lokaliseras till Norrland.
1990/91:Ub511 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning på högskolenivå i södra Sverige.
1990/91:Ub512 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållslärarutbildning och om att i första hand tilldela Umeå tolv nybörjarplatser eller alternativt fördela de tolv i propositionen föreslagna platserna med sex vardera till Umeå och Göteborg.
1990/91:Ub513 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grundskollärarlinjens gren för senarelärare med inriktning mot naturorienterande ämnen bör inrättas i Luleå.
1990/91:Ub518 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av läkarutbildningen.
1990/91:Ub521 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ.
1990/91:Ub522 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
1990/91:Ub524 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med start 1992/93 förläggs till hälsohögskolan i Jönköping.
1990/91:Ub527 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av högre kammarmusikalisk utbildning i Umeå.
1990/91:Ub529 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att utbildning av lärare för elever med tal- och språksvårigheter skall vara en inriktning inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de specialpedagogiska påbyggnadsutbildningarnas innehåll, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vetenskaplig förankring av den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen med inriktning mot elever med "komplicerad inlärningssituation".
1990/91:Ub530 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng på försök skall inrättas under budgetåren 1991/92 och 1992/93 vid universitetet i Göteborg med planeringsramen 120 nybörjarplatser per år samt att finansieringen skall ske på det sätt universitetet i Göteborg föreslagit, dvs. inom oförändrade resurser under anslagen D 6 och D 10.
1990/91:Ub531 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen anslår 1 000 000 kr. på LIF-anslaget till Trollhättan--Uddevalla utöver vad regeringen föreslagit, 2. att riksdagen beslutar att högskolan i Trollhättan--Uddevalla tillförs en 50 poängs förskollärarutbildning med antagning vartannat år, första antagning höstterminen 1991, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fritidspedagoglinje med start läsåret 1993/94, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare en ingenjörslinje, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftig utbyggnad av högskolan i Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub533 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklandet av de regionala högskolorna. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T202.
1990/91:Ub534 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskoleutbildning i arkivkunskap bör inrättas vid högskolan i Borås.
1990/91:Ub536 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vårdlärarutbildningens reformering påskyndas.
1990/91:Ub541 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde från budgetåret 1991/92, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 60 platser från budgetåret 1991/92, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en treårig förstärkning av anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser fr.o.m. budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub543 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka svensk grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.
1990/91:Ub544 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förbättrad vårdlärarutbildning, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad vårdlärarutbildning såväl för gymnasieskolan som högskolan.
1990/91:Ub545 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolan i Karlstad bör beviljas ytterligare medel för fort- och vidareutbildning i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att förlägga utbildning på miljö- och hälsoskyddslinjen och annan linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub546 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt huvudmannaskap för vårdhögskolan, 2. att riksdagen föreslår att regeringen upptar förhandlingar med den förhandlingsdelegation som utsetts beträffande vårdhögskolan i Göteborg i syfte att -- som ett första steg -- överföra vårdhögskolan i Göteborg till statlig huvudman.
1990/91:Ub547 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en konsthögskola med anknytning till Lunds universitet i enlighet med vad som angetts i motionen.
1990/91:Ub548 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildning i aktiv terapi i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub552 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--9 vid högskolan i Växjö.
1990/91:Ub554 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att vid högskolan i Borås inrätta en linje för barnskötare i enlighet med vad som föreslagits i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidspedagogutbildning vid högskolan i Borås. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A419.
1990/91:Ub555 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att -- med syftet att öka tillgången på utbildade lärare under 1990-talet -- indela grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1--7 i två etapper på sätt som angetts i motionen, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att i grundskolan inrätta en särskild praktisk-pedagogisk variant av grundskollärarlinjen om 40 poäng för dem som har en ämnesutbildning om 140 poäng i naturorienterande ämnen med eller utan matematik i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att obesatta platser inom grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering skall utbytas mot platser på barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub556 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas 1. att föreskrifterna om tillträde till den praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielektorer ses över när det gäller högskoleämnen i vilka doktorsexamen skall ha avlagts, 2. att riksdagen hos regeringen begär att förordningen om särskild utbildning av lektorer snarast anpassas till förändringarna av den statliga skoladministrationen och av statsbidragssystemet för gymnasieskolan.
1990/91:Ub558 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad dimensionering för vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ämnesstudier i lärarutbildningen, 2. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att förstärka utbildningen för blivande grundskollärare i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att inrätta en ny -- på ämnesstudier grundad -- utbildning för lärare i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb och översiktlig kartläggning av lärarutbildningen, 5. att riksdagen beslutar att inrätta en organisation för inspektion och kontroll av lärarutbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att fortbildningen för lärare läggs om i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärares tjänstebenämningar.
1990/91:Ub561 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--9 lokaliseras till högskolan i Växjö fr.o.m. läsåret 1992/93 med i motionen angiven omfattning.
1990/91:Ub564 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av högskolan i Trollhättan--Uddevalla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel inom LIF-anslaget.
1990/91:Ub567 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingar om överförande av vårdhögskolan i Göteborg till statlig huvudman tas upp snarast möjligt.
1990/91:Ub568 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik vid hälsohögskolan i Jönköping 1992/93, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utbildningens längd bör vara tre år med möjlighet till etappavgång efter två och ett halvt år, dvs. 100 poäng + 20 poäng.
1990/91:Ub569 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade utbildningsplatser inom miljö- och hälsoskyddsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av utbildning till Umeå.
1990/91:Ub574 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om journalistutbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr241.
1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad dimensionering av högskoleutbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 390 000 000 kr. utöver regeringens förslag, 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av ekonomutbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub576 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av verksamheten vid högskolan i Skövde.
1990/91:Ub577 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av den planerade ökningen av grundskollärarutbildningen för årskurserna 4--9 till orter med i dag enbart lärarutbildning med inriktning på tidigare årskurser 1--7, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lämpligheten av att lokalisera lärarutbildning för årskurserna 4--9 till högskolan i Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub579 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 60 platser inrättas vid grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för åk 4--9 vid högskolan i Luleå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnaderna bestrids ur anslaget B 6.
1990/91:Ub580 av Larz Johansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar inrätta en tvåårig ingenjörsutbildning omfattande 30 platser vid högskolan i Eskilstuna--Västerås med lokalisering till Katrineholm, 2. att riksdagen för detta ändamål anvisar 1 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 under anslaget D 5. Utbildning för tekniska yrken.
1990/91:Ub581 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen till anslaget för lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit att fördelas till mindre och medelstora högskolor i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub582 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av medlen för lokala och individuella linjer samt fristående kurser till högskoleutbildningen på Gotland.
1990/91:Ub583 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mäklarutbildningen och dess placering vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub584 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fjärde utbildningsplats för arkitektutbildning med Umeå som lokaliseringsort.
1990/91:Ub585 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förlägga logopedutbildningen till Umeå.
1990/91:Ub586 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildning av läkare.
1990/91:Ub587 av Monica Öhman och Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta en linje för processteknik vid högskolan i Luleå.
1990/91:Ub588 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av utbildningen inom textila utbildningar.
1990/91:Ub589 av Margitta Edgren och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförandet av huvudmannaskapet för vårdhögskolan i Göteborg till staten.
1990/91:Ub591 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid universitetet i Umeå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på grundskollärarlinjen vid universitetet i Umeå.
1990/91:Ub592 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av den allmänna linjen, turismlinjen, vid högskolorna i Kalmar, Borlänge och Östersund till att omfatta tre år, dvs. 120 poäng.
1990/91:Ub594 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att friskvårdspedagogiska linjen inrättas som allmän linje vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub595 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioritera högskolan i Halmstad vid de satsningar som skall ske inom den högre utbildningen i landet.
1990/91:Ub596 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad dimensionering av fritidspedagoglinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub597 av Kersti Johansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om logopedutbildning.
1990/91:Ub599 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av elenergiinriktad högskoleutbildning på civilingenjörsnivå inom högskolan Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub601 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Karlskrona--Ronneby skall erhålla 120 nybörjarplatser på ingenjörslinjerna för budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 tilldela högskolan i Karlskrona--Ronneby ett LIF-anslag uppgående till 1 051 000 kr.
1990/91:Ub604 av Sonja Rembo och Birger Hagård (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en god kulturvård, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en tvärvetenskaplig inriktning av ämnesområdet kulturvård, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för forskarutbildning vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.
1990/91:Ub605 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.
1990/91:Ub607 av Jan Andersson och Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en 100-poängs förskollärarutbildning lokaliserad till Helsingborg.
1990/91:Ub608 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att av de 120 platser för förskollärarutbildning som UHÄ enligt förslaget har att fördela 30 platser för 50-poängsvarianten placeras vid högskolan i Borås.
1990/91:Ub609 av Stina Eliasson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt teologutbildning i Härnösand i samarbete med högskolan i Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub612 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Luleå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildning vid högskolan i Luleå.
1990/91:Ub613 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om arkitektutbildning i Skellefteå enligt de riktlinjer som anges i motionen.
1990/91:Ub614 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast läggs om att en träbyggnadslinje förläggs till högskolan i Skellefteå.
1990/91:Ub615 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadslinje för bebyggelseantikvarisk utbildning, 2. att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid Göteborgs universitet för budgetåret 1991/92 anslår 2 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Ub619 av Arne Mellqvist och Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för att bibehålla utbildningen inom lokala linjer/fristående kurser.
1990/91:Ub621 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning för tandsköterskor.
1990/91:Ub622 av Barbro Westerholm och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning av läkare i etik, kommunikation m.m.
1990/91:Ub623 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en permanent utbildningslinje i religionsvetenskap i Umeå.
1990/91:Ub624 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökat antal utbildningsplatser på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.
1990/91:Ub625 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändrad vårdlärarutbildning.
1990/91:Ub626 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en särskild miljöinriktad utbildningslinje med lokalisering till Novum och Huddinge universitetssjukhus.
1990/91:Ub628 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljövänlig inriktning på utbildningar i teknik m.m., 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kammarmusikerutbildningens lokalisering till Härnösand, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning samt om sommaruniversitet.
1990/91:Ub629 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kunskaper om äldre byggnads- och materialteknik. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr286.
1990/91:Ub630 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tandläkarutbildningen till viss del integreras med läkarutbildningen och till viss del med övriga tandvårdsutbildningar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf296.
1990/91:Ub631 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Karlstad 21 944 000 kr. under anslaget D 10, vilket innebär en ökning med 1 milj.kr. utöver regeringens förslag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub633 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av intagningskriterierna till lärarutbildningen.
1990/91:Ub636 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en miljöhögskola vid Umeå universitet.
1990/91:Ub637 av Stig Gustafsson och Gustav Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet utbildningsplatser på receptarie- och apotekarlinjerna.
1990/91:Ub638 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att brandingenjörsutbildningen bör utökas och någon del av utbildningen förläggas till högskolan i Luleå.
1990/91:Ub639 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur jämställdhetsaspekt.
1990/91:Ub641 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas 1. att riksdagen av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare 4 milj.kr. till högskolan i Luleå.
1990/91:Ub642 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till kulturmiljövårdsutbildning vid högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub643 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen föreslår att högskolan i Karlstad får i uppdrag att närmare utreda behov, inriktning och utbildningens uppläggning för en lokal utbildningslinje för natur- och kulturvetare.
1990/91:Ub644 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fort- och vidareutbildning inom museiområdet.
1990/91:Ub645 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anpassning av laboratorieassistenternas utbildning till EG och till den nordiska arbetsmarknaden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påbyggnadsutbildningen i klinisk cytologi och blodgruppsserologi bör förlängas.
1990/91:Ub646 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag syftande till att kvaliteten i ekonomutbildningen kan hållas på en hög nivå.
1990/91:Ub648 av Lola Björkquist och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snar lösning på frågan om en svensk dockteaterutbildning med stöd av statliga medel.
1990/91:Ub649 av Rune Backlund m.fl. (c, m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsutvecklingen till Jönköpings högskola, 2. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en ingenjörsutbildning med inriktning mot markanläggning och en utökning av nybörjarplatserna från 210 till 240 vid Jönköpings högskola, 3. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings högskola tillförs ytterligare medel för 30 studerande inom ekonomlinjens fördjupningsblock, 4. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings högskola erhåller medel motsvarande 460 årsstudieplatser på LIF-anslaget för budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub651 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall tilldelas medel för ytterligare 30 studerande inom ekonomlinjens fördjupningsblock.
1990/91:Ub652 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid högskolan i Jönköping anordna 2-årig högskoleingenjörsutbildning med inriktning på markanläggning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet nybörjarplatser på ingenjörsutbildningslinjerna vid högskolan i Jönköping från 210 till 240.
1990/91:Ub653 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall tilldelas 460 årsstudieplatser för lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub654 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser för den lokala utbildningslinjen, energilinjen 80 poäng vid Umeå universitet, inte kommer att dras in fr.o.m. höstterminen 1992.
1990/91:Ub656 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokala linjer/enstaka kurser bör tillföras högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub657 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrad sjukgymnastutbildning.
1990/91:Ub659 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att också Umeå universitet kan erbjuda utbildning i ryska.
1990/91:Ub660 av Lars Bäckström (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub661 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Gävle--Sandviken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på grundskollärarlinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub663 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörsutbildningens dimensionering vid högskolan i Karlskrona--Ronneby.
1990/91:Ub664 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en psykologlinje och en allmän professur i psykologi vid universitetet i Linköping.
1990/91:Ub667 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att juristlinjen på försök skall inrättas vid universitetet i Göteborg under budgetåren 1991/92 och 1992/93.
1990/91:Ub670 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsanslag till Lunds universitet för utlandsstudier på ekonomlinjen i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Ub671 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser från budgetåret 1991/92, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 60 platser från budgetåret 1991/92, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel inom ramen för anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92 med inriktning mot språk och länderkunskap, mediekunskap och datavetenskap.
1990/91:Ub673 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att tandteknikerutbildningen organiseras inom den statliga högskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandhygienistutbildningarna.
1990/91:Ub676 av Hans Nyhage och Lars Sundin (m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att 30 platser ur den i budgetpropositionen föreslagna UHÄ-kvoten för utbildning av barnskötare till förskollärare placeras vid högskolan i Borås.
1990/91:Ub677 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans i Östersund utvecklingsmöjligheter.
1990/91:Ub678 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att starta en försöksverksamhet med mera kvalificerad hantverkskunskap på eftergymnasial nivå i samarbete mellan stiftelsen Skånehantverk och Lunds universitet.
1990/91:Ub679 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamhet med förändrat huvudmannaskap bör komma till stånd vid vårdhögskolan i Göteborg.
1990/91:Ub681 av Arne Mellqvist och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av linje för rehabiliteringsingenjörer vid högskolan i Falun--Borlänge.
1990/91:Ub682 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av högskoleutbildning för kyltekniker i Katrineholm.
1990/91:Ub684 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade medel till fristående kurser för fort- och vidareutbildning vid högskolan i Karlstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga utbildning på miljö- och hälsoskyddslinjen, 120 poäng, och annan linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub689 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel skall anvisas till inrättande av grundutbildning i ryska vid Umeå universitet.
1990/91:Ub692 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av guider. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr519.
1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 42 000 000 kr. för inrättande av 700 nya platser på grundskollärarlinjen utöver vad regeringen har föreslagit, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en ny barn- och ungdomspedagogisk linje på 120 poäng, 8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 52 000 000 kr. för inrättande av 1 400 nya platser på barn- och ungdomspedagogisk linje utöver vad regeringen har planerat för motsvarande utbildningar, 9. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m., D 11, för budgetåret 1991/92 anvisar 25 000 000 kr. för att möjliggöra inrättande av 500 nya platser på hälso- och sjukvårdslinjen utöver vad regeringen har föreslagit, 10. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr. för inrättande av 40 nya platser på läkarlinjen utöver vad regeringen har planerat, 11. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, D 6, för budgetåret 1991/92 anvisar 2 000 000 kr. för inrättande av 20 nya platser på psykologlinjen utöver vad regeringen har föreslagit, 12. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser, D 10, för budgetåret 1991/92 anvisar 85000000 kr. för inrättande av fristående kurser utöver vad regeringen har föreslagit, 14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, D 6, för budgetåret 1991/92 anvisar 10 000 000 kr. till psykologlinjen utöver vad regeringen har föreslagit, 21. att riksdagen till UHÄ, D 1, för budgetåret 1991/92 anvisar 10000000 kr. för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola.
1990/91:Ub696 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den högre utbildningens strategiska roll för Sveriges framtida utveckling, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftig dimensioneringsökning av den högre utbildningen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad dimensionering av högskolan med 6 000 nya platser i enlighet med motionens förslag, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det ökande behovet av fort- och vidareutbildning, 19. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett gemensamt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning, 24. att riksdagen till utbildningsanslagen tillför 18 800 000 kr. utöver regeringens förslag att fördelas så att de kompenserar de av regeringen vidtagna besparingarna, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning inom miljöområdet, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en dimensioneringsökning av ekonomlinjen, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fullföljande av föregående riksmötes beslut om en samlad översyn av de medellånga vårdutbildningarna, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimensioneringen av apotekarlinjen och receptarielinjen, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull dimensioneringsökning av lärarutbildningen, 32. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att förutsättningslöst pröva möjligheterna att ge lärare med utbildning för undervisning mot tidigare årskurser kompetens att undervisa i engelska, 33. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 55 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 794 826 000 kr.
1990/91:Ub697 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en högskolelinje anpassad för detaljhandeln.
1990/91:Ub698 av Marianne Andersson i Vårgårda och Stina Gustavsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tandhygienistutbildningen skall ingå i översynen av de medellånga vårdutbildningarna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den frivilliga delkursen i tandhygienistutbildningen.
1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 30 platser på ekonomlinjen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mellaningenjörsutbildning.
1990/91:Ub700 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att avhjälpa bristen på behöriga lärare i barnkunskap och barn- och ungdomskunskap.
1990/91:Ub705 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1990/91:Ub706 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng inrättas på försök vid universitetet i Göteborg under budgetåren 1991/92 och 1992/93 med planeringsramen 120 nybörjarplatser per år, 2. att riksdagen beslutar att finansieringen sker på sätt som anvisats av Göteborgs universitet, dvs. att de resurser som krävs frigörs genom omfördelningar inom institutionen, genom en överföring mellan anslagen D 6 och D 10.
1990/91:Ub707 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tandsköterskemomenten bör ingå som en obligatorisk del i den nya tandhygienistutbildningen för de studerande som inte tidigare genomgått tandsköterskeutbildning.
1990/91:Ub708 av Inger Schörling och Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken inrättas till allmän utbildningslinje.
1990/91:Ub709 av Elisabet Franzén och Claes Roxbergh (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar inrätta juristlinjen 180 poäng vid universitetet i Göteborg, 2. att riksdagen beslutar att finansiering sker på det sätt som Göteborgs universitet föreslagit.
1990/91:Ub711 av Gunnar Björk m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny sjukgymnastutbildning.
1990/91:Ub712 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Kalmar.
1990/91:Ub716 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ur ett förhöjt s.k. LIF-anslag (D 10) om totalt 1129,8 milj.kr. tilldela högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona--Ronneby 18 milj.kr. utöver regeringens förslag.
1990/91:Ub717 av Berith Eriksson (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid universitetet i Uppsala, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på grundskollärarlinjen vid universitetet i Uppsala.
1990/91:Ub718 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid universitetet i Linköping, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på grundskollärarlinjen vid universitetet i Linköping.
1990/91:Ub719 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra satsningar på Stockholms universitet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning på Södertörn.
1990/91:Ub720 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utökning av antalet platser inom högskolan med 4 400 platser utöver regeringens förslag, 5. att riksdagen beslutar att på försök inrätta en juristlinje på 180 poäng i Göteborg under budgetåren 1991/92 och 1992/93 med 120 platser, 10. (delvis) att riksdagen beslutar att ansvaret för forskning inom skolans område skall åvila högskolan.
1990/91:Ub725 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av en konsthögskola i Skåne, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen i polymerteknik vid högskolan i Kristianstad. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A495.
1990/91:Ub727 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten vid högskolorna i Göteborg. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T266.
1990/91:Ub728 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevplatser för handikappidrott på GIH. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr526.
1990/91:Ub805 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av utbildningar där handikappkunskap måste ingå för att trygga de handikappades boende- och närmiljö.
1990/91:Ub806 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkunskap i hälso- och sjukvårdsutbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf617.
1990/91:Ub811 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av fristående kurser vid högskolan i Luleå.
1990/91:Ub812 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för utbildning av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 16. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning och fortbildningen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de medellånga vårdutbildningarnas längd, intagning, innehåll och huvudmannaskap, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade platser på miljö- och hälsoskyddslinjen, lokaliserade till flera orter, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa mellannivåutbildning för ekonomer, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvetarlinjen och möjlighet att förstärka bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade, 24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till forskning inom undervisningsyrkena, 25. att riksdagen till D 10 LIF för budgetåret 1991/92 anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi, bl.a. vid S:t Lukasstiftelsen, 32. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur högskolan skall kunna byggas ut med flera platser till år 2000.
1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av de medellånga vårdutbildningarna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en treårig sjuksköterskeutbildning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturen i den påbyggnadsutbildning som bedrivs i anslutning till de medellånga vårdutbildningarna, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av laboratorieassistentlinjen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen i klinisk cytologi, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen i blodgruppsserologi, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny linje med en inriktning för klinisk fysiologi och en för diagnostisk radiologi, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad utbildning för lärare i vårdhögskolan, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt statligt huvudmannaskap för all vårdhögskoleutbildning, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsanknytning av utbildningarna vid vårdhögskolorna.
1990/91:Ub817 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda resurser för anordnande av flygingenjörsutbildning.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar att återinföra betygen i lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny lärarutbildning.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 11. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 012 063 000 kr.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 till litt. D och E anvisa 18 800 000 kr. resp. 10 137 000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen, 29. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Utbildning för vårdyrken anvisar ett reservationsanslag av 539 190 000 kr., 30. att riksdagen beslutar överföra 90 milj.kr. från anslaget B 6. till anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser i enlighet med vad som anförts i motionen, 31. att riksdagen beslutar överföra 300 milj.kr. från anslaget B 18. till anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser i enlighet med vad som anförts i motionen, 32. att riksdagen beslutar att 40 milj.kr. av medlen under anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser disponeras för en ny lärarutbildning, i enlighet med vad som anförts i motionen, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om användningen av de till anslaget D10 överförda medlen, 34. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser anvisar ett reservationsanslag av 1129826000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning i Stockholms län. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.
1990/91:U204 av Inger Koch m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning av biståndet till Central- och Östeuropa för utbildning i hälso- och sjukvård inkl. tandvård.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:Ub40 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utbyggnad av högskolan i Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub41 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av verksamheten vid högskolan i Skövde.
1990/91:Ub42 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser till högskoleutbildningen på Gotland.
1990/91:Ub43 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att högskolorna i Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad får del i satsningen på ingenjörsutbildningen, 2. att riksdagen beslutar att högskolorna i Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad tilldelas vardera 1000000 kr. ur LIF-anslaget utöver regeringens förslag, 3. att riksdagen beslutar att högskolan i Trollhättan--Uddevalla tilldelas 500 000 kr. för att bygga upp en biblioteksfunktion.
1990/91:Ub44 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat antal platser vid väg- och vatten- samt samhällsbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i Luleå.
1990/91:Ub46 av Arne Mellqvist och Ove Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LIF-anslaget till högskolan i Falun--Borlänge.
1990/91:Ub47 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare utbildning vid högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1990/91:Ub48 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en utökning av ingenjörsutbildningen vid högskolan i Borås, 2. att riksdagen beslutar att starta en utbildning för byggnadsingenjörer vid högskolan i Borås, 3. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 0,5 milj.kr. till högskolan i Borås för fristående kurser.
1990/91:Ub49 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid inrättandet av fler platser i högskolan beakta behovet av platser i högskolan Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub50 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att LIF-anslaget utökas och täcker 460 årsstudieplatser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 30 nya platser på byggnadsingenjörslinjen med inriktning på markanläggning inrättas.
1990/91:Ub51 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar län, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning med 30 platser i ingenjörsutbildningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av LIF-anslaget.
1990/91:Ub52 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föreslås om ökad platstilldelning och ökade resurser för fristående kurser och fortbildning för högskolan i Karlstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föreslås om utläggning av civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub53 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare förstärkningar av utbildning vid högskolan i Örebro.
1990/91:Ub54 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att utveckla och stärka högskolan i Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub58 av Ulf Melin och Kersti Johansson (m, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping också får del av den nu aktuella satsningen på LIF-anslaget, 2. att riksdagen beslutar att högskolan i Jönköping skall tillföras ytterligare medel för 30 nybörjarplatser på den 2-åriga ingenjörsutbildningen.
1990/91:Ub59 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall tilldelas medel för ytterligare 30 studerande inom ekonomlinjens fördjupningsblock, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid högskolan i Jönköping anordna 2-årig högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot markanläggning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka antalet nybörjarplatser på ingenjörsutbildningslinjerna vid högskolan i Jönköping från 210 till 240, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall tilldelas 460 årsstudieplatser för lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub60 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet utbildningsplatser vid högskolan i Halmstad.
1990/91:Ub61 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade LIF-anslag till högskolan i Eskilstuna--Västerås, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet platser vid den nya ingenjörsutbildningen om 80 poäng.
1990/91:Ub64 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare platser inom ingenjörs- och datautbildning vid högskolan i Skövde, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i Skövde.
1990/91:Ub65 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förstärka ingenjörsutbildning, datautbildning samt anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen till resp. högskoleanslag D 5, D 7 och D 8 anvisar 105 milj.kr. för att kompensera den av regeringen föreslagna besparingen, 4. att riksdagen till regeringens disposition anvisar 50 milj.kr. för att främja initiativ och projekt i syfte att utveckla en decentraliserad högskoleutbildning.
1990/91:Ub67 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar öka antalet utbildningsplatser med 3000 inom grundläggande högskoleutbildning utöver vad som föreslås i propositionen, enligt vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen till berörda högskoleanslag för grundutbildningen för budgetåret 1991/92 anslår 92500000 kr. utöver vad som föreslås av regeringen i proposition 1990/91:90, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att civilingenjörsutbildningen skall tillföras ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv, 8. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar öka medelsramen för grundläggande högskoleutbildning med 18800000 kr. utöver vad som föreslås i propositionen.
1990/91:Ub68 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade utbildningsinsatser vid Linköpings universitet.
1990/91:Ub69 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning som medel för tillväxt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning i Kristianstads län, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till högskolan i Kristianstad.
1990/91:Ub70 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsmässiga satsningar i östra Skåne.
1990/91:Ub71 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att högskolan i Borås tilldelas ytterligare 30 nybörjarplatser på ingenjörslinjerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Borås får möjlighet att snabbare bygga ut ingenjörsutbildningarna genom att starta ytterligare en linje under 1991/92 genom omfördelning av redan tilldelade resurser.
1990/91:Ub72 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheten till och konsekvenserna av ett genomförande av YTH-utbildningar i Filipstad.
1990/91:Ub73 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av grundskollärarutbildning, årskurserna 4--9, vid högskolan i Växjö, 2. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Växjö 430 000 kr. i LIF-anslag, utan urholkning av andra till högskolan ställda anslag. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T56.
1990/91:Ub74 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att LIF-anslaget inte bör reduceras, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Gävle--Sandviken bör få nya platser för den nya ingenjörsutbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T55.
1990/91:Ub75 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att långsiktiga mål bör tas fram för utveckling av Bergslagens tekniska högskola och att medel bör ställas till förfogande för ett genomförande. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T58.
1990/91:Ub76 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad dimensionering av högskolan med 6 000 nya platser i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdig regional fördelning av utbildningsplatserna i högskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 11. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare 55000000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad i motionen anförts. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:Ub77 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar öka antalet intagningsplatser på högskolan till hösten med 4000 utöver regeringens förslag, för vilket ett särskilt anslag om 100 milj.kr. ställs till regeringens disposition för budgetåret 1991/92. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N33.
1990/91:Ub79 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på utbildning och forskning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N44.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:90
1990/91:Ub80 av Birger Hagård och Hans Dau (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken med 3 920 000 kr., 2. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken med 7 340 000 kr.
1990/91:Ub81 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö- och hälsoskyddsutbildningen och distansundervisningen vid Umeå universitet.
1990/91:Ub83 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer vid universitetet i Umeå.
1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 537 890 000 kr. till utbildning för vårdyrken, 4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 007 063 000 kr. till utbildning för undervisningsyrken.
1990/91:Ub86 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökade resurser till miljöutbildningen vid högskolan i Kalmar.
1990/91:Ub88 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare miljöinslag i undervisningen vid de tekniska högskolorna, 2. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar 4 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 456 587 000 kr. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo110.
1990/91:Ub89 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i denna del fastställer att planeringsramen för budgetåret 1991/92 utökas med 6000 platser till sammanlagt 46285 årsstudieplatser, 2. att riksdagen avslår proposition 1990/91:90 såvitt avser förslag till finansiering av utvecklingsarbete och fortbildning avseende integrering av miljöfrågorna i högskoleutbildningen, 3. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för genomförandet av den ettåriga kompletteringsutbildningen för naturvetare och tekniker, 4. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 8230000 kr. utöver regeringens förslag eller således 753776000 kr. att disponeras för budgetåren 1991/92--1992/93 i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i denna del för budgetåret 1991/92 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser anvisar 1 120 000 kr. utöver regeringens förslag, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en miljö- och hälsoskyddslinje vid högskolan i Karlskrona--Ronneby, 8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar 1 200 000 kr. för inrättande av en miljö- och hälsoskyddslinje med 30 antagningsplatser vid högskolan i Karlskrona--Ronneby med finansiering i enlighet med vad i motionen anförts, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning med ytterligare 30 antagningsplatser fr.o.m. budgetåret 1992/93 vid miljö- och hälsoskyddslinjen vid högskolan i Karlskrona--Ronneby. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo113.
1990/91:Ub90 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser och anslaget till tekniska utbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, 2. att riksdagen hos regeringen begär att Umeå universitet får i uppdrag att utarbeta förslag i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen till Umeå universitet för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000 kr. för den ovannämnda utredningen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo115.
1990/91:Jo105 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökunskap och behovet av fördjupade ämneskunskaper i ämnena biologi, kemi och fysik.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:150
1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimensioneringen av den högre utbildningen.
1990/91:Ub192 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ökat antal platser på läkarlinjen vid Umeå universitet.
1990/91:Ub193 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning av logopeder vid Umeå universitet.
1990/91:Ub196 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att öka antalet utbildningsplatser på psykologlinjen vid Umeå universitet i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Ub197 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare satsningar på högskolan i Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub198 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 såvitt avser fördelningen av de föreslagna 5 000 ytterligare högskoleplatserna på högskoleorter. (Utbildningsutskottets redan fattade beslut om fördelning av dessa platser skall ligga fast.)
Utskottet
1. Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen
Regeringen har i fyra propositioner under innevarande riksmöte lämnat förslag som innebär utökningar av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering.
I proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) föreslås under anslaget B 6. Fortbildning m.m. att ytterligare 55 milj.kr. anvisas för åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i grundskolan, bl.a. i form av ökad dimensionering av grundskollärarlinjen och utbildning av obehöriga lärare som har tjänstgjort en längre tid inom skolväsendet. Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU6 tillstyrkt regeringens förslag. Utskottet uppskattar den möjliga dimensioneringsökningen med anledning av detta resurstillskott till ca 700 nybörjarplatser för grundskollärarutbildning.
I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt (tillväxtpropositionen) har regeringen, under hänvisning till bilaga 13 till 1990 års långtidsutredning, lagt fram förslag om ytterligare 350 nybörjarplatser inom sektorn för utbildning för tekniska yrken budgetåret 1991/92. Vidare föreslår regeringen i nämnda proposition att ytterligare 1 050 årsstudieplatser inrättas på lokala och individuella linjer samt fristående kurser under de tre närmaste budgetåren, varav 350 budgetåret 1991/92. De föreslagna platserna avses för utbildning -- genom kortare teknisk utbildning eller andra utbildningskombinationer -- som svarar mot syftet att främja näringslivets tillväxt.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö (miljöpropositionen) föreslår regeringen att platsantalet på miljö- och hälsoskyddslinjen utökas med 28 budgetåret 1991/92.
I proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) föreslår regeringen -- som ett led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna -- att medel för ytterligare 4 700 årsstudieplatser tillförs anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (det s.k. LIF-anslaget) och att medel för ytterligare 300 årsstudieplatser tillförs anslaget D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. budgetåret 1991/92. Förstärkningarna skall enligt förslaget avse högst tvååriga utbildningar för i första hand ungdomsstuderande.
Förslag om ökad dimensionering av grundutbildningen i högskolan framförs också i en rad motioner med anledning av propositionerna. Motionärerna anknyter i flertalet fall till de bedömningar som universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redovisat i skrivelse till regeringen hösten 1989 och i sina senaste anslagsframställningar. Enligt UHÄs skrivelse 1989 bör antalet nybörjarplatser på utbildningslinjer under perioden fram till år 2000 öka med ca 8000 (utöver den ökning som följer av reformen av ingenjörsutbildningen), medan antalet årsstudieplatser på fristående kurser under samma period bör öka med ca 10000. Genom beslut av riksdagen våren 1990 ökades antalet nybörjarplatser på linjer (exkl. ingenjörsutbildningen) budgetåret 1990/91 med ca 900 och antalet årsstudieplatser under LIF-anslaget med ca 600.
Enligt moderata samlingspartiets motion 1990/91:Ub575 bör riksdagen hos regeringen begära förslag till ökad dimensionering av högskoleutbildningen (yrkande 4). Konkret föreslås i samma motion (yrkande 5) att LIF-anslaget utökas med 390 milj.kr. I motion 1990/91:Ub543 (m) understryks allmänt vikten av att stärka svensk grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.
I folkpartiets motion 1990/91:Ub722 yrkande 1 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en dimensioneringsökning med 4 400 nybörjarplatser, vilket enligt motionärerna tillsammans med redan beslutade eller av regeringen föreslagna ökningar skulle leda till att målet 6 000 ytterligare platser uppnås. Efter att regeringen i tillväxtpropositionen föreslagit en ökning med 350 nybörjarplatser på utbildningslinjer föreslår samma motionärer i motion 1990/91:Ub77 (fp) yrkande 1 att riksdagen beslutar öka antalet intagningsplatser på högskolan hösten 1991 med 4 000 utöver regeringens förslag.
Centern framhåller i motion 1990/91:Ub696 den högre utbildningens strategiska roll för Sveriges framtida utveckling (yrkande 1) och anser att en kraftig dimensioneringsökning av den högre utbildningen behövs (yrkande 2). Antalet utbildningsplatser bör som ett första steg ökas med 6000, och motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet därmed (yrkande 3). Yrkande 33 i samma motion avser ett resurstillskott på 55 milj.kr. till LIF-anslaget för fortbildning och vidareutbildning samt en ny studieorganisation med friare ämnesval. Även i motion 1990/91:Ub76 (c), väckt med anledning av tillväxtpropositionen, föreslås 6 000 nya utbildningsplatser (yrkande 1). I motion 1990/91:Ub89 (c) yrkande 1 föreslås ytterligare 6 000 årsstudieplatser på lokala och individuella linjer och fristående kurser budgetåret 1991/92. I både motion 1990/91:Ub533 (c) yrkande 1 och motion 1990/91:Ub76 yrkande 3 framhålls att man vid fördelningen av tillkommande utbildningsplatser måste sträva efter att främja en likvärdig regional utveckling över hela landet.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub693 kraftiga ökningar av antalet utbildningsplatser främst inom vård- och undervisningsområdena samt psykologlinjen. Förslagen omfattar sammanlagt 2 660 ytterligare nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer (yrkandena 6, 8, 9, 10, 11 och 14). I samma motion föreslås också en uppräkning av LIF-anslaget med 75 milj.kr. (yrkande 12). Med anledning av tillväxtpropositionen föreslår vänsterpartiet i motion 1990/91:Ub66 yrkande 4 att 50 milj.kr. per år under tre år fram till år 1993 skall ställas till regeringens disposition för att främja initiativ och projekt i syfte att utveckla en decentraliserad högskoleutbildning. Därvid skall enligt motionärerna insatser prioriteras som riktas till delar av landet där den genomsnittliga utbildningsnivån är lägre än för landet i övrigt.
Även i miljöpartiets motion 1990/91:Ub813 föreslås, med hänvisning till UHÄs bedömningar, att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om hur högskolan skall kunna byggas ut (yrkande 32). I samma motion (yrkande 25) begärs ytterligare 10 milj.kr. till LIF-anslaget. Motion 1990/91:Ub67 (mp), väckt med anledning av tillväxtpropositionen, upptar förslag om att riksdagen skall besluta öka antalet utbildningsplatser med 3000 inom den grundläggande högskoleutbildningen (yrkande 2). Större delen av detta tillskott bör enligt motionärerna läggas på LIF-anslaget.
Mer specificerade motionsyrkanden om vissa utbildningslinjer redovisas i det följande under resp. yrkesutbildningssektor.
Ett stort antal motionsyrkanden avser utökad utbildning i vissa regioner eller orter. Motion 1990/91:Ub79 (fp) avser Mälardalen, motion 1990/91:Ub319 (m) Stockholmsregionen, motion 1990/91:Ub719 (v) yrkande 1 universitetet i Stockholm, motionerna 1990/91:Ub719 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub826 (fp) yrkande 2 de södra delarna av Stockholms län, motion 1990/91:Ub53 (s) högskolan i Örebro, motion 1990/91:Ub75 (s) Bergslagen, motion 1990/91:Ub649 (c, m) högskolan i Jönköping, motionerna 1990/91:Ub60 (fp, m, c) och 1990/91:Ub595 (s) högskolan i Halmstad, motion 1990/91:Ub51 (c) yrkande 1 Kalmar län, motion 1990/91:Ub727 (m) Göteborg, motionerna 1990/91:Ub49 (fp), 1990/91:Ub531 (c) yrkande 6 och 1990/91:Ub564 (s) yrkande 1 högskolan i Trollhättan--Uddevalla, motion 1990/91:Ub54 (s) högskolan i Sundsvall--Härnösand och motion 1990/91:Ub677 (s) yrkande 1 högskolan i Östersund. I centerpartiets motion 1990/91:Ub198 yrkas avslag på kompletteringspropositionen när det gäller fördelningen mellan högskoleorterna av de föreslagna 5000 nya platserna (yrkande 6). Motionärerna vill att den av utskottet i bilaga förordade fördelningen skall gälla. Enligt motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 7 bör regeringen av regionalpolitiska skäl återkomma med förslag om ytterligare satsningar på högskolan i Sundsvall--Härnösand, som enligt vänsterpartiet bör bli en av de högskoleenheter som skall få fasta forskningsresurser.
Utskottet vill med anledning av regeringens och motionärernas förslag anföra följande.
Den grundläggande högskoleutbildningen har under 1980-talet haft i stort sett oförändrad omfattning, mätt i antalet nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer och antalet årsstudieplatser inom lokala och individuella linjer och fristående kurser. Betydande förändringar har däremot skett när det gäller platsernas fördelning mellan och inom olika sektorer. Så har exempelvis den tekniska utbildningens andel av totalantalet nybörjarplatser ökat kraftigt, medan sektorerna för vård- och undervisningsyrken har fått en minskad andel. Inom AES-sektorn har jurist-, psykolog- och socionomutbildningarna minskat, medan ekonomlinjen och systemvetenskapliga linjen har ökat, framför allt genom etablering på mindre och medelstora högskolor. Både läkarlinjen, tandläkarlinjen och sjuksköterskeutbildningen har fått minskat antal nybörjarplatser under 1980-talet, medan sjukgymnastutbildningen har ökats betydligt. Inom lärarutbildningarna skedde stora minskningar under 1980-talet, främst när det gäller de stora lärargrupperna förskollärare, fritidspedagoger, klasslärare och ämneslärare. Vid 1990-talets början har en expansion påbörjats när det gäller de båda förstnämnda linjerna, och en ny utbildning för lärare på grundskolan har etablerats med ett stort antal platser.
Antalet sökande till nybörjarplatserna i högskolan överstiger betydligt antalet tillgängliga platser. Höstterminen 1990 var antalet behöriga sökande till de utbildningslinjer som har central antagning genom UHÄ -- och som omfattar ca 70% av utbildningsplatserna på utbildningslinjer -- mer än dubbelt så stort som antalet platser. Till kommunal högskoleutbildning på vårdområdet, som har central antagning genom Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning, var antalet behöriga förstahandssökande också mer än dubbelt så stort som antalet tillgängliga platser. Det finns uppenbarligen en stor, otillfredsställd efterfrågan på högskoleutbildning från de studerandes sida. När tillgången på lediga platser i arbetslivet minskar, så som skett i Sverige det senaste året, är det rimligt att anta att de studerandes efterfrågan på högskoleplatser kommer att öka ytterligare.
Under 2000-talets första årtionden når de stora kullar, som fick sin högre utbildning under 1960-talets expansionsperiod, pensionsåldern. Både UHÄ och statistiska centralbyrån (SCB) har i rapporter år 1989 redovisat framskrivningar av antalet personer i yrkesverksam ålder med högskoleutbildning av olika inriktning. Dessa framskrivningar visar att antalet platser i högskoleutbildning på många områden måste ökas under 1990-talet, om inte tillgången på personer med sådan utbildning skall minska i de yrkesverksamma åldrarna under åren efter sekelskiftet.
Sveriges internationella konkurrenskraft är beroende av en hög utbildningsnivå i befolkningen. Många andra länder har under de senaste åren byggt ut sitt utbildningssystem mer än Sverige, vilket innebär risk för att vårt lands relativa position försämras.
Utskottet anser i likhet med UHÄ och motionärerna att dessa förhållanden tillsammans gör det nödvändigt att bygga ut den högre utbildningen under 1990-talet.
Enligt utskottets mening bör denna utbyggnad av flera skäl inledas redan nästa budgetår. Om utbyggnaden skjuts längre fram i tiden -- så som förutskickades bl.a. i budgetpropositionen 1990 -- missgynnas den generation av ungdomar som i år avslutar sin gymnasieutbildning och som kommer att ha mindre möjligheter än tidigare årgångar att gå ut i arbetslivet direkt efter gymnasieskolan. Det är både från deras egen och från det svenska samhällets synpunkt viktigt att deras intresse och studiemotivation tas till vara.
För kvaliteten i högskoleutbildningen och för ett effektivt resursutnyttjande är det enligt utskottets mening också viktigt att en utbyggnad sker successivt. Högskolans lärarförsörjning är av mycket stor betydelse för kvaliteten i dess utbildning. En mycket stor utökning av ett visst utbildningsområde vid ett enda tillfälle riskerar att leda till svårigheter att rekrytera lärare med tillräcklig vetenskaplig och pedagogisk kompetens, vilket bl.a. erfarenheterna från 1960-talets snabba och kraftiga expansion visar. Kursutveckling och komplettering av lokaler och utrustning är också processer som behöver viss tid för att ge ett gott resultat. Mycket kraftiga och plötsliga svängningar i utbildningens omfattning tvingar också fram investeringar i både personal och materiella resurser som efter en tid inte behöver eller kan utnyttjas till fullo. Det är inte någon fördel om en mycket stor del av en yrkesgrupp består av personer som är i stort sett jämnåriga, eftersom det så småningom leder till att pensionsavgångarna blir mycket stora under en koncentrerad period.
Utskottet vill mot denna bakgrund tillstyrka regeringens förslag i budgetpropositionen och tillväxtpropositionen om en ökad dimensionering av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92. Utskottet tillstyrker också förslaget i kompletteringspropositionen, att dimensioneringen därutöver skall ökas med ytterligare ca 5 000 platser budgetåret 1991/92. Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att detta sker i ett mer långsiktigt perspektiv än som skett i kompletteringspropositionen. Utbyggnaden bör ta sikte inte enbart på att bereda studieplats nästa läsår för ytterligare ca 5 000 studerande, utan också på att påbörja uppbyggnaden av de utbildningsgrupper som i början av 2000-talet kommer att beröras av stora pensionsavgångar. Utöver de utbildningslinjer för vilka ökningar föreslås i budgetpropositionen, tillväxtpropositionen och miljöpropositionen bör enligt utskottets mening redan 1991/92 följande allmänna utbildningslinjer få ökat antal nybörjarplatser:
ingenjörsutbildning (+240 nybörjarplatser) juristlinjen (+50 nybörjarplatser) psykologlinjen (+105 nybörjarplatser) sociala linjen (+30 nybörjarplatser) apotekarlinjen (+20 nybörjarplatser) hälso- och sjukvårdslinjen, alt. studiegång 120 poäng (+260 nybörjarplatser) läkarlinjen (+40 nybörjarplatser) receptarielinjen 80 poäng (+20 nybörjarplatser) rehabiliteringslinjen (+40 nybörjarplatser) fritidspedagoglinjen 50 poäng (+146 nybörjarplatser) förskollärarlinjen 50 poäng (+400 nybörjarplatser)
Summa 1 351 nybörjarplatser.
Utskottet anser vidare att flera än för närvarande bör ges möjlighet att studera till en hel examen genom att fritt kombinera fristående kurser. Dels bör detta kunna leda till fil.kand.-examen, som kräver en treårig utbildning, dels bör studerande i denna form kunna skaffa sig en ämneslärarkompetens för gymnasieskolan, vilket kräver en minst fyraårig utbildning. För det sistnämnda ändamålet krävs också att praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng kan erbjudas. Vid samtliga universitet och vid de f.d. universitetsfilialerna (högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad) bör för studier till examen ett antal av de årsstudieplatser, som tillkommer under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (det s.k. LIF-anslaget) budgetåret 1991/92, följas av motsvarande ökningar de följande två--tre åren så att examensmålet kan nås. Utskottet har beaktat detta i sitt förslag till ökningar inom LIF-anslaget, vilket för universitetens del även inkluderar praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng, som formellt utgör allmän utbildningslinje.
Under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser beräknar utskottet att ytterligare 3685 årsstudieplatser bör tillkomma budgetåret 1991/92 utöver dem som föreslagits i budgetpropositionen och tillväxtpropositionen. För 860 av dessa platser har utskottet förutsatt konsekvensökningar under de följande åren för att möjliggöra utbildning fram till examen enligt vad som anförts i det föregående.
Utskottets utbyggnadsförslag för 1991/92 inom ramen av ca 5000 nya platser -- utöver regeringens förslag i budget-, tillväxt- och miljöpropositionerna -- innebär sammanfattningsvis en utökning med drygt 2200 nybörjarplatser för utbildning till examen och (3685 -- 860 =) 2825 årsstudieplatser för fortbildning, vidareutbildning, fördjupning och breddning av kompetens. Det redovisas i bilaga till detta betänkande. Bilagan upptar beräknade kostnader 1991/92 under anslagen D5--D11 samt konsekvenskostnader för de följande åren. Kostnaderna har beräknats i samma pris- och löneläge som i budgetpropositionen. När det gäller hälso- och sjukvårdslinjen har utskottet beräknat medel för treårig utbildning.
Utskottets förslag när det gäller ytterligare platser 1991/92 sammanfattas i följande tabell:
Platser
Allmänna utbildningslinjer: + 1 351 nybörjarplatser Fristående kurser med fler- årskonsekvenser + 860 nybörjarplatser Fristående kurser i övrigt + 2 825 årsstudieplatser
Summa 5 036 nya platser
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 2, 1990/91:Ub77 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkandena 10, 11 och 12 (samtliga delvis) samt med anledning av propositionerna 1990/91:100 bil. 10, 1990/91:87, 1990/91:90 och 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub543, 1990/91:Ub696 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub722 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 1, 1990/91:Ub89 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkande 4, 1990/91:Ub693 yrkandena 6, 8 och 9, samtliga delvis, samt 1990/91:Ub696 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökad dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5000 nya platser.
Utskottet anser vidare att regeringen i budgetpropositionen 1992 bör lämna förslag om ytterligare ökningar av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1992/93. Dessa ökningar bör vara av åtminstone samma omfattning som dem utskottet förordar för 1991/92. Regeringen bör överväga behovet av ökningar inom arkitektutbildning, civilingenjörsutbildning, yrkesteknisk högskoleutbildning, juristutbildning, läkarutbildning, sjukgymnastutbildning, tandläkarutbildning och annan utbildning inom sektorerna för utbildning för vård- och undervisningsyrken. Ytterligare ökning av antalet årsstudieplatser på fristående kurser bör också ingå i förslaget för att möjliggöra ett friare ämnesval i studier till examen. Omfattningen av och kostnaderna för konsekvensutbyggnad följande år av fristående kurser bör därvid också redovisas.
Vid sidan av utbyggnad av utbildning för examen bör regeringen föreslå en ytterligare utökning av antalet årsstudieplatser på fristående kurser för fortbildning, vidareutbildning, fördjupning och breddning av kompetens. Denna utbyggnad bör redovisas skild från den konsekvensutbyggnad som följer av förslag beträffande utbildning till examen.
Vad utskottet här anfört om ytterligare ökningar av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1992/93 bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 4 och 1990/91:Ub813 yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser slutligen att regeringen i den högskole- och forskningspolitiska propositionen 1993 bör lägga fram ett förslag om ökad dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen för planeringsperioden 1993/94--1995/96. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller ökningarnas fördelning mellan regioner och orter vill utskottet anföra följande. Utskottet tillstyrker de utökningar som regeringen föreslagit i tillväxtpropositionen för vissa högskoleenheter. I bilaga 1 redovisas utskottets förslag om hur de av utskottet förordade ytterligare ökningarna skall fördelas mellan högskoleenheter resp. (för den landstingskommunala delen av högskolan) på län. Förslaget innebär att samtliga statliga högskoleenheter utom Karolinska institutet får ytterligare platser redan budgetåret 1991/92. De föreslagna 400 nybörjarplatserna på förskollärarlinjen 50 poäng och 96 av de föreslagna nybörjarplatserna på fritidspedagoglinjen 50 poäng har inte av utskottet fördelats på högskoleenheter. Utskottet anser att dessa platser bör fördelas av UHÄ sedan behoven inom olika kommuner kartlagts liksom tillgången på behöriga sökande. De högskoleenheter som därvid kan komma i fråga är universiteten (utom universitetet i Stockholm), högskolan för lärarutbildning i Stockholm, högskolan i Luleå och samtliga mindre och medelstora högskolor med undantag för högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Skövde och Östersund. Utskottet är inte berett att förorda att riksdagen nu tar ställning till ytterligare satsningar på högskolan i Sundsvall--Härnösand utöver vad som föreslås i tillväxtpropositionen och i utskottets här framlagda förslag om en dimensioneringsökning inom ramen för ca 5000 platser budgetåret 1991/92.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 6, med anledning av propositionerna 1990/91:87 och 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub49, 1990/91:Ub51 yrkande 1, 1990/91:Ub53, 1990/91:Ub54, 1990/91:Ub60, 1990/91:Ub75 delvis, 1990/91:Ub76 yrkande 3, 1990/91:Ub79, 1990/91:Ub319, 1990/91:Ub531 yrkande 6, 1990/91:Ub533 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 1, 1990/91:Ub595, 1990/91:Ub649 yrkande 1, 1990/91:Ub677 yrkande 1, 1990/91:Ub719 yrkande 1 och 1990/91:Ub727 samt med avslag på motion 1990/91:Ub197 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Ett flertal motionsyrkanden om ökad dimensionering av vissa utbildningslinjer tas upp i det följande under resp. yrkesutbildningssektor.
I motionerna 1990/91:719 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub826 (fp) yrkande 2 begärs uttalanden från riksdagen om att utbyggnad av högskoleutbildning i Stockholms län bör ske på Södertörn resp. i länets södra del.
Utskottet behandlade motsvarande förslag vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU18 s. 13--14, rskr. 228). Därvid konstaterade utskottet att riksdagen vid sina beslut om förläggning av grundläggande högskoleutbildning anger vilken högskoleenhet som har ansvaret för utbildningen i fråga, men att högskoleenheten själv i sin tur avgör var utbildningen skall äga rum. Det ankommer således på högskoleenheterna i Stockholm att själva avgöra vilken högskoleutbildning som kan förläggas till länets södra del. Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub719 yrkande 4 och 1990/91:Ub826 yrkande 2.
Den utbyggnad som utskottet i det föregående har förordat kommer att medföra behov av ytterligare resurser för lokaler och utrustning. Regeringen har i kompletteringspropositionen uppskattat dessa kostnader för den utbyggnad som föreslagits i tillväxt- och miljöpropositionerna till 5,1 milj.kr. och motsvarande kostnader för en utbyggnad med 5000 årsstudieplatser till 35 milj.kr. budgetåret 1991/92. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet för 1991/92 och tillstyrker att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Av utskottets förslag om utbyggnad av högskolans kapacitet för utbildning till examen -- på allmänna utbildningslinjer eller på fristående kurser -- följer att regeringen i kommande propositioner om anslag till grundläggande högskoleutbildning bör beräkna resurser för de lokal- och utrustningskostnader som tillkommer med anledning av det under de följande åren ökande antalet årsstudieplatser. Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 som sin mening ge regeringen till känna.
2. D 5. Utbildning för tekniska yrken
Miljö- och hälsoskyddsutbildningar
Regeringen föreslår i miljöpropositionen att antalet nybörjarplatser på miljö- och hälsoskyddslinjen vid universitetet i Umeå ökas från 62 till 90 fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vidare föreslås att den ettåriga kompletteringsutbildningen för naturvetare och tekniker genomförs under ytterligare tre år fr.o.m. budgetåret 1991/92 med sammanlagt 90 nybörjarplatser per år.
När det gäller regeringens förslag till planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen framförs synpunkter i endast en motion, nämligen i motion 1990/91:Ub89 (c), där det i yrkande 7 begärs att linjen också skall inrättas vid högskolan i Karlskrona--Ronneby. Motionärerna föreslår 30 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret 1991/92 till en kostnad av 1,2 milj.kr. (yrkande 8) och ytterligare 30 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret 1992/93 (yrkande 9).
Övriga motioner har samtliga väckts med anledning av budgetpropositionen, dvs. före proposition 1990/91:90.
I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 27 efterlyses således förslag om utbildningar inom miljöområdet. Förslag om ökat antal platser på miljö- och hälsoskyddslinjen förs fram i motion 1990/91:Ub569 (fp) yrkande 1, och i yrkande 2 föreslås en utökning av linjen med 30 platser i Umeå. I motionerna 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 18 resp. 1990/91:Ub504 (c) begärs förslag om utökningar av miljö- och hälsoskyddslinjen samt att den skall inrättas vid fler högskolor, t.ex. i Kalmar och i Östersund resp. universitetet i Lund. Slutligen föreslås i tre motioner inrättande av miljö- och hälsoskyddslinjen samt annan linjeutbildning inom miljöområdet vid högskolan i Karlstad, nämligen i motionerna 1990/91:Ub545 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub631 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub684 (s) yrkande 2.
Utskottet konstaterar inledningsvis att motionerna 1990/91:Ub504 yrkande 1, 1990/91:Ub569 och 1990/91:Ub696 yrkande 27 tillgodosetts genom förslaget i miljöpropositionen, varför de avstyrks.
Vad gäller lokalisering av utbildning till andra högskoleenheter än universitetet i Umeå vill utskottet hänvisa till den bedömning som gjordes av den utredningsman som på UHÄs uppdrag utrett miljöutbildningen. I UHÄ-rapport 1990:6 anförs:
-- -- -- starka skäl talar för att hela utbildningen även i fortsättningen förläggs till universitetet i Umeå. Det finns då möjlighet att på ett rationellt sätt utnyttja den kompetens som byggts upp och de befintliga resurserna. Det torde också vara en fördel med tanke på den forskning som påbörjats vid institutionen och behovet av en nära kontakt mellan utbildning och forskning.
Utskottet finner regeringens förslag till utökning av miljö- och hälsoskyddslinjen med 28 nybörjarplatser vid universitetet i Umeå väl avvägt för budgetåret 1991/92. Utskottet delar regeringens bedömning att utbildningen med den dimensioneringen bör hållas samlad till en högskoleenhet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub89 yrkandena 7 och 8 delvis, 1990/91:Ub504 yrkande 2, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande 2 samt 1990/91:Ub813 yrkande 18.
Vad gäller dimensioneringen av miljö- och hälsoskyddslinjen i framtiden utgår utskottet från att regeringen väger in behovet av sådan utbildning när förslag läggs fram om de framtida dimensioneringsökningar som utskottet förordat under inledningsavsnittet i detta betänkande. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion 1990/91:Ub89 yrkande 9.
Frågan om finansiering av miljöutbildningarna återkommer utskottet till senare under detta anslag.
I två motioner från 1991 års allmänna motionstid berörs miljö- och hälsoskyddsutbildningarna i övrigt.
I motion 1990/91:Ub813 (mp) pekas dels på behovet av fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer i bl.a. juridik (yrkande 20), dels på möjligheten att avhjälpa bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade inom ramen för den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen (yrkande 21). Inrättande av en miljöhögskola, dvs. inrättande av en miljövetenskaplig fakultet, vid universitetet i Umeå föreslås i motion 1990/91:Ub636 (s).
Vad gäller fortbildningen vill utskottet påpeka att universitetet i Umeå i samband med inrättandet av miljö- och hälsoskyddslinjen fick ett särskilt ansvar för fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna. För detta ändamål har universitetet utarbetat ett långsiktigt, rikstäckande kursprogram. Enligt vad utskottet inhämtat innehåller det nu aktuella treårsprogrammet bl.a. en 10-poängskurs i miljörätt.
Utskottet vill när det gäller miljöinriktningar på den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen hänvisa till vad som anförs i miljöpropositionen (s. 210--211). Utskottet delar regeringens uppfattning att särskilda miljöinriktningar enligt gällande ansvarsfördelning skall prövas lokalt. Den utökning av linjen med 15 nybörjarplatser vid varje universitet som föreslås i tillväxtpropositionen (s. 48--50) ökar naturligtvis möjligheterna för enheterna att göra lokala inriktningar.
Enligt utskottets bedömning är frågan om en miljöhögskola i Umeå i första hand en forskningsfråga. Frågan om inrättande av en ny fakultet får prövas i samband med nästa forskningsproposition.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub636 samt 1990/91:Ub813 yrkandena 20 och 21.
Civilingenjörsutbildning
I tillväxtpropositionen föreslås (s. 49) att antalet nybörjarplatser inom civilingenjörsutbildning ökas med sammanlagt 80 fr.o.m. budgetåret 1991/92. Enligt miljöpropositionen (s. 207--209) ges miljöfrågorna en ökad vikt i all grundläggande högskoleutbildning. I propositionen föreslås dels särskilda resurser (4 milj.kr. under anslaget D10) för fortbildning av och utvecklingsinsatser för högskolans lärare, dels att en särskild referensgrupp tillkallas av UHÄ. Slutligen erinras i propositionen om att miljöfrågorna särskilt kommer att beaktas i den pågående översynen av linjestrukturen inom civilingenjörsutbildningen.
Två motioner behandlar frågan om miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. I motion 1990/91:Ub88 (fp) efterlyses nya miljöinslag i utbildningarna vid i första hand de tekniska högskolorna, t.ex. om avfalls- och resurssnål teknologi, bullerbekämpning och miljömätteknik (yrkande 1). För detta ändamål föreslås att riksdagen skall anvisa 4 milj.kr. (yrkande 2). Som villkor för den föreslagna utökningen av civilingenjörsutbildningen ställs i motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 4 att ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv tillförs civilingenjörsutbildningen. Motionärerna anser det i detta sammanhang vara viktigt att det skapas utrymme för miljövetenskaplig verksamhet vid de tekniska högskolorna.
Utskottet delar den uppfattning som redovisas av regeringen i miljöpropositionen att det är angeläget att ytterligare stärka miljöfrågornas ställning i den grundläggande högskoleutbildningen. Hur miljöfrågorna skall integreras i utbildningarna ankommer inte på riksdag eller regering att bestämma om, då frågor om utbildningens mer konkreta innehåll avgörs genom lokala beslut. Utskottet instämmer vidare i regeringens och UHÄs uppfattning att miljöstoffet måste integreras i den ordinarie utbildningen. Utskottet delar också regeringens uppfattning att det krävs särskilda insatser vad gäller fortbildning av lärare och stöd till utvecklingsinsatser för att åstadkomma detta.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de åtgärder som föreslagits i propositionen kommer att skapa goda förutsättningar för att ge bättre utrymme för miljöfrågorna inom civilingenjörsutbildningarna, varför inga särskilda resurser behöver tillföras för detta ändamål.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis.
Lokalisering av civilingenjörsutbildning behandlas i tre motioner, nämligen i motionerna 1990/91:Ub52 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub631 (c) yrkande 3 som avser högskolan i Karlstad samt i motion 1990/91:Ub599 (s) som avser högskolan i Sundsvall--Härnösand.
Utskottet vill erinra om den principiella inställning till anordnande av civilingenjörsutbildning utanför de tekniska högskolorna som utskottet redovisade i sitt betänkande UbU 1986/87:16. I betänkandet anfördes att utskottet bl.a. med hänsyn till stora investeringskostnader och brist på kompetenta lärare inte var berett att tillstyrka inrättande av civilingenjörslinjer vid ytterligare högskoleenheter. Utskottet pekade dock på att förutsättningarna för samverkan mellan olika högskoleenheter för att bättre kunna erbjuda utbildningsmöjligheter och tillvarata kompetens i olika delar av landet borde beaktas i planeringen (s. 10). Enligt utskottets mening är en sådan samverkan en angelägenhet för berörda högskolor (jfr bet. 1989/90:UbU18 s. 13--14).
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub52 yrkande 2, 1990/91:Ub599 och 1990/91:Ub631 yrkande 3.
I miljöpropositionen föreslås en utökning av planeringsramarna för civilingenjörsutbildning enligt det tidigare nämnda förslaget i tillväxtpropositionen med sammanlagt 80 nybörjarplatser. För samtliga berörda högskoleenheter föreslås således en utökning med 10 platser, förutom för universitetet i Uppsala som föreslås få 30 platser för civilingenjörsutbildning på bioteknikområdet.
Utökning av antalet nybörjarplatser vid högskolan i Luleå föreslås dels i motion 1990/91:Ub587 (s) från allmänna motionstiden, dels i motion 1990/91:Ub44 (s) som väckts med anledning av tillväxtpropositionen. I den först nämnda motionen föreslås en utökning med ca 15 nybörjarplatser för en ny linje för processteknik och i den sistnämnda motionen ökat antal platser vid väg- och vattenbyggnads- samt samhällsbyggnadstekniska linjerna.
Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av civilingenjörsutbildning är väl avvägt för budgetåret 1991/92. Utskottet vill dock erinra om vad utskottet anfört inledningsvis i detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93 och att regeringen i samband därmed bör överväga behovet av ökningar av bl.a. civilingenjörsutbildning.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub44 och 1990/91:Ub587 fastställer planeringsramar för 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:90.
Frågan om finansiering av utökningen av civilingenjörsutbildningen återkommer utskottet till senare under detta anslag.
Ingenjörsutbildning
Riksdagen beslutade våren 1989 om en ny, tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan, med successiv utbyggnad under tiden fram t.o.m. budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I samband med behandlingen av 1990 års budgetproposition tog riksdagen ställning till en utbyggnadsplan med fördelning av tillkommande nybörjarplatser på högskoleenheter och budgetår. Det totala antalet nybörjarplatser skulle därmed uppgå till ca 6400.
I tillväxtpropositionen (s. 49--50) föreslås att antalet nybörjarplatser skall öka med ytterligare 30 vid vardera högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Karlskrona--Ronneby, Karlstad och Sundsvall--Härnösand samt universiteten i Uppsala (Forsmark) och Umeå (Kiruna).
Dimensionering av ingenjörsutbildning berörs i ett stort antal motioner dels från 1991 års allmänna motionstid, dels som väckts med anledning av tillväxtpropositionen.
I motionerna 1990/91:Ub580 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub682 (s) från allmänna motionstiden föreslås en utökning med 30 platser vid högskolan i Eskilstuna--Västerås, lokaliserade till Katrineholm, för utbildning av kyltekniker. I yrkande 2 i den först nämnda motionen föreslås att 1 milj.kr. anvisas för detta ändamål. Ytterligare 30 platser utöver dem som föreslås i tillväxtpropositionen för högskolan i Eskilstuna--Västerås föreslås i motionerna 1990/91:Ub61 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub47 (s) delvis.
I motionerna 1990/91:Ub601 (c) och 1990/91:Ub663 (s) från allmänna motionstiden föreslås att högskolan i Karlskrona--Ronneby skall ha totalt 120 nybörjarplatser budgetåret 1991/92 resp. snarast möjligt. Detta innebär en ökning med 40 platser i förhållande till tidigare riksdagsbeslut.
En ökning av dataingenjörslinjen vid universitetet i Linköping med 30 platser föreslås i motion 1990/91:Ub68 (s) delvis.
I fem motioner föreslås en ökning av ingenjörsutbildningen i Jönköping med 30 platser, nämligen i motionerna 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 2, 1990/91:Ub652 (fp), 1990/91:Ub50 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub58 (m, c) yrkande 2 samt 1990/91:Ub59 (fp) yrkandena 2 och 3. I samtliga motioner utom i 1990/91:Ub58 uttalar motionärerna att dessa platser skall inriktas mot markanläggning.
En utökning av ingenjörsutbildningen med 30 platser vid högskolan i Kalmar föreslås i motion 1990/91:Ub51 (c) yrkande 2.
Flera motionärer efterlyser satsningar på högskolorna i Västsverige. Motion 1990/91:Ub65 (s) gäller samtliga högskolor, inkl. Chalmers tekniska högskola, medan motion 1990/91:Ub43 (c) yrkande 1 bara omfattar de mindre och medelstora högskolorna. Två motioner, nämligen 1990/91:Ub48 (c) yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub71 (s), avser högskolan i Borås. Högskolan i Skövde behandlas i motionerna 1990/91:Ub41 (m) och 1990/91:Ub64 (s) yrkande 1. Slutligen avser motionerna 1990/91:Ub531 (c) yrkande 4 och 1990/91:Ub40 (s) högskolan i Trollhättan--Uddevalla.
I motion 1990/91:Ub74 (c) yrkande 2 anför motionärerna att högskolan i Gävle--Sandviken borde få del av de satsningar som förordas i tillväxtpropositionen.
Slutligen föreslås i två motioner från allmänna motionstiden lokalisering till orter som saknar högskoleenhet. I motion 1990/91:Ub699 (c) yrkande 3 föreslås lokalisering till tre kommuner i Hälsingland och i motion 1990/91:Ub614 (c) föreslås lokalisering till Skellefteå.
Utskottet har i inledningen till detta betänkande (s. 36 f.) förordat en ökad dimensionering av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92. I denna ökning ingår bl.a. en ytterligare ökning av antalet nybörjarplatser inom ingenjörsutbildning med 240, fördelade med 30 platser vardera på tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Lund, Chalmers tekniska högskola samt högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Jönköping, Halmstad, Karlskrona--Ronneby och Luleå. Tillsammans med regeringens förslag till utökningar i tillväxtpropositionen innebär detta att utskottet förordar en total utökning av antalet nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen med 420 platser utöver de 6410 platser som riksdagen tidigare tagit ställning till.
Flera av de nyss nämnda motionsyrkandena är således tillgodosedda genom den förordade utökningen. Utskottet anser däremot att riksdagen inte skall uttala sig om vare sig huruvida utbildningen skall förläggas till andra orter än högskoleorterna eller vilken inriktning utbildningen skall ha. Utskottet anser att båda dessa frågor bör avgöras lokalt av den ansvariga högskoleenheten.
Vad utskottet anfört om dimensionering av ingenjörsutbildning bör riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:Ub43 yrkande 1, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub50 yrkande 2, 1990/91:Ub58 yrkande 2, 1990/91:Ub59 yrkande 3, 1990/91:Ub61 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub601, 1990/91:Ub649 yrkande 2, 1990/91:Ub652 yrkande 2 och 1990/91:Ub663 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub48 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub51 yrkande 2, 1990/91:Ub59 yrkande 2, 1990/91:Ub64 yrkande 1, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub71, 1990/91:Ub74 yrkande 2, 1990/91:Ub531 yrkande 4, 1990/91:Ub580 yrkandena 1 och 2 delvis, 1990/91:Ub614, 1990/91:Ub652 yrkande 1, 1990/91:Ub682 samt 1990/91:Ub699 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Frågan om finansiering av utökningen av ingenjörsutbildningen återkommer utskottet till senare under detta anslag.
I motion 1990/91:Ub817 (s) yrkande 3 hävdas att särskilda resurser bör anvisas till högskolan i Eskilstuna--Västerås för att möjliggöra ett inrättande av flygingenjörsutbildning. Motionärerna hänvisar till den utredning av flygteknisk utbildning som UHÄ och SÖ gjort på regeringens uppdrag, vari bl.a. föreslogs att ett begränsat antal högskolor skulle erhålla särskilda resurser då utbildningen är mer kostnadskrävande än annan ingenjörsutbildning.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i budgetpropositionen (s. 136) att inrättande av inriktningen flygingenjörsutbildning är ett lokalt beslut och att berörd högskoleenhet bör fatta beslut därom mot bakgrund av de totala resurser som disponeras på ifrågavarande anslag. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub817 yrkande 3.
Utbildning i polymerteknik i Kristianstad behandlas i motion 1990/91:Ub725 (fp) yrkande 2. Motionärerna anser att utbildningen inte skall omvandlas till den nya ingenjörsutbildningen utan kvarstå som lokal linje, då den är av tvärvetenskaplig karaktär och inte passar in i maskintekniklinjen.
Riksdagen tog, som tidigare nämnts, våren 1990 ställning till en utbyggnadsplan för ingenjörsutbildningen. Denna utbyggnadsplan förutsatte att de lokala ingenjörsutbildningarna omvandlas till den nya ingenjörsutbildningen. Vid högskolan i Kristianstad finns två lokala linjer, nämligen en i polymerteknik och en i formteknik, med vardera 24 platser. Enligt utbyggnadsplanen skall en av linjerna omvandlas under budgetåret 1991/92 och den andra under budgetåret 1992/93.
Utskottet vill framhålla att regering och riksdag ännu inte har tagit ställning till vilka allmänna utbildningslinjer som skall finnas inom den nya tvååriga ingenjörsutbildningen som bedrivs som försöksverksamhet. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub725 yrkande 2.
Dimensionering av övriga utbildningar
I miljöpropositionen föreslås en utökning av planeringsramarna för matematisk-naturvetenskaplig linje i enlighet med förslaget i tillväxtpropositionen (s. 48--50) med sammanlagt 90 nybörjarplatser. Samtliga universitet föreslås få en utökning med 15 platser.
Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de planeringsramar som förordats i miljöpropositionen.
Frågan om finansiering av utökningen av matematisk-naturvetenskaplig linje återkommer utskottet till senare under detta anslag.
Regeringens förslag till planeringsramar för övriga utbildningar framgår av budgetpropositionen.
I motion 1990/91:Ub638 (s) föreslås en utökning av brandingenjörsutbildningen och att någon del av utbildningen skall förläggas till högskolan i Luleå.
Utbildningen omfattar för närvarande 30 nybörjarplatser och är förlagd till universitetet i Lund.
Vad gäller ändrad dimensionering för brandingenjörslinjen och andra utbildningar inom teknisk sektor erinrar utskottet om vad som anförts inledningsvis i detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93. Utskottet utgår från att regeringen kommer att överväga behovet av ökningar av såväl brandingenjörslinjen som andra utbildningar inom sektorn i detta sammanhang.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub638 fastställer planeringsramar för övriga utbildningar i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för tekniska yrken till 1445777000 kr. I budgetpropositionen anförs att riksdagen i sina beslut med anledning av såväl 1990 års som 1989 års budgetproposition bl.a. ökat antalet utbildningsplatser i högskolan. Dessa beslut har medfört att kostnaderna för budgetåret 1991/92 överstiger de av regeringen tidigare beräknade medelsramarna med sammanlagt 18800000 kr. Regeringen har med hänvisning härtill gjort motsvarande anslagsminskningar, vilka fördelats proportionellt på de olika utbildningsanslagen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 112).
De anslagsminskningar om sammanlagt 18800000 kr. som regeringen gjort på anslagen till grundläggande högskoleutbildning för att finansiera riksdagens beslut har föranlett tre motionsyrkanden, nämligen motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub696 (c) yrkande 24 och 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 8. Motionärerna föreslår att de undandragna beloppen återförs.
Utskottet anser att regeringen genom den använda finansieringstekniken motsatt sig riksdagens uttalade vilja om resursnivåerna för anslagen till grundläggande högskoleutbildning för den aktuella treårsperioden. Utskottet avser därför att under anslagen D 5--D 10 i detta betänkande återföra de belopp -- sammanlagt 18,8 milj.kr. -- som dragits från anslagsbeloppet för budgetåret 1991/92. Under förevarande anslag uppgår detta belopp till 5 727 000 kr.
Regeringen har som tidigare nämnts i detta betänkande föreslagit utökningar av miljö- och hälsoskyddsutbildningarna, civilingenjörsutbildningen, ingenjörsutbildningen och matematisk-naturvetenskapliga linjen i propositionerna 1990/91:87 och 1990/91:90. Därtill kommer ett särskilt lärar- och utvecklingsstöd avseende integrering av miljöfrågor i högskoleutbildning till UHÄs disposition under anslaget D10.
Regeringen har i de aktuella propositionerna beräknat följande tillskott för de nya åtagandena under anslaget D5.
350 nybörjarplatser (tillväxtprop. s. 50) 14 000 000 kr. 28 nybörjarplatser (miljöprop. s. 210) 1 120 000 kr. Kompletteringsutbildning (miljöprop. s. 210) 4 230 000 kr. Summa 19 350 000 kr.
För att finansiera de nya åtagandena i propositionerna föreslår regeringen följande besparingar/omfördelningar under anslaget D5.
Minskning av D 5 (tillväxtprop. s. 51) 10 540 000 kr. Minskning av D 5 (miljöprop. s. 208) 2 000 000 kr. Summa 12 540 000 kr.
Nettotillskottet under anslaget D5 uppgår således till 6810000 kr. i förhållande till vad som föreslagits i budgetpropositionen. I miljöpropositionen föreslås i konsekvens härmed att riksdagen skall anvisa ett reservationsanslag på 1 452 587 000 kr. för budgetåret 1991/92.
För de av regeringen föreslagna nya åtagandena har totalkostnaderna redovisats explicit vad gäller förslagen i tillväxtpropositionen. De uppgår till totalt 105 milj.kr. inkl. kostnaderna för lokaler och studiefinansiering. Däremot har inte motsvarande redovisning skett för förslagen i miljöpropositionen. Finansieringen av kommande års kostnader (konsekvenskostnaderna) anges inte heller i någon av propositionerna.
I flera motioner avvisas regeringens förslag till finansiering av de ökade utbildningsåtagandena. Fyra av dessa motioner gäller de föreslagna besparingarna/omfördelningarna under anslaget D5. I motion 1990/91:Ub66 (v) yrkande 3 avvisas regeringens förslag att finansiera den totala kostnaden om 105 milj.kr. under bl.a. anslaget D5. För budgetåret 1991/92 föreslås i motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 3 bl.a. ett tillskott om sammanlagt 17,5 milj.kr. under berörda anslag. I motion 1990/91:Ub89 (c) yrkande 2 avvisas regeringens förslag att finansiera lärar- och utvecklingsstödet om 4 milj.kr. under anslaget D10 med en besparing på 2 milj.kr. på anslaget D5. Motsvarande förslag avvisas i motion 1990/91:Ub90 (v) yrkande 1, dock föreslås i motionen inte återläggning av riktigt hela det belopp som anslagen D5 och D10 minskats med i miljöpropositionen.
Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning att de nya åtaganden som utskottet tillstyrker i detta betänkande inte skall finansieras med besparingar eller omfördelningar på anslagen till grundutbildning. Utskottet anser därför att de föreslagna minskningarna om sammanlagt 12 540 000 kr. under anslaget D5 för budgetåret 1991/92 inte bör göras. Utskottet anser inte heller att motsvarande besparingar eller omfördelningar skall göras för konsekvenskostnaderna under kommande budgetår, med undantag för de administrativa besparingar som föreslagits i kompletteringspropositionen (del II s. 66--76).
Vad gäller kostnaderna för de ytterligare 240 platserna på ingenjörsutbildningen som utskottet förordat anser utskottet att 9160000kr. bör beräknas under anslaget D5 för dessa. Utskottet anser i konsekvens med det nyss förda resonemanget att konsekvenskostnaderna under budgetåret 1992/93 skall finansieras med resurstillskott på anslaget och inte genom omfördelningar eller besparingar.
Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan avstyrkt ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits resurstillskott för olika ändamål.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår således utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2, 1990/91:Ub89 yrkande 8 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, samtliga delvis, dels till anslaget till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (1452587000 + 5727000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 9160000 [nya platser] =) 1480014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av dimensioneringsökningar.
I anslutning till anslagsberäkningen vill utskottet ta upp vissa frågor om pris- och löneomräkning av anslagen till såväl grundutbildning som forskning.
Utskottet noterar inledningsvis med tillfredsställelse att det i årets budgetproposition för första gången för varje anslagspost klart framgår hur stor summa av den föreslagna förändringen som utgör pris- och löneomräkning (jfr UbU 1987/88:20 s. 8--9).
Universitetet i Stockholm har i skrivelse till utskottet, daterad den 20 december 1990, påpekat att den senaste löneomräkning som UHÄ gjort av anslagen till högskolan har grundats på vissa schablonberäkningar. Enligt skrivelsen har detta lett till att universitetet fått ett för lågt belopp. Efter närmare utredning konstaterar UHÄ i skrivelse, daterad den 27 mars 1991, att universitetet borde kompenseras för en merkostnad om 6,3 milj.kr. UHÄ föreslår i skrivelsen att universitetet i Stockholm skall kompenseras för detta i samband med regeringens beslut om täckningsmedel för budgetåret 1990/91. Detta beslut utgör också underlag för löneomräkning av anslagen inför 1992 års budgetproposition.
Universitetet i Uppsala har i skrivelse till utskottet, daterad den 12 april 1991, påpekat att den av UHÄ schablonmässigt beräknade fördelningen av den lokala potten på anslagen relativt kraftigt avviker från det verkliga utfallet. Totalt sett stämmer dock beloppen för löneomräkning för universitetet.
Utskottet vill beträffande pris- och löneomräkning av högskoleanslagen framhålla vikten av att högskoleenheter, UHÄ och regering tillämpar principerna för pris- och löneomräkning på ett sådant sätt att anslag till högskolan inte urholkas, vilket är särskilt viktigt i den strikt decentraliserade högskoleorganisationen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga frågor
Tre motioner avser förläggning av arkitektutbildning till Norrland. En innehållsligt förnyad arkitektutbildning, lokaliserad till Norrland föreslås i motion 1990/91:Ub507 (fp). I motion 1990/91:Ub584 (fp) föreslås en lokalisering till Umeå, medan Skellefteå förordas i motion 1990/91:Ub613 (c).
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden vid ett flertal tillfällen, senast våren 1990 i betänkande 1989/90:UbU19 (s. 10). Utöver vad som då anfördes vill utskottet erinra om vad utskottet anfört inledningsvis i detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93 och att regeringen i samband därmed bör överväga behovet av ökningar av bl.a. arkitektutbildning.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub507, 1990/91:Ub584 och 1990/91:Ub613.
Förlängning av de textila utbildningarna i Borås föreslås i motion 1990/91:Ub588 (fp). Motionären föreslår med hänvisning till förslag från högskolan i Borås att textil- och konfektionslinjen samt textilingenjörslinjen förlängs från 80 poäng till 120 poäng.
Efter förslag från UHÄ inrättades en textilingenjörslinje vid högskolan i Borås den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 235, bet. UbU19, rskr. 229). UHÄ anförde i sin anslagsframställning att det kunde finnas skäl att -- såsom högskolan i Borås föreslagit -- överväga att senare komplettera linjen med en påbyggnadslinje.
Utskottet anser för sin del att en eventuell sådan påbyggnadslinje får prövas i samband med andra önskemål om resurser inför nästa treårsperiod för högskolan. Utskottet avstyrker härmed motion 1990/91:Ub588.
I motion 1990/91:Ub72 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande om lokalisering av YTH-utbildningar till Filipstad. Enligt motionärerna har Bergsskolan i Filipstad inlett förhandlingar med högskolan i Luleå om att förlägga viss YTH-utbildning till Filipstad.
Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen uttalat som sin mening att riksdagen normalt inte skall besluta om förläggning av allmänna linjer till orter utan endast ange vid vilken högskoleenhet linjen skall finnas inrättad (1989/90:UbU18 s. 13--14, rskr. 228). Det ankommer således på den ansvariga högskoleenheten att avgöra var utbildningen i fråga skall förläggas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion 1990/91:Ub72 yrkande 1.
När en allmän utbildningslinje i högskolan inrättas eller förändras i väsentlig mån godkänner riksdagen riktlinjer för utbildningen på linjen. Utifrån dess riktlinjer styrs det mer detaljerade innehållet i utbildningen av utbildningsplaner och kursplaner. För en allmän utbildningslinje skall enligt 3 kap. 13 § högskoleförordningen (1977:263, senast ändrad 1990:1186) finnas en lokal utbildningsplan för varje läroanstalt som anordnar linjen. För vissa allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 11 till högskoleförordningen skall det dessutom finnas centrala utbildningsplaner. Detta gäller huvudsakligen linjer som leder till yrken där det finns olika former av officiellt faställd legitimation eller behörighetskrav, dvs. framför allt inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken (jfr prop. 1987/88:100, bet. UbU20, rskr. 205). Enligt 3 kap. 15 § högskoleförordningen faställs central utbildningsplan av UHÄ och lokal utbildningsplan av linjenämnd. Kursplan för kurs som ingår i allmän utbildningslinje fastställs också av linjenämnd (3 kap. 20 och 22 §§ i högskoleförordningen).
Förslag som gäller innehållet i olika utbildningar inom i första hand sektorn för tekniska yrken förs fram i tre motioner.
I motion 1990/91:Ub639 (m, fp, c) yrkande 1 begärs en översyn ur jämställdhetssynpunkt av innehållet i bl.a. tekniska utbildningar. Motionärerna hänvisar till de positiva effekter som breddningen mot samhällsvetenskapliga ämnen av den tekniska utbildningen i Luleå haft på rekryteringen av kvinnliga studerande. En kartläggning av utbildningar där handikappkunskap måste ingå begärs i motion 1990/91:Ub805 (mp). Motionärerna anser att en sådan kartläggning behövs för att trygga de handikappades boende- och närmiljö. Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 4 ett uttalande om miljövänlig inriktning på utbildningarna i teknik m.m. vid högskolan i Sundsvall--Härnösand.
Enligt vad utskottet inhämtat har utbildningsministern under våren 1991 förordnat en ämnessakkunnig inom utbildningsdepartementet med uppgift att stödja jämställdhetsarbetet inom högskolan. Utskottet vill när det gäller frågan om miljöinslag i utbildningar hänvisa till de resurser som regeringen i miljöpropositionen föreslagit skall avsättas under anslaget D10 och som utskottet kommer att ta ställning till senare i detta betänkande. Med hänvisning i övrigt till gällande ordning för hur utbildningsplaner och kursplaner fastställs avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub628 yrkande 4, 1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub805.
3. D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Ekonomlinjen m.m.
Två motioner tar upp förändringar i ekonomutbildningen. Enligt motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 16 måste en förlängning av ekonomlinjen övervägas. Motionärerna hänvisar till påvisade brister i forskningsanknytningen av linjen och till att många ekonomer kommer att verka i ett internationellt sammanhang, vilket kräver att den svenska utbildningen tål en jämförelse med vad ledande skolor i andra länder kan erbjuda. Vidare önskar motionärerna en kvalitetsförstärkning av linjen och ifrågasätter den av riksdagen beslutade förläggningen av ekonomutbildning utöver det s.k. basblocket till allt fler högskoleenheter. Kvalitetsförstärkningen kan enligt motionärerna ske inom i huvudsak oförändrade kostnader genom att utbildningsvolymen minskar. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 19 föreslås införande av en utbildning på mellannivå för ekonomer. Detta skulle i viss mån kunna kompensera den indragning av 270 nybörjarplatser på ekonomlinjen som skett budgetåret 1990/91. Enligt motionärerna är det viktigt att även ekonomer på mellannivå besitter ekologiskt kunnande så att de kan möta de krav som dagens och morgondagens samhälle ställer på dem. Även i motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 sägs att införande av en utbildning av "mellanekonomer" bör övervägas.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
I tillväxtpropositionen (s. 43 f.) anmäler regeringen att det inom utbildningsdepartementet bedrivs ett särskilt beredningsarbete som bl.a. syftar till att inom tre år öka examinationen och minska administrationen inom högskolan med vardera minst en tiondel. Arbetet skall också utveckla systemet för planering och styrning av högskolan samt ge underlag för hur dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot bakgrund av samhällets framtida behov av högskoleutbildade. Riksdagens och regeringens styrning av den grundläggande högskoleutbildningen avses bli mer översiktlig än hittills, vilket enligt regeringen får konsekvenser för principerna för studieorganisationen. När det gäller ekonomlinjens kvalitet m.m. har de senaste åren flera utvärderingsprojekt startats, dels av UHÄ i samarbete med bl.a. Svenska Arbetsgivareföreningen, dels av en grupp högskoleenheter med stöd av UHÄ. Inget av projekten har ännu slutredovisats.
Utskottet anser att resultatet både av beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet och av de nämnda utvärderingsprojekten bör avvaktas, innan riksdagen tar ställning till om det finns anledning att hos regeringen begära förslag om förändringar av ekonomutbildningens längd eller lokalisering eller införande av ny kortare utbildning vid sidan av ekonomlinjen. När det gäller behovet av ekologiskt kunnande ansluter sig utskottet till regeringens bedömning i miljöpropositionen, nämligen att miljöfrågor skall ges ökad vikt i all grundläggande högskoleutbildning (s. 207 f.). Det ankommer dock inte på regeringen och riksdagen att bestämma om den närmare utformningen av detta. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 16 och 1990/91:Ub813 yrkande 19.
Ändrad dimensionering och lokalisering av ekonomlinjen föreslås i sju motioner. I motion 1990/91:Ub699 (c) yrkande 1 föreslås ytterligare 30 nybörjarplatser på ekonomlinjens basblock vid högskolan i Gävle--Sandviken. I motion 1990/91:Ub503 (s) yrkande 1, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 1 föreslås ytterligare 30 platser på ekonomlinjen 140 poäng vid högskolan i Skövde. I motionerna 1990/91:Ub59 (fp) yrkande 1, 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 3 och 1990/91:Ub651 (fp) föreslås att högskolan i Jönköping skall tillföras medel för ytterligare 30 studerande på ekonomlinjens fördjupningsdel, så att samtliga som påbörjat basblocket kan fullfölja sin utbildning till ekonomexamen i Jönköping. Motionärerna anser att medel för detta kan överföras från högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping. I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 28 erinras om att planeringsramen för ekonomlinjen minskades 1990/91 efter förslag i budgetpropositionen. Centerpartiet, som motsatt sig denna minskning, vill att ekonomlinjens planeringsram skall ökas inom ramen för de 6 000 ytterligare platser som i samma motion föreslås för den grundläggande högskoleutbildningen.
Utskottet har i det föregående redovisat sina förslag om vilka allmänna utbildningslinjer som bör få utökad planeringsram 1991/92. Ekonomlinjen ingår inte bland dessa. Kostnaden per plats på ekonomlinjen vid de mindre högskolorna är betydligt högre än vid universiteten och högskolan i Växjö. Om platsantalet i fördjupningsdelen skall utökas vid högskolan i Jönköping måste därför medel tillskjutas utöver dem som f.n. är beräknade under anslagsposten Vissa kostnader för ekonomutbildningen för studerande som efter basblocksstudier i Jönköping fortsätter studierna vid högskolan i Växjö. Detta kan utskottet av statsfinansiella skäl inte tillstyrka.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub59 yrkande 1, 1990/91:Ub503 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 3, 1990/91:Ub651, 1990/91:Ub671 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 28 och 1990/91:Ub699 yrkande 1.
En högskolelinje anpassad för detaljhandeln begärs i motion 1990/91:Ub697 (fp). Motsvarande förslag har behandlats vid de två senaste riksmötena (se 1989/90:UbU20 s. 12 f.).
Utskottet konstaterar liksom föregående år att en utbildning av det slag som motionärerna önskar kan anordnas inom ramen för ekonomlinjen, enligt lokala beslut vid den eller de högskoleenheter som har intresse och förutsättningar för detta. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Juristlinjen
Vid den rättsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Umeå finns i dag möjlighet att dels genomgå en tvåårig grundläggande rättsutbildning (80 poäng), dels därefter studera vid den lokala tvååriga företags- och förvaltningsjuridiska påbyggnadslinjen (80 poäng). Antalet nybörjarplatser vid den grundläggande rättsutbildningen är 40 och vid den företags- och förvaltningsjuridiska påbyggnadslinjen 30. Avsikten med juristutbildningen i Umeå är bl.a. att utbilda jurister med särskilt god kompetens i ekonomi (18 poäng) och skatterätt (20 poäng). Däremot leder utbildningen inte fram till en jur.kand.-examen (180 poäng). Sådan examen fordras för antagning till notarietjänstgöring, vilken i sin tur krävs för tillträde till de traditionella juristyrkena.
En arbetsgrupp med representanter för riksåklagaren, domstolsverket, rikspolisstyrelsen och universitetet i Umeå har år 1989 föreslagit en kompletterande utbildning om 40 poäng till jur. kand.-examen för dem som genomgått grundläggande rättsutbildning och företags- och förvaltningsjuridisk påbyggnadsutbildning i Umeå. Bakgrunden till förslaget är den stora bristen på jurister inom rättsväsendet i norra Sverige. Den totala utbildningstiden kommer för dessa studerande att bli fem år, mot fyra och ett halvt år på juristlinjen, allt förutsatt att de studerande följer den avsedda studiegången. Arbetsgruppen föreslog att utbildningen skulle anordnas i Umeå, medan jur. kand.-examen skulle utfärdas vid någon av de juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund och Stockholm.
I proposition 1989/90:100, bilaga 10 s. 242 f. redovisade föredragande statsrådet helt kort förslaget om en kompletterande utbildning om 40 poäng. I propositionen beräknades medel för den föreslagna utbildningen vid universitetet i Umeå (+ 600 000 kr.).
Med anledning av förslaget i proposition 1989/90:100 väcktes tre motioner. Enligt motionerna 1989/90:Ub539 (fp) och 1989/90:Ub599 (m) borde på sikt fullständig juristlinje om 180 poäng lokaliseras till Umeå. Riksdagen borde begära ett förslag om detta, enligt motion 1989/90:Ub539 senast i budgetpropositionen för 1993/94. Enligt motion 1989/90:Ub599 var de resurser som regeringen föreslagit för den kompletterande utbildningen otillräckliga för att genomföra en fullgod utbildning. I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 39 avvisades förslaget om en kompletterande juristutbildning vid universitetet i Umeå inom ramen av 600 000 kr. Förslaget ansågs innebära en kvalitetssänkning jämfört med utbildningen på juristlinjen vid de juridiska fakulteterna. I stället föreslogs att resurserna för den kompletterande utbildningen skulle tillföras universitetet i Uppsala som skulle utlokalisera utbildningen till Umeå.
Utbildningsutskottet bordlade ifrågavarande ärende våren 1990. Skälet härför var bl.a. att utskottet önskade förvissa sig om att en juristutbildning i Umeå fick en sådan uppläggning att utbildningen av omvärlden, inte minst de yrkesverksamma juristerna, med fog skulle kunna uppfattas som likvärdig med utbildningen på juristlinjen vid de tre juridiska fakulteterna.
Utskottet har övervägt om ansvaret för den kompletterande utbildningen i Umeå skulle läggas på den juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala.
Samtal har under hösten 1990 förevarit mellan företrädare för utskottet, företrädare för juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala och företrädare för den rättsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Umeå. Dessa samtal har gett följande vid handen.
Det finns en praxis rörande tillgodoräknande av juridisk utbildning, som genomgåtts i Umeå, för jur.kand.-examen vid någon av de juridiska fakulteterna. Praxis innebär indirekt ett godkännande av den juristutbildning som nu anordnas i Umeå såsom grund för en fortsatt jur.kand.-utbildning.
Beträffande den kompletterande utbildningen om 40 poäng var företrädarna för juristutbildningen vid universiteten i Uppsala och Umeå ense om att de ämnen som behöver kompletteras av studerande i Umeå är de av arbetsgruppen angivna, nämligen straffrätt, processrätt, allmän rättslära och internationell rätt. Kursplanerna vid ett studium av ifrågavarande ämnen i Umeå borde när det gäller krav och innehåll i huvudsak överensstämma med motsvarande kursplaner vid någon av de tre juridiska fakulteterna. Vidare borde, vid sidan om en lokalt kursansvarig, en extern kursansvarig utses för varje kurs bland lärarna vid de juridiska fakulteterna med huvuduppgift att svara för kvaliteten på resp. kurs, inkl. examinationen. Huvuddelen av lärarna för kurserna i Umeå borde slutligen hämtas från de juridiska fakulteterna, i första hand professorer och docenter.
Med hänsyn till de särskilda förhållandena och vad som här redovisats om utbildningens uppläggning anser utskottet inte nödvändigt att något annat universitet ges ansvar för den kompletterande juridiska utbildningen i Umeå. Det bör således ankomma på linjenämnd (motsvarande) i Umeå att fastställa lokal utbildningsplan för juristlinjen 180 poäng och därvid ange hur den grundläggande rättsutbildningen och den lokala företags- och förvaltningsjuridiska linjen tillgodoräknas. Utbildningsbevis om jur.kand.-examen bör således utfärdas av rektorsämbetet vid universitetet i Umeå (7 kap. 14 § högskoleförordningen), till skillnad från vad arbetsgruppen föreslagit. Till planeringsramen för juristlinjen vid universitetet i Umeå, som är 40 platser i grundläggande rättsutbildning 80 poäng, bör tillfogas en notering att därtill kommer 20 platser för kompletterande utbildning till jur.kand.-examen, 40 poäng.
Enligt notarieförordningen (1984:488) krävs jur. kand.-examen för antagning till notarietjänstgöring. Vad som skall ingå i jur. kand.-examen definieras numera enbart lokalt (av linjenämnd eller motsvarande vid de universitet där juristlinjen 180 poäng anordnas). Enligt utskottets mening behövs någon form av central reglering av de grundläggande kraven för behörighet till yrken som har så stor betydelse för rättssäkerheten som domar-, åklagar-, polischef- och advokatyrkena. En sådan skulle kunna ske t.ex. genom en precisering av villkoren för antagning till notarietjänstgöring (studiernas omfattning i olika ämnen, m.m).
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub539, 1989/90:Ub599 och 1989/90:Ub825 yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna.
Även vid universitetet i Göteborg finns grundläggande rättsutbildning 80 poäng inrättad som allmän utbildningslinje och som påbyggnad på denna en lokal företags- och förvaltningsjuridisk linje 80 poäng. Båda linjerna har 120 nybörjarplatser. I motion 1990/91:Ub709 (mp) yrkande 1 föreslås att den fullständiga juristlinjen 180 poäng skall inrättas vid universitetet i Göteborg. Så länge jur. kand.-examen, som krävs för tillträde till tingstjänstgöring, inte kan uppnås i Göteborg finns det enligt motionärerna risk för att många efter avslutad grundläggande rättsutbildning och företags- och förvaltningsjuridisk utbildning i Göteborg inte blir tillgängliga på den västsvenska arbetsmarknaden sedan de tvingats komplettera sin utbildning till jur. kand. i t.ex. Lund eller Uppsala. Enligt motionerna 1990/91:Ub530 (m), 1990/91:Ub667 (s), 1990/91:Ub706 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 1 bör juristlinjen 180 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg på försök under budgetåren 1991/92--1992/93 med 120 nybörjarplatser. Motionärerna hänvisar bl.a. till att förändringen kan genomföras utan ytterligare kostnader för staten. Universitetet har nämligen i en skrivelse till regeringen hösten 1990 förklarat att juristlinjen 180 poäng med 120 nybörjarplatser kan genomföras genom omdisponering av medel under LIF-anslaget, från vilket den nuvarande företags- och förvaltningsjuridiska linjen finansieras. UHÄ, som yttrat sig över universitetets skrivelse, har föreslagit att linjen inrättas på försök under de två närmaste budgetåren.
Utskottet har tagit del av den framställning från universitetet i Göteborg som åberopas i motionerna och av UHÄs yttrande över denna. Universitetet önskar även fortsättningsvis ha en företagsjuridisk profil på sin juristutbildning. I skrivelsen redovisas behov av komplettering av universitetets kompetens inom området genom medverkan av lärare från juridiska fakulteter i kurserna processrätt och straffrätt (13 resp. 12 poäng). Universitetet har under ärendets beredning tillställt utskottet intyg från juridiska institutionen i Lund vari två professorer i straffrätt resp. processrätt åtar sig det externa kursansvaret för dessa båda kurser i Göteborg. Mot bakgrund av detta och av UHÄs tillstyrkan anser utskottet att tillräckliga förutsättningar för en kvalitativt god utbildning på juristlinjen 180 poäng finns vid universitetet i Göteborg.
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå att inrättandet av juristlinjen i Göteborg skall betraktas som en tidsbegränsad försöksverksamhet. I Göteborg avses de studerande antas till hela linjen från studiernas början. Planeringsramen 120 nybörjarplatser på juristlinjen vid universitetet i Göteborg bör således fr.o.m. den 1 juli 1991 avse hela linjen 180 poäng i stället för som hittills endast grundläggande rättsutbildning 80 poäng. Förändringen innebär inte någon ökad dimensionering av juridisk utbildning, eftersom juristlinjen 180 poäng ersätter tidigare utbildning på grundläggande rättsutbildning jämte den lokala företags- och förvaltningsjuridiska linjen.
Med hänsyn till att utbildningen på juristlinjen vid universiteten i Umeå och Göteborg kommer att bedrivas utan den direkta anknytning till en juridisk fakultet som finns i Stockholm, Uppsala och Lund, bör den efter en tid utvärderas av UHÄ och universiteten i Umeå och Göteborg i nära kontakt med de juridiska fakulteterna och berörda avnämare. Mot bakgrund av utvärderingen bör regeringen vid lämplig tidpunkt för riksdagen redovisa sin bedömning av verksamhetens omfattning och organisatoriska former på längre sikt.
Vad utskottet anfört om inrättande av juristlinjen 180 poäng vid universitetet i Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub706 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub530, 1990/91:Ub667, 1990/91:Ub709 yrkande 1 och 1990/91:Ub722 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Psykologlinjen
I motion 1990/91:Ub196 (fp) föreslås en utökning av psykologlinjen vid universitetet i Umeå med tio platser. Ekonomiskt utrymme bör enligt motionären skapas genom motsvarande neddragning av det totala LIF-anslaget. Två motioner tar upp frågan om inrättande av psykologlinjen vid universitetet i Linköping. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 11 föreslås att linjen inrättas den 1juli 1991 med 20 nybörjarplatser. Enligt motion 1990/91:Ub664 (s) bör linjen inrättas den 1 juli 1993 samtidigt som universitetet tillförs en professur i psykologi.
Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Psykologlinjen 200 poäng finns för närvarande vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå med 30 nybörjarplatser vardera. Vid dessa universitet har också under lång tid funnits en påbyggnadslinje Psykologutbildning efter grundutbildning (PEG), som byggt på den äldre, treåriga psykologlinjen och omfattat 80 poäng. Riksdagen har fattat beslut om avveckling av PEG. I och med utgången av innevarande budgetår har denna utbildning helt upphört. Därigenom frigörs lärare vid de berörda institutionerna. Utskottet, som i likhet med motionärerna anser att psykologlinjen bör få fler nybörjarplatser, finner det inte nu befogat att etablera linjen på ytterligare en högskoleenhet. De resurser som redan finns vid de universitet där linjen hittills anordnats och där PEG lagts ner bör i första hand utnyttjas. Utskottet har därför i det föregående föreslagit att psykologlinjen tillförs ytterligare 105 nybörjarplatser budgetåret 1991/92 vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Detta innebär att linjens planeringsram utökas med 70%. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub196, 1990/91:Ub664 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 11 delvis.
Systemvetenskapliga linjen
Utökat platsantal på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde föreslås i motionerna 1990/91:Ub41 (m), 1990/91:Ub503 (s) yrkande 4, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 2, 1990/91:Ub576 (m) och 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 4. Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående om utökad dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Systemvetenskapliga linjen ingår inte bland dem som enligt utskottets bedömning i första hand bör utökas ytterligare. Yrkandena avstyrks.
Turismlinjen m.m.
I motion 1990/91:Ub592 (s) föreslås en förlängning av turismlinjen från nuvarande två till tre år. Den tvååriga studiegången anses av de berörda högskolorna (i Falun--Borlänge, Kalmar och Östersund) vara helt otillfredsställande, varför de inom ramen för LIF-anslaget har inrättat ett tredje år. Detta motsvarar studenternas efterfrågan och yrkenas och arbetsmarknadens krav. Motionärerna vill att den allmänna utbildningslinjen i stället förlängs till tre år, så att medel frigörs inom LIF-anslaget för andra högt prioriterade kurser, exempelvis i turism för yrkesverksamma.
Utskottet hänvisar liksom tidigare (senast 1989/90:UbU20 s. 12) till att behovet av påbyggnad på den tvååriga turismlinjen kan tillgodoses inom ramen för LIF-anslaget, vilket enligt motionärerna också har skett. Det ekonomiska utrymmet medger enligt utskottets mening inte en ökning av sektorsanslaget till AES-yrken för detta ändamål. Utskottet avstyrker motion 1990/91:Ub592.
Motion 1990/91:Ub692 (fp) handlar om utbildning av guider. Enligt motionärerna behöver yrket professionaliseras. Det skulle t.ex. behövas mer högskoleutbildning i guidningens metodik och pedagogik. De föreslår att riksdagen skall uppdra åt regeringen att inventera och samordna utbildning som riktar sig till guider.
Utskottet anser inte att den inventering och samordning av utbildning för guider, som begärs i motionen, är av sådan angelägenhetsgrad att riksdagen bör ta initiativ i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.
Yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin
I motion 1990/91:Ub521 (fp) begärs att UHÄ skall få i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att åstadkomma en yrkesteknisk utbildning, förlagd till Norrland, inom livsmedelsindustrin. Förutsättningarna att erbjuda utbildning, baserad på distansundervisning, inom områdena livsmedelsteknik och storhushållning är goda i Umeå. Även satsningar på forskningssidan kommer enligt motionärerna att krävas, men förutsättningarna för att bygga upp en sådan verksamhet är också goda.
Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden vid flera riksmöten under senare år (senast 1989/90:UbU19 s. 18). Liksom tidigare hänvisar utskottet till att ett stort antal yrkestekniska linjer har sammanförts till linjen för industriell teknik. Syftet med sammanförandet har varit att öka flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen. UHÄ har föreskrivit att en inriktning mot livsmedelsproduktion får förekomma inom linjen. Det ankommer inte på riksdagen att bestämma lokaliseringen av olika inriktningar inom denna linje. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub521.
Planeringsramar och anslag till utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
De i budgetpropositionen föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 bör med anledning av utskottets förslag i det föregående utökas med 50 nybörjarplatser på juristlinjen, 105 nybörjarplatser på psykologlinjen och 30 nybörjarplatser på sociala linjen. Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för juristlinjen vid universiteten i Göteborg och Umeå inte längre skall avse enbart grundläggande rättsutbildning.
I övrigt föreslår utskottet att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100.
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken till 565 201 000 kr.
De av utskottet i det föregående föreslagna ökningarna av antalet nybörjarplatser, som redovisas närmare i bilaga, medför att anslaget för budgetåret 1991/92 bör utökas med 4 975 000 kr.
Regeringen anmälde i budgetpropositionen vid föregående riksmöte sin avsikt att föreslå att ekonomlinjens fördjupningsdel skulle inrättas vid högskolan i Kristianstad budgetåret 1991/92. Detta förslag framförs nu i årets budgetproposition och tillstyrks av utskottet. Utskottet uttalade vid sin behandling av denna fråga vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU20 s. 7 f.) följande:
Högskolorna i Kristianstad och Borås bör självfallet tilldelas resurser för fördjupningsdelen enligt samma schablon som högskolorna i Jönköping och Skövde. Dessa tilldelades 20000kr. per årsstudieplats i fördjupningsdelen i enlighet med förslag i budgetpropositionen 1989. Utskottet utgår således från att vid inrättandet av fördjupningsdelen vid högskolorna i Kristianstad och Borås ytterligare medel tillskjuts utöver dem som kan överföras från den tidigare nämnda anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna anslagspost måste också i fortsättningen beräknas enligt de principer som riksdagen fastslog vid föregående riksmöte (jfr bet. 1988/90:UbU20 s. 7, rskr. 195).
Det medelstillskott som enligt utskottets beräkningar behöver göras är 364 000 kr., som bör tillföras anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen.
Med anledning av utskottets förslag i det föregående om en kompletterande juridisk utbildning om 40 poäng vid universitetet i Umeå bör anslaget tillföras 700 000 kr. Utskottet har vidare i det föregående tillstyrkt att juristlinjen 180 poäng skall inrättas vid universitetet i Göteborg med 120 nybörjarplatser den 1 juli 1991. I motionerna 1990/91:Ub706 (fp) yrkande 2 och 1990/91:Ub709 (mp) yrkande 2 föreslås att finansieringen skall ske genom överföring mellan anslagen D 10 och D 6. På grundval av förslag som universitetet i Göteborg lämnat i en skrivelse till UHÄ 1990-11-27 beräknar utskottet att 1787000 kr. bör överföras från anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser till detta anslag. Därmed kan anses att medel för att finansiera juristlinjen vid universitetet i Göteborg i sin helhet finns på anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
I motionerna 1990/91:Ub646 (m) och 1990/91:Ub670 (c) framhålls att universitetet i Lund behöver tillskott av medel för att kunna genomföra en satsning på obligatoriska utlandsstudier under en termin för alla studerande på ekonomlinjen. Enligt sistnämnda motion behövs ett tilläggsanslag på 600000 kr. årligen i tre år för detta. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 14 föreslås att riksdagen, utöver vad regeringen föreslagit, till förevarande anslag anvisar 10000000 kr. till psykologlinjen, som enligt motionärerna sedan länge lider av en besvärande resursbrist.
Utskottet erinrar om att riksdagen anvisar ett anslag för hela sektorn och att det ankommer på de lokala högskolemyndigheterna att fördela medlen mellan olika utbildningar och göra avvägningar mellan olika behov med målet att utbildningen på alla linjer skall hålla en hög kvalitet. Yrkandena avstyrks.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående under detta anslag och under anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub706 yrkande 2 och 1990/91:Ub709 yrkande 2, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub646, 1990/91:Ub670 och 1990/91:Ub693 yrkande 14 till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (565201000 + 2287000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 4975000 [nya platser] + 364000 [ekonomlinjen] + 700000 [juristutb. i Umeå] + 1787000 [juristutb. i Göteborg] =) 575314000kr.
4. D 7. Utbildning för vårdyrken samt D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
Tandvårdsutbildningar
I budgetpropositionen föreslås att den nuvarande ettåriga tandhygienistlinjen, som bygger på genomgången tandsköterskeutbildning och inte förutsätter allmän behörighet, skall ersättas av en tvåårig tandhygienistlinje. Sedan 1988 har det pågått försöksverksamhet med tvåårig tandhygienistlinje som byggt på allmän behörighet och inte förutsatt genomgången tandsköterskeutbildning. UHÄs utvärdering av försöksutbildningen (UHÄ-rapport 1990:7) visar på positiva resultat bl.a. när det gäller rekryteringen av studerande från gymnasieskolans linjer. En tvåårig tandhygienistlinje utan krav på genomgången tandsköterskeutbildning har också föreslagits av den särskilde utredaren av utbildningar för framtidens tandvård (SOU 1989:28). Den tvååriga linjen skall enligt regeringens förslag starta den 1 juli 1992 och liksom föregångaren anordnas inom den kommunala delen av högskolan. Den förlängda utbildningen skall i princip baseras på den av UHÄ utvärderade försöksverksamheten. Regeringen anser att det inom linjens ram skall finnas möjlighet att frivilligt välja tandsköterskemoment, så att dubbel kompetens (som tandsköterska och som tandhygienist) kan uppnås av dem som så önskar.
Regeringens förslag att tandsköterskeutbildningen inkl. de påbyggnadskurser som bedrivs i anslutning till denna inom gymnasieskolan fr.o.m. 1992/93 skall överflyttas till den kommunala delen av högskolan som en del av utbudet inom ramen för lokala linjer och fristående kurser kommer utskottet att behandla i samband med proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I motion 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 3 förordas att den tvååriga försöksutbildningen permanentas, men att en ettårig tandhygienistutbildning bör finnas kvar för dem som är tandsköterskor. I motion 1990/91:Ub621 (fp) förespråkas den särskilde utredarens förslag om en ny personalkategori inom tandvården, leg. tandsköterska. Motionären hemställer att regeringen ges i uppdrag att utveckla nuvarande tandhygienistlinje enligt utredarens förslag. Frågan om tandsköterskemomentens förekomst i den tvååriga utbildningen tas upp i två motioner. Enligt motion 1990/91:Ub698 (c) yrkande 2 bör den frivilliga delkursen inte förekomma i tandhygienistutbildningen. Motionärerna hävdar att den saknar internationell motsvarighet och skulle äventyra tandhygienisternas internationella gångbarhet. Enligt motion 1990/91:Ub707 (m) bör i stället tandsköterskemomenten göras obligatoriska i tandhygienistlinjen för de studerande som inte genomgått tandsköterskeutbildning.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Det är angeläget att kompetenskraven för att vara tandhygienist blir enhetliga. I proposition 1990/91:138, som behandlas av socialutskottet, föreslås att legitimation skall införas för tandhygienister. De mål som ställs upp i utbildningsplanen för den tvååriga tandhygienistlinjen bör därför gälla alla studerande. Det är inte en fråga för statsmakterna att reglera hur studerande, som redan genomgått en lägre utbildning inom tandvårdsområdet, skall få tillgodoräkna sig redan dokumenterade kunskaper och kunna nå studiemålet snabbare. Enligt 7 kap. 9 § högskoleförordningen (1977:263) ankommer denna prövning på linjenämnden. Utskottet anser att riksdagen inte heller har anledning att ta ställning till om vissa moment skall förekomma i tandhygienistutbildningen, och om de i så fall skall vara frivilliga eller obligatoriska. Detta bör avgöras av den myndighet som fastställer utbildningsplan -- för närvarande UHÄ -- och efter vederbörligt samråd med intressenter inom arbetsområdet.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100, med anledning av motionerna 1990/91:Ub621 och 1990/91:Ub673 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub698 yrkande 2 och 1990/91:Ub707 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng.
Regeringen föreslår vidare att tandteknikerlinjen skall inrättas den 1 juli 1992 och omfatta 120 poäng. Linjen föreslås få samma lokalisering som den tidigare utbildningen inom gymnasieskolan. UHÄ avses få i uppdrag att utreda huvudmannaskapsfrågan och dimensioneringen.
I motion 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 1 föreslås att tandteknikerlinjen skall tillhöra den statliga högskolan. Skälet är att den bör bedrivas i nära anslutning till tandläkarutbildningen. Motionärerna anser också att all högskoleutbildning på sikt bör få staten som huvudman, och att inga nya kommunala högskoleutbildningar därför bör inrättas.
Utskottet noterar att regeringen 1991-02-14 har givit UHÄ det aviserade uppdraget att utreda huvudmannaskapsfrågan när det gäller tandteknikerlinjen med hänsyn till ekonomiska och utbildningsmässiga konsekvenser. Utskottet kommer i det följande att föreslå att den större frågan om ändrat huvudmannaskap för den del av högskolan som för närvarande är landstingskommunal på nytt blir föremål för utredning. De påbörjade resp. begärda utredningarnas resultat bör avvaktas innan riksdagen tar ställning beträffande huvudmannaskapet för tandteknikerlinjen. Riksdagen bör således med bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av motion 1990/91:Ub673 yrkande 1 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng.
Biståndet till Central- och Östeuropa bör enligt motion 1990/91:U204 (m, fp, c) ges en sådan inriktning att det inom detta skapas ekonomiska förutsättningar för lärare, studerande och kliniskt yrkesverksamma inom medicin och odontologi att studera som gäster i Sverige. Mera konkret nämns i motionen kontakter mellan Karolinska institutet och Lettlands hälsoministerium samt universitetet i Tartu, Estland, rörande möjligheter för baltiska studenter att studera odontologi i Sverige.
Utskottet har erfarit att intresse finns hos Karolinska institutet att anordna tandläkarutbildning för baltiska studenter med start under budgetåret 1991/92. Det är enligt utskottets mening värdefullt att en sådan biståndsinsats kan göras på den högre utbildningens område. Genom den minskning av tandläkarutbildningens dimensionering vid Karolinska institutet, som skedde innevarande budgetår i samband med linjens återupprättande i Malmö, kommer viss kapacitet att frigöras vid Karolinska institutet 1991/92. Enligt utskottets bedömning bör en dimensioneringsökning på den reguljära tandläkarutbildningen ske påföljande år. En biståndsinsats på tandläkarutbildningens område skulle därför med fördel kunna äga rum under budgetåret 1991/92. Utskottet föreslår att en tandläkarutbildning för tio baltiska studenter startas vid Karolinska institutet vårterminen 1992. För att verksamheten skall kunna komma igång utan fördröjning föreslår utskottet att medel (790000 kr.) under budgetåret 1991/92 beräknas under anslaget Utbildning för vårdyrken. Regeringen bör enligt utskottets mening pröva möjligheterna att finansiera verksamheten i fortsättningen med medel som står till förfogande för biståndsinsatser. Därest detta ej är möjligt bör verksamheten de följande åren finansieras via reguljära anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:U204 som sin mening ge regeringen till känna.
Synpunkter på tandläkarlinjens uppläggning framförs i motion 1990/91:Ub630 (m) yrkande 1. Enligt motionärerna innebär det förändrade tandvårdspanoramat att tandläkarna behöver en ökad biomedicinsk kunskap, vilket kan motivera att delar av tandläkarutbildningen integreras med läkarutbildningen. Andra delar av utbildningen kan med fördel integreras med övriga tandvårdsutbildningar, så som nu sker vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Utskottet erinrar om att ansvaret för det närmare innehållet och uppläggningen av allmänna utbildningslinjer inte ankommer på riksdagen utan åvilar högskolemyndigheterna. Tandläkarlinjen är inrättad vid fyra av de sex universitet där läkarlinjen anordnas, vilket skapar möjligheter för samverkan i den utsträckning och i de former som ansvariga högskolemyndigheter finner lämpliga. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub630 yrkande 1.
Medellånga vårdutbildningar
Riksdagen begärde vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU21, rskr. 232) en samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna vad gäller deras längd och behoven av påbyggnadsutbildningar. I budgetpropositionen anmäler regeringen att en sådan översyn påbörjats inom regeringskansliet när det gäller hälso- och sjukvårdslinjen. I övrigt hänvisar föredragande statsrådet till pågående översynsarbete inom UHÄ när det gäller sociala omsorgslinjen och rehabiliteringslinjen samt utgår från att UHÄ under budgetperioden även ser över de övriga medellånga vårdutbildningarna vad gäller längd och internationell gångbarhet.
Fyra motioner anknyter direkt till riksdagens nyss nämnda begäran. I motion 1990/91:Ub816 (m) yrkande 1 betonas det angelägna i att översynen snarast föreläggs riksdagen för bedömning. Översynsarbetet måste enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 17 påskyndas. Det i budgetpropositionen redovisade översynsarbetet motsvarar enligt motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 29 inte riksdagens beställning som gäller en samlad översyn. Även tandhygienistlinjen bör enligt motion 1990/91:Ub698 (c) yrkande 1 ingå i översynen.
Ett antal motioner tar mera konkret upp längden på vissa av de medellånga vårdutbildningarna. Det gäller motionerna 1990/91:Ub568 (m, fp, c) yrkande 2, 1990/91:Ub657 (s) och 1990/91:Ub711 (c, m, fp, v, mp) som handlar om sjukgymnastutbildningen och 1990/91:Ub816 (m) som gäller sjuksköterskeutbildningen (yrkande 4) resp. laboratorieassistentlinjen (yrkande 6). Sistnämnda linje tas också upp i motion 1990/91:Ub645 (m) yrkande 1. Förlängning begärs också av påbyggnadsutbildningarna i klinisk cytologi resp. blodgruppsserologi (motionerna 1990/91:Ub645 yrkande 2 samt 1990/91:Ub816 yrkandena 7 och 8).
En ny linje med en inriktning för klinisk fysiologi och en för diagnostisk radiologi föreslås i motion 1990/91:Ub816 yrkande 9 som ersättning för nuvarande inriktningar inom laboratorieassistentlinjen resp. hälso- och sjukvårdslinjen. I samma motion (yrkande 5) framförs ett antal förslag beträffande strukturen i den påbyggnadsutbildning som bedrivs i anslutning till de medellånga vårdutbildningarna.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Det är angeläget att den av riksdagen begärda breda och samlade översynen av de medellånga vårdutbildningarnas längd samt behovet av påbyggnadsutbildningar genomförs. Innan resultatet har redovisats för riksdagen är det enligt utskottets mening inte befogat att ta ställning till enskilda linjer. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub568 yrkande 2, 1990/91:Ub645 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub657, 1990/91:Ub696 yrkande 29, 1990/91:Ub698 yrkande 1, 1990/91:Ub711, 1990/91:Ub813 yrkande 17 delvis samt 1990/91:Ub816 yrkandena 1, 4, 5, 6, 7, 8 och 9.
Frågan om huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen tas upp i flera motioner. Problem med de medellånga vårdutbildningarnas forskningsanknytning anförs av samtliga motionärer som ett viktigt skäl. I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 19 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära en utredning om ett gemensamt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning. Enligt motionerna 1990/91:Ub816 (m) yrkandena 12 och 13 och 1990/91:Ub546 (m) yrkande 1 bör riksdagen ge regeringen till känna att ett gemensamt, statligt huvudmannaskap bör gälla för all grundläggande högskoleutbildning.
Göteborgs kommunstyrelse, Bohuslandstingets förvaltningsutskott samt Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbunds styrelse har i en gemensam skrivelse till regeringen 1990-12-17 hemställt att förhandlingar tas upp om överförande av vårdhögskolan i Göteborg till statlig huvudman och införlivande med universitetet i Göteborg. Motionerna 1990/91:Ub546 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub567 (m), 1990/91:Ub589 (fp) och 1990/91:Ub679 (mp) ansluter sig till detta förslag. Enligt sistnämnda motion bör förändringen ske som försöksverksamhet. Försöksverksamhet med statligt huvudmannaskap för vårdutbildning bör enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 17 prövas på orter som så önskar och där det är lämpligt.
Utskottet och riksdagen har behandlat frågan om huvudmannaskapet för vårdutbildningen vid ett flertal tillfällen. Vid riksdagsbehandlingen av huvudmannaskapskommitténs förslag (SOU 1981:9) uttalade utskottet (UbU 1981/82:20 s. 10) att principiella skäl talade för ett statligt huvudmannaskap. Av statsfinansiella skäl föreslog utskottet likväl att det landstingskommunala huvudmannaskapet för vårdutbildningarna skulle behållas. Utskottet har gjort samma ställningstagande när motsvarande fråga behandlats under de två senaste riksmötena (bet. 1988/89:UbU5 s. 18--19 resp. 1989/90:UbU21 s. 20). Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för en ny utredning av huvudmannaskapsfrågan. Därvid bör i första hand de ekonomiska aspekterna fokuseras. En förändring av huvudmannaskapet för den nuvarande landstingskommunala högskoleutbildningen förutsätter enligt utskottets uppfattning att en för staten godtagbar ekonomisk uppgörelse med landstingen kan uppnås. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 19 och 1990/91:Ub816 yrkandena 12 och 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 2, 1990/91:Ub567, 1990/91:Ub589, 1990/91:Ub679 och 1990/91:Ub813 yrkande 17 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Sjukgymnastutbildning bör enligt motionerna 1990/91:Ub524 (s) och 1990/91:Ub568 (m, fp, c) yrkande 1 inrättas vid hälsohögskolan i Jönköping budgetåret 1992/93.
Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik 1991/92 utökas med sammanlagt 40 nybörjarplatser, fördelade mellan universitetet i Lund och fyra av de landsting som för närvarande har sjukgymnastutbildning. Jönköpings läns landsting har på rehabiliteringslinjen enbart inriktningen mot arbetsterapi. Frågan om ytterligare utbyggnad av sjukgymnastutbildningen och eventuell förläggning till fler orter än för närvarande bör enligt utskottets mening prövas av regeringen, som enligt vad utskottet ovan förordat bör återkomma i 1992 års budgetproposition med förslag om ytterligare ökningar av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1992/93, varvid bl.a. behovet när det gäller utbildningar inom vårdsektorn bör övervägas. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub524 och 1990/91:Ub568 yrkande 1.
Övriga utbildningsfrågor inom sektorn för utbildning för vårdyrken
Regeringen hemställer i budgetpropositionen om bemyndigande att förlänga logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng. Samtidigt föreslås att antagning till linjen skall ske var fjärde termin i stället för var tredje på var och en av de tre utbildningsorterna, och att antalet nybörjarplatser utökas med 4 till 28 per högskoleenhet. UHÄ, som framfört förslaget, bedömer att förlängningen kommer att medföra att en större del av nybörjarna också fullföljer utbildningen, och att därför åtgärderna endast obetydligt kommer att påverka tillskottet av examinerade logopeder till arbetsmarknaden.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet att förlänga logopedlinjen.
I tre motioner framförs förslag angående innehållet i vissa vårdutbildningar. Det gäller motion 1990/91:Ub586 (fp) där det föreslås utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildning av läkare, motion 1990/91:Ub622 (fp) som gäller åtgärder för en likvärdigare undervisning av läkare i etik, kommunikation m.m. och motion 1990/91:Ub806 (m) som gäller invandrarkunskap i hälso- och sjukvårdsutbildningen.
Utskottet erinrar ånyo om att det närmare innehållet i högskolans utbildningslinjer styrs av utbildnings- och kursplaner som fastställs av högskolemyndigheterna. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att dessa har vilja och förmåga att bedöma vilka ämnen och moment som bör ingå i resp. linje och finna lämpliga former för utbildningen. Yrkandena avstyrks.
Den lokala friskvårdspedagogiska linjen vid högskolan i Gävle--Sandviken bör enligt motionerna 1990/91:Ub594 (s) och 1990/91:Ub708 (mp) inrättas som allmän utbildningslinje.
Utskottet konstaterar att varken UHÄ eller regeringen har funnit anledning att föreslå att den friskvårdspedagogiska linjen blir allmän utbildningslinje. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå yrkandena.
I motion 1990/91:Ub626 (s) framförs förslag om inrättande av en särskild miljöinriktad utbildningslinje vid Karolinska institutet. I en annan motion, som remitterats till socialutskottet, framför samma motionärer förslag om att Institutet för miljömedicin skall lokaliseras till Novum, som är ett forskningscentrum och en forskningspark vid Huddinge sjukhus. Motionärerna anser att Sverige bör bygga upp en utbildning inom gränsområdet mellan miljövetenskap och medicinsk vetenskap, som kan ge industri och samhälle tillgång till forskarkompetent personal. Novum är enligt dem en lämplig miljö för denna utbildning.
Utskottet, som konstaterar att det inte föreligger något av UHÄ berett förslag om inrättande av en sådan utbildningslinje, föreslår att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub626.
Stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi, bl.a. vid S:t Lukasstiftelsen, förespråkas i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 28.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något generellt uttalande om stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi. Utskottet behandlade även vid föregående riksmöte motioner om stöd till S:t Lukasstiftelsen, vilka avstyrktes eftersom utskottet inte då var berett att tillstyrka att riksdagen permanent anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen. Därvid upplystes att regeringen i januari 1990, av medel som regeringen disponerar och med hänsyn till att utbildningen vid stiftelsen bedömts vara av hög kvalitet, anvisat ett belopp på 600 000 kr. till S:t Lukasstiftelsen. Enligt vad utskottet nu erfarit har detta belopp ännu inte förbrukats av stiftelsen, som inte gjort någon förnyad ansökan hos regeringen. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka att riksdagen permanent anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 28.
Planeringsramar och anslag till utbildning för vårdyrken och bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
I budgetpropositionen föreslås ändring av planeringsramarna endast när det gäller logopedlinjen, där regeringens förslag är att antalet nybörjarplatser per högskoleenhet ökas från 24 till 28 och att antagning sker var fjärde termin i stället för var tredje. Förändringen föreslås ske inom oförändrad kostnadsram.
Utökade planeringsramar för apotekar- och receptarielinjerna föreslås i motionerna 1990/91:Ub637 (s), 1990/91:Ub696 (c) yrkande 30 och 1990/91:Ub824 (m) yrkande 29. Ytterligare 500 platser på hälso- och sjukvårdslinjen föreslås i motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9. Utökning av logopedlinjen föreslås i motion 1990/91:Ub597 (c). Förläggning av logopedlinjen till Umeå föreslås i motionerna 1990/91:Ub193 (s) och 1990/91:Ub585 (fp). I motion 1990/91:Ub693 yrkande 10 föreslås inrättande av 40 nya platser på läkarlinjen 1991/92, medan i motionerna 1990/91:Ub192 (s) och 1990/91:Ub518 (c) föreslås en utökning av läkarutbildningen, i en första utbyggnadsetapp resp. under den närmaste femårsperioden, från nuvarande 865 nybörjarplatser per år till 1 020, dvs. den nivå som antagningen hade före mitten av 1980-talet.
Utskottet har i det föregående (s. 36 f. samt bilaga) redovisat sitt samlade förslag till ökning av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1991/92. Det innebär ökade planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192, 1990/91:Ub518, 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat.
Utökning av logopedlinjen utöver vad regeringen föreslagit ingår inte i utskottets förslag för 1991/92. Utskottet föreslår beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub193, 1990/91:Ub585 och 1990/91:Ub597 fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 21 föreslås att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 10 milj.kr. under anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola. Sådana samarbetsprojekt bör enligt motionärerna stimuleras i avvaktan på resultat av översynen av huvudmannaskapsfrågan.
Utskottet kommer i det följande att föreslå att ytterligare 5 milj.kr. anvisas till rådet för grundutbildning inom UHÄ. Inom denna ram bör bl.a. samarbetsprojekt mellan statliga högskoleenheter och vårdhögskolor, syftande till kvalitetsmässig utveckling av vårdutbildningen, kunna få stöd. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 21.
Regeringen föreslår i miljöpropositionen att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 533 970 000 kr., dvs. 3 920 000 kr. mindre än vad som föreslagits i budgetpropositionen.
I motionerna 1990/91:Ub67 (c) yrkande 3, 1990/91:Ub80 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub84 (fp) yrkande 3 avvisas detta besparingsförslag. För att finansiera de 40 nya utbildningsplatserna på läkarlinjen föreslås i motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 10 ytterligare 5 milj.kr. under detta anslag. I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 29 föreslås en ökning av detta anslag med 1,3 milj.kr. för utökning av apotekar- och receptarielinjerna med 20 nybörjarplatser vardera. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för utbildning av bl.a. logopeder.
Utskottets förslag till dimensioneringsökningar budgetåret 1991/92 innebär kostnadsökningar under detta anslag med 4 649 000 kr. för reguljär utbildning samt med 790 000 kr. för tandläkarutbildning för baltiska studenter. Med hänvisning härtill och till vad som anförts under anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub80 yrkande 1, med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub84 yrkande 3, 1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis samt med avslag på proposition 1990/91:90 och motion 1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (533970000+ 2246000[återföring av besparing i budgetprop.] +3920000[återföring av besparing i miljöprop.] + 4649000 [nya platser] + 790000 [baltiska stud.] =) 545575 000kr.
I budgetpropositionen beräknas anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. till 253004000 kr.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9 föreslås att 25 milj.kr. anvisas för att möjliggöra inrättande av 500 nya platser på hälso- och sjukvårdslinjen. Utskottet har i det föregående förordat en utökning med 260 platser budgetåret 1991/92. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för utbildning av bl.a. arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Med anledning av den av utskottet förordade dimensioneringsökningen bör anslaget utökas med 2 996 000 kr. Utskottet har i övrigt ingen invändning mot regeringens förslag i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 samt motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (253004000 + 2996000 [nya platser] =) 256000000kr.
5. D 8. Utbildning för undervisningsyrken
Grundskollärarlinjen
Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte att utbildning på en grundskollärarlinje skulle starta läsåret 1988/89 (prop. 1984/85:122, bet. UbU31, rskr. 366). Grundskollärarlinjen består av två grenar. En är utformad för lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 1--7, varvid tjänstgöringen i årskurserna 4--7 främst skall avse antingen svenska och samhällsorienterande ämnen eller matematik och naturorienterande ämnen. Den andra grenen är utformad för lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 4--9. Lärare i dessa årskurser behöver fördjupade ämneskunskaper, och deras utbildning är därför inriktad mot olika ämnesspecialiseringar, nämligen svenska och främmande språk, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen med eller utan matematik, praktisk-estetiskt ämne jämte annat ämne. Såväl lärare för grundskolans lägre årskurser som lärare för grundskolans högre årskurser kan tjänstgöra i årskurserna 4--7 i de ämnen i vilka de har erforderlig utbildning. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomför för närvarande en utvärdering av grundskollärarlinjen. I tilläggsdirektiv har UHÄ fått i uppdrag att belysa hur utbildningen i den för alla lärarutbildningar gemensamma kärnan planeras och genomförs. Kartläggningen skall tjäna som underlag för en bedömning av om lärarutbildningen i sin nuvarande utformning och med den centrala styrning som utövas idag är tillräckligt effektiv som instrument för styrning och utveckling av skolan.
Enligt motion 1990/91:Ub560 (m) yrkandena 1, 2, 4 och 5 bör inslagen av ämnesstudier öka inom grundskollärarutbildningen. En kommission bör tillsättas som klargör hur utbildningen bör vara organiserad för att möjliggöra uppföljning och för att skapa ett tydligt samband med övrig högskoleutbildning. De blivande lärarnas kunskaper i olika ämnen behöver enligt motionärerna bli föremål för en fortlöpande central utvärdering.
Utskottet har inhämtat att UHÄ för den fortsatta utvärderingen av lärarutbildningen söker finna sådana former att såväl ämneskompetenser som metodiska insikter och färdigheter kan bedömas. Utskottet, som finner en sådan inriktning på utvärderingsarbetet ändamålsenlig, anser att riksdagen därmed bör avslå motionsyrkandena.
I motionerna 1990/91:Ub560 (m) yrkande 3, 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 2 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 17 begärs att det skall inrättas en ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i form av en avslutande praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för dem, som genomgått en adekvat ämnesutbildning. Med det senare avses ämnesstudier motsvarande 140 poäng, varvid studierna i svenska och vissa andra ämnen skall omfatta minst 60 poäng och övriga ämnen minst 40 poäng. Enligt motion 1990/91:Ub555 bör sådan lärare ha behörighet till forskarutbildning i ett av ämnena.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt bestämmelserna i 7kap. högskoleförordningen (1977:263) har studerande rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning när de antagits till grundskollärarlinjen. Frågan om sådant tillgodoräknande prövas av linjenämnden (motsvarande) efter framställning av den studerande.
Utskottet erinrar om att högskolan för lärarutbildning i Stockholm gör försök med en kompletterande lärarutbildning för sådana studerande som avslutat vissa naturvetarlinjer (fysikerlinjen, kemistlinjen, biologlinjen) m.fl. linjer och som vill bli lärare i årskurserna 4--9 av grundskolan. Utbildningen omfattar bl.a. praktisk-pedagogisk utbildning och vid behov viss ämneskomplettering.
Om behovet av lärare för grundskolans högre årskurser under kommande år skulle bli mycket stort, finns det anledning att överväga kompletterande utbildningsvägar av det slag som förs fram i de föreliggande motionerna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub555 yrkande 2, 1990/91:Ub560 yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17 bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 1 kräver införandet av en flexibel skolstart alternativa anordningar för utbildningen av lärare för årskurserna 1--7 av grundskolan. Utbildningen bör i vissa fall kunna genomgås i två etapper. Den andra etappen -- som bör bestå av större delen av de två fördjupningskurserna och viss del av praktiken -- bör kunna genomföras vid ett senare tillfälle. Den första etappen bör erbjudas dels förskollärare, dels blivande lärare som önskar undervisa på lågstadiet åtminstone i början av sin yrkesverksamhet. Den första etappen bör ge kompetens till undervisning i årskurserna 1--3, och när den andra etappen har genomgåtts får läraren kompetens att undervisa i årskurserna 1--7. En tredjedel av grenens nybörjarplatser anses kunna utgöras av etappindelad utbildning. Därmed blir det enligt motionärerna också möjligt att inom oförändrad kostnadsram öka antalet nybörjarplatser för denna gren under första hälften av 1990-talet.
Utskottet vill peka på att en etappindelad utbildningsväg av det slag som förespråkas av motionärerna enligt budgetpropositionen nu planeras, om möjligt med start redan fr.o.m. budgetåret 1991/92. Om riksdagen beslutar om en sänkt skolstartsålder kommer behovet av lärare för undervisning i årskurserna 1--3 av grundskolan med erfarenhet från förskolan att markant öka. Utskottet förutsätter att UHÄ i sitt planeringsarbete beaktar detta. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1990/91:Ub555 yrkande 1.
Enligt motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 32 bör utredas hur blivande lärare för årskurserna 1--7 av grundskolan skall ges kompetens att undervisa i engelska.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
När det gäller åtgärder för att garantera ett tillräckligt antal lärare i grundskolan med kompetens i engelska hänvisar utskottet till vad föredragande statsrådet anfört i redogörelsen (skr. 1986/87:163) beträffande vissa frågor rörande innehållet i den nya grundskollärarutbildningen. Statsrådet nämner bl.a. styrning av andelen lärare för årskurserna 1--7 med tillval i engelska, anlitande av lärare som är utbildade i engelska för årskurserna 4--9 och fortbildning av lärare som behöver förstärka sin kompetens i engelska om detta behövs för undervisning i engelska på de lägre stadierna.
Läroplanskommittén har fått i uppdrag att pröva när studiet av engelska i grundskolan lämpligast skall börja. Enligt utskottets mening bör resultatet av dess överväganden avvaktas.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 32.
Yrkandet 16 (delvis) i motion 1990/91:Ub813 (mp) om att grundskollärarlinjens utbildning för lärare i årskurserna 1--7 bör förlängas med motivering att alla utbildningar inom skolväsendet bör vara lika långa bör avslås av riksdagen (jfr 1989/90:UbU7 s.11).
Riksdagen har slagit fast att en eller två grenar av grundskollärarlinjen skall finnas vid sammanlagt 15 högskoleenheter. Utbildning på grundskollärarlinjens båda grenar skall således anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå och vid högskolan i Karlstad. Utbildning av lärare för årskurserna 1--7 av grundskolan skall dessutom anordnas vid högskolorna i Falun--Borlänge, Gävle--Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Växjö, Luleå och Sundsvall--Härnösand (prop. 1985/86:113, bet. UbU27, rskr. 356, bet. UbU 1987/88:25, rskr. 333).
I budgetpropositionen föreslås en planeringsram av 1 980 nybörjarplatser för grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1--7 och en planeringsram av 972 nybörjarplatser för grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 4--9. Under anslaget B6. Fortbildning har för nästa budgetår 55 milj.kr. avsatts för åtgärder att förbättra tillgången på lärare såväl i grundskolan som i övrigt. Regeringen begär i propositionen ett bemyndigande att under budgetperioden få öka dimensioneringen av grundskollärarutbildningens båda planeringsramar.
Enligt motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 6 delvis bör planeringsramarna för grundskollärarlinjen ökas med 700 nybörjarplatser. I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 31 framhålls att det behövs en kraftfull dimensioneringsökning av lärarutbildningen. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 3 föreslås en ökad spridning av grundskollärarutbildningens båda grenar för att därmed öka utbildningens volym. En ökad utbildningsvolym eller en spridning av någon av utbildningens grenar till vissa namngivna orter föreslås i motionerna 1990/91:Ub73 (c) yrkande 1 (Växjö), 1990/91:Ub503 (s) yrkande 2 (Skövde), 1990/91:Ub513 (fp) (Luleå), 1990/91:Ub541 (c) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub552 (fp) (Växjö), 1990/91:Ub558 (s) (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub561 (s) (Växjö), 1990/91:Ub576 (m) delvis (Växjö), 1990/91:Ub577 (s) yrkandena 1 och 2 (Sundsvall--Härnösand), 1990/91:Ub579 (s) yrkandena 1 och 2 (Luleå), 1990/91:Ub591 (v) yrkande 2 (Umeå), 1990/91:Ub612 (v) yrkande 2 (Luleå), 1990/91:Ub661 (v) yrkande 2 (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 2 (Skövde), 1990/91:Ub717 (v) yrkande 2 (Uppsala) och 1990/91:Ub718 (v) yrkande 2 (Linköping).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Grundskollärarlinje finns nu inrättad vid 15 högskoleenheter, nämligen vid exakt de enheter, som kom ifråga när 1968 års lärarutbildningsreform var aktuell (prop. 1967:4, SU 51, rskr. 143). Några år senare uppstod emellertid behov att minska lärarutbildningskapaciteten, och redan år 1976 måste beslutas om avveckling av lärarutbildningslinjer vid vissa högskoleenheter för att få en väl fungerande lärarutbildning på övriga orter (prop. 1975/76:89, bet. UbU26, rskr. 268). Den 1juli 1988 inrättades grundskollärarlinje med en eller två grenar vid 13 högskoleenheter och den 1juli 1989 vid ytterligare två (prop. 1985/86:113, bet. UbU27, rskr. 356; prop. 1987/88:100, bet. UbU25, rskr. 333). Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att stor försiktighet måste iakttas när det gäller riksdagsbeslut om ökad spridning av grundskollärarutbildning utöver vad som redan har beslutats.
Utskottet tillstyrker föreslagna planeringsramar för grundskollärarlinjen och avstyrker motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis.
Utskottet delar uppfattningen att det -- för att lösa problemen att rekrytera till grundskollärarlinjen -- är nödvändigt med flexibilitet vid dimensioneringen av linjen vid de olika högskoleenheterna. Det är ingen god lösning att redan nu binda en ökad planeringsram till bestämda högskoleenheter. Högskoleenhet som har ett överskott på sökande bör kunna få en utökad planeringsram när alla platser fyllts med behöriga sökande. Det bör, med hänsyn till de speciella omständigheterna, ankomma på regeringen att med utnyttjande av de särskilda medlen under anslaget B6. Fortbildning fatta beslut om vid vilka högskoleenheter med relevant gren av grundskollärarlinjen planeringsramen skall utökas. Regeringen bör få i propositionen begärt bemyndigande att fatta sådant beslut. Motion 1990/91:Ub696 yrkande 31, som i stort torde bli tillgodosett genom detta bemyndigande, bör avslås av riksdagen.
Grundskollärarlinjen eller viss gren av denna linje bör inte nu inrättas vid ytterligare högskoleenheter. Frågan om förläggning av grundskollärarlinje till ytterligare högskoleenheter får övervägas av regeringen inför 1992 års budgetproposition. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad som i betänkande 1989/90:UbU18 (s.13) anförts om utbildningsansvariga högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera t.ex. allmän utbildningslinje eller del av en allmän utbildningslinje till en annan ort än högskoleorten. Med hänvisning härtill och till vad som anförts i nyssnämnda betänkande 1989/90:UbU18 avstyrker utskottet kvarvarande yrkanden om ytterligare spridning av grundskollärarlinjen eller någon av dess grenar.
Ämneslärarlinjen
I motion 1990/91:Ub556 (m, fp, c, mp) framhålls att bestämmelserna om högskoleämnen, i vilka doktorsexamen skall ha avlagts för behörighet till gymnasielektorat i allmänna ämnen, reglerar tillträdet till den praktisk-pedagogiska lektorsutbildningen. Dessa bestämmelser behöver ses över. Bl.a. bör övervägas om doktorsexamen inom den temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping kan komma ifråga för behörighet. Även regeringens förordning om särskild praktisk-pedagogisk utbildning för lektorer måste, säger motionärerna, omarbetas mot bakgrund av riksdagens beslut hösten 1990 om ansvaret för skolan. Den praktisk-pedagogiska lektorsutbildningen skall enligt tidigare beslut anordnas i stort sett enligt två modeller. Enligt den första modellen skall den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämnesteoretiskt behörig lektor bedrivas på deltid under samtidig tjänstgöring i kommunens skolväsende. Den kommun som är intresserad av att knyta vederbörande till sitt skolväsende som lektor bör enligt motionärerna kunna göra en överenskommelse med närmaste högskoleenhet med ämneslärarlinje om en utbildningsplats på distans inom ramen för per capita-kostnaden på ämneslärarlinjen. Enligt den andra utbildningsmodellen skall den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämnesteoretiskt behörig lektor anordnas på högskoleort med ämneslärarlinje under i princip en termin och då med viss ersättning. Det behöver därför snarast, säger motionärerna, göras en komplettering av gällande bestämmelser om utbildningsarvode när nu statsbidraget till gymnasieskolan gjorts om.
Enligt vad utskottet inhämtat från UHÄ kommer föreskrifterna för tillträde till den praktisk-pedagogiska utbildningen för lektorer att ses över när det gäller såväl relevant högskoleämne för doktorsexamen som omfattningen av den grundläggande högskoleutbildningen (jfr bet. 1987/88:25, s.10, och 1990/91:UbU4, s.24). Riksdagen har vidare som sin mening givit regeringen till känna att viss ersättning skall utgå till bl.a. den som på högskoleort genomgår praktisk-pedagogisk lektorsutbildning. Utskottet förutsätter att bestämmelserna om utbildningsarvode utformas så, att ifrågavarande praktisk-pedagogiska utbildning berättigar till utbildningsarvode fr.o.m. nästa läsår. Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser utskottet att motion 1990/91:Ub556 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd utan avslås.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen (bet. 1989/90:UbU22 s.14 och 24, rskr. 233) dels uttalat att ämneslärarlinjen 40/20 poäng (praktisk-pedagogisk utbildning) fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall vara en reguljär variant av ämneslärarlinjen, dels bemyndigat regeringen att under budgetåren 1990/91--1992/93 ändra linjens planeringsram utifrån de skäl som utskottet angett i nyss redovisat betänkande.
Utbildning i praktisk-estetiska ämnen
I motion 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 3 föreslås att obesatta platser inom grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering (barnkunskap, bild, hemkunskap, musik, trä- och metallslöjd resp. textilslöjd) skall utbytas mot eftersökta platser på barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen resp. textillärarlinjen.
Utskottet erinrar om vad utskottet under föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU22 s. 16) uttalat i ett motsvarande ärende:
Det är viktigt att vid de olika lärarutbildningsinstitutionerna i de praktisk-estetiska ämnena upprätthålla och vidareutveckla den kompetens och det kunnande som finns där. Om intresset från de studerandes sida trots förändrade förkunskapskrav fortfarande är lågt när det gäller studier i praktisk-estetiskt ämne inom ramen för grundskollärarlinjen, bör i enlighet med UHÄs förslag dessa platser kunna utbytas mot platser inom linjerna för utbildning av lärare i ett praktisk-estetiskt ämne (ettämnesutbildning). Motsvarande anordning bör också kunna komma ifråga när det finns tomma platser inom ämneslärarlinjens praktisk-estetiska utbildningar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna att obesatta platser inom grundskollärarlinjens och ämneslärarlinjens praktisk-estetiska specialiseringar tillfälligt skall överföras till barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen, vid behov med utnyttjande av medel under anslaget B8. Fortbildning.
Vad utskottet anfört äger fortfarande giltighet. Regeringen bör under angivna förutsättningar få öka planeringsramen för ifrågavarande lärarutbildningslinjer under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Därmed avstyrks motionsyrkandet.
I motion 1990/91:Ub512 (fp) begärs en ökning av utbildningen av hushållslärare.
Frågan om hushållslärarlinjens dimensionering bör enligt utskottets mening tas upp inför budgetåret 1992/93. Utskottet hänvisar till dels sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:UbU22 (s.15), dels vad som anförts inledningsvis i nu föreliggande betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen med denna hänvisning avslår motion 1990/91:Ub512.
När det gäller utbildning av lärare i barnkunskap planeras enligt uppgift från UHÄ läsåret 1991/92 en utbildning på ämneslärarlinjen omfattande 28 platser. Riksdagen bör på denna grund avslå motion 1990/91:Ub700 (fp) om åtgärder för att avhjälpa bristen på behöriga lärare i barnkunskap m.m.
Motion 1990/91:Ub728 (fp) om elevplatser för handikappidrott vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm bör avslås med den motivering som finns i betänkande 1989/90:UbU22 (s.22).
Vårdlärarutbildning m.m.
I motionerna 1990/91:Ub536 (s), 1990/91:Ub544 (m), 1990/91:Ub625 (c) och 1990/91:Ub816 (m) yrkande 10 redovisas den verksamhet som UHÄ bedrivit under 1980-talet för att förändra vårdlärarutbildningen. Motionärerna begär nu en reform av utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
UHÄ avgav sitt förslag till en reformerad vårdlärarutbildning redan den11 december 1987. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att en reformering av utbildningen kommer till stånd snarast. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub536, 1990/91:Ub544, 1990/91:Ub625 och 1990/91:Ub816 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Motion 1990/91:Ub529 (m) om utbildning av lärare för elever med tal- och språksvårigheter bör avslås med den motivering som finns i betänkande 1989/90:UbU22 (s.17).
Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger
I motionerna 1990/91:Ub605 (s), 1990/91:Ub624 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub693 (v) yrkande 7 och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 16 delvis begärs en förlängning av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen m.m.
Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i ärendet under föregående riksmöte (prop. 1989/90:100, bet. UbU22, rskr. 197). UHÄ skall enligt detta inom oförändrad tidsram revidera de nuvarande utbildningsplanerna för fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. De nya utbildningsplanerna avses gälla fr.o.m. läsåret 1991/92. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.
Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för budgetåret 1991/92 för förskollärarlinjen skall omfatta 3706 platser och för fritidspedagoglinjen 1004 platser, en ökning med 400 resp. 146 jämfört med budgetpropositionen. Flertalet av de tillkommande platserna avses fördelas av UHÄ sedan behoven inom olika kommuner kartlagts liksom tillgången på behöriga sökande (jfr s.39). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub624 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 (v) yrkande 8 delvis. I den senare begärs 1400 nya platser för barn- och ungdomspedagogisk utbildning.
En spridning av förskollärarutbildning och fritidspedagogutbildning till vissa namngivna orter föreslås i motionerna 1990/91:Ub503 (s) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub531 (c) yrkandena 2 och 3 (Trollhättan--Uddevalla), 1990/91:Ub541 (c) yrkande 4 (Skövde), 1990/91:Ub554 (c) yrkandena 1 och 2 (Borås), 1990/91:Ub558 (s) delvis (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub576 (m) delvis (Skövde), 1990/91:Ub591 (v) yrkande 1 (Umeå), 1990/91:Ub596 (s) (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub607 (s) (Helsingborg), 1990/91:Ub608 (s) (Borås), 1990/91:Ub612 (v) yrkande 1 (Luleå), 1990/91:Ub660 (v) (Trollhättan--Uddevalla), 1990/91:Ub661 (v) yrkande 1 (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub676 (m, fp) (Borås), 1990/91:Ub712 (v) (Kalmar), 1990/91:Ub717 (v) yrkande 1 (Uppsala), 1990/91:Ub718 (v) yrkande 1 (Linköping) och 1990/91:Ub720 (v) (Eskilstuna--Västerås).
Utskottet vill erinra om att förskollärarlinje den1 juli 1991 finns inrättad vid 20 högskoleenheter och fritidspedagoglinje vid 17 högskoleenheter. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att iaktta försiktighet beträffande inrättande av förskollärarlinje resp. fritidspedagoglinje vid ytterligare högskoleenheter. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som i betänkande 1989/90:UbU18 (s.13 f.) anförts om utbildningsansvariga högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än högskoleorten.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.
Andra lärarutbildningsfrågor
Frågor om urval till lärarutbildningarna tas upp i motion 1990/91:Ub633 (s) yrkande 2.
Enligt utskottets mening kan det finnas anledning att söka metoder för att förhindra att personer som är direkt olämpliga för visst yrke tas in till utbildning för detta. De nya antagningsreglerna som skall tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 medger i högre grad än tidigare att andra kriterier än betyg används vid urvalet. Detta öppnar möjligheter för försöksverksamhet även inom lärarutbildningarna. Enligt vad utskottet erfarit finns det högskoleenheter som är intresserade av att pröva lämpligheten för yrket som primärt urvalskriterium för lärarutbildning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub633 yrkande 2.
I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 5 begärs att betygen i lärarutbildningen skall återinföras.
Utskottet har i annat sammanhang anfört att erfarenheterna av det nya betygssystemet (Godkänd/Icke godkänd) bör avvaktas, innan förändringar görs. Tidigare under detta riksmöte har utskottet (bet. 1990/91:UbU4 s. 54) beträffande betygssystemet uttalat följande.
Enligt vad utskottet erfarit har problem uppkommit när studerande på ämneslärarlinjen och grundskollärarlinjens fördjupningskurser och studerande på fristående kurser undervisas gemensamt. För de senare kurserna ges tre vitsord (Väl godkänd/Godkänd/Icke godkänd). Som utskottet ser det bör det vara möjligt att här göra ett undantag från systemet Godkänd/Icke godkänd och för sådana lärarkurser medge samma betygssystem som för fristående kurser. Det ankommer på UHÄ att ta initiativ ifrågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub821 yrkande 5.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 10 delvis framhålls att det är nödvändigt att lärarutbildningarna på grundutbildningsnivå bedrivs nära aktuell och relevant forskning samt präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt. Lärarutbildarnas forsknings- och utvecklingsarbete kan förväntas ha betydelse för skolans utveckling, anser motionärerna. Även i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 24 delvis understryks vikten av forskningsanknytning inom sektorn för undervisningsyrken.
Utskottet vill hänvisa till riksdagens behandling av forskningspropositionen vid föregående riksmöte (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) när det gäller forskning inom skolväsendet. Utskottet anförde bl.a. att ett särskilt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, vilket naturligt anknyter till grundutbildningens inriktning och innehåll, är betydelsefullt för utvecklingen av lärarprofessionen. Detta bör, ansåg utskottet, beaktas vid fördelningen av de resurser som står till förfogande för verksamhet inom sektorn för undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Vidare utgick utskottet från att behovet av resurser för detta utvecklingsarbete kommer att beaktas när resurstillskott i nästa forskningsproposition fördelas på olika ändamål.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 och 1990/91:Ub813 yrkande 24, båda delvis.
När det gäller den i motion 1990/91:Ub560 (m) aktualiserade frågan om lärares tjänstebenämningar erinrar utskottet om sitt uttalande våren 1988 i anslutning till beslutet om ny tjänsteorganisation för grundskolan, nämligen att i tjänst varande lärare i grundskolan skall få behålla sina tjänstebenämningar (bet. UbU 1987/88:12). Motionsyrkandet avstyrks.
Planeringsramar och anslag till utbildning för undervisningsyrken
Bortsett från de allmänna utbildningslinjer, beträffande vilka utskottet gjort särskilda uttalanden, har utskottet inte något att erinra mot föreslagna planeringsramar för anslaget till Utbildning för undervisningsyrken.
Regeringen föreslår i miljöpropositionen att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 999 723 000 kr., vilket är 7 340 000 kr. mindre än vad som föreslagits i budgetpropositionen. Avslag på detta förslag yrkas i motionerna 1990/91:Ub80 (m) yrkande 2 och 1990/91:Ub84 (fp) yrkande 4.
Utskottet avstyrker på statsfinansiella grunder i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11 föreslagen ökning av anslaget med 5 milj.kr. för att särskilda medel skall tillhandahållas språkstuderande för en termins vistelse utomlands. Likaledes avstyrker utskottet, med hänvisning till vad som anförts i det föregående, motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6 och 8, båda delvis, om 94 milj.kr. till ökade planeringsramar för vissa utbildningar.
De av utskottet i det föregående föreslagna ökningarna av antalet nybörjarplatser, som redovisas närmare i bilaga, medför att anslaget för budgetåret 1991/92 bör ökas med 19 656 000 kr.
Med hänvisning till vad som anförts dels under anslaget Utbildning för tekniska yrken om vissa planerade besparingar (s.47), dels under förevarande anslag om dimensioneringsökning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2 och 1990/91:Ub84 yrkande 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på proposition 1990/91:90 samt motionerna 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda delvis, och 1990/91:Ub823 yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (999723000 + 4049000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 19656000 [nya platser] =) 1030768000 kr.
6. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken
Religionsvetenskaplig utbildning m.m.
I motionerna 1990/91:Ub506 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub623 (fp) föreslås inrättande av religionsvetenskapliga linjen vid universitetet i Umeå. I båda motionerna framhålls att det inom svenska kyrkan, särskilt i de norra delarna av landet, råder brist på personal med religionsvetenskaplig utbildning. Vidare påtalas i den förstnämnda motionen bristen på behöriga lärare i religionskunskap i skolväsendet. Den begränsade teologiska utbildning som hittills har ägt rum i Umeå genom utlokalisering från Uppsala bör enligt motionärerna ersättas med en permanent utbildning. I samma motion yrkande 2 begärs ett ökat stöd för den i Umeå sedan länge etablerade historiska och beteendevetenskapliga teologiska forskningen samt en fastare samordning av denna med den religionsvetenskapliga utbildningen i övrigt. Den i Umeå nyinrättade arbetsenheten för religionsvetenskaplig utbildning bör vidare (yrkande 3) konsolideras för fortsatt samordning och utveckling av undervisningen och forskningen i Umeå.
I motion 1990/91:Ub609 begärs en fortsatt teologutbildning i Härnösand. Motionärerna anser liksom Härnösands kommun och stiftsstyrelsen i Härnösands stift att baskursen i religionskunskap samt fördjupningsutbildning fortsättningsvis bör anordnas med början hösten 1992 i Härnösand i samarbete med högskolan i Sundsvall--Härnösand.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Religionsvetenskapliga linjen, som hittills endast finns inrättad vid universiteten i Uppsala och Lund, har sedan många år haft svårigheter att rekrytera studerande så att utbildningsplatserna fylls. Bl.a. mot den bakgrunden har universitetet i Uppsala, understött av UHÄ, vid några tillfällen beslutat anordna viss teologisk utbildning i Norrland. Vårterminen 1991 har på detta sätt 20 nybörjarplatser på religionsvetenskapliga linjen lokaliserats till Umeå. Hösten 1987 startade universitetet i Uppsala också en baskurs i religionskunskap med distansundervisning på halvfart och med den muntliga undervisningen förlagd till Härnösand. Även detta skedde inom universitetets planeringsram för religionsvetenskapliga linjen och bidrog till att höja utnyttjandegraden av platserna på linjen. Eftersom det de två senaste åren inte har funnits lika många outnyttjade platser som tidigare, har universitetet inte utlokaliserat några platser till Härnösand innevarande läsår. Höstterminen 1990 startade däremot en baskurs i religionskunskap som uppdragsutbildning i Härnösand med stiftsstyrelsen som beställare.
När det gäller lokalisering av grundutbildning hänvisar utskottet till vad utskottet anförde i denna fråga i sitt betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13). Utbildningsansvarig högskoleenhet har möjlighet att under vissa förutsättningar förlägga en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än högskoleorten. Den religionsvetenskapliga linjeutbildning som nu sker i Umeå liksom den baskurs som 1987 anordnades i Härnösand är exempel på sådan lokalisering beslutad av universitetet i Uppsala inom ramen för dess planeringsram och resurser för religionsvetenskapliga linjen. Varken universitetet i Umeå eller UHÄ förde i sina anslagsframställningar inför den nu pågående treårsperioden fram något förslag om att religionsvetenskapliga linjen skulle inrättas vid universitetet i Umeå och därmed bli oberoende av beslut vid universitetet i Uppsala. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att under den pågående treåriga planeringsperioden för grundläggande högskoleutbildning inrätta religionsvetenskapliga linjen vid ytterligare högskoleenheter. Utskottet vill också peka på att frågan om anordnande av baskurs i religionskunskap i Härnösand kan prövas av högskolan i Sundsvall--Härnösand inom ramen för dess medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
Frågan om fasta forskningsresurser för religionsvetenskaplig forskning aktualiserades inte heller av vare sig universitetet i Umeå eller UHÄ i anslagsframställningarna inför den senaste forskningspropositionen. Den arbetsenhet för religionsvetenskaplig utbildning som nämns i motion 1990/91:Ub506 har inrättats genom beslut av universitetet i Umeå och bör även i fortsättningen finansieras inom ramen för de medel som står till universitetets förfogande för grundutbildning och forskning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub506, 1990/91:Ub609 och 1990/91:Ub623.
Konstnärlig utbildning
Behovet av en konsthögskola i södra Sverige tas upp i motionerna 1990/91:Ub511 (s), 1990/91:Ub547 (c) och 1990/91:Ub725 (fp) yrkande 1. I de två sistnämnda motionerna åberopas ett förslag som universitetet i Lund framförde med hög prioritet i anslagsframställningen inför den nu pågående treårsperioden. Den utredning som låg till grund för förslaget hade remissbehandlats och förslaget tillstyrkts av bl.a. de nuvarande konsthögskolorna. UHÄ tog dock inte upp förslaget i sin anslagsframställning. Motionärerna vill att regeringen skall framlägga förslag till en konsthögskola med anknytning till universitetet i Lund. De anser att Lund och Malmö har goda allmänna förutsättningar för en konsthögskola bl.a. i form av förnämliga konsthallar, konstmuseer och en omfattande och kvalificerad galleriverksamhet samt i form av konstvetenskapliga institutionen och arkivet för dekorativ konst vid universitetet. I motion 1990/91:Ub511 sägs att den konst- och designutbildning för södra Sverige som motionärerna förespråkar inte nödvändigtvis behöver vara en traditionell högskola inom ett universitet. Det finns enligt motionärerna sannolikt andra lösningar, varigenom man skulle kunna vinna en skola med större konstnärlig frihet och mer konstnärligt utvecklingsarbete än vad som är möjligt inom det traditionella utbildningssystemets ram. Motionärerna vill ha en skola ställd under statlig tillsyn och för vilken staten tillsammans med kommuner och landsting i södra Sverige ansvarar ekonomiskt. En framtida högskoleutbildning torde enligt motionärerna kunna byggas på de erfarenheter som redan vunnits genom Forumskolorna.
Utskottet anser att den pågående översynen av den konstnärliga utbildningen i högskolan (dir. 1990:55) bör avvaktas. Översynen omfattar all konstnärlig utbildning som finansieras med medel från anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken och är avsedd som underlag för en samlad utvecklingsplan för högskolans konstnärliga utbildning med förslag om utbildningens mål och inriktning, om utbildningsstrukturen samt om fördelningen av ansvar och resurser. Regeringen avser att ta ställning till förslagen inför den budgetperiod som inleds med budgetåret 1993/94. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub511, 1990/91:Ub547 och 1990/91:Ub725 yrkande 1.
I motion 1990/91:Ub527 (fp) framförs förslag om inrättande av högre kammarmusikalisk utbildning i Umeå. Sådan utbildning, men förlagd till Härnösand, föreslås även i motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 5.
Vid sin behandling av motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte hänvisade utskottet till den då aviserade och nu tillsatta utredningen för översyn av den konstnärliga utbildningen inom högskolan. Den utvecklingsplan som översynen skall utmynna i skall enligt direktiven rymmas inom ramen för de samlade resurser som redan står till förfogande för utbildningen. Översynen skall bl.a. behandla utbildningsstrukturen i stort, nämligen dels förhållandet mellan grundutbildning, påbyggnadsutbildning samt kurser för fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksamma, dels uppdelningen av grundutbildningen på skilda utbildningslinjer och deras omfattning och dimensionering. Utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub527 och 1990/91:Ub628 yrkande 5.
Enligt motion 1990/91:Ub502 (s) behövs en uppräkning av grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö. Resurstilldelningen har enligt motionärerna minskat med 25 % sedan 1984/85, vilket hämmar högskolans utveckling och negativt påverkar musiklivet i regionen.
Utskottet konstaterar att frågan om resursfördelningen inom universitetet i Lund, till vilket musikhögskolan i Malmö hör, avgörs av universitetsstyrelsen. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom riksrevisionsverket ett granskningsprojekt rörande musikhögskolan i Stockholm. I detta projekt ingår även en generell granskning av högre musikutbildning med avseende på prioritering och fördelning mellan musikhögskolor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub502.
Frågan om inrättande av en statligt stödd dockteaterutbildning tas upp i motion 1990/91:Ub648 (fp). Motionärerna har noterat att frågan, som aktualiserades redan på 1970-talet, tagits upp av den särskilda utredaren av dramatiska institutets verksamhet, och att hans förslag nu överlämnats till utredningen angående den konstnärliga utbildningen i högskolan. De begär att riksdagen skall ge regeringen till känna att frågan inte ännu en gång får rinna ut i sanden.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande. De studerande vid Marionetteaterns dockspelarutbildning har genom beslut av regeringen fått rätt till studiemedel under en begränsad period, i avvaktan på att statlig utbildning kommer till stånd. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa den pågående utredningen utan föreslår att riksdagen avslår motionen.
Kulturvård m.m.
Betydelsen av en god kulturvård framhålls i motionerna 1990/91:Ub604 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub629 (m). En god vård av byggnader, bebyggelsestrukturer samt övriga nationella kulturprodukter är angelägen ur såväl ekonomisk och teknisk som social och kulturell synpunkt. De senaste decennierna har en accelererande nedbrytning kunnat iakttas, orsakad av bl.a. luftföroreningar. Motionärerna understryker vikten av kunskaper om äldre byggnadsteknik och materialteknik. Det krävs en kunskapsuppbyggnad i samklang mellan teknikområden och humaniora.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av insatser för att vårda det gemensamma kulturarvet. Flera åtgärder har vidtagits på utbildnings- och forskningsområdet under senare år med detta syfte. En professur i restaureringskonst inrättades vid konsthögskolan i Stockholm år 1986. Året därpå inrättades en ettårig påbyggnadsutbildning i samma ämne, avsedd främst för arkitekter och civilingenjörer. Den bebyggelseantikvariska linjen vid universitetet i Göteborg, som omvandlades från lokal till allmän utbildningslinje år 1986, ger utbildning bl.a. för byggnadsantikvariska, samhällsplanerande och kulturvårdande arbetsuppgifter. Forskningen för kulturmiljövården kommer enligt beslut vid föregående riksmöte att förstärkas med sammanlagt 10 milj.kr. under perioden 1990/91--1992/93, vilket innebär mer än sexdubbling av anslagsnivån sedan 1989/90. Riksdagen har nyligen i skollagens 1 kap. 2 och 9 §§ slagit fast att alla som verkar inom det offentliga skolväsendet skall främja respekt för vår gemensamma miljö. I miljöpropositionen framhålls vikten av miljökunskap i all utbildning. Inom yrkesutbildningen är det önskvärt, anför regeringen, att en direkt knytning mellan de tekniska och naturvetenskapliga miljöperspektiven och yrkesämnena sker (miljöprop. s. 206). Utskottet utgår från att detta får genomslag bl.a. inom byggprogrammet i den nya gymnasieskolan. I detta program avses eleverna bl.a. få möjlighet att välja en hantverksbetonad profilering, vilket enligt utskottets mening kommer att kunna få positiv betydelse från kulturvårdssynpunkt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att de tillkännagivanden som föreslås i motionerna 1990/91:Ub604 yrkande 1 och 1990/91:Ub629 inte är påkallade, varför yrkandena avstyrks.
I motion 1990/91:Ub604 (m) tas särskilt forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet kulturvård upp. Det behövs en tvärvetenskaplig inriktning av ämnet (yrkande 2). Motionärerna framhåller också vikten av resurser för forskarutbildning vid institutionen för kulturvård vid universitetet i Göteborg (yrkande 3). Enligt motionärerna behöver den grundläggande utbildningen på bebyggelseantikvariska linjen och konservatorslinjen samt den museivetenskapliga utbildningen en forskningsöverbyggnad som är tvärvetenskaplig. Man önskar en bred temaorienterad forskarutbildning. Den tvärvetenskapliga ansatsen har enligt motionärerna skapat svårigheter att intressera forskningsråden för att ge anslag till verksamheten, som i stor utsträckning därför finansierats av andra än traditionella forskningsråd, bl.a. Volvo och Göteborgs kommun.
Utskottet hänvisar till vad som nyss anförts om uppbyggnaden av forskningsresurser för kulturmiljövården. Det särskilda anslaget till sådan forskning disponeras av riksantikvarieämbetet. Därutöver disponerar byggforskningsrådet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, forskningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond över anslagsmedel som bl.a. används för forskning med den inriktning som avses i motionen. Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte vidare om en förstärkning av det humanistiska fakultetsanslaget vid de fem universitet som har sådan fakultet, bl.a. universitetet i Göteborg. Denna s.k. särskilda fakultetsresurs, som budgetåret 1991/92 omfattar 1,5 milj.kr. per universitet och påföljande år utökas med 3,5 milj.kr. per universitet, skall användas för koncentrerade förstärkningar för en tid av sex år. De som erhåller denna resurs skall kunna skapa kreativa forskningsmiljöer, så att vetenskapliga resultat av god internationell klass kan åstadkommas. Utöver detta har humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg fr.o.m innevarande budgetår tilldelats 1,5 milj.kr. i förstärkning som ett led i storstadspolitiken. Utskottet har erfarit att universitetet i Göteborg inför budgetåret 1991/92 har tilldelat institutionen för kulturvård vissa medel ur det sålunda utökade anslaget till humanistiska fakulteten. Kulturvård har samtidigt inrättats som ämne för forskarutbildning.
Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3.
En påbyggnadslinje för bebyggelseantikvarisk utbildning bör enligt motion 1990/91:Ub615 (c) yrkande 1 efter hand inrättas.
Utskottet konstaterar att möjlighet finns för universitetet i Göteborg att inom ramen för sitt anslag till lokala och individuella linjer samt fristående kurser inrätta en sådan påbyggnadsutbildning, om man bedömer att behov föreligger och att resurser finns. Liksom bebyggelseantikvariska linjen först kom till som en lokal linje är det naturligt att en eventuell påbyggnadsutbildning kommer till stånd i samma ordning. Det ankommer i så fall på universitetet i Göteborg att besluta i frågan. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub615 yrkande 1.
Journalistutbildning
Stark kritik mot högskolans journalistutbildning framförs i motion 1990/91:Ub574 (m). Motionären anser att de svenska etermediernas nyhetsförmedling är undermålig och ger en snedvriden bild av verkligheten. Journalistutbildningen måste förbättras genom stöd till nya fristående alternativ, som i större utsträckning bygger på en kombination av akademisk universitetsutbildning och mer specialiserad journalistutbildning. I förlängningen av en sådan utveckling bör journalisthögskolan läggas ner.
Utskottet erinrar om att journalistutbildningen reformerades så sent som 1989. Den nya journalistlinjen har två varianter, en om 40 poäng för studerande med tidigare högskoleutbildning och en om 120 poäng. En kombination av akademisk universitetsutbildning och specialiserad journalistutbildning finns alltså numera som en reguljär utbildningsväg. De lokala högskolemyndigheterna har ansvar för att utbildningen håller god kvalitet. UHÄ har i uppdrag att utvärdera högskolans verksamhet. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub574.
Museiutbildning
Behovet av fortbildning och vidareutbildning inom museiområdet påtalas i motion 1990/91:Ub644 (m). Motionären anser att regeringen borde ha ställt sig bakom UHÄs förslag till fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän och anser att ansvarsmuseernas invändningar, som åberopas i propositionen, inte är hållbara.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra följande.
UHÄ redovisade i februari 1989 resultatet av ett regeringsuppdrag om samordnad fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän. UHÄ föreslog en försöksverksamhet vid universitetet i Umeå under en treårsperiod med start budgetåret 1990/91. Verksamheten skulle enligt förslaget omfatta minst sex kurser årligen i internatform med 1--2 veckors intensivutbildning med ca 15 deltagare i varje kurs. Högskolan skulle förutom för utbildning stå för resor, kost och logi. Kostnaderna beräknades för budgetåret 1990/91 till 800 000 kr. Regeringen beredde ansvarsmuseerna tillfälle att yttra sig över förslaget. I budgetpropositionen konstaterar regeringen att ansvarsmuseerna haft invändningar bl.a. mot lokaliseringen till Umeå. Regeringen drar slutsatsen att det inte är lämpligt att genomföra verksamheten i den föreslagna formen.
Utskottet anser att stort avseende måste fästas vid ansvarsmuseernas bedömning när det gäller en fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet avsedd för museisektorn och som dessutom medför betydande kostnader inom högskolan. Motionsyrkandet avstyrks.
Planeringsramar och anslag till utbildning för kultur- och informationsyrken
Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen.
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för kultur- och informationsyrken till 334 468 000 kr.
I motion 1990/91:Ub615 (c) yrkande 2 föreslås att 2 milj.kr. skall anslås till bebyggelseantikvariska linjen vid universitetet i Göteborg.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående (s. 59) anförts om de lokala högskolemyndigheternas ansvar för fördelningen av tillgängliga medel mellan olika utbildningar. Yrkandet avstyrks.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet, som i övrigt inte har något att invända mot regeringens förslag, att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (334468000 + 1364000 [återföring av besparing i budgetprop.] =) 335832000kr.
7. D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Planeringsramar och anslagsbelopp
I budgetpropositionen föreslås under detta anslag planeringsramar omfattande sammanlagt 39 935 årsstudieplatser och ett anslagsbelopp på 739826000kr. Jämfört med innevarande budgetår innebär förslaget att vissa medel överförs till anslagen D 5. Utbildning för tekniska yrken resp. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken för att finansiera inrättandet av ytterligare platser i försöksverksamheten med tvåårig ingenjörsutbildning resp. utbyggnaden av informationslinjen som allmän utbildningslinje. Planeringsramarna under detta anslag förändras i konsekvens härmed. Vidare beräknas medel och årsstudieplatser för den fortsatta utbyggnaden av vissa lokala linjer för teknisk utbildning vid högskolorna i Bergslagen. Detta sker genom omfördelning inom ramen för förevarande anslag, varigenom anslagsposterna Till UHÄs disposition och Till regeringens disposition minskas med sammanlagt 4,7 milj.kr.
I tillväxtpropositionen föreslås att detta anslag under budgetåren 1991/92--1993/94 tillförs medel svarande mot ytterligare sammanlagt ca 1 050 årsstudieplatser, fördelade med en tredjedel på vardera av de tre budgetåren.
I miljöpropositionen föreslås att anslaget tillförs 9070000kr. för att finansiera dessa 350 ytterligare årsstudieplatser budgetåret 1991/92 och att planeringsramarna utökas med dessa platser. Därutöver föreslås att 4 milj.kr. under detta anslag skall ställas till UHÄs förfogande för stöd- och stimulansåtgärder för att integrera miljöstoffet i den ordinarie utbildningen. Denna insats föreslås finansieras dels genom att 2milj.kr. överförs från anslaget D 5, dels genom att 2 milj.kr. omfördelas inom ramen för förevarande anslag. Vidare föreslås att 1 120 000 kr. överförs från anslagsposten till universitetet i Umeå under detta anslag till anslaget D 5 för att finansiera ytterligare platser på miljö- och hälsoskyddslinjen. Dessutom föreslås att 4 230 000 kr. överförs från detta anslag till anslaget D 5 för att finansiera kompletteringsutbildning i miljö- och hälsoskydd. Inga förändringar av planeringsramarna under detta anslag föreslås med anledning av dessa överföringar, som således har karaktär av besparingar. I miljöpropositionen beräknas anslaget till 745 546 000 kr.
I kompletteringspropositionen föreslås att de tidigare föreslagna planeringsramarna under detta anslag ökas med 4 700 årsstudieplatser, fördelade mellan samtliga statliga högskoleenheter, och att under anslaget anvisas 144750000 kr. utöver vad som föreslagits i miljöpropositionen.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1990/91:Ub575 yrkande 5 att riksdagen till detta anslag anvisar 390 milj.kr. utöver regeringens förslag i budgetpropositionen. I motion 1990/91:Ub824 (m) föreslås att 90 milj.kr. överförs till detta anslag från anslaget B 6. Fortbildning (yrkande 30) och 300 milj.kr. från anslaget B 18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna (yrkande 31), varigenom detta anslag föreslås uppgå till 1129826000kr. (yrkande 34). I yrkande 32 i samma motion föreslås att 40 milj.kr. av medlen skall disponeras för en ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i grundskolan. Enligt motion 1990/91:Ub560 yrkande 6 bör alla lärare få erbjudande om att delta i en sammanhållen ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiod. Med hänvisning till detta påtalas i motion 1990/91:Jo105 (m) yrkande 33 behovet av fördjupade ämneskunskaper i biologi, kemi och fysik. I övrigt bör den föreslagna utökningen av detta anslag användas för ett ökat antal utbildningsplatser på fristående kurser samt en allmän kvalitetsförstärkning av dessa (motion 1990/91:Ub824 yrkande 33). Med anledning av kompletteringspropositionen konstateras i motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 7 att den av regeringen föreslagna ökningen inte räcker för att tillföra arbetsmarknaden välutbildad arbetskraft i tillräcklig omfattning liksom inte heller för att skapa den bas som krävs för rekrytering till forskarutbildning.
Centerpartiet föreslår, med hänvisning till behovet av kompetensutveckling inom näringslivet, i motionerna 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33 samt 1990/91:Ub76 yrkande 11 att riksdagen under detta anslag anvisar 55 milj.kr. utöver regeringens förslag i budget- resp. tillväxtpropositionen.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub693 yrkande 12 att riksdagen under detta anslag anvisar 85 milj.kr. för inrättande av fristående kurser utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Miljöpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub813 yrkande 25 att riksdagen under detta anslag anvisar 10 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Förslag om ytterligare medel under detta anslag för att kompensera överföringarna till anslaget D 5 för finansiering av tvåårig ingenjörsutbildning framförs i ett antal motioner. Motionerna 1990/91:Ub47 (s) och 1990/91:Ub705 (s) gäller högskolan i Eskilstuna--Västerås, motionerna 1990/91:Ub46 (s) och 1990/91:Ub619 (s) högskolan i Falun--Borlänge, motion 1990/91:Ub74 (c) yrkande 1 högskolan i Gävle--Sandviken, motionerna 1990/91:Ub50 (s) yrkande 1, 1990/91:Ub58 (m, c) yrkande 1, 1990/91:Ub59 (fp) yrkande 4, 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 4 och 1990/91:Ub653 (fp) högskolan i Jönköping (gäller även överföringen avseende informationslinjen), motionerna 1990/91:Ub531 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub564 (s) yrkande 2 högskolan i Trollhättan--Uddevalla och motion 1990/91:Ub654 (s) universitetet i Umeå. I sistnämnda motion påtalas att resurser för den nuvarande lokala energilinjen inte bör dras in fr.o.m. budgetåret 1992/93.
I övrigt föreslås i motionerna förstärkningar för enskilda högskoleenheter enligt följande. I motion 1990/91:Ub581 (c) föreslås 25 milj.kr. utöver regeringens förslag att fördelas till mindre och medelstora högskolor. I motionerna 1990/91:Ub42 (c) och 1990/91:Ub582 (c) föreslås förstärkning till högskoleutbildningen på Gotland. I motion 1990/91:Ub61 (s) yrkande 1 påtalas behovet av ökade medel under detta anslag till högskolan i Eskilstuna--Västerås. Högskolan i Gävle--Sandviken bör enligt motion 1990/91:Ub656 (s) yrkande 1 tillföras ytterligare medel för att möta utbildningsbehoven framför allt i Hälsingland och för att kunna nå ut med riksunik utbildning genom distansundervisning. Behovet av ökade utbildningsinsatser vid universitetet i Linköping framhålls i motion 1990/91:Ub68 (s). I motion 1990/91:Ub716 (m) föreslås ett tillskott av 18 milj.kr. till högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona--Ronneby inom ramen för den av moderata samlingspartiet föreslagna totala ökningen av detta anslag med 390 milj.kr. I motionerna 1990/91:Ub51 (c) yrkande 5 och 1990/91:Ub86 (c) begärs utökning av detta anslag till högskolan i Kalmar för att möjliggöra utökat platsantal på den lokala linjen för miljö- och naturresursplanering. I motion 1990/91:Ub602 (c) begärs en ökning för högskolan i Karlskrona--Ronneby med 1 051 000 kr. Motionerna 1990/91:Ub69 (fp) och 1990/91:Ub70 (s) påtalar att högskolan i Kristianstad ej fått del av ökningsförslagen i tillväxtpropositionen och pläderar för utbildningsmässiga satsningar i östra Skåne. I motion 1990/91:Ub73 (c) yrkande 2 begärs ytterligare 430 000 kr. till högskolan i Växjö under detta anslag. Enligt motion 1990/91:Ub65 (s) behövs bl.a. förstärkningar av detta anslag för Chalmers tekniska högskola och de nya mindre högskolorna i Västsverige. I motion 1990/91:Ub43 (c) yrkande 2 begärs ytterligare 1 milj.kr. vardera under detta anslag till högskolorna i Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad. I motionerna 1990/91:Ub43 (c) yrkande 3 och 1990/91:Ub48 (c) yrkande 3 begärs ytterligare 0,5 milj.kr. till högskolan i Borås för uppbyggnad av en biblioteksfunktion resp. för fristående kurser. För fortbildning och vidareutbildning begärs ytterligare medel under detta anslag till högskolan i Karlstad i motionerna 1990/91:Ub52 (c) yrkande 1, 1990/91:Ub545 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub631 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub684 (s) yrkande 1. Vikten av såväl lokala linjer som fristående kurser framhålls i ett antal motioner om förstärkningar till högskolan i Skövde, nämligen 1990/91:Ub41 (m), 1990/91:Ub64 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub503 (s) yrkande 5, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub576 (m) och 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub40 (s) föreslås att högskolan i Trollhättan--Uddevalla skall få del av satsningarna i tillväxtpropositionen, bl.a. under detta anslag. Enligt motionerna 1990/91:Ub659 (fp) och 1990/91:Ub689 (s) bör universitetet i Umeå tilldelas ytterligare medel under detta anslag för att möjliggöra fortsatt utbildning i ryska, en verksamhet som startat vårterminen 1990 med donationsmedel från Umeå kommun inom ramen för en vänortssatsning. Med hänvisning till att de särskilda medlen ur Norrbottenssatsningen, som högskolan i Luleå efter beslut av regeringen har kunnat disponera sedan budgetåret 1988/89, tar slut under 1991/92 begärs i motionerna 1990/91:Ub641 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub811 (s) yrkande 2 en ökning av medlen under detta anslag till högskolan i Luleå.
De i miljöpropositionen föreslagna omfördelningarna mellan och inom anslag för att finansiera utökad utbildning i miljö- och hälsoskydd och stöd- och stimulansåtgärder för att integrera miljöstoffet i den ordinarie utbildningen avvisas i motionerna 1990/91:Ub89 (c) yrkandena 2, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Ub90 (v) yrkande 1.
I motion 1990/91:Ub81 (s) bejakas att finansieringen av det utökade platsantalet på miljö- och hälsoskyddslinjen budgetåret 1991/92 sker i form av en omfördelning inom ramen för anslagen till universitetet i Umeå, dock om möjligt utan att detta drabbar LIF-anslaget. För att långsiktigt säkra utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer och vidareutveckla distansundervisningen bör dock enligt motionären ytterligare medel tillföras i kommande budgetar. Enligt motion 1990/91:Ub83 (fp) bör finansering av den föreslagna utökningen av miljö- och hälsoskyddsutbildningen ske utan att det drabbar utbildningen vid universitetet i Umeå.
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels föreslagit att ytterligare 3685 årsstudieplatser till en kostnad av 103 180 000 kr. skall tillkomma budgetåret 1991/92. Dessa har fördelats mellan samtliga statliga högskoleenheter utom Karolinska institutet. Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av 1 787 000 kr. från detta anslag till anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och under detta anslag, att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 och med avslag på motion 1990/91:Ub191 yrkande 7 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (745546000 + 3127000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 2000000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i miljöprop.] -- 1787000 [juristutb. i Göteborg] + 103180000 [nya platser] =) 857416000kr.
Utskottet förordar vidare att de av regeringen i miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 utökas med 3685 årsstudieplatser och att regeringen bemyndigas att ändra planeringsramen för universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen avseende juristlinjen.
Vissa övriga utbildningsfrågor
I motion 1990/91:Ub534 (fp) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna att utbildning i arkivkunskap bör inrättas vid högskolan i Borås.
Liksom föredragande statsrådet (budgetpropositionen s. 167) anser utskottet att det bör ankomma på högskolan i Borås att avgöra om högskolan inom ramen för sitt LIF-anslag skall anordna utbildning i arkivkunskap. Utskottet avstyrker motionen.
Förslag om utbildning i aktiv terapi bör begäras hos regeringen enligt motion 1990/91:Ub548 (mp). Motionärerna hänvisar till en treårig försöksverksamhet som pågår inom Sigtuna/Upplands Väsby psykiatriska sektor, där olika utövare av konstnärliga terapiformer bildar ett team. Utbildning av detta slag bör, anförs det i motionen, bedrivas i högskolemässiga former.
Utskottet anser inte att det finns underlag för något ställningstagande från riksdagens sida till behovet av sådan utbildning, varför riksdagen bör avslå yrkandet.
En utbildning i hantverkskunskap på eftergymnasial nivå bör enligt motionerna 1990/91:Ub318 (c, fp) och 1990/91:Ub678 (s) komma till stånd vid Citadellet i Landskrona i samarbete med universitetet i Lund, enligt den förstnämnda motionen som försöksverksamhet.
Liksom vid sin behandling av motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte (1989/90:UbU24 s. 6) hänvisar utskottet till möjligheterna för högskoleenheterna att själva inrätta lokala linjer och fristående kurser inom ramen för anvisade medel under detta anslag. Yrkandena avstyrks.
I motion 1990/91:Ub642 (c) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om kulturmiljövårdsutbildning vid högskolan i Karlstad. Sådan finns enligt motionärerna för närvarande endast vid universitetet i Stockholm. I motion 1990/91:Ub643 (m) föreslås att högskolan i Karlstad skall ges i uppdrag att närmare utreda behov, inriktning och utbildningens uppläggning för en lokal utbildningslinje för natur- och kulturvetare.
Enligt utskottets mening kan utbildning i kulturmiljövård anordnas vid högskolan i Karlstad såsom fristående kurs på samma sätt som nu sker vid universitetet i Stockholm. Det finns inte anledning för riksdagen att göra uttalanden om vilka fristående kurser och lokala linjer som skall anordnas vid en viss högskoleenhet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Enligt motion 1990/91:Ub583 (s) finns i Gävle en samlad kompetens som gör det lämpligt att en framtida mäklarutbildning placeras vid högskolan i Gävle--Sandviken. Utbildningen av fastighetsmäklare behandlas i en utredning inom justitiedepartementet. I avvaktan på eventuella förändringar i kravet på mäklarutbildning bör man enligt motionärerna inrikta sig på en frivillig utbildning på högskolenivå.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i denna fråga, innan den åberopade utredningen inom justitiedepartementet har slutförts. Yrkandet avstyrks.
Behovet av en linje för rehabiliteringsingenjörer tas upp i motion 1990/91:Ub681 (s). Motionärerna hänvisar till ett förslag om en påbyggnadslinje om 40 poäng, byggande på tekniska 80-poängslinjer, som utarbetats i samarbete med högskolan i Falun--Borlänge. Linjen bör enligt motionärerna anordnas som försöksverksamhet budgetåret 1991/92 och fr.o.m. hösten 1992 inordnas i högskolans kursprogram.
Utskottet har inhämtat att regeringen genom beslut den 18 april 1991 har anslagit 1 milj.kr. till försöksverksamhet av detta slag. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen att nu göra det tillkännagivande som begärs i motionen, varför yrkandet avstyrks.
I motion 1990/91:Ub522 (s) föreslås att ett nytt ämne skuldsaneringsrätt skall inrättas inom högskolan och att UHÄ skall ges i uppdrag att närmare utarbeta vilka moment som bör ingå i ämnet.
Utskottet erinrar om att riksdagen inte fattar beslut om att inrätta ämnen inom den grundläggande högskoleutbildningen. Yrkandet avstyrks.
Ett sommaruniversitet på Höga Kusten skulle enligt motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 8 skapa möjligheter att varva rekreation och studier.
Utskottet erinrar om att riksdagen inte tar ställning till var högskoleenheterna skall förlägga undervisningen på de allmänna linjer och påbyggnadslinjer de har ansvar för eller på lokala linjer eller fristående kurser. Riksdagen bör därför avslå yrkandet.
8. Övriga frågor
Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU11 (s. 25) tillstyrkt regeringens förslag till anslagsbelopp under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. (anslaget D 4). Under detta anslag beräknas bl.a. medel till rådet för grundutbildning inom UHÄ, för vilket i budgetpropositionen beräknats 6 823 000 kr. Utskottet har sedermera erfarit att grundutbildningsrådets verksamhet rönt stort intresse bland högskoleenheterna och att de inkomna ansökningarna om bidrag till projekt för utveckling av grundutbildningen sammanlagt uppgår till belopp som vida överstiger vad de hittills anvisade medlen räcker för. Utskottet anser det befogat att grundutbildningsrådets resursram ökas med 5 milj.kr. budgetåret 1991/92 och föreslår att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut, till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (78697000 + 5000000=) 83697000kr.
I motion 1990/91:Ub90 (v) föreslås att universitetet i Umeå skall ges i uppdrag att utarbeta förslag i syfte att öppna nya studievägar för arbete inom miljösektorn (yrkande 2) och att 1 milj.kr. skall anvisas för denna utredning (yrkande 3).
Utskottet hänvisar till den utredning som UHÄ redovisade förra året (Utbildningar inom miljöområdet -- nuvarande utbildningar, framtida behov, UHÄ-rapport 1990:6) och till vad som i miljöpropositionen (s.210 f.) anförts om miljöinriktningar inom matematisk-naturvetenskapliga linjen. Införande av särskilda inriktningar inom allmänna utbildningslinjer liksom anordnandet av fristående kurser ligger inom berörda högskolemyndigheters beslutsområde, varför det föreslagna uppdraget till universitetet i Umeå enligt utskottets mening inte behövs. Yrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen
1. beträffande dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 2, 1990/91:Ub77 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkandena 10, 11 och 12, samtliga delvis, med anledning av proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub543, 1990/91:Ub696 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub722 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 1, 1990/91:Ub89 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkande 4, 1990/91:Ub693 yrkandena 6, 8 och 9, samtliga delvis, och 1990/91:Ub696 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande ytterligare ökning av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1992/93 att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 4 och 1990/91:Ub813 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande högskolans dimensionering för planeringsperioden 1993/94--1995/96 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande ökningarnas fördelning mellan regioner och orter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 6, med anledning av propositionerna 1990/91:87 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub49, 1990/91:Ub51 yrkande 1, 1990/91:Ub53, 1990/91:Ub54, 1990/91:Ub60, 1990/91:Ub75, 1990/91:Ub76 yrkande 3, 1990/91:Ub79, 1990/91:Ub319, 1990/91:Ub531 yrkande 6, 1990/91:Ub533 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 1, 1990/91:Ub595, 1990/91:Ub649 yrkande 1, 1990/91:Ub677 yrkande 1, 1990/91:Ub719 yrkande 1 och 1990/91:Ub727 samt med avslag på motion 1990/91:Ub197 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande utbyggnad av högskoleutbildning i Stockholms län att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub719 yrkande 4 och 1990/91:Ub826 yrkande 2,
6. beträffande ytterligare resurser för lokaler och utrustning att riksdagen dels med bifall till proposition 1990/91:150 under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående motsvarande resursbehov för de följande åren,
D 5. Utbildning för tekniska yrken
7. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkandena 7, 8 delvis och 9, 1990/91:Ub504, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub569, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 27 och 1990/91:Ub813 yrkande 18 fastställer planeringsram i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:90, res. 1 (c)
8. beträffande övriga frågor rörande miljö- och hälsoskyddsutbildningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub636 och 1990/91:Ub813 yrkandena 20 och 21,
9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 4 och 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis, res. 2 (fp) res. 3 (mp)
10. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub52 yrkande 2, 1990/91:Ub599 och 1990/91:Ub631 yrkande 3,
11. beträffande planeringsramar för civilingenjörsutbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub44 och 1990/91:Ub587 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:90,
12. beträffande dimensionering av ingenjörsutbildning att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:Ub43 yrkande 1, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub50 yrkande 2, 1990/91:Ub58 yrkande 2, 1990/91:Ub59 yrkande 3, 1990/91:Ub61 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub601, 1990/91:Ub649 yrkande 2, 1990/91:Ub652 yrkande 2 och 1990/91:Ub663 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub48 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub51 yrkande 2, 1990/91:Ub59 yrkande 2, 1990/91:Ub64 yrkande 1, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub71, 1990/91:Ub74 yrkande 2, 1990/91:Ub531 yrkande 4, 1990/91:Ub580 yrkande 1 och 2 delvis, 1990/91:Ub614, 1990/91:Ub652 yrkande 1, 1990/91:Ub682 och 1990/91:Ub699 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande särskilda resurser för flygingenjörsutbildningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub817 yrkande 3,
14. beträffande utbildning i polymerteknik i Kristianstad att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub725 yrkande 2,
15. beträffande planeringsramar för matematisk- naturvetenskapliga linjen
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:90,
16. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub638 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2, 1990/91:Ub89 yrkande 8 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, samtliga delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1480014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader, res. 4 (fp) - villk. 2 res. 5 (c) - villk. 1
18. beträffande pris- och löneomräkning av högskoleanslagen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande arkitektutbildning i Norrland att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub507, 1990/91:Ub584 och 1990/91:Ub613,
20. beträffande förlängning av textila utbildningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub588,
21. beträffande lokalisering av YTH-utbildningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub72 yrkande 1,
22. beträffande utbildningsplanefrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub628 yrkande 4, 1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub805,
D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 16 och 1990/91:Ub813 yrkande 19, res. 6 (m) res. 7 (mp)
24. beträffande dimensionering och lokalisering av ekonomlinjen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub59 yrkande 1, 1990/91:Ub503 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 3, 1990/91:Ub651, 1990/91:Ub671 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 28 och 1990/91:Ub699 yrkande 1,
25. beträffande högskolelinje anpassad för detaljhandeln att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub697,
26. beträffande juristutbildning vid universitetet i Umeå att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub539, 1989/90:Ub599 och 1989/90:Ub825 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande inrättande av juristlinjen 180 poäng vid universitetet i Göteborg att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub706 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub530, 1990/91:Ub667, 1990/91:Ub709 yrkande 1 och 1990/91:Ub722 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. beträffande utökning av psykologlinjen vid universitetet i Umeå samt inrättande vid universitetet i Linköping att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub196, 1990/91:Ub664 och 1990/91:Ub693 yrkande 11, båda delvis,
29. beträffande systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub503 yrkande 4, 1990/91:Ub541 yrkande 2, 1990/91:Ub576 delvis och 1990/91:Ub671 yrkande 4,
30. beträffande förlängning av turismlinjen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub592,
31. beträffande utbildning av guider att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub692, res. 8 (fp)
32. beträffande yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub521,
33. beträffande planeringsramar för juristlinjen, psykologlinjen och sociala linjen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 11 delvis fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
34. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
35. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub706 yrkande 2 och 1990/91:Ub709 yrkande 2, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub646, 1990/91:Ub670 och 1990/91:Ub693 yrkande 14 till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 575314000kr.,
D 7. Utbildning för vårdyrken och D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
36. beträffande tandhygienistlinjen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100, med anledning av motionerna 1990/91:Ub621 och 1990/91:Ub673 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub698 yrkande 2 och 1990/91:Ub707 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng,
37. beträffande tandteknikerlinjen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av motion 1990/91:Ub673 yrkande 1 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen, om 120 poäng,
38. beträffande möjligheter för baltiska studenter att studera odontologi i Sverige att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. beträffande tandläkarlinjens uppläggning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub630 yrkande 1,
40. beträffande översyn av de medellånga vårdutbildningarna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub568 yrkande 2, 1990/91:Ub645 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub657, 1990/91:Ub696 yrkande 29, 1990/91:Ub698 yrkande 1, 1990/91:Ub711, 1990/91:Ub813 yrkande 17 delvis och 1990/91:Ub816 yrkandena 1, 4, 5, 6, 7, 8 och 9,
41. beträffande huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 19 och 1990/91:Ub816 yrkandena 12 och 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 2, 1990/91:Ub567, 1990/91:Ub589, 1990/91:Ub679 och 1990/91:Ub813 yrkande 17 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. beträffande inrättande av sjukgymnastutbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub524 och 1990/91:Ub568 yrkande 1,
43. beträffande logopedlinjens längd att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bemyndigar regeringen att förlänga logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng,
44. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub586, 1990/91:Ub622 och 1990/91:Ub806,
45. beträffande friskvårdspedagogisk linje att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708, res. 9 (mp)
46. beträffande miljöinriktad utbildningslinje vid Karolinska institutet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub626,
47. beträffande stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 28, res. 10 (mp)
48. beträffande planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub192, 1990/91:Ub518, 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat, res. 11 (v)
49. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub193, 1990/91:Ub585 och 1990/91:Ub597 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
50. beträffande medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 21, res. 12 (v)
51. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub80 yrkande 1, med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub84 yrkande 3, 1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis samt med avslag på proposition 1990/91:90 och motion 1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 545575000 kr.,
52. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 samt motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 256000000kr., res. 13 (v) - villk. 11
D 8. Utbildning för undervisningsyrken
53. beträffande inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub560 yrkandena 1, 2, 4 och 5, res. 14 (m, fp)
54. beträffande bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub555 yrkande 2, 1990/91:Ub560 yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17, res. 15 (m, fp)
55. beträffande genomgång av grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1--7 i två etapper att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub555 yrkande 1,
56. beträffande viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna 1--7 att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 32, res. 16 (c, v)
57. beträffande förlängning av grundskollärarlinjen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,
58. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100, res. 17 (v)
59. beträffande visst bemyndigande att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 31 bemyndigar regeringen att ändra planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl som angetts i proposition 1990/91:100,
60. beträffande ökad spridning av grundskollärarutbildning, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub73 yrkande 1, 1990/91:Ub259 yrkande 3, 1990/91:Ub503 yrkande 2, 1990/91:Ub513, 1990/91:Ub541 yrkande 3, 1990/91:Ub552, 1990/91:Ub558 delvis, 1990/91:Ub561, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub577 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub579 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub591 yrkande 2, 1990/91:Ub612 yrkande 2, 1990/91:Ub661 yrkande 2, 1990/91:Ub671 yrkande 2, 1990/91:Ub717 yrkande 2 och 1990/91:Ub718 yrkande 2,
61. beträffande översyn av bestämmelserna för lektorsutbildning inom ämneslärarlinjen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub556,
62. beträffande obesatta platser inom grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub555 yrkande 3,
63. beträffande ökad utbildning av hushållslärare att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub512,
64. beträffande ökad utbildning av lärare i barnkunskap m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub700,
65. beträffande elevplatser för handikappidrott att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub728,
66. beträffande en reformerad vårdlärarutbildning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub536, 1990/91:Ub544, 1990/91:Ub625 och 1990/91:Ub816 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
67. beträffande utbildning inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub529, res. 18 (m)
68. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildning, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub605, 1990/91:Ub624 yrkande 2, 1990/91:Ub693 yrkande 7 och 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis, res. 19 (v)
69. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub624 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkande 8 (delvis) fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100, res. 20 (v)
70. beträffande ökad spridning av förskollärarutbildning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub503 yrkande 3, 1990/91:Ub531 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub541 yrkande 4, 1990/91:Ub554 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub558 delvis, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub591 yrkande 1, 1990/91:Ub596, 1990/91:Ub607, 1990/91:Ub608, 1990/91:Ub612 yrkande 1, 1990/91:Ub660, 1990/91:Ub661 yrkande 1, 1990/91:Ub671 yrkande 3, 1990/91:Ub676, 1990/91:Ub712, 1990/91:Ub717 yrkande 1, 1990/91:Ub718 yrkande 1 och 1990/91:Ub720,
71. beträffande urval till lärarutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub633 yrkande 2,
72. beträffande betyg i lärarutbildningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 5, res. 21 (m, fp)
73. beträffande ansvaret för viss forskning på skolområdet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 24 delvis,
74. beträffande lärares tjänstebenämningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub560 yrkande 9, res. 22 (m)
75. beträffande planeringsramar i övrigt att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2 och 1990/91:Ub84 yrkande 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på proposition 1990/91:90 samt motionerna 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda delvis, och 1990/91:Ub823 yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1030768000 kr., res. 23 (fp) res. 24 (v) - villk. 17 och 20
D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken
77. beträffande religionsvetenskaplig utbildning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub506, 1990/91:Ub609 och 1990/91:Ub623,
78. beträffande konsthögskola i södra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub511, 1990/91:Ub547 och 1990/91:Ub725 yrkande 1,
79. beträffande kammarmusikalisk utbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub527 och 1990/91:Ub628 yrkande 5,
80. beträffande grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub502,
81. beträffande dockteaterutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub648,
82. beträffande betydelsen av en god kulturvård att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub604 yrkande 1 och 1990/91:Ub629,
83. beträffande forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet kulturvård att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3, res. 25 (m)
84. beträffande påbyggnadslinje på bebyggelseantikvarisk linje att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub615 yrkande 1,
85. beträffande högskolans journalistutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub574,
86. beträffande fortbildning och vidareutbildning inom museiområdet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub644,
87. beträffande planeringsramar att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
88. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och informationsyrken att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub615 yrkande 2 till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 335832000kr. res. 26 (c)
D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 och 1990/91:Jo105 yrkande 33 samt med avslag på motion 1990/91:Ub191 yrkande 7 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 859203000 kr., res. 27 (m) res. 28 (c)
90. beträffande planeringsramar att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat, res. 29 (m) - villk. 27 res. 30 (c) - villk. 28
91. beträffande utbildning i arkivkunskap att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub534,
92. beträffande utbildning i aktiv terapi att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub548, res. 31 (mp)
93. beträffande utbildning i hantverkskunskap att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub318 och 1990/91:Ub678,
94. beträffande kulturmiljövårdsutbildning och lokal utbildningslinje för natur- och kulturvetare att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub642 och 1990/91:Ub643,
95. beträffande mäklarutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub583,
96. beträffande linje för rehabiliteringsingenjörer att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub681,
97. beträffande ämnet skuldsaneringsrätt att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub522,
98. beträffande sommaruniversitet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub628 yrkande 8,
Övriga frågor
99. beträffande medel till högskolans grundutbildningsråd att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut, till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 83697000kr.,
100. beträffande ett uppdrag till universitetet i Umeå att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub90 yrkandena 2 och 3.
Stockholm den 14 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Olavi Viitanen (s).
Reservationer
1. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen (mom.7)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Vad gäller lokalisering" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av miljö- och hälsoskyddslinjen i ett nationellt perspektiv är otillräckligt. Utöver den utökning om 28 nybörjarplatser som föreslås i miljöpropositionen föreslår utskottet således en utökning med ytterligare 30 nybörjarplatser under budgetåret 1990/91 och därefter ytterligare 30 nybörjarplatser under budgetåret 1992/93.
Den av utskottet förordade utökningen för budgetåren 1991/92 resp. 1992/93 skall enligt utskottets mening förläggas till högskolan i Karlskrona--Ronneby. Därigenom uppnås en eftersträvansvärd fördelning av utbildningen på miljöområdet i landet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89 yrkandena 7 och 8 delvis, med anledning av proposition 1990/91:90 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub504 yrkande 2, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande 2 och 1990/91:Ub813 yrkande 18 fastställer de planeringsramar för budgetåret 1991/92 som förordats av utskottet.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planeringsramar för budgetåret 1992/93.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89 yrkandena 7 och 8 delvis, med anledning av proposition 1990/91:90 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub504, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub569, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 27 och 1990/91:Ub813 yrkande 18 dels fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats av utskottet, dels med bifall till motion 1990/91:Ub89 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planeringsramar för budgetåret 1992/93,
2. Miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. (mom.9)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Sammanfattningsvis anser" och slutar med "och 2 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att det utöver de åtgärder som föreslagits i propositionen krävs särskilda målinriktade resurser för att ge bättre utrymme för miljöfrågorna. Utskottet anser således att 4 milj.kr. bör anvisas under rubricerade anslag för nya miljöinslag i utbildningen i första hand vid de tekniska högskolorna. Medlen skall disponeras och fördelas av UHÄ till högskoleenheterna, som har att redovisa användningen i verksamhetsberättelserna i enlighet med vad som anges i motion 1990/91:Ub88.
Vad utskottet anfört om resurser till nya miljöinslag vid de tekniska högskolorna bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis samt med avslag på motion 1990/91:Ub67 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis samt med avslag på motion 1990/91:Ub67 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resurser till nya miljöinslag vid de tekniska högskolorna,
3. Miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. (mom.9)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 2 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att det utöver de åtgärder som förslagits i propositionen krävs ett särskilt uttalande från riksdagen att ett av de allmänna målen för all civilingenjörsutbildning skall vara att utbildningen syftar till att ge de studerande ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv.
Vad utskottet anfört om ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv i all civilingenjörsutbildning bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt med avslag på motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt med avslag på motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv i all civilingenjörsutbildning,
4. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken (mom.17)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Slutligen har" och på s. 49 slutar med "av dimensioneringsökningar" bort ha följande lydelse:
Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan tagit ställning till ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits resurstillskott för olika ändamål. Utskottet har därvid tillstyrkt att 4 milj.kr. skall anvisas för nya miljöinslag i utbildningen i första hand vid de tekniska högskolorna.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår således utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub88 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub89 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkande 8 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (1452587000 + 5727000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 9160000 [nya platser] + 4000000 [miljöinslag] =) 1484014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av dimensioneringsökningar.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub88 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub89 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkande 8 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1484014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader,
5. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken (mom.17)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Slutligen har" och på s. 49 slutar med "av dimensioneringsökningar" bort ha följande lydelse:
Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan tagit ställning till ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits resurstillskott för olika ändamål. Utskottet har därvid tillstyrkt att 2,2 milj.kr. skall anvisas för inrättande av miljö- och hälsoskyddslinjen vid högskolan i Karlskrona--Ronneby.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår således utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 samt 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (1452587000 + 5727000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 9160000 [ingenjörsutbildning] + 2200 000 [miljö- och hälsoskyddslinjen] =) 1482214000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av dimensioneringsökningar.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 samt 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1482214000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader,
6. Förändringar i ekonomutbildningen (mom.23)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "I tillväxtpropositionen" och slutar med "1990/91:Ub813 yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Brister i den nuvarande utbildningen av civilekonomer har under de senaste åren påtalats från både Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Civilekonomernas riksförbund. Inte minst anordnandet av fullständig ekonomutbildning vid ett stort antal mindre högskolor utan fasta forskningsresurser har ifrågasatts med hänsyn till behovet av en hög kvalitet på utbildningen. Ekonomutbildningens struktur behöver enligt utskottets mening ses över när det gäller bl.a. ekonomlinjens längd och lokalisering samt behovet av en ekonomutbildning på mellannivå. Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning kan ske inom ramen för i huvudsak oförändrade kostnader genom omdisponering av utbildningsvolymen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förändring av ekonomutbildningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 och med anledning av motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 och med anledning av motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förändringar i ekonomutbildningen (mom.23)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1990/91:Ub813 yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att resultatet både av beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet och av de nämnda utvärderingsprojekten bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till om det finns anledning att hos regeringen begära förslag om ändring av ekonomlinjens längd och lokalisering. Däremot anser utskottet att riksdagen redan nu har underlag för ställningstagande när det gäller behovet av en utbildning på mellannivå för ekonomer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en sådan utbildningslinje inom ramen för den ökning av dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen som utskottet i det föregående har föreslagit. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 och med anledning av motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 och med anledning av motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Utbildning av guider (mom. 31)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nuvarande utbildningen är splittrad och inte alltid så omsorgsfullt planerad som den borde ha varit. Guideyrket är för många, inte minst kvinnor, en viktig bisyssla. Dessa guider är också mycket väsentliga som ambassadörer för Sverige. Den inventering och samordning av utbildningen på området, som begärs i motionen, bör därför komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub692 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande utbildning av guider att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub692 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Friskvårdspedagogisk linje (mom. 45)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avslå yrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utvecklingen på arbetsmarknaden visar att det finns ett behov av friskvårdspedagogens breda kompetens. Förebyggande hälsovård får en alltmer ökad betydelse i samhället. Bl.a. inom landsting och kommuner och på företag samt inom företagshälsovården finns arbetsuppgifter som lämpar sig för friskvårdspedagoger. Linjen är mycket eftersökt med 10--15 förstahandssökande per plats och rekryterar från hela landet. Möjlighet att forskningsanknyta utbildningen finns. Allt detta talar enligt utskottets mening för att den inrättas som allmän utbildningslinje vid högskolan i Gävle--Sandviken. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708 bemyndigar regeringen att inrätta den friskvårdspedagogiska utbildningen som en allmän utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1991.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
45. beträffande friskvårdspedagogisk linje att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708 bemyndigar regeringen att inrätta den friskvårdspedagogiska utbildningen som en allmän utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1991,
10. Stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi (mom. 47)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 28" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att alternativ och traditionell medicin måste mötas och samverka. Alternativa utbildningar som t.ex. ortopedisk medicin bör därför få statligt stöd. S:t Lukasstiftelsens psykoterapiutbildning bör också stödjas, eftersom verksamheten där är ett gott komplement till utbildningen inom högskolan. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna (mom. 48)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Utskottet har" och slutar med "utskottet förordat" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (s. 36 f. samt bilaga) redovisat sitt samlade förslag till ökning av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1991/92 inom ramen för ca 5000 platser. Därutöver anser utskottet att hälso- och sjukvårdslinjen bör utökas med 240 platser. Utökning av logopedlinjen utöver vad regeringen föreslagit ingår inte i utskottets förslag för 1991/92. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkandena 9 och 10, båda delvis, och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192, 1990/91:Ub518 och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkandena 9 och 10, båda delvis, och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192, 1990/91:Ub518 och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
12. Medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola (mom. 50)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Utskottet kommer" och slutar med "1990/91:Ub693 yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att samarbetsprojekt mellan vårdhögskolor och statliga högskoleenheter bör främjas. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 21 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisa 10 milj.kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 21 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar 10 milj.kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100,
13. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. (mom. 52)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "I motion" och slutar med "256000000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9, som innebär att planeringsramen för hälso- och sjukvårdslinjen utökas med 500 platser. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 delvis begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för utbildning av bl.a. arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Med anledning av den av utskottet förordade dimensioneringsökningen bör anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. utökas med 25000000 kr. Utskottet har i övrigt ingen invändning mot regeringens förslag i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (253004000 + 25000000 =) 278004000 kr.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 278004000 kr.,
14. Inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen, m.m. (mom.53)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.69 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avslå motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste den nuvarande grundskollärarutbildningen läggas om, så att inslagen av ämnesstudier ökar. De blivande lärarna måste i sin utbildning få de grundläggande ämneskunskaper som behövs för att bedriva en undervisning av hög kvalitet. Enligt regeringen skall lärarutbildningen ses som ett medel att garantera skolors likvärdighet. Därvid måste enligt utskottets mening begreppet likvärdighet avse kvalitets- och kunskapskriterier. Frågor som rör examination och prövning av lärares kunskaper och lämplighet behöver därför också ses över.
Vad utskottet anfört om studierna inom grundskollärarutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 (mom.54)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.69 börjar med "Enligt bestämmelserna" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att, vid sidan av den nuvarande grundskollärarutbildningen, en ny -- på ämnesstudier grundad -- utbildning om sammanlagt minst 180 poäng skapas för blivande lärare för årskurserna 4--9. För behörighet att undervisa i svenska och vissa andra ämnen skall krävas minst 60 poäng och i annat ämne minst 40 poäng. Sammanlagt skall krävas ämnesstudier motsvarande 140 poäng. Studier i pedagogik och metodik samt praktik skall förläggas till utbildningens senare del. Denna skall omfatta 40 poäng och stå öppen även för dem som först efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.
Utskottet anser att denna nya lärarutbildning kan tillföra skolan lärare med en gedigen utbildning och en mer varierad bakgrund. Samtidigt ökar lärarutbildningskapaciteten på grundskolans område. Regeringen bör lägga fram förslag om en sådan alternativ grundskollärarutbildning.
Vad utskottet anfört om förslag till utbildning av lärare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17 samt med anledning av motion 1990/91:Ub555 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna 1--7 (mom.56)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.70 börjar med "När det" och slutar med "yrkande 32" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att UHÄ i sitt planeringsarbete för grundskollärarlinjen inte fann det möjligt att inom ramen för 140 poäng anordna utbildning i engelska för samtliga studerande inom inriktningen mot årskurserna 1--7. Utskottet anser därför att regeringen bör få i uppdrag att förutsättningslöst pröva möjligheterna att ge lärare för årskurserna 1--7 kompetens att undervisa i engelska med eller utan förlängning av den totala utbildningstiden.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna 1--7 att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom.58)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.71 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 6 delvis" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan föreslår utskottet att 700 nybörjarplatser inrättas på grundskollärarlinjen utöver regeringens förslag fr.o.m. budgetåret 1991/92. Riksdagen bör fastställa planeringsramar i enlighet härmed, med halva antalet platser på vardera grenen.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,
18. Utbildning inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter (mom.67)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.74 börjar med "Motion 1990/91:Ub529 (m)" och slutar med "1989/90:UbU22 (s.17)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:Ub259 (m), att den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen bör kompletteras med utbildning av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Enligt gjorda undersökningar finns det för närvarande ca 200000 barn med någon form av språklig störning i vårt land. Sådana störningar kan yttra sig på många sätt, i t.ex. talsvårigheter, röststörningar, läs- och skrivsvårigheter, relationsstörningar m.m. Ofta är den språkliga störningen primär och de andra svårigheterna en följd av denna störning. Elever som har sådana störningar måste få hjälp av särskilda lärare med en gedigen specialistkompetens på språk- och talområdet. Deras främsta uppgift är att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk så att det blir ett fungerande kommunikationsmedel och möjliggör läs- och skrivinlärning och kunskapsinhämtande. Mot denna bakgrund bör det alltjämt finnas lärare med en grundlig utbildning i en specialpedagogik som står på språkvetenskaplig grund.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett kompletterande förslag rörande utbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
67. beträffande utbildning inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub529 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildning, m.m. (mom.68)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.74 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "samtliga motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, som resulterar i en ny barn- och ungdomspedagogisk utbildning om 120 poäng. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
68. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildning, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub605, 1990/91:Ub624 yrkande 2, 1990/91:Ub693 yrkande 7 och 1990/91:Ub813 yrkande 16 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen (mom.69)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.74 börjar med "Utskottet har" och slutar med "barn- och ungdomspedagogisk utbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att ytterligare 1400 nybörjarplatser inrättas på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna fr.o.m. budgetåret 1991/92. Riksdagen bör fastställa planeringsramar i enlighet härmed, med halva antalet platser på vardera linjen. Det bör ankomma på regeringen att fördela nybörjarplatserna på högskoleenheter.
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
69. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 8 delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub624 yrkande 1 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,
21. Betyg i lärarutbildningen (mom.72)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.75 börjar med "Utskottet har" och på s.76 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har avvecklingen av alla andra betyg än Underkänd och Godkänd inom lärarutbildningen långtgående negativa konsekvenser inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de studerande själva. Vitsordet Väl godkänd bör finnas inom lärarutbildningen på samma sätt som för övrig ämnesutbildning inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet. De blivande lärare som har skaffat sig goda ämneskunskaper bör enligt utskottets mening kunna få visa det. Förutsättningarna att bli en bra lärare är normalt större om man behärskar sina ämnen väl.
Samma synsätt kan i tillämpliga delar gälla bedömningen av lärarskicklighet. Förutsatt att bedömningen görs av flera oberoende metodiklektorer bör en betygsskala med tre steg kunna användas.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
72. beträffande betyg i lärarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Lärares tjänstebenämningar (mom.74)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.76 börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör man i grundskolan för de lärare som utbildats enligt den nya ordningen överge benämningarna "tidigarelärare" och "senarelärare". Man bör i stället återgå till tidigare använda tjänstebenämningar som klasslärare och ämneslärare/adjunkt. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub560 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
74. beträffande lärares tjänstebenämningar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub560 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken (mom.76)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.77 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "1030768000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11 föreslagen ökning av anslaget med 5 milj.kr. att användas för språkstuderandes vistelse utomlands under en termin. Däremot avstyrker utskottet, med hänvisning till vad som anförts i det föregående, motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6 och 8, båda delvis, om medel till ökade planeringsramar för vissa utbildningar.
Anslaget bör enligt utskottets mening föras upp med (999723000 + 4049000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 19656000 [nya platser] + 5000000 [utlandstermin] =) 1035768000 kr. för nästa budgetår.
dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2, 1990/91:Ub84 yrkande 4 och 1990/91:Ub823 yrkande 11, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på proposition 1990/91:90 samt motion 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda delvis, till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1035768000 kr.,
24. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken (mom.76)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 17 och 20
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.77 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "1030768000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6 och 8, båda delvis, om medel till ökade planeringsramar för vissa utbildningar. Däremot avstyrker utskottet i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11 föreslagen uppräkning av anslaget med 5 milj.kr. för vissa språkstudier.
Anslaget bör enligt utskottets mening föras upp med (999723000 + 4049000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 94000000 [nya platser] =) 1105112000 kr.
dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2, 1990/91:Ub84 yrkande 4 och 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på proposition 1990/91:90 samt motion 1990/91:Ub823 yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1105112000 kr.,
25. Forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet kulturvård (mom. 83)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:
Ett första steg har således tagits för att ge ämnesområdet kulturvård en fast plats i högskoleorganisationen. Utskottet anser dock att regeringen i nästa forskningsproposition bör lägga fram förslag om ytterligare förstärkningar av detta viktiga forskningsområde, som genom sin tvärvetenskapliga karaktär löper särskild risk att missgynnas när skilda forskningsfinansierande organ inom och utom universitetsorganisationen var för sig skall pröva ansökningar om medel för forskning och forskarutbildning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
83. beträffande forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet kulturvård att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och informationsyrken (mom. 88)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "335832000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att bebyggelseantikvariska linjens nuvarande resursram är otillräcklig för att de uppställda och angelägna utbildningsmålen ens tillnärmelsevis skall kunna nås. Den i motionen föreslagna resursförstärkningen bör därför komma till stånd. Med hänvisning härtill och vad som anförts under anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet, som i övrigt inte har något att invända mot regeringens förslag, att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (334468000 + 1364000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 2000000 [bebyggelseantikvarisk linje] =) 337832000 kr.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och informationsyrken att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub615 yrkande 2 till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 337832000 kr.,
27. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (mom. 89)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet har" och slutar med "857416000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels föreslagit att ytterligare minst 3685 årsstudieplatser skall tillkomma budgetåret 1991/92 till en kostnad av 103 180 000 kr. Dessa platser har fördelats mellan samtliga statliga högskoleenheter utom Karolinska institutet. Därutöver bör enligt utskottets mening för ytterligare minst 9815 årsstudieplatser ytterligare 277750000 kr. tillföras detta anslag. Av dessa medel bör 40 milj.kr. användas för en ny, på ämnesstudier grundad, utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i grundskolan. I övrigt bör den av utskottet föreslagna utökningen av detta anslag användas till ett ökat antal utbildningsplatser på fristående kurser, för att bl.a. möjliggöra att alla lärare kan få erbjudande om en sammanhållen ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiod, samt till en allmän kvalitetsförstärkning av de fristående kurserna.
Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av 1787000 kr. från detta anslag till anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och under detta anslag, att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub575 yrkande 5 och 1990/91:Ub824 yrkandena 32 och 33 samt med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (745546000 + 3127000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 2000000[återföring av besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i miljöprop.] - 1787000 [juristutb. i Göteborg] + 103180000 [nya platser] + 277750000 [nya platser] =) 1135166000 kr.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub575 yrkande 5 och 1990/91:Ub824 yrkandena 32 och 33 samt med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1135166000 kr.,
28. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (mom. 89)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet har" och slutar med "857416000kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels föreslagit att ytterligare 3685 årsstudieplatser till en kostnad av 103 180 000 kr. skall tillkomma budgetåret 1991/92. Dessa har fördelats mellan samtliga statliga högskoleenheter utom Karolinska institutet. Därutöver bör enligt utskottets mening anslaget tillföras ytterligare 27 160 000 kr. för ytterligare 970 årsstudieplatser, vilka regeringen bör fördela mellan högskoleenheterna så att en likvärdig regional utveckling i hela landet främjas. Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av 1787000 kr. från detta anslag till anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och under detta anslag, att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (745546000 + 3127000 [återföring av besparing i budgetprop.] + 2000000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i miljöprop.] - 1787000 [juristutb. i Göteborg] + 103180000 [nya platser] + 27160000 [nya platser] =) 884576000 kr.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt fristående kurser att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 884576000 kr.,
29. Planeringsramar (mom. 90)
Under förutsättning av bifall till reservation 27
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet förordar" och slutar med "avseende juristlinjen" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar vidare, med hänvisning till vad som anförts i det föregående, att de av regeringen i miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 utökas med ytterligare 13 500 årsstudieplatser. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att fördela dessa mellan högskoleenheterna samt att ändra planeringsramen för universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen avseende juristlinjen.
dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
90. beträffande planeringsramar att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
30. Planeringsramar (mom. 90)
Under förutsättning av bifall till reservation 28
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet förordar" och slutar med "avseende juristlinjen" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar vidare att de av regeringen i miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna budgetåret 1991/92 utökas med (3 685 + 970 =) 4 655 årsstudieplatser. Regeringen bör bemyndigas att fördela 970 av dessa platser mellan högskoleenheterna samt att ändra planeringsramen för universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen avseende juristlinjen.
dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
90. beträffande planeringsramar att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
31. Utbildning i aktiv terapi (mom. 92)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avslå yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utbildning i olika konstnärliga terapiformer är mycket angelägen och viktig. Utbildnings- och behörighetsfrågorna på detta område bör därför tas upp till behandling av UHÄ och socialstyrelsen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub548 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
92. beträffande utbildning i aktiv terapi att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub548 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar till reservation 27 i detta betänkande, där vi föreslår att anslaget till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser tillförs medel för ytterligare minst 9 815 årsstudieplatser budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca 5000 nya platser.
2. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Vi hänvisar till reservationerna 1, 5 och 28 i detta betänkande, där vi föreslår att anslagen till Utbildning för tekniska yrken resp. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser tillförs medel för ytterligare sammanlagt 1000 årsstudieplatser budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca 5000 nya platser.
3. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)
Björn Samuelson (v) anför:
Jag hänvisar till reservationerna 11, 17 och 20 i detta betänkande, där jag föreslår ytterligare (240 + 700 + 1400 =) 2 340 nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca 5000 nya platser.
4. Ytterligare resurser för lokaler och utrustning (mom.6)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar till vår reservation 19 i betänkande 1990/91:UbU11, där vi redovisat vårt förslag om ett engångsanslag på 500 milj.kr. till utrustning för grundutbildning m.m.
5. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen (mom.7)
Eva Goës (mp) anför:
Jag anser att högskoleenheterna bl.a. bör använda de ökade planeringsramarna under LIF-anslaget för utbildning i miljöfrågor i form av lokala linjer eller fristående kurser. Härigenom bör bl.a. studerande som genomgått allmänna utbildningslinjer kunna bredda sin utbildning med fördjupade kunskaper inom miljöområdet.
6. Ansvaret för viss forskning på skolområdet (mom.73)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Vi hänvisar till vår reservation 127 i utskottets betänkande 1989/90:UbU25.
7. Konsthögskola i södra Sverige (mom.78)
Carl-Johan Wilson (fp) anför:
I den pågående översynen av de konstnärliga utbildningarna i högskolan ingår att ta ställning till etablerande av en konsthögskola i södra Sverige. Jag utgår ifrån att utredningen kommer fram till att södra Sverige har stort behov av en konsthögskola och stora förutsättningar för att etablera en sådan.
8. Betydelsen av en god kulturvård (mom. 82)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi har i vår partimotion angående gymnasieskolan (1990/91:UbU126) framhållit att varje yrkesutbildning skall ha den längd som ifrågavarande yrke kräver av sin utövare. Det kan inte visas att kompetensen blir tillräcklig med regeringens förslag.
Bilaga
Innehållsförteckning
Propositionerna 1 Motionerna 4 Utskottet 32 1. Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen 32 2. D 5. Utbildning för tekniska yrken 40 Miljö- och hälsoskyddsutbildningar 40 Civilingenjörsutbildning 42 Ingenjörsutbildning 44 Dimensionering av övriga utbildningar 46 Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken 47 Övriga frågor 49 3. D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken 51 Ekonomlinjen m.m. 51 Juristlinjen 53 Psykologlinjen 56 Systemvetenskapliga linjen 57 Turismlinjen m.m. 57 Yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin 58 Planeringsramar och anslag till utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken 58 4. D 7. Utbildning för vårdyrken samt D11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. 60 Tandvårdsutbildningar 60 Medellånga vårdutbildningar 62 Övriga utbildningsfrågor inom sektorn för utbildning för vårdyrken 65 Planeringsramar och anslag till utbildning för vårdyrken och bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. 66 5. D 8. Utbildning för undervisningsyrken 68 Grundskollärarlinjen 68 Ämneslärarlinjen 72 Utbildning i praktisk-estetiska ämnen 73 Vårdlärarutbildning m.m. 74 Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger 74 Andra lärarutbildningsfrågor 75 Planeringsramar och anslag till utbildning för undervisningsyrken 76 6. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken 77 Religionsvetenskaplig utbildning m.m. 77 Konstnärlig utbildning 79 Kulturvård m.m. 80 Journalistutbildning 82 Museiutbildning 82 Planeringsramar och anslag till utbildning för kultur- och informationsyrken 83 7. D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser 83 Planeringsramar och anslagsbelopp 83 Vissa övriga utbildningsfrågor 88 8. Övriga frågor 89 Hemställan 90 Reservationer 100 Särskilda yttranden 120 Bilaga 123