Näringsutskottets betänkande

2021/22:NU21

Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår mo­tions­yrkandena. Vidare föreslår utskottet några mindre ändringar av rättel­se­karaktär i regeringens lagförslag. Regeringens förslag kan härledas till genom­förandet av EU:s elmark­nads­direk­tiv eller gäller bl.a. hur driften av en ledning eller ett lednings­nät ska vara organiserad, redovisning av nätverk­samhet, anslut­ning till elnätet och Ener­gi­mark­nads­in­spektionens pröv­ning av tvister. Lagändring­arna före­slås trä­da i kraft den 1 juli 2022.

Motionerna omfattar dels följdmotioner som har väckts med anledning av re­ger­ingens proposition, dels motionsyrkanden om olika elmarknadsfrågor från den allmänna motionstiden 2021/22.

I betänkandet finns 54 reservationer (M, SD, C, V, KD, L, MP) och två särskilda yttranden (V). I en reser­vation (M, SD, KD, L) förordas ett till­känna­givande om ett förtyd­ligande av nätföretagens grundläggande skyldigheter. I en annan reservation (M, C, KD, L) förordas ett tillkännagivande om en tredje elkabel till Gotland. I två reser­vationer (M, SD, KD) förordas dels att det ska genomföras en elmark­nads­översyn, dels att fler åtgärder vidtas för att förenkla och korta till­stånds­pro­ces­serna för elnätsutbyggnad. Det finns även en reservation (M, SD, L) i vil­ken det föreslås att begreppet systemansvarig förs in i lagstiftningen.

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:153 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäl­ler nätverksamhet

Sju yrkanden i följdmotioner.

160 yrkanden i motioner från all­män­na motionstiden 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Elmarknadsdirektivet och nätverksamhet

Propositionen

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Övergripande elmarknadsfrågor

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Elmarknadsöversyn

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Elområden

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Stödtjänster

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Leveranssäkerhetsmål

Motionen

Bakgrund och pågående arbete

Utskottets ställningstagande

Nätutbyggnad

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga nätfrågor

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Teknikval

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Tillståndsprocesser för elnät

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Nätanslutningsavgifter

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Ersättning för skada och intrång

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Mätnings- och avtalsfrågor

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Elförsörjningen på Gotland

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Lagring av el

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Vissa internationella frågor

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Motionerna

Bakgrund och pågående arbete

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Avslag på regeringens förslag, punkt 1 (V)

2.Avgiftsfrihet för anslutning av mikroproduktion av el, punkt 2 (C)

3.Systemansvarig för distributions- och överföringssystem, punkt 4 (M, SD, L)

4.Systemansvarig för distributions- och överföringssystem, punkt 4 (KD)

5.Nätföretagens grundläggande skyldigheter, punkt 5 (M, SD, KD, L)

6.Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (M)

7.Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (SD)

8.Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (C)

9.Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (V)

10.Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (KD)

11.Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (L)

12.Elmarknadsöversyn, punkt 7 (M, SD, KD)

13.Elområden, punkt 8 (M, SD)

14.Övergripande om stödtjänster, punkt 9 (M, SD)

15.Övergripande om stödtjänster, punkt 9 (KD)

16.Övergripande om stödtjänster, punkt 9 (L)

17.Utformningen av stödtjänster, punkt 10 (SD, L)

18.Leveranssäkerhetsmål, punkt 11 (SD, KD)

19.Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (M)

20.Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (C)

21.Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (V)

22.Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (KD)

23.Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (L)

24.Samordnad nätutbyggnad, punkt 13 (SD, C)

25.Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (M)

26.Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (SD)

27.Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (C)

28.Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (KD)

29.Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (L)

30.Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (MP)

31.Effektivare tillståndsprocesser, punkt 16 (M, SD, KD)

32.Effektivare tillståndsprocesser, punkt 16 (L)

33.Mål om halverade ledtider, punkt 17 (C)

34.Stamnätskoncessioner, punkt 18 (V)

35.Undantag för redan miljöprövade verksamhetsområden, punkt 19 (SD, C)

36.Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (SD, L)

37.Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (M)

38.Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (V)

39.Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (KD)

40.Ersättning för skada och intrång, punkt 21 (C)

41.Mätnings- och avtalsfrågor, punkt 22 (M)

42.Mätnings- och avtalsfrågor, punkt 22 (SD)

43.Mätnings- och avtalsfrågor, punkt 22 (L)

44.Elförsörjningen på Gotland, punkt 23 (M, C, KD, L)

45.Lagring av el, punkt 24 (M)

46.Lagring av el, punkt 24 (C)

47.Lagring av el, punkt 24 (L)

48.Lagring av el, punkt 24 (MP)

49.Vissa internationella frågor, punkt 25 (M, KD)

50.Vissa internationella frågor, punkt 25 (C)

51.Vissa internationella frågor, punkt 25 (L)

52.Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 26 (SD)

53.Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 26 (C)

54.Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 26 (L)

Särskilda yttranden

1.Avgiftsfrihet för anslutning av mikroproduktion av el, punkt 2 (V)

2.Lagförslagen i övrigt, punkt 3 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Elmarknadsdirektivet och nätverksamhet

1.

Avslag på regeringens förslag

Riksdagen avslår motion

2021/22:4494 av Birger Lahti m.fl. (V).

Reservation 1 (V)

2.

Avgiftsfrihet för anslutning av mikroproduktion av el

Riksdagen antar 4 kap. 11 § i regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:153 punkt 1 i denna del och avslår motion

2021/22:4500 av Rickard Nordin (C).

Reservation 2 (C)

3.

Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i ellagen (1997:857) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan,

2. lag om ändring i lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar,

3. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),

4. lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av trans­missions­nätsföretag för el med den ändringen att

a) 1 kap. 1 § första stycket ska avslutas med en punkt,

b) ordet ”intill” i 3 kap. 8 § första stycket ska bytas ut mot ”in till”,

5. lag om ändring i lagen (2013:385) om ingripande mot marknads­missbruk vid handel med grossistenergiprodukter,

6. lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:153 punkterna 1 i denna del och 2–6.

4.

Systemansvarig för distributions- och överföringssystem

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1 och

2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M) i denna del.

Reservation 3 (M, SD, L)

Reservation 4 (KD)

5.

Nätföretagens grundläggande skyldigheter

Riksdagen avslår motion

2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M) i denna del.

Reservation 5 (M, SD, KD, L)

Övergripande elmarknadsfrågor

6.

Övergripande elmarknadsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (V)

Reservation 10 (KD)

Reservation 11 (L)

Elmarknadsöversyn

7.

Elmarknadsöversyn

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:862 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),

2021/22:1298 av Teres Lindberg (S),

2021/22:2119 av Johan Hultberg (M),

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 30,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 19 och 34 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 8 och 9.

Reservation 12 (M, SD, KD)

Elområden

8.

Elområden

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 25,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 4 och 5,

2021/22:3651 av Niels Paarup-Petersen (C),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

2021/22:3836 av Louise Meijer (M).

Reservation 13 (M, SD)

Stödtjänster

9.

Övergripande om stödtjänster

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 66,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 5–7 och 37 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.

Reservation 14 (M, SD)

Reservation 15 (KD)

Reservation 16 (L)

10.

Utformningen av stödtjänster

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 67 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 38.

Reservation 17 (SD, L)

Leveranssäkerhetsmål

11.

Leveranssäkerhetsmål

Riksdagen avslår motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6.

Reservation 18 (SD, KD)

Nätutbyggnad

12.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:203 av Mikael Larsson (C),

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M),

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85 och 107,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 14,

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP) yrkande 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 65,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 13, 14, 16, 17, 40–43, 46 och 47 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3.

Reservation 19 (M)

Reservation 20 (C)

Reservation 21 (V)

Reservation 22 (KD)

Reservation 23 (L)

13.

Samordnad nätutbyggnad

Riksdagen avslår motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 106.

Reservation 24 (SD, C)

Vissa övriga nätfrågor

14.

Vissa övriga nätfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.

Reservation 25 (M)

Reservation 26 (SD)

Reservation 27 (C)

Reservation 28 (KD)

Reservation 29 (L)

Reservation 30 (MP)

Teknikval

15.

Teknikval

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2025 av Sten Bergheden (M) och

2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 3.

Tillståndsprocesser för elnät

16.

Effektivare tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:723 av ClasGöran Carlsson (S),

2021/22:1219 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

2021/22:1395 av Larry Söder (KD),

2021/22:2388 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 26 och 28,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 3,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 20,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 31 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 8 och 9.

Reservation 31 (M, SD, KD)

Reservation 32 (L)

17.

Mål om halverade ledtider

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 6 och

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12.

Reservation 33 (C)

18.

Stamnätskoncessioner

Riksdagen avslår motion

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 16.

Reservation 34 (V)

19.

Undantag för redan miljöprövade verksamhetsområden

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 27 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 100.

Reservation 35 (SD, C)

Nätanslutningsavgifter

20.

Nätanslutningsavgifter

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10,

2021/22:3209 av Daniel Bäckström (C),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 49.

Reservation 36 (SD, L)

Reservation 37 (M)

Reservation 38 (V)

Reservation 39 (KD)

Ersättning för skada och intrång

21.

Ersättning för skada och intrång

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:1475 av Pia Steensland (KD) och

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21.

Reservation 40 (C)

Mätnings- och avtalsfrågor

22.

Mätnings- och avtalsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 32,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 31,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 68 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 52 och 53.

Reservation 41 (M)

Reservation 42 (SD)

Reservation 43 (L)

Elförsörjningen på Gotland

23.

Elförsörjningen på Gotland

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:819 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:1206 av Lars Thomsson (C),

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 110,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 15,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 32 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 18.

Reservation 44 (M, C, KD, L)

Lagring av el

24.

Lagring av el

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 77,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 32,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 49,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 29 och 33 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 51.

Reservation 45 (M)

Reservation 46 (C)

Reservation 47 (L)

Reservation 48 (MP)

Vissa internationella frågor

25.

Vissa internationella frågor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 102,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 17 och 18,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 64.

Reservation 49 (M, KD)

Reservation 50 (C)

Reservation 51 (L)

Vissa övriga elmarknadsfrågor

26.

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkande 6,

2021/22:1275 av Teres Lindberg (S),

2021/22:1349 av Lotta Olsson (M) yrkande 1,

2021/22:1525 av Camilla Brodin (KD) yrkande 1,

2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 5,

2021/22:2531 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkande 44,

2021/22:2783 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 76, 90 och 104,

2021/22:3771 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 56 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 39, 48, 50 och 54.

Reservation 52 (SD)

Reservation 53 (C)

Reservation 54 (L)

Stockholm den 12 maj 2022

På näringsutskottets vägnar

Carl-Oskar Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl-Oskar Bohlin (M), Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V)*, Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Anders Frimert (S), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Josef Fransson (SD), Rickard Nordin (C) och Lorentz Tovatt (MP).

* Avstår från ställningstagande under punkterna 2 och 3, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:153 Ge­nom­förande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet. Med anled­ning av propositionen har sju yrkanden väckts i fyra följdmotioner. En för­teckning över de behandlade förslagen återfinns i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2. I detta betänkande behandlar utskottet även 160 motions­yrkanden som rör elmarknaden från den allmän­na motionstiden 2021/22. Även dessa förslag återfinns i bilaga 1.

Det bör understrykas att huvuddelen av de motioner som behandlas i detta betänkande lämnades in till riksdagen under den allmänna motionstiden hösten 2021, dvs. långt innan motionärerna hade någon kännedom om elprisernas ut­veckling under vintern 2021/22 eller om de energiförsörjningsrelaterade kon­se­kvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner och mot­sank­tioner som denna invasion har lett till.

Utskottets överväganden

Elmarknadsdirektivet och nätverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i sex olika lagar. Ändringarna syftar till att genomföra EU:s elmarknadsdirektiv i de delar som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Utöver detta gäller lagändringarna bl.a. hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad, redovisning av nätverksamhet, an­slutning till elnätet och Energimarknadsinspektionens prövning av tvis­ter. Riksdagen avslår samtliga följdmotioner som har väckts med anledning av regeringens proposition.

Jämför reservation 1 (V), 2 (C), 3 (M, SD, L), 4 (KD) och 5 (M, SD, KD, L) samt särskilt yttrande 1 (V) och 2 (V).

Bakgrund

Elmarknadsdirektivet ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre mark­naden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Direktivet innehåller även krav som svarar mot bestämmelser som tidigare fanns i det s.k. ener­gi­effek­tiviserings­direktivet (EED).[1]

Elmarknadsdirektivet syftar till att anpassa elmarknaden till de nya förut­sättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor och utfasning av fossila bränslen medför. Den tekniska utvecklingen på om­rådet skapar såväl möjligheter som utmaningar. Även kvarstående hinder för fullbordandet av den inre marknaden för el, bl.a. fragmenterade och regle­rade nationella marknader som försvårar elleverans på lika villkor och gräns­över­skridande samarbete, behandlas.

Konsumenterna kommer att spela en avgörande roll för att uppnå den flexi­bilitet som krävs för att anpassa elsystemet till de nya förutsättningarna. Likaså ska gränsöverskridande tillträde för nya leverantörer och tillhan­da­hållare av elproduktion, energilagring och efterfrågeflexibilitet möjliggöras.

Propositionen

Inledning

I propositionen föreslås ändringar i ellagen (1997:857) när det gäller elnäts­verksamhet. En stor del av ändringarna har sin bakgrund i elmark­nads­direk­tivet. Utöver genomförandet av direktivet finns förslag i propositionen när det gäller bl.a. hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad, redovisning av nätverksamhet, anslutning till elnätet och Energimark­nads­in­spektionens pröv­ning av tvister. Bland förslagen kan följande nämnas:

      När intäktsramen bestäms för en nätverksamhet ska hänsyn tas till i vilken utsträckning flexibilitetstjänster används och förbättrar effektiviteten i verk­samheten.

      Ett distributionsnätsföretag ska ta fram en plan för hur nätverksamheten ska utvecklas (nätutvecklingsplan).

      Elanvändare ska i vissa fall kunna ansluta mikroproduktionsanläggningar till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget.

      Kravet på att en mikroproducent ska vara nettoanvändare av el för att un­dan­tas från nätavgiften för inmatning av el på elnätet ska utgå.

Nätföretag och nätverksamhet

Regeringen föreslår att ellagens reglering i fråga om drift av elnät, redo­visning, anslutning till elnätet, överföring av el för någon annans räkning och mätning av överförd el ska gälla den som bedriver nätverksamhet (nät­företag). De grundläggande skyldig­he­terna att ansluta anläggningar och att överföra el för någon annans räkning ska omfatta även andra nätkoncessions­havare.

Med nätverksamhet ska det avses att med stöd av en nätkoncession ställa en starkströmsledning till förfogande för överföring av el för någon annans räkning och vidta de åtgärder som be­hövs för överföringen.

Regeringen föreslår att ett antal nya definitioner ska föras in i ellagen. Av propositionen (s. 47) framgår det att det i Energimarknadsinspektionens rap­port Ren energi inom EU – Ett genomförande av fem rättsakter (EiR2020:02) hade föreslagits att det införs en definition av begreppet system­ansvarig för distri­bu­tions­system i ellagen. Med en sådan system­ansva­rig ska det enligt för­slaget avses en fysisk eller juridisk person som ansvarar för drift och un­derhåll och, vid behov, utbyggnad av distributionssystem inom ett visst om­­de eller som driver en regionledning med stöd av nätkoncession för linje. I rapporten föreslogs även att en definition av begreppet system­ansvarig för över­förings­system införs i ellagen, att begreppet överfö­rings­system definieras i lagen och att begreppen transmissionsnät och transmis­sions­nätsföretag tas bort.

Regeringen anförde vidare bl.a. följande i propositionen (s.49 f.):

I elmarknadsdirektivet används ordet systemansvarig som beteckning på

elnätsföretag [] I Sverige har region- och lokalnätsföretagen redan ett sådant ansvar enligt ellagen. Frågan är om det tillför någonting väsentligt att även använda elmarknadsdirektivets terminologi. Det främsta argu­men­tet för detta är att det innebär en anpassning till EU-rättsakterna så som dessa formulerats på svenska. I övrigt är det tveksamt om det finns några särskilda fördelar.

– – –

Regeringens förslag innebär att termen nätföretag även i fortsättningen kom­mer att användas i fråga om alla företag som är systemansvariga i elmarknadsdirektivets mening, både distributionsnätsföretag och transmis­sions­näts­företag [] I sak innebär förslaget i denna del inte någon ändring i förhållande till gällande rätt. Det införs alltså inte ett nytt systemansvar som några re­missinstanser be­farat. Även rollfördelningen mellan distribu­tionsnäts­företagen och trans­mis­sions­nätsföretagen förblir oförändrad.

I propositionen föreslår regeringen att driften av en ledning eller ett led­nings­nät ska vara orga­niserad så att övervak­ning och styrning av anläggningen samt utfärdande av arbetsbegäran och driftsorder utförs i Sverige.

Stödtjänster

Med stödtjänst ska det enligt regeringens förslag till ändring i ellagen avses en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för han­tering av över­belastning. Med en icke frekvensrelaterad stödtjänst ska avses en stöd­tjänst som används av ett nät­företag för spänningsreglering i stationärt till­stånd, snab­ba inmatningar av re­aktiv effekt, tröghet för upprätthållande av sta­bi­li­teten i lokalnät, kortslut­nings­ström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift.

Regeringen föreslår att ett nätföretag ska anskaffa icke frekvensrelaterade stödtjänster på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt. Detta krav på anskaffningen ska inte tillämpas om

      lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna gäller för anskaffningen

      anskaffningen gäller en nätkomponent som är integrerad i elnätet och an­vänds uteslutande för att säkerställa en säker och tillförlitlig drift av nätet, dock inte för balansering eller hantering av överbelastning eller

      nätmyndigheten har beviljat dispens i det enskilda fallet. Nätmyndigheten ska få bevilja dispens endast om det är ekonomiskt ineffektivt att anskaffa stödtjänsten på ett öppet, icke-diskrimi­nerande eller marknadsorienterat sätt.

Regeringens föreslår också att ett nätföretag som anskaffar stödtjänster, i förhållande till elproducenter, ska behandla aktörer som tillhandahåller tjäns­ter i form av ändrad elförbrukning genom aggregering på ett icke-diskrimi­nerande sätt på grundval av aktörernas tekniska kapacitet. Med aggregering ska det av­ses sammanslagning av flera elanvändares förbrukning eller sam­man­slag­ning av producerad el för försälj­ning, anskaffning eller auktionering på el­mark­nader.

Ytterligare förslag i propositionen om stödtjänster gäller förhandsprövning av villkor för stödtjänster. Här är förslaget att ett nätföretag inte ska få ingå avtal om stödtjänster förrän nätmyndigheten har godkänt de metoder som har använts för att utforma avtalen. Den nya förhandsprövningen ska dock inte omfatta balansavtal.

Nätmyndigheten ska godkänna metoderna, om dessa kan antas leda till att stödtjänster

      utförs så effektivt som möjligt

      ger lämpliga incitament för nätanvändarna att balansera inmatning och uttag och

      tillhandahålls på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt. Nätmyndig­hetens beslut i frågan om godkännande ska gälla omedelbart. Nätmyn­dig­heten ska delge beslutet genom kungörelse.

Ett nätföretag ska offentliggöra de villkor som företaget tillämpar i avtalen. Före­taget ska utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om villkoren.

Vidare föreslår regeringen att den myndighet som regeringen be­stäm­mer ska få meddela föreskrifter om

      hur ett distributionsnätsföretag ska ta fram och utforma riktlinjer för att anskaffa stödtjänster,

      skyldighet för ett trans­missions­näts­företag att ta fram specifikationer för de icke frekvensre­la­terade stödtjänster som företaget anskaffar och stan­dardiserade marknads­produkter för sådana tjänster och lämna speci­fi­ka­tionerna och marknadspro­dukterna till nätmyn­digheten för god­kän­nan­de

      vilka krav som ska vara uppfyllda för att nätmyndigheten ska godkänna specifikationer och marknadsprodukter och

      vilka tekniska villkor i öv­rigt som ett nätföretag får ställa i fråga om stöd­tjänster.

Samarbete och informationsutbyte

När det gäller samarbete och informationsutbyte föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela före­skrif­ter om skyl­dighet för

      nätföretag att samarbeta med varandra i frågor som rör möjligheten för den som är ansluten till elnätet att delta på marknader för el

      nätföretag och andra företag som är verksamma på elmarknaden att sam­arbeta i frågor som rör möjligheten att delta på marknader för stöd­tjänster och

      nätföretag att utbyta information.

Tillåten verksamhet för ett nätföretag

Regeringens förslag innebär att ett nätföretag inte ska få bedriva någon annan verksamhet än nätverksamhet. Företaget ska dock få

      förvalta eller driva andra nät än elnät,

      producera el, om produktionen sker tillfälligt för att ersätta utebliven el vid elavbrott, och

      reparera och underhålla ett annat företags nät.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela före­skrifter om vad som är tillåten verksamhet. Nätmyndigheten ska i det en­skilda fallet få bevilja dispens från förbudet, om ett nätföretag behöver bedriva annan verksamhet än nätverksamhet för att kunna fullgöra sina skyl­digheter enligt ellagen eller andra föreskrifter som genomför elmarknads­di­rektivet eller enligt EU:s elmarknadsförordning.

Övervakningsplan för samriskföretag

Regeringen förslår att bestämmelserna om övervakningsplan för sam­risk­före­tag ska strykas.

Nätföretagens användning av flexibilitetstjänster

I artikel 32 i elmarknadsdirektivet finns krav på incitament för användning av flexibilitet i distributionsnät. I artikel 32.1 och 32.2 regleras frågor om hur distri­butionsnätsföretag ska anskaffa flexibilitetstjänster. Direktivet innehåller ingen definition av flexibilitetstjänst. Det framgår dock att det som avses är sådana tjänster som kan förbättra effektiviteten i driften och utvecklingen av distributionsnätet, bl.a. hantering av överbelastning (artikel 32.1 första me­ningen). Flexibilitetstjänster kan på ett kostnadseffektivt sätt minska behovet av uppgradering eller ersättning av nätkapacitet och stödja en effektiv och säker drift av nätet.

Regeringen föreslår att när intäktsramen bestäms för en nätverksamhet ska hänsyn tas till i vilken utsträckning flexibilitetstjänster används och förbättrar effektiviteten i verksamheten. Bedömningen ska få medföra en ökning eller minskning av intäktsramen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka krav som ska vara uppfyllda för att flexibilitetstjänster ska anses förbättra effektiviteten i nätverksamheten.

Vidare föreslås det i propositionen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

      skyldighet för ett distributionsnätsföretag att ta fram specifikationer för de flexibilitetstjänster som företaget anskaffar och standardiserade marknads­produkter för sådana tjänster, att lämna specifikationerna och marknads­produkterna till nätmyndigheten för godkännande och att offentliggöra en förteckning över marknadsprodukterna och

      vilka krav som specifikationer och marknadsprodukter ska uppfylla.

Nätutvecklingsplan för distributionsnätsföretag

När det gäller nätutvecklingsplaner för distributionsnätsföretag är förslaget i propositionen att ett distributionsnätsföretag vartannat år ska ta fram en plan för hur nätverksamheten ska utvecklas (nätutvecklingsplan), offentlig­göra pla­nen och lämna in den till nätmyndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad en nätutveck­lings­plan ska innehålla och hur den ska tas fram, om offentliggörandet och vil­ka uppgifter som ska offentliggöras tillsammans med planen och om undan­tag från skyldigheten att ta fram en plan.

Investeringsplan för transmissionsnätsföretag

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen be­stäm­mer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för ett transmis­sions­näts­företag att ta fram en investeringsplan och lämna in den till nätmyndigheten.

Laddinfrastruktur för elfordon

Ett distributionsnätsföretag ska inte få äga, utveckla, förvalta eller driva ett gränssnitt där el kan överföras till ett elfordon i taget eller batteriet på ett el­for­don i taget kan bytas ut (laddpunkt). Förbudet ska inte gälla ladd­punkter som företaget innehar uteslutande för eget bruk. Vidare är för­sla­get att reger­ingen ska få meddela föreskrifter om att nät­myndigheten får be­vilja dispens i enskilda fall från förbudet.

Distributionsnätsföretags kommunikation med elanvändare och allmänheten

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen be­stäm­mer ska få meddela föreskrifter om undantag från ellagens krav på åtskill­nad när det gäller kommunikation och varumärkesprofilering i fråga om distri­bu­tions­nätsföretag vars ledningar i huvudsak matar in el från anlägg­ningar för pro­duktion av förnybar el. Undantag ska dock inte få göras för distri­bu­tions­näts­företag som ingår i en koncern vars samlade elnät har minst 100000 elan­vän­dare.

Innehav av energilagringsanläggningar

Regeringen föreslår att ett nätföretag inte ska få äga, utveckla, förvalta eller driva en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produk­tions­till­fället eller för omvandling av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den följande återomvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare (energilagringsanläggning). Regeringen före­slår också att den ska få meddela före­skrifter om att nätmyn­digheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet.

Redovisning av nätverksamhet

Regeringen föreslår att transmission och distribution ska redovisas var för sig samt att nätmyndigheten ska besluta att distributionsnätsföretagens lokalnät ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en olämplig en­het.

Vidare föreslår regeringen att en ledning i ett lokalnät ska redovisas som regionnät, om samma nätföretag äger både lokalnätet och regionnäts­led­ningar och den ak­tu­ella ledningen och regionnätet utgör en organisatoriskt och tek­niskt sam­manhållen enhet.

När det gäller redovisning av en nätkoncession för ett område med en lägsta tillåten spänning är regeringens förslag att det ska redovisas tillsammans med nätföretagets nätkoncessioner för lin­je. Vidare föreslår regeringen att ett nät­företag som bygger och använder en ledning med stöd av någon annans nät­kon­cession för område ska, utifrån led­ningens funktion, redovisa denna till­sammans med sitt lokalnät eller re­gion­nät. Nätföretaget ska inom sex månader från medgivandet meddela nät­myndig­heten hur ledningen ska redo­visas.

Anslutning till elnätet

Under rubriken Anslutning till elnätet föreslår regeringen ett antal olika saker. Det handlar för det första om att en nätkoncessionshavare ska få göra avsteg från skyl­dig­heten att ansluta en anläggning till en ledning eller ett ledningsnät med hän­vis­ning till att det saknas ledig kapacitet endast om det inte finns förut­sätt­ningar att åtgärda kapa­citetsbristen på ett sätt som är samhällsekonomiskt mo­tiverat utan att förstärka ledningen eller ledningsnätet.

Vidare föreslår regeringen att ett distributionsnätsföretag i fråga om en anlägg­ning för produktion av förnybar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt få göra avsteg från anslutningsskyldigheten endast om företaget underrättar den som begär anslutning om detta och underrättelsen lämnas inom en månad från det att företaget har tagit emot begäran.

Det föreslås också att innehavaren av en nätkoncession för område med en lägsta tillåten spänning ska få ansluta en elektrisk anläggning till en ledning som omfattas av nätkoncessionen endast om innehavaren av lokalnätet har med­gett det eller om nätmyndigheten har gett tillstånd till anslutningen efter an­­kan av inneha­varen av det överliggande nätet. Dessutom föreslår reger­ingen att ett nätföretag ska ha standardiserade rutiner för anslutning av energi­lag­rings­anläggningar.

Utöver detta föreslår regeringen att ett nätföretag som har vägrat ansluta en anläggning till en ledning eller ett ledningsnät med hänvisning till att led­ningen eller nätet saknar kapacitet mot skälig ersättning ska ge den som begär det information om vilka åtgärder som krävs för att anslutningen ska kunna genomföras. Om anläggningen är en laddpunkt, ska nätföretaget utan sär­skild begäran lämna informationen tillsammans med meddelandet om att anslutning vägras. Nätföretaget ska lämna informationen utan ersättning. Nät­myn­dig­he­ten ska ta upp tvister om vilka skyldigheter ett nätföretag har.

Regeringen föreslår också att en elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere inte ska betala någon avgift för att ansluta en produktions­anläggning som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt och ansluts där en anläggning för användning av el redan är ansluten och med en effekt som inte överstiger uttagsabonne­mangets effekt.

Undantag från funktionskravet på överföring av el

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen be­stäm­mer ska få meddela föreskrifter om undantag från funktionskravet på över­föring av el.

Avgift för regional eldistribution

När det gäller avgifter för regional eldistribution föreslår regeringen att avgif­ten för överföring av el på ett regionnät ska ut­for­mas på samma sätt oavsett om ledningarna omfattas av nätkoncession för linje eller av nätkonces­sion för område.

Vidare föreslår regeringen att det inte längre ska vara möjligt för nätmyndig­heten att bevilja tillstånd att utforma avgiften med hänsyn till var på en region­ledning elan­vändarens uttagspunkt ligger.

Inmatning på elnätet från mikroproduktion

Enligt regeringens förslag ska en mikroproducent kunna undantas från nät­avgiften för inmatning utan att vara nettoanvändare av el.

Nätföretagets fakturor

Regeringen föreslår att ett nätföretags faktura till en elanvändare ska vara tyd­lig. Nätföretaget ska ge den elanvändare som begär det en förklaring till hur det belopp som anges i fakturan har beräknats. Företaget ska erbjuda el­använ­daren fakturor i elektronisk form. Regeringen eller den myndighet som reger­ingen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilken information ett nät­företags faktura till en elanvändare ska innehålla och hur fakturan ska utfor­mas.

Mätning av överförd el

Regeringen föreslår att den hittillsvarande möjligheten till schablonberäkning för enskilda elanvändare ska tas bort. Regeringen eller den myndighet som re­geringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att beräkna mängden överförd el och rapportera beräkningarna.

Regeringen föreslår också att skyldigheten för nätföretag att se till att elan­vändare får lämplig information i samband med installation av nya mätare ska gälla även i förhållande till andra elanvändare än konsumenter.

Tillsyn och andra uppgifter för Energimarknadsinspektionen

Regeringen föreslår att nätmyndigheten ska ta upp en tvist om

      vilken rätt till ersättning från nätföretaget som finns för en elproducent som matar in el på nätet

      vilken skyldighet en nätkoncessionshavare har att ansluta en anläggning till ledningen eller ledningsnätet

      vilken skyldighet ett nätföretag har när det gäller tiden för att genomföra en anslutning

      nätavgiftens storlek vid småskalig elproduktion

      avgiftsbefrielse för en elanvändare som också är mikroproducent av el eller

      vilka kostnader som ska debiteras för mätning av överförd el och rappor­tering av mätresultat.

Regeringen föreslår också att det i ett beslut av nätmyndigheten enligt sådana nät­före­skrifter eller riktlinjer som har antagits med stöd av EU:s elmarknads­förordning och i ett beslut om certifiering av transmissionsnätsföretag ska an­ges att beslutet kan komma att upphävas efter begäran av Europeiska kom­mis­sionen (kommissionen).

Vidare föreslår regeringen att regleringen av tidsfrister för beslut efter en anmälan till nätmyndigheten ska inte gälla anmälningar mot andra nät­kon­ces­sions­ha­vare än nätföretag.

Dessutom föreslår regeringen att regeringen eller den myndighet som reger­ingen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att lämna den information till nätmyndigheten som myndigheten behöver för att full­göra sina uppgifter enligt artikel 59.1 i elmarknadsdirektivet.

Miljöorganisationers rätt att överklaga beslut

Regeringen föreslår att miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga beslut om nätkoncession oavsett ledningens längd och spänningsnivå. Miljöorganisatio­ner ska även ges rätt att överklaga fler av de beslut som kan fattas med stöd av 2 kap. ellagen.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022. Sam­tidigt föreslås även vissa övergångsbestämmelser. Det handlar om att den nya förhandsprövningen av avtal om stödtjänster inte ska tillämpas på sådana avtal om stödtjänster som

      ett nätföretag ingår före den 1 januari 2023 eller

      nätföretaget ingår under tiden från det att en ansökan om metodpröv­ning lämnas in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in före utgången av augusti 2022.

Vidare föreslår regeringen att ett nätföretag ska få bedriva annan verksamhet än nätverksamhet t.o.m. den 31 december 2023, om företaget bedriver verk­sam­heten vid ikraftträdandet. Regeringen föreslår också att ett distribu­tions­näts­företag som innehar en laddpunkt vid ikraftträ­dandet ska få äga, utveckla, förvalta och driva laddpunkten annat än för eget bruk t.o.m. den 31 december 2023.

När det gäller bestämmelserna om åtskild redovisning av transmission och distribution är regeringens förslag att de ska tillämpas första gången i fråga om redovisning för ett räkenskapsår som börjar den 1 juli 2022 eller närmast där­efter.

De upphävda bestämmelserna om tillstånd att utforma en överföringsavgift med hänsyn till var på en regionledning elanvändarens uttagspunkt ligger ska, enligt regeringens förslag, fortfarande gälla i fråga om en uttagspunkt som omfattas av ett tillstånd som har meddelats före ikraftträ­dan­det.

Regeringen föreslår därutöver att de nya bestämmelserna inte ska gälla för en intäktsram som har bestämts före ikraftträdandet.

Avslutningsvis föreslår regeringen vissa övergångsbestämmelser om pröv­ningen av tvister, nämligen att allmän domstol ska få pröva ett mål som har inletts före ikraftträdandet trots bestämmelserna om nätmyndighetens pröv­ning av tvister.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M) invänder motionärerna mot regeringens förslag i 1 kap. 4 § ellagen som gäller genomförandet av vissa av elmarknadsdirektivets de­finitioner i den svenska lagstiftningen och som de menar kommer att få kon­sekvenser om de inte åtgärdas. De ser det som särskilt bekymmersamt att förslaget i propo­sitionen cementerar otydligheten kring vem som bär det lång­siktiga ansvaret för att överföringen av el fungerar i Sverige. De anser att direktivets begrepp sys­temansvarig för överförings­sys­tem respektive systemansvarig för distribu­tions­system kopp­las till ellagen, eftersom dessa begrepp är bärande i både elmarknads­direk­tivet och i kom­missionens för­ordning. De begrepp regeringen har valt be­skriver, enligt mo­tionärerna, inte alls lika tydligt att ansvaret är be­tyd­ligt bredare än att ansvara för ledningarna.

Motionärerna föreslår därför att definitionerna av distri­bu­tionsnätsföretag och transmissionsnätsföretag i 1 kap. 4 § ellagen kompletteras med att dessa begrepp ska vara liktydiga med direktivets begrepp systemansvarig för distri­bu­tions­sys­tem och systemansvarig för överföringssystem.

I 3 kap. 1 § ellagen föreslås tillägget: ”Ett nätföretag ska planera, bygga och upp­rätthålla sitt elnät så att det uppfyller de krav som ställs i Europeiska unio­nens lagstiftning på nätens driftsäkerhet och tillförlitlighet.Motionärerna anser att direktivet därigenom genomförs fullt ut och att ansvaret på både kort och lång sikt tydliggörs.

I kommittémotion 2021/22:4500 av Rickard Nordin (C) föreslås att riks­dagen ska avslå punkten 2 b i 4 kap. 11 § lagen om ändring i ellagen (1997:857). Motionären anser att bestämmelsen kan få långtgående negativa konsekvenser för både befintliga och nya mikroproducenter. Regeringen har inte gjort någon särskild bedömning av denna risk och av hur nätbolagen förväntas agera och det nämns inte heller något om detta i konsekvens­ana­lysen. Enligt motio­nären bör lagför­slaget därför avslås i denna del, efter­som öv­riga delar väl täcker behoven av reglering för mikroproducenter.

I Vänsterpartiets kommittémotion 2021/22:4494 av Birger Lahti m.fl. före­slås att riksdagen ska avslå förslagen i propositionen. Motionärerna pekar på ett antal negativa effekter av en gemensam elmarknad inom EU. EU:s strategi att växla från kol till rysk fossilbaserad gas har gett en kostnadschock på fossila bränslen för europeiska hushåll och företag och elpri­serna i södra Sverige har smittats av de höga elpriserna i EU. Motionärer­na redovisar uppfattningen att en gemen­sam elmarknad inom EU leder till mer likartad elprisbildning inom EU och därmed ett betydligt högre elpris i Sve­rige. Om elpriset i Sverige stiger försvåras klimatomställningen inte bara av in­dustrin och elektrifieringen av transport­sek­torn utan av hela samhället. Sverige och inte minst norra Norrland behöver den fossilfria el som produceras inom landets gränser. Enligt motio­närerna ska Sverige inte betala för övriga Europas misslyckade energi­politik genom en fullt ut integrerad elmarknad med ett en­hetligt pris inom EU. En gemensam elmarknad inom EU är, enligt motio­­rerna, främst till glädje för elbolagen, som kan exportera billig el till EU till ett högre pris och göra omotiverat höga övervinster på redan lönsamma in­vesteringar.

Motionärerna anser att regeringen omedelbart måste stoppa utbyggnads­planerna av elkablar till Europa, avveckla planerna på ett enhetligt pris i EU och en gemensam elmarknad inom EU. De understryker att energi­politiken är ett nationellt ansvar och att riksdagen därför bör avslå propositionen.

I kommittémotion 2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) konsta­teras det att regeringen inte har sett något behov av att anpassa ellagen till direktivets skrivningar om systemansvar för distributionssystem. Motionärer­na hänvisar till att flera remissinstanser bl.a. har efterlyst svar på system­ansvarets inne­börd. I yrkande 1 efterfrågas därför ett tillkännagivande om att regeringen bör åter­komma med en fördjupad analys av systemansvar för el­näts­verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sina ställningstaganden under följande ru­briker:

      Avslag på regeringens förslag

      Avgiftsfrihet för anslutning av mikro­pro­duktion av el

      Lagförslagen i övrigt

      Systemansvarig för distributions- och överföringssystem

      Nätföretagens grundläggande skyldigheter

Avslag på regeringens förslag

Sveriges medlemskap i EU medför en skyldighet att säkerställa att unionens lag­stiftning får genomslag i Sverige. När det gäller EU-direktiv finns visst ut­rym­me att överföra de unionsgemensamma bestämmelserna på ett sätt som har­monierar med den nationella lagstiftningen, om än under förutsättning att EU-rätten får nödvändigt genomslag. Medlemsstaterna har ingen möjlig­het att avstå från att införa sådan EU-lagstiftning.

Enbart av detta skäl kan utskottet svårligen förstå argumentationen i motion 2021/22:4494 (V) om att riksdagen bör avslå hela propositionen och dessutom i betydande utsträckning med rent marknadsprotektionistiska argument.

Utöver detta vill utskottet också hävda att det finns fördelar ur ett svenskt perspektiv med att ytterligare steg tas för att uppnå en bättre fungerande inre el­marknad, bl.a. genom att öka överföringskapaciteten såväl inom landet som mellan Sverige och grann­län­derna. Eftersom Sveriges kraftsystem är samman­kopplat med grannländerna och den ge­men­samma elmarknaden i EU ger det möjligheter till en mer kostnads­effektiv el­för­sörjning och bidrar även med export- och importmöjlig­heter som kan vara särskilt värdefulla vid topplast­situationer. Nettoexport av klimat­smart el kan dessutom ersätta fossilbaserad elproduktion i andra delar av EU. Sverige och Norden har dessutom kommit betydligt längre än många andra medlemsstater när det gäller att avreglera elmarknaden och att öppna upp för större konkurrens. Om EU-gemensamma bestämmelser kan resultera i en bätt­re fungerande inre elmarknad bör det enligt utskottets uppfattning så­ledes vara av godo.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2021/22:4494 (V).

Avgiftsfrihet för anslutning av mikroproduktion av el

I motion 2021/22:4500 (C) föreslås att riksdagen ska avslå delar av reger­ingens förslag till bestämmelse i ellagen om avgiftsfrihet för anslutning av viss mikroproduktion av el (punkt 2 b i 4 kap. 11 § i förslaget till lag om ändring i ellagen). Motionärerna befarar att den föreslagna bestäm­melsen kan få oöns­kade negativa konsekvenser för befintliga och nya producenters vilja att an­sluta sin produktion till nätet.

Regeringens förslag kan härledas till artikel 21 i det omarbetade förny­bart­direktivet, i vilken det finns krav som syftar till att underlätta för egen­an­vän­dare av förnybar energi att lagra och sälja sin överskottsproduktion av sådan el utan att omfattas av diskriminerande eller oproportionella förfa­randen eller avgifter och nätavgifter som inte är kostnadsrelaterade.

Utskottet kan konstatera att den föreslagna bestämmelsen inte har mött några invändningar bland remissinstanserna under beredningen av proposi­tio­nen. Utskottet delar därför inte den oro för bestämmelsens eventuella kon­sekvenser som kommer till uttryck i motionen. Därmed tillstyrker utskottet propositionen när det gäller regeringens förslag till 4 kap. 11 § ellagen och avstyrker motionen.

Lagförslagen i övrigt

Utöver två mindre korrigeringar av rättelsekaraktär i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el har utskottet inga invändningar mot regeringens förslag i de delar som inte redan har behandlats ovan.

Därmed tillstyrks propositionen i de återstående delarna.

Systemansvarig för distributions- och överföringssystem

I motion 2021/22:4505 (M, L) invänder motionärerna mot regeringens förslag i 1 kap. 4 § som gäller genomförandet av vissa av elmarknadsdirektivets de­fi­nitioner i den svenska lagstiftningen som de menar kommer att få kon­se­kven­ser om de inte åtgärdas. De anser att direktivets begrepp systemansvarig för överförings­sys­tem respektive systemansvarig för distribu­tions­system bör in­föras i ellagen, eftersom dessa begrepp är bärande både i elmarknads­direk­ti­vet och i kom­missionens för­ordning. Motionärerna anser att de begrepp re­ger­ingen har valt inte beskriver att ansvaret är betydligt bredare än att enbart omfatta ledningarna, och de vill därför komplettera regeringens förslag med att de är liktydiga med direktivets begrepp systemansvarig för distri­bu­tions­sys­tem och systemansvarig för överföringssystem. Systemansvaret berörs ock­så i motion 2021/22:4497 (KD) yrkande 1.

Här kan utskottet konstatera att några remissinstanser har framfört liknande uppfattningar som motionärerna samt att regeringen därför har argumenterat utförligt för sitt förslag i propositionen. Utskottet anser sig inte ha grund för att göra en annan bedömning än reger­ingen.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Nätföretagens grundläggande skyldigheter

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag till 3 kap. 1 § ellagen om nät­före­tagens grundläggande skyldigheter överens­stämmer med den hittills­va­rande mot­svarigheten i samma lag. Den nämnda bestämmelsen genom­för delar av artiklarna 31 och 40 i elmark­nads­direktivet.

Utskottet övertygas inte av argumentationen i motion 2021/22:4504 (M, L) om nödvändigheten av att ändra den aktuella para­grafen i syfte att tydliggöra kopplingen till bestämmelserna i elmarknadsdirektivet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Övergripande elmarknadsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som gäller övergri­pan­de elmarknadsfrågor. Utskottet hänvisar bl.a. till olika åtgärder inom ramen för regeringens nationella elektrifieringsstrategi som sam­man­taget utgör ett helhetsgrepp om förutsättningarna i ener­gi­sek­torn för att möjliggöra en omfattande elektrifiering av sam­hället.

Jämför reservation 6 (M), 7 (SD), 8 (C), 9 (V), 10 (KD) och 11 (L).

Motionerna

Vänsterpartiet anser att det är det offentligas ansvar att energiförsörjningen fun­gerar i hela landet, och partiet ser det som väsentligt att elnätet ägs av sam­hället, exempelvis av staten eller kommuner, och inte begränsas av privata ägar­intres­sen. I partimotion 2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yr­kan­de 7 föreslås därför ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möj­lig­heten att göra det svenska elnätet samhällsägt. Motsvarande förslag finns även i kom­mittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14.

Liberalerna konstaterar i partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. att industrins omställning är helt beroende av att energisystemet – särskilt kraftsystemet – förmår industrins nya behov. I yrkande 48 förordar motio­närerna ett tillkännagivande om att en leveranssäker tillgång till el över hela landet är den stora utmaningen i klimatomställningen. Motionärer­na anser ock­så att omställningen behöver ge utrymme för en ordentlig ök­ning av exporten av fossilfri energi. De menar att detta inte kommer att kunna genom­föras om inte staten tar ett tydligt ansvar och bär en del av risken i de investeringar som behöver göras. I yrkande 58 begär de därför ett tillkänna­givande om att staten ska ta ett tydligt ansvar, och bära en del av risken i de investeringar som be­höver göras, för att snabbt expandera kraftsystemet.

Svensk elproduktion har länge varit en av världens renaste och tryggaste, slås det fast i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Motionärerna anser att detta har varit helt avgörande för den svenska industrin och för välfärden i Sverige. De begär i yrkande 1 ett tillkänna­givan­de om att ett fossilfritt elsystem är avgörande för att säkerställa näringslivets kon­kurrenskraft och för att minska utsläppen. Samtidigt konstaterar motionärerna att det har kommit flera larmrapporter om att företag inte har tillräcklig tillgång till el, vilket har lett till att industrier har tvingats stänga under perioder och att man inte har kunnat bygga om eller ställa om sin verksamhet. Motionärerna ser bristen på ren el när den behövs som ett hot mot Sverige som ett modernt industriland. De anser att flera stora frågor på el- och energimarknaden är olösta eller kräver förtydliganden.

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2021/22:2451 av Eric Palm­qvist m.fl. slås det fast att en långsiktigt konkurrenskraftig och tillför­litlig energi­för­sörjning behöver säkerställas för såväl hushållen som närings­livet. Motionärerna pekar bl.a. på att basen för energiförsörjningen bör vara kärn­kraft och vattenkraft och att det finns ett behov av att framtida elnäts­regleringar i högre grad öppnar för innovation och tydligare incitament. Vidare anser de att systemet för elområdesindelningen bör ses över för att jämna ut dagens prisskillnader. I yrkande 23 begär de ett tillkännagivande om för­bätt­rad energiförsörjning.

Klimatpolitikens påverkan på elpriserna tas upp i kommittémotion 2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD). Motionärerna pekar på en oro­an­de utveckling med högre priser på el i hela Europa, med risker när det gäller både den framtida energiförsörjningen och konkurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin. I yrkande 8 begär motio­närer­na ett till­kännagivande om klimatpolitikens påverkan på elpriserna.

I kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101 föreslås ett tillkännagivande om att stärka över­föringskapaciteten för att möta den ökande efterfrågan på el och satsa på smarta elnät, ökad användar­flexi­bi­litet, energieffektivisering och energi­lagring.

Helena Lindahl m.fl. (C) anför i kommittémotion 2021/22:4131 att ett av de stora problemen i det svenska elsystemet inte är tillgången på energi utan tillgången på lokal kapacitet, dvs. att den el som produceras inte når dit där den behövs. Motionärerna vill i yrkande 22 att riksdagen genom ett till­kän­na­gi­vande ska framföra till regeringen att Sverige ska ha ett helt förnybart ener­gisystem 2040 och en integrerad strategi som inkluderar mellan- och lång­siktig energilagring samt nätbalansering.

Sverige har länge haft en elförsörjning där leveranser har kunnat tas för givet, till gagn för Sveriges position som industrination och för familjernas livs­kvalitet, slås det fast i kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD). I motionen finns ett antal för­slag med inriktning på elmarknaden. I yrkande 2 föreslås det att riksdagen i ett tillkännagivande ska framföra till regeringen att planeringen för ökad elan­vänd­ning bör utgå från ett elbehov på minst 300 TWh 2045. Vidare konstaterar motionärerna att ett utbyggt elnät är viktigt. Be­ty­dande delar av elnätet är gamla och behöver renoveras sam­tidigt som ytter­li­gare nät måste byggas ut. Enligt motionärerna råder det redan i dag stora el­för­sörj­ningsproblem i vissa regioner. I yrkande 3 föreslår de därför ett tillkän­na­gi­vande om en effekt- och kapaci­tetsutredning samt om vikten av en ut­byggd nät­ka­pacitet.

Tillgången till el är väsentlig i vårt sam­hälle, och det kan vara enkelt att utsätta ett land för stora påfrestningar när varken it-infrastruktur eller annan infrastruktur fungerar som en följd av att elen inte fungerar. Motionärerna förordar därför i yrkande 30 att Energimyn­dig­heten och Svenska kraftnät ges i uppdrag att se över säkerheten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runt om i Sverige och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser.

Även i Liberalernas kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. finns flera yrkanden som på olika sätt gäller kraftsystemet och el­mark­nadens utformning och funktion. Motionärerna konstaterar att kraft­systemet står inför två stora utmaningar. Det är kraftigt försvagat i södra Sve­rige efter­som betydande produktion av planerbar kärnkraft och kraftvärme har stängts ned på bara några år, vilket har lett till dålig spänningskvalitet och att Svenska kraft­nät återkommande gör mycket stora ingrepp i elmarknaden för att garantera systemets stabilitet och för tåligheten mot vanliga fel. Motio­närerna anser att systemet inte längre är robust. Därför föreslår de i yrkande1 ett till­kännagivande om att återupprätta kraftsystemets robusthet och resi­liens. De anser också att Svenska kraftnät tillsammans övriga aktörer behöver ta fram en plan för kraftsystemets expansion och begär i yrkande 4 ett tillkän­nagi­van­de med den innebörden. Motionärerna pekar också att kraftsystemet behö­ver planeras i förväg och att ut- och ombyggnad bör påbörjas långt innan det finns ett konkret behov. Vidare anser de att planeringen av kraftsystemet ska göras så att stora prisskillnader i tiden såväl som i geografin motverkas. I yrkande 10 begär de därför ett tillkän­nagivande om att kraft­system­plan­er­ingen ska motverka bristsituationer i både tid och rum.

Motionärerna ser också ett behov av att stärka länsstyrelsernas roll i pla­neringen av det framtida kraftsystemet. Nätägarna behöver en nära dialog med länsstyrelserna i arbetet. Länsstyrelserna behöver därför ta en aktiv roll i pla­neringen. Ett tillkännagivande med den innebörden efterfrågas i yrkande 12.

Motionärerna vill även att det ska inrättas ett systemråd som säkerställer att övergripande frågor i kraftsystemplaneringen tas om hand och som tar an­svar för samordning. I rådet bör nätägare på transmissions-, region- och lokalnäts­nivå samt kraftproducenter ingå. Motionärerna anser att samverkan mellan Svenska kraft­nät och region- och lokalnätsägarna behöver förbättras i syfte att har­mo­nisera åtgärder på olika nivåer i kraftsystemet och hitta kostnads­effek­tiva lös­ningar på de utmaningar som finns. Ett tillkännagivande om ett system­råd föreslås i yrkande 15.

Det är även motionärernas uppfattning att det bör utredas hur kraft­syste­mets kostnader ska fördelas när en större andel av elproducenterna är små. Elnätstarifferna ska vara utformade så att de synliggör de kostnader den an­slutna anläggningen orsakar. De fasta kostnaderna ska delas mellan de an­slut­na anläggningarna enligt teknikneutrala principer. I yrkande 36 förordas ett tillkänna­givande om att Energimarknadsinspektionen behöver föreslå hur kostnader i kraft­systemet ska fördelas.

Med fokus på utmaningarna med elförsörjningssituationen på Gotland begär Hanna Westerén (S) i motion 2021/22:840 att riksdagen genom ett till­kän­nagivande ska framföra till regeringen att verka för att säkra en långsiktigt hållbar elförsörjning i hela landet.

Även Linus Sköld m.fl. (S) berör i motion 2021/22:1405 vikten av en väl utbyggd infrastruktur för elöverföring. Enligt motionärerna är det därför av av­görande betydelse att staten tar ansvar för en fungerande överföringsin­fra­struktur, inte bara i stora matarledningar söderut utan även för att möjliggöra för samhällen och verksamheter i norr att få tillgång till de stora elmängder som produceras där. Motionärerna begär ett tillkännagivande om elöver­­rings­kapacitet i hela landet.

Utmaningarna för den svenska kraftförsörjningen lyfts även fram i motion 2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S). Med utgångspunkt från situationen i Södermanlands län – där kapacitetsbristen enligt motionärerna redan har med­fört att vissa av länets kommuner har tvingats tacka nej till nya före­tags­etableringar – begärs ett till­kännagivande till regeringen om att verka för säkrad energiförsörjning och om behovet av samordning.

Även motion 2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) tar sin utgångs­punkt i elför­sörjningssituationen i Söder­man­lands län. Mo­tionären anser att en lyckad om­ställning till fossilfritt är en ödesfråga för klimatet, och på sikt även för den svenska konkurrenskraften. Enligt motionären är Sveriges utmaningar – som ett industritungt exportberoende land – på många sätt större än andra länders. I motionen begärs ett tillkänna­givande om att övergripande säkra elinfra­struk­turen för att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Jan Ericson (M) begär i motion 2021/22:601 ett tillkännagivande om en bred översyn av beskattning och avgifter med koppling till elkonsumtion. Detta skulle göra hela kostnadsbilden för el mer transparent för såväl privat­per­soner som företag. Motionären anser att om man vill skapa incitament för en ökad elektrifiering behövs det både en ökad och stabil elproduktion och en prissättning och beskattning som är fördelaktig.

Riksdagen bör ställa sig bakom ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen om att den måste ta fram konkreta åtgärder för hur effektbalansen ska säkras i det svenska elsystemet, parallellt med att andelen intermittent el ökar. Detta anser Cecilie Tenfjord Toftby (M) i motion 2021/22:1741. Mo­tio­nären menar bl.a. att Sverige behöver ett elsystem som garanterar effekt­ba­lansen under dygnets alla timmar och året om. Enligt motionären är det ytterst vik­tigt att reger­ingen levererar konkreta förslag hur denna balans i det svenska elnätet ska upprätthållas och hur en av­brotts­situation ska avvärjas.

Betydelsen av ett leveranssäkert elsystem tas även upp i motion 2021/22:2085 av Lars Püss (M). Energipolitikens mål måste vara ett fossil­fritt kraftsystem där systemkostnaderna står i centrum. Elsystemet måste svara upp mot användarnas behov. De stora klimatinvesteringarna inom bas­industrin kräver en trygg, kostnadseffektiv och fossilfri elförsörjning över hela landet, året runt. Motionären begär ett tillkännagivande om ett leverans­säkert elsys­tem med låga kostnader.

Dagens elnät klarar inte av det nya elektrifierade samhället där nya såväl konsumtions- som produktionsmönster belastar kraftnäten på nya sätt. Detta an­förs i motion 2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M). Motionärerna ser problem med den alltmer påtagliga elbrist som råder i södra Sverige under vissa tider. De föreslår i yrkande 1 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framföra att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder för att lösa energi- och effektbristen i södra Sverige. Vidare förordar de i yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över be­fintliga och nya styrmedel så att dessa inte indirekt styr mot ökad elan­vänd­ning.

I motion 2021/22:408 av Larry Söder (KD) konstateras det inledningsvis att klimatomställningen förutsätter en bred elektrifiering av hela samhället, vil­ket i sin tur kräver långt mycket mer el än vad som produceras i Sverige i dag. Motionären begär ett tillkännagivande om att regeringen tar fram en tydlig po­litisk målbild för en långsiktig och förutsägbar intäktsreglering för elnäten samt en nedläggning av planerna på en s.k. elmarknadshubb.

Bakgrund och pågående arbete

Energipolitikens inriktning

I april 2018 överlämnade regeringen en proposition om energipolitikens inrikt­ning till riksdagen (prop. 2017/18:228). Propositionen vilade på en block­över­skridande energipolitisk ramöverenskommelse som hade slutits i juni 2016 mel­lan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Krist­de­mo­kra­terna. I propositionen föreslog regeringen nya energipolitiska mål och redo­visade sin bedömning om energipolitikens inriktning.

Vid behandlingen av propositionen antog riksdagen de förslag till över­gri­pande mål för energipolitiken som regeringen hade lagt fram (bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet innebär att energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet och att den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som ener­gi­samarbetet i EU. I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att med de nya målen har energi­politiken fått långsiktiga förutsättningar att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads­effektiv svensk energiförsörj­ning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat och att underlätta om­ställ­ningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Utöver det övergripande målet godkände riksdagen regeringens förslag om ett mål för andelen förnybar energi som innebär att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft, och det innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Förslaget i propositionen om ett mål för energi­effek­tivisering god­kän­des också. Målet är att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energian­vänd­ning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen biföll också regeringens förslag om att upphäva vissa tidigare be­slutade riksdagsbindningar som gällde riktlinjer för energipolitiken.

Energipolitikens inriktning i budgetpropositionen för 2022

I budgetpropositionen för 2022 konsta­te­rar regeringen att energipolitikens in­rikt­ning ligger fast och att den syftar till att förena försörjningstrygghet, kon­kurrenskraft och ekologisk håll­barhet (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 Ener­gi). Ar­be­tet med att uppnå de energipolitiska målen bidrar till konkur­rens­kraf­tiga elpriser för industrin och minskade utsläpp av växt­hus­gaser. Reger­ingen anger att den fortsätter arbetet med att nå de riksdagsbundna energipoli­tiska målen. Det konstateras samtidigt att energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för en kraftig ökning av elbehovet genom olika åtgärder, bl.a. effek­tiv an­vänd­ning, ny infra­struk­tur och säkrad tillförsel.

Regeringen slår fast att elek­tri­fiering kan bidra till stora energieffektivi­seringar och utsläpps­minsk­ningar inom transportsektorn och är avgöran­de för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Ett ökat fokus på effekt- och energieffektivisering sägs kunna bana väg för en snabb, resurs­effek­tiv och hållbar elektrifiering och bidra till klimatomställ­ningen. Reger­ingen konsta­terar vidare att Sverige har inlett ett skifte med en betydande elektri­fie­ring av transporter, industri och andra verksamheter. En framgångs­rik elek­tri­fiering är också avgörande för att nå nettonollutsläpp 2045 och kan även minska utsläp­pen i andra länder genom export av klimatsmarta pro­duk­ter. Sveriges el­för­sörj­ning ska utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäker­het, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Ge­nom arbetet med elek­tri­fieringsstrategin (se nedan) anger regeringen att den tar ett hel­hets­grepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en omfattan­de elek­trifie­ring av samhället.

Det svenska elnätet

Enligt Energimarknadsinspektionens rapport Sveriges el- och naturgas­mark­nad 2020 (Ei R2021:08) består det svenska elnätet av 58 200 mil ledning, varav ungefär 41 100 mil är jordkabel och 17 100 mil är luftledning. Elnätet kan delas in i tre nivåer: transmissionsnät (vanligen också betecknat stamnät), regionnät och lokalnät. Transmis­sionsnätet transporterar el långa sträckor med höga spänningsnivåer. Regionnäten transporterar el från transmissionsnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Lokalnäten ansluter till regionnäten och transporterar el till hushåll och andra slutkunder.

Transmissionsnätet i Sverige förvaltas av Svenska kraftnät, och region­­ten ägs i huvudsak av Ellevio (f.d. Fortum), Eon och Vattenfall. Lokal­näten ägs till ca 60 procent av Ellevio, Eon och Vattenfall och till resterande del av olika privata och kommunala aktörer.

Det svenska elsystemet är vidare tätt sammankopplat med angränsande länder, särskilt Norge, Danmark och Finland. Utlandsförbindelserna är av två typer, växelström och likström. Sverige har växelströmsförbindelser med Norge, Danmark och Finland. Likströmsförbindelser finns med Tyskland, Pol­en och sedan 2016 även med Litauen.

Elmarknadens aktörer

Nätföretag

I Sverige finns det ungefär 170 elnätsföretag. Ett nätföretag innehar ett led­nings­nät, eller i några fall endast enstaka ledningar, och svarar för drift och un­derhåll av elnätet. Verksamheten bedrivs med stöd av en nätkoncession, dvs. ett tillstånd att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning. Ett nät­företag är skyldigt att ansluta elektriska anläggningar till ledningen eller ledningsnätet och att överföra el för någon annans räkning. Det finns alltså en rätt till tredjepartstillträde. Ett nätföretag får inte handla med el och får endast bedriva elproduktion när elen behövs för nätverksamheten.

Elproducenter

Elproducenten matar in el från en produktionsanläggning på elnätet för över­föring till elanvändarna. I Sverige är elproducenterna en heterogen grupp, som omfattar några av Europas största elföretag men även privatpersoner som äger småskaliga vatten-, vind- och solenergianläggningar. Större elprodu­center säljer ofta el direkt på elbörsen. Mindre producenter väljer ofta att sälja elen till en större aktör, som i sin tur säljer den vidare.

Elhandelsföretag

Ett elhandelsföretag levererar el. Med leverans avses i detta sammanhang för­säljning av el till elanvändare till skillnad från överföring, dvs. sådan trans­port av el för någon annans räkning som utgör nätverksamhet. Elhandels­före­taget köper in el, vanligtvis från elbörsen, för att sedan sälja den vidare till el­användare. Handeln med el bedrivs på en fri marknad, där elhan­dels­före­tagen konkurrerar om kunderna. Enligt Energimark­nadsin­spek­tio­nens rapport om Sveriges el- och naturgasmarknad 2020 (Ei R2021:08) fanns det över 140 el­han­delsföretag på myndighetens jämförelsesajt Elpriskollen.se i decem­ber 2020. De tre största elhandlarna hade i slutet av 2020 en samlad marknads­andel på 45 procent räknat på antalet kunder, vilket var en lika stor andel som året före.

Balansansvariga

En balansansvarig har i ett avtal med Svenska kraftnät (den systemansvariga myndigheten, se vidare nedan) åtagit sig ett särskilt ansvar för att balan­sera tillförsel och för­brukning av el. Den balansansvarige svarar ekono­miskt för obalanser. Ett elhandelsföretag är skyldigt att se till att någon åtar sig ba­lans­ansvaret för leveranser i en uttagspunkt. Ett vanligt sätt att ordna detta är att elhandels­företaget självt åtar sig balansansvaret. Företaget kan dock välja att låta ett annat elhandelsföretag eller ett specialiserat företag åta sig balansan­svaret.

Elbörser

En elbörs tillhandahåller system för fysisk och finansiell handel med grossist­energi­produkter. De vanligaste aktörerna på börserna är elproducenter, elhan­dels­företag och större elanvändare. I Norden är för närvarande Nord Pool den enda börsen för handel med el för fysisk leverans. Handel med finansiella kon­trakt bedrivs på Nasdaq Commodities. Genom sådan handel med finansiella kon­trakt kan aktörer säkra sig mot prisvariationer.

Energimarknadsinspektionen – nätmyndigheten

I Sverige är Energimarknadsinspektionen nationell energitillsynsmyndighet med ansvar för bl.a. tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning. Enligt ellagen är Energimarknadsinspektionen nätmyndighet, vilket innebär att inspektionen handlägger alla frågor som enligt lagen eller föreskrifter som har utfärdats i anslutning till lagen ligger på nätmyndigheten. Till nätmyndighetens uppgifter hör att pröva frågor om tillstånd (koncession) att bygga och använda stark­ströms­ledningar, att förhandspröva nätföretagens intäkter från nätverksam­he­ten och att pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet. Myndighetens uppgifter regleras i förordningen (2016:742) med instruktion för Energimark­nads­inspektionen.

Svenska kraftnät – den systemansvariga myndigheten

Svenska kraftnät har i två olika egenskaper – transmissionsnätsföretag respek­tive systemansvarig myndighet (i EU-sammanhang kallad transmission sys­tem operator, TSO) – en central roll på den svenska elmark­naden. Svenska kraftnät innehar och driver det svenska transmissionsnätet som ägs av staten. I sin egenskap av transmissionsnätsföre­tag omfattas Svenska kraft­nät i huvud­sak av det regelverk som gäller för nätföretag i allmänhet. Dessa och affärs­verkets uppgifter regleras i ellagen och i förordningen (2007:1119) med in­struk­tion för Affärs­verket svenska kraftnät.

Svenska kraftnät är också systemansvarig myndighet och har det övergri­pande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftssäkert så att ba­lans mellan produktion och förbrukning av el inom hela eller delar av landet kort­siktigt upp­rätthålls. Som systemansvarig myndighet får Svenska kraftnät bl.a. beor­dra elproducen­ter att öka eller minska produktionen av el. Svenska kraftnät utövar även tillsyn över driftssäkerheten i det nationella elsystemet.

Statens energimyndighet

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är förvaltningsmyndighet för frå­gor om tillförsel och användning av energi i samhället. Energimyndigheten ska verka för försörjningstrygghet och för ett energisystem som är hållbart och kost­nadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.

Myndighetens uppgifter finns angivna i förordningen (2014:520) med in­struk­tion för Statens energimyndighet.

Elektrifieringskommission

I oktober 2020 inrättade regeringen en elektrifieringskommission med statsrådet Tomas Eneroth som ordförande. Elektrifieringskom­mis­sio­nen är ett rådgivande organ och ska påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. I slu­tet av december 2021 presenterade Elektrifieringskommissionen en handlingsplan för att möj­liggöra eldrivna transporter längs större vägar, med fokus på tunga trans­por­ter. I april 2022 presenterades en kartläggning av var elnätet behöver för­stärkas för att kunna möta behovet av laddinfrastruktur för tunga fordon.

Kommissionens uppdrag sträcker sig fram t.o.m. den 31 december 2022.

Nationell elektrifieringsstrategi

I oktober 2020 påbörjade regeringen även arbetet med att ta fram en natio­nell elektrifieringsstrategi. I mars 2021 presenterade en arbetsgrupp för elektri­fie­ringsstrategin ett förslag på en övergripande målbild och inriktning för det fortsatta arbetet med att ta fram den nationella elektrifieringsstrategin. Arbets­grup­pen anförde bl.a. att Sveriges elförsörjning, i linje med det energipolitiska mål som gäller, ska utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssä­ker­het, låg miljöpå­verkan och el till konkurrenskraftiga priser. Ar­bets­gruppen betonade också att elektrifieringen är en stor omställ­ning som kräver insatser på en helt ny nivå.

Arbetet med elektrifieringsstrategin respektive Elektrifieringskom­missio­nen kompletterar varandra. Elektrifieringskommissionens uppdrag är som har nämnts ovan att på­skynda elektrifieringen av transportsektorn. Elektrifierings­strategin omfat­tar även elektrifiering av andra delar av samhället, inklusive industrin, som be­hövs för att uppnå kli­mat­mål och har ett helhetsperspektiv på elektrifie­ringen av samhället i stort.

Den 3 februari 2022 presenterade regeringen en nationell stra­tegi för elek­trifiering. Elektrifieringsstrategins inriktning är att skapa förut­sättningar i ener­gi­sektorn för en snabb och storskalig elektrifiering av industri, transporter och arbetsmaskiner, som tillsammans står för över två tredjedelar av Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser.

Strategin omfattar fem övergripande områden som i sin tur delas in i tolv punkter, vilka konkretiseras i 67 åtgärder som kommer att genomföras under tre­års­perioden 2022–2024. Vis­sa av dessa åtgärder refe­reras längre fram i det­ta be­tän­kande.

Vissa förslag från Nätkoncessionsutredningen

I februari 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare (Elsäkerhetsverkets ge­ne­raldirektör Elisabet Falemo) med uppgift att se över regelverket för nät­kon­cessioner (dir. 2018:6). Den s.k. Nätkoncessionsutredningen överläm­nade sitt betänkande Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) till reger­ingen i juni 2019. Flera av utredningens förslag behandlades i reger­ingens pro­position 2020/21:188 Moderna tillståndsprocesser för elnät som riks­dagen tog ställning till i juni 2021 (bet. 2020/21:NU22). I propositionen redovisade reger­ingen att vissa övriga förslag i utredningens betänkande be­reds vidare inom Regeringskansliet. Det gällde bl.a. förslag om undan­tag för koncessions­plikt. Utredningen föreslog ett nytt un­dantag som underlättar delning av ener­gi, t.ex. överföring av lokal förnybar energi eller nyttjande av energilager. En­ligt undantaget ska ett internt lågspännings­nät för del­ning av energi få bygg­as eller användas utan tillstånd inom en egen fas­tig­het och mellan bygg­nader och anläggningar som var och en även har en an­slutning till en ledning eller ett led­ningsnät som används med stöd av en nät­koncession. Det bör inte heller finnas någon begränsning i rätten att över­föra el för annans räkning.

Vidare föreslog utredningen att ett område som omfattas av ett tillstånd en­ligt miljöbalken för en sådan verksamhet som avses i 21 kap. 13–15 §§ miljö­prövningsförordningen (2013:251) alltid ska anses vara ett sådant avgränsat område. Det bör inte heller finnas någon begränsning i rätten att överföra el för annans räkning.

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

Den 17 mars 2022 beslutade regeringen om direktiv för en särskild utredare att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Syftet med ut­red­ningen är att åstadkomma ett regelverk som är förenligt med elmark­nads­direktivet respektive gasmarknadsdirektivet. Vidare är syftet att på ett tydligt sätt ta till vara kundernas intressen och nätföretagens roll i utvecklingen och ut­byggnaden av el- och naturgasnäten i Sverige för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och framtida utmaningar.

Utredaren ska bl.a.

      se över hur det svenska regelverket förhåller sig till EU-domstolens dom i mål C-718/18, Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tysk­land[2]

      se över bestämmelserna om överklagande av den nationella energi­tillsyns­myndighetens beslut i ärenden om förhandsreglering av avgifter och övri­ga villkor när det gäller anslutning och tillträde till elnät och naturgas­infra­struktur.

Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag och särskilt redogöra för ändringarnas konsekvenser för elmarknadens funk­tions­sätt samt kostnader eller vinster för elmarknadens aktörer.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag om att göra elnätet samhällsägt likalydande med de i motionerna 2021/22:3232 (V) yrkande 7 och 2021/22:3199 (V) yrkande 14 avstyrktes av utskottet vå­ren 2021 (bet. 2020/21:NU22).

Motion 2021/22:3688 (M) yrkande 14 om åtgärder mot lokala kapacitets­brister behandlades i snarlik utformning också våren 2021. Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till vidtagna åtgärder och till att riksdagen i novem­ber 2019 tillkännagett för regeringen att den bör följa upp och analysera de åtgärder som vidtagits för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019 i syfte att dra lärdomar och skapa beredskap om liknande situationer uppstår igen i framtiden (bet. 2020/21:NU5). Förslaget i motion 2021/22:4195 (KD) yrkande 3 om en effekt- och kapaci­tets­ut­red­ning avstyrktes också i likalydande form av utskot­tet i samma betänkande. Även förslaget i motion 2021/22:840 (S) avstyrktes i identisk form i det betänkandet, liksom även det som nu har återupp­re­pats i motion 2021/22:116 (M) med fokus på elförsörjnings­situa­tionen i Söder­man­lands län. Detsamma gäller förslaget i motion 2021/22:1741 (M) om ett el­system som garanterar effektbalansen alla dygnets timmar, året om. Det som föreslås i motion 2021/22:3468 yrkandena 1 och 4 avstyrktes också våren 2021 (bet. 2020/21:NU22).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller elens betydelse för det svenska energisystemet och därmed även för så gott som alla samhällssektorer. Detta understryks också av att Sverige har inlett ett skifte som innebär en betydande elektri­fie­ring av transporter, industri och andra verk­samheter. Utskottet delar här regeringens uppfattning att en fram­gångs­rik elek­tri­fiering är avgörande för att nå nettonollutsläpp 2045 och även kan minska utsläp­pen i andra länder genom export av klimatsmarta pro­duk­ter. Såvitt utskottet kan bedöma finns inga starka invändningar i motionerna mot denna syn på elektrifieringens stora och växande betydelse.

Med detta i åtanke kan utskottet konstatera att regeringen i början av 2022 presenterade en nationell elektrifieringsstrategi som omfattar ett ambitiöst batteri av åtgärder som ska ligga till grund för det fort­satta arbetet med elek­trifieringen. Genom strategin tas ett hel­hets­grepp om förutsättningarna i energi­sektorn för att möjliggöra en omfattan­de elek­trifie­ring av samhället.

Sammantaget anser utskottet att åtgärderna inom strategin kan anses möta de förslag som finns i de här aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Elmarknadsöversyn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden om att det bör genom­föras en översyn av elmarknaden. Utskottet hänvisar bl.a. till ­gående arbete med att förbättra elmark­nadens funktion och till att re­geringen i sin elektrifierings­strategi an­ger att det finns skäl att för­ut­sättningslöst pröva om elmarknads­modellen är rustad för en om­fattande elektrifiering och energiom­ställ­ning.

Jämför reservation 12 (M, SD, KD).

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) slås det fast att de systemtjänster som kraftproducenterna levererar i allt väsentligt är gratis och att dessa tjänster främst uppkommer i stora anläggningar. Marknaden be­talar för energi, men det finns inga incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt. Motionärerna anser att ett elsystem där man betalar för dessa egen­ska­per skulle bli mer robust. Därför förordar de i yrkande 19 ett tillkän­nagivande om att utreda en ny marknadsmodell för elmarknaden som säkrar en trygg el­för­sörjning. Vidare framförs uppfattningen att den elhandlarcentriska model­len bör reforme­ras och motio­närerna pekar på ett antal konkreta förslag om vad som bör förändras. I yrkan­de 34 begärs ett tillkännagivande i linje med detta.

Även i Sverigedemokraternas kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om en elmark­nadsöversyn för ett mer kostnadseffektivt elsystem. Motionärerna på­pekar att Sverige numera har ett underskott i kraftbalansrapporterna sam­ti­digt som storstadsregionerna möter en tilltagande elbrist eftersom över­förings­kapaciteten är otillräcklig. Situationen riskerar att äventyra bostads­pro­jekt, före­tagsetableringar och utbyggnaden av elektrifierad kollektivtrafik. En el­mark­nadsöversyn behöver genomföras för ett mer kostnadseffektivt elsys­tem, vilket långsiktigt ska bidra till att säkerställa ett robust och leverans­säkert kraftsystem för hushållen och näringslivet.

En utvecklad elmarknadsmodell efterfrågas även i kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD). I yrkande 8 begärs ett till­känna­givande om att utveckla elmarknadsmodellen med inriktning på att ta fram en modell som styr bättre mot leveranssäkerhet. En modell som ger betalt för viktiga systemtjänster skulle, enligt motionärerna, bli mer robust. Planer­bara kraftslag, som kärnkraft och vattenkraft, skulle då få en specifik ersätt­ning för den viktiga funktion de har i elsystemet. Motionärerna framför också uppfatt­ningen att arbetet med att införa en elhandlarcentrisk modell bör av­brytas eftersom genomförandet är tekniskt svårt, för att det är mycket kostsamt att skapa det system som krävs för att modellen ska fungera och för att det innebär säkerhets­problem att samla Sveriges elkunders alla mätvärden på ett och sam­ma ställe. I yrkande 9 föreslår de därför ett tillkännagivande om att regeringen ska avbryta projektet med en elhandlarcentrisk mo­dell och elmarknadshubb.

Ett tillkännagivande om en utredning om elmarknadens funktionssätt och om effekterna av av­regleringen efterfrågas i motion 2021/22:1298 av Teres Lindberg (S). Motio­nären menar att avregleringen har lett till att el­näts­pri­serna har rusat, underhållet försämrats, arbetsplatsolyckorna ökat och an­ställ­nings­trygg­heten försvagats.

Jan Ericson och Lars Beckman (båda M) pekar i motion 2021/22:862 på att det kommer allt fler larm om kraftiga obalanser och brister i den svenska elför­sörjningen, och rent av hotande elbrist vintertid i delar av landet under perioder med stora elbehov. Därför föreslår de ett tillkännagivande om en kris­kommis­sion för att hantera frågorna om Sveriges framtida elförsörjning. I den­na kom­mis­sion bör det bl.a. ingå representanter för politiken, energiföre­tagen, indus­trin, transportnäringen, näringslivsorganisationer, fackliga orga­ni­sa­tio­ner och de svenska kommunerna.

I motion 2021/22:2119 av Johan Hultberg (M) begärs ett tillkänna­givan­de till regeringen om att kartlägga elkrisens konsekvenser. Motionären pekar bl.a. på att elpri­serna slår rekord och att larmrapporter om uteblivna företags­etable­ringar och inves­te­ringar duggar tätt, samtidigt som elektrifier­ingen av bl.a. trans­portsektorn och industrins klimatomställning bromsas.

Bakgrund och pågående arbete

Utvecklingen på den avreglerade elmarknaden

Den svenska elmarknaden reformerades 1996. Sedan dess är handel med och produktion av el konkurrensutsatt medan nätverksamheten utgörs av ett stort antal reglerade monopol. Syftet med att konkurrensutsätta pro­duktion av och han­del med el är att öka konsumenternas valfrihet och att skapa förutsättningar för ett effektivt användande av produk­tions­re­sur­serna. Elnätsverksamhet är där­emot ett naturligt monopol, vilket innebär att det inte är samhällseko­no­miskt effektivt med flera sådana verksamheter inom samma geografiska om­råde. Marknadsmodellen har därefter succes­sivt utvecklats och 1999 av­skaf­fades exempelvis kravet på tim­mätning för att kunna byta elleverantör.

Energi­marknadsinspektionen har haft uppdrag att utreda en ny modell för elmarkna­den. I rapporten Ny modell för elmark­naden (Ei R2017:05) presente­rades förslag till lagändringar för att införa en ny marknadsmodell där en elmark­nadshubb utgör navet i informations­utbytet mellan elmarknadens par­ter. Den nya mark­nads­mo­dellen innebär att el­handlaren blir kundens huvud­sakliga kontakt­punkt i de flesta ärenden som berör den egna elleve­ransen. Det innebär också att kun­dens relation och kommunikation med nätägaren minskar jämfört med da­gens situation. I sammanhanget bör också beaktas arbetet med genom­föran­de av det nya EU-regelverket på elmarknads­området. I detta ingår bl.a. att ett mål för leveranssäkerhet (tillförlitlig­hetsnorm) ska tas fram. Reger­ingen har gett Energimark­nadsinspektionen i uppdrag att föreslå en tillför­lit­lighets­norm (I2019/03365/E). Uppdraget redovisades i form av en rapport till reger­ingen i slutet av maj 2021 (Ei R2021:5). Svenska kraftnät fick även under 2019 nya uppgifter att bedöma och redovisa utvecklingen av leverans­säker­heten (resurs­tillräckligheten) enligt EU:s nya regelverk, vil­ket fram­går av för­ord­ningen (2007:1119) med instruktion för Affärs­verket svenska kraftnät.

Energimarknadsinspektionen om utvecklingsområden på elmarknaden

I regleringsbrevet för 2020 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag av reger­ingen att föreslå en genomförandeplan med tidsplan för att förbättra elmark­nadens funk­tion enligt reglerna i EU:s elmarknadsförordning.

I rapporten Genomförandeplan med tidsplan för att förbättra elmarknadens funktion (Ei R2020:09) slår myndigheten inledningsvis fast att de svenska regel­verken har anpassats löpande till utvecklingen av de EU-gemensamma reglerna, vilket har bidragit till att Sverige i hög utsträckning är en del av EU:s inre marknad för el.

I rapporten fokuserar myndigheten på åtgärder som kan förbättra elmark­nadens funktion ytterligare. Tre områden som lyfts fram i det av­seendet är

      behovet av att säkerställa att balansmarknaden fortsätter att utvecklas

      behovet av ändamålsenliga styrmedel

      behovet av ett fortsatt arbete med efterfrågeflexibilitet.

I Energimarknadsinspektionens verksamhetsplan för 2022 (Ei R2021:12) anges att myndigheten har för avsikt att fortsätta arbetet med de utvecklings­om­råden för elmarknaden som har identifierats i rapporten som det refereras till ovan.

Elmarknaden i elektrifieringsstrategin

Som har redovisats tidigare i betänkandet presenterade regeringen en nationell strategi för elektrifiering i början av februari 2022. En av strategins tolv punkter rubriceras Utvecklad elmarknad. Under denna rubrik slår re­ger­ingen fast att elmarknaden behöver utvecklas för en fortsatt hög leverans­­kerhet och konkurrenskraftiga elpriser för att möjliggöra elektrifieringen. Vi­dare konstaterar regeringen att en utvecklad elmarknad även innebär möjlig­heter för nya aktörer och nya affärsmodeller. En av de åtgärder som regeringen listar i detta sammanhang är att EU:s nya elmarknadsdesign genomförs och efter­levs. Regeringen avser att intensifiera arbetet med att genomföra den nya EU-lagstiftningen på ett sätt som bidrar till en mer effektiv elmarknad som kan stödja en framgångsrik elektrifiering. Samtidigt bör efterlevnaden av befint­liga och nya elmarknadsregler säkerställas.

Regeringen konstaterar att det nu 25 år efter elmarknadsreformen

[…] finns skäl att förutsättningslöst pröva om elmarknadsmodellen är rustad för en omfattande elektrifiering och ener­giomställning. Elmark­na­dens för­måga att leverera tillräcklig effekt under hela året behöver säkras även i framtiden. Nätägarrollen förändras med EU:s nya regelverk och frågan är hur den kan se ut i framtiden. Elmarknadsmodellen kommer även behöva fungera om elsys­tem utvecklas i riktning mot en mycket hög andel väder­beroende elpro­duktion med låga marginalkostnader. För närva­rande pågår en elom­rådes­översyn inom ramen för EU:s regelverk. Ut­form­ningen av elområden och en eventuell utveckling mot mer lokal pris­sätt­ning kan ock­så ha en stor betydelse för elsystemets utveckling och pris­utveckling i olika delar av landet.

Det är samtidigt angeläget att inte skapa mer osäkerhet om spelreglerna för investerare i en tid där elsystemet behöver byggas ut kraftfullt. Sveriges möjligheter att göra större förändringar av elmarknadsmodellen är också begränsade av EU:s nuvarande regelverk på området.

Regeringen bedömer därför att uppföljningen av elmarknaden behöver utvecklas för att snabbare kunna identifiera eventuella hinder för dagens elmarknadsmodell att leverera mot framtida behov. Regeringen bedömer vidare i likhet med vad som anges i energiöverenskommelsen, att det är rim­ligt att över tid föra en bred diskussion om den framtida elmark­nads­designen. Denna diskussion behöver mot bakgrund av elektrifieringen nu intensifieras.

En av åtgärderna (åtgärd 60) inom ramen för elektrifieringsstrategin betecknar regeringen Kontrollstationer för elmarknadens utveckling. Regeringen konsta­terar att det i uppföljningen av samhällets elektrifiering (elek­trifieringsstrate­gins åtgärd 1) ska ingå en kontrollstation i form av en sam­man­ställning av de berörda myndigheternas slutsatser och förslag när det gäl­ler elmarknadens utveckling, inklusive utvecklingen av stödtjänster, natio­nella och lokala flexi­bilitetsmarknader och den finansiella elmarknaden. Sam­man­ställningen ska tas fram i en bred och publik dialog med bl.a. berörda aktörer på elmark­naden. Myndigheternas sammanställning ska även användas som under­lag för den andra kontrollstationen för energiöverenskommelsen som ti­digare är aviserad att genomföras under 2023. De myndigheter som be­rörs av åtgärd 1 ska i de­cember 2022 redogöra för sina gemensamma bedöm­ningar i syfte att följa upp om det finns förutsättningar för elsystemet att ut­vecklas i takt med de behov som finns.

Som åtgärd 61 i elektrifieringsstrategin redovisar regeringen att den har för av­sikt att initiera en bred och förutsättningslös diskussion om den framtida el­mark­nadsmodellen baserat på underlag från myndigheterna med bedöm­ningar av ­modellens förutsätt­ningar att över tid möjliggöra en kost­nads­effektiv och leveranssäker elförsörjning i takt med en kraftfull elektri­fiering. Even­tuella behov av att utveckla elmarknadsmodellen i en nordisk kon­text ska iden­tifieras och i så fall tas vidare genom en utredning.

Elmarknadshubben och den elhandlarcentriska modellen

I juni 2013 överlämnade Energimarknadsinspektionen rapporten Enklare för kunden (Ei R2013:9) till regeringen med förslag om att en elhandlarcentrisk mo­dell skulle införas på elmarknaden, där elhandlaren blir kundens huvud­sakliga kontaktpunkt. Enligt förslaget skulle kunden endast i vissa särskilda fall behöva ha kontakt med nätägaren. Året därpå lämnade inspektionen ett kompletterande förslag om att en central informations­hanteringsmodell (elmark­nadshubb) skulle införas på elmarknaden.

I budgetpropositionen för 2021 angav regeringen att den hade för avsikt att återkomma med en proposition under 2021 med förslag till reglering av elmark­nadshubben. När elmarknadshubben är i drift återkommer regeringen om och hur reformen med en elhandlarcentrisk modell ska tas vidare (prop. 2020/21:1 utg.omr. 21 s. 34).

I regeringens elektrifieringsstrategi anges att en elmark­nadshubb ska utveck­las och införas (åtgärd 21). Vidare anges att regeringen avser att tyd­liggöra förutsättningarna, bl.a. när det gäller sekretess och säkerhet, för att få på plats en elmarknadshubb för informations- och datautbyte på elmark­naden samt säkerställa en säker driftstagning.

Enligt uppgift från Infrastrukturdepartementet i slutet av april 2022 är arbe­tet med elmarknadshubben dock ytterligare försenat och någon lagrådsre­miss är därför inte att vänta före höstens val.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag om att se över den befintliga och/eller att införa en ny elmarknads­modell fanns i ett antal motionsyrkanden som utskottet behandlade våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Flera av dessa liknade de nu aktuella på detta tema. Utskot­tet redovisade pågående arbete och avstyrkte motionerna med hänvis­ning till detta arbete.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner efterfrågas en översyn av den svenska elmarknaden. Här vill utskottet inledningsvis påminna om att Energimarknadsinspektionen har haft i uppdrag av reger­ingen att föreslå en plan för att förbättra el­marknadens funk­tion enligt reglerna i EU:s elmarknadsförordning. Inom ramen för det upp­dra­get har inspektionen bl.a. pekat på vissa åtgärder som kan förbättra elmark­na­dens funktion ytterligare. Det framgår också av myndighetens verk­sam­hets­plan att arbetet fortsätter med de utvecklings­om­råden som identi­fierades i rappor­ten.

Utöver detta vill utskottet också påminna om att en av elektrifierings­stra­tegins tolv övergripande punkter rubriceras Utvecklad elmarknad. Här slår reger­ingen fast att elmarknaden behöver utvecklas för en fortsatt hög leverans­­kerhet och konkurrenskraftiga elpriser för att möjliggöra elektrifieringen. Vi­da­re konstaterar regeringen att det finns skäl att förutsättnings­löst pröva om elmarknadsmodellen är rustad för en omfattande elektrifiering och ener­gi­omställning. Regeringen ser det bl.a. som angeläget att inte skapa mer osä­ker­het om spelreglerna för investerare i en tid när elsystemet behöver byg­gas ut kraftfullt. Utskottet instämmer i uppfattningen att uppföljningen av elmark­naden behöver utvecklas för att snabbare kunna identifiera eventuella hinder för dagens elmarknadsmodell att leverera mot framtida behov, och ut­skottet välkomnar inställningen att det är rim­ligt att över tid föra en bred dis­kussion om den framtida elmark­nads­designen. Utskottet står också bakom det upplägg som aviseras i elektrifieringsstrategin och som innebär att berörda myndig­heter sammanställer sina slutsatser och förslag om el­mark­nadens utveckling i anslutning till en kontrollstation och att denna sam­man­ställning sedan läggs till grund för en bred och förutsättningslös dis­kus­sion om hur den framtida el­mark­nadsmodellen ska kunna möjliggöra en kost­nads­effek­tiv och leverans­säker elförsörjning i takt med en kraftfull elektri­fiering. Even­tuella behov av att utveckla elmarknadsmodellen i en nordisk kon­text ska iden­tifieras och i så fall tas vidare genom en utredning.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att den nordiska elmarknaden i be­tydande utsträckning är integrerad med övriga Europas och att den regleras på EU-nivå. Sveriges och de nordiska ländernas möjligheter att göra större uni­laterala förändringar av elmarknadsmodellen är därför begränsade.

Med det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Elområden

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att utfallet av den översyn av elområ­des­indel­ningen som redan pågår bör avvaktas, av­slår riks­dagen motions­yrkanden om att en sådan översyn bör genomföras eller att elområ­desindelningen ändras.

Jämför reservation 13 (M, SD).

Motionerna

Den mesta elen produceras i norra Sverige och sedan överförs en del till de södra delarna av landet. Detta konstateras inledningsvis i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Elpriset varierar beroende på vilket elprisområde man befinner sig i och är beroende av tillgången till och efterfrågan el. På senare tid har framför allt elprisområde 3 och 4 (södra Sverige) drab­bats av allt högre elpriser. En stor anledning till att det är högre elpriser i södra Sverige är den minskade elproduktionen som ett resultat av nedstäng­ningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Den minskade elpro­duk­tionen gör också att det inte går att överföra tillräckligt med el från norra till södra Sverige. Motio­närerna anser inte att det är rimligt att södra Sverige ska ta allt ansvar för att regeringen har lagt ned fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Därför an­ser de i yrkande 4 att Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att se över elpris­områdena för att minska bördan på befolkningen i södra Sverige.

Även i kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 25 efterfrågas en översyn av elområdes­indelningen. I motio­nen framhålls bl.a. att det råder ett strukturellt underskott av produktion sedan nedläggningen av Barsebäck, vilket straffar företag och hushåll i södra Sverige ekonomiskt. Under sommaren 2020 blev pris­skillnaden än mer på­taglig eftersom spotpriset var nästan tio gånger högre i södra Sverige jämfört med systempriset.

I motion 2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om elområdesindelningen och dess effekter och möjliga lös­ningar på problemen. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att re­ger­ingen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att ändra elområdesindelningen ge­nom en sammanslagning till två områden i stället för fyra, i enlighet med de förslag som ursprungligen presenterades. I yrkande 5 begärs ett tillkänna­givan­de om att ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att, så länge det finns fyra elområden i Sverige, införa ett system med garanterad minimikapacitet i över­föringen mel­lan elområde 3 och elområde 4 i enlighet med det förslag som en utredning har tagit fram.

Louise Meijer (M) föreslår i motion 2021/22:3836 ett tillkännagivande om att elprisområdena ska avskaffas. Motionären pekar bl.a. på att de höga elpriserna i Skåne drabbar både elkonsumenter och tillväxten i Skåne eftersom företag väl­jer att etablera sig utomlands eller i andra delar av Sverige.

I motion 2021/22:3651 av Niels Paarup-Petersen (C) framhåller motio­nären att ny EU-lagstiftning gör det möjligt för Sverige att välja mellan ett sam­manhållet nationellt elområde eller att reformera interna elområden så att de speglar äkta flaskhalsar i elnätet. Möjligheten till ett sammanhållet natio­nellt elprisområde bör utredas liksom alternativ som hybridmodeller med el­områ­den för producenter och nationella priser för elkunder (företag och hus­håll).

Bakgrund och pågående arbete

Sveriges elområden

Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden (emellanåt även kallade elprisområden). Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöverföringskapacitet är be­gränsad eller mer vardagligt uttryckt; där det råder flaskhalsar i kraftöver­förings­syste­met.

Elområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elområde 2 området mellan Luleå i norr och Gävle i söder, elområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och elområde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska området bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika elområden. I mark­nadsområdet kan el handlas oberoende av nationsgränser så länge nätens tek­niska kapacitet att överföra elen räcker till. När denna kapacitet är nådd upp­står prisområden som påverkar priset i de olika elområdena. Vid överförings­be­gränsningar används en metod som innebär att marknaden delas upp, s.k. mark­nadsdelning. Detta innebär att handelsområdet delas upp i mindre områ­den inom vilka det inte finns några överföringsbegränsningar. Vilka elom­råden som håller ihop och tillsammans bildar ett gemensamt prisområde varie­rar beroende på utbud, efterfrågan och överföringskapacitet. Detta förfa­rande innebär också att elområden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än elområden med produktionsunderskott när det finns över­förings­be­gräns­ningar mellan områdena. Tillgäng­ligheten och pro­duk­tionen i kärnkraft­verken är också en viktig komponent för möjligheten att hålla rätt spän­ning i kraftsystemet, vilket i sin tur påverkar överföringska­pa­citeten. För svensk del gäller att det i norra Sverige finns ett överskott av elproduktions­kapacitet jäm­fört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet.

Översyn av elområdesindelningen

Det pågår för närvarande en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig myndighet för att genomföra Sveriges översyn. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. Svenska kraftnät har tagit fram ett förslag på en gemensam metod tillsammans med övriga systemansvariga i Europa som läm­nades till tillsynsmyndigheterna i oktober 2019 och kom­pletterades i februari 2020. I samband med detta läm­nade Svens­ka kraftnät även in förslag på alternativa områden att utreda vidare.

Med utgångspunkt från var det finns strukturella överbe­last­ningar i trans­missionsnätet har Svenska kraftnät tidigare föreslagit tre alternativa in­del­ningar för ut­red­ning, bl.a. ett nytt elområde för Storstockholm och en samman­slagning av de två sydligaste svenska el­områdena (SE3 och SE4) samt av de två nordligaste (SE1 och SE2).

Slutligt beslut om vilka indelningar som ska analyseras kommer att tas av EU:s övergripande till­synsmyndighet, Europeiska unionens byrå för samar­bete mellan energi­till­syns­myndigheter (Acer). Ett sådant beslut förvän­tas före halvårsskiftet 2022. Därefter har Svenska kraftnät och de övriga system­ansva­riga för över­förings­systemen ett år på sig att slutföra översynen.

Svenska kraftnät angav under hösten 2021 att om det beslutas om en för­ändring av elområdena är en rimlig uppskattning att den nya indelningen kom­mer att kunna vara genomförd tidigast i början av 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid återkommande tillfällen sedan elområdena bildades 2011 be­handlat motionsyrkanden som på olika sätt gäller dessa områden och hur elområdesindelningen påverkar priserna i olika delar av landet.

Vid det senaste tillfället, våren 2021, noterade utskottet bl.a. att det pågår en utbyggnad av de nord-sydliga överföringsförbindelserna som kan väntas jäm­na ut prisskillnaderna mellan elområdena (bet. 2020/21:NU22). Därutöver påminde utskottet om att det då – liksom nu – pågick en översyn av elom­­desindelningen. Utskottet ansåg inte att det hade framkommit någon anled­ning att göra någon annan bedömning än den som gjorts tidigare år, varför mo­tions­yrkandena av­styrk­tes.

Utskottets ställningstagande

Ända sedan elområdesindelningen tillkom för drygt tio år sedan har det funnits synpunkter på att den emellanåt leder till att det uppkommer elprisskillnader mellan de norra och de södra delarna av landet. Den något förenklade för­klaringen till detta är att huvuddelen av elen produceras i norr (i huvudsak i form av vattenkraft) men konsumeras i söder, samtidigt som det finns be­gräns­ningar i överförings­ka­pa­citeten mellan dessa olika delar av landet. Utöver begräns­ningar i över­­rings­kapaciteten mellan de nor­ra och de södra delarna av landet har en del pro­duktionsresurser tagits ur drift i södra Sverige. Ytter­ligare faktorer som har pressat priserna uppåt på senare tid är en kall vinter i kom­bi­nation med att Tyskland avvecklar sitt kärn­krafts­program, vilket har bidragit till att skruva upp efter­frågan el från andra källor. Därtill har den ryska invasionen av Ukrai­na på­verkat handels­ström­marna av energi i Europa, vilket också har fått konse­kvenser för den svenska elexporten.

Med detta sagt kan utskottet konstatera att det är flera olika faktorer som på­verkar elpriset. Samtidigt är tanken att de prisskillnader som uppstår ska signalera en knapphet i den efterfrågade resursen där de högre priserna sti­mulerar fram investeringar i ny produktion och i överföringskapacitet.

För att återknyta till elområdena kan utskottet konstatera att det för närva­rande pågår en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. De sys­tem­an­sva­riga myndigheterna i Europa Svenska kraftnät i Sverige – har tagit fram ett förslag på en gemensam metod för att se över elområdes­indel­ningen. Svenska kraftnät lämnade även in förslag på alternativa områden att utreda vidare.

De olika förslagen behandlas nu av Acer, som väntas fatta beslut före halv­års­skiftet 2022 om vilka indel­ningar som ska analyseras vidare. Därefter har Svenska kraftnät och de övriga systemansvariga för överföringssystemen ett år på sig att slutföra översynen.

Utskottet anser att det finns goda skäl för riksdagen att avvakta utfallet av den pågående översynen innan det finns anledning att uppmana regeringen att vidta åtgärder som tar sikte på att avskaffa eller förändra den gällande elom­rådesindelningen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stödtjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sådana s.k. stödtjänster som bl.a. behövs för kraftsystemets funktion. Utskottet hänvisar bl.a. till de förslag på detta område som finns i den proposition som be­hand­las i detta betänkande och till att regeringen har uttalat att stöd­tjänst­marknaderna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leverans­säkerhet även fortsättningsvis och på ett så kostnadseffek­tivt sätt som möjligt.

Jämför reservation 14 (M, SD), 15 (KD), 16 (L) och 17 (SD, L).

Motionerna

I partimotion 2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) slås det fast att de systemtjänster som kraftproducenterna levererar i allt väsentligt är gratis och tillhandahålls främst genom stora anläggningar. Motionärerna konstaterar vi­da­re att marknaden betalar för energi, men det finns inga incitament att till­handahålla kvalitet eller effekt, dvs. tillräckligt med energi vid ett givet ögon­blick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft och vattenkraft skulle få ersättning för sin viktiga funktion i elsystemet. Att leveranssäkerhet premieras är nor­malt på många marknader och är enligt motionärerna inte någon subvention och inne­bär inte heller att marknadsmekanismerna sätts ur spel. I yrkande 36 begärs ett tillkännagivande om att planerbara kraftslag ska få betalt för de viktiga tjänster de tillför elsystemet. Motsvarande förslag med samma moti­vering finns även i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.

I Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. påpekas det att kärnkraften, vattenkraften och kraftvärmen tillhandahåller en rad egen­skaper som behövs för att kraftsystemet ska vara stabilt, för att even­tuella fel ska kun­na hanteras och för att systemet ska kunna startas igen efter ett omfat­tande ström­avbrott. Dessa stödtjänster till­handahålls i dagsläget gratis av kraft­ver­ken, men sedan en rad anläggningar har stängts i södra Sverige har det börjat råda brist på en del av de här egenskaperna och det har börjat bli uppenbart att de har ett värde. Motionärerna anser att dessa stöd­tjänster i så stor utsträckning som möjligt ska handlas på en marknad eller upphandlas av nätägaren och kost­naderna fördelas med utgångspunkt från vem som orsakar behovet av dem. I yrkande 66 begärs ett tillkännagivande om att de kostnader som upp­står för att upp­rätthålla ett robust kraftsystem i större utsträckning ska belasta den som orsa­kar dem snarare än kollektivet. I yrkande 67 efterfrågas ett till­kännagivande från riks­dagen om att marknaden för stöd­tjänster i kraft­syste­met ska utformas på ett teknik­neutralt sätt utifrån kraft­sys­temets behov och syfta till att säkerställa dess funktion, robusthet och re­siliens.

I kommittémotion 2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anförs det att stödtjänster är ett bra verktyg att ha i den samlade arsenalen av möjliga åtgärder för att få bästa möjliga effektivitet. Samtidigt framhåller de att det måste finnas en tydlig politisk signal om att utvecklingen av stödtjänster är ett viktigt kom­plement men att sådana tjänster aldrig får fungera som en ursäkt för att inte bygga ut elnätet för att möta det ökade elbehovet. I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkän­nagivande med den inriktningen.

Förslag på temat stödtjänster finns även i kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L). Motionärerna anser att Svenska kraftnät be­­ver fortsätta att förfina stödtjänstmarknaden så att den ger aktörerna tillräck­liga incitament att agera på ett sätt som gör att kraftsystemet blir robust och resilient. I yrkande5 begärs ett tillkännagivande om att stödtjänsterna enbart ska utgå från kraft­systemets behov. I yrkande 6 efterfrågar motionärerna ett till­kännagivande om att stöd­tjänsterna ska vara teknikneutrala även gentemot fossil produktion. Vidare föreslås i yrkande 7 ett tillkännagivande om att må­let bör vara att stödtjänsthandeln ska vara tillräcklig för att säkerställa att kraft­syste­met blir robust och resilient. Mo­tionärerna anser också att Svenska kraft­nät behöver initiera en diskussion med solcellsbranschen om vad som krävs för att solelanläggningar ska kunna delta effektivt på stödtjänst­mark­naden och därmed stötta kraftsystemets robusthet och resiliens. Yrkande 37 inne­hål­ler ett förslag om ett tillkänna­gi­vande med den innebörden. Motionärerna vill också att det ska tas fram relevanta nyckeltal för tillståndet i kraftsystemet som kan ligga till grund för politiska åtgärder. De menar att det bl.a. behövs nyckeltal för hur ofta transmis­sions­nätet avviker från normaldrift samt en övergripande redovisning av hur elkva­liteten i transmissions-, region­- och lokalnäten utveck­las när det gäller spänning, frekvens och övertoner. I yrkan­de 38 begär motionärerna ett tillkän­na­gi­vande om relevanta mätetal för tillståndet i kraft­systemet.

Kerstin Lundgren m.fl. (C) föreslår i motion 2021/22:3497 yrkande 7 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att utreda betal­ningsmekanismer för systemtjänster och möjliga lös­ningar till effekt­mark­na­der i elnätsområden med kapacitets- och effektbrist.

Bakgrund och pågående arbete

Vad är stödtjänster?

I den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande finns flera förslag som gäller stödtjänster. I kapitel 7 i propositionen föreslås bl.a. följande defini­tion av stödtjänster:

I ellagen ska med en stödtjänst avses en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning. Med en icke frekvensrelaterad stödtjänst ska avses en stödtjänst som används av ett nätföretag för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba in­mat­ningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokal­nät, kortslutningsström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift.

Om stödtjänster i elektrifieringsstrategin

Som har redovisats tidigare i betänkandet presenterade regeringen en nationell strategi för elektrifiering i början av februari 2022. En av strategins tolv punk­ter rubriceras Utvecklad elmarknad. Under denna rubrik konstaterar re­ger­ingen att elmarknaden behöver utvecklas för en fortsatt hög leverans­säker­het och konkurrenskraftiga elpriser för att möjliggöra elektrifieringen. Vidare konstaterar regeringen att en utvecklad elmarknad även innebär möjlig­heter för nya aktörer och nya affärsmodeller. I anslutning till detta anger reger­ingen att stödtjänstmarknaderna bör utvecklas för att säkerställa en fortsatt hög leve­rans­säkerhet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En utvecklad stöd­tjänst­marknad behöver ge incitament för elproducenter och andra aktörer att leverera tjänster i elsystemet vid alla systemdriftstillstånd (normaldrifts­till­stånd, skärpt driftstillstånd, nöddriftstillstånd, nätsammanbrott och återupp­bygg­nadstillstånd).

Regeringen beslutade i november 2020 att ge Svenska kraftnät i uppdrag att beskriva affärsverkets pågående arbete med stödtjänster för upprätthållande av normal drift samt för avhjälpande åtgärder och skyddstjänster för skärpt drift och nöddrift. Det pågående arbetet skulle beskrivas på både nationell och nor­disk nivå samt när det var relevant även på europeisk nivå. Svenska kraftnät redovisade uppdraget den 15 oktober 2021 (I2020/02874).

Regeringen välkomnar att Svenska kraftnät i rapporten har tydliggjort en ökad ambitionsnivå när det gäller utvecklingen av stödtjänstmarknaderna. Svenska kraftnät ska upphandla stödtjänster för balansering genom transpa­renta, icke-diskriminerande och marknadsbaserade förfaranden. Regeringen sa sig ana­ly­sera redovisningen av regeringsuppdraget och avser vid behov att återkom­ma med ytterligare åtgärder.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag som på olika sätt berör s.k. stödtjänster behandlades av utskottet även under våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Utskottet konstaterade då att Svenska kraftnät har ett löpande ansvar för att analysera behovet av och till­gången till stödtjänster och för att vid behov föreslå förändringar av regel­ver­ket. Vidare refererades till det ovan nämnda,ännu pågående, upp­dra­get till Svenska kraftnät att redovisa pågående samt framtida satsningar kopplat till stödtjänster och avhjälpande åtgärder vilka möjliggör en driftssäker och sta­bil elkraftpro­duk­tion och effektöverföring. Utskottet ansåg med hänvis­ning till Svenska kraft­näts löpande ansvar och det pågående uppdraget att det inte fanns anled­ning att tillstyrka de då aktuella motionsyrkandena som handlade om stöd­tjänster.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker

      Övergripande om stödtjänster

      Utformningen av stödtjänster.

Övergripande om stödtjänster

Utskottet kan konstatera att den proposition som utskottet behandlar i detta be­tänkande innehåller förslag om s.k. stödtjänster. Vidare har regeringen utta­lat att stödtjänstmarknaderna bör utvecklas för att säkerställa en fortsatt hög leveranssäkerhet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Här anges bl.a. att en utvecklad stödtjänstmarknad behöver ge incitament för elpro­du­center och andra aktörer att leverera tjänster i elsystemet vid olika sys­tem­drift­still­stånd.

Svenska kraftnät har på regeringens uppdrag beskrivit sitt pågående arbete med stödtjänster för upprätthållande av normal drift samt för avhjälpande åtgärder och skyddstjänster för skärpt drift och nöddrift. Affärsverket har även aviserat en ökad ambitionsnivå när det gäller utvecklingen av stöd­tjänst­mark­naderna.

Utskottet finner därmed inte att det i dagsläget finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning vad som efterfrågas i de här aktuella motio­nerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utformningen av stödtjänster

Utskottet har tidigare i detta avsnitt redogjort för det arbete som pågår med att utveckla marknaden för s.k. stödtjänster. Utskottet ser inget behov av att riks­dagen i detta läge ska rikta några tillkännagivanden till regeringen som tar sikte på detta arbete i linje med vad som föreslås i motionerna 2021/22:4199 (L) yrkande 67 och 2021/22:4220 (L) yrkande 38.

Därmed avstyrks motions­yrkandena.

Leveranssäkerhetsmål

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående arbete med att ta fram en nationell till­förlitlighetsnorm, avslår riksdagen ett motionsyrkande om ett leveranssäkerhetsmål.

Jämför reservation 18 (SD, KD).

Motionen

I kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6 föreslås att det tas fram ett leveranssäkerhetsmål. Motionärerna konstaterar att riksdagen 2019 be­slutade om att ett sådant mål ska tas fram, men regeringen har hittills inte effek­tuerat tillkännagivandet. Nya alarmerande analyser om att tusentals jobb kan förloras på grund av regional effektbrist gör det än mer angeläget att reger­ingen på­skyn­dar arbetet med att ta fram ett leverans­säker­hetsmål.

Bakgrund och pågående arbete

Våren 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om ett leve­rans­säkerhetsmål (bet. 2018/19:NU12). Utskottets majoritet, som ställde sig ba­kom betänkandets reservation 1 (M, SD, KD, L), ansåg att ett sådant leve­rans­säkerhetsmål ska beakta hela samhällets behov och utgå från elför­sörj­ningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförde utskottet att man bör överväga att sätta detta mål till­sam­mans med de grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.

I regeringens skrivelse 2021/22:75 från mars 2022 anges följande om hur regeringen har agerat med anledning av tillkännagivandet:

Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand bl.a. i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets för­ordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvän­diga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för leverans­säkerheten. Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energi­mark­nadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redo­vi­sade upp­draget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlit­lig­hetsnorm för Sverige – artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (EiR2021:05). Rap­por­ten har remissbehandlats. Inriktningen är att regeringen ska fatta ett be­slut om en tillförlitlighetsnorm under det första kvartalet 2022. Vidare beslutade regeringen 2009 om mål för driftsäkerheten under förutsebara förhållanden på stamnätet för el och på de utlandsförbindelser som är an­slutna till stamnätet (N2009/06944). I regleringsbrevet för 2022 har re­ger­ingen gett Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att se över målen och vid behov föreslå uppdaterade mål. I uppdraget ingår även att redovisa hur förändringar i tillräcklighet på olika sätt kan påverka affärsverkets möjlig­het att nå uppsatta driftsäkerhetsmål. Uppdraget ska redovisas till Reger­ingskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 november 2022. Ärendet bereds vidare.

Utskottets ställningstagande

Förslag om att införa ett leveranssäkerhetsmål för det svenska kraftsystemet har återkommande behandlats av utskottet och utmynnade så sent som våren 2019 i ett tillkännagivande om att regeringen skulle ta fram ett sådant mål. Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand bl.a. i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som reger­ingen utser kan besluta om enligt EU:s elmarknadsdirektiv. Tillför­lit­lighets­normen ska ange den nödvän­diga nivån för medlemsstatens försörj­nings­trygg­het, dvs. ett mål för leverans­säkerheten. Energimarknadsin­spek­tio­nen har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på en tillförlit­lig­hets­norm. Reger­ingen har ännu inte fattat beslut om denna norm, även om detta beslut var aviserat till det första kvartalet 2022. Aviseringen indikerar dock enligt ut­skottets uppfattning att ett beslut i frågan bör kunna väntas inom de närmaste månaderna.

Vidare bör det nämnas att Svenska kraftnät har i uppdrag att se över målen och vid behov föreslå uppdaterade mål. I uppdraget ingår även att redovisa hur för­ändringar i tillräcklighet på olika sätt kan påverka affärsverkets möjlig­het att nå uppsatta driftssäkerhetsmål. I regeringens elektrifieringsstrategi anges det sammanfattningsvis att ett leveranssäkerhets­mål i form av en tillförlitlig­hets­norm införs och kompletteras genom en översyn av de befintliga drifts­säker­hetsmålen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Nätutbyggnad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som på olika sätt gäller utbyggnad av det svenska elnätet. Utskottet instämmer med motio­närerna om att betydande utbyggnad och reinvesteringar i elnäten kom­mer att vara nödvändiga under de kommande åren, men hän­visar till Svenska kraftnäts omfattande planer för detta och till att den nationella elektrifieringsstrategin inkluderar flera åtgärder som tar sikte på att ytterligare stärka elnätets förmåga att möta de utma­ningar som följer av en omfattande elektrifiering av samhället.

Jämför reservation 19 (M), 20 (C), 21 (V), 22 (KD), 23 (L) och 24 (SD, C).

Motionerna

I dag är elnäten i delar av Sverige för svaga för att ny konsumtion ska kunna anslutas, slås det fast i partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L). Motionärerna anser att detta är ett hinder för näringslivets etablering och utveckling. De svaga näten begränsar också överföringen över stora avstånd, vilket ytterligare förvärrar bristen på el och därmed även leder till att elpriset drivs upp. Bristen på elproduktion i söder anser motionärerna vara den vikti­gaste förklaringen till att näten har försvagats. I yrkande 65 begär motio­närerna ett tillkänna­gi­vande om att en expansion av elnäten ska inledas innan det faktiska behovet nödvändigtvis finns och att dagens regelverk bör för­ändras för att möjliggöra prog­nosstyrd elnätsutbyggnad.

Svensk elproduktion har länge varit en av världens renaste och tryggaste, slås det fast i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Elnä­tens betydelse för det svenska elsys­temet har ökat, bl.a. för att det ska vara möjligt att undvika kapacitets­brister samt möj­liggöra in­vesteringar och jobb­skapande i Sverige. Motionärer­na an­ser i yrkande 14 att regeringen ska vidta åtgärder för att undvika framtida lokala kapacitetsbrister.

I kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) konsta­terar motionärerna att flera utökade myndighetsuppdrag kommer att bli viktiga för att säkerställa att elnätet står rustat inför en ökad efterfrågan på el. De vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att i högre grad över­dimen­sionera de led­nings­drag­ningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nätkapacitet. I yrkande 85 föreslår motionärer­na ett tillkän­nagivande om att Svenska kraftnät bör få i uppdrag att planera och projektera för utökad elektrifiering och utökad nätkapacitet för att möta framtida behov och möjlig­göra nya investeringar och etableringar i hela lan­det.

Vidare konstate­ras det i samma motion att utbyggnad av elnätsin­frastruk­turen kan ha stor påverkan på den fysiska miljön och ak­törer över region- och kommun­grän­serna. Därför vill motionärerna se en ökad lokal och regio­nal samordning i planer­ingen av elnätsinfrastruktur, så att utbyggnaden ge­nom­förs på ett sätt som gag­nar regionen som helhet, vilket kräver god lokal om­rådes­kännedom. I yrkande 106 begärs ett tillkänna­givande med den inrikt­ningen. Vi­dare anser mo­tionärerna att ersättnings­ni­våer­na vid markin­trång bör ses över. De anser att det behövs en ny modell som täcker mark­ägarens reella för­luster och som ock­så leder till att planering av sam­hälls­infra­strukturen baseras på hela den sam­hällsekonomiska kostnaden när mark tas i an­språk. I yrkande 107 begärs ett tillkännagivande om att elnätsinfrastrukturen ska byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång och där kra­vet på att använ­da marksnål teknik när det är möjligt skärps.

I Vänsterpartiets kommittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. omnämns de stora problemen med flaskhalsar i överföringen av elen till före­ta­gen. Svenska kraftnät behöver som ansvariga för stamnäten få rätt direk­tiv och resurser för att bygga ut stamnäten så att elför­sörjningen till industrin kan säkras. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stam­nätet.

I kommittémotion 2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkan­de 3 efterfrågas ett tillkännagivande om nätutvecklingsplaner. Mo­tio­närerna ser posi­tivt på dessa men saknar konkreta förslag om i vilken omfatt­ning nätut­vecklingsplanerna även inkluderar åtaganden. De anser att det be­hövs ett för­tyd­ligande på denna punkt.

Frågor om nätutbyggnad tas även upp i kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L). Motionärerna redovisar att region- och lokal­näts­ägarna har i uppdrag att minst vartannat år sammanställa tioåriga nät­ut­veck­lingsplaner. Dessa planer ska förutom att identifiera investerings­behov i elnä­tet också redovisa hur efterfrågeflexibilitet, energilagring och andra lös­ningar kan användas som ett alternativ till investeringar i elnätet. För att detta arbete ska bli effektivt och användbart på en aggregerad nivå behövs ledning från Svenska kraftnät om hur arbetet ska genomföras. Motionärerna begär i yrkande 13 ett tillkännagivande om att Svenska kraftnät ska bistå de regionala och lokala nätägarna med handledning om vad nätutvecklings­pla­nerna ska innehålla och hur de ska skrivas. Vidare anser motionärerna att Energi­mark­nads­inspektionen i samråd med läns­styrelserna och genom sin tillsyn ska ­ker­ställa att arbetet genomförs på ett likvärdigt sätt över hela landet och att nät­utvecklingsplanerna håller till­räckligt hög kvalitet. I motio­nens yrkande 14 finns ett förslag med den innebörden. I yrkande 16 begärs ett tillkänna­givande om att samverkan mellan Svenska kraftnät och region- och lokalnäts­ägarna behöver förbättras. Därigenom kan åt­gärder på olika nivåer i kraft­syste­met harmoniseras och det blir möjligt att hitta kost­nads­effektiva lös­ningar på de utmaningar som finns.

Motionärerna anser också att transmissionsnätets kostnader till största de­len ska bäras av elproducenterna, och de begär i yrkande 17 ett tillkänna­gi­van­de med den innebörden. Detta skulle förbättra transparensen kring de kost­nader som uppstår vid anslutning av ny elproduktion. Motionärerna påpe­kar att det är producenterna som har makten över var elproduktionen förläggs och de driver därmed kostnaderna för transmissionsnätet.

Det är även motionärernas uppfattning att Svenska kraftnät måste ha ett tydligt samhällsekonomiskt synsätt i sitt riskarbete. Samhällets kostnader för avbrott och dålig elkvalitet behöver hela tiden vägas mot de kostnader som är förknippade med att minska riskerna. Svenska kraftnät ska strukturerat och me­todiskt inventera, analysera och kvantifiera de samhällsekonomiska risker som finns förknippade med fel eller otillräcklighet i kraftsystemet. I yrkande 43 begär motionärerna ett tillkännagivande om att Svenska kraftnäts inves­te­ringsplanering ska göras utifrån en samhällsekonomisk riskanalys.

Motionärerna anför vidare att Svenska kraftnät ska säkerställa att kraft­systemet utnyttjas så effektivt som möjligt, och de anser därför i yrkande 40 att affärsverket behöver målsättas i fråga om tillgängligheten i transmissions­nätet. Vi­da­re begär mo­tio­närerna i yrkande 41 ett tillkännagivande om att Svenska kraftnäts underhåll så långt det är möjligt behöver förläggas till tider när beho­vet av transmissionskapacitet är lågt. Motionärernas anser också att Svenska kraftnät strukturerat och metodiskt ska inventera, analysera och kvan­ti­fiera de sam­hälls­ekonomiska risker som är förknippa­de med fel eller otill­räcklighet i kraft­systemet. I priori­te­ringen mellan olika investeringar ska det finnas en tyd­lig koppling till den sam­hällsekonomiska riskanalysen. Ett till­känna­givan­de om att Svenska kraftnäts arbete med att hantera risker i kraft­systemet ska utgå från ett sam­hälls­ekonomiskt perspektiv föreslås mot denna bakgrund i yr­kande 42.

Motionärerna anser också att det behövs information om var i elnäten aktiva och reaktiva resurser skulle göra störst nytta för att alla kraftsystemets aktörer ska ha förutsättningar att bygga ett kostnadseffektivt system tillsammans. Detta kommer enligt motionärerna naturligt att avspeglas i prissättningen av stödtjänster, men in­nan det systemet är fullt fungerande behövs transparent information. I yrkan­de 46 begärs därför ett tillkännagivande om att Svenska kraft­nät bör informera kraft­systemets aktörer om var aktiva och reaktiva resurser skulle göra störst nytta.

Det är även motionärernas uppfattning att den lagstiftning som behövs finns på plats. Inte minst EU:s ren energi-paket har tydliggjort sådant som tidigare var otydligt. Det behövs en del handledning från myndigheterna om hur ak­törerna ska tolka de gällande regelverken, men några regeländringar behövs inte i det här läget. I yrkande 47 begär motionärerna ett tillkännagivande om att Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen tydligare behöver prio­ritera sin upp­gift att tolka EU:s regelverk och att handleda aktörerna.

I motion 2021/22:2689 yrkar Sten Bergheden (M) att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en tydlig handlingsplan för hur elnätet ska byggas ut för att klara det ökade elbehovet. Sverige måste enligt motionären säkra sin elproduktion genom ökad produktion av kärnkraft och dessutom ta fram en tydlig hand­lings­plan för hur elnätet ska byggas ut för att klara det ökade elbehovet. I motion 2021/22:2712 (M) yrkar samma motio­när att riksdagen genom ett tillkän­na­givande uppmanar regeringen att ta fram en heltäckande plan för hur el­­tet behöver byggas ut i landet och hur kapa­citeten i näten kan öka för att kla­ra av ett ökat behov vid en elektrifiering av fordons­flottan.

Ulrika Heindorff m.fl. (M) konstaterar i motion 2021/22:3395 att Syd­väst­länken är det viktigaste exemplet på på­gåen­de utbyggnad av kraftöver­förings­kapaciteten inom Sverige. Sydväst­länken blev efter många års för­sening färdig i juli 2021. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkän­na­givande om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapaciteten inom Sverige fortsätter.

I motion 2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2 begärs ett tillkänna­givande om vikten av att utreda om fler lokala nät kan lösa kapacitetsbristen i söder och om detta är klimat- och samhällsekonomiskt lönsamt.

I motion 2021/22:203 av Mikael Larsson (C) framhålls det att Energi­mark­nadsinspektionen anser att Svenska kraftnät ska presentera olika al­terna­tiv vid planering av nya ledningar. Detta har dock inte alltid skett, utan Svenska kraftnät har endast presenterat en lösning som påverkar markägare och privat­personer till det sämre. Motionären begär ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur Svenska kraftnät presenterar sina lösningar så att affärsverket alltid redovisar flera alternativa förslag när nya ledningar ska byggas och att man vid samråd med markägare och organisationer även anger vilket för­slag affärsverket anser vara det mest lämpliga.

Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) anför i motion 2021/22:1601 att för mycket fokus har lagts på över­förings­kapaciteten från norr till söder och de flaskhalsar som finns i elöverföringskapaciteten i de mellersta och södra delarna av lan­det. Svenska kraftnät har därför aviserat en kraftfull ut­byggnad av stam­nätet fram till 2040, men den måste även innefatta de begräns­ningar som nu uppstår i norr. I yr­kande 1 begär motionärerna ett tillkänna­givande om att tyd­liggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnad av och investeringar i stam­nätet behöver göras i hela landet. Med hänvisning till att det finns be­gräns­ning­ar i kraftöverföringen även i norra Sverige som hotar viktiga före­tags­eta­bleringar i bl.a. Robertsfors kom­mun förordar motionärerna i yrkande2 att riksdagen genom ett tillkännagivan­de till reger­ingen ska fram­föra att inves­te­ringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prog­noser utan även bör göras med marginal för att möjliggöra framtida och ytterligare elin­ten­siva invester­ingar i hela Sverige.

I motion 2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att Svenska kraftnät bör få i uppdrag att planera och pro­jek­tera för utökad elektrifiering av Sveriges storstadsområden och över­väga att utöka nätkapaciteten för att möta framtida behov och möjliggöra nya in­vesteringar och etableringar. Motionärerna pekar bl.a. på att det måste bli lång­siktigt mer konkurrenskraftigt att installera energilager och annan till­gäng­lig kapacitet där den behövs.

Ett stabilt och väl fungerande elnät är en förutsättning för många pågående samhällsförändringar, exempelvis elektrifiering av fordonsflottan, digitalise­ring och nya industrietableringar. Detta anförs i motion 2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C). Motionärerna konstaterar att det har gjorts ett flertal elintensiva etableringar i elområde 1 (Norrbotten och nor­ra Västerbotten) och att förutsättningarna för en fortsatt ut­veck­ling är god. En trygg och säker försörjning av förnybar energi är dock en vital förutsättning för detta. Kommunerna i Norrbotten och i norra Väster­botten och regionernas möj­ligheter att medverka i långsiktig planering av elnätsinfrastruktur bör för­stärkas för att säkerställa att kommunala och regionala utvecklingsplaner be­ak­tas i planeringen av elnätsinfrastruktur.

I motion 2021/22:4070 begär Karolina Skog (MP) i yrkande 2 ett till­känna­givande till regeringen om att se över samhällets förmåga att upprätthålla nöd­vän­dig in­frastruktur för el. Motionären anser att klimatomställningen krä­ver att ett stort antal anläggningar ska anslutas till elnätet och att överförings­kapaciteten mellan olika delar av landet förbättras.

Bakgrund och pågående arbete

Svenska kraftnäts utvecklingsplaner

Som har redovisats tidigare i betänkandet innehar Svenska kraftnät det svenska transmissionsnätet som ägs av staten, dvs. det nät med vilket el överförs långa sträckor med höga spänningsnivåer.

År 2013 publicerade Svenska kraftnät sin Perspektivplan 2025 som 2015 följdes av en tioårsplan för det svenska transmissionsnätet – Nätutvecklings­plan 2016–2025. Mot bakgrund av de snabba och omfattande förändringarna av kraftsystemets utveckling och med ambitionen att anlägga ett helhets­pers­pektiv presenterade Svenska kraftnät i november 2017 ytterligare en rap­port, Systemutvecklingsplan 2018–2027. Systemutvecklings­planen byggde vi­da­re på Nätutvecklingsplan 2016–2025 men breddade perspektivet till att utöver nät­utveckling även omfatta frågor relaterade till driftsförutsättningar och mark­nads­utformning. I planen beskrevs en kombination av planerade åt­gärder som innebär en förbättring av systemets stabilitet, marknads­för­ändring­ar och nät­utveckling. Genom planen tydliggörs att Svenska kraftnät fo­kuserar sitt ut­veck­lingsarbete på hela kraftsystemet och inte enbart på trans­missionsnätet.

I november 2021 presenterade Svenska kraftnät en systemut­veck­lingsplan för perioden 2022–2031. I planen anges det bl.a. att Svenska kraftnät planerar för reinvesteringar under 2022–2031 på ca 46 miljarder kronor för att hantera ett nät som är i behov av förnyelse, samtidigt som affärs­verket genomför anslut­ningsprojekt, systemförstärkningar och mark­nads­integration för drygt 49 mil­jar­der kronor.

Affärsverket anger vidare att de första stegen i det stora Nordsyd-program­met[3] på totalt ca 75 miljarder kronor har tagits genom beslut om projekt på drygt 6 miljarder kronor; stora investeringar pågår i storstadsregionerna och på västkusten. Därutöver redovisas investeringar på ca 7 miljarder kronor i ut­vec­kling huvudsakligen av it-system.

Nordisk nätutvecklingsutblick

De fyra nordiska transmissionsnätsoperatörerna (Energinet i Danmark, Fingrid i Finland, Statnett i Norge och Svenska kraftnät) ger vartannat år ut en gemensam nordisk nätut­veck­lings­utblick (Nordic Grid Development Per­spec­tive, NGDP). Den senaste kom hös­ten 2021. Rapporten innehåller ett gemen­samt nordiskt scenario, Klimatneu­tra­la Norden, som antar en hög elför­bruk­ningstillväxt i Norden – från nu­varande 400 TWh till 655 TWh 2040. Dess­utom ökar den förnybara produk­tionskapaciteten avsevärt i scenariot.

NGDP-projektet undersökte även framtida systembehov utifrån scenariot. Resultaten pekar på en betydande ökning av överföringsbehovet i framtidens kraftsystem och därmed ett korresponderande behov av ökad nätkapacitet. Pro­jek­tet omfattade tre fokusområdesstudier:

      Havsbaserad vind

      Nord-sydlig kraftöverföring

      Resurstillräcklighet i det framtida systemet.

Utöver detta har även statusen för fem nordiska korridorer för möjlig nätut­byggnad uppdaterats sedan den förra nordiska utblicken presenterades hösten 2019.

Lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar

Våren 2017 gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör utreda behovet av att en fristående aktör gör samhällsekonomiska lönsam­hetsbedömningar vid nätinvesteringar parallellt med Svenska kraftnät (bet. 2016/17:NU21). Våren 2018 redovisade regeringen att den hade gett Ener­gi­marknads­inspektionen i uppdrag att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhets­bedömningar inför beslut om investeringar i överföringskapa­ci­tet i transmis­sionsnätet för el (skr. 2018/19:75). Energimarknads­in­spek­tionen skulle också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Inspektionen re­dovisade sitt uppdrag i rapporten Samhälls­ekonomis­ka ana­lyser vid inves­ter­ingar i stamnätet för el (Ei R2018:06).

I rapporten föreslogs att nätkoncession för stamledning endast ska få med­de­las om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam (dnr M2018/01132/Ee). Vidare föreslog Energimarknadsinspektionen att en lön­sam­hetsbedömning ska ingå i en ansökan om nätkoncession och att denna bedöm­ning ska vara granskad av en fristående aktör.

I regeringens proposition 2020/21:188 Moderna tillståndsprocesser för elnät, som riksdagen behandlade våren 2021 (bet. 2020/21:NU22), angav reger­ingen att den avser att förtydliga i en förordning vilka samhälls­ekono­miska ana­lyser Svenska kraftnät ska göra inför investeringar i transmis­sionsnätet. Vi­dare meddelade regeringen avsikten att följa upp utfallet av den nya regler­ingen för att bedöma om åtgärderna har varit tillräckliga. Regeringen ansåg att till­kännagivandet därmed var slutbehandlat.

Kapacitetsförstärkning i vissa områden

I oktober 2019 beslutade regeringen att ge länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland i uppdrag att, utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv, analysera förutsättningarna för en trygg elförsörjning i respektive region. Uppdraget redovisades i rapporten Förutsättningar för en trygg elför­sörjning – slutrapport till regeringen avseende ärende I2019/01614/E (daterad den 7 september 2020). I rapporten anförs bl.a. att det är viktigt att de pla­ne­rade transmissionsnätförstärkningarna blir klara i enlighet med tidspla­nerna, att elnäten är nödvändiga för klimatdriven energiomställning, att det finns be­hov av en regional samordning av elförsörjningen där kom­muner, nätbolag och användare kan samverka samt att incitament och låga trösklar behövs för att flexibilitet ska realiseras.

Regeringen gav även i oktober 2019 Energimarknadsinspektionen i upp­drag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att motverka kapa­ci­tets­brist i el­­ten. Resultatet presenterades i en rapport i september 2020, Kapaci­tetsut­ma­ningen i elnäten. I rapporten anger Energimarknads­inspek­tionen att energi­om­ställning, urbanisering och en åldrande nätin­fra­struktur har lett till en an­strängd kapacitetssituation i flera delar av Sveriges elnät, vilket hämmar både tillväxt och omvandling till ett mer hållbart samhäl­le. I rapporten presen­terade Energimark­nadsinspektionen ett antal rekommen­dationer och för­slag i en hand­lingsplan.

Investeringar i stamnätet i norra Sverige

Efter en framställning av Svenska kraftnät i början av 2022 beslutade reger­ingen i mitten av april samma år om ett finansieringsbemyndigande med inne­bör­den att affärsverket får möjlighet att gå vidare med åtgärdspaketet Fossil­fritt övre Norrland – Norrlandskusten. Åtgärdspaketet omfattar invester­ingar på 8,4 miljarder kronor och syftar till att möta de stora effekt­behov som beräk­nas uppstå utmed övre Norrlandskusten.

Det bör även nämnas att paketet har utformats som ett pilotprojekt med syftet att korta ledtider i investeringsprocesserna med inriktning på att hal­ve­ra ledtiden.

Paketet omfattar bl.a. tre nya systemförstärkande 400-kilovoltsledningar, en för­stärkning eller reinvestering samt tre 400-kilovoltsstationer.

Utskottsinitiativ om en uppföljning av kapacitetsbrister i elnäten

Genom bifall till utskottets initiativ i betänkande 2020/21:NU5 tillkännagav riks­dagen i november 2020 för regeringen att den bör följa upp och ana­lysera de åtgärder som inblandade aktörer vidtog för att motverka den aku­ta kapaci­tetsbrist i elnäten som drabbade de båda regionerna Skåne och Stock­holm 2019 (rskr. 2020/21:33). Utskottet angav att syftet med upp­följ­ningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om liknande situationer skulle uppkom­ma i framtiden.

I den årliga skrivelsen till riksdagen om vilka åtgärder regeringen har vid­tagit med anledning av riksdagens skrivelser redovisade regeringen föl­jande i mars 2022 när det gällde åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75):

Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 2020 åt Statens ener­gimyndighet att följa upp det gemensamma initiativet avseende kapa­ci­tets­höjningar i elnäten i Malmö och Stockholm. Statens energi­myn­dighet skulle enligt beslutet i sin uppföljning belysa effekterna av de vid­tagna åtgär­derna inklusive hur kostnadseffektiva åtgärderna varit. Vi­da­re bör upp­följningen enligt regeringens beslut belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta som därmed lämpar sig bättre om en lik­nande situation skulle uppstå. Statens energimyndighet över­lämnade den 29 april 2021 sin rapport Uppföljning av det gemensamma initiativet avse­ende effekten för elförsörjningen i Malmö och Stockholm (I2021/01373). I och med att rapporten har inkommit har de uppföljningar och analyser som tillkännagivandet avser genomförts. Regeringen konsta­terar i budget­pro­positionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 s. 11 f.) att till­kän­nagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbe­handlad.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker

      Övergripande nätutbyggnadsfrågor

      Samordnad nätutbyggnad.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att elnätet på alla nivåer är dimensionerat på ett sådant sätt att det kan möta det kraftigt ökade elbehov som väntas både i Sverige och i övriga Europa inom de närmaste åren. Betydande utbygg­nad och reinvesteringar i elnäten kommer att vara nödvändiga. Detta avspeglas också i den omfattande systemut­vecklings­plan som Svenska kraftnät har presenterat för den kommande tioårsperioden. Det har – bl.a. efter ett tillkännagivande från riksdagen – även vidtagits åtgär­der för att säkra tillräcklig nätkapacitet i vissa delar av landet där situationen har varit särskilt ansträngd.

Utöver detta kan utskottet konstatera att den nationella elektrifierings­stra­tegin inkluderar flera åtgärder som tar sikte på att ytterligare stärka elnätets för­måga att möta de utmaningar som följer av en omfattande elektrifiering av samhället.

Med det anförda anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra några allmänna uttalanden om betydelsen av en fortsatt utbyggnad av elnätet och förstärkning av befintliga förbindelser.

De mer detaljerade förslag som finns i avsnittet bör riksdagen också lämna utan vidare åtgärd med hänvisning till det omfattande arbete när det gäller nätutbyggnad som pågår eller som nyligen har initierats eller aviserats.

Med det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Samordnad nätutbyggnad

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning i motion 2021/22:3684 (C) yrkande 106 om att geografiskt utsträckta in­frastrukturprojekt ställer särskilda krav på god mellanregional samordning. Här vill utskottet nämna att det i den nationella elektrifieringsstrategin anges att elsystemets utveckling bör förank­ras i samhällsplaneringen bl.a. baserat på ett arbete med nationell, regio­nal och lokal elnätsplanering, samordning av insatser regionalt, kommunal energipla­nering samt riksintressen inom energi­området.

I likhet med vad som anförs i elektrifieringsstrategin anser utskottet att Svenska kraftnät bör ansvara för koordineringen av nätutvecklingsplaner med regionnätsföretagen som i sin tur får information om behov från lokalnäts­företagen. Svenska kraftnät ska enligt regleringsbrevet för 2022 redovisa hur samarbetet med regionnätsägarna är strukturerat när det gäller nätpla­ne­ring och beskriva hur samarbetet kan fördjupas i relevanta delar för att bidra till en hög och jämn kvalitet i nätutvecklingsplanerna mot bakgrund av be­stämmel­serna i det nya elmarknadsdirektivet.

Utskottet vill även påminna om att Klimaträttsutredningen i sin andra fas tittar särskilt på frågor inom åtgärdsområdet underlättad utbyggnad av elnätet bl.a. genom en översyn av plan- och bygglagen (2010:900). Frågor om mellankom­munal och mellanregional samordning bör kunna ingå i den över­synen. Utred­ningen ska presentera sina förslag i mitten av maj 2022.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Vissa övriga nätfrågor

Utskottets förslag i korthet

Ett antal elnätsrelaterade motionsyrkanden avslås av riksdagen. Ut­skottet hänvisar här bl.a. till att vissa av frågorna väntas beröras inom ramen för den förutsättningslösa prövning som har aviserats i den nationella elektrifierings­strategin och som ska utröna om huru­vida den gällande elmarknads­modellen är rustad för en omfat­tande elektrifi­ering och energiom­ställning. Utskottet hänvisar också till Energimarknadsinspektionens pågående uppdrag att analysera det svenska regelverket när det gäller undantag från kravet på nätkon­cession.

Jämför reservation 25 (M), 26 (SD), 27 (C), 28 (KD), 29 (L) och 30 (MP).

Motionerna

Elmarknadsmodellen i Sverige bör utvecklas med utgångspunkt i den befint­li­ga marknadsmodellen, anförs det i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Ett mål för leveranssäkerhet bör införas – i linje med vad riksdagen har krävt – och till det bör ett tydligt ansvar pekas ut. Analys­förmågan bör utvecklas liksom villkoren för stödtjänster. Handlägg­ningstider bör förkortas rejält för att aktörer snabbare ska kunna svara på mark­nads­signaler. En tydlighet i elnätsregleringen bör klargöras. Stöd och sub­ven­tioner ska fasas ut. I yrkande 13 begär motionärerna ett tillkänna­gi­vande om att reger­ingen ska återkomma med förslag på en framtida långsiktig modell för elnäts­re­gle­ring.

I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att regeringen måste åter­kom­ma med en utvecklad nätreglering med fokus på innovation, funktion och tillförlitlighet. Motionärerna anser att utbyggnaden av överförings­kapa­citet i högre grad måste vara i samklang med samhällspla­neringen.

Med tanke på de utmaningar som det svenska elsystemet står inför behöver vissa lagar uppdateras för att möjliggöra kostnadseffektiva investeringar i el­näts­systemet. Denna uppfattning redovisas i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C). Motionärerna anser att ellagen och regler­model­len för elnätsföretagen bör ändras för att möjliggöra andra in­veste­ringar än traditionella nätinvesteringar. Kompletterande incitament be­hövs exem­pel­vis för smarta tjänster såsom olika flexibilitetstjänster. I yrkan­de 83 begär motio­närerna därför ett tillkännagivande om att ellagen och elnäts­regleringen bör ses över för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda väg för nya affärsmodeller såsom införande av tim­mätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2025. Regelverken för småskalig ener­giproduktion är för­legade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Mo­tionärerna före­slår i yrkande 103 ett tillkännagivande om att det ska vara möjligt att dela el mellan fastigheter via mikronät. Det är även motionärernas uppfattning att kundkraf­ten enligt gällande reglering är svag i förhållande till elnätsägaren och att incitamenten att investera för att avhjälpa kapa­citets­utmaningar inte är tillräckliga. För att jämna ut denna obalans anser de att Energi­mark­nads­inspek­tionen bör ges rätten att dra tillbaka en nätkon­cession vid grova brister i elnätsverksamheten såsom uteblivna kapacitets­stär­kande invester­ingar. Ett till­kännagivande med den innebörden efterfrågas i yrkande 105.

I kommittémotion 2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkan­de4 finns ett förslag om att den s.k. anslutningsskyldigheten bör utvä­rderas. De anger att det har riktats kritik mot förslaget om att en nät­koncessionshavare en­dast ska få göra avsteg från skyldigheten att ansluta en anläggning till en ledning eller ett ledningsnät med hänvisning till att det sak­nas ledig kapacitet om det inte finns förutsättningar att åtgärda kapacitets­bris­ten på ett sätt som är samhällsekonomiskt motiverat utan att förstärka led­ningen eller ledningsnätet. Motionärerna anser därför att det finns skäl att noga bevaka vilka effekter lagen kommer att få och att det finns skäl att ut­värdera lagen i denna del efter ett par år.

Elnätet har en betydligt längre livslängd än de flesta elproduktionsslag, slås det fast i kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L). Utan närmare motivering begär motionärerna i yrkande 11 ett tillkänna­gi­van­de om att det behövs en översyn av intäktsregleringen för elnäten så att elnäts­ägarna får möjlighet att bygga ut sina nät utifrån prognoser om behovet och även ta be­talt för expansionen genom tariffen. Vidare under­stryker mo­tionä­rerna vikten av att Svenska kraftnät strukturerat och metodiskt inven­te­rar, ana­lyserar och kvantifierar de samhällsekonomiska ris­ker som är för­knippade med fel eller otillräcklighet i kraftsystemet. I priori­teringen mel­lan olika inves­teringar ska det, enligt motionärerna, finnas en tydlig koppling till den sam­hälls­ekono­miska riskanalysen. I yrkande 44 begär mo­tio­närerna ett till­kän­na­gi­vande om att driften och underhållet av transmis­sionsnätet ska utgå från en sam­hällseko­nomisk analys. Vidare pekar motio­närerna på vikten av att leve­rans­säkerheten i kraftsystemet utvärderas. I yrkan­de 45 begär de därför ett till­kän­na­givande om att Energimark­nadsinspektionen tydligare ska utvärdera drif­ten av trans­mis­sionsnätet.

Med elektrifiering av den tunga industrin och stora delar av trans­port­sek­torn ökar behovet av förnybar el och robusta elnät som kan överföra stora mäng­der el, anförs det i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP). Motionärerna vill halvera tiden för byggande av elnät och förkorta den tid det tar att bygga stamnät med minst två år genom regel­förändringar, bättre sam­ordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet. Ett tillkänna­gi­vande med den innebörden efterfrågas i yrkande 48.

Ett likalydande yrkande som det nyss nämnda finns även i kommittémotion 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkan­de 32. I samma motion yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om att uppgra­dera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och ro­bust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extrem­väder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och vär­me­för­sörj­ning kan upprätthållas även vid kriser.

I motion 2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (bå­da C) finns tre yrkanden som på olika sätt gäller solelproduktion och mikro­nätdrag­ningar i syfte att gynna småskalig elproduktion. I yrkande 1 be­gärs ett till­känna­givande om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja det bästa läget för solceller i ett område. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att bygga en solpark för egen kon­sumtion när det egna taket inte är lämpligt. Slutligen begär motionärerna i yr­kan­de 3 att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räknas som pro­ducent ses över för en ökad flexibilitet.

Bakgrund och pågående arbete

Nätföretagens intäkter

I 5 kap. ellagen finns bestämmelser om intäktsram för nätverksamhet. Bestäm­melserna innebär att Energimarknadsinspektionen ska göra en för­hands­pröv­ning av elnätsföretagens intäkter från nätverksamheten. Förhands­prövningen innebär att de samlade intäkter som en nätkoncessions­havare (ett nätföretag) högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod ska rymmas inom en intäktsram. Intäkterna består främst av nätavgifter. Tillsynsperioden är normalt fyra år. Bestämmelserna fick sin nu­varande ly­delse sedan riksdagen antagit regeringens förslag i propositionen El­mark­nads­frågor (prop. 2017/18:237). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Nuvarande till­synsperiod är 2020–2023 och nästa är 2024–2027.

Energimarknadsinspektionens beslut om intäktsramar har ofta överklagats till domstol med justerade ramar till elnätsföretagens fördel som följd. Reger­ingen inledde 2020 en bred elnätsdialog med både elnäts- och kund­si­dan, lik­som med berörda myndigheter i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar in­täkts­reglering som balanserar samtliga aktörers intressen. Intäktsregleringen är vik­tig för ett effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur och för att möj­liggöra det proaktiva arbete med utbyggnad av elnät som behövs för klimatet och som är samhällsekonomiskt lönsamt för att möta långsiktiga behov som kommer med elektrifieringen.

Som har nämnts tidigare i detta betänkande meddelade EU-domstolen i september 2021 sin dom i fråga om den tyska in­täktsregleringens utformning. Reger­ingen bedömer att domen kommer att få konsekvenser för intäkts­regler­ingen i många europeiska länder, Sverige inklu­derat. I sin elektrifie­rings­strategi anger regeringen att dessa konsekvenser mås­te analyseras närmare samt även avsikten att utveckla en långsiktigt håll­bar intäktsreglering som möter de framtida behov som följer av elektrifier­ingen och som balanserar samtliga aktörers intressen.

Utökade undantag från kraven på nätkoncession

Nätkoncessionsutredningen (SOU 2019:30) föreslog utökade undantag från konces­sions­plik­ten och möjligheter till dispens. Fler av utredningens förslag på detta område har genomförts genom ändringar i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857), den s.k. IKN-förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2022. Detta regleras i 22a–22 c §§ IKN-förordningen och innebär att det inte längre behövs nätkon­cession för

      ett internt nät inom ett avgränsat område som dras mellan flera an­lägg­ningar för produktion av el som har en gemensam anslutning till elnätet

      ett internt nät från flera anläggningar för produktion av el till en gemensam anslutning till elnätet förutsatt att anslutningsledningen är kort

      ett internt nät som används för överföring av lokalkraft mellan närliggande produktions- och överföringsanläggningar

      ett internt nät vars syfte är att i huvudsak tillgodose elbehovet hos fordon eller elbehovet för en trafikled eller en kommunal väg med tillhörande anläggningar och om ledningarna dras inom eller i omedelbar närhet av trafik­leden eller den kommunala vägen

      ett internt lågspänningsnät för delning av energi som inte är en luftledning inom nätinnehavarens fastighet, och mellan byggnader och anläggningar som var för sig även har en anslutning till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession.

Ytterligare översyn av undantagen från kravet på nätkoncession

I regleringsbrevet för 2021 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ana­lysera det svenska regelverket när det gäller undantag från kravet på nät­koncession enligt 2 kap. 1 § ellagen (1997:857). I arbetet ska Energimark­nads­inspektionen bl.a. särskilt se till att förslagen är förenliga med elmarknads­direktivets bestämmelser om medborgarenergigemenskaper och förnybart­di­rek­tivets bestämmelser om gemenskaper för förnybar energi, samt i övrigt med de delar av båda direktiven som är relevanta för slutna distri­bu­tionssystem och icke koncessionspliktiga nät.

I sin verksamhetsplan för 2022 konstaterar Energimarknadsinspektionen att uppdraget är komplicerat eftersom det svenska regelverket skiljer sig helt från vissa av de bestämmelser i EU-regelverket som ska genomföras.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 januari 2023.

Bestämmelser om återkallelse av nätkoncession

Enligt 2 kap. 49 och 50 §§ ellagen finns det följande grunder på vilka en nät­kon­cession kan återkallas helt eller delvis:

  1. om en ledning eller ett ledningsnät som omfattas av koncessionen inte längre behövs för en säker elförsörjning
  2. om koncessionen inte längre behövs för att bygga eller använda den ledning som omfattas av koncessionen
  3. om staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som omfattas av koncessionen eller
  4. om koncessionen avser en utlandsförbindelse och nätkoncessionshavaren inte längre är ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande.

Därtill får en nätkoncession för linje återkallas helt eller delvis om nät­kon­ces­sionshavaren inte har färdigställt en ledning i rätt tid enligt vad som anges i 44§ ellagen.

Det kan nämnas att det i 3 kap. den ovannämnda lagen (2004:875) om sär­skild förvaltning av vissa elektriska anläggningar finns bestämmelser om tvångs­förvaltning. I 1 kap. 5§ som omnämns i punkt 3 ovan anges att om en tillfredsställande förvaltning av en elektrisk anläggning sannolikt inte kan åstad­kommas genom tvångsförvaltning eller en tillfreds­ställande förvaltning sannolikt inte kommer att bestå efter utgången av tiden för en tvångs­för­valt­ning får staten, efter ansökan av nätmyndigheten, lösa anlägg­ningen från äga­ren.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2021 tog utskottet ställning till motioner om en förändrad nätregle­rings­modell liknande de nu aktuella (bet. 2020/21:NU22). Utskottet konstaterade att elnätet är i behov av både om- och utbygg­nad och att elnätsregleringen är be­ty­delsefull för att få detta till stånd, vid sidan av andra åtgärder. Utskottet för­utsatte att regeringen återkommer om vad som ska gälla 2024 och därefter även utan ett tillkännagivande från riksdagen. Sammanfattningsvis såg utskot­tet inget skäl för riksdagen att agera i frågan och de då aktuella förslagen av­styrktes.

Ett förslag om ett tillkännagivande likalydande med det i motion 2021/22:3684 (C) yrkande 105 om att göra det möjligt att återkalla en nät­kon­cession vid missbruk av elnätsverksamheten be­hand­lades av ut­skottet vå­ren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Vid det tillfället kon­sta­terade ut­skot­tet att det re­dan finns vissa bestämmelser i ellagen om åter­kallelse av nät­koncession. Vida­re finns det bestämmelser i lagen (2004:875) om sär­skild för­valtning av vissa elektriska anläggningar om särskild förvalt­ning och om inlösen av elek­triska anläggningar. Med elektrisk anläggning avses en stark­ströms­an­lägg­ning med däri ingående särskilda föremål för över­föring av el. Utskottet sa sig inte ha någon annan upp­fattning än motio­nären om vikten av att nät­konces­sions­ha­vare lever upp till sitt ansvar men ansåg inte att det då aktuella för­slaget borde leda till något tillkännagivande.

Utskottets ställningstagande

Våren 2021 tog utskottet ställning till förslag liknande de nu aktuella om en ändrad nätregleringsmodell. Utskottet vill utöver vad det då anförde även tilläg­ga att regeringen i den nationella elektrifieringsstrategin anger att elmark­naden behöver utvecklas och att det finns skäl att förutsättnings­löst pröva om elmarknadsmodellen är rustad för en omfattande elektrifiering och ener­giom­ställning. Inom ramen för det arbetet bör rimligen även en översyn av nät­regleringsmodellen ingå, inklusive intäktsregleringen.

När det gäller de förslag om utökade undantag från kraven på nätkoncession enligt 2 kap. 1 § ellagen som finns i några av motionerna, hänvisar utskottet i första hand till de förändringar som har gjorts i den s.k. IKN-för­ordningen och som trädde i kraft vid det senast årsskiftet. Enligt utskottets be­dömning torde yrkandena om utökade undantag därigenom anses vara helt eller delvis till­godo­sedda. Till detta ska också fogas att Energimarknads­in­spek­tionen har i uppdrag att genomföra ytterligare analyser av det svenska regelverket när det gäller undantag från kravet på nätkon­cession. Det anser utskottet kan ligga till grund för att avstyrka de motioner som gäller undantag från kraven på nätkon­cession.

Utskottet kan inte heller finna tillräckliga skäl för att tillstyrka förslaget i motion 2021/22:3684 (C) yrkande 105 om utökade möjligheter att återkalla en nätkonces­sion om koncessionsinnehavaren inte fullgör sina skyldigheter. De ovan redo­visade befintliga be­stämmelserna om återkallelse av nätkoncession samt tvångsförvaltning eller inlösen av en elektrisk anläggning bedömer utskot­tet vara tillfyllest.

Förslag med koppling till samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar finns i några av motionerna. Här kan utskottet konstatera att regeringen har med­delat avsikten att i en förordning förtydliga vilka samhälls­ekono­miska ana­lyser Svenska kraftnät ska göra inför investeringar i transmis­sionsnätet. Vi­dare har regeringen redovisat att den avser att följa upp utfallet av den nya regler­ingen för att bedöma om åtgärderna varit tillräckliga.

Beträffande förslaget i motion 2021/22:4497 (KD) yrkande 4 om en utvär­dering av den s.k. anslutningsskyldigheten har utskottet ingen annan upp­fatt­ning än mo­tio­närerna att det kan finnas skäl att följa upp konsekven­serna av denna be­stämmelse om ett par år. Det förefaller dock inte nödvändigt att riksdagen re­dan i dagsläget riktar en uppmaning till regeringen att göra detta.

Med det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Teknikval

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller val av teknik vid el­nätsdragningar – företrädesvis frågor som gäller val av luftledning kontra mark­ka­bel. Utskottet redovisar dels en allmän inställning att riksdagen inte är rätt forum för att behandla teknikvalsfrågor av det­ta slag, dels att Klimaträttsutredningen har för avsikt att be­lysa teknikvalsfrågor av nyssnämnd art i det ­betänkande som vän­tas i se­nare denna vår.

Motionerna

I motion 2021/22:2025 av Sten Bergheden (M) framhålls att det numera finns teknik för att klara stora elleveranser i markkabel. Motionären anser att Sve­rige därför bör överväga att öka takten i bytet av fler luft­led­ningar mot mark­kabel, och man bör vara mycket restriktiv med att ge tillstånd till nya luft­led­ningar. Ett tillkännagivande om att se över möjligheten att byta ut fler luft­ledningar mot markkabel efterfrågas.

Även i motion 2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) framförs synpunkter på valet av teknik när det gäller luft­ledningar eller markkablar. Motionärerna påpekar att planerade och ge­nom­förda inves­teringar tar betydande jord- och skogsmarksareal i anspråk. Motio­närerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och en transparent process.

Bakgrund och pågående arbete

Branschgemensam skrivelse om teknikval

I sin senaste systemutvecklingsplan anger Svenska kraftnät att luftledning även framöver ofta kommer att vara en åtgärd som för­stärker nätet på ett drifts­­kert och kostnadseffektivt sätt. Tillsammans med ett antal regionnäts­företag har Svenska kraftnät därför överlämnat en branschge­men­sam skrivelse till re­ger­ingen med ett antal förslag för att säkerställa utbygg­naden av elnätet. De aktörer som har undertecknat skrivelsen har en samsyn kring att luft­ledning som utgångs­punkt utgör bästa möjliga teknik på höga spännings­nivåer, och genom att t.ex. förtydliga ellagens krav kan regeringen klargöra förutsätt­ning­arna för ut­bygg­nad av transmissions- och regionnäten. Svenska kraftnät anger att mark­kabel sällan är ett realistiskt alternativ för högre spänningsnivåer av tek­niska, drift­s­ker­hetsmässiga och samhällsekonomiska skäl utan är ett alter­nativ som bara över­vägs i vissa speciella fall. Förväntan hos allmänheten på stor­ska­lig kabli­fiering (dvs. användning av markkabel) av elnätet på de högsta spännings­ni­våer­na eller långt­gående krav på utökade utredningar i alltför hög utsträck­ning, riskerar att förlänga till­stånds­processerna.

Vidare konstaterar Svenska kraftnät att frågan om lämpliga åtgärder för att möta behoven i kraftsystemet också innehåller en strategisk aspekt. Affärs­ver­ket ser bl.a. fördelar när enhetliga eller likartade lösningar kan användas fle­ra gånger t.ex. i planering, drift och förvaltning, jämfört med om kraft­systemet bygger på ett stort antal olika lösningar.

Klimaträttsutredningen om teknikval

I ett delbe­tän­kande från mars 2021 (SOU 2021:21 En klimat­anpassad mil­jöbalk för samtiden och framtiden) redovisade regeringens särskilda utre­dare f.d. landshövding Anders Danielsson, Kli­maträttsutredningen (dir. 2019:101, dir. 2020:87 och dir. 2021:50), avsikten att under utred­ningens andra fas priori­tera en översyn av lag­stift­ningen inom bl.a. åtgärdsområdet Underlättad ut­bygg­nad av elnätet. Syf­tet med översynen är enligt delbetänkandet att för­bättra förutsättningarna för att prövningar av el­nätsutbyggnad ska ta hänsyn till elek­trifieringens be­tydelse för energiom­ställ­ningen och att bidra till en snab­bare tillstånds­process, t.ex. genom att för­tyd­liga förutsättningarna för teknik­val på de högsta spän­ningsnivåerna och vad som ska anses utgöra bästa möjliga teknik på dessa spänningsnivåer. Det hand­lar också om att säkerställa att system- och bered­skapsperspektivet beak­tas vid koncessionsprövning och annan tillstånds­pröv­ning av elnät samt att tydliggöra oklarheter i och un­danröja mot­stridigheter i vissa lagar. Lagar som enligt delbetänkandet bör om­fattas av översynen inkluderar t.ex. mil­jöbalken, ellagen (1997:857), el­säker­hets­lagen (2016:732), lednings­rättslagen (1973:1144) och plan- och bygg­la­gen (2010:900).

Under utredningens avslutande andra fas tittar man bl.a. på plane­rings­frå­gor och prövningsprocessen för att bygga starkströms­led­ningar samt möj­lig­heterna att upprätthålla sådana ledningar. För prövnings­processen har utred­ningen tittat särskilt på ledningar som kräver linje­koncession. Som fram­går av delbetänkandet har frågan om teknikval ingått i översynen.

Det ovan refererade delbetänkandet remitterades under hösten 2021. Klimat­rätts­utred­ningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 maj 2022.

Interpellationssvar om teknikval

I november 2021 besvarade statsrådet Anders Ygeman en interpellation från Sten Bergheden (M) om valet av teknik för olika typer av elnätsdragning (ip.2021/22:65). Statsrådet anförde bl.a. följande:

Luftledningar och markkablar har båda sina för- och nackdelar, exempel­vis avseende driftsmässiga aspekter och olika typer av miljö­påverkan. På högre spänningsnivåer erbjuder luftledningar dock flera fördelar som är önsk­värda. De medför förvisso i regel ett större markintrång och kan in­nebära en större påverkan på vissa motstående intressen, men luft­ledningar är väldigt driftssäkra och framför allt betydligt lättare att felsöka och reparera när något problem väl uppstår. Luftledningar har också en längre teknisk livslängd, och de är lättare att göra ändringar på, exempelvis om spänningen behöver höjas eller sträck­ningen justeras. De är dessutom ofta billigare att bygga, vilket i slutändan medför lägre kostnader för konsu­menterna.

Frågan om vilken teknik som lämpligen bör användas för en given led­ning och i vilken sträckning den ska dras måste naturligtvis avgöras i varje enskilt fall utifrån aktuella omständigheter och möjligheter samt ock­så be­dömas mot hur ledningen påverkar sin omgivning. Huruvida mark­kablar eller luftledningar ska användas kan vara skiftande i olika situa­tioner och miljöer, och det bör därför vara upp till nätägaren och prövande myndig­heter att avgöra vad som är lämpligast i varje enskilt fall. Enligt miljö­balken ska verksamheter lokaliseras till den lämpligaste plat­sen, och den bästa möjliga teknik som rimligen kan krävas ska användas. Berörda mark­ägare har rätt att komma till tals i planerings- och ansök­nings­pro­ces­sen.

Svar på fråga om markåtgång för luftledningar

I februari 2022 besvarade statsrådet Khashayar Farmanbar en fråga från Mikael Larsson (C) om huruvida statsrådet anser att det behövs en plan för hur behovet av markåtgång för elledningar ska minska i Sverige, och hur statsrådet och regeringen i så fall kommer att arbeta med frågan (fr. 2021/22:883).

I sitt svar konstaterade statsrådet att lokalnäten till stor del är anlagda som markförlagd kabel medan luftledning dominerar i region- och trans­missions­nätet. Vidare konstaterade statsrådet att Sverige står inför ett stort behov av ökad tillgång till el i framtiden, genom både ökad produktion och ökade kapa­citet i elnätet, vilket medför att nya anläggningar kommer att behöva byg­gas. Enligt statsrådet är det samtidigt viktigt att de byggs på rätt plats och ut­for­mas på lämpligt sätt, för att bl.a. minska intrång och påverkan på mot­stående intres­sen, exempelvis privata markägare. Vilken teknik som lämpligen bör an­vän­das för en given ledning och i vilken sträckning den ska dras måste enligt statsrådet avgöras i varje enskilt fall utifrån aktuella omstän­digheter och möjligheter, och bedömas mot hur ledningen påverkar sin omgiv­ning.

Tidigare riksdagsbehandling

De förslag i motion 2021/22:2078 (C) som är aktuella i detta avsnitt avstyrk­tes i likalydande form av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Detsam­ma gällde förslaget i motion 2021/22:2025 (M).             

Utskottets ställningstagande

Det har under många år pågått en debatt om val av teknik när det gäller utbyggnaden av det svenska elnätet. Det är inte minst diskussioner på temat luftledning kontra markkabel som har varit i fokus. Inte sällan är det Svenska kraftnät som har fått försvara valet av luftledning vid utbyggnad av stamnätet, dvs. den typ av större kraftledningar som ger störst påverkan på land­skaps­bilden och som medför de mest ingripande intrången i markägares rät­tigheter. Markägare och olika intresseorganisationer förordar – ofta av fullt förklarliga skäl – markkabellösningar som vanligen innebär mindre ingrepp i landskapet och i markägarnas rättigheter.

Utskottets allmänna inställning är att riks­dagen inte är rätt forum för att be­handla teknikvalsfrågor av detta slag. Detta bör i stället vara en fråga för den ansvariga myndigheten – när det gäller stamnätet Svenska kraftnät – att avgöra efter en sammanvägning av för- och nack­delar med olika alternativ och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen.

Utöver detta vill utskottet även påminna om att Klimaträttsutredningen har för avsikt att belysa teknikvalsfrågor av denna art i det utrednings­be­tän­kande som väntas i mitten av maj innevarande år. Utredningen väntas kunna ge ett värdefullt kunskapsbidrag som underlag för fortsatta över­väganden i dessa frågor i lämpligare sammanhang än i den lagstiftande församlingen.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Tillståndsprocesser för elnät

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som på olika sätt gäller de tillståndsprocesser som kringgärdar planering och byggande av elnät. Utskottet hänvisar till de beslut som riksdagen fattande våren 2021 som syftade till att göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och för de berörda myndigheterna. Vidare påminner utskottet om att regeringen har i den nationella elektrifi­eringsstrategin tydligt har angett att avsevärt kortare ledtider för utbyggnaden av nya elnät är en helt central fråga för att möjliggöra en snabb klimatomställning genom elektrifiering.

Jämför reservation 31 (M, SD, KD), 32 (L), 33 (C), 34 (V) och 35 (SD, C).

Motionerna

Det behövs ett antal åtgärder för att snabba på utbyggnaden både av överföring av el och av ny elproduktion. Denna uppfattning redovisas i partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C). Motionärerna anser att det behövs en utredning för att rensa i regel­ver­ken och möjliggöra energiomställningen, där ett mål om halverade ledtider ska vara bärande. I yrkande 12 begär motio­närerna därför ett till­kän­nagivande om en översyn av hur ledtiderna för till­ståndsprocesser i energi­branschen kan halve­ras och utbygg­naden av för­ny­bar energi öka.

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) framhålls vikten av att förkorta och förenkla tillståndsprocesserna för elnät. Motio­­rerna vill exempelvis tillåta att till­ståndsprocesser bedrivs parallellt och även sätta en tidsbe­gränsning för hur länge ärenden får ligga hos departementen. I yrkan­de 20 föreslås ett till­kän­nagivande om att förkorta och förenkla till­stånds­pro­cesserna för ut­bygg­nad av elnätet.

Leveranssäker elproduktion, t.ex. kärnkraft, ersätts av väderberoende ener­gi­slag samtidigt som nödvändiga förstärkningar av överföringskapa­ci­teten i el­­ten dröjer. Detta konstaterar Eric Palmqvist m.fl. (SD) i kommitté­mo­tion 2021/22:2388. Enligt motionärerna beror detta ofta på utdragna till­stånds­pro­cesser som kan uppgå till tiotolv år inför etablering av nya elnät. Hit­tillsva­ran­de åtgärder för att göra tillståndsprocesserna mindre resurs­krä­vande för såväl el­näts­företagen som de berörda myndigheterna har varit otillräckliga. I yrkande 14 begär motionärerna ett tillkännagivande till reger­ingen om att den ska verka för att ytterligare förkorta tillståndsproces­serna för elnätsut­byggnad.

Ett liknande förslag finns även i kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 26. Motionärerna begär ett tillkänna­givande om att regeringen ska återkomma med ytterligare förslag för att för­korta tillståndstiderna. Vidare pekar motionärerna på att det finns en poten­tial att minska tiden för tillståndsprocesserna genom att förenkla ytterli­gare när det gäller förtydligande om att ge undantag från krav om nätkonces­sion för verk­sam­heter som redan har miljöprövats. Med anledning av det begär motio­närerna i yrkande 27 ett tillkännagivande om att regeringen ska tydlig­göra undantaget för redan miljöprövade verksamhetsområden. Motio­närer­na före­slår i yrkande 28 även ett tillkännagivande om att kravet på med­givande från den som ska bevilja koncessionen för att inleda förrättning om lednings­rätt ska tas bort. Enligt motionärerna skulle detta kunna korta till­stånds­pro­ces­serna.

I Centerpartiets kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. kon­stateras det att det finns undantag från koncessionsplikt för en rad om­­den. Dessa undantag tillämpas dock inte på något systematiskt eller för­ut­säg­bart sätt. Motionärerna anser att undantag från krav på koncession ska tilläm­pas oftare. I yrkande 100 begär de ett tillkännagivande om att undanta redan miljöprövat verksamhetsområde från kravet på koncession och där­ige­nom möj­lig­göra en snabbare elnätsutbyggnad.

I kommittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) understryker motionärerna att tillståndsprocessen för stamnätskoncessioner måste snabbas på. Flaskhalsarna i elnätet och den långsamma tillståndsgivningen är, enligt mo­tionärerna, två av de stora problemen med det svenska elnätet i dag. I yrkande 16 begär motionärerna ett tillkänna­givande om att regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheterna till en snabbare till­stånds­pro­cess för stamnätskonces­sioner.

I Kristdemokraternas kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. yrkande 31 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att vidta fler åtgärder för att förenkla och väsentligen förkorta tillståndsproces­ser­na för el­nätsutbyggnad. Förslagen i propositionen Moderna tillstånds­proces­ser för el­nät (prop. 2020/21:188) var några steg i rätt riktning men enligt motionärer­na finns det mer att göra, t.ex. att ta bort kravet på medgivande när det gäller vissa delar av en led­ningsförrättning.

I kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande8 framförs uppfattningen att staten behöver bära den politiska risken och ris­ken för ineffektiva tillståndsprocesser för de projekt som behövs för att han­tera utmaningarna i kraftsystemet. Därtill föreslår motionärerna i yrkan­de9 ett till­kännagivande om en utredning om hur statliga garantier för stabila regler och en effektiv tillståndsprocess ska se ut. Investerarna måste kunna lita på vilka regler som kommer att gälla under in­vesteringens avskriv­ningstid och de behö­ver veta att projekten inte kommer att sinkas av utdragna till­stånds­pro­cesser.

I motion 2021/22:723 av ClasGöran Carlsson (S) konstateras det att de långa ledtiderna för att möjliggöra omställningen av Sveriges industri inom exempelvis stål och kemi understryker att Sverige behöver få bättre fungeran­de tillståndsprocesser. Motionären efterfrågar därför ett tillkännagivande till reger­ingen om att verka för att minska ledtiderna för utbyggnaden av elnätet i Sve­rige.

Även Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) begär i motion 2021/22:3468 yrkande 3 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framföra att tillståndsprövning som rör elproduktion och transmission måste handläggas snabbare.

Ett tillkännagivande om åtgärder för kortare handläggningstider vid ut­bygg­nad av viktig infrastruktur begärs i motion 2021/22:1219 av Ola Johans­son och Mikael Larsson (båda C). Motionärerna konstaterar att många bolag som investerar i infrastruktur vittnar om omfattande utmaningar i tillstånds­processerna med handläggningstider på upp till och över tio år. Detta hämmar nyproduktion, renoveringar och nya industrier.

Utan närmare motivering efterfrågas det i motion 2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 6 ett tillkännagivande om att det bör till­sättas en utredning med syfte att halvera tidsåtgången för tillståndsprocesser för utbygg­nad av elnät och kraftledningar.

I motion 2021/22:1395 begär Larry Söder (KD) ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att förkorta ledtiderna för utbyggnaden av de samhällsbärande elnäten. Den nya lagen om moderna tillståndsprocesser är ett steg på vägen, men för att lagen ska göra skillnad på allvar måste till­ståndsprocesserna för elnäten förkortas ännu mer och elnätskapaciteten kom­ma in tidigt i planeringen av bostäder och infrastruktur. Motionären anser ock­så att beredskapsperspektivet har missats i det hittillsvarande arbetet.

När intresset för grön industri växer i Norrland kan man inte ha väntetider på upp till tio år för de tillståndsprocesser och det utrymme i elnätet som krävs. Denna uppfattning redovisas i motion 2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C). I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna­gi­van­de till regeringen om en målsättning om att halvera tiderna för till­stånds­proces­serna.

Bakgrund och pågående arbete

Moderna tillståndsprocesser för elnät

Våren 2021 behandlade riksdagen regeringens proposition Moderna tillstånds­processer för elnät (prop. 2020/21:188). I propositionen föreslog regeringen ändringar i bl.a. ellagen (1997:857) som syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att till­ståndsförfarandena ska bli mindre resurs­krävande både för elnätsföretagen och för de berörda myn­digheterna. Det ska bli enklare för nätföretag att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny nätkon­cession. Fler ledningar ska kunna byggas och an­vändas med stöd av en nätkon­cession för område. En nätkon­cession för linje ska kunna ändras på ansökan av nätföretaget. Det föreslogs även att det ska gå att lägga samman nätkon­cessioner och dela upp en nätkoncession för linje. Energi­mark­nadsins­pektio­nen föreslogs få besluta om tillträde till mark för undersök­nings­arbeten. För att säkerställa att beslut i frågor om nät­koncession får laga kraft ska över­kla­gandetiden för den som inte ska delges beslutet räknas från den dag som infal­ler en vecka efter det att beslutet har kungjorts. Besluten föreslogs dess­utom i vissa fall kunna gälla omedelbart. I propositionen fanns det även förslag som syftade till att göra det lättare att inleda en ledningsförrättning och un­derlätta för nät­företag att på ett tidigt stadium få frågan om tillstånd till vat­ten­verk­samhet prö­vad.

Riksdagen biföll regeringens förslag i propositionen (bet. 2020/21:NU22, rskr. 2020/21:415) och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021.

Om tillståndsprocesser i regeringens elektrifieringsstrategi

I sin elektrifieringsstrategi konstaterar regeringen att den faktiska utbygg­na­den av transmissionsnätet hittills under 2000-talet har hamnat på en lägre nivå än den planerade. I genomsnitt har ca 70 procent av utbyggnadsbehovet ett enskilt år realiserats. Orsakerna till detta anges vara många, men regeringen nämner uttryckligen att utdragna tillståndsprocesser spelar en stor roll.

Mot den bakgrunden är en av elektrifieringsstrategins tolv punkter ru­bri­cerad Kortare ledtider. Under denna rubrik konstaterar regeringen att avsevärt kortare ledtider för utbyggnaden av nya elnät är en helt central fråga för att möjliggöra en snabb klimatomställning genom elektrifiering. Av det skälet redo­visar regeringen bl.a. följande:

      Det slås fast en målbild om halverade ledtider för nya elnät i genomsnitt senast till 2025.

      En bred samverkan om ömsesidiga insatser med tydlig uppföljning eta­bleras. Regeringen aviserar bl.a. en nationell dialog för att halvera led­tiderna för nya elnät senast 2025. Dialogen syftar till kraftsamling och bred samverkan mellan näringsliv, myndigheter och andra aktörer för att möj­lig­göra en samhällsgemensam målsättning om i genomsnitt halverade led­tider senast 2025, som behövs för att elektrifiera industri och transpor­ter. Goda exempel, idéer på nya generella, ej projektspecifika, åtgärder och öm­sesidiga åtaganden bör lyftas fram och diskuteras. Dialogen ska leda till att uppföljningar görs årsvis av hur arbetet går med att halvera ledtider med start i december 2022, vilket även kan inkludera förslag på ytterligare åt­gärder.

      Efter riksdagens beslut i budgetpropositionen (prop. 2021/22:1 utg.omr.21) beslutades en resursförstärkning för prövnings­myndig­he­ter­na. Effek­tivare, innovativa och parallella arbetsmetoder utvecklas sam­tidigt med ett bibehållet miljöskydd för att öka takten i pågående nätför­stärkningar. Regeringen konstaterar att det är viktigt att säkerställa att det finns till­räckliga resurser hos de prövande myndig­heterna. Det framtida resurs­behovet för koncessionsprövningar som behö­ver finan­sieras av stats­bud­geten bör tydliggöras. Myndigheternas budgetunderlag utgör ett viktigt under­lag, men regeringen avser att be myndigheterna att också re­do­göra för för­väntad utveckling av konces­sions­hantering på längre sikt. Samtidigt bör för- och nackdelar med en helt eller delvis avgifts­baserad finansiering av kon­cessionsprövning hos Energi­marknadsinspek­tionen ut­vär­deras. En ut­vär­dering skulle kunna möjliggöra en följsammare och från statsbud­ge­ten oberoende bemanning.

      Regelverk utvecklas för ännu kortare ledtider, bl.a. genom att tydliggöra vägvalet mellan luftledning och markkabel på olika spänningsnivåer.

En modern och effektivare miljöprövning

I augusti 2020 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (chefs­rådman Peter Ardö) att se över det nuvarande systemet för miljö­pröv­ning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en moder­nare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Syftet är att underlätta för miljö- och klimat­för­bättrande investeringar ge­nom horisontella förändringar i miljöprövningen och att därigenom åstadkomma snabbare och enklare pröv­nings­pro­cesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säker­ställs. Genom tilläggsdirektiv som regeringen beslutade i juli 2021 utvidga­des ut­re­darens uppdrag och utredningstiden förlängdes till den 31 maj 2022 (dir. 2021:57). Utred­ning­en har antagit namnet Miljöprövningsutred­ningen.

Flera av Miljöprövningsutredningens uppdrag avser tillstånd enligt miljö­balken. Samtidigt omfattar uppdraget sådana aspekter som är tidskritiska även vid linje­kon­cessioner enligt ellagen i de fall en betydande miljöpåverkan kan an­tas. Det rör t.ex. utredningens uppdrag att undersöka de statliga förvalt­nings­myn­digheternas roll att bevaka allmänna intressen under prövningen och att undersöka hur samrådsförfarandet kan förbättras. Miljöpröv­nings­utred­ningens tilläggs­di­rek­tiv om ett eventuellt förtursförfarande och tidsbe­gräns­ning eller om­pröv­ning av tillstånd kan också direkt eller indirekt komma att ­verka pröv­nings­processerna för elnät.

Kortare ledtider för elnätsutbyggnad

I september 2021 gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna utveckla och testa nya arbets­sätt för hantering av de tillstånd och rättigheter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Det konstateras att många av tillstånds­pro­cesserna för att bygga ut eller förstärka elnätet i dagsläget tidsmässigt följer efter varandra. Samtidigt bedöms det kunna finnas stora tidsvinster i att i högre utsträck­ning pröva dessa ärenden parallellt och koordinerat.

Energimarknadsinspektionen ska tillsammans med Lantmäteriet och rele­vanta länsstyrelser koordinera sina respektive arbetssätt och processer i syf­te att förkorta tiden för den samlade hanteringen av ett antal viktiga och ut­valda elnätsprojekt kopplade till uppdraget. Detta innebär bl.a. att myndig­heterna ska undersöka om det finns möjlighet att minska ledtiderna mellan pröv­ningens steg samt om det är möjligt att förkorta ledtiderna genom att hand­lägga olika delar av en ansökan parallellt och om möjligt i fas.

Arbetets resultat och slutsatser ska slutredovisas till Regeringskansliet vå­ren 2023.

Svar på skriftlig fråga om elnätsutbyggnad och gröna industrisatsningar

I slutet av mars 2022 besvarade statsrådet Khashayar Farmanbar en fråga från Eric Palmqvist (SD) om vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att nyindustrialiseringen i norra Sverige inte ska bromsas in eller utebli som en konsekvens av de långa tillståndstider som är kännetecknande vid etable­ring av nya elnät (fr. 2021/22:1289).

Statsrådet instämde i att tillståndsprocesserna för elnät tar lång tid och angav att regeringen därför har vidtagit flera åtgärder som har genomförts eller som kommer att genomföras för att snabba på processerna. Regeringen har i den elektrifieringsstrategi som beslutades i februari 2022 satt upp ett mål om halverade ledtider till 2025. Här nämnde statsrådet propositionen Moderna till­ståndsprocesser för elnät (prop. 2020/21:188) med förenklingar och förbätt­ringar i ellagen. Vidare nämndes att Klimaträttsutredningen arbetar med förslag som ska underlätta prövningen och ska lämna sina förslag till reger­ingen i maj 2022.

Statsrådet påminde också om att Energimarknadsinspektionen, Lant­­te­riet och länsstyrelserna har fått i uppdrag att koordinera sina processer och ut­veckla nya metoder och arbetssätt för att korta ledtiderna för utbyggnaden av elnätet. De nya arbetssätten prövas i ett antal pågående pilotprojekt.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med att utskottet behandlade regeringens proposition 2020/21:188 Moderna tillståndsprocesser för elnät våren 2021 tog det även ställning till ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2020/21 som gällde just tillståndsprocesser och handläggningstider med koppling till utbyggnaden av elnät (bet. 2020/21:NU22). Flera av de förslag som då var aktuella är även föremål för utskottets ställningstagande i detta betänkande.

Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a. med hänvisning till gällande regler i förvaltningslagen (2017:900) om handläggning av ärenden hos förvalt­nings­myndigheter där det bl.a. framgår att ett ärende ska hand­läggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Vidare hänvisade utskottet till att regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 21 s. 29) hade angett att tillståndsprocesserna ska bli snabbare och vara proportionerliga, och regeringen påminde där även om att Energimarknadsinspektionen under 2019 hade arbetat vidare med ef­fek­tivare hantering av koncessionsprövningar för nya kraftledningar. Ut­skot­tet lyfte även fram att riksdagen då nyligen hade förordat ett tillkän­na­givande om att bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt som ska genom­föras i Sve­rige som en följd av EU:s omarbetade förnybartdirektiv även ska gälla kon­cessionspliktiga elnät.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Effektivare tillståndsprocesser

      Mål om halverade ledtider

      Stamnätskoncessioner

      Undantag för redan miljöprövade verksamhetsområden.

Effektivare tillståndsprocesser

Utskottet vill inledningsvis tydligt understryka vikten av att högt ställda ambi­tio­ner att ställa om samhället i hållbar riktning genom en offensiv satsning på en hög grad av elektrifiering av flera samhällssektorer inte får hindras av tids­ödande byråkrati. Å andra sidan vill utskottet också betona vikten av att rätts­säkerheten i dessa processer upprätthålls och att berörda intressenter ges möj­lighet att komma till tals. Effektiv handläggning hos berörda myndigheter som baseras på ett väl genomarbetat underlag från de som ansöker om nät­kon­cession, miljötillstånd, ledningsrätt m.m. är, enligt utskottets mening, nyckeln till framgång på detta område.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på det arbete som bedrivs på bred front för att komma till rätta med det som i många av de här aktuella motio­ner­na beskrivs som alldeles för utdragna tillståndsprocesser. Så sent som våren 2021 tog riksdagen ställning till regeringens proposition Moderna tillstånds­pro­cesser för elnät (prop. 2020/21:188, bet. 2021/22:NU22). I propositionen föreslogs ändringar i bl.a. ellagen (1997:857) som syftade till att göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för de berörda myndig­heterna.

Därefter har regeringen i sin elektrifieringsstrategi lyft fram kortare ledtider som en av strategins tolv huvudpunkter och i anslutning till det tydligt angett att avsevärt kortare ledtider för utbyggnaden av nya elnät är en helt central fråga för att möjliggöra en snabb klimatomställning genom elektrifiering. Ett antal förslag redovisas med målet att ledtiderna för nya elnät ska vara halve­rade till 2025. Arbetet ska bygga på en nationell dialog mellan näringsliv, myn­digheter och andra aktörer för att möjliggöra en samhällsgemensam mål­sättning om i genomsnitt halverade ledtider senast 2025. Ytterligare åtgär­der inkluderar bl.a. resursförstärkningar till prövningsmyndigheterna och en ut­veck­ling av regel­verket som bl.a. ska tydliggöra vägvalet mellan luftledning och mark­ka­bel.

Utskottet knyter också förhoppningar till utfallet av det uppdrag som Energi­marknadsinspektionen har att – tillsammans med Lantmäteriet och läns­sty­relserna – utveckla och testa nya arbetssätt för hantering av de tillstånd och rättigheter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Många av dessa tillståndsprocesser följer tidsmässigt efter varandra och det bedöms kunna finnas stora tidsvinster i att i högre utsträckning pröva dessa ärenden parallellt och koordinerat. Arbetets resultat och slutsatser ska slutredovisas till Regeringskansliet våren 2023.

I detta sammanhang vill utskottet också påminna om att såväl Klimat­rätts­utredningen som Miljöprövningsutredningen har för avsikt att avrapportera sina uppdrag före sommaren 2022 och att båda dessa utredningar väntas beröra flera frågor som har bäring på de tillståndsprocesser som kringgärdar ut­bygg­naden av elnät.

Utskottet vill även nämna att vidgade möjligheter till undantag från kravet på nätkoncession som föreslogs av Nät­koncessions­utredningen och som har arbetats in i den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande och i förordningen (2007:215) om icke koncessionspliktiga nät (den s.k. IKN-förordningen) kan bidra till att förkorta ledtiderna för utbyggnaden av elnät och då inte minst sådana som kan underlätta distribution av mikroproducerad förny­bar el i form av exempelvis sol- eller vindkraft.

Sammantaget anser utskottet att det ovan beskrivna arbetet tillgodoser de önskemål om åtgärder för att förkorta tillståndsprocesser för utbyggnad av elnät som finns i de här aktuella motionerna. Därmed avstyrks samtliga motions­yrkanden.

Mål om halverade ledtider

I tre av motionerna efterfrågas en utredning med uppgift att rensa i regel­verken och möjliggöra energiomställningen där ett mål om halverade ledtider ska vara bärande.

Utskottet har i det föregående redovisat att avsevärt kortare ledtider för ut­bygg­naden av nya elnät är en helt central fråga för att möjliggöra en snabb klimatomställning genom elektrifiering. Vidare bör det noteras att det i den na­tionella elektri­fierings­stra­tegin anges ett mål om att ledtiderna för nya elnät ska vara halverade till 2025.

Mot den bakgrunden bör motionsyrkandena – även om de inte var tidssatta – kunna anses vara tillgodosedda och lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stamnätskoncessioner

Utskottet anser att avsevärt kortare ledtider för utbyggnaden av nya elnät är en helt central fråga för att möjliggöra en snabb klimatomställning genom elektrifiering. Detta synsätt är inte begränsat enbart till de tillståndsprocesser som kan kopplas till utbygganden av stamnätet. Även de koncessions­pröv­ningar som krävs för regionnäten bör uppmärksammas i sammanhanget. Av det skälet finner utskottet det mindre lämpligt att – så som föreslås i en av motionerna – fokusera på processerna kring stamnätskoncessionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Undantag för redan miljöprövade verksamhetsområden

I två av de här aktuella motionerna föreslås att det ska införas ett undantag från kravet på nätkoncession i redan miljöprövade verksamhetsområden. För ut­skot­tet har det inte varit helt tydligt vad motionärerna avser med begreppet ”redan miljöprövat verksamhetsområde”. Om motionärerna åsyftar någon del av den miljöprövning som föregår etablerandet av en kraftledning vill utskottet peka på att den prövningen har ett helt annat syfte än den som görs inom ramen för nätkoncessionsprövningen. I det senare fallet prövas den planerade led­ningens lämplighet ur ett kraftsystemperspektiv. Att undanta led­ningen från den pröv­ningen med hänvisning till att den ska etableras i det som motio­närerna betecknar ett ”redan miljöprövat verksamhetsområde” före­faller där­med, en­ligt utskottets uppfattning, vara mindre lämpligt.

Om motionärerna i stället främst avser de möjligheter till undantag från krav på koncession som regleras i den s.k. IKN-förordningen kan det nämnas att det tillkom ytterligare undantag den 1 januari 2022 som eventuellt till­go­doser det som efterfrågas i motionen. Därtill bör det nämnas att det för när­varande pågår en översyn av kravet på nätkoncession.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Nätanslutningsavgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller de an­slutningsavgifter som bl.a. elproducenter måste betala för att ansluta till ett elnät. Flera av förslagen gäller avgifter för anslutning av havs­baserad vindkraft. I sitt ställningstagande hänvisar utskottet bl.a. till att en särskild utredare har fått i uppdrag att se över reglerna om de avgifter som elnätsföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur.

Jämför reservation 36 (SD, L), 37 (M), 38 (V) och 39 (KD).

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs det att alla fossilfria tekniker måste användas för att det ska vara möjligt att nå det mål om fossilfrihet som motionärerna står bakom. Motionärerna understryker att kraftiga subventioner till vissa energislag inte bidrar till en energi­po­litik som bygger på marknadsmässiga grunder. Stöd till enskilda pro­duk­tions­tek­ni­ker ska därför minskas och avvecklas. I yrkande 21 begär motio­­rerna ett till­kännagivande om att inte införa subventioner till havs­baserad vindkraft.

I Vänsterpartiets kommittémotion 2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. ses dock en stor potential i vindkraften. Motionärerna konstaterar att den land­baserade vindkraften redan är lönsam utan subventioner men att den havs­ba­serade vindkraften fort­farande är dyr att bygga. För att underlätta utbygg­naden anser motionärerna att anslut­nings­avgifterna till havsbaserad vindkraft bör slo­pas. I yrkande 10 begär de ett tillkännagivande om att regeringen bör åter­komma med en redogörelse för hur man går till väga för att avskaffa anslut­ningsavgiften för den havsbaserade vindkraften.

I kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) redovisas skepsis mot att subventioner riktas till den havsbaserade vindkraften. Även om den havsbaserade vindkraften har stor potential medför den även högre kost­nader. Regeringens förslag i en promemoria om att Svenska kraftnät ska stå för utbyggnaden av transmissionsnätet till havsbaserad vindkraft tycker mo­tio­närerna är dåligt och föredrar i stället en marknadsbaserad lösning. De pekar bl.a. på att subventioner till havsbaserad vindkraft skulle ge oönskade effekter, exempelvis försvåra utbyggnaden av befintlig och ny för­nybar kraft samt pla­ner­bar fossilfri kraft. Motionärerna begär i yrkande 18 ett till­kän­nagivande om att havsbaserad vindkraft inte ska få riktade sub­ventioner.

Anslutningsavgifter berörs även i kommittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L). Motionärerna konstaterar att principen om att det är den som ansluter till elnäten som stå för de kostnader som detta orsakar gäller i Sverige. Ana­lysen av kostnaderna ska även inkludera sådana indirekta kost­na­der som kan uppkomma långt ifrån anslutningen. Detta gäller givetvis även nyan­slut­ning av havsbaserad vindkraft som, för att kraftsystemet ska byggas ut sam­hällsekonomiskt effektivt, måste stå för sina fulla anslut­nings­kostnader. Mot den bakgrunden begär motionärerna i yrkande 49 att riksdagen genom ett till­kän­nagivande ska framföra till regeringen att principen om att aktörer som an­sluter till elnäten ska stå för de kostnader detta innebär ska gälla även i fort­sättningen.

Daniel Bäckström (C) föreslår i motion 2021/22:3209 ett tillkänna­givan­de om en ny finansieringsmodell för anslutningsavgifter till elnät så att det främjar före­tagsetableringar och nyinvesteringar i hela landet. Motionären an­ser inte att en aktör ska behöva ta hela kostnaden för infrastruktur som fler kunder kan ha nytta av längre fram.

Bakgrund och pågående arbete

Undantag från avgifter för anslutning av havsbaserad vindkraft

För anslutning av elproduktion till elnätet, t.ex. havsbaserad vindkraft, har Sverige ett system där den anslutande parten står för alla kostnader som upp­kommer på grund av anslutningen.

År 2017 fick Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på hur avgif­terna för anslutning till stamnätet av vindkraftsparker till havs kan av­skaffas. Energimyndigheten redovisade uppdraget i rapporten Slopade an­slutnings­kostnader för havsbaserad vindkraft (ER 2018:06). Därefter togs det fram en pro­memoria inom Infrastrukturdepartementet som innehöll en bearbetning av Energimyndighetens förslag. I promemorian, benämnd Mins­ka­de anslutnings­kost­nader för elproduktion till havs, föreslogs en minskning av elprodu­cen­ternas kostnader för att ansluta anläggningar för havsbaserad el­pro­duktion till transmissionsnätet som ska uppnås genom en utbyggnad av trans­mis­sions­nätet till havsområden där det finns förutsättningar för att ansluta fler elpro­duk­tionsanläggningar. En sådan utbyggnad ska göras där den bedöms främ­ja möjligheterna att upp­fylla Sveriges mål om förnybar elproduktion.

Mot bakgrund av förslaget i den nyssnämnda promemorian har regeringen ändrat förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät från den 1januari 2022 och ger verket i uppdrag att bygga ut trans­missionsnätet till om­råden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsätt­ningar för att an­sluta flera elproduktionsanläggningar och där en sådan utbygg­nad främjar upp­fyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion.

Arbete pågår för att förbereda processer för hur anslutningar av havs­base­rad elproduktion ska gå till. Reger­ingen har också gett i uppdrag åt Svenska kraft­nät att påbörja ett förberedande arbete för att ge aktörerna tydliga förut­sätt­ningar. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022.

I sin systemutvecklingsplan för 2022–2030 anger Svenska kraftnät föl­jan­de:

I framtiden är det sannolikt att Svenska kraftnät kommer att ha två varian­ter av anslutningsförfaranden för havs­baserad vindkraft. Detaljer kring detta kommer att utredas vidare. Det ena förfarandet är enligt dagens system där anslutande part betalar för hela anslutningen, och det kommer att fortsätta att gälla för t.ex. radiella anslutningar av en enskild havsba­serad vindkraftspark. Det andra förfarandet blir enligt det nya förslaget där Svenska kraftnät bygger ut transmissionsnät till havs till vissa utvalda punkter och sedan ger möjlighet för flera aktörer att ansluta. I det senare förfarandet betalar Svenska kraftnät för transmissionsnätet till havs och an­slu­tande part betalar anslutningen mellan elproduktionsanlägg­ningen och den havsbaserade knutpunkten.

Svenska kraftnät tolkar uppdraget som att vi får möjlighet att styra och planera utbyggnaden av det havsbaserade transmissionsnätet som Svenska kraftnät bekostar, så att anslut­ningar av havsbaserad elproduktion sker så effektivt som möjligt och på ett sätt som tar hänsyn även till kraftsystemets behov och det existerande transmissionsnätet vilket är positivt med avse­en­de på nätplanering och stabiliteten i kraftsystemet. Utbyggnaden av trans­missionsnätet till havs ska däremot inte grundas på samhällseko­no­miska lönsamhetsbedömningar.

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

I mars 2022 gav regeringen en särskild utredare uppdraget att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Syftet med ut­red­ningen är att åstad­komma ett regelverk som är förenligt med elmark­nads­di­rektivet respek­tive gasmarknads­direktivet. Vidare är syftet att på ett tydligt sätt ta till vara kunder­nas intressen och nätföretagens roll i utvecklingen och utbygg­naden av el- och naturgasnäten i Sverige för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och fram­tida utmaningar.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med invändningar mot subventioner riktade till havsbaserad vindkraft behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Utskottet kon­staterade då att det som ett led i arbetet med att genomföra energi­över­ens­kommelsen pågick beredning inom Regeringskansliet av frågan om att av­skaf­fa avgifterna för anslutning till stamnätet för el för vindkraftsparker till havs. Utskottet noterade de genomförda utredningarna från Energi­myndig­he­ten och inom Regeringskansliet, men ansåg inte att det hade framkommit an­led­ning att förordna några sådana tillkännagivanden som motionärerna före­slog.

Utskottets ställningstagande

Flera av de motioner som är aktuella i detta avsnitt förefaller bygga på upp­fattningen att den förnybara elproduktion som ansluts till elnätet – före­trä­desvis väderberoende produktion och kanske särskilt den havsbaserade vind­kraften – inte bär de kostnader dess vola­ti­litet innebär för kraft­syste­met. Andra motionärer vänder sig mot att dessa energi­slags anslutningsavgifter subventio­neras, vilket de anser skapar sådana orätt­visa konkurrensförhållan­den som är negativa för elmarknadens funktion.

Här vill utskottet inledningsvis anföra att det svenska systemet innebär att den som vill ansluta till elnätet ska stå för alla de kostnader som uppkommer på grund av anslutningen. När det mer specifikt gäller anslutning av havs­base­rad vindkraft vill utskottet påminna om att Svenska kraftnäts instruktion ändrades den 1januari 2022 med innebörden att affärsverket ska bygga ut transmissionsnätet till om­råden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar för att an­sluta flera elproduktionsanläggningar och där en så­dan utbyggnad främjar upp­fyllelsen av Sveriges mål om förnybar elpro­duk­tion. Därtill bör det nämnas att affärsverket i sin system­utveck­lingsplan för 2022–2030 skisserar på olika varianter kring hur anslut­ningskostnaderna ska fördelas. Utskottet påminner också om att reger­ingen har gett i uppdrag åt Svenska kraft­nät att påbörja ett förberedande arbete för att ge aktörerna tydliga förut­sätt­ningar i fråga om vad som kommer att gälla på detta område. Upp­draget ska redo­visas senast den 15 juni 2022.

Avslutningsvis hänvisar utskottet till det uppdrag som regeringen gav till en särskild utredare i mars 2022, nämligen att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Syftet med utredningen är bl.a. att på ett tydligt sätt ta till vara kundernas intressen och nätföretagens roll i utvecklingen och utbyggnaden av el- och naturgasnäten i Sverige för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och framtida utmaningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Med det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ersättning för skada och intrång

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om ersättningar för skada och intrång i samband bl.a. med elnätsutbyggnad avslås av riksdagen. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen genom ett tillkännagivande redan har upp­ma­nat re­geringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över och stärka det grundlagsreglerade egen­doms­skyd­det.

Jämför reservation 40 (C).

Motionerna

I partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21 begärs ett till­kännagivande till regeringen dels om att se över hur den som drabbas av in­trång eller som påverkas kraftigt av samhällsviktiga etableringar kan få er­sätt­ning, dels om att genomföra en översyn av ersättningsmodellerna för att öka flexi­biliteten i av­talsformerna och ge skälig kompensation till den som drab­bas. Mo­tionä­rer­na anser att den som påverkas kraftigt av exempelvis vind­krafts­par­ker eller kraft­ledningar bör ha rätt till viss ersättning, även om han eller hon inte är mark­ägare.

Även Pia Steensland (KD) berör intrångsersättningar i motion 2021/22:1475. Motionären anser att riksdagen genom ett tillkännagivande bör upp­mana regeringen att utreda förutsättningarna för att erbjuda en stärkt mark­er­sättning till markägare vid intrång som medför stor klimatnytta.

Bakgrund och pågående arbete

Ersättning för skada och intrång

Det finns bestämmelser i flera lagar om att mark får tas i anspråk med tvång, bl.a. i ledningsrättslagen (1973:1144). I samt­liga av dessa lagar görs hän­vis­ningar till ersätt­nings­reglerna i 4kap. expropriationslagen (1972:719). Reg­ler­na om ersättning i expropriationslagen bygger på grundtan­ken att den vars fas­tig­het eller rättighet tas i anspråk ska ha samma förmögen­hets­ställning efter expropriationen som om det inte hade skett någon expro­pria­tion (se t.ex. prop. 1971:122 s. 165 f. och prop. 2009/10:162 s. 41).

Den 1 augusti 2010 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär höjningar av den ersättning som betalas vid expropriation och andra åtgärder där fastig­heter tas i anspråk med tvång (prop. 2009/10:162, bet. 2009/10:CU21, rskr. 2009/10:362). Ändringarna avsåg ersättningsbestämmelserna i expro­pria­tions­lagen och i de andra lagar som hänvisar till dessa bestämmelser. Lag­ändring­arna syftade till att stärka äganderätten och innebar bl.a. att det ska göras ett schablonpåslag på expropriationsersättningen med 25 procent av fas­tig­hetens marknadsvärde eller marknadsvär­de­minsk­ning. Genom påslaget tas det ökad hänsyn vid värderingen av fastigheten till att fastighetsägaren ofri­villigt blir av med sin fastighet.

Tillkännagivande om stärkt äganderätt

Våren 2019 beslutade riksdagen, på förslag av konstitutionsutskottet, om ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egen­domsskyddet (bet. 2018/19:KU27, rskr. 2018/19:281). Våren 2022 an­förde regeringen i en skrivelse till riksdagen (skr. 2021/22:75) att tillkän­nagivandet inte är slutbehandlat. Regeringen uppgav att den fråga som tillkänna­givandet avser fortfarande bereds inom Regerings­kansliet.

Svar på skriftlig fråga om äganderätten vid planering av nya ledningsgator

I oktober 2021 besvarade statsrådet Anders Ygeman en skriftlig fråga från Sten Bergheden (M) om vad statsrådet avser att göra för att stärka äganderätten för landets markägare när nya ledningsgator planeras och ska byggas i Sverige (fr. 2021/22:210). I sitt svar anförde statsrådet följande:

Äganderätten är grundlagsskyddad och det är självklart viktigt att den som äger mark tryggt kan förfoga över den. Samtidigt kan det ibland vara nöd­vändigt att göra inskränkningar i den enskildes äganderätt om det be­hövs för angelägna allmänintressen. Elektricitet anses ofta vara av så­dant all­mänintresse och därför finns det regler i bland annat expropria­tionslagen (1972:719) och ledningsrättslagen (1973:1144) som möjliggör framkom­lig­het för ledningar även om ett nätföretag inte skulle komma överens med enskilda markägare längs den tillståndsgivna sträck­ningen.

Sverige står inför ett stort behov av ökad tillgång till el i framtiden, både genom ökad produktion och kapacitet i elnätet, vilket medför att nya anläggningar kommer behöva byggas. Samtidigt är det givetvis viktigt att de byggs på rätt plats och utformas på lämpligt sätt, för att bland annat minska intrång på motstående intressen, exempelvis privata markägare. Det är Affärsverket svenska kraftnät och nätföretagen som planerar och dri­ver elnätet i Sverige. Energimarknadsinspektionen prövar företagens an­sök­ningar om nätkoncession mot reglerna i ellagen (1997:857). Frågan om vilken teknik som lämpligen bör användas för en given ledning och i vilken sträckning den ska dras måste avgöras i varje enskilt fall utifrån aktuella omständigheter och möjligheter, och bedömas mot hur ledningen påverkar sin omgivning. Berörda markägare har rätt att komma till tals i planerings- och ansökningsprocessen.

Regeringen anser att den nuvarande regleringen på ett ändamålsenligt sätt ger markägare skydd och möjlighet att uttrycka sina synpunkter på en verksamhet samtidigt som det finns nödvändiga verktyg för att kunna byg­ga ut samhällsviktig infrastruktur.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2021 behandlade civilutskottet motioner om ersättningar till markägare vid intrång i fastigheter, bl.a. sådana som gällde s.k. ledningsintrång (bet.2020/21:CU11).

I betänkandet redogjorde civilutskottet för de ändamål för vilka expro­priation kan användas samt vilka ersättningsregler som gäller. Vidare återgavs inne­hål­let i den s.k. Vinstfördelningsutredningen som 2012 lämnade sitt betän­kande Högre ersättning vid mastupplåtelser (SOU 2012:61). Utred­ningen hade haft i uppdrag att föreslå en ordning för vinstfördelning vid expropriation och andra sådana förfoganden. Med vinstfördelning avses en särskild ersättning till den fastighetsägare vars fastighet tas i anspråk för vinstdrivande verksam­het. En­ligt vad civilutskottet anförde bereddes denna utredning alltjämt inom Reger­ingskansliet under våren 2021.

Civilutskottet avstyrkte samtliga av de aktuella yrkandena. I sitt ställnings­ta­gande hänvisade utskottet till de ovan nämnda nya ersättnings­reglerna som infördes 2010 och till den pågående beredningen av Vinst­för­del­ningsut­red­ningens betänkande. Utöver detta refererade utskottet till riksdagens till­kän­na­givande från våren 2019 med en uppmaning till regeringen att tillsätta en parla­mentariskt sam­man­satt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grund­lags­reglerade egendomsskyddet.

Utskottets ställningstagande

År 2010 trädde nya bestämmelser i kraft som syftade till att stärka ägande­rätten i de fall expropriation eller och andra åtgärder tillämpas för att ta fastig­heter i anspråk med tvång, exempelvis i samband med utbyggnad av elnät. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen genom ett tillkännagivande har upp­manat regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egen­domsskyddet. Be­red­ning av till­kännagivandet pågår inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill utskottet även nämna att det är vanligt att markägare och den som behöver markåtkomst för att bygga exempelvis en elledning når en överenskommelse på frivillig basis och alltså utan att behöva tillämpa ersättningsreglerna i expro­priationslagen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det finns skäl att upp­mana riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de här aktuella motionerna. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Mätnings- och avtalsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärder för ökad flexibilitet i elanvändningen, bl.a. med hänvisning till att regeringen i den natio­nella elektrifieringsstrategin poängterar värdet av sådan flexi­bilitet och att hinder för utvecklingen på området behöver undanröjas. När det gäller förslag om att avskaffa de s.k. anvisningsavtalen hänvisar utskottet till att Energimarknadsinspektionen för närvarande utvär­de­rar regleringen av sådana elavtal

Jämför reservation 41 (M), 42 (SD) och 43 (L).

Motionerna

All flexibilitet på användarsidan ska vara frivillig, anförs det i Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. Motionärerna anser att det är rationellt att bygga in en viss flexibilitet i efterfrågan. Flexibiliteten kan bestå i att konsumtion flyttas i tiden eller i att användaren väljer att inte an­vända energin alls. I yrkande 68 begär de ett tillkänna­givande om att all flexi­bilitet i energianvändningen ska bygga på frivillighet och på civil­rätts­liga avtal. Motsvarande förslag med samma motivering finns även i kommit­­motion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkan­de 52. I yrkande 53 begärs ett tillkännagivande om att det inte ska finnas krav på att apparater ska vara utformade för att kunna variera sin elanvändning utom användarens kon­troll.

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) konsta­teras det att elnätsföretagen kommer att byta ut landets elmätare under de kom­mande åren. För att ta vara på möjligheterna med bl.a. elfordon och hantera lokala kapacitetsproblem kommer det att krävas modern styr- och re­gler­teknik för att möta kundernas behov av laddning och användning och för att inte samtidigt överlasta de lokala elnäten. Motionärerna betonar därför att det är viktigt att de nya elmätarna är tekniskt i framkant och kan läsas av ome­delbart. Ett tillkännagivande om detta efterfrågas i yrkande 31.

De s.k. anvisningsavtalen tas upp i kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD). Anvisningsavtal får de som inte har gjort ett aktivt val av elhandlare. Dessa avtal är ofta dyrare än andra avtal. Sedan nya regler trädde i kraft den 1 april 2017 har andelen anvisade elavtal fortsatt att minska, men det har enligt motionärerna inte hänt särskilt mycket med skillnaden i pris för dessa elavtal. Mot den bakgrunden föreslår motionä­rerna i yrkande 32 ett tillkännagivande om att anvisningsavtalen bör tas bort.

Bakgrund och pågående arbete

Om användarflexibilitet i elektrifieringsstrategin

En av de tolv övergripande punkterna i regeringens elektrifieringsstrategi ru­briceras Ökad flexibilitet och energilagring. Regeringen anger att efter­frå­ge­flexi­bilitet och energilagring blir allt viktigare i framtidens elsystem för att ba­lan­sera ökande andelar variabel elproduktion samtidigt med en ökad efter­frågan på el. Mot den bakgrunden anger regeringen att den avser att ge Energi­myndigheten i uppdrag att i samverkan med Energimarknadsinspek­tionen, Svenska kraftnät och andra berörda myndigheter främja smart styrning inom om­råden med stor potential, som bl.a. elbilsladdning och eluppvärmning. En ana­lys av potentialen för olika typer av smart styrning för att på ett sam­hälls­ekonomiskt effektivt sätt minska effekttoppar och bidra med andra system­tjänster görs inom ramen för uppdraget. Arbetet med bedömningar av potential samordnas med uppdraget till Svenska kraftnät i regleringsbrevet för 2022 att beskriva potential för energilager och flexibilitetstjänster. Åtgärder föreslås för att realisera potentialen, exempelvis när det gäller aggregering, tariff­ut­formning, utvecklad datadelning, införandet av krav på styrbarhet eller andra styrmedel. Åtgärdsförslag ska utgå från användarens behov och se till att det blir enkelt och lönsamt för användaren att bidra till efterfrågeflexibilitet.

Enligt uppgift från Infrastrukturdepartementet i slutet av april 2022 pågår det arbete med att ta fram uppdraget. Uppdraget är ett av dem som har getts hög prioritet vid planeringen av genomförandet av elektrifieringsstrategin.

Vidare anger regeringen i elektrifieringsstrategin att efterfrågeflexibilitet ska kunna levereras smidigt av konsumenterna. Hinder behöver undanröjas för nya aktörer, affärsmodeller och innovativa lösningar så att hushåll och andra användare enkelt kan bidra med flexibilitet där den behövs utan försämrad kom­fort. Flexibelt agerande ska kunna ske automatiskt och drivas av effektiva prissignaler. Ökad digitalisering och kommunikation mellan elnät, elmark­nads­aktörer och flexibilitetsresurser fyller enligt regeringen en viktig roll för att möjliggöra flexibilitet. Lösningar som möjliggör mer dynamisk och kost­nads­effektiv del­ning av data för analys och optimering kan enligt reger­ingen behöva utfors­kas och främjas.

Anvisade elavtal och starkare ställning för elkunderna

Våren 2017 tog riksdagen ställning till regeringens proposition Anvisade elavtal (prop. 2016/17:13, bet. 2016/17:NU8, rskr. 2016/17:135). Riksdagens beslut inne­bar att det infördes krav på vilken information en faktura ska inne­hål­la och utökade infor­mationskrav till kunder med anvisningsavtal. Bestäm­melserna syftar till att sä­kerställa att kunder med anvisade avtal har skäliga vill­kor, att andelen kunder med anvisade elleverantörer ska minska och att kundaktiviteten på el­markna­den ökar. Vidare innebär beslutet att regeringen får utfärda före­skrifter om att anvisningsavtalens priser under en viss tid inte får överstiga vissa nivåer. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 april 2017.

I regleringsbrevet för 2022 har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag av regeringen att utvärdera regleringen av anvisade elavtal och föreslå en pris­reglering för anvisade priser. Uppdraget ska redovisas till Infrastuktur­de­par­tementet senast den 13 juni 2022.

I sammanhanget kan det även nämnas att Energimarknadsinspektionen i slu­tet av mars 2022 fick i uppdrag av regeringen att föreslå ändringar i ellagen som syftar till att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Bakgrun­den till uppdraget är en ökad mängd klagomål med koppling till tvivelaktiga affärsmetoder på elhandelsområdet.

Energimarknadsinspektionen ska redovisa uppdraget senast den 28 februari 2023.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om att flexibilitetstjänster på användarsidan ska bygga på frivillighet som liknade de nu aktuella i motionerna 2021/22:4199 (L) yrkan­de68 och 2021/22:4220 (L) yrkande 52 avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Även förslaget om ett tillkännagivande om de nya elmätarnas prestanda i motion 2021/22:3688 (M) yrkande 31 avstyrktes i samma betänkande. Det­sam­ma gällde motion 2021/22:2390 (SD) om att avskaffa de s.k. anvis­nings­avtalen.

Utskottets ställningstagande

Att stimulera en ökad flexibilitet i användningen av el kan bidra till att göra det lättare för förbrukarna att anpassa sin användning till prissignaler. Även innovativa applikationer av avancerad styr- och reglerteknik i elförbrukande ma­skiner kan underlätta en mer eller mindre automatiserad anpassning till el­prisets svängningar. Att låta tvättmaskinen gå på natten när elpriset ofta är lägre än på dagen brukar vara ett exempel på sådan flexibilitet. Samtidigt förut­sätter detta att elen mäts på timnivå och att det erbjuds avtalsformer där denna typ av anpassningar får genomslag på elkundernas fakturor.

Utskottet delar även regeringens uppfattning att efterfrågeflexibilitet kom­mer att bli allt viktigare i framtidens elsystem för att balansera ökande andelar varia­bel elproduktion samtidigt med en ökad efterfrågan på el. Uppfattningen i regeringens elektrifieringsstrategi att efterfrågeflexibilitet ska kunna levere­ras smidigt av konsumenterna delas av utskottet. Hinder behöver undanröjas för nya aktörer, affärsmodeller och innovativa lösningar så att hushåll och andra användare enkelt kan bidra med flexibilitet där den behövs utan för­sämrad komfort.

Utskottet välkomnar mot denna bakgrund regeringens prioriterade avsikt att ge Energimyndigheten i uppdrag att främja smart styrning inom områden med stor potential, som bl.a. elbilsladdning och eluppvärmning. Därtill kan ett viktigt underlag väntas när Svenska kraftnät har presenterat det uppdrag på temat flexibilitetstjänster man för närvarande bedriver och som bl.a. handlar om att realisera potentialen, exempelvis när det gäller aggregering, tariff­utformning, utvecklad data­delning, införandet av krav på styrbarhet eller andra styrmedel. Att använ­darnas behov sätts i centrum och att inriktningen är att det ska vara enkelt och lönsamt för användaren att bidra till efterfråge­flexibilitet ser utskottet som positivt. Utskottet delar inte den oro som kommer till uttryck i motion 2021/22:4220 (L) yrkande 52 om att den skisserade inrikt­ningen kan tänkas innefatta någon form av tvång att använda automa­tiserad styrning av elanvänd­ningen som på något sätt skulle inskränka enskilda använ­da­res frihet att själva styra över sina elförbrukande apparater. Inte heller det som anförs i motion 2021/22:3688 (M) yrkande 31 om att nya elmätare even­tuellt inte skulle kunna tänkas mö­ta de nya krav som en ökad efterfråge­flexibilitet innebär ser utskottet som något påtagligt problem. Här förutsätter utskottet att den tydliga inriktning mot satsningar på en ökad efter­fråge­flexibi­litet som regeringen bl.a. har avi­serat i sin elektrifierings­strategi även omfattar krav som gör att själva mät­ningen av elförbrukningen inte blir ett hinder för ut­veck­lingen.

När det avslutningsvis gäller förslagen om att avskaffa de s.k. anvis­nings­avtalen hänvisar utskottet till de båda uppdrag som Energimark­nads­in­spek­tionen för närvarande utför och som handlar dels om att utvärdera regler­ingen av anvisade elavtal och föreslå en prisreglering för anvisade pri­ser, dels om att föreslå ändringar i ellagen som syftar till att stärka konsumen­ternas ställ­ning på elmarknaden. Bakgrunden till uppdraget är en ökad mängd kla­go­mål med koppling till tvivelaktiga affärsmetoder på el­handelsområdet. Några åt­gär­der från riksdagens sida med anledning av förslagen i motionerna om anvis­nings­avtal anser utskottet mot denna bakgrund inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Elförsörjningen på Gotland

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag som gäller byggande av en tredje elkabel till Gotland. I sitt ställningstagande anför utskottet att riksdagen inte bör vidta några åtgärder eftersom Svenska kraftnät för närvarande genomför en nätut­red­ning som ska utmynna i förslag om hur den fram­tida elförsörj­ningen till Gotland bör utformas.

Jämför reservation 44 (M, C, KD, L).

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att färdigställa en tredje förbindelse till Gotland för att säkerställa en trygg elförsörjning. Svenska kraftnät har tidigare genom­fört en nyttoanalys av en tredje kabel till Gotland och konstaterade att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga en tredje kabel. Nu gör Svenska kraftnät dock en annan analys och mo­tionärerna vill därför att affärsverket ska återuppta projekteringen och färdig­ställandet av en tredje elförbindelse till Gotland.

Även i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) be­rörs Gotlands kraftförsörjning. I yrkande 110 begär motionärerna ett till­kän­na­givande om att se över möjligheten att ge Svenska kraftnät i uppdrag att om­gående åter­starta byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säker­ställa öns el­för­sörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimat­smart sam­hälle. Motionärerna konstaterar att Svenska kraftnät har utvärderat hur Gotlands elförsörjning ska kunna tryggas och landat i slutsatsen att en tredje el­kabel behövs, men först 2030. Detta anser motionärerna inte vara ac­cep­tabelt.

En tredje kabel till Gotland efterfrågas även i kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD). Motionärerna anser att reger­ingen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att så snart som möjligt återuppta arbe­tet med att planera och anlägga en tredje elkabel mellan fastlandet och Got­land. I yrkande 32 begärs ett tillkännagivande med denna inriktning.

Gotland behöver omfattas av transmissionsnätet, anförs det i kommit­­motion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 18. Enligt mo­tionärerna bör Svenska kraftnät bygga ytterligare en kabel till ön för att säker­ställa att el finns tillgänglig när den behövs och där den behövs även på Got­land.

Ann-Sofie Lifvenhage (M) konstaterar i motion 2021/22:819 att elav­brot­ten fortsätter att drabba Gotland och problemen såväl för näringslivet som för de boen­de har varit återkommande de senaste åren. Därför begär motionären ett tillkännagivande om att säkra elförsörjningen till Gotland.

Även Lars Thomsson (C) lyfter i motion 2021/22:1206 fram elförsörj­ningsproblemen på Gotland. Motionären konstaterar att Gotland sedan lång tid har varit beroende av kablar från fastlandet för sin elförsörjning. Under de senaste åren har Gotland dock upplevt en allt osäkrare elförsörjning, med allt fler totalavbrott, vilket är hämmande för öns utveckling, både för pågående verksamheter, för utökning av befintliga verksamheter och för nya eta­ble­r­ingar. Mot den bakgrunden begär motionären ett tillkännagivande om att staten ska säkerställa att den bästa och snabbaste lösningen för en tredje elkabel till Gotland genomförs.

Bakgrund och pågående arbete

Gotlands elförsörjning

I Svenska kraftnäts tidigare systemutvecklingsplan för 2018–2027 konstate­ra­de affärsverket att det har genomförts ett antal förändringar i nätutveck­lings­projekten. Bland dessa märks att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2017 be­slu­tade att avsluta arbetet med den tidigare planerade nya förbindelsen till Got­land. Det huvudsakliga skälet till beslutet var att den samhällsekonomiska nytto­värdesanalysen visade att kostnaderna för kabeln väsentligt översteg de olika nyttovärden som den skulle ge.

I Svenska kraftnäts regleringsbrev för 2020 gav regeringen affärsverket i uppdrag att göra en särskild redovisning i årsredovisningen av försörj­nings­trygg­het och leverans­säkerhet i fråga om elproduktionen, inklu­sive en bedöm­ning av om Gotland har en trygg och säker elförsörjning på kort och lång sikt. Av det särskilda avsnittet i årsredovisningen för 2020 framgår det att det ur ett total­försvarsperspektiv finns ett behov av ökad robusthet i över­för­ingen till fast­landet samt en ökad förmåga och uthållighet att bedriva ödrift om förbin­delsen till fastlandet blir otillgänglig under en längre period. På cirka tio års sikt finns ett tydligt behov av ytterligare en överföringsförbindelse till Got­land för att säkerställa att även framtida efterfrågan på el kan mötas. Den förväntade förbrukningsökningen innebär att en ny förbindelse blir nöd­vän­dig runt 2030. På längre sikt behövs enligt årsredovisningen troligen ytter­ligare en ny förbin­delse som ersättning för dagens förbindelser och för att långsiktigt kunna tillgodose den ökande för­brukningen samt upprätthålla en redundant mat­ning. Ledtiden för upp­rättande av en ny förbindelse är cirka tio år, vilket betyder att planeringen bör inledas i närtid. Svenska kraftnät angav vidare att man hade för avsikt att sam­mankalla och leda en utredning tillsammans med Vatten­fall Eldistribution och Gotlands Energi som syftar till att identifiera den sam­hälls­ekonomiskt bästa lös­ningen för anslutning av Gotland till fastlandet.

Mot denna bakgrund initierade Svenska kraftnät i februari 2021 en nätut­redning om elförsörj­ningen till Gotland. Nätutredningen ska ge förslag på hur den framtida el­för­sörj­ningen till Gotland bör utformas. I utredningen tas ett hel­hets­pers­pektiv som ska beakta alla relevanta aspekter, som exempel­vis den förväntade ut­bygg­naden av havsbaserad vindkraft i Östersjön och en ökad elek­trifiering av samhället och industrin på Gotland.

Utredningsarbetet inleddes sedan i slutet av 2021. Svenska kraftnät, Vatten­fall och Gotlands Elnät ska utreda hur den långsiktiga elförsörjningen till Got­land ska säkerställas. Utredningen utvärderar olika förstärkningsalternativ på både stamnätsnivå (växelström eller likström) och regionnätsnivå och den be­räknas vara klar runt årsskiftet 2022/23. Svenska kraftnäts ut­red­nings­ledare uppger att det är först då som det är möjligt att ange vilket som är det lämp­ligaste alternativet för att säkerställa den långsiktiga elförsörj­ningen till Got­land och om det kommer att handla om en förstärkning av stam­nätet eller regionnätet samt vilken teknisk utformning som är den mest ändamåls­en­liga.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner om Gotlands elförsörjning har behandlats av utskottet vid flera till­fällen under de senaste åren, senast våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Ut­skottet har avstyrkt motionerna med hänvisning till att Svenska kraftnät i sin nya bedöm­ning om Gotlands framtida elförsörjning har funnit att en tredje kabel till Got­land be­hövs för att trygga elförsörjningen på ön både ur ett total­för­svars­perspek­tiv och ur ett hållbarhetsperspektiv och bl.a. cement­in­dustrins om­ställ­ning till att producera klimatneutral betong ökar energi­be­ho­ven. Utskot­tet noterade också att Svenska kraftnät har initierat en nätut­redning om el­för­sörj­ningen till Got­land, och att nätutredningen vid den aktuel­la tidpunkten plane­rades att påbör­jas under det tredje kvartalet 2021, och den pågår alltså nu.

Utskottets ställningstagande

Gotlands elförsörjning har varit föremål för diskussioner både inom riksdagen och i andra sammanhang under de senaste åren. Utskottet vill här inledningsvis uttrycka förståelse för att kraftförsörjningen till en ö mitt i Östersjön innebär särskilda utmaningar inte minst när det gäller att finna den tekniska lösning som ger den största möjliga samhällsnyttan. Det spända säkerhetsläget i Eu­ropa efter Rysslands invasion av Ukraina har dessutom tillfört ytterligare di­mensioner som behöver beaktas noga men som också understryker det ange­lägna i att den gotländska kraftförsörjningssituationen säkerställs.

Med detta sagt kan utskottet konstatera att Svenska kraftnät har lämnat en särskild redovisning i årsredovisningen för 2020 av försörj­nings­trygg­het och leverans­säkerhet i fråga om elproduktionen, inklu­sive en bedöm­ning av om Got­land har en trygg och säker elförsörjning på kort och lång sikt. Av det sär­skilda avsnittet i årsredovisningen framgår det bl.a. att en ny förbindelse till Gotland kommer att bli nöd­vän­dig runt 2030. Mot denna bakgrund påbörjade Svenska kraftnät i slutet av 2021 en nätutredning som ska utmynna i förslag om hur den framtida el­för­sörj­ningen till Gotland ska utformas. Utredningen utvärderar olika förstärkningsalternativ på både stamnätsnivå (växelström el­ler likström) och regionnätsnivå och den be­räknas vara klar runt det kom­mande års­skiftet.

Med hänvisning till det nyss omnämnda pågående utredningsarbetet anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med an­ledning av de förslag om Gotlands elförsörjning som är aktuella i detta avsnitt.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Lagring av el

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om lagring av el. Utskottet hänvisar bl.a. till att Svenska kraftnät för närvarande har i uppdrag att beskriva utvecklingen, potentialen och behovet av lagring av el och andra flexibilitetstjänster.

Jämför reservation 45 (M), 46 (C), 47 (L) och 48 (MP).

Motionerna

Lagring har en växande roll i energisystemet, anförs det i kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Utöver lagring i vattenkraftens magasin finns åtskilliga andra, kompletterande lösningar för lagring. Batterier i hushåll, användning av elbilar för flexibilitet och pro­duk­tion av vätgas är exem­pel som nämns i motionen. Motionärerna anser att arbetet med frågor om lagring av energi är för spretigt och begär därför i yrkande 32 ett tillkänna­givande om att det bör tas fram en stra­tegi för energilagring.

Förnybar energiproduktion svarar inte alltid mot ett användarbehov, vilket kan skapa perioder av såväl över- som underskott i förhållande till efterfrågan. Där­för behövs mellan- och långsiktig energilagring och effektutjämning i om­ställningen till alltmer väderberoende energikällor. Detta synsätt redovisas i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C). I yrkande 77 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en strategi som identi­fierar behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt utreder behov av ersätt­nings­modeller för handel med stödtjänster.

Utöver lagring i vattenkraftens magasin är lagring av energi i stor skala inte praktiskt möjligt, anförs det i kommittémotion 2021/22:4220 av Ar­man Teimouri m.fl. (L). Tarifferna för anslutning till transmissions-, re­gio­nal- och lokalnät är generellt sett heller inte anpassade för anslutning av lag­rings­anlägg­ningar. För att göra det mer attraktivt att satsa på lagrings­an­lägg­ningar anser motionärerna att elnätstarifferna bör förändras. Motio­närer­na an­ser att det be­hövs separata anslutningstariffer för lagringsan­lägg­ningar efter­som des­sa inte kan betraktas som elanvändare, elproducenter eller både och. I yrkan­de51 begär motionärerna ett tillkännagivande om att nät­ägar­na behöver ta fram specifika tarif­fer för lagringsanläggningar som kom­ple­ment till de tarif­fer som i dag finns för producenter och konsumenter.

Vindkraft och solel behöver byggas ut i södra Sverige, samtidigt som el­­tet förstärks och automatiseras, anförs det i kommittémotion 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP). Motionärerna anser också att energilager be­höver byggas i anslutning till bostäder och kommersiell verksamhet. Därför be­gär de i yrkande 29 ett tillkännagivande om att underlätta installation av ener­gi­lager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också vid elavbrott. I yrkande 33 efterfrågas ett tillkännagivande om en natio­nell strategi för energilager och om att införa ett teknikneutralt stöd för energilager. Även i kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 49 finns likalydande förslag om energilager.

Bakgrund och pågående arbete

Olika typer av energilager

Energilager har tidigare varit av störst intresse för mindre energiproducenter som har lagrat sin över­skottsenergi för senare användning, då oftast med hjälp av batterier. För mer storskalig lagring av energi har förutom vattenkraft­sma­gasin även pumpkraft, där vatten pumpas upp i ett magasin vid överskott för att se­nare användas för elproduktion vid underskott, spelat en betydande roll, men också lösningar med tryckluft har använts. Hittills har energilagring huvudsakligen använts för flytt av energi i tiden dvs. för att balan­sera utbud och efterfrågan. Svenska kraft­nät förutspår att energilagringens be­ty­delse för andra ändamål, som ökad kvalitet och stabilitet, under de närmaste åren kom­mer öka mycket till följd av att alltmer förnybar el integreras i kraft­systemet.

Energilagring i elektrifieringsstrategin

Som har redovisats tidigare i betänkandet presenterade regeringen en nationell strategi för elektrifiering i början av februari 2022. En av strategins tolv punk­ter rubriceras Ökad flexibilitet och energilagring. Under denna rubrik fram­håller regeringen att flexibilitetstjänster och lagring bidrar till en väl fun­geran­de elmarknad. Vidare redovisas det att regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att i en omvärldsanalys, inklusive mot bakgrund av affärs­verkets lång­siktiga marknadsanalys, beskriva utveckling, potential och beho­vet av lag­ring av el och andra flexibilitetstjänster kopplat till drift, system­ansvar, ut­byggnad av transmissionsnät och för en väl fungerande elmarknad. Svenska kraft­nät ska utföra uppdraget i samarbete med Energi­marknads­in­spektionen och Energimyndigheten. Uppdraget ska redo­visas senast den 30 november 2022.

Förändrade nättariffer

Den 2 oktober 2018 beslutade regeringen om en ändring i elförordningen (2013:208). Ändringen innebär att Energimarknadsinspektionen får meddela föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnytt­jande av elnätet.

Energimarknadsinspektionen har sedan början av 2019 arbetat med att ta fram föreskrifter om hur nättariffer ska utformas. Syftet med föreskrifterna är att elnätstarifferna ska främja ett effektivt nätutnyttjande. I juli 2020 publi­ce­rades promemorian Elnätstariffer för ett effektivt nätutnyttjande Principiella val för utformningen av nättariffer (Ei PM2020:06). I prome­morian beskrevs en teoretisk metodik för att utforma elnätstariffer. Konse­kvenserna av det teo­retiska tillvägagångssättet bedömdes dock kunna leda till stora ekonomiska kon­sekvenser för kunderna om det omsattes i praktiken. Utifrån remissvaren på promemorian och synpunkter från projektets externa ex­pert­grupp har en uppdaterad metod tagits fram för fördelningen av kostna­der­na.

Samtidigt noterar myndigheten att ökad elektrifiering av industrin och for­dons­flottan, mer mikroproduktion och en trend mot en ökad andel variabel elpro­duktion innebär snabba förändringar. I föreskriftsarbetet tas därför höjd för den­na föränderliga verklighet så långt det är möjligt för att de nya före­skrif­terna ska främja effektivt utnyttjande av elnäten även framöver.

Det reviderade förslaget till föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet remitterades fram t.o.m. den 9 januari 2022. I föreskriften föreslås att tre tariffkomponenter blir obliga­toriska – en energiavgift, en fast avgift baserad på kundspecifika kost­nader och en fast avgift baserad på övriga kostnader. Förslaget är att före­skrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2023 och senast tillämpas fr.o.m. den 1januari 2025, vilket sammanfaller med kravet på timvis mätning för elmä­tarna.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslaget i motion 2021/22:4220 (L) yrkande 51 om specifika tariffer för lag­rings­an­lägg­ningar avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Även yrkandet i motion 2021/22:3688 (M) om en strategi för energilagring, yrkandet om mellan- och långsiktig energilagring i motion 2021/22:3684 (C) och yrkandet i motion 2021/22:4197 (MP) om en natio­nell strategi för energi­lager avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). I det senare fal­let hänvisade utskottet till att omsättningen av energipolitiken i praktiken bl.a. innefattar satsningar på energilagring samt att dessa frågor även kommer att beröras i det då pågående arbetet med att ta fram en nationell elektrifierings­strategi.

Utskottets ställningstagande

El har många fördelar som energibärare. En av få nackdelar är emellertid de begränsade möjlig­heterna att kunna lagra el på ett effektivt sätt i större skala och över längre tidshorisonter. Energi som är bunden i fossila energibärare som kol, olja och gas eller exempelvis i fasta bio­bränslen är tämligen enkel att lagra under längre tid. Att lagra större mängder el i exempelvis batterier inne­bär dock än så länge mer betydande utma­ningar, även om den tekniska utvecklingen på området går fort. Att överföra energin i elen till andra mer lättlagrade energibärare (t.ex. vätgas) medför dock effektförluster som i sin tur innebär kostnader.

Att det kan vara svårt att lagra el innebär också att ett i huvudsak kraft­baserat energisystem i vissa avseenden kan vara mindre flexibelt än där andra lösningar dominerar. Med en strävan mot en ökad elektrifiering inom många sam­hällssektorer finns det alltså tungt vägande skäl för att även uppmärk­samma frågor om lagring av el i syfte att öka flexibiliteten på elmark­naden och därmed även dess funktion.

Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att Svenska kraftnät har i uppdrag att beskriva utveckling, potential och beho­vet av lag­ring av el och andra flexi­bilitetstjänster kopplat till drift, system­ansvar, ut­byggnad av transmis­sionsnät och för en väl fungerande elmarknad. Uppdraget ska redo­vi­sas senast den 30 november 2022. Enligt utskottets uppfattning bör utfallet av detta uppdrag kunna fungera som en utgångspunkt för fort­satta över­väganden om vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas på detta om­råde. En sådan åtgärd skulle exempelvis kunna vara en strategi för ener­gilager i likhet med vad som efterfrågas i flera av de här aktuella motio­ner­na. Av det anförda torde det dock framgå att utskottet förordar att redo­visningen av Svenska kraftnäts uppdrag avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att utarbeta en strategi för ener­gilager i linje med vad som föreslås i motionerna. Motioner som innehåller förslag med en sådan inrikt­ning bör avslås av riksdagen. Riks­dagen bör även avslå förslaget i motion 2021/22:4197 (MP) yrkande 29 om ett tillkännagivande till regeringen om att underlätta installation av energilager i anslutning till exempelvis bostäder och kommersiella lokaler. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionären när det gäller att det ska vara lätt att installera olika former av energilager, åtminstone så länge dessa uppfyller olika miljö-, hälso- och säkerhetskrav. Något allmänt uttalande om att under­lätta installa­tion av energilager i linje med vad som föreslås i motionen bedömer utskottet dock kunna undvaras.

När det avslutningsvis gäller frågor om särskilda anslutningstariffer för lagringsanläggningar, som tas upp i en av motionerna, hänvisar utskottet till Energimarknadsinspektionens arbete med att ta fram föreskrifter om hur nät­tariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Eftersom myn­digheten säger sig beakta en ökad elektrifiering av industrin och fordons­flottan, mer mikroproduktion och en trend mot en ökad andel variabel elpro­duktion förutsätts även att frågor om särskilda anslutningstariffer för lagrings­anläggningar berörs. Motion 2021/22:4220 (L) yrkande 51 bör därför lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Vissa internationella frågor

Utskottets förslag i korthet

Ett antal motionsyrkanden om en förbättrad sammanlänkning av Europas elnät och därmed större möjligheter för Sverige att expor­tera mer el avslås av riksdagen. Utskottet konstaterar bl.a. att Sve­rige redan har en hög sammanlänkningsgrad och hänvisar även till sitt ställningstagande våren 2021 när liknande förslag behandlades av riksdagen.

Jämför reservation 49 (M, KD), 50 (C) och 51 (L).

Motionerna

EU:s elnät behöver kopplas ihop bättre än i dag, sägs det i partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13. Motionärerna begär där­för ett tillkännagivande om att regeringen bör se över hur Europas elnät kan kopplas samman och det svenska elnätet uppgraderas för att klara av en ökad variabel produktion och en elektrifiering av samhället samt hur koldioxid­trans­parensen i energisystemet kan förbättras.

Den ökande andelen väderberoende elproduktion driver på utbytet med grann­länderna, konstateras det i partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L). Motionärerna ser detta som positivt eftersom handeln med el leder till ett bättre resursutnyttjande i hela norra Europa. Samtidigt betonar de vikten av att en så pass stor andel av elpro­duk­tionen är planerbar och att en relativt hög förbrukning kan klaras utan im­port av fossil el. Med Sveriges goda förut­sättningar att producera fossilfri el anser motionärerna att målet bör vara att el ska kunna exporteras till grann­län­derna när de behöver den. Ett tillkänna­gi­vande med den innebörden föreslås i yrkande 64.

I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) slås det fast att utbyggnaden av fossilfri elproduktion i Sverige gör det möjligt att ex­por­tera mer el som tränger undan smutsigare elproduktion i andra länder. Ett samman­länkat elnät gör även elsystemet mer stabilt, ger ökad konkur­rens­kraft genom billigare elpriser och bidrar till att svensk el med låga utsläpp kan exporteras och göra nytta i fler länder. I dag har Sverige en sammanlänkning på över 25pro­cent med våra grannländer. Motionärerna vill dock öka am­bitions­nivån och förordar därför i yrkande 17 ett tillkännagivande om en ökad samman­länk­ning av el­systemen mellan EU:s länder. I yrkan­de18 be­gärs ett tillkänna­givande om att Sverige ska exportera mer fossilfri el för att minska de totala utsläppen i EU.

Även i Centerpartiets kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. förordas en högre ambitionsnivå när det gäller sammanlänkning av elnät i Europa. Motionärerna konstaterar att export av förnybar el gör stor klimat­nytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Med ökad över­förings­kapacitet har Sverige och hela Norden därför stor potential att bli Europas gröna batteri. I yrkande 102 föreslås ett tillkännagivande om att anta ett nytt mål för sam­man­länkning av EU:s energinät om 25 procent samt om att påskynda insatser­na för att nu­varande mål ska nås.

Sverige bör exportera mer el från kärnkraft till andra länder i Europa, anför Camilla Brodin m.fl. (KD) i kommittémotion 2021/22:4195. För att stödja exporten av fossilfri el behöver även sammanlänkningen av EU:s med­lems­länders elnät påskyndas genom ökade investeringar och höjd målsätt­ning inom ramen för EU:s energiunion. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att Sve­rige ska exportera mer fossilfri el, inklusive el från kärnkraft.

Bakgrund och pågående arbete

Elöverföring mellan länder

Sveriges elsystem är sammanbyggt med grannländernas elsystem genom ett flertal gränsöverskridande sammanlänkningar. Handeln med el integreras också alltmer inom Norden och EU. I sin elektrifieringsstrategi framhåller reger­ingen att detta innebär möjligheter för en effek­tivare elmarknad och att balan­sera elsystemet vid topplastsituationer, vilket kommer att bli allt vikti­gare med ökande andelar väderberoende elproduktion i framtiden. EU:s politik inom bl.a. klimat-, energi-, närings- och transportområdet kan, bero­ende på utform­ning, underlätta eller försvåra den önskvärda utvecklingen i Sverige.

I elektrifieringsstrategin slås det vidare fast att det görs insatser för att öka överföringskapaciteten såväl inom landet som mellan Sverige och grann­län­derna. Eftersom Sveriges elsystem är sammankopplat med grannländerna och den ge­men­samma elmarknaden i EU ger det möjligheter till en mer kostnads­effektiv el­för­sörjning och bidrar även med export- och importmöjlig­heter vid topplast­situationer. Regeringen framhåller också att nettoexport av klimat­smart el kan ersätta fossilbaserad elproduktion i andra delar av EU.

Vidare konstaterar regeringen att elektrifieringstakten i grannländerna påver­kar hur Sveriges elsystem utvecklas. Svenska kraftnät samarbetar med öv­riga nordiska systemoperatörer. I november 2021 presenterades en gemen­sam nätutvecklingsplan och sedan hösten 2020 har de fyra nordiska operatö­rer­na arbetat fram en nordisk systemoperatörsstrategi som fokuserar på utveck­ling av vindkraft och sektorsintegration. Strategin ska slutföras och publi­ceras un­der våren 2022.

I dagsläget är den maximala tekniska överföringskapaciteten mellan Sve­rige och grannländerna ca 10 000 MW. Med planerade investeringar kommer kapaciteten att öka till ca 11 500 MW. Sverige har redan i dag en samman­länk­ningsgrad på 25 procent, vilket kan jämföras med EU-målet på 10 procent. Den maximala kapaciteten kan dock aldrig nyttjas samtidigt; vid ansträngda driftssituationer är kapaciteten betydligt lägre för att upprätthålla drifts­säker­het.

Som en av åtgärderna i elektrifieringsstrategin anger regeringen att sam­ar­be­tet inom Norden och EU ska intensifieras. Regeringen redovisar av­sikten att inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete utveckla det befintliga samar­betet inom Norden och med EU-länder i närområdet kring gemen­sam­ma utma­ningar och möjligheter kopplat till transmissionsnäts­ut­veck­ling och na­tio­nella strategier för elektrifiering.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner om en ökad sammanlänkning av elsystemet med andra länder samt om ökad export av el liknande de nu aktuella behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Utskottet konstaterade bl.a. att Sverige, ur ett EU-perspektiv, redan har en hög sammanlänkningsgrad. Vidare påminde utskottet om att pågående och planerade projekt innebär att Sverige kom­mer att knytas samman med grannländerna i en än högre grad. Därtill framhöll utskottet att den svenska elmarknaden i många andra avseenden hänger ihop med utveck­lingen av elmarknaden inom EU. Utskottet konsta­te­rade också att den svenska nettoexporten av el har ökat i takt med att den för­nybara elpro­duktionen har byggts ut. Med det anförda avstyrktes de då aktuella motio­ner­na.

Förslag om ett sammanlänkningsmål inom EU på 25 procent liknande det i den nu aktuella motion 2021/22:3684 (C) yrkande 102 var också föremål för utskottets behandling våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Utskottet konstaterade att sammanlänkningsmålet inom EU redan har höjts mellan 2020 och 2030, och oaktat inställningen till nivån på EU:s sammanlänkningsmål såg utskottet inget skäl för riksdagen att i nuläget vidta någon åtgärd med anledning av yrkandet.

Även förslag om en ökad export av fossilfri el för att minska de totala ut­släp­pen i EU behandlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Utskot­tet konstaterade då att Sverige med dagens produktionsmix har en el­pro­duktion med en ur internationellt perspektiv mycket låg klimatpåverkan. Vida­re kon­sta­terade utskottet att Sverige under 2019 nettoexporterade över 26TWh el, vil­ket var en ökning med 50 procent jämfört med 2018 samt att det är den största nettoexport som har uppmätts. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte fanns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om ökad ex­port av el och de då aktuella motionsyrkandena avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Sveriges elsystem är sammanbyggt med grannländernas elsystem genom ett fler­tal gränsöverskridande sammanlänkningar. Handeln med el integreras ock­så allt mer inom Norden och EU.

Ur ett EU-perspektiv har Sverige redan en hög sammanlänkningsgrad och den europeiska elmarknaden väntas integreras i än högre grad inom de när­maste åren. När det gäller förslag om ett utökat sammanlänkningsmål hänvisar utskottet till sitt ställningstagande när motsvarande förslag be­handlades våren 2021 och föreslår att riksdagen ska avslå yrkandet.

Även förslag om en ökad export av fossilfri el för att minska de totala utsläp­pen i EU behandlades av utskottet våren 2021. Ut­skot­tet konstaterade då att Sverige med dagens produktionsmix har en el­pro­duktion med en ur inter­nationellt perspektiv mycket låg klimatpåverkan och att nettoexporten har varit hög. Till detta ska även fogas att hur mycket el som exporteras i stor ut­sträckning är ett resultat av rådande marknadsförhållanden, dvs. hur efter­frå­gan på el ser ut i Sverige i förhållande till i övriga Europa samt de pro­duk­tionsförhållanden som råder i de olika länderna.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte några skäl för riksda­gen att göra något tillkännagivande om ökad ex­port av el.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som på olika sätt berör elmarknaden. Dessa gäller bl.a. systemet med ursprungsgarantier, Energimarknadsinspektionens tillsyn, elsäkerhet och reservgenera­torer.

Jämför reservation 52 (SD), 53 (C) och 54 (L).

Motionerna

Kärnkraften har en unik ställning som det enda planerbara fossilfria kraftslaget som kan byggas ut i stor skala, sägs det i Liberalernas partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. Motionärerna menar vidare att det rele­vanta mätetalet för hur väl vi lyckas är koldioxidintensiteten i den använda energin samt hur stora negativa utsläpp som uppkommer. I yrkande 56 begär motionärerna ett tillkännagivande om att mäta och redovisa koldioxidinten­si­teten i den el som används i de fyra svenska elprisområdena. Motsvarande för­slag finns även i kommit­­motion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 39.

I kommittémotion 2021/22:2531 av Roger Richthoff m.fl. (SD) under­stryks vikten av frågor om hög säkerhet och standard när det gäller el i all­mänhet samt kompetens och yrkeserfarenhet hos utövare av dessa tjänster. I yrkande 44 begär motionärerna ett tillkännagivande med denna inriktning.

Överföringsförmågan i det svenska elnätet är inte tillräckligt och elen når inte dit den behövs, anförs det i kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C). I yrkande 76 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att tydliggöra ansvars­för­delningen mellan relevanta energi­myn­dig­heter och ge Svenska kraft­nät an­svar för att säkra den långsiktiga leve­ranssäkerheten. Mo­tio­närerna nämner också förekomsten av reservgene­ratorer runt om i lan­det. Sjuk­hus, sko­lor och andra offentliga verksamheter kan ha olika typer av re­serv­kraft i händelse av strömavbrott, men även industrier och andra privata verk­samheter. Att kunna använda dessa generatorer vid till­fällen när systemet är ansträngt vore extremt gynnsamt. Motionärerna anser att Svenska kraftnät därför borde få i uppgift att inventera tillgången till reserv­gene­ra­torer samt utveckla system för hur dessa ska kunna integreras i exem­pelvis störnings­re­serven. Ett tillkännagivande med den inriktningen före­slås i yrkan­de 90. I samma motion finns även i yrkan­de 104 ett förslag om att göra det möjligt att ladda fordon via belysningsnätet. Motionärerna på­pekar att med tanke på att elen redan är framdragen och eftersom det inte heller kräver att ytterligare yta tas i anspråk, vore detta ett bra komplement till arbetet med att uppföra ladd­stolpar.

För att kraftsystemet ska fungera tekniskt och kostnadseffektivt är det av­görande att anslutningskraven följs. Denna uppfattning framförs i kom­mittémotion 2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L). Motionärerna an­ser att Energimarknadsinspektionens tillsyn behöver bli avsevärt skar­pa­re detta område och i yrkande 48 efterfrågas ett tillkännagivande om att myn­digheten behöver förbättra sin tillsyn av att den elproduktion som an­sluts till elnäten lever upp till anslutningskraven i nätkoderna. Motionärerna kon­sta­terar också att systemet med att dela in elproduktionsan­läggningar i fyra kategorier med olika anslutningskrav och anslutningsavgifter behöver ses över för att säkerställa att det inte har några marginaleffekter som skadar kraftsystemet eller den samhällsekonomiska effektiviteten. Ett tillkän­na­givan­de om en sådan översyn föreslås i yrkande 50.

Motionärerna vill även reformera eller avskaffa systemet för handel med ur­sprungsgarantier. Ett förslag om ett tillkännagivande med den innebörden finns i yrkande 54. En eventuell förändring av systemet måste ta hän­syn till att el konsumeras samtidigt som den produceras och inkludera be­gränsningar i möjligheterna att överföra el.

I motion 2021/22:1275 framhåller Teres Lindberg (S) att Svenska kraft­nät är oerhört sårbart under en krissituation eftersom affärsverket är be­roen­de av utländska entreprenörer och företag. För att kunna garantera en väl­fungerande elförsörjning även i händelse av kris bör Svenska kraftnät, enligt motionä­rens uppfattning, skaffa sig egen personal eller se till att kom­petensen finns i landet för underhåll av, tillsyn över och investeringar i affärsverkets anlägg­ningar. Ett tillkän­na­givande om Svenska kraftnät med denna inriktning efter­fr­ågas i mo­tio­nen.

I motionerna 2021/22:1349 av Lotta Olsson (M) yrkande 1 och 2021/22:1525 av Camilla Brodin (KD) yrkande 1 finns två samstämmiga förslag om att riksdagen genom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att ta fram en heltäckande plan för beredskapslager av elstolpar. Motionärerna menar att det exempelvis vid en kraftig storm kan vara riskabelt ur be­red­skaps­pers­pektiv att förlita sig på att det är möjligt att importera elstolpar från ett land som kanske också har drabbats. Elnätet utgör en samhällsviktig funktion som kan utsättas för såväl storm som brand och krig. Därför anser motio­när­er­na att det måste finnas ett beredskapslager av elstolpar.

Sten Bergheden (M) redovisar i motion 2021/22:3771 tvivel på elcerti­fikatssystemets effektivitet när det gäller att stimulera framväxten av förnybar elproduktion. Motionären anser därför att det behövs en översyn av systemet. I yrkande 1 begär motionären ett till­kän­nagivande om att göra en grund­läggande ut­värdering av elcertifikats­systemet och dess kostnader för samhället och kon­sumenterna och därmed dra lärdom av hur elcertifikats­systemet har funge­rat. I yrkande 2 efterfrågas ett tillkän­na­givande om en översyn och utvär­de­ring av om elcertifikatssystemet verkligen har varit det mest effektiva och sam­hällsekonomiskt bästa sättet att uppnå miljönytta.

Under 2018 var kapacitetsbristen i elnäten ett faktum, konstateras det i motion 2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M), vilket påverkade de skånska kom­munerna och företagen negativt. Motionärerna anser att en an­strängd situa­tion i Skåne skulle kunna lösas med en lokal effektreserv. I yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att under­söka möjlig­he­ten till en lokal effekt­reserv i södra Sverige.

Mats Nordberg (SD) konstaterar i motion 2021/22:397 att det planeras för stora investeringar i kraftledningar i Sverige inte minst som en följd av att mycket ny kraft kommer att produceras i utspridda vindkraftverk. Motionären anser att kostnaden för att skapa ny kraftled­nings­kapacitet bör fördelas tydligt på och redovisas för de kraftverk och de kraft­verkstyper där elen produceras. I yrkande 6 begär motionären ett tillkännagivande om att inkludera kraftled­ningskostnader i jämförelser mellan olika alternativ för byggande av nya kraft­verk.

I motion 2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (bådaC) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att ge statliga myndig­he­ter och bolag riktlinjer för att värna gemensamma mark- och skogs­resurser. I motionen nämns att infrastrukturprojekt som t.ex. kraftled­ning­ar tar stora mark­resurser i anspråk.

Kraftförsörjningssituationen i Uppsala kommun uppmärksammas i motion 2021/22:2783 av Mikael Oscarsson (KD). Motionären pekar på problem med effektbrist i Uppsala län och behovet av att säkerställa lokal kraft­värme­pro­duktion och reservkapacitet i landets fjärde största stad. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att det säkerställs till­räcklig reserv­kapacitet i Uppsala genom att i ägardialogen verka för att Vattenfall även fram­gent ska tillhandahålla lokal kraftvärmeproduktion. Vidare föreslås i yr­kan­de 2 ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att Uppsala får tillräckligt mycket el.

Bakgrund och pågående arbete

Laddning av fordon via belysningsnätet

Under 2016 lämnade Energimyndigheten förslag till Miljö- och energi­departe­mentet om möjligheterna till laddning via belysningsnätet. Enligt Nätkonces­sionsutredningen skulle Energimyndighetens förslag och andra lösningar med ladd­stolpar kunna möjliggöras efter utredningens förslag. Utredningen ville även se ett utökat undantag för produktionsnät. Enligt förslaget ska ett internt nät få byggas eller användas utan tillstånd om det inom ett avgränsat område dras mellan flera anläggningar för produktion av el som har en gemensam an­slutning till elnätet eller från flera anläggningar för produktion av el till en gemensam anslutning till elnätet.

Förslaget har sedermera omhändertagits genom ett tillägg i den s.k. IKN-förordningen som gäller sedan den 1 januari 2022.

Översyn av myndigheterna på energiområdet

En av de övergripande punkterna i regeringens elektrifieringsstrategi beteck­nas Samverkan, roller och ansvar. Här konstaterar regeringen att ett grund­läggande statligt åtagande är att se till att den statliga sfären är rätt organiserad, att myndigheterna har tillräckliga resurser att genomföra sina upp­drag och att deras uppdrag är väldefinierade. Vidare konstaterar regeringen att det har hänt mycket sedan dagens roll- och ansvarsfördelning mellan myndigheter på energi­området lades fast; inte minst har många nya EU-regelverk tillkommit. Mot den bakgrunden anger regeringen att den har för av­sikt att göra en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom ener­giområdet. Inriktningen är att säkerställa att myndigheterna organiseras på ett ändamålsenligt och effek­tivt sätt som skapar goda förutsättningar att långsik­tigt möta samhällets behov, nå de politiska målen på energiområdet och genomföra denna stra­tegi.

Enligt uppgift från Infrastukturdepartementet i slutet av april 2022 pågår arbetet med att ta fram direktiv till den aviserade översynen.

Utvecklad tillsyn

I elektrifieringsstrategin aviserar regeringen att driftssäkerheten i elsystemet byg­ger på en god samverkan mellan systemansvariga och alla som är anslutna, såväl producenter som förbrukare. För detta ändamål finns olika typer av krav för aktörerna i lagstiftning, avtal, m.m. Uppföljning och tillsyn av att krav följs är en del av tryggandet av elförsörjningen både för att säkra korrekt sam­verkan och för att belysa utvecklingsbehov.

I anslutning till detta meddelade regeringen avsikten att ge Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Energimarknadsinspektionen beskriva dagens till­syn och hur arbetet bör utvecklas. Syftet är att tydliggöra tillsynsverksamhet kring driftssäkerheten. Åtgärden tillhör en av de tio åtgärder som har priorite­rats i arbetet med att genomföra elektrifieringsstrategin.

Elcertifikatssystemet

Den 1 maj 2003 infördes elcertifikatssystemet för att främja en ökad elpro­duk­tion från förnybara energikällor. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem. Producenter av förnybar el som uppfyller kraven i lagen om elcer­tifikat tilldelas elcertifikat av staten. En efterfrågan på certifikaten skapas genom att det i samma lag finns en skyldighet för bl.a. elleverantörer och vissa elanvändare att köpa och annullera elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el (kvotplikt). På det sättet skapas en marknad för el­certifikat som innebär att förnybar el kan produceras kostnadseffektivt. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikats­mark­nad.

I september 2020 överlämnade regeringen propositionen Elcertifikat – stopp­regel och kontrollstation 2019 (prop. 2020/21:16) till riksdagen. I propo­si­tionen föreslogs bl.a. att elcertifikatssystemet avslutas 2035 och att anlägg­ningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som har genom­förts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas el­certi­fikat. I propositionen föreslogs även att riksdagen skulle godkänna det avtal som träf­fats mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat och som har omförhandlats för att Sve­rige ska kunna införa ett stoppdatum och avsluta elcerti­fikats­mark­naden 2035. Riks­dagen biföll regeringens proposition i no­vem­ber 2020 (bet. 2020/21:NU6, rskr. 2020/21:44).

Sverige och Norge har i det gällande avtalet om den gemensamma el­cer­ti­fikatsmarknaden kommit överens om att ha regelbundna uppföljningar av elcer­ti­fikatssystemet, för att utvärdera hur väl systemet fungerar och ge­nom­föra eventuella justeringar. Dessa utvärderingar kallas för kontroll­sta­tioner. Näs­ta kontrollstation är 2023 och inför den har Energimyndigheten fått i upp­drag av regeringen att följa elcertifikatsmarknadens funktion och utreda om det finns behov av åtgär­der för att marknaden ska fungera väl även efter in­förandet av ett stopp­datum. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet se­nast den 15 juni 2022.

Ursprungsgarantier för el

En ursprungsgaranti ska visa varifrån den producerade elen kommer och vilket energislag som har använts vid produktionen. Det är producenten av el som får garantin efter att ha gjort en ansökan till tillsynsmyndigheten (Energimyn­digheten). Systemet med ursprungsgarantier har tillkommit för att genomföra flera EU-direktiv. I Sverige kan alla elproducenter få ursprungs­garantier oav­sett vilket energislag som används vid produktionen. Att ansöka om ur­sprungs­garantier är frivilligt. Ursprungsgarantier utfärdas elektroniskt av Ener­gi­myndigheten efter att mätvärden för elproduktionen har rapporterats in. Ursprungsgarantier kan köpas och säljas på en öppen marknad inom EU. Mark­naden omfattar elproducenter, elleverantörer och andra som handlar med ursprungsgarantier. Syftet med ursprungsgarantier är att säkerställa att slut­kun­den av el ska få kunskap om elens ursprung.

Elhandlare kan erbjuda elavtal som bygger på ursprungsgarantier. Med hjälp av dessa garantier kan en elleverantör garantera en kund som väljer att t.ex. vill köpa vindkraftsel att motsvarande mängd vindkraftsel producerats som kunden förbrukar och att denna el inte har sålts till någon annan.

Bestämmelser om ursprungsgarantier finns i lagen (2010:601) om ur­sprungs­garantier för el och i förordningen (2010:853) om ursprungsgarantier för el.

Enligt det omarbetade förnybartdirektivet ska medlemsstaterna utvidga sys­te­met för ursprungsgarantier så att det blir möjligt även för producenter av gas, kyla och värme att få sådana garantier utfärdade. Ett system för att utfärda ursprungsgarantier för gas, kyla och värme behöver därför införas.

Mot den bakgrunden överlämnade regeringen i mars 2022 en proposition till riksdagen där det bl.a. föreslås att den som producerar gas, kyla och värme ska kunna få ursprungsgarantier utfärdade på samma sätt som i dag gäller för producenter av el (prop. 2021/22:147). Samtidigt föreslås att lagen om ur­sprungs­garantier för el ska byta namn till lagen om ursprungsgarantier för energi.

Riksdagen har ännu inte fattat beslut om förslagen i propositionen.

Lokala effektreserver enligt Sweco

Teknikkonsultfirman Sweco tog under 2019 fram en rapport på uppdrag av Svenskt Näringsliv med titeln Elnätsutmaningen. I den rapporten berörs bl.a. s.k. lokala kapacitetsreserver. Sådana reserver innebär att nät­ägare kan teckna avtal med lokala producenter för att tillhandahålla lokal elproduktion i en situ­ation där det råder kapacitetsbrist. Detta görs bl.a. i Stock­holm där Ellevio har ett avtal med Stockholm Exergi om produk­tions­kapacitet. Dessa avtal syftar till att upprätt­hålla funktion och driftssäkerhet i elnätet och Energi­mark­nadsin­spek­tionen me­nar därför att de är ett sätt för lokal- och region­nätsägare att av­hjälpa problemet med kapacitetsbrist. Sweco konsta­terar emellertid föl­jan­de:

Dessa avtal är dock tidsbegränsade och får enbart tecknas i situationer med kapacitetsbrist. Ett hinder för nyttjandet av dessa är därför att de är relativt kortsiktiga och inte stimulerar långsiktig utveckling av den lokala elpro­duk­tio­nen. Vissa elproducenter menar exempelvis att dessa avtal inte ger till­räckligt med incitament för att ta investeringsbeslut då investerings­prognoser behöver längre tidshorisonter. Energimarknadsinspek­tionen me­nar också att detta inte är en långsiktig lösning då man stör marknadens funktioner och an­läggningar som var menade att fasas ut i en normal mark­nadssituation hålls vid liv. En annan utmaning är ett dessa lösningar ten­derar att bli dyra, då det är relativt få timmar per år som reserverna de facto behövs för att upprätthålla nätfunktion. Det gör att abonnemangen blir för­hållandevis dyra jämfört med den nytta de ger.

Lokala flexibilitetsmarknader

I regeringens elektrifieringsstrategi redovisas att det i delar av Sverige med lokal kapacitetsbrist testas lokala flexibilitetsmarknader. Dessa kan bidra med viktiga lösningar på aktuella kapacitetsutmaningar men är än så länge relativt begränsade i omfattning. Inriktningen bör vara att dessa marknader ska ut­veck­las och växa i omfattning för att realisera outnyttjad och kostnads­effektiv flexibilitetspotential. Lokala flexibilitetsmarknader är relativt små och handlas upp av en monopolaktör, vilket innebär begränsad konkurrens och likviditet.

Som en av regeringens åtgärder i strategin (åtgärd 58) anges att utveck­lingen av de flexibilitetsmarknader som testas i Sverige ska utvärderas och följas upp. Slutsatser av uppföljningen ska redovisas som en del av de kon­troll­stationer för elmarknadens utveckling som också aviseras i strategin. För­slag ska lämnas på inrikt­ning och åtgärder som kan behövas för att främja en utveckling av flexi­bilitetsmarknader i Sverige för effektiv konkurrens mel­lan etablerade och nya aktörer. Förutsättningar för att etablera regulato­riska växt­hus och stor­skaliga testbäddar bör särskilt ingå i den första redo­visningen.

Beredskapslagring av elstolpar

I januari 2020 besvarade statsrådet Isabella vin en fråga från Camilla Brodin (KD) om hur ett förbud mot impregnering av elstolpar med kreosot kan påverka expor­ten och därmed även förutsättningarna för tillverkning av så­da­na stolpar i Sverige och möjligheterna att bygga upp ett svenskt bered­skapslager av el­stolpar och järnvägssliprar (fr. 2019/20:651). Statsrådet konstaterade att det vid den aktuella tidpunkten pågick en förnyad utvärdering av kreosot som trä­skyddsmedel. En analys av tillgängliga alternativ kommer, enligt statsrådet, att vara en del av den utvärderingen.

Tidigare riksdagsbehandling

Yrkanden om att mäta koldioxidintensiteten i den energi som används lik­nan­de de nu aktuella i motionerna 2021/22:4199 (L) och 2021/22:4220 (L) be­handlades av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). När det gäller statens måluppföljning inom energiområdet ansåg utskottet att de indikatorer reger­ingen använder i sin resultatredovisning ska utgå från de mål som riks­dagen har beslutat om. Vidare konstaterade utskottet att regeringen har tagit fram fle­ra indikatorer och bedömningsgrunder för att följa upp de mål som riksda­gen har beslutat om. Utskottet avstyrkte därför förslaget om redovisning av kol­dioxid­in­ten­siteten i använd energi respektive el.

Även förslaget i motion 2021/22:4220 (L) yrkande 50 om anslutningskrav och anslutningsavgifter avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22).

Förslag om reservgeneratorer liknande de i motion 2020/21:3684 (C) behand­lades också av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU21). Utskottet av­styrkte förslaget med hänvisning till att det inte ville föregripa det då på­gående arbetet med att ta fram en nationell elektrifieringsstrategi.

Våren 2021 behandlade utskottet ett förslag om laddning av fordon via be­lysningsnätet, likalydande med det nu aktuella i motion 2021/22:3684 (C) yrkande 104. Utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning till den då pågå­ende be­red­ningen av förslag med denna inriktning i Nätkoncessions­utred­ning­ens be­tänkande.

Förslaget i motion 2021/22:3395 (M) yrkande 1 om ett tillkännagivande till regeringen om att undersöka möjligheten till en lokal effekt­reserv i södra Sverige behandlades även av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:NU22). Utskot­tet avstyrkte förslaget med hänvisning till det om­fattande pågående arbe­tet med nätförstärkningar.

Hösten 2020 behandlade utskottet en motion som var i stort sett identisk med den nu aktuella 2021/22:3771 (M) (bet. 2020/21:NU6). Motionen be­hand­lades även våren 2020 (bet. 2019/20:NU10). Vid det senaste tillfället sa sig utskottet inte se några skäl att tillstyrka förslagen om en översyn av elcerti­fikatssystemet med den inriktning som förordades i den då aktuella mo­tionen.

Ett yrkande likalydande med det nu aktuella yrkande 44 om elsäkerhet i ­motion 2021/22:2531 (SD) be­handlades för­enklat av försvarsut­skottet våren 2021 med hänvisning till att samma eller i huvudsak samma fråga hade be­hand­lats tidigare under valperioden (bet. 2020/21:FöU7).

Utskottets ställningstagande

Förslaget i motion 2021/22:3684 (C) yrkande 104 om möjligheter till laddning av fordon via belysningsnätet bedömer utskottet har tillgodosetts genom de ändringar i den s.k. IKN-förordningen som trädde i kraft den 1 januari 2022.

Uppföljningar av elcertifikatssystemets funktion genomförs löpande vid s.k. kontrollstationer. Utskottet är inte berett att förorda ytterligare utvär­der­ingar i linje med vad som föreslås i motion 2021/22:3771 (M).

Beträffande systemet med ursprungsgarantier kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår ett arbete med att utvidga systemet så att det blir möjligt även för producenter av gas, kyla och värme att få sådana garantier utfärdade. Utvidgningen följer av krav i EU:s förnybartdirektiv och utskottet finner inte skäl att förorda vare sig ett avskaffande eller ytterligare för­änd­ringar av systemet i linje med vad som föreslås i motion 2021/22:4220 (L) yrkande 54.

Förslaget i motion 2021/22:4220 (L) yrkande 48 om att Energimark­nadsinspektionen bör skärpa sin tillsyn bör lämnas utan vidare åtgärd från riksdagen med hänvisning dels till att regeringen har aviserat en översyn av myndigheterna på energiområdet, dels till att regeringen också har meddelat avsikten att ge Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Energimark­nadsinspektionen beskriva dagens tillsyn och hur arbetet bör utvecklas. Utskottet anser att utfallet av de två omnämnda uppdragen bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera.

Utskottet anser inte att det är riksdagens uppgift att framföra synpunkter på vilken arbetskraft Svenska kraftnät använder och om huruvida denna personal är anställd hos Svenska kraftnät eller hos upphandlade entreprenörer. Reger­ingen förutsätts säkerställa att Svenska kraftnät har förutsättningar att själva avgöra frågor av detta slag. Något uttalande från riksdagen med anled­ning av vad som anförs i motion 2021/22:1275 (S) är således inte aktuellt.

Lokala effektreserver tas upp i motion 2021/22:3395 (M) yrkande 1. För­slaget om att undersöka möjligheten att etablera sådana reserver i södra Sverige bör lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen med hänvisning till att sådana lösningar har visat sig bli kostsamma och dessutom kan ha negativ inverkan på elmark­na­dens funktion.

När det gäller förslaget i motionerna 2021/22:4199 (L) yrkande 56 och 2021/22:4220 (L) yrkande 39 om att mäta koldioxidintensiteten i den använda energin hän­visar utskottet till sitt ställningstagande från våren 2021 när mot­svarande förslag avstyrktes. Detsamma gäller förslaget i motion 2021/22:2531 (SD) yr­kande 44 om elsäkerhet som har avstyrkts av försvars­utskottet vid flera tidi­gare tillfällen under mandatperioden. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2021/22:4220 (L) yrkande 50 om att se över indelningen av elproduktions­anläggningar i olika kategorier.

Önskemålet i motion 2021/22:2078 (C) yrkande 5 om centralt fastställda riktlinjer för hur myndigheter och stat­liga bolag ska värna mark- och vatten­resurser bör även det avslås av riksdagen. Här hän­visar utskottet till att dessa aktörer dels natur­ligtvis ska följa gällande lagstiftning däribland miljö­bal­kens bestäm­mel­ser om hushållning med mark- och vattenresurser, dels till den styrning som re­geringen utövar via myndig­heternas instruktioner och regler­ings­brev samt rikt­linjerna för de statliga bolagen. Utskottet ser inte något behov av något yt­terligare styrdokument i enlighet med förslaget i motionen.

Förslaget i motion 2021/22:397 (SD) yrkande 6 om att kraftledningskost­nader bör in­kluderas i de kalkyler som ligger till grund för etablering av nya kraftverk an­ser utskottet också bör avslås av riksdagen. Utskottet ser det som naturligt att de anslutningskostnader som ett nytt kraftverk måste stå för när det ska an­slutas till elnätet redan ingår i investeringskalkylerna.

Avslutningsvis avstyrker utskottet förslagen i motionerna 2021/22:1349 (M) yrkande 1 och 2021/22:1525 (KD) yrkande 1 om beredskapslagring av elstol­par samt förslagen i motion 2021/22:2783 (KD) yrkandena 1 och 2 som tar sikte på elförsörjnings­situa­tio­nen i Uppsala.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker samtliga motionsyrkan­den.

Reservationer

1.

Avslag på regeringens förslag, punkt 1 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2021/22:153.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4494 av Birger Lahti m.fl. (V).

Ställningstagande

Elmarknadsdirektivet syftar till att skapa en gemensam inre elmarknad. Jag menar dock att en sådan inre marknad har en rad negativa effekter för Sverige, inte minst som en följd av att marknadsförhållandena i många andra medlems­stater skiljer sig i betydande utsträckning från de på den svenska och den nordiska elmarknaden. I Norden består en betydande andel av elmixen av relativt billig förnybart producerad el. I många andra EU-länder är elen betyd­ligt dyrare och dessutom ofta fossil- eller kärnbränslebaserad. Kriget i Ukraina och de sank­tioner som riktats mot Ryssland försvårar plötsligt många med­lems­staters fossilbränslebaserade elproduktion, vilket i sin tur leder till energi­kostnads­chocker som också smittar av sig på de nordiska elpriserna, inte minst i södra Sverige.

Jag befarar att en gemensam inre elmarknad leder till mer likartad elpris­bildning inom EU, genom elexport och elimport, och därmed ett betyd­ligt högre elpris i Sverige. Även om Sverige inte är direkt beroende av ryska gas­leveranser, eller av övriga EU-länders misslyckade omställning till fossilfri och förnybar energiproduktion, kommer Sverige indirekt att bli pris­be­roende på ett sätt som drabbar både hushållen och de högt ställda svenska ambitio­nerna att ställa om industrin i hållbar riktning. Sverige och inte minst norra Norrland behöver den fossilfria el som produceras inom landets gränser, och jag anser att regeringen därför måste stoppa planerna på byggandet av elkablar till Europa, släp­pa ambitionen om ett enhetligt elpris inom EU och upphöra att ta ytter­li­gare steg mot en gemensam elmarknad inom EU för att därigenom sänka el­priserna och trygga tillgången till fossilfri el i Sverige. Regeringen måste ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden och agera mot de marknads­experiment som främst resulterar i att elbolagen kan göra omotiverat höga övervinster på sådana redan lönsamma investeringar som ofta har finansierats av offentliga medel men sedan har privatiserats på ett lätt­vindigt och oan­svarigt sätt.

Sammantaget är min uppfattning att regeringen omedelbart måste stoppa alla planer på att bygga ut elkablar till Europa och avveckla planerna på ett enhetligt elpris och en gemensam elmarknad inom EU. Det är inte de svenska skattebetalarnas sak att finansiera energiomställningen i länder som smiter från notan för denna angelägna omställning. Energipolitiken är ett nationellt an­svar och ska, enligt min uppfattning, så förbli.

Med det anförda anser jag att riksdagen bör avslå propositionen i dess hel­het.

2.

Avgiftsfrihet för anslutning av mikroproduktion av el, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 4 kap. 11 § i regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) med den ändring att punkten 2 b stryks.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4500 av Rickard Nordin (C) och

bifaller delvis proposition 2021/22:153 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Små producenter av el bör ges goda möjligheter att leverera el ut på nätet. I regeringens förslag till ändring i ellagen föreslås att en mikroproducent av el inte behöver vara nettokonsument för att slippa betala årlig inmatningsavgift till nätbolaget. Det är en förändring vi väl­komnar. Däremot ställer vi oss tvek­samma till den del av bestämmelsen som innebär att effekten inte får överstiga uttags­abon­nemangets effekt (punkt 2 b). Denna begränsning av avgiftsfriheten riske­rar att leda till ökade kostnader för mikroproducenter, tvärtemot inten­tionerna i denna del av lagstiftningen. Vi ser det som beklagligt att de even­tuella kon­sekvenser detta kan medföra inte tycks ha analyserats närmare. Det saknas närmare överväganden i propositionens konsekvensanalys av hur för­slaget kan väntas påverka såväl befintliga som nya mikroproducenter och det framgår inte heller hur nätbolagen förväntas agera.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker vi delvis regeringens förslag till 4 kap. 11 § ellagen och tillstyrker förslaget i motion 2021/22:4500 (C) om att punkt 2 b i bestämmelsen ska strykas.

3.

Systemansvarig för distributions- och överföringssystem, punkt 4 (M, SD, L)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Arman Teimouri (L), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M) i denna del och

avslår motion

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Otydliga ansvarsförhållanden har ofta framhållits som en förklaring till att kraftsystemet i Sverige har kunnat för­svagas så kraftigt över tid utan att det har vidtagits åtgärder för att bibehålla dess förmågor. Detta har inte minst varit påtagligt i de södra delarna av landet. Med det uppdaterade elmarknads­direk­tivet och de förordningar som reglerar detaljerna har ansvarsför­hållan­dena emellertid klarlagts. Mot den bakgrunden ser vi det som beklagligt att reger­ingens förslag till genomförandet av direktivet i den svenska lagstift­ningen inte till fullo avspeglar den tydlighet som finns i direktivet när det gäller ett tydligt systemfokus och det ansvar som är knutet till just systemnivån. Mot den bakgrunden ser vi det som angeläget att direktivets begrepp system­ansva­rig för överföringssystem respektive systemansvarig för distributions­system förs in bland definitionerna i 1 kap. 4§ ellagen. Vi menar att eftersom direk­tivet gör elnätsägarna ansvariga för systemets funktion – en stor och viktig förändring – måste detta framgå tydligt av lagstiftningen.

Vi står bakom de resonemang som förs i motion 2021/22:4505 (M, L) och anser att riksdagen ska upp­mana reger­ingen att återkomma med förslag på hur ellagens definitioner kan förändras i linje med vad som föreslås i motionen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Systemansvarig för distributions- och överföringssystem, punkt 4 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motion

2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M) i denna del.

Ställningstagande

Enligt min mening behöver regeringens lagförslag kompletteras i några avseenden. Det handlar bl.a. om hur regeringen har valt att förhålla sig till elmark­nads­direktivets begrepp systemansvar. Möjligen med ambitionen att skapa så små förändringar i den nuvarande lagstiftningen som möjligt och kanske även en vällovlig strävan efter att inte överimplementera direktivet har regeringen valt att inte inkludera systemansvarsbegreppet i sitt förslag. Följden har blivit en otydlighet när det gäller olika ansvarsförhållanden i en situation där det svenska elnätet redan genomgår eller står inför en betydande uppskalning för att kunna möta den omfattande elektrifiering som de flesta anser vara nöd­vändig för att samhället ska kunna ställa om i hållbar riktning.

Jag anser att det behövs en djupare analys av hur förutsättningarna för dels drift, dels planering av distributionsnäten förändras under denna trans­for­ma­tion. Därför anser jag att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett klar­göran­de förslag om hur systemansvaret ska se ut.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Nätföretagens grundläggande skyldigheter, punkt 5 (M, SD, KD, L)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M) i denna del.

Ställningstagande

I elmarknadsdirektivet görs en betydande skillnad mellan uppgifterna för en ansvarig för ett överföringssystem och den ansvarige för ett distributions­sys­tem. Vi kan emellertid konstatera att regeringens förslag i propositionen är mindre tydligt i det avseendet.

För att råda bot på detta anser vi att det ska göras ett förtydligande i 3 kap. 1 § ellagen med innebörden att ett nätföretag ska planera, bygga och upprätt­hålla sitt elnät så att det uppfyller de krav som ställs i EU:s lagstiftning på nätens driftssäkerhet och tillförlitlighet.

Vi föreslår att riksdagen ska uppmana reger­ingen att återkomma med ett förslag på hur ellagens pre­cisering av nätföretagens grundläggande skyldig­heter i den ovannämnda paragrafen kan förändras i linje med vad som föreslås i motion 2021/22:4505 (M, L).

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36.

Ställningstagande

Den svenska elproduktionen har länge varit både ren och trygg. Vattenkraften och kärnkraften levererar fossilfri el på ett pålitligt sätt. Dessvärre tycks dessa gynnsamma förhållanden vara på väg att förloras. Allt fler företag upplever att de inte längre får tillräckligt med el, vilket har bidragit till att industrier tvingats stänga ned under perioder och kommuner och regioner tvingas kon­statera att viktiga investeringar uteblir när kraftförsörjningen inte längre kan garanteras. Bristen på ren el när den behövs är ett hot mot Sverige som ett modernt industriland, vilket slår direkt mot de svenska jobben och Sveriges möjligheter att bidra till den globala omställningen.

Vi ser en betydande risk för att dessa problem kommer att bli än värre efter­som elbehovet väntas öka påtagligt under de kommande decennierna. Därför måste Sverige agera och planera inför ett rejält ökat elbehov med allt vad det innebär – utbyggnad av elnät, ny elmarknadsreform, förenklade tillstånds­processer och mer elproduktion. Det är tydligt att den nuvarande regeringen inte klarar den uppgiften. Vi anser att det är dags för en ny inriktning för energipolitiken för att säkra elförsörjningen i Sverige, lokalt, regionalt och nationellt i dag och i framtiden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23 och

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36.

Ställningstagande

Vår grundläggande inställning är att energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, såväl för hushållen som för näringslivet. Den politik vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell kon­kurrenskraft och levnadsstandard. Det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning, och mot den bakgrunden anser vi att en hög grad av självförsörjning ska prioriteras, som ett led i arbetet med att uppnå ener­gi­politikens mål. Denna inställning utesluter emellertid inte att energi­system kan delas över nationsgränser, men då företrädesvis med nationer i Sveriges när­om­råde. Vi strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energi­system, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar. Basen för energi­försörjningen bör vara kärnkraft och vattenkraft. Tillgången till leve­rans­säker, fossilfri och billig el måste dessutom prioriteras i hela landet.

Vi vill här också peka på de risker som finns med att en ineffektiv och miss­riktad klimatpolitik får negativa konsekvenser för elpriserna i Sverige, vilket inte bara drabbar de svenska hushållen och företagen utan rent av kan vara kontraproduktivt för klimatarbetet. Om det blir dyrare att tillverka varor i Sverige och Europa är risken stor att företag i stället flyttar till andra länder, med lägre energipriser och en mer klimatskadlig energimix än den svenska.

Vi anser således att det är av största vikt att konkurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin inte försämras i sådan utsträckning att koldioxid­gene­re­rande produktion flyttas till länder med en mindre ambitiös klimatpo­litik.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101 och

avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36.

Ställningstagande

Sverige har unika möjligheter att vara både ledare och vinnare i den globala omställning som är nödvändig för att klimathotet ska kunna undanröjas. Med naturresurser som skog och åkermark kan en ekonomi med bas i det förnybara ge Sverige fortsatt tillväxt och utveckling. Sverige har dessutom många både små och stora företag som ligger i framkant när det gäller att utveckla ny miljö­teknik och hitta nya affärsmodeller i den gröna omställningen.

Sverige har god tillgång till stora mängder vind-, vatten- och biokraft som förser oss med el, energi och bränslen med låg klimatpåverkan. Det finns goda förutsättningar för ett helt förnybart elsystem, vilket också gör oss oberoende av oroliga förändringar på världsmarknaden eller i omvärlden som blir påtag­liga inte minst under kris.

Den svenska kraftproduktionen utgår i dag från en hög grad av centraliserad elproduktion med fokus på distribution till slutkund via stamnät, regionnät och lokalnät. Denna modell håller delvis på att ritas om, vilket har flera fördelar. För att möta en ökad elenergiefterfrågan räcker det inte med att bygga ny stor­skalig elproduktion, som kärnkraft eftersom det ofta rör sig om flask­halsar i näten in till städerna och brist på elproduktion lokalt. Den lokala kraft­pro­duktionen behöver öka, överföringskapaciteten stärkas och tillstånds­pro­ces­serna för nya ledningar och för nya produktionsanläggningar förkor­tas. Sats­ningar på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffekti­vise­ring och energilagring är annat vi anser behövs för att Sverige ska kunna ut­veckla sitt kraftsystem ytterligare till gagn för klimatet, hushållen och företagen i Sverige, men också för att ha ännu bättre förutsättningar att fungera som Euro­pas gröna batteri.

Ett av de stora problemen i det svenska elsystemet är alltså inte tillgången på energi utan på lokal kapacitet. Den el som produceras når inte dit där den behövs. Såväl i som till storstadsområden och mindre orter är överförings­kapaciteten otillräcklig Att bygga ny storskalig elproduktion, som kärnkraft, avhjälper inte problemet, som vissa hävdar, eftersom det till stor del samman­hänger med flaskhalsar i nätet och brist på lokal elproduktion. Vi vill därför se en inte­gre­rad strategi som inkluderar mellan- och långsiktig energilagring samt nät­balansering.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14 och

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36.

Ställningstagande

Jag anser att en hållbar energiförsörjning ska vara ett offentligt ansvar och vill se fortsatta satsningar på utbyggnaden av förnybar energi i hela landet. Med en kombination av bio-, vatten-, vind- och solkraft har Sverige goda förut­sätt­ningar för klimatomställning. Enligt min uppfattning måste kraftproduktionen dock ses som en del av samhällets infrastruktur, som byggs gemensamt utifrån samhälleliga mål. Jag ser det därför som väsentligt att elnätet ägs av samhället genom exempelvis staten eller kommunerna. De elnät som kommer att länka samman framtidens alla små producenter av förnybar el anser jag ska ägas av det offentliga och inte av privata ägar­intressen. Regeringen bör därför utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30 samt

avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36.

Ställningstagande

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor för Sveriges ekonomi och avgörande för välfärd. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning i hela landet under årets alla dagar oavsett väder och vind. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på el­marknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

Jag förespråkar en fri och öppen elmarknad med ökad konkurrens till nytta för kunderna. Elnätet ska byggas ut och flaskhalsar byggas bort. Förnybara energislag och energilagring ska vara viktiga delar i ett elsystem som präglas av ökad flexibilitet både på produktions- och på användarsidan. Vattenkraftens viktiga bidrag ska vidmakthållas, kraftvärmen ska ha goda villkor och den befintliga kärnkraften ska värnas samtidigt som en utbyggnad av kärnkraften i Sverige ska uppmuntras. Utöver detta ser jag positivt på ett ännu bättre energi­politiskt samarbete med våra grannländer.

För att utvecklingen ska gå i den ovan skisserade riktningen vill jag se ett offensivt mål för alla berörda aktörer att sträva mot. Jag anser att planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov 2045 på minst 300 TWh.

På kortare sikt är det absolut nödvändigt att hantera de akuta kapacitets­brister som har uppenbarat sig på flera håll i landet under de senaste åren. När stora brister i elförsörjningen gång på gång hotar den befintliga industrin eller bidrar till att potentiella industriinvesteringar hamnar i papperskorgen, behövs det kraftfulla åtgärder. Ett utbyggt och väl fungerande elnät är en viktig faktor i sammanhanget. Ökad nätkapacitet är därför centralt för svensk tillväxt och bör ges hög prioritet. Jag anser att det behövs en effekt- och ka­pacitets­utredning för att bidra till ett stabilare system och för att säkerställa att elnätet byggs ut i tillräcklig utsträckning.

I det rådande världsläget med ett invasionskrig i Sveriges närhet vill jag också påminna om att Sveriges stora elbehov har en säkerhetspolitisk di­men­sion. Sveriges är sårbart om en fientlig aktör väljer att angripa IT-infra­struktur eller annan infrastruktur som är beroende av att elen fungerar. Därför vill jag att Energimyndigheten och Svenska kraftnät ges i uppdrag att se över säker­heten och risken att för att elnäten runtom i Sverige angrips, och vilken bered­skap de lokala nätägarna ska kunna ha vid oförutsedda hän­delser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Övergripande elmarknadsfrågor, punkt 6 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 48 och 58 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 4, 10, 12, 15 och 36 samt

avslår motionerna

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2021/22:408 av Larry Söder (KD),

2021/22:601 av Jan Ericson (M),

2021/22:840 av Hanna Westerén (S),

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S),

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

2021/22:2085 av Lars Püss (M),

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23,

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 101,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 30.

Ställningstagande

Utmaningarna på klimatområdet går att lösa – om man går rätt till väga. I stäl­let för symbolåtgärder behövs en förnuftsbaserad politik som underlättar den snabba utvecklingen mot klimatvänligare teknik. Det behövs tydliga mark­nads­ekonomiska styrmedel och en tilltro till människors eget ansvar: den som förorenar ska betala. Sverige har unika förutsättningar att bli världens första kli­matneutrala välfärdsnation.

En klok och därmed även effektiv energipolitik är ett viktigt medel i klimat­arbetet. Energipolitiken lägger också grunden för den fortsatta utvecklingen av det svenska välfärdssamhället. Elen är i sin tur en av de viktigaste ener­gibärarna i den svenska energimixen. Kärnkraft och vattenkraft utgör de vikti­gaste produktionskällorna, men även sol-, vind- och biokraft är viktiga. Omställ­ningen av framför allt transportsektorn och industrin förutsätter dock en kraftigt ökad elanvändning. Det kräver att kraftsystemet byggs ut både vad gäller både produktion och distribution. Systemet måste hela tiden byggas ut på ett kost­nads­effektivt sätt och säkerställa hög leveranssäkerhet.

Kraftsystemet står i dag inför flera stora utmaningar. Det är kraftigt för­sva­gat i södra Sverige till följd av att stora volymer planerbar kärnkraft och kraft­värme har stängt på bara några år, vilket bl.a. har lett till sämre spännings­kva­litet och att Svenska kraftnät återkommande gör mycket stora ingrepp i elmarknaden för att garantera systemets stabilitet och för att garantera tålig­heten mot vanliga fel. Systemet är helt enkelt inte längre robust. Enli­gt min uppfattning saknas det en plan för den utmaning energisystemet står inför och utvecklingen är beroende av att staten tar ett tydligt ansvar och bär en del av risken i de investeringar som behöver göras. Regeringen behöver agera för att återupprätta kraftsystemets robusthet och resiliens.

Avsaknaden av en långsiktig plan är problematisk. Kraftsystemet behöver planeras i förväg. Utbyggnad och ombyggnad behöver påbörjas långt innan det finns ett konkret behov. Systemet behöver även planeras för en viss över­kapacitet för att möjliggöra nyanslutning utan orimlig väntan. Enligt min uppfattning bör riksdagen framföra till regeringen att kraftsystemplaneringen ska motverka bristsituationer i både tid och rum.

Kraftsystemplaneringen måste fungera på olika samhällsnivåer. Region- och lokalnätsägarna sammanställer tioåriga nätutvecklingsplaner på samma sätt som Svenska kraftnät gör. Jag anser att länsstyrelserna behöver ta en mer aktiv roll i detta planeringsarbete och nätägarna behöver föra en nära dialog med länsstyrelserna för att arbetet ska bli framgångsrikt. För att ytterligare förbättra planeringsarbetet anser jag att det bör inrättas ett särskilt systemråd som kan bidra till att säkerställa att övergripande frågor i kraftsystem­planer­ingen tas om hand och som även tar ansvar för samordning. I rådet bör nät­ägare på transmissions-, region- och lokalnätsnivå samt kraftproducenter ingå.

Avslutningsvis anser jag att det bör utredas hur kraft­syste­mets kostnader ska fördelas när en större andel av elproducenterna är små. Elnätstarifferna ska vara utformade så att de synliggör de kostnader den an­slutna anläggningen orsakar. De fasta kostnaderna ska delas mellan de an­slut­na anläggningarna enligt teknikneutrala principer. Riksdagen bör tydliggöra för regeringen att Energimarknadsinspektionen bör få i uppgift att föreslå hur kostnader i kraft­systemet ska fördelas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Elmarknadsöversyn, punkt 7 (M, SD, KD)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 30,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 19 och 34 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 8 och 9 samt

avslår motionerna

2021/22:862 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),

2021/22:1298 av Teres Lindberg (S) och

2021/22:2119 av Johan Hultberg (M).

Ställningstagande

Utformningen av energipolitiken är avgörande för Sveriges möjligheter att minska utsläppen och nå uppsatta klimatmål. Den nödvändiga elektrifieringen av samhället kräver ett robust elsystem. Sverige måste klara av att leverera stora mängder el för att elektrifiera transporter och industrier. Det svenska elnätet måste vara väl utbyggt för att klara denna uppgift. Likaså måste el­mark­naden klara av att hantera denna utveckling. Det har emellertid redan förekom­mit oroväckande tecken på att den nuvarande elmarknadsmodellen inte klarar detta, vilket vi ser som mycket bekymmersamt för jobben och tillväxten och för att kunna möta hoten mot klimatet.

Därför anser vi att elmarknaden bör ses över i syfte att finna en modell som ger ett mer kostnadseffektivt elsystem, vilket långsiktigt ska bidra till att säker­ställa ett robust och leveranssäkert kraftsystem för hushållen och näringslivet.

Ett av grundproblemen är att elproducenterna med dagens modell bara får betalt för den el de levererar. För att industrier och konsumenter ska kunna få tillräckligt med el av god kvalitet behöver elsystemet emellertid också en rad stödtjänster. Flera av dessa stödtjänster finns inbyggda i baskraft som kärn­kraft­verk och vattenkraftverk. En kraftig tillväxt av förnybar, väderberoen­de elproduktion tillsammans med ökad integrering av elmarknader har lett till en situation där det inte är lönsamt att investera i viktig baskraft. Det ökar risken för att det inte finns tillräckligt med kapacitet för att hantera toppar i elför­brukning och risken för att elsystemet ska bli mindre stabilt. En elmark­nads­modell där man även betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Pla­nerbara kraftslag som kärnkraft och vattenkraft skulle få ersättning för sin viktiga funktion i elsystemet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Elområden, punkt 8 (M, SD)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 25 och

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 4 och 5,

2021/22:3651 av Niels Paarup-Petersen (C) och

2021/22:3836 av Louise Meijer (M).

Ställningstagande

Vid den indelning av Sverige i s.k. elprisområden som genomfördes 2011 förväntades vissa prisskillnader mellan norra och södra Sverige, men också att dessa prisskillnader skulle jämnas ut till följd av att produktion tillkom i söder och att begränsningarna i överföringskapaciteten mellan de norra och de södra delarna av landet skulle byggas bort.

Utvecklingen blev dock en annan. I stället för ett nettotillskott av pro­duktion i söder har viktig baskraft i form av kärnkraft avvecklats. Den el man därmed har förlorat hade självfallet kunnat användas för att försörja hushåll och företag, men den spelade också en viktig roll för att kunna upprätthålla en hög överföringskapacitet i stamnätet. Många av flaskhalsarna i över­föringen består därför. Till detta ska fogas att efterfrågan på el från Kon­tinen­taleuropa ökar som en följd bl.a. av radikala omställningar av energisystemen, inte minst i Tyskland. Med betydande elintensiva industrisatsningar i norr finns en risk för ännu större prisskillnader på sikt och om den ryska gasen inte längre kommer att vara en huvudfaktor för många europeiska länders energi­för­sörj­ning kan efterfrågan på svensk el öka ännu mer och därmed även prisskill­naderna mellan de norra och de södra delarna av landet.

Sammantaget har dessa förhållanden lett till att elpriset i Sveriges syd­li­gaste delar emellanåt inte bara har varit högt utan också betydligt högre än i norr. Vi ser det inte som rimligt att södra Sverige ska ta allt ansvar för att reger­ingen har lagt ned fullt fungerande kärnkraftsreaktorer av ideologiska skäl. Vi anser där­för att Svenska kraftnät bör ges i uppdrag av regeringen att se över elpris­områdena för att minska bördan på befolkningen i södra Sverige.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Övergripande om stödtjänster, punkt 9 (M, SD)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36 och

avslår motionerna

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 66,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 5–7 och 37 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.

Ställningstagande

På dagens elmarknad får producenter betalt för mängden el de levererar. För att industrier och konsumenter ska kunna få tillräckligt med el av god kvalitet behöver elsystemet emellertid också en rad s.k. stödtjänster. Flera av dessa stödtjänster tillhandahålls genom den baskraftproduktion som sker i kärnkraft- och vattenkraftverk. När delar av denna baskraftproduktion avvecklas av politiska skäl samtidigt som förnybar, väderberoende elproduktion tillkommer urholkas stödtjänsterna, vilket gör det svårare att möta utmanande drifts­till­stånd, och kraftsystemet blir då mindre stabilt.

I dag är dessa stöd- eller systemtjänster som kraftproducenterna levererar i allt väsentligt gratis. Eftersom marknaden bara betalar för energi saknas det incitament för producenterna att tillhandahålla kvalitet eller effekt. Vi anser att ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft och vattenkraft skulle få ersättning för sin viktiga funktion i elsystemet. Vi vill understryka att leveranssäkerhet van­ligen premieras på många marknader och inte kan ses som en mark­nads­sned­vridande subvention.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Övergripande om stödtjänster, punkt 9 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 66 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 5–7 och 37.

Ställningstagande

I den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande har regeringen föreslagit ett antal ändringar i ellagen. När det gäller s.k. stödtjänster kan jag konstatera att dessa kan bestå av s.k. flexibilitetsprodukter. I elmarknads­di­rek­tivet ställs det bl.a. krav på incitament för användning av flexibilitet. Dessa tjänster är inte tydligt definierade i direktivet, men deras syfte är att förbättra effektiviteten i driften och utvecklingen av nätet. Jag anser att dessa är bra att ha i den samlade ar­senalen av möjliga åtgärder för att få bästa möjliga effek­tivitet. Det ambi­tiösa elproduktionsmål som jag står bakom (300 TWh) är emellertid av en sådan magnitud att det måste finnas en tydlig politisk signal om att utveck­lingen av stödtjänster är viktig, men att dessa tjänster endast ska ses som ett komplement till den utbyggnad och det underhåll som krävs för att elnätet ska kunna möta det ökade elbehovet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Övergripande om stödtjänster, punkt 9 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 66 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 5–7 och 37 samt

avslår motionerna

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36 och

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns ett glapp mellan kraftsystemets fysiska funktion och elmarknadens funktion. Eller annorlunda uttryckt: elmarknaden ger inte tillräckligt betalt för en del av de tjänster som elproducenterna tillhandahåller och som behövs för kraftsystemets funktion. Det saknas således tydliga incitament för att produ­cen­terna ska investera i åtgärder för att producera dessa tjänster, vilket riskerar att äventyra kraftsystemets stabilitet. Vad som behövs för att överbrygga detta glapp är en marknad för s.k. stödtjänster, dvs. tjänster som bidrar till kraft­sys­temets funktion.

Jag vill här understryka vikten av att stödtjänsterna utformas utifrån sys­temets behov. De måste vara teknikneutrala även i förhållande till fos­sil elpro­duk­tion och inte kopplas till andra politiska mål än till ett mål om en leverans­säker samhällsekonomiskt effektiv elförsörjning.

Svenska kraftnät behöver fortsätta att förfina stödtjänstmarknaden tills den har blivit den brygga den är tänkt att vara. Stödtjänstmarknaden fungerar väl när den ger aktörerna tillräckliga incitament att agera på ett sätt som gör att kraft­systemet blir robust och resilient.

Jag ser det också som rimligt att Svenska kraftnät initierar en diskussion med solcellsbranschen om vad som krävs för att solelanläggningar ska kunna delta effektivt på stödtjänstmarknaden och därmed stötta kraftsystemets robust­het och resiliens.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Utformningen av stödtjänster, punkt 10 (SD, L)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Arman Teimouri (L) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 67 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 38.

Ställningstagande

Kärnkraften, vattenkraften och kraftvärmen tillhandahåller en rad egenskaper som behövs för att kraftsystemet ska vara stabilt, för att eventuella fel ska kunna hanteras och för att systemet ska kunna startas igen efter ett omfattande strömavbrott. De här förmågorna kallas stödtjänster och tillhandahålls i dags­läget gratis av kraftverken. När nu en rad anläggningar har stängts i södra Sve­rige har det börjat råda brist på en del av de här egen­skaperna. Det har börjat bli uppenbart att de har ett värde.

Vi anser att stödtjänster i så stor utsträckning som möjligt ska handlas på en marknad eller upphandlas av nätägaren. Aktörer som har svårt att stötta systemet med vissa förmågor kan då betala andra för att göra det. Vidare anser vi att kostnaderna för att ersätta aktörer för stödtjänster ska fördelas utifrån vilka som orsakar behoven. Det ger aktörerna dubbla incitament att agera sam­hällsekonomiskt effektivt.

Stödtjänster i kraftsystemet ska utformas på ett teknikneutralt sätt utifrån kraftsystemets behov och syfta till att säkerställa dess funktion, robusthet och resiliens.

Som grund för utformningen av stödtjänsterna kan det behövas ett bättre kunskapsunderlag om tillståndet i kraftsystemet än vad som finns att tillgå i dagsläget. Därför bör det tas fram relevanta nyckeltal som kan ligga till grund för politiska åtgärder. Det kan handla om uppgifter om hur ofta transmis­sionsnätet avviker från normaldrift samt en redovisning av hur elkvaliteten i transmis­sionsnät, regionnät och lokalnät utvecklas när det gäller spänning, fre­kvens och övertoner.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

18.

Leveranssäkerhetsmål, punkt 11 (SD, KD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6.

Ställningstagande

Sverige har länge haft en stabil elförsörjning till gagn för såväl hushållen som företagen, vilken har kunnat ligga till grund för Sveriges utveckling till en väl­­ende välfärdsstat. De senaste årens omstöpning av energisystemet har emel­ler­tid inneburit ökade utmaningar ur leveranssäkerhetssynpunkt. Tillväx­ten av variabel kraftproduktion i form av väderberoende vind- och solkraft har gjort det svårare att planera och balansera systemet.

Vi vill påminna om att riksdagen 2019 beslutade om att uppmana reger­ingen att ta fram ett leveranssäkerhetsmål. Vi kan dock konstatera att reger­ingen ännu inte har valt eller haft förmåga att presentera ett sådant mål, vilket vi självfallet beklagar inte minst i ljuset av att försörjningstryggheten eroderar och att det därför t.o.m. har varit nödvändigt att vidta rena nödåtgärder för att klara försörjningen sommartid. Därtill har nya alarmerande analyser visat att tusen­tals jobb kan förloras på grund av regional effektbrist. Reger­ingen måste på­skynda framtagandet av det leveranssäkerhetsmål som riksdagen har upp­ma­nat den att göra.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

19.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 14 och

avslår motionerna

2021/22:203 av Mikael Larsson (C),

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M),

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85 och 107,

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP) yrkande 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 65,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 13, 14, 16, 17, 40–43, 46 och 47 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Elnätens betydelse för det svenska elsystemet har ökat, inte minst för att de utgör en viktig faktor för möjligheterna att klara klimatomställningen. För att ladda fordon eller elektrifiera industrier kommer ett robust elsystem att vara av­göran­de, men också för att undvika kapacitetsbrister samt möjliggöra inves­teringar och jobbskapande i Sverige.

I dag pekar dessvärre mycket på att elnätet inte räcker till. Ett tydligt exem­pel är de allvarliga kapacitetsproblem som har drabbat södra Sverige och storstadsregionerna, men även flera mindre kommuner har hamnat i kläm.

Vi ser det som orimligt att ett modernt välfärdsland som Sverige ska behöva neka företag att göra investeringar i sin verksamhet eller säga nej till nya företagsetableringar på grund av att elen inte räcker till. För lite el där och när den behövs är ett hot mot jobben och tillväxten. En viktig del i lösningen är ökad nätkapacitet.

Regeringen måste säkerställa att framtida kapacitetsbrister motverkas genom en sammanhållen politik som möjliggör kraftiga investeringar i det svenska elnätet och som säkrar lokal elproduktion, inte minst i södra Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en beskrivning av de åtgärder som har vidtagits i syfte att lösa kapacitetsbristerna samt föreslå åtgärder för att Sverige inte ska drabbas i framtiden av den här typen av allvarliga kri­ser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

20.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85 och 107 samt

avslår motionerna

2021/22:203 av Mikael Larsson (C),

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M),

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 14,

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP) yrkande 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 65,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 13, 14, 16, 17, 40–43, 46 och 47 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Att EU:s energimarknader integreras och effektiviseras skapar stora möjlig­heter. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil kraft­pro­duktion i andra länder. Med ökad överföringskapacitet har Sverige och hela Nor­den därför stor potential att bli Europas gröna batteri. För att detta ska vara möjligt krävs dock en mer proaktiv syn på utbyggnaden av stamnätet. Vi vill att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att i större utsträckning ta höjd för möjlig­heter till expansion i sin planering av elnätsutbyggnaden i stället för att enbart byg­ga denna planering på prognoser. Svenska kraftnät bör i högre grad över­dimensionera de ledningsdragningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nätkapacitet. Svenska kraftnät har i dag inte något uppdrag att agera proaktivt när det kommer till nätutbyggnad, vilket vi alltså anser behöver ändras.

Samtidigt vill vi vara tydliga med att utbyggnaden av elnätsinfrastrukturen ska genomföras på ett sätt som minimerar behovet av markintrång. Dessutom anser vi att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skär­pas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

21.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15 och

avslår motionerna

2021/22:203 av Mikael Larsson (C),

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M),

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M),

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85 och 107,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 14,

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP) yrkande 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 65,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 13, 14, 16, 17, 40–43, 46 och 47 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Tillgången till förnybar el är en förutsättning för industrins utveckling i hela landet. Mot den bakgrunden är det problematiskt att utbyggnaden av stamnätet för el i Sverige är kraftigt eftersatt och att stora delar av det existerande nätet behöver förnyas. I dag finns ett stort problem med flaskhalsar i överföringen av elen till företagen via elnäten. Svenska kraftnät, som är ansvarigt för stam­nätet, behöver få rätt direktiv och resurser för att bygga ut stamnäten så att elför­sörjningen till industrin kan säkras. Jag anser att regeringen bör ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

22.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2021/22:203 av Mikael Larsson (C),

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M),

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85 och 107,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 14,

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP) yrkande 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 65 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 13, 14, 16, 17, 40–43, 46 och 47.

Ställningstagande

När det gäller de s.k. nätutvecklingsplanerna vill jag anföra följande. Reger­ingen föreslår att ett distributionsföretag ska ta fram en nätutvecklings­plan vartannat år. Denna plan ska offentliggöras och lämnas in till nätmyn­dig­heten. Jag ser positivt på detta eftersom det behövs ett långsiktigt planerings­perspek­tiv, men jag saknar samtidigt konkreta förslag från regeringen om i vilken omfattning nätutvecklingsplanerna enbart syftar till att ge information eller om de också ska anses omfatta åtaganden. Enligt min uppfattning vore det sist­nämnda att före­dra och det skulle därför behövas ett förtydligande på denna punkt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

23.

Övergripande nätutbyggnadsfrågor, punkt 12 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 65 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 13, 14, 16, 17, 40–43, 46 och 47 samt

avslår motionerna

2021/22:203 av Mikael Larsson (C),

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1 och 2,

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M),

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M),

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 5,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85 och 107,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 14,

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP) yrkande 2 och

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Elnäten behöver byggas ut. Utan tillräcklig tillgång till el hos hushåll och företag är klimatomställningen omöjlig. De akuta problemen i kraftsystemet kan till viss del avhjälpas genom investeringar i elnäten och framför allt då i transmissionskapacitet från norr till söder. Att bygga ut stamnätet löser dock inte alla de problem som kraftsystemet brottas med. Bristen på elproduktion i söder är den viktigaste förklaringen till att näten har försvagats. Den är också skälet till att det inte går att nyttja de befintliga kraftledningarna fullt ut.

För att komma till rätta med geografiska obalanser mellan produktion och konsumtion behöver kraftsystemet utvecklas i alla dess delar.

Jag anser att riksdagen bör uttala att en expansion av elnäten ska inledas innan det faktiska behovet nödvändigtvis finns och att dagens regelverk för­ändras för att möjliggöra prognosstyrd elnätsutbyggnad.

Region- och lokalnätsägarna har genom föreskrifterna i det s.k. Ren energi-paketet uppdraget att minst vartannat år sammanställa tioåriga nätutveck­lings­planer på samma sätt som Svenska kraftnät också gör. Dessa planer ska för­utom att identifiera investeringsbehov i elnätet också redovisa hur efter­fråge­flexibilitet, energilagring och andra lösningar kan användas som ett alternativ till investeringar i elnätet.

För att arbete med nätutvecklingsplanerna ska bli effektivt och användbart på en aggregerad nivå behövs ledning från Svenska kraftnät om hur arbetet ska bedrivas. Jag förordar därför att Svenska kraftnät ska bistå de regionala och lokala nätägarna med handledning om hur nätutvecklingsplanerna ska utfor­mas och om vad de ska innehålla. Vidare bör det vara en uppgift för Energi­marknadsinspektionen att kontrollera att nätutvecklingsplanerna håller till­räck­lig kvalitet. Det finns också skäl att förbättra samverkan mellan svenska kraftnät och region- och lokalnätsägarna för att harmonisera åtgärder på olika nivåer i kraftsystemet och för att hitta kostnadseffektiva lösningar på de utma­ningar som finns.

Jag anser också att transmissionsnätet ska betalas av producenterna. För att förbättra transparensen i de kostnader som uppstår vid anslutning av ny el­produktion bör elproducenterna i högre grad stå för kostnaderna för trans­missionsnätet. Producenterna har makten över var elproduktionen för­läggs och driver därmed kostnaderna för transmissionsnätet. Elkunderna saknar makt över detta men får stå för en stor del av notan. Detta är inte rimligt och jag anser därför att elkunderna ska stå för en betydligt mindre del av trans­mis­sionskostnaden, om någon alls.

Som systemansvarig myndighet har Svenska kraftnät en mycket viktig roll i arbete med att säkerställa kraftsystemets kapacitet och funktion. Mot den bakgrunden är det avgörande att myndigheten vidtar nödvändiga åtgärder för att öka tillgängligheten i det befintliga nätet – mätningen behöver bli bättre, underhållsavställningar behöver förläggas till nätter och helger och reservkraft behöver byggas på strategiska platser för att minska behovet av nätbe­gräns­ningar för att klara av att hantera fel. För att detta arbete ska få den tyngd det förtjänar anser jag att Svenska kraftnät behöver målsättas på tillgängligheten i transmissionsnätet. Samtidigt anser jag att underhållsinsatser så långt det är möjligt ska förläggas till tider då behovet av transmissionskapacitet är lågt.

Jag ser det också som viktigt att understryka vikten av att Svenska kraftnät har ett tydligt samhällsekonomiskt synsätt i sitt riskarbete. Svenska kraftnät ska strukturerat och metodiskt inventera, analysera och kvantifiera de sam­hälls­ekonomiska risker som finns förknippade till fel eller otillräcklighet i kraft­systemet. Eftersom Svenska kraftnät inte har kontroll över elproduktionen är det dessutom viktigt att affärsverket för en tät dialog med kraftsystemets aktörer som en del av sin riskhantering och, i förekommande fall, ersätter dem för att agera på ett sätt som minskar riskerna genom att upphandla stödtjänster.

Det är också centralt att det i Svenska kraftnäts prioriteringar mellan olika investeringar finns en tydlig koppling till den samhällsekonomiska riskana­lysen.

Som systemansvarig myndighet har Svenska kraftnät ett ansvar för att tydlig­göra kraftsystemets utveckling och ge förutsättningar och incitament för systemets aktörer att vidta de åtgärder som krävs för att kraftsystemet ska vara tillförlitligt även i fortsättningen och för att dess olika delar ska kunna sam­verka på ett driftssäkert sätt. Mot den bakgrunden är det viktigt att kraft­systemets alla aktörer ges förutsättningar att tillsammans bygga ett kost­nads­effektivt system. Därför behövs det, enligt min uppfattning, informa­tion om var i elnäten aktiva och reaktiva resurser skulle kunna göra störst nytta.

Avslutningsvis vill jag också peka på vikten av viss handledning från myn­digheterna om hur aktörerna ska tolka EU-regelverket för att göra det lättare för kraftsystemets olika aktörer att arbeta enligt de regel­verk som gäller. Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen be­­ver tydligare priori­te­ra sin uppgift att tolka EU:s regelverk och att handleda kraftsystemets aktörer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

24.

Samordnad nätutbyggnad, punkt 13 (SD, C)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Helena Lindahl (C), Alexander Christiansson (SD), Josef Fransson (SD) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 106.

Ställningstagande

Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen av energisyste­met. Samtidigt är det uppenbart att nybyggnad av eller reinvesteringar i det be­fintliga elnätet innebär ingrepp i landskapet, påverkar markägares rättig­heter och får konsekvenser för människors och djurs livsmiljö. Stam­näts­led­ningar dras dessutom över långa sträckor och passerar ofta flera kommun-, region- och länsgränser.

Det faktum att utbyggnad av elnätsinfrastruktur kan ha stor påverkan på den fysiska miljön och därtill ha konsekvenser för många aktörer över region, och kommungränserna ställer särskilda krav på en väl fungerande samordning. Vi vill därför se en ökad lokal och regional samordning i planeringen av elnäts­infrastruktur som bygger på en god lokal kännedom och som gagnar de berörda regionerna som helhet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

25.

Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13 och

avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Sveriges energipolitik måste vara långsiktig med tydliga spelregler som främ­jar nödvändiga investeringar på energimarknaden. Flera stora frågor på el- och energimarknaden är olösta eller kräver förtydliganden. Flera av dessa hänger samman med regleringen av elnäten.

Elnätens betydelse för det svenska elsystemet har ökat och alla tecken tyder på att de kommer att vara än viktigare i framtiden. För att ladda fordon eller elektrifiera industrier kommer ett robust elsystem att vara avgörande, men ock­så för att undvika kapacitetsbrister samt möjliggöra investeringar och jobb­skapande i Sverige.

Vi anser att den svenska elmarknadsmodellen bör utvecklas med utgångs­punkt i den befintliga marknadsmodellen. En viktig del i detta arbete är att ska­pa en tydligare elnätsreglering.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

26.

Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Det svenska elnätet har under lång tid kännetecknats av hög elkvalitet och god driftssäkerhet, vilket är en följd av en robust produktionsapparat och goda marginaler i överföringskapaciteten. Tyvärr har dessa gynnsamma förut­sätt­ningar tillåtits erodera på senare år, till följd av att energipolitiken främst har styrts av ideologi snarare än av verklighetsförankrade bedömningar av hur kraft­syste­met behöver utvecklas för att kunna möta krav på fossilfrihet, god tillgång på reglerkapacitet, leveranssäkerhet m.m. Utöver de förslag om en elmarknads­översyn som vi har ställt oss bakom tidigare i betänkandet anser vi att reger­ingen bör återkomma med förslag om en utvecklad nätreglering med fokus på innovation, funktion och tillförlitlighet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

27.

Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105 samt

avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsättningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel an­vänd­ning och smarta elnät. Vi har länge understrukit att regelverket måste vara i fas med teknikutvecklingen för att de nya lösningarna ska kunna tas till vara på ett effektivt sätt och för att göra det lättare att förverkliga kost­nadseffektiva investeringar i elnätssystemet. Vi anser att ellagen och regler­mo­dellen för elnäts­företagen ska ändras för att öppna för andra investeringar än traditio­nella nätin­ves­teringar. Det behövs bl.a. kom­plet­terande incitament för exem­pelvis smarta tjänster såsom flexibili­tetstjänster.

Även regelverken för småskalig ener­giproduktion är för­legade och mot­sva­rar inte utvecklingen på marknaden. Vi anser exempelvis att det ska vara möjligt att dela el mellan fastigheter via ett mikronät.

Vi anser också att elnätkundernas position i förhållande till nätägarna behöver stärkas och att det ska bli möjligt att ställa tydligare krav på att den som har nätkoncession upprätthåller kvaliteten i sitt nät. Avstår nätägaren exempel­vis från nödvändiga investeringar för att avhjälpa kapa­citets­utma­ningar anser vi att tillsynsmyndigheten Energi­mark­nads­inspektionen ska kunna återkalla en nätkon­cession vid gro­va underlå­telser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

28.

Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45.

Ställningstagande

Jag har ställt mig bakom lagförslagen i den proposition som behandlas i detta betänkande, däribland förslaget om att en nätkoncessionshavare ska få göra avsteg från skyldigheten att ansluta en anläggning till en ledning eller ett led­ningsnät med hänvisning till att det saknas ledig kapacitet endast om det inte finns förutsättningar att åtgärda kapacitetsbristen på ett sätt som är samhälls­ekonomiskt motiverat utan att förstärka ledningen eller ledningsnätet.

Under beredningen av regeringens proposition framkom viss kritik mot detta förslag från några tunga remissinstanser. Det fanns bl.a. synpunkter på att det borde ha gjorts en utredning innan lagen ändras och att bedömningen av vad som är samhällsekonomiskt motiverade åtgärder måste vara enkel och tydlig.

De synpunkter som har lyfts i beredningsarbetet finner jag vara högst rimliga och jag anser att det finns skäl att noga bevaka vilka effekter lagen får och att dessa effekter behöver utvärderas efter ett par år.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

29.

Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45 samt

avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Elnätet har en betydligt längre livslängd än de kraftproduktionsresurser som ansluts till nätet. Jag anser att det behövs en översyn av intäktsregleringen för elnäten så att elnäts­ägarna får möjlighet att bygga ut sina nät utifrån prognoser om behovet, och även att ta be­talt för expansionen genom tariffen. Vidare anser jag det vara viktigt att Svenska kraftnät strukturerat och metodiskt inven­te­rar, ana­lyserar och kvantifierar de samhällsekonomiska ris­ker som är för­knippade med fel eller otillräcklighet i kraftsystemet. I priori­teringen mel­lan olika inves­teringar ska det, enligt min uppfattning, finnas en tydlig koppling till den sam­hälls­ekonomiska riskanalysen. Driften och underhållet av trans­mis­sions­nätet ska dessutom utgå från en samhällsekonomisk analys. Vidare anser jag att leve­rans­säkerheten i kraftsystemet ska utvärderas. Det bör anges tydligare än i dag att Energimark­nadsinspektionen ska utvärdera drif­ten av trans­mis­sions­nätet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

30.

Vissa övriga nätfrågor, punkt 14 (MP)

av Lorentz Tovatt (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 48 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 26 och 32 samt

avslår motionerna

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1–3,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 24,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 83, 103 och 105,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13,

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 11, 44 och 45 samt

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Jag anser att politiken för att ställa om energisystemet måste vara inriktad på att fasa ut alla fossila bränslen och bygga ut de förnybara energikällorna, att minska och effektivisera energianvändningen, att öka flexibiliteten i elsyste­met samt att investera i elnätet.

När det gäller det sistnämnda är det uppenbart att elektrifieringen av den tunga industrin och stora delar av transportsektorn gör att behovet av förnybar el ökar liksom behovet av robusta elnät som kan föra över stora mängder el. Jag anser att kraftsystemet måste bli mer flexibelt och elnäten behöver byggas ut och rustas upp. Jag vill halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre sam­ordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet.

Det är även mycket betydelsefullt att elnätet uppgraderas så att hela landet har tillgång till ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikation och värmeförsörjning kan upprätthållas även under krissituationer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

31.

Effektivare tillståndsprocesser, punkt 16 (M, SD, KD)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2388 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 26 och 28,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 20 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 31 och

avslår motionerna

2021/22:723 av ClasGöran Carlsson (S),

2021/22:1219 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

2021/22:1395 av Larry Söder (KD),

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 3 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Sammanställningar från instanser som Energimyndigheten, Energiföretagen och Svenskt Näringsliv pekar på en dubblering av efterfrågan på ren el till 2045. Detta är en utveckling som vi anser bör värnas och underlättas. Därför är det beklagligt att etableringen av anläggningar för produktion eller över­föring av sådan el ofta fastnar i långdragna byråkratiska ­pro­cesser. Det är inte rimligt att det kan dröja uppemot tio–tolv år att få nöd­vän­diga tillstånd. Våren 2021 tog riksdagen vissa beslut som syftade till att för­korta tillståndspro­ces­serna, men dessa åtgärder var otillräckliga.

Vi anser därför att det måste till fler åtgärder för att avsevärt förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad. Det handlar exempelvis om att tillå­ta att tillstånds­pro­ces­ser bereds parallellt och att det sätts en tids­gräns för hur länge ärenden får ligga hos departementen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

32.

Effektivare tillståndsprocesser, punkt 16 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 8 och 9 samt

avslår motionerna

2021/22:723 av ClasGöran Carlsson (S),

2021/22:1219 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

2021/22:1395 av Larry Söder (KD),

2021/22:2388 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14,

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 26 och 28,

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 3,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 20 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 31.

Ställningstagande

Den svenska energipolitiken står inför helt nya förutsättningar. De snäva tids­ra­marna i kombination med de omfattande investeringar som krävs lämnar inget utrymme för politiska diskussioner om hur kraftsystemet ska förändras. Om klimatmålen ska nås med bibehållen välfärd och med förutsättningar för en växande industri behövs en rejäl utveckling av det svenska kraftsystemet.

En fördubbling – eller förmodligen kanske ännu mer – av kraftsystemet på 20år kräver skarpa investeringsbeslut om hundratals miljarder kronor under den kom­mande mandatperioden. För att denna utveckling ska komma till stånd i den osäkra po­litiska miljö som är resultatet av decennier av ideologiskt driven ener­gi­poli­tik kommer staten att behöva bära den politiska risken. Jag anser därför att staten be­höver utfärda någon form av garantier både för stabilitet och för en effektiv myndighetsutövning. Investerarna behöver veta att de kan lita på vilka regler som kommer att gälla under investeringens avskrivningstid och de behöver veta att projekten inte kommer att sinkas av utdragna tillstånds­pro­cesser.

Riksdagen bör tydliggöra att det är staten som ska bära den politiska risken och risken för ineffektiva tillståndsprocesser för de projekt som behövs för att hantera utmaningarna i kraftsystemet. Det bör även tillsättas en utredning om hur statliga garantier för stabila regler och en effektiv tillståndsprocess ska se ut.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

33.

Mål om halverade ledtider, punkt 17 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 3,

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 6 och

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12.

Ställningstagande

När den förnybara elproduktionen byggs ut för samhällets energiomställning och när energikrävande industri ställer om till klimatneutral produktion ökar behoven av överföringskapacitet, energilagring, reglerbar produktion samt system­tjänster. I det läget är det, enligt vår uppfattning, särskilt viktigt att poli­tiken inte i onödan reglerar eller överreglerar teknik som befinner sig i utveck­lingsskedet. Det krävs stabila regelverk och förutsägbara, snabba och transpa­renta tillstånds­pro­cesser. Såväl kostnaderna som tidsåtgången för företag som söker tillstånd hos kommuner och myndigheter måste minska. Det är inte bara an­sök­ningar som behöver behandlas snabbt och effektivt utan även överkla­gan­den. I dagsläget tar exempelvis även överklaganden av olika till­stånd lång tid och kräver myc­ket resurser, vilket resulterar i ett sämre företagsklimat.

Mot denna bakgrund anser vi att det bör tillsättas en utredning för att rensa i regelverken och möjliggöra energiomställningen, och ett mål om hal­ve­rade ledtider ska vara bärande.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

34.

Stamnätskoncessioner, punkt 18 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 16.

Ställningstagande

Tillståndsprocessen för stamnätskoncessioner måste snabbas på. Jag anser att flaskhalsarna i elnätet och den långsamma tillståndsgivningen är två av de största problemen med det svenska elnät i dag. Därför anser jag att regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheterna till en snab­bare tillståndsprocess för stamnätskoncessioner.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

35.

Undantag för redan miljöprövade verksamhetsområden, punkt 19 (SD, C)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Helena Lindahl (C), Alexander Christiansson (SD), Josef Fransson (SD) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 27 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 100.

Ställningstagande

Vid etablering av nya elledningar görs det i dag en robust prövning inne­fattande en om­fattande miljöprövning. Det är även fallet när det finns behov av att göra mindre omfattande förändringar, vilket bidrar till långa ledtider. Det finns re­dan undantag från koncessionsplikten för en rad områden. Dessa undantag tillämpas dock inte på något systematiskt eller förutsägbart sätt. Vi anser att undantag från krav på koncession ska tillämpas oftare, vilket skulle förkorta tiden för tillståndsprocesserna. Ett sätt att uppnå detta vore att för­enkla ytter­ligare när det gäller att kunna ge ­dana verksamheter som redan har miljöprövats undantag från krav nätkoncession.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

36.

Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (SD, L)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Arman Teimouri (L) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 49 och

avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10,

2021/22:3209 av Daniel Bäckström (C),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21 och

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.

Ställningstagande

För att kraftsystemet ska fungera tekniskt och kostnadseffektivt är det av­görande att de krav som ställs på sådan produktion som ska anslutas till nätet följs. Väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft har en volatil pro­duk­tionsprofil, vilket innebär särskilda utmaningar för kraftsystemets över­gri­pande funktion. Dessa utmaningar medför indirekta kostnader som mås­te avspeg­las betydligt bättre i nätanslutningsavgifterna. Det är enligt vår upp­fatt­ning exempelvis viktigt att nyanslutning av havsbaserad vindkraft står för sina fulla anslutningskostnader för att kraftsystemet ska kunna byggas ut på ett sam­hällseko­no­miskt effektivt sätt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

37.

Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21 och

avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10,

2021/22:3209 av Daniel Bäckström (C),

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 49.

Ställningstagande

För att kunna nå det mål om fossilfrihet som vi anser att Sverige måste ha behöver alla fossilfria tekniker användas. Samtidigt anser vi att energi­poli­tiken ska bygga på marknadsmässiga principer. Subven­tioner som riktas till enskilda produktionsslag snedvrider konkurrensen och stör den avreglerade elmark­nadens funktion. Ett sätt för staten att stötta viss förnybar kraftpro­duktion är att subventionera de avgifter som tas ut för anslutning till elnätet. En sådan modell har bl.a. föreslagits för att stimulera utbygganden av den havs­baserade vindkraften. Vi avvisar ett sådant förslag av ovan angivna skäl och för att det finns andra fossilfria kraftslag som missgynnas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

38.

Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10 och

avslår motionerna

2021/22:3209 av Daniel Bäckström (C),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 49.

Ställningstagande

Samhället måste ställas om i hållbar riktning för att inte utgöra ett hot mot klimatet. Ökad elektrifiering av flera samhällssektorer som är baserad på för­ny­bara kraftkällor är en av nycklarna till framgång på detta område. Elek­trifieringen ställer dock inte bara krav på ökad produktion av el utan också på att överföringskapaciteten är tillräcklig. Energisystemet måste ställas om för att motsvara de nya behoven samtidigt som de fossila energikällorna av­veck­las.

Enligt min uppfattning har vindkraften den största potentialen att snabbt bidra med mer förnybar el. Tekniken är välbeprövad och moderna vindkraft­verk är effektiva. Teknikutvecklingen går i snabb takt och det är fullt möjligt med en kraftig utbyggnad utan att kompromissa med miljö och djurliv. Land­base­rad vindkraft är redan idag lönsam utan subventioner, men den havs­baserade vindkraften är fortfarande dyr att bygga. För att stimulera ut­bygg­naden av den havsbaserade vindkraften anser jag att nätanslutnings­avgifterna bör slopas för denna produktionsform. Regeringen bör återkomma med en redo­görelse för hur den avser att gå till väga för att avskaffa denna avgift.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

39.

Nätanslutningsavgifter, punkt 20 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10,

2021/22:3209 av Daniel Bäckström (C),

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 49.

Ställningstagande

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i den svenska ekono­min och avgörande för välfärden i vårt land. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning i hela landet under årets alla dagar och oavsett väder och vind. Jag förespråkar en fri och öppen elmarknad med ökad konkurrens till nytta för kunderna. Långsiktiga spelregler inom energipolitiken ska ligga till grund för att utbyggnaden av den förnybara energiproduktionen, utfasningen av fossila bränslen och förutsätt­ningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.

Jag förordar att det produceras en mångfald av fossilfri energi som kan användas inom flera olika samhällssektorer. El kommer att bli en allt viktigare energibärare och kraftsystemet måste dimensioneras med beaktande av detta.

En förnybar kraftproduktionsresurs på frammarsch är vindkraften. Jag ser positivt på denna utveckling, så länge den sker på lokalbefolkningens villkor. Jag kan också konstatera att det finns ett ökande intresse för havsbaserad vindkraft. Vindkraftsetableringar till havs innebär dock högre kostnader än om de görs på land. Det förslag som innebär att Svenska kraftnät ska stå för utbyggnaden av transmissionsnätet till havsbaserad vindkraft anser jag vara mindre bra eftersom en sådan lösning skulle innebära att ett kraftslag gynnas på andra kraftslags bekostnad. Även om jag i grunden är positiv till havs­baserad vindkraft skulle riktade subventioner till detta produktionsslag ge oönskade effekter som inte svarar mot systembehovet. De resurser som avsätts borde i stället inriktas på de betydande satsningar som krävs för att undanröja de kapacitetsproblem som redan finns i stamnätet. Sammantaget utmynnar detta i att jag motsätter mig riktade subventioner till havsbaserad vindkraft.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

40.

Ersättning för skada och intrång, punkt 21 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21 och

avslår motion

2021/22:1475 av Pia Steensland (KD).

Ställningstagande

Sverige har länge haft en stabil efterfrågan på elenergi, men med den pågående omställningen väntas elenergibehovet öka kraftigt. För närvarande har Sverige på årsbasis ett överskott av elenergi som kan exporteras, men inom landet finns vissa överföringsproblem. Överföringsförmågan i näten är otillräcklig, vilket gör att elen inte når dit den behövs. Dessa flaskhalsar måste byggas bort.

Infrastruktur som vägar, järnvägar och kraftledningar innebär ofrån­kom­li­gen ingrepp både i naturen och i markägarnas grundlagsskyddade rättig­heter. Vi anser även att den som påverkas kraftigt av exempelvis vindkraftsparker eller kraftledningar likt i Finland bör ha rätt till viss ersättning, även om han eller hon inte är markägare. Därför bör regeringen se över hur den som drabbas av intrång eller kraftigt påverkas av samhällsviktiga eta­ble­ringar kan få ersätt­ning samt genomföra en översyn av ersättnings­model­lerna för att öka flexi­biliteten i avtalsformerna och ge skälig kompensation till den som drabbas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

41.

Mätnings- och avtalsfrågor, punkt 22 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 31 och

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 32,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 68 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 52 och 53.

Ställningstagande

Omställningen av energisystemet mot en allt större elektrifiering inte minst inom transport- och industrisektorerna ställer krav på ökad produktion av fossilfri el och förbättrad överföringskapacitet. Utöver detta är det viktigt att det tillkommer nya affärsmodeller som gör det möjligt för elanvändarna att anpassa sin förbrukning till elprisets variationer och för att exempelvis elfor­don ska kunna bidra med lagringskapacitet och därmed även svara för en ökad flexibilitet i elsystemet.

För att ta vara på dessa möjligheter kommer det dock att krävas modern styr- och reglerteknik. Elmätarna är i det avseendet en nyckel, eftersom dessa fungerar som en nod för att kunna styra exempelvis när en bil ska laddas och inte laddas.

Vi är medvetna om att elnätsföretagen kommer att byta ut landets elmätare inom de närmaste åren och att Energimarknadsinspektionen har angett funk­tionskrav på de nya mätarna. Vi ser det som angeläget att de nya mätarna ligger tekniskt i den absoluta frontlinjen och att de kan avläsas i realtid.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

42.

Mätnings- och avtalsfrågor, punkt 22 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 32 och

avslår motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 31,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 68 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 52 och 53.

Ställningstagande

För att den avreglerade elmarknaden ska fungera väl förutsätts det att huvud­delen av elkunderna agerar aktivt, dvs. att de undersöker utbudet och gör ett aktivt val av leverantör baserat på exempelvis pris eller de val av elmix som en viss leverantör erbjuder.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla varken kan eller vill vara aktiva elkunder på detta sätt. Avstår man från att välja elleverantör anvisas man ändå en sådan och knyts till ett s.k. anvisningsavtal. Dessa avtal innebär inte sällan ett högre elpris än om kunden aktivt hade valt ett elavtal.

Även om riksdagen har beslutat om att kunder med anvisade avtal ska ha skäliga villkor och att andelen kunder med anvisade elleverantörer ska minska har det inte hänt särskilt mycket med skillnaden i pris för de anvisade el­avtalen. Antalet avtal har visserligen minskat, men att prisskillnaderna kvar­står ser vi som ett problem som kräver ytterligare och mer ingripande åtgärder. Riksdagen bör ta ställning för att anvisningsavtalen tas bort.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

43.

Mätnings- och avtalsfrågor, punkt 22 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 68 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 52 och 53 samt

avslår motionerna

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 32 och

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 31.

Ställningstagande

Jag ser i grunden positivt på regeringens ambitioner att agera för att möjliggöra en ökad flexibilitet när det gäller användningen av el. Däremot vill jag vara tydlig med att de åtgärder som vidtas inte får innebära att de enskilda indi­vi­dernas fria val att konsumera el när de själva vill inskränks genom tving­an­de bestämmelser eller att flexibiliteten byggs in i avancerade styr­system på ett sådant sätt att det snarast blir tvätt- eller diskmaskinen som an­passar sig till elprisfluktuationer än att valet att använda dessa apparater ligger kvar hos den enskilda brukaren.

För att säkerställa att detta inte blir utfallet av regeringens ambitioner när det gäller användarflexibilitetsfrågan anser jag att riksdagen bör uttala att all flexibilitet på användarsidan ska vara frivillig och bygga på civilrättsliga avtal. Därutöver bör riksdagen tydliggöra för regeringen att det inte ska finnas några krav på att apparater ska vara utformade för att kunna variera sin elanvändning utom användarens kontroll.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

44.

Elförsörjningen på Gotland, punkt 23 (M, C, KD, L)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Helena Lindahl (C), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 110,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 15,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 32 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 18,

bifaller delvis motion

2021/22:819 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

avslår motion

2021/22:1206 av Lars Thomsson (C).

Ställningstagande

Vi anser att det måste vidtas omedelbara åtgärder för att säkerställa elför­sörj­ningen på Gotland. Svenska kraftnät har utvärderat hur Gotlands el­för­sörjning ska kunna tryggas och landat i slutsatsen att en tredje el­kabel behövs, men först 2030. Utvecklingen på elmarknaden under det senaste året och de dramatiska säkerhetsrelaterade händelserna i Europa innebär ett helt nytt läge. Därför anser vi att Svenska kraftnät så snart som möjligt ska återuppta arbetet med att projektera och färdigställa en tredje elkabel till Gotland.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

45.

Lagring av el, punkt 24 (M)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 32 och

avslår motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 77,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 49,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 29 och 33 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 51.

Ställningstagande

Den svenska elproduktionen har länge varit en av världens renaste och tryggaste. Vattenkraften och kärnkraften producerar ren el med pålitlig leve­rans, och under det senaste decenniet har även vindkraften spelat en allt vik­tigare roll. Sammantaget har det varit helt avgörande för den svenska indus­trins utveckling och för välfärden i vårt land.

Vindkraft, solkraft och andra väderberoende kraftslag kan dock inte erbjuda samma stabila produktion som kärn- och vattenkraften kan, vilket gör att behovet av att kunna lagra energin ökar ju mer intermittenta produktions­resur­ser som kommer in i systemet. Lagring har således en växande roll i energi­systemet. Utöver möjligheterna att lagra energi i vattenkraftens dammar finns åtskilliga andra, kompletterande lösningar för lagring som bör få ökad upp­märk­samhet. Batterier i hushåll, användning av elbilar för flexibilitet och pro­duktion av vätgas är tre exempel. Vi anser dock att arbetet med energi­lagring är alltför spretigt och förordar därför att det tas fram en strategi för detta ar­bete.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

46.

Lagring av el, punkt 24 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 77 och

avslår motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 32,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 49,

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 29 och 33 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 51.

Ställningstagande

El måste i princip konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Ännu saknas i stor utsträckning effektiva möjligheter att lagra el i större skala. Ett problem med viss förnybar elproduktion är att den inte alltid svarar mot ett användarbehov, vilket kan skapa perioder av såväl överskott som underskott i förhållande till efterfrågan. Det finns därför ett behov av mellan- och lång­siktig energilagring och effektutjämning när energisystemet nu går mot alltmer väderberoende energikällor. Mellanlagring är viktigt för att effektut­jämna och vid längre lagring kan exempelvis solens strålar ge energi under det mörkare vinterhalvåret. Vi anser att det bör tas fram en strategi som identi­fierar behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt som identifierar behovet av er­sättningsmodeller för handel med stödtjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

47.

Lagring av el, punkt 24 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 51 och

avslår motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 77,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 32,

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 49 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 29 och 33.

Ställningstagande

Att lagra el i större skala är praktiskt utmanande. Vattenkraftens magasin fun­gerar visserligen som stora energilager, men det är innan vattnets läges­energi har överförts till el som bärare av energin. Trots utmaningarna när det gäller att kunna lagra el kommer tilltagande elektrifiering inom flera samhälls­sek­to­rer och ett större inslag av väderberoende kraftproduktion att öka behovet av lagringskapacitet för att elmarknaden ska kunna fungera väl. Utökade lag­rings­möjligheter skulle kunna erbjuda ett alternativ till planerbar elproduk­tion och för­bruk­nings­reduktion (flexibilitet).

Jag anser att det redan nu finns skäl att anpassa regelverket för att kunna möta utvecklingen på området. Tarifferna för anslutning till transmissions-, regional- och lokalnät är exempelvis inte anpassade för anslutning av lagrings­anläggningar, vilket kan medföra sådana kostnader som gör att eftersträ­vans­värda investeringar uteblir. Mot den bakgrunden anser jag att det behöver tas fram separata anslutningstariffer för lagringsanläggningar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

48.

Lagring av el, punkt 24 (MP)

av Lorentz Tovatt (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 49 och

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 29 och 33 samt

avslår motionerna

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 77,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 32 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 51.

Ställningstagande

Den befintliga vattenkraften och den snabbt ökande andelen vind- och solkraft har skapat en ny situation. Där något hundratal kraftverk tidigare dominerade kraftproduktionen kommer i stället hundratusentals små solelproducenter att stå för den övervägande delen av elproduktionen. I detta framtidsscenario kommer energilager att ha en viktig funktion. Energilager behöver byggas i anslut­ning till bostäder och kommersiell verksamhet och jag anser att riks­dagen bör uppmana regeringen att underlätta installation av sådana energi­lager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet, men också som en reservkraftkälla vid elavbrott. Jag anser också att det bör tas fram en nationell strategi för energilager och införas ett teknikneutralt stöd för energi­lager.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

49.

Vissa internationella frågor, punkt 25 (M, KD)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Camilla Brodin (KD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 17 och 18 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 102 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 64.

Ställningstagande

Den svenska elproduktionen är nästan helt fossilfri. Utbyggnaden av fossilfri elproduktion gör det möjligt att exportera mer el som tränger undan smutsigare el i andra länder. Ju mer koldioxidfri el som produceras i Sverige, desto mer fossilfri el kan gå på export. Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom ett uttalande om att Sverige ska exportera mer fossilfri el – inklusive kärnkraft – för att minska de totala utsläppen i EU.

Samtidigt gör en god sammanlänkning av elnäten mellan Sverige och våra grannländer att elsystemet blir mer stabilt och att konkurrenskraften ökar genom att en större marknad väntas ge billigare elpriser. EU har ställt krav på att medlemsländerna ska ha en sammanlänkning av elnäten på minst 10procent till 2030. Det målet har Sverige redan nått. Därför vill vi att am­bi­tionsnivån i EU höjs och att Sverige sätter upp ett högre sam­man­länkningsmål inom EU.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

50.

Vissa internationella frågor, punkt 25 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13 och

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 102 och

avslår motionerna

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 17 och 18,

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7 och

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 64.

Ställningstagande

Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsättningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel an­vänd­ning och smarta elnät. Denna utveckling skapar exportmöjligheter för tek­nik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som Sveriges och våra grann­länders elförsörjning tryggas. Ett väl utbyggt elnät gör det också lättare att hantera den ökande andelen variabel elproduktion.

Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Med ökad överföringskapacitet har Sverige och hela Norden stor potential att bli Europas gröna batteri. Vi vill därför se ett mål om att EU:s elnät ska sammankopplas till 25 procent senast 2030. Svenska kraftnät bör få i uppdrag att öka samman­länk­ningen av Sveriges elsystem till övriga Europa till 25 procent av den tillgängliga kapaciteten.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

51.

Vissa internationella frågor, punkt 25 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 64 och

avslår motionerna

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 102,

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 17 och 18 samt

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7.

Ställningstagande

Handeln med el leder till ett bättre resursutnyttjande i hela norra Europa. Samtidigt finns det en risk med att den ökande produktionen i väderberoende kraftslag också ökar efterfrågetrycket på sådan reglerförmåga som bara kan tillhandahållas från planerbar kraftproduktion. Avvecklas den planerbara kraf­ten kan det leda till ett större beroende av importerad fossil reglerkraft. För att undvika detta bör målet vara att Sverige ska kunna producera fossilfri el i sådan mängd att den räcker både för att balansera den förnybara produktionen och för att den fossilfria svenska elen ska kunna exporteras till grannländerna när de behöver den.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

52.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 26 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2531 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkande 44 och

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkande 6,

2021/22:1275 av Teres Lindberg (S),

2021/22:1349 av Lotta Olsson (M) yrkande 1,

2021/22:1525 av Camilla Brodin (KD) yrkande 1,

2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 5,

2021/22:2783 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 76, 90 och 104,

2021/22:3771 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 56 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 39, 48, 50 och 54.

Ställningstagande

Frågor om elsäkerhet bör få större uppmärksamhet. Hög säkerhet och standard i fråga om el i all­mänhet, samt en större kompetens och yrkeserfarenhet hos utövare av tjänster som involverar el bör uppmuntras i större utsträckning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

53.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 26 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 76, 90 och 104 samt

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkande 6,

2021/22:1275 av Teres Lindberg (S),

2021/22:1349 av Lotta Olsson (M) yrkande 1,

2021/22:1525 av Camilla Brodin (KD) yrkande 1,

2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 5,

2021/22:2531 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkande 44,

2021/22:2783 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3771 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 56 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 39, 48, 50 och 54.

Ställningstagande

Vi anser att överföringsförmågan i det svenska elnätet är otillräcklig, och elen når därför inte dit där den behövs. Bland annat av det skälet anser vi att det finns skäl att tydliggöra ansvars­för­delningen mellan relevanta energi­myn­dig­heter och att ge Svenska kraft­nät an­svar för att säkra den långsiktiga leve­ranssäkerheten.

Vidare ser vi möjligheten att använda reservgeneratorer som ett sätt att säkra den mer kortsiktiga leveranssäkerheten. Sjuk­hus, sko­lor och andra offent­liga verksamheter kan ha olika typer av re­serv­kraft i händelse av ström­avbrott, men även industrier och andra privata verk­samheter. Svenska kraftnät bör få i uppgift att inventera tillgången till sådana reserv­gene­ra­torer och ut­veckla ett system för hur dessa ska kunna integreras exem­pelvis i störnings­reserven.

Vi tror också mycket på att ta till vara alla möjligheter att underlätta elektri­fieringen av fordonsflottan. Därför anser vi att regeringen bl.a. bör göra det lättare att ladda elfordon via belysningsnätet. Eftersom elen redan är fram­dragen och det inte krävs att ytterligare yta tas i anspråk vore detta ett bra kom­plement till arbetet med att uppföra ladd­stolpar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

54.

Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 26 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 56 och

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 39, 48 och 54 samt

avslår motionerna

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD) yrkande 6,

2021/22:1275 av Teres Lindberg (S),

2021/22:1349 av Lotta Olsson (M) yrkande 1,

2021/22:1525 av Camilla Brodin (KD) yrkande 1,

2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 5,

2021/22:2531 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkande 44,

2021/22:2783 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 76, 90 och 104,

2021/22:3771 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 50.

Ställningstagande

Kärnkraften har en unik ställning som det enda planerbara fossilfria kraftslag som kan byggas ut i stor skala. Att ett kraftproduktionsslag är fossilfritt bör tillmätas ett betydligt större värde än i dag. Därför anser jag att det mest rele­vanta mätetalet att använda är koldioxidintensiteten i den använda energin samt hur stora negativa utsläpp som uppkommer. Jag anser därför att koldi­oxid­inten­si­teten i den el som används i de fyra svenska elpris­områdena ska mätas och redovisas.

Vidare vill jag peka på vikten av att anslutningskraven följs för att kraft­systemet ska fungera tekniskt och kostnadseffektivt väl. Energimark­nads­inspektionens tillsyn behöver enligt min uppfattning bli avsevärt skar­pa­re på detta område. Jag är också tveksam till indelningen av elproduktionsan­lägg­ningar i fyra kategorier med olika anslutningskrav och anslutnings­av­gif­ter. Detta system bör ses över för att säkerställa att det inte har några mar­ginal­effekter som skadar kraftsystemet eller påverkar den samhälls­eko­no­mis­ka effek­ti­viteten negativt.

Avslutningsvis anser jag att systemet med ursprungsgarantier bör reforme­ras eller avskaffas. En förändring av systemet måste ta hän­syn till att el konsumeras samtidigt som den produceras och inkludera be­gränsningar i möj­ligheterna att överföra el.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

1.

Avgiftsfrihet för anslutning av mikroproduktion av el, punkt 2 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Eftersom jag har ställt mig bakom förslaget i motion 2021/22:4494 (V) om att riksdagen bör avslå propositionen i dess helhet väljer jag att inte delta i be­sluten om lagförslagen i förslagspunkt 2.

2.

Lagförslagen i övrigt, punkt 3 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Eftersom jag har ställt mig bakom förslaget i motion 2021/22:4494 (V) om att riksdagen bör avslå propositionen i dess helhet väljer jag att inte delta i be­sluten om lagförslagen i förslagspunkt 3.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:153 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:385) om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.

Följdmotionerna

2021/22:4494 av Birger Lahti m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2021/22:153 Genomförande av elmarknads­direktivet när det gäller nätverksamhet.

2021/22:4497 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör återkomma med en fördjupad analys av systemansvar för elnätsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd­tjänster eller flexibilitetstjänster inte kan vara en ersättning för nöd­vändig utbyggnad av elnätet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nätut­veck­lingsplaner och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvär­de­ring av anslutningsskyldigheten och tillkännager detta för reger­ingen.

2021/22:4500 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen avslår punktb i 4kap. 11§ lagen om ändring i ellagen (1997:857).

2021/22:4505 av Arman Teimouri och Carl-Oskar Bohlin (L, M):

Riksdagen beslutar att 1kap. 4§ och 3kap. 1§ ellagen (1997:857) ges den lydelse som anges i motionens bilaga.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:116 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:203 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsförslag vid nya kraftledningar och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:397 av Mats Nordberg (SD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inklu­dera kraftledningskostnader i jämförelser mellan olika alternativ för byggnation av nya kraftverk och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:408 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en tydlig politisk målbild för en långsiktig och förutsägbar intäktsreglering för elnäten samt en nedläggning av planerna på en elmarknadshubb och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:601 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred översyn av beskattning och avgifter kopplat till elkonsumtion och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:723 av ClasGöran Carlsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att minska ledtiderna för utbyggnaden av elnät i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:780 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja bästa läget för solceller i ett område och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att bygga solpark för egen konsumtion när eget tak inte är lämp­ligt och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räknas som producent bör ses över för en ökad flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:819 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra elförsörjningen till Gotland och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:840 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att säkra långsiktigt hållbar elförsörjning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:862 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kriskom­mission bör tillsättas för att hantera frågorna om Sveriges framtida elför­sörj­ning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1206 av Lars Thomsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska säkerställa att den bästa och snabbaste lösningen för en tredje elkabel till Gotland genomförs, för att säkerställa öns elförsörjning, utveckling och klimatomställning, och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1219 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på åtgärder för kortare handläggningstider vid utbyggnad av viktig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1275 av Teres Lindberg (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Svenska kraftnät och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1298 av Teres Lindberg (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning om elmarknadens funktionssätt och effekter av avreg­leringen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1349 av Lotta Olsson (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en heltäckande plan för beredskapslager av elstolpar och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1395 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förkorta ledtiderna för utbyggnaden av de samhällsbärande el­näten och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elöver­förings­kapacitet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1475 av Pia Steensland (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förut­sättningarna för att erbjuda en stärkt markersättning till markägare vid intrång som medför stor klimatnytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:1525 av Camilla Brodin (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för beredskapslager av elstolpar och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnation av och investering i stamnätet behöver göras i hela landet och tillkännager detta för reger­ingen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringar av stamnätet inte enbart bör bygga på prognos, utan även bör göras med marginal för att även möjliggöra framtida och ytterligare elintensiva investeringar i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha som målsättning att halvera tiderna för tillståndsprocesserna och tillkänna­ger detta för regeringen.

2021/22:1741 av Cecilie Tenfjord Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konkreta åtgärder för hur effektbalansen ska säkras i det svenska elsystemet måste tas fram parallellt med att andelen intermittent el ökar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:2025 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjlig­heten att byta ut fler luftledningar mot markkabel och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2078 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhälls­ekonomisk bedömning och ske i en transparent process och tillkänna­ger detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och bolag riktlinjer för att värna våra gemen­samma mark- och skogsresurser och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2085 av Lars Püss (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett leveranssäkert elsystem med låga kostnader och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2119 av Johan Hultberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga elkrisens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2388 av Eric Palmqvist m.fl. (SD):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ytterligare förkorta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen måste återkomma med en utvecklad nätreglering med fokus på innovation, funktion och tillförlitlighet och tillkännager detta för reger­ingen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över elområdesindelningen och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen ska återkomma med ytterligare förslag för att förkorta till­stånds­tiderna och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydlig­göra undantaget för redan miljöprövade verksamhetsområden och till­känna­ger detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på medgivande från den som ska bevilja koncessionen för att inleda förrättning om ledningsrätt och tillkännager detta för reger­ingen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en elmarknadsöversyn för ett mer kostnadseffektivt elsystem och till­känna­ger detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort anvisningsavtalen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD):

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2455 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimat­politikens påverkan på elpriserna och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2531 av Roger Richthoff m.fl. (SD):

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elsäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2689 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en tydlig handlingsplan för hur elnätet ska byggas ut i Sverige för att klara det ökade elbehovet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2712 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en heltäckande plan på hur elnätet behöver byggas ut i landet och hur kapaciteten i näten kan ökas för att klara ökade behov vid en elektrifiering av fordons­flottan och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2783 av Mikael Oscarsson (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör verka för att Uppsala säkerställs tillräcklig reservkapa­citet genom att i ägardialogen verka för att Vattenfall även framgent ska tillhandahålla lokal kraftvärmeproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör säkerställa att Uppsala får tillräckligt mycket el och till­kännager detta för regeringen.

2021/22:3088 av Sofia Amloh m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för säkrad energiförsörjning samt om behovet av samordning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en redogörelse för hur man går till väga för att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet sam­hälls­ägt och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör uppdra åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjlig­heterna till en snabbare tillståndsprocess för stamnätskon­cessioner och till­känna­ger detta för regeringen.

2021/22:3209 av Daniel Bäckström (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny finansieringsmodell för anslutningsavgifter till elnät så att det främjar före­tags­etableringar och nyinvesteringar i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3395 av Ulrika Heindorff m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­söka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige och till­känna­ger detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdes­indelningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fortsätter och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen, om möjligheten till ett elområde är utesluten, bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att ändra elområdesindelningen genom en samman­slagning till två områden i stället för fyra, i enlighet med de förslag som ursprungligen presenterades, och detta tillkännager riks­dagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Svenska kraftnät att, så länge fyra elområden finns i Sverige, införa ett system med garanterad minimikapacitet i överföringen mellan elom­råde 3 och elområde 4 i enlighet med det förslag som en utredning tagit fram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3468 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att el- och effektbristen i södra Sverige snarast måste avhjälpas och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utreda huruvida fler lokala nät kan lösa elbristen i söder samt om detta är klimat- och samhällsekonomiskt lönsamt och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att till­stånds­prövning som rör elproduktion och transmission måste ges snabbare handläggning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över befintliga och nya styrmedel så att de inte indirekt styr mot ökad elan­vändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3497 av Kerstin Lundgren m.fl. (C):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett uppdrag måste ges till Svenska kraftnät att planera och projektera för utökad elektrifiering av Sveriges storstadsområden och överväga att utöka nätkapacitet för att möta framtida behov och möjliggöra nya investeringar och etableringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utred­ning ska tillsättas med syfte att halvera tidsåtgången för tillstånds­processer för utbyggnad av elnät och kraftledningar och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda betalningsmekanismer för systemtjänster och möjliga lösningar till effekt­­marknader i elnätsområden med kapacitets- och effektbrist och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ledtiderna för tillståndsprocesser i energibranschen kan halveras och utbyggnaden av förnybar energi öka och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Europas elnät kan kopplas samman och det svenska elnätet upp­graderas för att klara av en ökad variabel produktion och en elektri­fiering av samhället samt hur koldioxidtransparensen i energi­systemet kan förbättras, och detta tillkännager riksdagen för reger­ingen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den som drabbas av intrång eller kraftigt påverkas av samhälls­viktiga etableringar kan få ersättning samt genomföra en översyn av ersättningsmodellerna för att öka flexibiliteten i avtals­formerna och ge skälig kompensation till den som drabbas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3651 av Niels Paarup-Petersen (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av de svenska elområdena och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C):

76.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydlig­göra ansvarsfördelningen mellan relevanta energimyndigheter och ge Svenska kraftnät ansvar att säkra den långsiktiga leverans­säker­heten och tillkännager detta för regeringen.

77.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi som identifierar behovet av mellan- och långsiktig energi­lagring samt utreder behov av ersättningsmodeller för handel av stöd­tjänster och tillkännager detta för regeringen.

83.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ellagen och elnätsregleringen bör ses över för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2025, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

85.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör få i uppdrag att planera och projektera för utökad elektri­fiering och utökad nätkapacitet för att möta framtida behov och möjlig­göra nya investeringar och etableringar i hela landet, och detta till­känna­ger riksdagen för regeringen.

90.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillgången till reservgeneratorer, vilka bidrar till ett mer flexibelt energi­­system, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

100.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.

101.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka överföringskapaciteten för att möta den ökande elenergiefterfrågan och satsa på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

102.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nytt mål för sammanlänkning av EU:s energinät om 25 procent samt påskynda insatserna för att nuvarande mål ska nås och tillkännager detta för regeringen.

103.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att dela el mellan fastigheter via mikronät och tillkännager detta för regeringen.

104.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att ladda fordon via belysningsnätet vilket bidrar till ökad resurs­effektivitet och tillkännager detta för regeringen.

105.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energi­marknadsinspektionen bör ges rätten att dra tillbaka nätkon­cession vid grova brister i elnätsverksamheten såsom uteblivna kapacitetsstär­kande investeringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

106.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möj­lig­heten till regional samplanering av nätinfrastruktur och till­känna­ger detta för regeringen.

107.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbygg­naden av elnätsinfrastrukturen ska genomföras på ett sätt som minime­rar behovet av markintrång och där kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt skärps och tillkännager detta för regeringen.

110.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge Svenska kraftnät i uppdrag att omgående återstarta byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elför­sörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimat­smart samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett fossil­fritt elsystem är avgörande för att säkerställa näringslivets konkurrens­kraft och minska utsläppen och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att se över elprisområdena och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planer­bara kraftslag ska få betalt för de viktiga tjänster de tillför elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter­komma med förslag på en framtida långsiktig modell för elnäts­reglering och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen ska vidta åtgärder för att undvika framtida lokala kapaci­tetsbrister och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att färdig­ställa en tredje förbindelse till Gotland för att säkerställa en trygg elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad sammanlänkning av elsystemen mellan EU:s länder och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska exportera mer fossilfri el för att minska de totala utsläppen i EU och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny marknadsmodell för elmarknaden som säkrar en trygg elför­sörjning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta och förenkla tillståndsprocesserna för utbyggnad av elnätet och till­känna­ger detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte införa subventioner för havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjlig­göra omedelbar avläsning av elmätare och tillkännager detta för reger­ingen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för lagring av energi och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att refor­mera den s.k. elhandlarcentriska modellen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3771 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en grundläggande utvärdering av elcertifikatssystemet och dess kostnader för samhället och konsumenterna och därmed dra lärdom av hur elcer­tifikatssystemet har fungerat och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och utvärdering av om elcertifikatssystemet verkligen har varit det mest effektiva och samhällsekonomiskt bästa sättet att uppnå miljö­nytta och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3836 av Louise Meijer (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa elpris­områdena och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3926 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa kommuners och regioners möjligheter att medverka i långsiktig planering av elnätsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4030 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planer­bara kraftslag ska få betalt för de viktiga tjänster de tillför elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP):

48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft­fulla investeringar i ny nätkapacitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4070 av Karolina Skog (MP):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över samhällets förmåga att upprätthålla nödvändig infrastruktur för el och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C):

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett helt förnybart energisystem 2040 och vill se en integrerad strategi som inkluderar mellan- och långsiktig energilagring samt nät­balansering och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pla­neringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 300 terawattimmar 2045 och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en effekt- och kapacitetsutredning samt vikten av utbyggd nätkapacitet och till­kännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett leverans­säkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska exportera mer fossilfri el, inklusive el från kärnkraft, och tillkänna­ger detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla elmarknadsmodellen och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avbryta projektet med en elhandlarcentrisk modell och elmarknadshubb och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att havs­baserad vindkraft inte ska få riktade subventioner och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energi­myndigheten och Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att se över säker­heten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runt om i Sverige och vilken beredskap de lokala nätägarna bör ha om det sker oförut­sedda händelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta fler åtgärder för att förenkla och väsentligen förkorta tillståndspro­ces­serna för elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga en tredje kabel till Gotland och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP):

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgra­dera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberat­tacker och extremväder bättre och klarar ö-drift så att telekommuni­ka­tioner och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­lätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också vid elavbrott och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft­fulla investeringar i ny nätkapacitet, och detta tillkännager riks­dagen för regeringen.

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L):

48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en leve­ranssäker tillgång på el över hela landet är den stora utmaningen i klimatomställningen och tillkännager detta för regeringen.

56.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mäta och redovisa koldioxidintensiteten i använd el i de fyra svenska prisområdena och tillkännager detta för regeringen.

58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta ett tydligt ansvar, och bära en del av risken i de investeringar som behöver göras, för att snabbt expandera kraftsystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

64.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha god förmåga att exportera el till grannländerna när de behöver den och tillkännager detta för regeringen.

65.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en expansion av elnäten ska inledas innan det faktiska behovet nödvän­digtvis finns och att dagens regelverk bör förändras för att möj­lig­göra prognosstyrd elnätsutbyggnad, och detta tillkännager riks­dagen för regeringen.

66.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de kostnader som uppstår för att upprätthålla ett robust kraftsystem i större utsträckning ska belasta den som orsakar dem snarare än kollektivet och tillkännager detta för regeringen.

67.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att marknaden för stödtjänster i kraftsystemet ska utformas på ett teknik­neutralt sätt utifrån kraftsystemets behov och syfta till att säker­ställa dess funktion, robusthet och resiliens och tillkännager detta för reger­ingen.

68.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all flexibilitet i energianvändningen ska ske på frivillig basis inom ramen för civilrättsliga avtal och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta kraftsystemets robusthet och resiliens och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät tillsammans med övriga aktörer behöver ta fram en plan för kraftsystemets expansion och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd­tjänsterna enbart ska utgå från kraftsystemets behov och tillkänna­ger detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödtjänsterna ska vara teknikneutrala även gentemot fossil produktion och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet bör vara att stödtjänsthandeln ska vara tillräcklig för att säkerställa att kraftsystemet blir robust och resilient och tillkännager detta för reger­ingen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten behöver bära den politiska risken och risken för ineffektiva tillstånds­processer för de projekt som behövs för att hantera utmaning­arna i kraftsystemet och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utred­ning om hur statliga garantier för stabila regler och en effektiv till­stånds­process ska se ut och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraft­systemplaneringen ska motverka bristsituationer i både tid och rum och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en översyn av intäktsregleringen för elnäten så att elnätsägarna får möjlighet att bygga ut sina nät utifrån prognoser om behovet och får möjlighet att ta betalt för expansionen genom tariffen och till­kännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att läns­styrelserna ska ta en aktiv roll i planeringen av det framtida kraft­systemet och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska bistå de regionala och lokala nätägarna med handledning kring vad nätutvecklingsplanerna ska innehålla och hur de ska skrivas och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energi­marknadsinspektionen ska kontrollera att nätutvecklings­pla­nerna håller tillräcklig kvalitet och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver upprättas ett systemråd för att säkerställa att övergripande frågor i kraftsystemplaneringen tas om hand och samordnas effektivt och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sam­verkan mellan Svenska kraftnät och region- och lokalnätsägarna behö­ver förbättras och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trans­mis­sionsnätets kostnader till största delen ska bäras av elpro­ducenterna och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Gotland ska ingå i transmissionsnätet och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energi­marknadsinspektionen behöver föreslå hur kostnader i kraftsystemet ska fördelas och tillkännager detta för regeringen.

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät behöver integrera solelsproducenter och andra mikroprodu­center i stödtjänstsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om relevanta mätetal för tillståndet i kraftsystemet och tillkännager detta för reger­ingen.

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mäta och redovisa koldioxidintensiteten i använd el i de fyra svenska pris­om­rådena och tillkännager detta för regeringen.

40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät behöver målsättas på tillgängligheten i transmissionsnätet och tillkännager detta för regeringen.

41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts underhåll så långt det är möjligt behöver förläggas till tider då behovet av transmissionskapacitet är lågt och tillkännager detta för regeringen.

42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts arbete med att hantera risker i kraftsystemet ska utgå från ett samhällsekonomiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.

43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts investeringsplanering ska göras utifrån en samhällseko­no­misk riskanalys och tillkännager detta för regeringen.

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driften och underhållet av transmissionsnätet ska utgå från en samhällseko­nomisk analys och tillkännager detta för regeringen.

45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energi­marknadsinspektionen tydligare ska utvärdera driften av transmis­sions­nätet och tillkännager detta för regeringen.

46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör informera kraftsystemets aktörer om var aktiva och reak­tiva resurser skulle göra störst nytta och tillkännager detta för reger­ingen.

47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen tydligare behöver prioritera sin uppgift att tolka EU:s regelverk och handleda aktörerna och tillkän­nager detta för regeringen.

48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energi­marknadsinspektionens tillsyn av att elproduktion som ansluts till elnäten lever upp till anslutningskraven i nätkoderna behöver förbättras och tillkännager detta för regeringen.

49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att principen om att aktörer som ansluter till elnäten ska stå för de kost­nader detta innebär ska gälla även i fortsättningen och tillkännager detta för regeringen.

50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimarknadsinspektionen behöver göra en översyn av gränserna för de fyra kategorier som elproduktionsanläggningar delas in i och tillkännager detta för regeringen.

51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nät­ägarna behöver ta fram specifika tariffer för lagringsanläggningar som komplement till de tariffer som i dag finns för producenter och konsumenter och tillkännager detta för regeringen.

52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all flexi­bilitet i energianvändningen ska vara frivillig och regleras genom civilrättsliga avtal och tillkännager detta för regeringen.

53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska finnas krav på att apparater ska vara utformade för att kunna variera sin elanvändning utom användarens kontroll och tillkännager detta för regeringen.

54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet för ursprungsgarantier för el behöver reformeras och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag