Till innehåll på sidan

Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligtskydd för biotekniska uppfinningar

Betänkande 2003/04:LU18

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 april 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Skydd för biotekniska uppfinningar (LU18)

Patentlagen och växförädlarrättslagen får särskilda bestämmelser om patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar. Lagändringarna har sin grund i ett EG-direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar och börjar gälla den 1 maj 2004.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen och av utskottet framlagt lagförslag (initiativärende). Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-02-12
Justering: 2004-03-18
Trycklov till Gotab och webb: 2004-03-23
Trycklov: 2004-03-23
Reservationer: 9
Betänkande 2003/04:LU18

Alla beredningar i utskottet

2004-02-10, 2004-02-12

Skydd för biotekniska uppfinningar (LU18)

Patentlagen och växförädlarrättslagen får särskilda bestämmelser om patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar. Lagändringarna har sin grund i ett EG-direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar och föreslås börja gälla den 1 maj 2004. Lagutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-03-31

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 183 Niclas Lindberg (S)
Herr talman! I dag finns ett stort antal genpatent i Sverige. Sådana patent är nödvändiga för att få fram nya läkemedel och för utveckling, investeringar och tillväxt på bioteknikområdet. I den proposition som lagutskottet i sitt betänkande nr 18 tillstyrker föreslås att gränserna för dessa patent ska bli tydligare. Propositionen bygger på ett EG-direktiv som innebär att EU-länderna skapar enhetliga regler för möjlighet till patent på biologiskt material, bland annat genpatent. Förslaget innebär inga ökade möjligheter till patent. Av patentlagen kommer det uttryckligen att framgå att människokroppen i dess olika bildnings- och utvecklingsstadier inte kan utgöra en patenterbar uppfinning. Det slås också fast att enbart upptäckten av en gensekvens inte kan utgöra en patenterbar uppfinning. Lagen innebär att gränsen mellan upptäckt och uppfinning blir tydligare genom att biologiskt material, sägs det, endast kan vara föremål för en uppfinning om det isolerats från sin naturliga miljö och framställts tekniskt. Den industriella användningen av en gensekvens ska framgå av patentansökan. I betänkandet behandlas 26 motionsyrkanden. Utskottet är, med undantag för Centerpartiet, enigt om att regeringens lagförslag bör antas och att motionsyrkanden i denna del bör avslås. Utskottet konstaterar, på samma sätt som Lagrådet, att lagförslaget väl står i överensstämmelse med EG-direktivet. Utskottet konstaterar också att EU-kommissionen väckt talan mot Sverige eftersom direktivet ännu inte genomförts i svensk rätt. Utskottet noterar att direktivet redan har införlivats i dansk och finsk rätt. Kristdemokraterna har i det här avseendet anmält ett särskilt yttrande. Utskottet är helt enigt om att avstyrka motionsyrkanden om jordbruksundantag då motionärernas önskemål i huvudsak får anses tillgodosedda i propositionen. Utskottet är helt enigt om att avstyrka en motion som tar upp i och för sig angelägna frågor som rör u-ländernas tillgång till läkemedel, då detta inte behandlas i propositionen. Det kan alltså inledningsvis konstateras att det finns stor enighet kring införandet av EG-direktivet i svensk rätt. Däremot finns det i betänkandet nio reservationer, bland annat rörande etiskt motiverade undantag från patenterbarhet, patentansökans innehåll samt förhållandet mellan direktivet och konventionen om biologisk mångfald. Dessa reservationer kommer, är jag övertygad om, att debatteras. Härmed överlämnar jag ärendet till kammaren.

Anf. 184 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Bioteknik är användningen av biologiska system för att skapa olika produkter och tjänster. Det är ett brett och gammalt område. Till biotekniken hör till exempel jäsning av öl och vin, användning av jäst i bakning och rötning av lin. Det är några exempel. Modern bioteknik bygger i viss utsträckning på genteknik, och möjligheten till genpatent är angelägen för att driva fram utveckling, innovation och investeringar inom biotekniken. Det gäller inte minst framtagningen av nya läkemedel. Om möjligheten till patent inte fanns skulle investeringar och utveckling riskera att utebli. Den risken är särskilt stor på bioteknikområdet, där det ofta behövs stora investeringar. Det är osäkert om investeringarna kommer att leda till en användbar produkt. Att ta fram fungerande preparat kan kosta ett läkemedelsbolag flera tusen miljoner kronor i långsiktig och svår forskning. För varje preparat som kan säljas finns det ofta 20-30 som blir helt misslyckade. Biotekniken rymmer stora möjligheter. Nära förestående är utvecklingen mot allt bättre mediciner för personer med sjukdomar som diabetes, blödarsjuka och psoriasis. Biotekniken bidrar till utveckling av vitaminberikade grödor som kan förhindra bristsjukdomar och begränsa svältsjukdomar i tredje världen. Möjligheter att efter tragiska olyckor rädda liv genom organtransplantationer ökar också med bioteknik. Allt detta är exempel på det hoppfulla som följer, och kan följa, med den nya tekniken och den nya kunskapen. Det är också enkelt, viktigt och riktigt att framhålla att biotekniken på flera sätt är en angelägen framtidssektor, inte minst i Sverige. Vi ser hur bioteknik alltmer träder fram som den stora tillväxtbranschen i Öresundsregionen. Medicon Valley som södra Skåne, Köpenhamn och nordöstra Sjælland vill kalla sig växer och antalet anställda ökar kraftigt. Under detta paraply finns också forskning vid universiteten, högskolorna och sjukhusen. Tillsammans vill företagen och universiteten skapa den mest attraktiva bioteknikregionen i Europa. Allt detta är hoppfullt. Samhällsutveckling och människans möjligheter är beroende av de ofta mycket kostsamma forskningsinsatser som kommer till stånd inom den privata sektorn. Om möjligheten till forskning inte fanns skulle det finnas risk att forskning, framsteg och utveckling fördröjs eller till och med uteblir. Med detta i grunden hoppfulla anslag vill jag ändå inte skygga för de etiska frågor som diskussionen om genpatent med nödvändighet reser. Det är tvärtom. Det ställer krav på politiska avvägningar där politiken både måste öppna för mer forskning och förtydliga gränsdragningar. Herr talman! Moderaterna har en reservation tillsammans med Folkpartiet. Den är viktig på flera sätt. Vi motsätter oss inte en bestämmelse i patentlagen om etiskt motiverade undantag från patent, men vi anser att det finns en risk med en sådan uppräkning som görs av vad som alltid ska anses strida mot allmän ordning eller goda seder. Inom ett område som bioteknik och genteknik och som gränsar till flera etiska diskussioner är det svårt eller nästan omöjligt att göra en särskild uppräkning av vad som är oetiskt. Nya uppfinningar, nya upptäckter och nya framsteg ger ett behov av att ständigt föra en etisk diskussion i dessa ämnen. Troligen kommer den fortsatta utvecklingen att påverka vår syn på vad som är etiskt och vad som är oetiskt. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 2.

Anf. 185 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Lösningen på cancerns gåta, ett botemedel mot hiv eller ett vaccin mot malaria, grödor med bättre näringsvärde och större motståndskraft mot parasiter och växtsjukdomar - förhoppningarna är stora på biotekniken, inte minst med tanke på den forsknings- och kunskapsexplosion som har pågått de senaste decennierna och som vi fortfarande bara är i början av. De etiska frågorna måste också ställas. Vilka metoder är försvarbara att sätta i praktiskt bruk? Var går gränserna? Vilka undantag måste man göra för att försvara etiska grundvärden som överskuggar de intressen som kan uppväga detta? Det är få EG-direktiv som varit så omstridda som det som ligger till grund för den proposition vi nu diskuterar. Genomförandet av direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar är grovt försenat både i Sverige och i ett antal andra EU-länder. Ett medlemsland har rentav gått till EG-domstolen - och förlorat. Det som trots allt är positivt med denna utdragna genomförandeprocess är att det är få direktiv som blivit så grundligt genomdiskuterade inför genomförandet. När frågan nu överlämnas till den svenska riksdagens avgörande kan vi från Folkpartiet liberalernas sida i huvudsak ansluta oss till förslagen i propositionen. Men det finns också problem som jag återkommer till. Först vill jag understryka några saker som är viktiga i denna debatt. Det handlar i dag inte om ifall genmodifiering, terapeutisk kloning och så vidare ska vara tillåtet eller inte. Det är inte det vi diskuterar. Vi diskuterar huruvida detta ska vara möjligt att patentera. Detta handlar inte om patent på liv. En naturligt förekommande gen är inte i sig möjlig att patentera. Det är först när genen isoleras och blir en del av en relevant teknisk tillämpning för att lösa problem som ett patent skulle kunna beviljas. Det finns tydliga etiska undantag i det förslag som vi nu ska ta ställning till. Människokroppen i dess olika utvecklingsstadier är icke möjlig att patentera. Reproduktiv kloning av människor är inte möjlig att patentera. Patent på djurraser och växtsorter är inte tillåtet och så vidare. Det är inget nytt med genpatent. Det är också viktigt att patent syftar till att skydda uppfinningar, inte rena upptäckter, varken på detta eller andra områden. Den tekniska lösning som krävs för en patentansökan måste ha en uppfinningshöjd. Patentlagstiftningen har utvecklats för att säkerställa att företag och individer vågar utveckla uppfinningar till färdiga produkter. Patent gynnar kommersialisering och teknisk tillämpning av forskning. Det gäller i allra högsta grad på bioteknikområdet där kostnaden från idé till färdig produkt ofta är mycket stor, och de intressen som ett patent kan skydda därför också är stora. I grund och botten delar vi därmed regeringens åsikt att man under vissa förhållanden ska kunna tillåta patent på uppfinningar där man använder sig av gener eller gensekvenser. Vi är också positiva till att praxis på detta område harmoniseras på europeisk nivå genom genomförandet av direktivet. Ändå finns det problem som är viktiga att beakta. Vi har ett antal reservationer i vårt betänkande som just handlar om olika frågeområden där vi tycker att det är mycket angeläget att en arbetsgrupp som regeringen har tillsatt följer utvecklingen noga och skyndsamt återkommer med olika förslag. Det finns till exempel en konflikt mellan nyttan av ett patentskydd för det enskilda företaget och faran för samhället med alltför breda patent. I fallet med genpatent handlar det till exempel om att användningen av en gensekvens för skilda tekniska tillämpningar skulle kunna förhindras. Denna typ av utveckling skulle vara olycklig eftersom den kan leda till att företag avskräcks från att bedriva utvecklingsarbete inom vissa områden. Inte minst handlar detta om problematiken kring så kallat oinskränkt produktskydd. Redan i dag är det möjligt att få patent med oinskränkt produktskydd på en bioteknisk uppfinning. Det betyder att skyddet som följer ett patent kan omfatta alla användningar av gensekvensen eller mikroorganismen. Även om patent med oinskränkt produktskydd har beviljats är det fullt möjligt att meddela ytterligare patent på samma gensekvens, men de blir då användningspatent. Då måste man teckna korsvisa licensavtal mellan de båda patentinnehavarna, vilket långtifrån alltid är okomplicerat. Man måste också ta hänsyn till att mycket av den forskning och utveckling som bedrivs sker inom små företag som ägs av forskare som själva inte har patenträttslig expertis inom företaget. Här finns naturligtvis risken att patent med oinskränkt produktskydd gör att små aktörer avskräcks från utvecklingsarbete hellre än att ta risken att hamna i en lång och kostsam patenttvist med något betydligt större företag. Det är därför mycket viktigt att följa hur den föreslagna patentlagstiftningen kommer att tillämpas i praktiken. Därför, herr talman, yrkar vi bifall till reservation nr 7. Vi står naturligtvis bakom också andra reservationer men yrkar bifall bara till denna. Ett annat problemområde är de frågor som handlar om immaterialrätt i förhållande till traditionell kunskap, till exempel uppfinningar som drar nytta av växter som har använts som läkemedel av en urbefolkning men varit okända för världen i övrigt. Här är det viktigt att Sverige driver på ett internationellt samarbete för att bygga upp databaser kring traditionellt kunnande och skapa enhetliga regelverk på området. Det är bara så den intellektuella äganderätten kan tryggas effektivt. Till sist vill jag understryka hur viktigt det är att diskussionen om de etiska aspekterna på bioteknik och genteknik fortsätter, inte minst när det gäller hur den särskilda etikklausul som ingår i direktivet och lagförslaget kommer att tillämpas i praktiken. Det är svårt att göra en särskild uppräkning av vad som är oetiskt på ett område som utvecklas så snabbt och berör så många svåra etiska frågeställningar. Vi kan bara vara säkra på att nya uppfinningar och upptäckter kommer att ställa oss inför nya etiska problem som vi i dag inte kan ana. Ett område där den etiska diskussionen redan nu är intensiv är tillämpningarna inom stamcellsforskningen. Vi kan, som sagt, konstatera att lagförslaget här i dag inte reglerar vilka metoder som ska vara tillåtna, bara vilka patent som ska vara möjliga att bevilja. Vi anser det viktigt att lagförslaget innehåller ett förbud mot reproduktiv kloning av människor, men vi är nöjda med att det inte innehåller något förbud mot patent på terapeutisk kloning. Med det, herr talman, vill jag understryka betydelsen av att arbetet på det är området fortsätter på europeisk nivå. Vi står bakom alla våra reservationer, men yrkar bifall endast till reservation 7.

Anf. 186 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det som är absolut viktigast att framhålla i fråga om detta är att vi nu förstärker skyddet när det gäller de etiska frågorna. Vi försvagar det alltså inte. Det är väldigt viktigt att påminna om det. För första gången förtydligar vi nu svensk lagstiftning i fråga om vilka etiska regler som ska gälla. Tidigare talare har varit inne på mycket av det. Det gäller att inte kunna ta patent på djurraser och växtsorter och att mänskliga könsceller inte får förändras. Men det som kanske är ännu viktigare i just detta sammanhang när vi talar om genpatent är att patenten i själva verket smalnar av. Det kommer alltså inte att vara breda patent i framtiden. Anledningen till det är att man nu anger att det måste finnas uppfinningshöjd. Det innebär att det måste vara något nytt, något som inte tidigare är känt. Det andra kravet är att man måste se funktionen. Om man tar en gen till exempel och tar en gensekvens måste man inte bara upptäcka denna gensekvens utan även finna dess funktion, något som är svårt i sig. Än svårare är det att finna en industriell användning av det här, alltså att få ett tekniskt förfarande i fråga om detta. Som jag ser det minskar man därmed möjligheterna till breda patent. Man ska alltså inte kunna ta patent på en gen utan funktionen av en gensekvens som dessutom har skilts från kroppen och även en kopia av denna gensekvens. Det är alltså ett väldigt förtydligande. Det är också väldigt viktigt att påminna om att vi i dag har patent på gensekvenser. Av 900 patent har 300 att göra med DNA-molekyler, alltså gensekvenser. Det är något väldigt positivt för svensk sjukvård att detta över huvud taget finns. Jag kommer att komma in på det senare. Men jag tänkte nu gå in på det konkreta fall som har förtydligat dessa gränsdragningar. Det finns ett amerikanskt företag som heter Myriad Genetics. Myriad Genetics har fått ett brett patent när det gäller möjligheter att diagnostisera bröstcancer. Det är två bröstcancergener som företaget har funnit möjligheter att finna och därmed minska möjligheterna att bröstcancern utvecklas hos dessa kvinnor. Myriad Genetics har haft en mycket aggressiv strategi och bland annat krävt att svenska sjukhus som gör dessa tester på svenska kvinnor inte själva ska få genomföra tester utan att det ska skickas till USA så att detta företag i USA självt ska genomföra testerna till enorma merkostnader för sjukvården. Detta strider givetvis mot de regler som gäller. Europeiska patentverket har nu blandat sig i detta för att ompröva om inte patentet är för brett. Företaget hävdar nämligen att man även har ensamrätt på forskning kring dessa bröstcancergener, alltså inte bara möjligheten att diagnostisera att kvinnor har dessa gener. Det pågår nu en prövning, och det har skrämt upp detta företag rejält, och nu ställer man inte längre krav på att svenska sjukhus ska skicka tester till USA. Det är också intressant i sammanhanget att man inte kan utfärda ett bindande patent för Sverige mer än till 50 %. Det kallas halva patent. Det innebär att ett svenskt sjukhus som upplever att Myriad Genetics ställer orimliga krav till oskäliga kostnader kan stämma Myriad Genetics i svensk domstol. Exempelvis kan ett sjukhus i Stockholm gå till Stockholms tingsrätt och kräva tvångslicens. Det innebär att man över huvudet på detta företag utfärdar ett rimligt avtal. Detta kan alltså svensk domstol bestämma, och europeiska domstolar har ingen rätt att blanda sig i det, än mindre amerikanska domstolar eller detta företag. Detta är beviljat långt innan detta EG-direktiv har införts i svensk lag. Ändå har vi denna situation. Det om något är ju bevis för att denna fråga inte är ny. Däremot tror jag att med de definitioner som nu anges i svensk lag blir det nästintill omöjligt att få så breda patent som detta företag har fått. Företaget kan alltså inte göra anspråk på all forskning kring bröstcancerdiagnostik eftersom det inte ingår i kriterierna. Skulle det vara så, trots allt, att Europeiska patentverket utfärdar detta och säger att man får detta breda patent finns det ytterligare en möjlighet. Det är nämligen så att om en svensk forskare kommer på en annan metod att diagnostisera dessa bröstcancergener kan man kräva tvångslicens för att få utföra detta till exempel på svenska sjukhus utan att företaget i USA har någon möjlighet att stoppa det. Först måste man försöka utfärda en frivillig lösning med företaget. Om det inte är möjligt till en rimlig kostnad kan man alltså i svensk domstol få denna möjlighet. Detta är något som finns redan i dag och som kommer att finnas med den nya lagstiftningen. Men nu förstärks snarast möjligheterna att hindra alltför breda patent. Avslutningsvis kan jag också säga att det är väldigt viktigt att det finns möjlighet att utfärda patent, givetvis inom etiskt godtagbara ramar, med anledning av till exempel de läkemedel som hittills har kommit på grund av att man kan ta dessa patent. Det handlar om möjligheter för kortväxta att bli längre, möjligheter att få blodet att koagulera hos blödarsjuka och möjligheter att bekämpa virusinfektioner och cancer. Det handlar till och med om diabetesvaccin. Det handlar om möjligheter att bygga upp benstommen igen vid benbrott. Dessa mediciner hade inte tillkommit om man inte hade forskat med gensekvenser. Det är ju det som är framtiden. Frågan är om företag, enskilda forskare och uppfinnare finner det lönsamt att forska kring detta om de sedan inte får någon utdelning. Så är det i fråga om alla andra läkemedel, att under en begränsad period får man patent på sin produkt eller sin tjänst. Sedan släpps det fritt och andra får komma in och konkurrera. Men om man inte har denna möjlighet finns det alltså ingen morot i form av lönsamhet att satsa på denna forskning. Då tror jag att de drömmar som vi alla har om att få botemedel mot cancer, få hivvaccin och få malariavaccin och så vidare kommer att omöjliggöras. Som jag ser det är nämligen detta enda möjligheten att gå vidare med denna forskning. Men de etiska aspekterna måste naturligtvis tillgodoses. Och vi måste följa utvecklingen eftersom det hela tiden kommer nya rön, och utvecklingen går rasande fort. Därför ska regeringen tillsätta ett etiskt råd som hela tiden ska följa denna utveckling och även tillämpningen av dessa nya regler. Även inom EU pågår ett sådant arbete för att se till att det hela tiden är etiskt försvarbart och att inte bara den enskilde uppfinnarens intressen av patent räknas utan även allmänna intressen, inte minst intressen i form av forskning och sjukvård och att det ska fungera tillfredsställande. Med dessa ord vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande som jag ser snarare som en förstärkning på detta område när det gäller de etiska aspekterna. Man tydliggör etiska regler. Det är alltså ett steg framåt som jag ser det.

Anf. 187 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Detta är en komplex materia som ska implementeras via ett EG-direktiv. Förändringen skulle ha varit genomförd tidigare, som Niclas Lindberg så tydligt har beskrivit. Nu ligger propositionen på riksdagens bord. Det är inte alltid enkelt att veta hur man ska hantera EG-direktiv. Från min sida utgick jag från att ett direktiv som redan är försenat i genomförandeprocessen bör implementeras snarast. Jag anser dock att nya tag till omförhandling omedelbart måste genomföras, en omförhandling i syfte att förändra direktiven, förtydliga dem och fördjupa dem beträffande vissa grundläggande frågor. Vi valde från vår sida att inte reservera oss till förmån för vår syn beträffande omförhandling utan i stället skriva ett särskilt yttrande om behovet av att omförhandling ska ske och med några av de förändringar som vi vill arbeta för. För att det emellertid inte ska råda något som helst tvivel om var Kristdemokraterna står i dessa frågor väljer jag att yrka bifall till Miljöpartiets motion L6 och deras yrkande 2 som gäller att regeringen inom EU ska ta initiativ till en omförhandling av direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Skälen till detta finns i vårt särskilda yttrande. Direktivet har kritiserats hårt av miljöorganisationer och andra organisationer. Europarådet rekommenderade år 1999 att gener från växter, djur eller människor inte ska få betraktas som uppfinningar eller vara föremål för monopolskydd genom patent. Den svenska regeringen borde ta initiativ till en revidering av direktivet i syfte att ändra det i riktning mot Europarådets förslag. Europarådet har också rekommenderat att medlemsstaterna ska begära en omförhandling av direktivet. En sådan omförhandling skulle ge mera tid för en offentlig diskussion om de omfattande förändringar som föreslås och ökade möjligheter att finna en mer tillfredsställande lösning. Herr talman! Jag tycker att det vore värdefullt med en debatt också om hanteringen av EG-direktiv. Att man kan reservera sig i samband med att EG-direktiv införlivas i svensk lag när det gäller att utvidga lagen för svenska förhållanden till att gälla flera områden är jag väl medveten om. Men är det rent formellt rimligt att reservera sig för ytterligare begränsningar i samband med att ett EG-direktiv ska implementeras? Kan det vara ett fördragsbrott som det handlar om? I alla fall jag tycker att det är en märklig ordning. Men med tanke på vad jag nu har sagt har jag alltså genom att ansluta mig till Miljöpartiets yrkande om omförhandling anpassat mig till den praxis som växt fram. Herr talman! De ändringar i patentlagen och växtförädlarrättslagen som regeringen har föreslagit överensstämmer mycket väl med Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Sverige har en skyldighet att genomföra beslutade direktiv. I den delen har jag alltså inga som helst invändningar. Däremot är direktivets ordalydelse inte helt tydlig. Trots att Hillevi Larsson mycket noga har klargjort att det är tydligare är det inte tillräckligt enligt många remissinstanser. Det kan det finnas ett behov av klargörande när det gäller gränsdragningen mellan upptäckt och uppfinning. På grund av dessa gränsdragningsproblem bör det därför framgå av direktivet att det är artikel 5.1 som är överordnad vad gäller patenträtten. I artikel 5.1 sägs det att människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier - liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen - inte kan utgöra patenterbara uppfinningar. Regeringen bör alltså initiera en sådan förändring av direktivet att patent aldrig kan beviljas på rena upptäckter till exempel av en gen, gensekvens eller ett enzym. Olika remissinstanser har avlämnat yttranden. Gentekniknämnden har gjort ett påpekande om vikten av att gränsdragningsproblematiken klargörs. Vetenskapsrådet säger i sitt remissvar att gränsen mellan uppfinning och upptäckt i praktiken sedan länge är upplöst genom produktpatent på organiska föreningar som kan medges genom att de isoleras och identifieras. Det underlättar knappast de nu i många fall komplicerade gränsdragningsfrågor som uppstått genom biotekniken. Patentbesvärsrätten konstaterar för sin del att det till grund för remissen liggande direktivet, liksom EPO-praxis, ger utrymme för ett obegränsat produktskydd för en gen med dess DNA-sekvens, eller för en del av denna sekvens. En förutsättning härför är att den isoleras ur sin naturliga miljö och att den patentsökande i sin ansökan anger gensekvensens eller delsekvensens funktion, till exempel vilket protein eller vilken del av ett protein som kan framställas genom användning av gensekvensen respektive delsekvensen. Här finns det en hel del annat att tillägga. Domstolen hyser farhågor för att ett oinskränkt produktskydd för en gen eller för en del av genens DNA-sekvens får negativa återverkningar på forskningen inom universitetssjukhusen och för sjukvården. I denna redovisning skulle jag kunna ta med fler remissinstanser, men med hänsyn till talmannens önskan om en viss tidsbegränsning ska jag nöja mig med detta och bara säga att denna redovisning pekar på att det finns ett behov av klarlägganden. Sammanfattningsvis noterar vi en kvarstående otydlighet, främst i direktivets artikel 5. Det bör framgå av direktivet att artikel 5.1 är överordnad vad gäller patenträtten.

Anf. 188 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Trots den sena timmen skulle jag helt kort vilja ställa några frågor till Yvonne Andersson. Jag förstår den respekt för EG-rätten som ligger bakom att Kristdemokraterna inte reserverar sig mot genomförandet av direktivet. Eftersom direktivet just nu håller på att genomföras är det besynnerligt att man samtidigt vill att det omedelbart ska omförhandlas. För mig går det inte riktigt ihop just i och med att EG-direktivet nu i land efter land håller på att genomföras. För mig är det därför inte direkt rätt tillfälle att begära en omedelbar omförhandling i frågan. Vidare gäller det frågan om oinskränkt produktskydd, som ju är praxis i dag. Jag har i mitt anförande redovisat problematiken kring detta, så jag ska inte upprepa det här. Men även om Sverige - antar vi - valde en egen linje och inte tillät oinskränkt produktskydd av den svenska lagstiftningen skulle det inte påverka giltigheten beträffande alla de europeiska patent som bygger på oinskränkt produktskydd och som i alla fall gäller i Sverige. Det här handlar ju om den svenska regleringen av patentansökningar i Sverige. Därför tycker jag att den gjorda invändningen något skjuter över målet. Slutligen är det viktigt att understryka att direktivet på ett tillfredsställande sätt, tycker jag, markerar skillnaden mellan upptäckt och uppfinning, framför allt genom att det ovillkorliga kravet ställs att man när det gäller gener och gensekvenser alltid måste specificera exakt vad det är för teknisk lösning och tillämpning som användandet av gensekvensen syftar till att uppnå.

Anf. 189 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! När det gäller detta med omförhandling är vår inställning att direktivet måste genomföras. Men det innebär inte att detta direktiv är det bästa i alla världar och framöver. Det finns, som jag tidigare nämnde, ett antal remissinstanser som har insett att skillnaden mellan upptäckt och uppfinning ytterligare borde klargöras. I den meningen kan man mycket väl fördjupa diskussionen i ett direktiv, samtidigt som det begärs att det omförhandlas med alla länder så att man hittar den bästa av vägar för att så säkert som möjligt lägga fast en etik som är hållbar inför framtiden. Det är inte så märkligt att man gör så, för det här är ju en lång och trög process. Den startar i samband med att man samtidigt ändå genomför direktivet.

Anf. 190 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Jag upplevde egentligen inte det som nyss sades som ett svar i sak. Jag skulle vilja veta på vilket sätt man ännu mer skulle kunna klargöra skillnaden mellan upptäckt och uppfinning jämfört med hur det är nu. Man säger ju att just när det gäller gensekvenser är det ett ovillkorligt krav att beskriva hur den tekniska lösning ser ut som genen sätts in i och vilka problem det är tänkt ska lösas. Men det får vi väl återkomma till längre fram. Vi i Folkpartiet har en reservation där vi säger att man på samma sätt ska kunna specificera samma användningskrav också på andra områden än när det strikt gäller gensekvenser men det får vi anledning att återkomma till. All lagstiftning ska självklart hela tiden utvärderas.

Anf. 191 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag kan som ett litet exempel nämna Karolinska Institutet som har beskrivit olika konsekvenser och som menar att otydligheterna nästan helt har hänskjutits för tolkning till patenträttsväsendet. Om det finns olika intressenter från väldigt många olika områden - Naturvårdsverket och andra - som känner att man inte kan tolka detta så att det blir en tydlig gränsdragning mellan upptäckt och uppfinning, då kanske det ska fördjupas av dem som faktiskt diskuterar och förstår frågorna på djupet. Jag har inte ambitionen som politiker att säga att jag ska begripa varje sakfråga, men jag inser att det finns en komplexitet i denna fråga som gör att det kan finnas anledning att låta den gå tillbaka och omförhandlas av människor som samlas och går igenom på djupet hur gränsdragningarna kan göras tydligare. Därmed har jag använt den invändning som remissinstanserna har och försökt vara lyhörd mot dessa. Återigen har jag inga invändningar mot att detta implementeras i dagsläget.

Anf. 192 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Det här betänkandet är inget lätt betänkande. Samtidigt har jag för min del haft en oerhört spännande tid där jag faktiskt - för en gångs skull, skulle jag vilja säga - satt mig in ordentligt i frågorna om gränser för genpatent. Vänsterpartiet har under många år drivit en väldigt tydlig linje. När det kom till sin spets och detta förslag låg på bordet blev vi dock tvungna att kunna dra vår linje gentemot detta, och då började det hela klarna. Herr talman! Genom patent får uppfinnaren en ensamrätt för viss tid att utnyttja en uppfinning yrkesmässigt. Det innebär också att uppfinnaren måste publicera sina resultat, och därmed är det fritt fram för andra att forska vidare om uppfinningen. Utan möjlighet till patent riskerar utvecklingen av till exempel läkemedel att fördröjas eller utebli. Bioteknik, inbegripet genteknik, spelar en allt viktigare roll, och skyddet för biotekniska uppfinningar kommer med all säkerhet att vara av grundläggande betydelse för den industriella utvecklingen i Europa och inom EU. Möjligheter till patenträttsligt skydd för biotekniska uppfinningar är därför nödvändiga för att stimulera innovation, utveckling och investeringar på bioteknikområdet. Vänsterpartiet anser att förutsättningarna för patent bör vara enhetliga i Europa. Vi har helt enkelt inget val i dag. Därför stöder vi genomförandet av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar, detta trots att vi under många år pekat på de risker som är förenade med patentlagstiftningen på detta område. Inte minst gäller detta globalt. För övrigt var vi i Vänsterpartiet mycket kritiska till hela direktivet på inledningsstadiet, och våra ledamöter i EU-parlamentet röstade emot det. Då kan man fråga sig vad som gjort att vi nu ställer upp på direktivet. Proppen som vi debatterar i dag är faktiskt en samarbetspropp mellan den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet. Jag har sagt det många gånger i talarstolen i dag. Herr talman! Jag vill poängtera att detta förslag inte innebär några utökade möjligheter till patent i förhållande till den nu gällande patenträtten. Genpatent har funnits i Sverige sedan 1980-talet. Man kan också fråga sig varför EG-direktivet ska genomföras om det inte tillför något nytt, men det är just för att sätta gränser. Gränserna bör förtydligas i lagstiftningen. I dag finns till exempel inga uttryckliga bestämmelser i patentlagen om vad som kan patenteras och inte när det gäller mänskligt biologiskt material. Gränserna blir nu tydligare och patentlagstiftningen mer begriplig, trots att den för många av oss ändå är väldigt obegriplig. Vänsterpartiet anser således fortfarande att man inte ska kunna ta patent på liv. Det säger också direktivet. Vi står alltså bakom detta förslag till ny lagstiftning därför att det inte innebär någon utvidgning av det som gäller redan i dag. I stället dras det gränser, och det som blir patenterbart snävas in. De nya reglerna sätter också gränser för den fortsatta utvecklingen av praxis. Herr talman! Direktivet klargör också skillnaden mellan en uppfinning och en upptäckt. Man kan inte få patent på sådant som redan är känt, som inte är uppfinningsrikt eller som man inte kan ange en yrkesmässig användning för, det som enbart är en upptäckt och inte en uppfinning eftersom upptäckt inte uppfyller kriteriet teknisk effekt. Beviljandet av patent förutsätter alltså att en specifik funktion har fastställts och att en specifik användning kan anges. Herr talman! Vänsterpartiet värnar om skyddet för den mänskliga värdigheten och integriteten. Enligt förslaget kommer det att slås fast i patentlagen att människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier inte kan patenteras. Det klargörs att isolerade beståndsdelar, exempelvis gensekvenser, är patenterbara men att patentskyddet då inte omfattar gener såsom de förekommer naturligt i människokroppen. Detta har sagts många gånger förut, men det är viktigt att ändå påpeka det på nytt. Detta överensstämmer med gällande praxis, men det saknas alltså uttryckliga bestämmelser om detta i den nu gällande patentlagen. Och det behövs tydliga gränser för genpatent, särskilt av etiska skäl. Vänsterpartiet är alltså i grunden emot patent på liv, vilket inte tillåts. Vi menar att det finns goda grunder att ifrågasätta rätten att patentera och äga livsformer. Därför kommer vi att fortsätta att vara kritiska när vi behandlar sådana här frågor. Det är i grunden en fråga om etik och praktiskt ansvar. Därför har vi sett det som viktigt att faktiskt samarbeta med regeringen i den här frågan, framför allt för att kunna påverka resultatet och innehållet i propositionen. Det handlar till exempel om den särskilda grupp som regeringen ska tillsätta med uppgift att bland annat följa utvecklingen vad gäller de etiska bedömningarna i patentärenden. Här kommer även Statens medicinsk-etiska råd in i bilden som en viktig instans. Den särskilda grupp som ska tillsättas med anledning av den diskussion som har varit kommer också att få i uppdrag, förutom att följa den utveckling av praxis som kommer att ske, att föreslå till exempel förtydliganden eller åtgärder på grund av de brister man kommer att upptäcka efterhand. Gruppen ska inte vara enbart en expertgrupp eller en grupp som består av vissa specifika personer, utan det kommer att bli en grupp som är brett sammansatt. Herr talman! Vi anser också att mediciner mot sjukdomar som hotar att skapa nationella eller till och med globala katastrofer, till exempel spridning av hiv, bör göras tillgängliga för barn, kvinnor och män i de drabbade länderna. Det är nödvändigt att genom bland annat medicinsk tekniköverföring minska klyftorna mellan den rika och den fattiga världen. I dag finns det exempel på att patent på vissa mediciner motverkar medicinsk tekniköverföring av vissa produkter som är nödvändiga för den fattiga delen av världen. Detta visar att det är angeläget att motverka patent på livsformer och breda patent samt att patenträtten bör ha en etisk dimension. Produktion av läkemedel och tvångslicenser till stöd för de fattiga länderna är dock inget som regleras av det förslag vi ska ta ställning till. Detta ligger på en annan nivå, i de internationella förhandlingar där Sverige faktiskt driver en väldigt bra linje. Att kunna ta patent på liv sätter inte bara etiska frågeställningar på sin spets. Ett annat mycket allvarligt problem är den så kallade biokolonialism som breder ut sig, det vill säga när företag i den rika delen av världen patenterar gener som har sitt ursprung i fattiga länder. Vänsterpartiet vill bidra till en rättvis fördelning av avkastningen från genetiska resurser i ett globalt perspektiv. Därför välkomnar vi att det i direktivet tydligt står att det införs en skyldighet att ange det geografiska ursprunget för biologiskt material från växt- och djurriket i patentansökan. Detta gör det lättare att kontrollera att bestämmelser och avtal om rättvis fördelning av avkastning följs och att utvecklingsländer som är rika på genetiska resurser får del av avkastningen. Det är här som patentskyddet för biologiskt material handlar om global rättvisa. Tyvärr får vi rapporter om att ursprungsbefolkningar tvingas ställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till förfogande för forskning för att sedan kanske till och med tvingas betala för de patenterade mediciner som forskningen har tagit fram. Vänsterpartiet kräver att ursprungsbefolkningens kunskap och nyttjande av lokala genetiska resurser ska skyddas och att varje folk ska ges rätt till de egna generna såväl som till deras inhemska växter och djur. Detta är återigen en fråga som är global och som inte regleras i det direktiv som vi ska ta ställning till nu. Avslutningsvis, herr talman, vill jag instämma i det som Hillevi Larsson tog upp tidigare i sitt utmärkta och tydliga anförande vad gäller Myriad Genetics. Just det exemplet är ett tydligt skäl till att gränser behöver sättas, vilket också görs med detta direktiv. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och till propositionen.

Anf. 193 Gustav Fridolin (Mp)
Herr talman! En lång resas väg mot strafflinjen - så kan man beskriva bakgrunden till det betänkande vi nu har att debattera. Mot miljörörelsen, mot etiska principer, mot en folklig opinion och mot vissa majoriteter i EU-parlamentet har EU slutligen antagit ett direktiv som går över en principiellt mycket farlig linje. Man börjar ta patent på liv. Man kan fråga sig vilket samhällsintresse som skulle kunna ligga bakom att man tar ett sådant här steg. Om man ser patenträtten som ett försök att främja forskning - är vi då verkligen i detta skede säkra på att vi vill göra statliga insatser för att främja forskningen på gener? Herr talman! Låt mig läsa en bit ur en bok. Det handlar om en man, en politiker, som sitter precis som många av oss har suttit på ett tåg. Det är ett gammaldags Intercitytåg. Han är på väg upp mot ett valmöte i Boden. Några vänner har gett honom ett litet paket med ost, kex och en flaska vin. På en servett har någon skrivit: För den långa resan. Glöm inte att livet uppstod i Ockelbo - en kunskap för varje politiker. Mannen fortsätter så här: Jag funderade på vad mina vänner menade - var någon av mina vin- och ostgivande vänner från Ockelbo? Nej, inte vad jag visste. Väl framme i Ockelbo någon gång på småtimmarna började jag åter fundera på varför livet skulle ha uppstått på just denna gudsförgätna plats. Från tågfönstret såg den föga upphetsande ut. Det var först på morgonen när jag vaknade som jag förstod vad mina vänner hade menat. Naturligtvis - en koll på SJ:s karta och tidtabell visade att just i Ockelbo hade livet uppstått om man utgår från att jorden bildades då tåget lämnade Stockholm och att just nu är den tidpunkt när tåget beräknades komma fram till Boden. Stockholm-Boden är en resa på 110 mil och 4,5 miljarder år. Följ med på den resan! För mig betyder den oerhört mycket. De första milen är kaotiska. I många mil åker vi genom rök och grå landskap. Molekyler och atomer svävar runt i en total oordning. Mil läggs till mil på den långa resan. Atomer och molekyler lagras i jordskorpan, och ett landskap börjar framträda. Men det är först när vi når Jörn, efter 97 mils resa, som vi ser de första fiskarna och primitiva landväxterna. Det känns nästan som om tåget är framme för oss som har varit med under hela resan. Strax söder om Älvsbyn, efter 106 mils resa, ser vi de första kräldjuren. Efter ytterligare en mil, när vi är strax norr om Älvsbyn, är det dags för de första fåglarna. Några däggdjur kan vi ännu inte upptäcka trots att det bara är några få mil kvar på vår resa. När det är mindre än två och en halv mil kvar ser vi skymten av något som kan vara förfäder till däggdjuren. Den sista milen är spännande. Det händer så mycket utanför fönstret. När tre kilometer är kvar på resan upptäcker vi något som man kan beskriva som människoliknande varelser. Lutar vi oss lite grann ut genom fönstret kan vi se Bodens station. Det är 250 meter kvar till dess att tåget ska stanna. Då - först då - ser vi att de människoliknande varelserna börjar bli sociala. Tåget har redan börjat sakta in. Nu har det nästan stannat. Det är bara två och en halv decimeter kvar. Vi ser vikingar utanför fönstret. Orm, Tostes son, skiljer just med gott lynne ett huvud från dess kropp. Ögonblicket senare, just innan det där sista rycket från bromsarna, ser vi hur industrialismen just har tagit fart. Inte bara ångmaskinen utan också klockan börjar bli en dominerande del av människans vardag. Nu är det fem centimeter kvar innan tåget ska stanna. Vi ser hur hantverkare förvandlas till arbetare. Användningen av fossila bränslen har tagit fart. Kolatomer, som det har tagit årmiljoner att lagra i jordskorpan, släpps fria i våldsam takt. Det känns som att ta snabba steg tillbaka i utvecklingen - tillbaka till en miljö som fanns innan livet uppstod. När det bara återstår en centimeter av resan föds jag. När sex millimeter är kvar delas det första Nobelpriset ut för upptäckten av DNA. Någon tiondels sekund innan tåget stannar planterar någon i vit rock in människogener i en gris på det att mer kött ska fås ut för pengarna. Nu tar vi över evolutionen, kan man läsa i tidningarna. Nu tar vi över skapelsen! Man klipper och klistrar gener och bryter ned evolutionens barriärer. Man uppfinner nya lönsamma arter. Momentet därefter är vi framme i Boden. Vi är nu. Herr talman! När vi i denna kammare diskuterar genteknik och manipulering av livets allra innersta har vi ett större ansvar än vi vill tro. Det handlar inte längre om beslut som påverkar bara oss som lever nu eller beslut som kan ändras i morgon dag av en kammare med en annan sammansättning än den vi har här i dag. Det handlar om ett evolutionärt vägval och om ett etiskt ställningstagande. Har vi människor rätt att gå in och peta i livets allra innersta, eller bör vi vänta, lyda försiktighetsprincipen såsom vi har slagit fast den och fundera längre och mer och mer genomgående över våra vägval? Herr talman! Miljöpartiet de gröna anser att direktivet om patent och bioteknik är av så stor betydelse att Sverige ska motsätta sig överförandet av direktivet på nationell nivå. De principiella invändningarna mot direktivet är egentligen tillräckligt starka för att i sig motivera en vägran att i dagsläget före många andra länder implementera direktivet. Ett avslag mot införandet bör kombineras med en offensiv för att omförhandla direktivet. I en sådan offensiv skulle Sverige med stor sannolikhet få med sig fler länder som har varit kritiska under direktivets framförhandlandetid. Miljöpartiets kritik delas inte bara av miljörörelsen, utan också i remissvar på propositionen från Statens medicinsk-etiska råd, Gentekniknämnden och Pantentbesvärsnämnden. En grundläggande utgångspunkt för samhällets patentskydd är att skyddet ska omfatta enbart uppfinningar, och inte upptäckter. Gener finns i naturen. De uppfinns inte. De upptäcks, även om det krävs uppfinningar för att upptäcka dem. Detta gäller även gensekvenser. Herr talman! Regeringen hävdar i propositionen att genomförandet av direktivet inte innebär någon utvidgning av möjligheter att ta genpatent jämfört med vad som gäller i dag. Man gör gällande att det enbart handlar om ett tydliggörande av gränserna. Det stämmer inte. Gränsdragningarna blir fortsatt mycket luddiga i direktivet. Statens medicinsk-etiska råd och Gentekniknämnden har påpekat svårigheten att tolka skrivningarna om att patent inte får strida mot allmän ordning, goda seder och annan lag. Det är vidare uppenbart att de föreslagna lagändringarna leder till att patent blir klart tillåtet på områden där det inte tidigare har varit det. Allt detta preciseras i vår motion. Mot bakgrund av det biträder Miljöpartiet reservation 1, där man kräver avslag på propositionen. Herr talman! Låt mig slutligen orda något om punkt 5 i betänkandet. I denna del har Miljöpartiet flera egna motioner där vi tydligt uttrycker vår politik. Det är viktigt med krafttag mot så kallad biopiracy , och det är viktigt för debatten att diskutera de globala rättviseaspekterna på gentekniken. På växtförädlingsområdet är gentekniken inte dyrare än andra mer traditionella tekniker. Den blir dessutom allt billigare och ger därför i många fall snabba resultat. Detta har också kommit att skapa stora problem. Inte minst har de globala rättviseaspekterna på gentekniken länge diskuterats. Det förefaller oss märkligt att denna problematik inte tas upp i propositionen. Med patentering på gener tvingar man fram en växtförädling som bygger på genteknik. Sorter som enkelt kan tas fram med traditionell teknik måste göras med genteknik för att man ska kunna få patent. Bara växtförädlare som har patent eller som har råd att betala royaltier för att utnyttja patenterade sorter kommer att kunna fortsätta i förädlingsbranschen. Detta kommer att innebära en likriktning av växtförädling som får negativa konsekvenser för mångfalden av odlade sorter och indirekt för vilka odlingssystem som blir tillgängliga för odlarna. Det hot EU:s patentdirektiv utgör mot den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är därmed också indirekt. Det består i likriktningen av sorter och typen av sorter som kräver en fortsatt bekämpningsmedelsanvändning. Bekämpningsmedlen bekämpar inte enbart det ogräs och de skadedjur som de ska, utan också de insekter som inte är skadliga och som lever på ogräset samt de fåglar och andra smådjur som lever på insekter. Att den biologiska mångfalden minskar på åkern är odiskutabelt. Försök visar att den konventionella odlingsmetoden är boven i dramat. Patentmöjligheten inom detta område har i en inlaga till EG-domstolen ifrågasatts utifrån förenligheten med just konventionen om biologisk mångfald. Domstolen uttryckte i sitt utslag att saken inte var bevisad men att det fanns anledning till tveksamheter. Enbart detta borde ha räckt till försiktighet.

Anf. 194 Lena Ek (C)
Herr talman! Ärade ledamöter! Ärade åhörare! Vi debatterar regeringens proposition nr 55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar . Den här propositionen och det här utskottsbetänkandet innehåller ett oändligt stort antal tekniska detaljer och spetsfundigheter. Man kan fråga vad det rör oss som kvinnor och som medborgare. Det visar sig att det berör vår situation en hel del. Som kvinnor lever vi varje månad med oron över att känna knölen bröstet som signalerar att vi kanske har fått bröstcancer, att vi ska vara en av de 6 500 som varje år drabbas. Självfallet finns en stor oro, och lika självfallet vill vi ha än bättre möjligheter för sjukvården att ställa tidiga diagnoser och på olika sätt förebygga bröstcancer. Herr talman! Förenklat kan sägas att riksdagen i morgon, om några timmar, ska ta ställning till om patent, ensamrätt för företag, ska kunna omfatta mänskliga gener och deras information, alltså våra arvsanlag och vad vi med dagens forskning tror att de här arvsanlagen innehåller för information. Den som får ensamrätt på en viss gen kommer också att kunna kontrollera all användning och forskning kring dess egenskaper. Ett aktuellt exempel finns redan i dag. Genom att söka efter vissa gener kan man se vilka kvinnor som löper hög risk att drabbas av ärftlig bröstcancer. Många av fallen beror på en av de två generna BRCA 1 eller BRCA 2. Av dem som bär anlagen drabbas 80 % av bröstcancer. Det är givetvis ett stort framsteg för medicinsk forskning att kunna identifiera de här generna och ge kvinnor valmöjligheten att i förebyggande syfte låta operera bort brösten. Upptäckten av generna och enkla metoder för att finna dem räddar liv. Så långt är allt gott och väl. I Sverige har vi duktiga medicinska forskare som har utvecklat egna metoder för att finna de här två bröstcancergenerna. Men det är till liten nytta därför att ett amerikansk företag som redan nämnts i debatten, Myriad Genetics, har nämligen patent på dessa två gener. Patentet är gjort så att det inte bara handlar om den särskilda metoden att ställa diagnos, utan det handlar också om generna själva och deras informationsinnehåll, och därmed alla framtida sätt att ställa diagnos. Givetvis är aktieägarna glada. De får monopol på alla diagnoser som gäller de här generna. Förlorarna är de kvinnor som drabbas av att landstingen får högre kostnader och mindre resurser för att genomföra de viktiga testen och längre väntetider. Och vi fortsätter att förlora. Eftersom Myriad Genetics patent också innebär att de har rätt till framtida metoder minskar forskningen och försöken att finna mer effektiva sätt att ställa korrekta diagnoser. Är det bara de amerikanska forskarna som är knutna till det här bolaget som kan tekniken? Nej, mina vänner, svenska forskare, franska forskare, holländska forskare med flera kan den här tekniken. Institut Curie i Frankrike, känt cancerforskningsinstitut, har själva utvecklat 19 alternativa metoder. Nästan alla är väsentligt billigare och snabbare än den enda som nu står till buds genom olycklig patenthantering i USA som överförts till europeiskt patent. Nu överförs tekniken genom att detta EG-direktiv som översatts rakt in i svenskt rättsväsende, svensk medicinsk forskning och patienters vardag. Om riksdagen godkänner förslaget om patent på gener som det är utformat öppnas för en störtflod av nya patent på våra gener. Ett sådant patent låser in forskning om utpekad gen och den information genen bär på, trots att vi kanske inte ens upptäckt mer än en liten del av den patenterade genens funktion. Det finns exempel där man fått patent på gener som man trodde hade att göra med immunförsvaret men som har visat sig ha vital betydelse för hiv/aids-forskningen som därmed har stoppats på viktiga områden av stor betydelse för många människor i världen, många av dem våra vänner. Att identifiera geners funktion är i dag inte alltid så svårt för tekniskt utvecklade företag. Följden av genpatent och den utveckling jag har beskrivit blir att framtida forskning stryps, vilket också väldigt många europeiska forskare noterar och protesterar våldsamt emot. Det är också bakgrunden till de rättegångar som pågår om Myriad Genetics patent och den stämning som Nederländerna har lämnat in mot själva direktivet i EG-domstolen. Herr talman! Att utveckla läkemedel är dyrt och svårt. Vi invänder inte mot att företag får möjlighet att göra vinst på sina forskningsresultat. Vi tycker att patenträtten är viktig som den hittills har sett ut. Det är självklart så att man måste kunna ta patent på egenutvecklade metoder för att ställa diagnos för att kunna behandla sjukdomar. Men regeringens och majoritetens förslag blandar ihop upptäckter av gener, genen i sig och genens inneboende information med verkliga utvecklingsinsatser och det som hittills har funnits. Traditionell patenträtt skiljer noga mellan upptäckt och uppfinning. Det har bara varit möjligt att ta patent på uppfinning. Den som uppfinner nya gener förtjänar kanske ett patent, men hittills är det science fiction, och reglerna ska inte utformas på ett sådant sätt. Vi är förundrade över att debatten har varit så lågmäld i Sverige. I riksdagen behandlas frågan nu som en lagteknisk fråga och inte som en moralisk. De omedelbara konsekvenserna för kvinnor i Sverige verkar inte ha varit föremål för någon diskussion över huvud taget. Jag har inte heller tagit upp situationen i utvecklingsländerna och växtpatent. Kanske beror det på kvinnors roll i världen eller fattiga människors roll i världen att debatten ser ut så här. Jag vet att min talartid är ute, men jag vill bara oerhört kort säga att EG-direktiv alltid innehåller gummiklausuler och definitioner man kan glida på eller tolka. Det finns generella möjligheter att göra undantag när det gäller nationell säkerhet, nationell särart och folkhälsa eller dylikt. Ingen i majoriteten har använt sig av dessa undantag. Den självklara konflikten med TRIPS och hur man ska lösa kostnadsfrågan för den som vill utmana systemet har inte heller behandlats. Herr talman! Det är några timmar kvar innan riksdagen tar ställning. Vi hoppas att man i sista sekunden inser vilken ödesfråga detta är och att vi får en majoritet för att stoppa det här förslaget.

Anf. 195 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Jag blir lite förvånad när jag hör detta. Det är precis det vi gör genom att införliva det här direktivet i svensk lagstiftning. Genom att göra detta förtydligar vi gränsdragningarna. Vi skriver för första gången i svensk lagstiftning - det har alltså inte stått tidigare - att man inte ska kunna ta patent på gener. Det måste vara en uppfinningshöjd, det vill säga att det ska var en upptäckt. Det är alltså motsatsen till vad Lena Ek säger. Det ska vara någonting helt nytt som inte har funnits tidigare. Dessutom måste funktionen av denna gensekvens anges. Det är inte sant att det är väldigt lätt att se funktionen. I så fall hade vi redan vetat om alla funktioner på alla gensekvenser, vilket vi inte gör. Det gäller framför allt den industriella användningen. Ett exempel på detta är diagnostisering av bröstcancer. Det ska alltså inte vara möjligt att ta patent på genen eller forskning kring genen. Man smalnar alltså av området. Myriad Genetics får det svårare nu. Det är bland annat därför de är i prövning i Europeiska patentverket. De får svårare att motivera detta breda patent som inte är förenligt med EG-direktivet. Jag förstår inte på vilket sätt svensk lagstiftning nu har försämrats. Vi tar ju ett steg framåt för alla kvinnors skull som nu kommer att få lättare att få tillgång till den här bröstcancerdiagnostiseringen. Jag förstår inte detta.

Anf. 196 Lena Ek (C)
Herr talman! Patenträtten har funnits sedan tidigt 1800-tal. Under hela tiden har man skilt mellan upptäckt och uppfinning. Det är alltså inget nytt för den här propositionen eller det här betänkandet. Det är också så att den medicinska vetenskapen hittills har utgått från att det som finns i kroppen är upptäckt och icke uppfinning. Redan när patentet från Myriad Genetics kom hade en stor mängd forskare, bland annat svenska - från Sahlgrenska, Karolinska och Malmö/Lund - hittat denna gen och funnit metoder för den. Men de hade inte kommit sig för att eller inte velat - vad vet jag - ta patent på genen och den behandlingsmetod som finns. Jag tycker att det här är djupt tragiskt, och repliken från Hillevi Larsson visar hur svår den här diskussionen är. Hon blandar där ihop patenträtt, EG-regler, amerikanska regler och svenska regler. För mig är modellen att hitta en kompass i denna snårskog av regler, att ta ett steg tillbaka och fundera över vad som är kärnvärdena och vad vi egentligen håller på med. Vad är den basala frågan i det här sammanhanget? För min del handlar det om att det som finns i människans kropp och i människans arvsmassa tillhör människor över hela världen. Det är en global gemensam kunskap som inte kan och inte ska patenteras. Jag är fullt beredd att lägga ned tid, kraft och pengar på patentsystem i sig och på att företag ska kunna dra nytta av sin forskning, men det måste bygga på en kunskapsplattform som är gemensam för alla. Om man talar om solidaritet med patienter, cancersjuka och andra som drabbas av sjukdomar med genetisk bakgrund, eller om solidaritet med den fattiga delen av världen, finns det ingen tvekan om hur man ska rösta vid voteringen i morgon.

Anf. 197 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Lena Ek sade att det är en snårskog av olika regler. Det förstår jag inte. Vi har ju hittills haft svenska regler, och nu förändras de utifrån EG-direktivet. Det är väldigt tydligt för min del, och det har blivit bättre i och med EG-direktivet. Detta har tydliggjort att det inte är fråga om genen i sig och inte ens om upptäckten av genen utan att det är en uppfinning kopplad till denna. Det är inte ens fråga om genen utan om en gensekvens som ska lyftas ut ur kroppen. Man ska finna en funktion hos gensekvensen och göra en specifik uppfinning, exempelvis för att testa om en patient har bröstcancer. Det ska alltså inte innefatta andra vägar att testa bröstcancer. Det ska vara fritt för forskare att forska fram och utveckla andra vägar. Det ska inte innebära några vägar att finna någon annan typ av cancer eller stoppa forskningen. Det är alltså så tydligt som det kan bli. Det som oroar mig är om man helt skulle omöjliggöra utsikterna att ta patent på sådana här forskningsresultat. Jag är rädd för att vi då inte hade haft läkemedel mot blödarsjuka, benbrott, cancer, virussjukdomar och så vidare. 300 patent enligt gällande lagstiftning, som alltså inte är det här nya EG-direktivet, avser DNA-molekyler som kommer svenska folket till del i form av att sjukdomar som tidigare inte gick att bota blir botade. Nu blir det ännu bättre, för nu tydliggörs det ännu mer att man bara kan få ta ett smalt patent, så att andra forskare kan utveckla andra metoder. Vad gäller den fattiga delen av världen möjliggörs det nu för Sverige att exportera billiga läkemedel via TRIPS-avtalet till de u-länder som inte har råd att själva tillverka läkemedel. Det är också i den delen ett steg framåt, och det kommer Leif Pagrotsky att följa upp vidare i ett annat sammanhang. Inte heller när det gäller den fattiga världen behöver vi alltså vara rädda i det här avseendet.

Anf. 198 Lena Ek (C)
Herr talman! Hittills har vi haft en situation där alla som har sökt patent har varit övertygade om att man varit tvungen att visa upp en uppfinning med en viss nyhetsnivå och en så kallad uppfinningshöjd. Den här traditionella uppfattningen om patenträtten har utmanats av Myriad Genetics, som genom att formulera det så att man har sökt patent på genen och genens informationsinnehåll, som handlar om ärftlig bröstcancer, har lyckats få ett amerikanskt patent. Det här har slunkit in bakvägen på den europeiska marknaden genom ett avtal för att underlätta patent mellan USA och Europa. Det är en fullständig nyhet. Man hade haft möjligheten att sätta stopp för detta, vilket väldigt många i Europaparlamentet faktiskt har velat göra, men tyvärr förlorade den linjen, vilket jag faktiskt tror beror på att de här frågorna inte varit tillräckligt diskuterade. I direktivets artikel 5 punkt 2 sägs följande på engelska: "An element isolated from the human body or otherwise produced by means of a technical process, including the sequence or partial sequence of a gene, may constitute a patentable invention, even if the structure of that element is identical to that of a natural element." Man har alltså möjlighet att ta patent på en gensekvens som är identisk med den som finns i kroppen. Det här ger exempelvis den effekten att när man tagit patent på det som man trodde handlade om immunförsvar visade det sig sedan att det egentligen var mycket bättre lämpat för att motverka hiv/aids och att vara en viktig byggsten i den forskningen. Den delen av forskningsutvecklingen stoppades därför att patentet låste in den forskningen. Jag kan inte annat än tycka att det är ett steg bakåt att vi reglerar någonting som dessförinnan inte har funnits men gör det på ett sämre sätt än de generella regler som vi förut haft. Det är inget framsteg utan ett stort nederlag för mänskligheten, för forskningen och för de fattiga patienter som drabbas.

Anf. 199 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Det var med dagens regelverk som Myriad Genetics fick sitt patent. Den fråga som vi ska ställa oss här i dag är: Gör direktivet det lättare eller svårare för liknande patent att beviljas i framtiden? Svaret är glasklart: Det blir betydligt svårare att få den typen av patent beviljade. Hillevi Larsson har utvecklat resonemanget. Jag tänker inte upprepa det mer än genom att betona att sista ordet vad gäller det patent som Myriad Genetics för ganska länge beviljades verkligen inte är sagt. Sedan pekar Lena Ek på att Europaparlamentet har diskuterat denna fråga och att hennes linje förlorade. Hon har lyft fram att direktivet, så att säga, har blivit instämt till Europadomstolen. Nederländerna väckte talan om huruvida direktivet var förenligt med grunderna för europeisk rätt och med internationella avtal. Poängen är att domstolen kom fram till att direktivet var förenligt med detta. Direktivet har prövats vad gäller förenligheten med konventionen för biologisk mångfald, TRIPS-avtalet och andra internationella åtaganden. Vad de problem som Lena Ek här beskriver egentligen handlar om är ju inte huruvida patent över huvud taget ska vara möjliga att bevilja på gener utan det handlar om frågan om oinskränkt produktpatent och de frågor som är förknippade därmed. Där finns ett resonemang från Folkpartiets sida i vår reservation, som Centern gärna får ansluta sig till, om man tycker att det är viktigt att de frågorna utvecklas. Avslutningsvis: Lena Ek har, om jag uppfattat det rätt, sagt att det inte ska vara möjligt att ta patent på en gen som förekommer i människokroppen. Då måste man ställa frågan: Vill Centerpartiet att det över huvud taget ska vara möjligt att bevilja patent på någon form av uppfinning där gener eller gensekvenser används på något sätt?

Anf. 200 Lena Ek (C)
Herr talman! Jag tror att de frågor som ställs på det här området väldigt tydligt illustrerar att det här betänkandet är ofullständigt och att utskottets majoritet inte har tänkt igenom de här frågorna fullt ut. För min del handlar det om att man inte ska kunna ta patent på gener och deras kunskapsinnehåll, för det låser forskningen så oerhört tydligt. Jag har hittills i debatten nämnt flera exempel, herr talman. Det finns många fler exempel. I dag formeras ett motstånd hos medicinare, forskare och patologer över hela Europa, som nu börjar fundera över hur deras egen forskning förhåller sig till de här reglerna och de patent som hittills har beviljats. De är oerhört bekymrade. På samma sätt reagerar Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, för de ser hur de här reglerna i praktiken redan slår i det här landet. Vi har mycket diskuterat svenska kvinnors cancerfall, framför allt bröstcancersjuka kvinnors förhållanden. Också många andra cancerpatienter är beroende av detta. Jag vill säga att forskning är oerhört viktig. Patentsystemet tjänar ett viktigt syfte, men det är faktiskt också så att man måste sätta gränser även i den här diskussionen utifrån vad som är långsiktigt viktigt och humanistiskt rätt. Jag kan se väldigt tydligt hur det här kommer att drabba de fattiga delarna av världen på olika sätt, både när det gäller växtmaterial och när det gäller humanmaterial. Jag skulle bara vilja be er fundera över detta: Vilket företag i världen skulle utmana ett amerikanskt företag, med de skadeståndsregler som finns där, i någon av de här konfliktfrågorna som rör genpatent eller som rör samordningen med TRIPS-avtalet eller samordningen med reglerna för biologisk mångfald? Inget! Därför att den tvisten kommer att äga rum i USA eftersom det är där de anklagade finns och det är de skadeståndsreglerna som finns. Det är den soppan som ni vill rösta igenom i morgon!

Anf. 201 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Jag vill be kammaren att lägga märke till att Lena Ek inte svarar på någon av de frågor jag ställde. Det är också ganska intressant att de exempel som hon tar upp handlar om patent som faktiskt har några år på nacken. Det handlar inte om att en störtflod av motsvarande patent skulle uppstå nu, utan tvärtom: Precis som redovisats skulle det här direktivet och dess genomförande strama upp praxis avsevärt, inte minst genom att man ställer ett ovillkorligt krav på att om det ska vara en uppfinning där ett patent beviljas och det finns en gensekvens med i uppfinningen så måste man uttryckligen specificera exakt vad det är för industriell tillämpning man vill basera patentet på. Sedan säger Lena Ek så här: Man ska inte kunna ta patent på gener och dess kunskapsinnehåll. Ja, möjligheten att forska på gener där det finns ett patent har redan redovisats: Den möjligheten finns. När det gäller att kunna ta patent på gener vill jag säga följande: Generna i min kropp kan naturligtvis ingen människa patentera. Men om man isolerar en gen och sätter in den i ett industriellt sammanhang, en uppfinning som innebär en helt ny, tidigare okänd teknisk lösning på ett problem är det inte detsamma som att ta patent på en gen. Jag vill upprepa min fråga: Anser Centern att det över huvud taget ska vara möjligt att bevilja patent på uppfinningar där det förekommer användning av gensekvenser som en del av uppfinningen, eller menar verkligen Centern att hela detta område, hela denna centrala del av biotekniken, ska vara undandragen från patenträtten?

Anf. 202 Lena Ek (C)
Herr talman! Det låter som om vi diskuterar bioteknikens vara eller inte vara i det här replikskiftet. Så är det självfallet inte, och det visar ju också den forskning som pågår. Det som står klart är att det här regelförslaget flyttar den gräns som traditionellt har funnits i patenträtten, den gräns som har funnits mellan upptäckt och uppfinning, mycket närmare upptäckten än vad som är nyttigt och längre ifrån det som är uppfinning. De ekonomiska vinsterna finns på de områden som handlar om uppfinningar, och det är de reglerna vi ska värna. Däremot ska vi vara oerhört försiktiga med att tillåta företag att begränsa forskning och kunskap och låsa in kunskap om gener och geners informationsinnehåll eller kunskapsinnehåll på det vis som det här förslaget medför. Möjligheten att forska handlar om framtida vinster - så mycket vet vi. Vi kan se vad som händer på de områden som redan är patenterade på det här olyckliga sättet. Där har forskningen gått ned väldigt mycket. Det beror självklart på att det där inte finns några möjligheter till vinster på 20 år, vilket är normaltiden för patent - det finns andra tidsregler också. Det är också därför som det här förslaget inte är bra ur den synvinkeln heller. Herr talman! Jag konstaterar att det finns väldigt skarpa ideologiska skiljelinjer i den här debatten. De skiljelinjerna handlar inte om synen på teknisk utveckling och miljödriven teknikutveckling, utan de skiljelinjerna handlar om hur man hanterar solidaritet med sjuka människor och med fattiga människor i praktiken.

Anf. 203 Kenneth Johansson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1, men jag står självfallet bakom övriga reservationer där Centerpartiet förekommer. Jag vill också instämma i det som har framförts från denna talarstol från mina två föregående kolleger, Gustav Fridolin och Lena Ek. Herr talman! Sverige står just i begrepp att genomföra EG-direktivet om patent på biotekniska uppfinningar. Jag och Centerpartiet anser att det är en allvarlig felbedömning som nu görs från majoritetens sida och som kan få ödesdigra konsekvenser. Låt mig från början säga att Centerpartiet inser och anser att biotekniken erbjuder fantastiska möjligheter, men också stora risker ekologiskt och etiskt. Vi inser också att patent fyller en viktig funktion för att stimulera forskning och utvecklingsarbete, och en harmonisering av patentlagstiftningen i Europa är naturligtvis angelägen. Ändå finns det, enligt Centerpartiets uppfattning, mycket starka skäl för att i morgon rösta ned och stoppa förslaget. Vi vill i stället verka för en omförhandling av EG-direktivet där ett minimikrav för patent på biotekniska uppfinningar är att de inte omfattar den genetiska informationen. Jag är, efter att ha läst betänkandet, mycket förvånad och besviken över att Centerpartiet, nu med stöd av Miljöpartiet, ensamma står för ett avslag på propositionen. Inte ens kd, Kristdemokraterna, har valt att stödja ett avslag på propositionen. Jag hoppas att det över natten tänks till och att vi kan få ytterligare stöd för reservation nr 1. Herr talman! En av de stora frågorna är möjligheten att patentera såväl enskilda gener som hela organismer. Genom att tillåta patent på liv, genetiskt material, förändras i ett slag förutsättningarna för växtförädling, växtproduktion, medicinsk diagnostisering och behandling. I Sverige, liksom i övriga EU och i de flesta andra länder, är det inte möjligt att ta patent på upptäckter. Likväl har patent som är att betrakta som upptäckter beviljats, och som vi har hört här också debatterats i dag. Jag och Centerpartiet påstår att EG-direktivet öppnar för att patentera gener, om - jag understryker om - de isoleras utanför kroppen. Jag uppmanar er att läsa hela förslaget till patentlag, även andra stycket i § 1 b. Där tycker jag att det här kommer fram mycket tydligt. Centerpartiets utgångspunkt är att vi ska ha klara gränser mot en icke acceptabel kommersialisering och monopolisering. Och människokroppen ska under inga omständigheter kunna patenteras. Det är kompromisslöst för vår del. Precis som vi har rätt till vår egen kropp när det gäller till exempel organdonation ska vi också ha rätt till våra gener. Information om livet får inte bli kommers. Herr talman! Centerpartiet är verkligen inte ensamt i sin kritik. Den finns runtom i Europa: Europarådet, nationella etiska råd, patientföreningar och inte minst Statens medicinsk-etiska råd, där samtliga partiföreträdare var mycket tydliga med att ta avstånd från det förslag som nu föreligger. Jag är en av de ledamöterna. 1997 års Unescodeklaration om det mänskliga genomet och de mänskliga rättigheterna, som betonar att våra genetiska resurser är mänsklighetens gemensamma arv och egendom, är också relevant. När en gen produktskyddas kan det anses kränka såväl deklarationen som den enskildes integritet. Trots alla kritiska röster verkar nu en majoritet av riksdagens partier, utom hittills Centerpartiet och Miljöpartiet, driva igenom förslaget. Det beklagar jag verkligen. Det har heller inte under årens lopp varit särskilt lätt att få till stånd en offentlig debatt. Vi har försökt från Centerpartiet. Det finns andra som har försökt också, men det har inte varit lätt. Herr talman! Avslutningsvis: Centerpartiet säger ja till att det ska finnas möjlighet att ta patent på biotekniska uppfinningar. Det måste finnas klara gränser mot en icke acceptabel kommersialisering och monopolisering. Patent ska avse uppfinningar, inte upptäckter. Möjligheten till vård och etisk godtagbar forskning får inte inskränkas. Människokroppen ska under inga omständigheter kunna patenteras. Patent på liv - nej tack!

Anf. 204 Lotta N Hedström (Mp)
Herr talman! Jag lovar att fatta mig kort. Miljöpartiets syn på den framväxande gentekniken kan enkelt sammanfattas i följande fem punkter. Vi har en positiv syn på grundforskning och identifikation av riskforskning. Vi vill ha en med försiktighet tillämpad industrinära forskning. Vi kan inte utesluta det, men försiktighet måste råda. Vi ställer oss i princip avvisande till genförändrad mat, genförändrade växter och foder. Det har inga konsumenter bett om. Vi har en försiktig optimism inför vissa medicinska tillämpningar. Här finns det möjligtvis vinster att göra, och här måste forskning vara tillåten. Vi säger: Inga patent på liv, ingen kommers med livsformer. Herr talman! Vi lever i en värld där handelsintressena tillåts gå före det mesta, såväl aktiv hungerbekämpning som fattiga länders möjlighet att försörja sig på traditionellt, inhemskt och småskaligt vis. Befängda företag har till och med tillåtits patentera sjukdomar, som den bröstcancergen som numera är privatägd och som Lena Ek uppehöll sig vid. I Gentekniknämnden, där jag sitter, får vi numera ständigt propåer om utsättning både på marknaden och på fältet av genförändrade växter, sedan EU-moratoriet upphävdes. Där finns nämligen vinster att hämta. Jag minns själv den kvällstandborste från the neem tree som jag anvisades ute i Indiens byar i slutet av 70-talet. Sedan kom biopiraterna in på scenen, de kapitalstarka storföretag som insett bland annat det trädets värde som en läkande substans och som ville patentera allt bruk av denna Guds gåva till indierna - hindra dem att fritt bryta sin kvällstandborste från trädet, tugga till kvisten och borsta med färsk, gratis antiseptika. Än värre blir det när det handlar om patent på biologiskt material från människor och djur. Teknik, metoder ska gå att patentera. Men direktivet är inte klart och patenträtten tillåts gå för långt, enligt min mening. Direktivet som kammaren står i begrepp att anta syftar till "att garantera fri rörlighet på den inre marknaden av patenterade biotekniska produkter genom att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning". Det, mina vänner, är syftet. Det är fri handel som är syftet, glöm inte bort det! Just sådana primat är vad Miljöpartiet vill slippa se. Det är så klart omsorgen om hälsa, tillgången till uthålliga livsmedel, biologisk mångfald och livsmedelssuveränitet som ska vara det internationella samarbetets främsta utgångspunkter. Glöm inte hur Craig Wenter betedde sig och drog nytta av HUGO-projektets öppna information för att sedan starta sin stängda privata verksamhet. Så ska det inte gå till. Kära eventuella åhörare, medledamöter och herr talman! Självklart måste vi avslå förslaget i det här betänkandet, den här propositionen och det här direktivet. Livet är inte krämarnas. Generna och cellerna är allas och ingens. Omförhandla direktivet! Våga trotsa EU! Till sist vill jag läsa en liten kort dikt av Albert Schweitzer, den humanistiske läkaren. Vi vet hur ljusstrålarna bryts Men ljuset förblir ett mirakel Vi vet hur en växt växer Men en växt förblir ett mirakel Vi äger stora kunskaper Men skapelsen förblir ett mirakel.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-04-01
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 7, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar
    1. regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837),
    2. regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),
    3. det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen (1967:837).
    Riksdagen antar
    1. regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837),
    2. regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),
    3. det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen (1967:837).

    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:55 och avslår motionerna 2002/03:L312 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2002/03:L341, 2002/03:U263 yrkande 5, 2002/03:U298 yrkande 17, 2002/03:MJ428 yrkandena 39, 40 och 42, 2003/04:L5 yrkandena 1-4, 2003/04:L6 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 38.
    • Reservation 1 (c)
    Omröstning i sakfrågan
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m420013
    fp39009
    kd02706
    v22107
    c00184
    mp01124
    Totalt227293063
    Ledamöternas röster
  2. Etiskt motiverade undantag från patenterbarhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 2 (m, fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1230120
    m042013
    fp03909
    kd27006
    v23007
    c18004
    mp13004
    Totalt20481163
    Ledamöternas röster
  3. Patentansökans innehåll och krav på industriell användning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 4.
    • Reservation 3 (fp)
  4. Definitioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 3.
    • Reservation 4 (fp)
  5. Traditionell kunskap och biologisk mångfald

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U263 yrkandena 6 och 7, 2002/03:U298 yrkandena 18 och 19, 2003/04:L7 yrkande 5 och 2003/04:L284 yrkandena 3, 4, 6 och 8.
    • Reservation 5 (fp)
    • Reservation 6 (c)
  6. Jordbruksundantag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L284 yrkande 5.
  7. Oinskränkt produktskydd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 2.
    • Reservation 7 (fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m420013
    fp03909
    kd27006
    v23007
    c18004
    mp00134
    Totalt234391363
    Ledamöternas röster
  8. Uppföljning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 1.
    • Reservation 8 (fp)
  9. Produktion av läkemedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U327 yrkande 7 och 2003/04:L284 yrkande 2.
  10. Skadestånd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande 37.
    • Reservation 9 (c)