Försvarsutskottets betänkande

2006/07:FöU1

Image: BET_200607_F%C3%B6U_1-1.png

Försvar samt beredskap mot sårbarhet – budgetåret 2007

Sammanfattning

Anslag, bemyndiganden, investeringsplaner m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag, bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag, låneramar och krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för år 2007. Sammanlagt föreslås anslag inom utgiftsområdet på 44,2 miljarder kronor, varav 40,2 miljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar, 3,6 miljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt 0,3 miljarder kronor för anslag inom kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m. som tillförts utgiftsområdet fr.o.m. 2007. I anslaget till Försvarsmakten har beräknats 2,1 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser, vilket är en ökning med 600 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.

Socialdemokraterna har velat anslå 400 miljoner kronor mindre till utgiftsområdet (för fredsfrämjande truppinsatser) jämfört med regeringen. Vänsterpartiet vill anslå 3,9 miljarder mindre än regeringen och Miljöpartiet de gröna 900 miljoner kronor mindre än regeringen.

Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar

Utskottet anser att regeringen i budgetpropositionen för år 2008 bör återkomma med en redovisning av det fortsatta arbete som bedrivits med att utveckla styrformerna i olika avseenden inklusive framtagning av en anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande och lämna de eventuella förslag som riksdagen kan behöva ta ställning till med anledning av detta.

Regeringen bör också återkomma senast i budgetpropositionen för år 2008 med en samlad redogörelse för hur besparingarna inom staber och förvaltningar fallit ut område för område samt en bedömning av när sparmålen nås varvid utskottet kommer att ta ställning till de eventuella förslag som underställs riksdagen.

För att underlätta för Försvarsmakten att anpassa sin lednings- och stödverksamhet utifrån förändrade krav bör myndigheten i fallet operativa enheten (OPE) i Uppsala ges förutsättningar att själv kunna besluta om sin lokalisering. Detta bör enligt utskottet ges regeringen till känna.

Insatsorganisationen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till insatsorganisation.

Insatsorganisationens förband bemannas enligt utskottet i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. Utskottet är positivt till det arbete som pågår inom Försvarsmakten som syftar till att delar av vissa insatsförband ska bemannas med personal som tecknat kontrakt för internationell tjänst. Om en sådan ordning förverkligas kommer vissa delar av insatsförbanden att kunna sättas in både internationellt och nationellt.

Utskottet är inte berett att ta ställning till uppdelningen av insatsorganisationen i insatsförband och övriga förband. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att se över utformningen och redovisningen av insatsorganisationen och att den återkommer om detta i budgetpropositionen för 2008.

Strategi för deltagande i internationella insatser

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av en sådan strategi senast i budgetpropositionen för år 2008.

Personalförsörjning

Enligt utskottet är det angeläget att reformeringen av den nuvarande befälsordningen inte fördröjs. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i frågan så snart som det är möjligt och är för sin del beredd att med prioritet behandla sådana förslag som kan behöva fattas av riksdagen.

Materielanskaffning

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av följande materielprojekt:

  • anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),

  • studie avseende marina system,

  • anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt

  • anskaffning av artillerigranat (Excalibur).

Utskottet vidhåller sin vid flera tillfällen framförda uppfattning att riksdagens inflytande över materielanskaffningen ska öka.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av resultatet av studien av Marina system.

Utskottet anser det angeläget med en fördjupad och samlad redovisning för riksdagen av arbetet med utvecklingen av olika ledningssystem inom ramen för det som brukar benämnas Nätverksbaserat försvar (NBF). Sambanden mellan ledningssystemet för det nätverksbaserade försvaret (LedsystT), det gemensamma ledningssystemet Sweccis och det gemensamma taktiska radiosystemet GTRS m.m. ska därvid framgå. Utskottet föreslår att detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att regeringen måste återkomma till riksdagen när det gäller uppgradering av 31 stycken JAS-flygplan från A/B-version till C/D-version innan ett eventuellt sådant beslut avses fattas.

Motionsyrkanden, reservationer och särskilda yttranden

Det finns 31 motionsyrkanden, 14 reservationer och 2 särskilda yttranden i betänkandet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 4

Utskottets förslag till riksdagsbeslut 9

Redogörelse för ärendet 14

Utskottets överväganden 15

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 15

Omfattning 15

Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar 16

Propositionen 17

Motionsyrkanden 17

Utskottet 18

Politikområdet Totalförsvar 22

Verksamhetsområdet Det militära försvaret 22

Verksamhetsområdet Det civila försvaret 22

Utgiftsutveckling 23

Mål för politikområdet Totalförsvar 23

Mål för verksamhetsområdet Det militära försvaret 24

Mål för verksamhetsområdet Det civila försvaret 24

Politikens inriktning 24

Propositionen 24

Verksamhetsområdet Det militära försvaret – resultatbedömning 26

Propositionen 26

Verksamhetsområdet Det civila försvaret – resultatbedömning 30

Propositionen 30

Verksamhetsområdet Det militära försvaret – inriktning 32

Propositionen 33

Motionsyrkanden 47

Utskottet 51

Verksamhetsområdet Det civila försvaret – inriktning 56

Budget för politikområdet Totalförsvar 57

Beredskapskredit för totalförsvaret 57

Propositionen 57

Utskottet 57

Anslagen 57

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 58

Propositionen 58

Motionsyrkanden 59

Utskottet 60

Anslag 6:2 Materiel och anläggningar 60

Propositionen 60

Motionsyrkanden 63

Utskottet 65

Anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling 67

Propositionen 67

Motionsyrkande 67

Utskottet 67

Anslag 6:4 Totalförsvarets pliktverk 68

Propositionen 68

Utskottet 69

Anslag 6:5 Försvarshögskolan 69

Propositionen 69

Utskottet 70

Anslag 6:6 Försvarets radioanstalt 70

Propositionen 70

Utskottet 71

Anslag 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut 72

Propositionen 72

Motionsyrkande 73

Utskottet 73

Anslag 6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 73

Propositionen 73

Utskottet 74

Anslag 6:9 Nämnder m.m. 74

Propositionen 74

Utskottet 74

Försvarets materielverk 75

Propositionen 75

Utskottet 75

Anslag 6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m. 76

Propositionen 76

Motionsyrkande 76

Utskottet 76

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 77

Verksamhetsområdet Skydd och beredskap mot olyckor 77

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar 77

Utgiftsutveckling 78

Mål för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 79

Mål för verksamhetsområdet Skydd och beredskap mot olyckor 79

Mål för verksamhetsområdet Svåra påfrestningar 79

Politikens inriktning 79

Propositionen 79

Motionsyrkande 80

Utskottet 81

Insatser 81

Propositionen 81

Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor – resultatbedömning 82

Propositionen 82

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar – resultatbedömning 83

Propositionen 83

Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor – inriktning 83

Propositionen 83

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar – inriktning 84

Propositionen 84

Budget för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 85

Anslag 7:1 Kustbevakningen 86

Propositionen 86

Utskottet 88

Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 88

Propositionen 88

Utskottet 89

Anslag 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 90

Propositionen 90

Utskottet 90

Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor 91

Propositionen 91

Utskottet 93

Anslag 7:5 Krisberedskap 93

Propositionen 93

Utskottet 96

Avgift 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 96

Propositionen 96

Utskottet 98

Anslag 7:7 Krisberedskapsmyndigheten 98

Propositionen 98

Utskottet 99

Anslag 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar 99

Propositionen 99

Utskottet 100

Anslag 7:9 Ersättning till SOS Alarm AB för alarmeringstjänst enligt avtal 100

Propositionen 100

Utskottet 101

Kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m. 101

Budget för anslag för kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m. 101

Anslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut 102

Propositionen 102

Utskottet 104

Anslag 34:2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 104

Propositionen 104

Utskottet 105

Anslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 106

Propositionen 106

Utskottet 107

Anslag 38:1 Elsäkerhetsverket 107

Propositionen 107

Utskottet 108

Anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 109

Propositionen 109

Motionsyrkanden 109

Utskottet 109

Reservationer 111

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007 (punkt 1) (mp) 111

2. Bemyndigande i fråga om ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar (punkt 2) (mp) 112

3. Anskaffning av viktigare materielprojekt (punkt 3) (mp) 113

4. Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar (punkt 8) (mp) 114

5. Dimensionering av Försvarsmakten (punkt 9) (mp) 115

6. Strategi för internationella insatser (punkt 10) (v, mp) 116

7. Insatsorganisationen (punkt 11) (mp) 117

8. Flygstridskrafter (punkt 12) (v, mp) 118

9. Materielförsörjning (punkt 13) (mp) 119

10. Exportstöd (punkt 15) (v, mp) 120

11. Personalförsörjning (punkt 16) (mp) 120

12. Frivilligorganisationer (punkt 17) (mp) 121

13. Samverkan vid kris (punkt 18) (s) 121

14. Krishantering (punkt 19) (mp) 123

Särskilda yttranden 125

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007 (punkt 1) (s) 125

2. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007 (punkt 1) (v) 127

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag 130

Propositionen 130

Motioner från allmänna motionstiden 133

Bilaga 2

Förslag till anslag inom utgiftsområde 6 136

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007

a) Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2007 i enlighet med vad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 18 och avslår motionerna

2006/07:Fö214 av Lars Ohly m.fl. (v),

2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 34.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 1.

c) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 3 och avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 18.

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 6.

e) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 7.

f) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 9.

g) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Krisberedskapen för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 10.

h) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 12.

i) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 13.

j) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 14.

k) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 15.

Reservation 1 (mp)

2. Bemyndigande i fråga om ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 4 och avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 19 (i denna del).

Reservation 2 (mp)

3. Anskaffning av viktigare materielprojekt

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anskaffning av materielprojekt under 2007 och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om redovisning av utveckling av ledningssystem. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 5 och avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 19 (i denna del) och 20.

Reservation 3 (mp)

4. Bemyndigande i fråga om ramanslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 8.

5. Bemyndigande i fråga om ramanslag 7:5 Krisberedskap

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 563 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 11.

6. Bemyndigande i fråga om ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 16.

7. Bemyndigande i fråga om ramanslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 17.

8. Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar

Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 2, 8 och 9.

Reservation 4 (mp)

9. Dimensionering av Försvarsmakten

Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 1.

Reservation 5 (mp)

10. Strategi för internationella insatser

Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 4–7.

Reservation 6 (v, mp)

11. Insatsorganisationen

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inriktning för insatsorganisationens utformning för 2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 2 och avslå motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 10–16.

Reservation 7 (mp)

12. Flygstridskrafter

Riksdagen avslår motion

2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 17.

Reservation 8 (v, mp)

13. Materielförsörjningen

Riksdagen avslår motion

2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 21 och 23.

Reservation 9 (mp)

14. Marin nisch

Riksdagen avslår motion

2006/07:Fö228 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (båda s).

15. Exportstöd

Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 22.

Reservation 10 (v, mp)

16. Personalförsörjning

Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 31.

Reservation 11 (mp)

17. Frivilligorganisationer

Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 33.

Reservation 12 (mp)

18. Samverkan vid kris

Riksdagen avslår motion

2006/07:Fö232 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkandena 1–3.

Reservation 13 (s)

19. Krishantering

Riksdagen avslår motion

2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 3.

Reservation 14 (mp)

20. Lokalisering av Försvarsmaktens högkvarter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om lokalisering av Försvarsmaktens högkvarter.

Stockholm den 30 november 2006

På försvarsutskottets vägnar

Ulrica Messing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrica Messing1 (s), Rolf Gunnarsson (m), Karin Enström (m), Peter Jonsson1 (s), Nils Oskar Nilsson (m), Staffan Danielsson (c), Michael Hagberg1 (s), Allan Widman (fp), Mats Berglind1 (s), Isabella Jernbeck (m), Åsa Lindestam1 (s), Else-Marie Lindgren (kd), Rolf K Nilsson (m), Gunilla Wahlén1 (v), Rosita Runegrund (kd), Peter Rådberg (mp) och Inger Jarl Beck1 (s).

1Ledamoten har ej deltagit i beslutet under punkten 1 a.

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt motioner som väckts under den allmänna motionstiden vid 2006/07 års riksmöte.

Utskottet har som ett led i sin beredning erhållit föredragning från försvarsminister Mikael Odenberg jämte medarbetare.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Omfattning

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar

  • politikområdet Totalförsvar och

  • politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.

Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdena

  • Det militära försvaret och

  • Det civila försvaret.

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar verk­samhetsområdena

  • Svåra påfrestningar och

  • Skydd mot olyckor.

Från och med 2007 beräknas det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anlägg­ningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Vidare beräknas de tidigare anslagen 6:3 Krisberedskapsmyndigheten och 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar under verksamhetsområdet Svåra påfrestningar under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest­ningar och byter därmed beteckning till 7:7 Krisbered­skapsmyndigheten respektive 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar. I enlighet med riksdagens beslut om ändrad utgifts­områdesindelning ingår fr.o.m. 2007 även följande anslag i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333):

Anslagen 34:9 Statens strålskyddsinstitut, 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnings­kostnader och 34:11 Statens kärn­kraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning har tidigare beräknats under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Anslag 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal har tidigare beräknats under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Ny benämning på anslaget är 7:9 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal. Anslag 38:11 Elsäkerhetsverket har tidigare beräknats under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

Anslag inom utgiftsområde 6 

 Utfall
2005

 Budget
2006 1

 Prognos
2006

 Förslag
2007

 Beräknat
2008

 Beräknat
2009

Politikområde Miljöpolitik2

267

279

276

292

297

304

Politikområde Näringspolitik2

39

42

42

43

43

44

Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

3 270

3 783

3 718

3 631

3 727

3 872

Politikområde Totalförsvar

40 465

39 771

39 075

40 198

41 210

42 857

Totalt för utgiftsområde 6

44 041

43 875

43 111

44 164

45 277

47 076

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

2 Avser anslag som tillförts utgiftsområdet fr.o.m. 2007 men som tillhör andra politikområden.

Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor

2007

2008

2009

Anvisat 2006 1

43 899

43 899

43 899

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

1 606

2 659

3 831

Beslut

-1 167

-1 106

-477

Överföring till/från andra
utgiftsområden

-174

-174

-176

Övrigt

 

 

 

Ny ramnivå

44 164

45 277

47 076

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. I beloppet ingår även de nya anslag som tillförts utgiftsområdet.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar

Utskottets överväganden och förslag i korthet

Utskottet anser att regeringen i budgetpropositionen för år 2008 bör återkomma med en redovisning av det fortsatta arbete som bedrivits med att utveckla styrformerna i olika avseenden inklusive framtagning av en anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande och lämna de eventuella förslag som riksdagen kan behöva ta ställning till med anledning av detta.

Regeringen bör också återkomma senast i budgetpropositionen för år 2008 med en samlad redogörelse för hur besparingarna inom staber och förvaltningar fallit ut område för område samt en bedömning av när sparmålen nås varvid utskottet kommer att ta ställning till de eventuella förslag som underställs riksdagen. För att underlätta för Försvarsmakten att anpassa sin lednings- och stödverksamhet utifrån förändrade krav bör myndigheten i fallet operativa enheten (OPE) i Uppsala ges förutsättningar att själv kunna besluta om sin lokalisering. Detta bör enligt utskottet ges regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 2, 8 och 9.

Jämför reservation 4 (mp).

Propositionen

Regeringen redogör för omfördel­ningar till Försvarsmaktens anslag för att nå besparingar inom staber och förvaltningar. Den forskning inom områdena NBC och flygteknik som i dag beräknas under anslag 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut beräknas i stället under det nya anslaget 6:3 Forskning och teknikutveckling. Vidare föreslås att medel som frigörs genom bl.a. det stegvisa mönstrings­förfarandet under anslag 6:4 Totalförsvarets pliktverk i stället beräknas under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Vidare redogör regeringen för att beställ­ningarna till Försvarets materielverk, Total­försvarets forskningsinstitut och Försvars­högskolan från Försvarsmakten kommer att minska. Avgiftsuttaget från Försvarsmakten bör minska i motsvarande grad som kostnads­minskningarna hos de berörda myndigheterna. Hos de berörda myndigheterna måste personal och lokaler avvecklas. Kostnader för personal­avveckling och återställning av lokaler m.fl. avvecklingskostnader uppstår därmed. Att reducera en verksamhet samtidigt som effektiviteten ska öka i en ny och mindre organisation kräver i de flesta fall att den verksamhet som ska avvecklas organiseras i en avvecklingsorganisation. Detta ger tydlighet samtidigt som möjligheterna att föra rätt personal och materiel till den nya och mindre organisationen ökar. Regeringen avser att noggrant överväga om och i så fall hur en avvecklings­organisation kan organiseras.

Regeringen framhåller att styr- och finansieringsformerna för försvaret måste förbättras och att det måste finnas tydliga och uppföljningsbara mål för försvarets verksamhet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen i avsnittet om anslagen att det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling beräknas under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling.

Regeringen redovisar också justeringar när det gäller gränsdragningen mellan olika anslag.

Motionsyrkanden

Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att fr.o.m. 2007 beräknas det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Försvarsutskottet har uttryckt att anslagen och syftet med dessa måste vara tydliga. I betänkande 2005/06:FöU11 erinrar utskottet om vad det uttalade i sitt betänkande 2005/06:FöU1, nämligen att fler anslag än för närvarande förbättrar riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas. Miljöpartiet anser att en uppdelning av materielanslaget inte är tillräckligt för att tillgodose försvars­utskottets krav. Regeringen bör återkomma med en mer utvecklad modell för hur man avser att förbättra riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas (yrkande 2).

Motionärerna påpekar vidare att Försvarsberedningen och Försvarsförvaltningsutredningen lämnat förslag på hur kostnads­minskningarna inom försvarsmaktens centrala ledning och inom de övriga försvars­myndigheterna skulle tas ut. I samband med den tidigare regeringens skrivelse 2005/06:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret tillstyrkte Försvarsutskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att genomföra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten. Utskottet utgick från att regeringen med kraft driver arbetet så att besparingsprogrammet på ca 2 miljarder kronor till 2008 kan genomföras (bet. 2005/06:FöU11, rskr. 2005/06:265).

Miljöpartiet konstaterar att regeringen inom ramen för sin styrning av myndigheterna avser att ge den närmare inriktningen för detta arbete. Det är knappast någon uttömmande beskrivning av hur Försvarsberedningens och försvarsutskottets viljeinriktning tillgodo­ses. Regeringen bör återkomma i vårens tilläggsbudget med en konkret redovisning för hur besparingarna förverkligas för budgetåret 2006/07 myndighet för myndighet (yrkande 8).

Regeringen skriver också i propositionen att man avser att överväga huruvida en avvecklingsorganisation bör organiseras eller ej samt hur detta i så fall ska gå till. Miljöpartiet har länge varit tillskyndare av ett system med avvecklingsorganisation eftersom vi ser många fördelar med ett sådant förfarande (yrkande 9).

Utskottet

Riksdagens finansmakt

Försvars- och finansutskotten har vid en lång rad tillfällen uttalat sig om hur riksdagens insyn, styrning och uppföljning av verksamheten vid försvarets myndigheter ska kunna förbättras. Det har bl.a. skett i

  • försvarsutskottets betänkande 1994/95:FöU4 Försvarspolitiken 1995/96,

  • försvarsutskottets betänkande 1996/97:FöU4 Styrning och uppföljning av totalförsvaret,

  • försvarsutskottets yttrande 2002/03:FöU1y Ramar för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet,

  • finansutskottets betänkande 2002/03:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,

  • försvarsutskottets yttrande 2002/03:FöU3y Styrning av försvarets fastigheter och anläggningar,

  • finansutskottets betänkande 2002/03:FiU14 Styrning av försvarets fastigheter och anläggningar,

  • försvarsutskottets yttrande 2003/04:FöU2y Tilläggsbudget för år 2003,

  • finansutskottets betänkande 2003/04:FiU11 Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2003,

  • försvarsutskottets betänkande 2003/04:FöU3 Riksdagens revisorers förslag angående Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik och vissa personalfrågor i försvaret,

  • försvarsutskottets betänkande 2003/04:FöU5 Försvarsmaktens förbandsutveckling m.m.,

  • försvarsutskottets betänkande 2003/04:FöU6 Styrningen av det militära försvaret och

  • försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU1 Försvar samt beredskap mot sårbarhet – budgetåret 2006.

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen som sin mening vad

  • finansutskottet anför om en utredning för att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (bet. 2002/03:FiU14, rskr. 2002/03:137),

  • finansutskottet anför om en utredning för att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:47) och

  • försvarsutskottet anför om mål, kostnader, anslag och resultat (bet. 2003/04:FöU6, rskr. 2003/04:194).

Utskottet tog på nytt upp frågan i betänkande 2005/06:FöU11 Reformerad styrning och förvaltning för försvaret. Utskottet hänvisade i betänkandet till ovanstående riksdagsbehandling av frågor om riksdagens styrning och dess finansmakt. Utskottet erinrade i betänkandet om vad det tidigare uttalat, nämligen att fler anslag än för närvarande förbättrar riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 att det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling delas upp i två nya anslag nämligen 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Regeringen redovisar vidare överföringar av medel mellan olika anslag i syfte att renodla verksamheten inom dessa.

Utskottet kan konstatera att regeringen vidtagit vissa åtgärder för att uppnå bättre möjligheter för riksdagen att utöva sin finansmakt. Utskottet noterar i det sammanhanget att när det gäller antalet anslag har regeringen nöjt sig med att föreslå en begränsad förändring av anslagsstrukturen jämfört med vad utskottet begärt. Regeringens förslag innebär nämligen enbart att det nuvarande anslaget 6:2 delas upp i två anslag. Utskottet anser därför att regeringen bör fortsätta sitt arbete med att skapa en tydligare anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande för att möjliggöra för utskottet att bättre ta ställning till på vilket sätt medlen inom det militära försvaret ska användas.

Utskottet instämmer i vad regeringen framför i budgetpropositionen, nämligen att verksamhetsstrukturen i dag inte ger ett tillräckligt bra stöd för styrningen av verksamheten inom utgiftsområdet. Regeringen bör således fortsätta sitt arbete med att förbättra styrformerna. I det sammanhanget utgår utskottet från att den av regeringen (Finansdepartementet) tillsatta utredning som ska utvärdera styrformen resultatstyrning kommer att få betydelse. Utredaren ska enligt vad utskottet inhämtat lämna förslag till hur resultatstyrningen bör förändras för att förbättra styrningen över myndigheterna och också bedöma vilka konsekvenser lämnade förslag har på regeringens förutsättningar att lämna en resultatredovisning till riksdagen i enlighet med budgetlagens krav.

Regeringen bör i budgetpropositionen för år 2008 återkomma med en redovisning av det arbete som bedrivits med att utveckla styrformerna i olika avseenden inklusive framtagning av en anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande och lämna de eventuella förslag som riksdagen kan behöva ta ställning till med anledning av detta.

Utskottet bedömer att en hel del av det som eftersträvas i Miljöpartiets kommittémotion 2006/07:Fö238 yrkande 2 av Peter Rådberg m.fl. om riksdagens finansmakt kommer att bli tillgodosett, varför motionen inte behöver tillstyrkas.

Besparingar inom staber och förvaltningar

Regeringen beskriver i budgetpropositionen arbetet med att ta ut kostnadsminskningar inom Försvarsmaktens centrala ledning och inom övriga försvarsmyndigheter enligt vad den tidigare redovisat för riksdagen i skrivelse 2005/06:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret.

I försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU11 Reformerad styrning och förvaltning för försvaret framhöll utskottet att det finns starka skäl att reformera den verksamhet som bedrivs vid

  • Högkvarteret inklusive den militära underrättelsetjänsten

  • Totalförsvarets forskningsinstitut

  • Försvarets radioanstalt

  • Fortifikationsverket

  • Totalförsvarets pliktverk

  • Försvarshögskolan

  • Försvarets materielverk och

  • Försvarsmaktens logistik.

Utskottet tillstyrkte i betänkandet att kraftfulla åtgärder vidtas för att genomföra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten och att resurser överförs till den kärnverksamhet som genomförs vid armé-, marin- och flygförbanden samt för fredsfrämjande verksamhet. Utskottet utgick från att regeringen med kraft driver arbetet så att besparingsprogrammet på ca 2 miljarder kronor till 2008 kan genomföras. Utskottet framhöll att regeringen regelbundet bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur besparingsmålet uppnås.

Utskottet kan konstatera att regeringen nu har återkommit med en första redovisning till riksdagen av hur arbetet med kostnadsminskningarna bedrivs. Utskottet konstaterar att regeringen bl.a. överväger att inrätta en avvecklingsorganisation. Utskottet avser att fortsätta att noga följa upp hur besparingsarbetet bedrivs och besparingsmålen nås. Frågan har hög prioritet för utskottet när det gäller dess granskning av att de ca 38 miljarder kronor som för närvarande disponeras av Försvarsmakten används på ett effektivt sätt för de uppgifter som Försvarsmakten ska utföra enligt det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007. Regeringen bör återkomma igen senast i budgetpropositionen för år 2008 med en samlad redogörelse för hur besparingarna de facto fallit ut område för område samt en bedömning av när sparmålen nås varvid utskottet kommer att ta ställning till de eventuella förslag som underställs riksdagen.

Utskottet anförde i sitt betänkande 2004/05:4 att utskottet ansåg att de enheter som riksdagen tidigare beslutat om även i fortsättningen ska framgå av den sammanställning över organisationsenheter som riksdagen då tog ställning till. Det gällde bl.a. Operativa insatsledningen i Uppsala. Riksdagen beslutade i enlighet med detta. Därefter har Försvarsmaktens högkvarter, som Operativa insatsledningen ingick i, omorganiserats. I samband härmed överlät regeringen, genom ändring av instruktionen för Försvarsmakten, till myndigheten att i övrigt besluta om den inre organisationen av Högkvarteret. Som tidigare redovisats för riksdagen i skrivelsen ”En ändamålsenlig styrning och förvaltning inom det militära försvaret” (skr. 2005/06:131) har med utgångspunkt i Försvarsberedningens rapport den 1 juni 2004 ”Försvar för en ny tid” (Ds 2004:30) ett arbete bedrivits för att minska lednings- och stödverksamheten inom det militära försvaret. För att underlätta för Försvarsmakten att anpassa sin lednings- och stödverksamhet utifrån förändrade krav bör myndigheten i fallet operativa enheten (OPE) ges förutsättningar att själv kunna besluta om sin lokalisering. Detta bör ges regeringen till känna. Om några andra ändringar i grundorganisationen som riksdagen beslutat om aktualiseras utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen med förslag.

Eftersom utskottet anser att syftet med vad som framförs i Miljöpartiets kommittémotion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. om besparingar inom försvarsförvaltningen (yrkande 8) och avvecklingsorganisationen (yrkande 9) till stora delar kommer att bli tillgodosett avstyrks motionsyrkandena.

Politikområdet Totalförsvar

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all den samhälls­verksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en organisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser som finns för totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar planering, förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets resurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen samt för att på andra sätt stödja svensk säkerhetspolitik. Totalförsvaret omfattar verksamhetsområdena Det militära försvaret och Det civila försvaret.

Verksamhetsområdet Det militära försvaret

Det militära försvaret omfattar den verksam­het som bedrivs av Försvarsmakten och delar av den verksamhet som bedrivs av Försvarets materielverk, Totalförsvarets forsknings­institut, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försvarets radioanstalt. Verk­samheten vid dessa myndigheter är till stor del avgiftsfinansierad. Den största delen av myndigheternas avgiftsintäkter kommer från Försvarsmakten.

Vidare finansieras viss verksamhet utförd av frivilliga försvarsorganisationer samt vissa mindre nämnder inom verksamhetsområdet.

Verksamhetsområdet Det civila försvaret

I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att skapa och vidmakthålla samhällets förmåga att motstå ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed inte en organisation utan den verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera situationer då beredskapen höjts. Den grund­läggande försvarsförmågan och kompetensen för det civila försvaret ryms i allt väsentligt inom den krisberedskap som byggs upp för fredstida kriser. För att säkerställa det civila försvarets förmåga måste dock även fortsätt­ningsvis vissa kompletterande åtgärder vidtas.

Samhällets planering av åtgärder inom det civila försvaret genomförs samordnat med arbetet att stärka den svenska krisberedskapen inom ramen för sex samverkansområden.

Utgiftsutveckling

Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

 Anslag inom utgiftsområde 6

 Utfall
2005

 Budget
2006 1

 Prognos
2006

 Förslag
2007

 Beräknat
2008

 Beräknat
2009

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

21 166,7

21 388,4

20 764,2

20 452,1

20 901,8

21 964,3

6:2 Materiel och anläggningar

18 349,6

17 276,8

17 214,1

17 600,2

18 311,9

18 839,4

6:3 Forskning och teknikutveckling

0,0

0,0

1 159,8

1 020,5

1 051,9

6:4 Totalförsvarets pliktverk

229,2

251,5

241,6

204,9

157,6

160,9

6:5 Försvarshögskolan

29,8

32,9

33,2

32,5

33,1

33,8

6:6 Försvarets radioanstalt

420,4

456,4

459,2

514,5

545,9

562,5

6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut

188,6

192,9

195,0

57,0

58,1

59,4

6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

75,2

75,2

73,9

68,2

68,2

68,2

6:9 Nämnder m.m.

5,7

6,5

5,8

5,9

5,9

5,9

6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m.

90,0

88,4

102,9

106,6

110,5

2002 06 6:3 Funktionen Civil ledning

0,2

-

-

-

-

2002 06 6:9 Funktionen Telekommunikationer m.m.

-

0,0

-

-

-

Totalt för politikområde Totalförsvar

40 465,3

39 770,5

39 075,4

40 198,1

41 209,7

42 856,8

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Mål för politikområdet Totalförsvar

Riksdagen har beslutat om målet för politik­området Totalförsvar (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143). Målet är att:

  • bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,

  • hävda vår territoriella integritet,

  • försvara Sverige mot väpnat angrepp och

  • värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Mål för verksamhetsområdet Det militära försvaret

Målet för verksamhetsområdet är att det militära försvaret, inom ramen för sin huvuduppgift, nämligen förmågan att kunna föra väpnad strid, ska uppnå den förmåga och genomföra de insatser som krävs. Riksdagen har beslutat om kraven på operativ förmåga (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143).

Kraven på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten är att

  • hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser,

  • vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmågan till internationella insatser,

  • efter allvarlig och varaktigt försämrad omvärldsutveckling och successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet.

Mål för verksamhetsområdet Det civila försvaret

Målet för verksamhetsområdet är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvars­maktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Politikens inriktning

Propositionen

För att bidra till att skapa en militär säkerhet i närområdet bör Sverige ha en målmedveten och balanserad utveckling av försvaret. Det ger ett säkerhetspolitiskt inflytande att genom kapacitet såväl kunna som genomföra insatser inom och utom nationens gränser. De internationella insatserna utgör en viktig del av svensk säkerhets- och utrikespolitik, men vi får inte skapa en motsättning mellan internationella insatser och försvaret av vår egen självständighet och vårt nationella fortbestånd. Det är två sidor av samma mynt.

Ambitionsnivån när det gäller långsiktiga internationella insatser bör höjas, och antalet kvinnor och män i internationella insatser bör på sikt öka till 2 000 personer. Svenskt försvar bör på sikt klara av att samtidigt leda och delta i två insatser av bataljonsstorlek samt några mindre fredsbevarande insatser. På sikt bör Sverige ha en sammantagen förmåga som motsvarar en snabb­insatsstyrka enligt EU:s militära krishanterings­system. De resurser som Sverige bidrar med i internationella insatser är enligt regeringens uppfattning alltför geografiskt splittrade. Detta leder till dåligt resursutnyttjande och att våra bidrag blir mindre och mera kortvariga än vad de skulle ha blivit om de hade koncentrerats mera.

Regeringen avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. En sådan strategi ska vara ett verktyg för att göra prioriteringar kring var Sverige ska delta med trupp och för att tillse att resurserna som avdelas används så effektivt som möjligt. Prioriteringar bör i första hand göras utifrån svenska utrikes- och säkerhetspolitiska målsättningar. Svenskt deltagande kan motiveras både i situationer där den internationella insatsen direkt eller indirekt gagnar Sveriges säkerhet och i situationer där Sverige vill bidra till att upprätthålla freden, förhindra grava kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller lindra nöd. Valet av hur Sverige ska delta måste också vara rationellt utifrån tillgängliga resurser och kompetenser. En ytterligare utgångspunkt bör vara att det svenska deltagandet bidrar till uppbyggnaden av Sveriges försvarsförmåga. Andra faktorer som avgör är det svenska inflytandet i den aktuella insatsen samt hur ett svenskt deltagande stärker Sveriges ställning inom organisationen som genomför insatsen och allmänt inom internationell krishantering. De internationella insatserna bör när så är möjligt och önskvärt utformas som en samlad insats och då innehålla såväl militära fredsfrämjande bidrag som biståndsinsatser, vilka baseras på en tydlig behovsanalys och genomförs utifrån fastlagda biståndsprinciper. Strategin bör vidare ha som utgångspunkt att snabbhet och uthållighet i de svenska bidragen ska förbättras, liksom förmågan att skicka förstärkning vid behov.

De svenska militära bidragen bör utgöra en del av ett bredare svenskt engagemang för att stödja konfliktlösning, nödlindring och återupp­byggnad i den aktuella regionen eller, i tillämp­liga fall, utgöra en del av en bredare ansats från det internationella samfundets sida.

Ett väl fungerande personalförsörjnings­system är av avgörande betydelse för Försvars­maktens möjligheter att utföra sina uppgifter. Det är väsentligt att det fortsatta reformarbetet tar sin utgångspunkt i en analys av hur den försvarspolitiska inriktning som nu läggs till grund för Försvarsmaktens utveckling påverkar principerna för personalförsörjningen. Särskilt angeläget är detta i fråga om regeringens ambition att på sikt kunna öka omfattningen av Sveriges fredsfrämjande insatser. I Försvars­makten verkar män och kvinnor, människor med olika bakgrund, erfarenheter och läggning. Ett klimat där det förekommer diskriminering och trakasserier kan inte godtas. Försvarsmakten, som vid ofred ska försvara de mänskliga fri- och rättigheterna i Sverige och som ska verka för samma mål internationellt, måste också kunna respektera och upprätthålla dessa i sin egen organisation, i den fredstida vardagen.

Ledtider och ekonomiska bindningar i materielförsörjningen bör minska. Materiel­försörjning ska styras av Försvarsmaktens operativa behov. Med dessa behov som grund bör exportmöjligheter tidigt vägas in som en faktor i materielförsörjningen.

Verksamhetsområdet Det militära försvaret – resultatbedömning

Propositionen

Operativ förmåga

Försvarsmaktens samlade operativa förmåga har en positiv utveckling. En analys av 2005 års värdering av insatsorganisationen visar att Försvarsmakten uppfyller flertalet av kraven på operativ förmåga.

Utbildning, planering m.m.

Regeringen gör bedömningen att omorganisatio­nen av Högkvarteret genomfördes utan att militärstrategisk, operativ och taktisk lednings­förmåga gick ned. Regeringen bedömer tillståndet inom operativ ledning och logistik som godtagbart.

Inriktningen för markstridskrafterna har i stort sett följts under verksamhetsåret 2005. Försvarsmakten arbetar med att fylla de identifierade bristerna inom övningsverksam­heten och på materielsidan. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att tillståndet inom markstridskrafterna under 2005 är godtagbart.

Enligt regeringens bedömning har inriktningen för sjöstridskrafterna i stort sett följts under verksamhetsåret 2005. Läget inom sjöstridskrafterna bedöms som godtagbart.

Enligt regeringens bedömning har inriktningen för luftstridskrafterna i stort sett följts under verksamhetsåret 2005. Försvarsmakten arbetar med att åtgärda redovisade brister. Regeringen bedömer att tillståndet inom luftstridskrafternas förband under 2005 är godtagbart, och regeringen kommer att omdefiniera objektsramen för JAS 39 Gripen. Regeringen avser i regleringsbrevet till Försvarsmakten för 2007 att reglera den nya ekonomiska ramen samt anpassa strukturen för underenheterna.

En samlad bedömning av helikopterbataljonens förmåga är inte i nuläget möjlig på grund av redovisade leveransförseningar. Förseningarna har inneburit att diverse verksamhet, bl.a. utbildning, har fått framflyttas i tiden. Regeringen konstaterar att både markoperativ och sjöoperativ förmåga vidmakthållits.

Den pågående utvecklingen av ett nätverksbaserat försvar följer enligt regeringen intentionerna i 2004 års försvarspolitiska inriktning.

En hög andel av de totalförsvarspliktiga som skrivs in till utbildning är positivt inställd till tjänstgöring. Detta ligger i linje med att den enskildes motivation i högre grad bör tillmätas betydelse vid inskrivningen.

Minskningen av antalet anställda överens­stämmer i allt väsentligt med Försvarsmaktens planering. Till följd av uppsägningstidernas längd kulminerar avgångarna först under 2006, och under det första halvåret har ytterligare ca 800 årsarbetare lämnat sina anställningar. Den fulla effekten av den personella omstruktureringen bedöms kunna överblickas först i samband med Försvarsmaktens årsredovisning.

Yrkesofficersutbildningens omfattning (avrundade siffror)

Antal som påbörjat (bedöms påbörja) utbildningen

Kvinnor

Män

2001

550

40

510

2002

525

50

475

2003

475

50

425

2004

0

0

0

2005

0

0

0

2006

365

50

315

2007

625

2008

625

2009

625

Löne- och avvecklingskostnader i Försvarsmakten

Miljoner kronor, 2006 års priser

År

2002

2003

2004

2005

Lön och arvoden

8 995

9 288

8 942

8 299

Fasta lönetillägg

320

320

302

263

Avvecklings-kostnader

965

862

855

865

Totalt

10 280

10 470

10 099

9 427

Det är angeläget att systemet med beredskaps- och förstärkningssoldater utvärderas. Personalen bör ges den utbildning i bl.a. pedagogik, ledarskap och verksamhetssäkerhet som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter.

Inom Försvarsmakten pågår ett arbete med att kartlägga det framtida behovet av reservofficerare. Myndigheten kan därför i dagsläget inte redovisa hur många reservofficerare som behöver nyrekryteras fr.o.m. hösten 2007. Försvarsmakten konstater dock i budget­underlaget för 2007 att det totala behovet av reservofficerare i insatsorganisationen omfattar ca 2 200 reservofficerare för 2008. Det nuvarande antalet reservofficerare ryms inte inom den planerade insatsorganisationen. Det är därför angeläget att Försvarsmakten överväger hur övertaliga reservofficerare ska avvecklas.

Reservofficersutbildningens omfattning

Utbildningsår

Antal som
examinerats - män

Antal som
examinerats - kvinnor

Totalt antal

2001/2002

191

19

2002/2003

94

7

101

2003/2004

84

6

90

2004/2005

17

2

19

1 Försvarsmakten saknar uppgift om hur många av det totala antalet reservofficerare som genomgick utbildning under 2001/2002 som var kvinnor.

Någon ordinarie reservofficersutbildning har inte genomförts under utbildningsåret 2005/06. Under utbildningsåret 2006/07 uppgår antalet som antagits på reservofficersutbildningen till 43.

Personalavvecklingen har varit en viktig arbets­givarfråga under 2005. Det är första gången i modern tid som yrkesofficerare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Försvarsmakten har, i enlighet med sin arbetsgivarpolitiska inriktning, genomgående använt trygghetsavtalets grunder. På detta sätt har myndigheten kunnat begränsa kostnaderna för personalminskningen betydligt.

Regeringen noterar att olycksfallen fortsätter att minska. Under 2005 omkom en totalförsvarspliktig i tjänsten i Sverige. Till detta kommer att två personer dödades under tjänstgöring i utlands­styrkan. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att undanröja riskerna för dödsfall och svåra skador i tjänsten. Utgångs­punkten måste vara att ingen ska skadas eller omkomma i tjänsten.

Regeringen bedömer att arbetet som pågår när det gäller jämställdhet och mångfald bidrar till att synliggöra den problematik som finns avseende diskriminering. Myndigheterna har kommit olika långt inom olika områden, och arbetet med att främja jämställdhet och mångfald samt att motverka alla former av diskriminering behöver fortsätta, och med en höjd ambitionsnivå.

Försvarsmakten anger att myndighetens behov av kompetenser och förmågor ska vara styrande för uppdragen till de frivilliga försvarsorganisa­tionerna. Regeringen delar denna uppfattning. Regeringens sammanfattande bedömning är att den genomförda verksamheten har uppfyllt målen för verksamheten.

De grundorganisatoriska förändringar som ingick i riksdagens beslut om försvarspolitisk inriktning från 2004 har genomförts.

Materiel m.m.

Graden av planeringsmässig handlingsfrihet i materiel­försörjningen har ökat. Ett viktigt element för att kunna bedöma hur materielförsörjningen utvecklas är redovisningen av spårbarhet mellan Försvarsmaktens operativa behov och materielplaneringen. Fortfarande återstår också arbete med att implementera materielförsörjnings­strategin genom att i högre grad tillämpa direkt anskaffning och i lägre grad beställa utveckling av materiel.

Den största delen av Försvarsmaktens överskottsmateriel har skänkts bort.
Försvarsmakten har skänkt överskottsmateriel till andra statliga myndig­heter, kommuner, frivilliga försvarsorganisa­tioner, humanitära biståndsorganisationer samt museal verksamhet. I mindre omfattning, och i andra hand, säljs Försvarsmaktens överskott. Som ett sista alternativ skrotas den övertaliga materielen. Kostnaderna för avvecklings­verksamheten har sjunkit i förhållande till föregående år.

Under året har Försvarsmakten fortsatt att genomföra ett brett program för demonstratorer inom forskning och teknikutveckling (FoT). De s.k. FoT-områdena som under 2005 hade störst omfattning var

  • sensorer inklusive signaturanpassning,

  • vapen, verkan och skydd,

  • telekrig,

  • ledning, inklusive IT och samband samt

  • undervattenssensorer och vapen.

Försvarsmakten har fortsatt med att utveckla det internationella samarbetet inom ett materielprojekts samtliga faser. Försvarsmakten bidrar till uppbyggnaden av European Defence Agency (EDA) i Bryssel.

Genom ökat internationellt materielsamarbete och åstadkommande av skalfördelar kan kostnaderna för materielförsörj­ning minska. I samarbete mellan EDA, EU:s militärkommitté och EU ISS (Institutet för strategiska studier) har en långtidsvision utarbetats för att klarlägga framtida militära kapacitets­behov. Sverige genomför bilateralt materielsamarbete med flera europeiska länder men även med länder utanför Europa, totalt över tjugo stycken.

Export har blivit allt tydligare som ett medel att säkerställa försörjning av materiel och kompetens till det svenska försvaret och försvarsindustrin.

Insatser

Försvarsmakten har genomfört ett antal nationella insatser under 2005. Dessa har varierat i nivå från mindre omfattande händelser som eftersök av försvunna personer, sjöräddning och omhändertagande av ammunitionseffekter. Mera omfattande insatser har genomförts efter orkanen Gudrun samt stöd har givits till Rikspolis­styrelsen efter tsunamin.

De internationella insatserna har skiftat i karaktär från observatörs- till truppinsatser. Svensk närvaro har funnits i ett 15-tal olika insatsområden med en kontinuerlig personal­styrka om ca 800 personer. Insatserna har genomförts inom ramen för FN, OSSE, EU och Nato.

Samarbetet inom EU och Partnerskap för fred har under flera år haft en stor betydelse för utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga till internationella insatser.

Försvarsmakten har under 2005 genomfört följande större internationella truppinsatser:

  • ISAF (International Security Assistance Force), Afghanistan

  • UNMIL (United Nations Mission In Liberia), Liberia

  • ALTHEA (European Union Force,) Bosnien-Hercegovina

  • KFOR (Kosovo Force), Kosovo.

Utfallet för anslagsposten 6:1:2 Fredsfrämjande truppinsatser 2005

Tusental kronor

Insats

Tilldelade medel

Utfall

KFOR

495 000

484 761

ISAF

367 000

354 537

UNMIL

350 000

349 267

ALTHEA

115 000

107 002

ATHENA

15 000

13 820

UNMIS SHIRBRIG i Sudan

5 000

4 968

AMIS II i Sudan

5 000

2 519

Övrigt

11 500

9 459

Får användas först efter beslut av regeringen

36 500

Summa

1 400 000

1 326 333

Verksamheten vid svenska internationella insatser har genomförts med ett bra resultat. Insatserna har bidragit till en ökad säkerhet och stabilitet i de olika insatsområdena.

Utvecklingen av den nordiska snabbinsats­styrkan har inom många områden kommit långt. Tillsammans med andra Framework Nations delar Sverige dock utmaningen att tillgodose behovet av strategiska transporter. Andra frågor som återstår att lösa är helikoptrar för taktiska transporter samt frågan om strategiska reserver. Regeringen bedömer att arbetet med den nordiska snabbinsatsstyrkan fortlöper enligt plan.

Regeringen bedömer att arbetet med att ominrikta försvarsunderrättelsemyndigheterna och att förbättra underrättelseproduktionens relevans är fortsatt angeläget.

Verksamhetsområdet Det civila försvaret – resultatbedömning

Propositionen

Sammanfattande bedömning

Många av åtgärderna inom ramen för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar har även förbättrat förmågan vid höjd beredskap. Detta gäller främst arbetet med att förbättra förutsättningarna för att leda och samverka, både vad avser arbetsmetoder och tekniska förut­sättningar.

Krisberedskapsmyndigheten gör bedöm­ningen att samhällets förmåga inom en femårig anpassningsperiod är godtagbar.

Krisberedskapsmyndigheten

Krisberedskapsmyndigheten bedöms ha uppfyllt målen för verksamheten. Genomförda aktiviteter har skapat förutsättningar för att successivt kunna upprätthålla en tillräcklig förmåga både hos myndigheten och hos andra aktörer som verkar inom det civila försvaret. Det samarbete som Krisberedskapsmyndigheten har inlett tillsammans med länsstyrelser och myndigheter för att skapa en struktur för att bättre kunna utnyttja de förmågor som frivilliga besitter är ett bra exempel på hur man bättre kan utnyttja frivilligas resurser.

Styrelsen för psykologiskt försvar

Den vägledande och rådgivande verksamhet som Styrelsen för psykologiskt försvar ska bedriva för att främja personalvården för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt har utvecklats. Antalet förbands­besök har också blivit fler.

Verksamhetsområdet Det militära försvaret – inriktning

Utskottets överväganden och förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till insatsorganisation.

Insatsorganisationens förband bemannas enligt utskottet i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. Utskottet är positivt till det arbete som pågår inom Försvarsmakten som syftar till att delar av vissa insatsförband ska bemannas med personal som tecknat kontrakt för internationell tjänst. Om en sådan ordning förverkligas kommer vissa delar av insatsförbanden att kunna sättas in både internationellt och nationellt.

Utskottet är inte berett att ta ställning till uppdelningen av insatsorganisationen i insatsförband och övriga förband. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att se över utformningen och redovisningen av insatsorganisationen och att den återkommer om detta i budgetpropositionen för 2008.

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av en sådan strategi senast i budgetpropositionen för år 2008.

Enligt utskottet är det angeläget att reformeringen av den nuvarande befälsordningen inte fördröjs. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i frågan så snart som det är möjligt och är för sin del berett att med prioritet behandla sådana förslag som kan behöva fattas av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om insatsorganisationen (punkt 2) och avslår motionerna 2006/07:
Fö238 (mp) yrkandena 1, 4–7, 10–17, 21–23, 31 och 33 samt 2006/07:Fö238 (s).

Jämför reservationerna 5 (mp), 6 (v, mp), 7 (mp), 8 (v, mp), 9 (mp), 10 (v, mp), 11 (mp) och 12 (mp).

Propositionen

Operativ förmåga

Regeringen vill uppmärksamma riksdagen på att det nu görs ett förtydligande av vad som mot­svaras av en större insats i den operativa delförmåga som beskriver Försvarsmaktens deltagande i freds­främjande insatser.

Insatser

Försvarsmakten ska ha en grundläggande förmåga att möta hot om väpnade angrepp som på kort sikt kan uppstå. Försvarsmakten ska kontinuerligt ha beredskap för att lösa övervakningsuppgifter samt ingripa mot kränkningar. Dessutom ska Försvarsmakten ha beredskap för att stödja andra myndigheter.

Internationella insatser

Regeringen bedömer att en nationell strategi för internationella insatser behöver skapas. Denna bör tydligt ange de politiska målen och skapa förutsättningar för ett mera effektivt resursutnyttjande.

Regeringen anser att ambitionsnivån från Sveriges sida när det gäller långsiktiga internationella insatser bör höjas. Försvarsmakten bör på sikt klara av att samtidigt leda och delta i två insatser av bataljonsstorlek samt några mindre fredsbevarande insatser. På sikt bör Sverige ha en sammantagen förmåga som motsvarar en snabbinsatsstyrka enligt EU:s militära krishanteringssystem.

De nuvarande svenska internationella insatserna präglas av en tydlig geografisk splittring.

Regeringen anser att Sverige måste ta ett än större ansvar i fredsfrämjande insatser.

Regeringen föreslår därför att anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. ökas med 600 miljoner kronor 2007. Regeringen avser således besluta att anslagsposten för de fredsfrämjande truppinsatserna ska öka till 2,1 miljarder kronor. 2008 beräknas anslaget öka med ytterligare 100 miljoner kronor och 2009 beräknas ökningen bli ytterligare 650 miljoner kronor. År 2009 beräknas därmed 2,8 miljarder kronor för ändamålet. Regeringen avser återkomma om inriktningen för 2008 och 2009 i den strategiska planen för internationella insatser.

Vidare anser regeringen att antalet kvinnor och män i utlandstjänst på sikt bör öka till ca 2 000 personer.

Under mandatperioden är det därför regeringens ambition att ta fram en nationell inriktning för hur Sverige ska stärka sin roll inom internationella fredsfrämjande insatser.

Sveriges bidrag till ISAF (International Security Assistance Force), Afghanistan, och Kfor (Kosovo Force), Kosovo, är prioriterade åtaganden.

Insatsorganisationen

Regeringen föreslår att inriktningen ska vara att insatsorganisationen i huvudsak ska bestå av följande insatsförband 2009.

Insatsorganisationens utveckling (i enlighet med budgetpropositionen 2006)

Förbandstyp

2007

2009

Högkvarter med operativ insatsledning

1(1)

1(1)

Operativ lednings- och sambandsbataljon

1(2/3)

1(-)

Specialförband

2(1)

2(2)

Telekrigsbataljon

utv. av 1(-)

1(1)

Operativ lednings- och teknisk bataljon

1(-)

1(2/3)

Jägarbataljon

1(-)

1(1)

Säkerhetsbataljon

3(1)

3(2)

Mekaniserad bataljon

8(4)

8(3)

Luftburen bataljon

utv. av 1(-)

1(1/5)

Artilleribataljon 77 B

1(1/4)

1(1/5)

Artilleribataljon 2011

utv. av 1(-)

utv. av 1(-)

Luftvärnsbataljon 97/70

2(1)

2(1/2)

Ingenjörsbataljon

2(1)

2(1 1/3)

Förbindelsebataljon

1(1/3)

1(-)

Underhållsbataljon

2(1)

2(1)

NBC-kompani

1(1/3)

1(1)

Ammunitionsröjningskompani

2(2)

2(1)

Hemvärnsbataljon

69(69)

60(60)

Ubåt

4(3)

4(4)

Ytstridsfartyg

6(6)

7(7)

Minröjningsfartyg

7(4)

7(4)

Amfibiebataljon

1(1/3)

1(1)

Marin basbataljon

1(1/4)

1(2/3)

JAS 39-division

4(2)

4(2)

Helikopterbataljon

1(-)

1(-)

Signalspaningsflygdivision S102B

1(1/2)

1(1/2)

Transportflygdivision TP 84

1(1)

1(1)

Flygbasbataljon

2(1)

2(1)

Förklaring till tabellen: Tabellen visar för varje förbandstyp hur många förband som ska ingå i insatsorganisationen. Siffran inom parentes anger hur många av dessa som ska vara insatsförband, dvs. ha en beredskap som understiger ett år. Resterande kallas övriga förband och har en beredskap på upp till tre år. För vissa av förbanden som enligt tabellen inte med någon del har en beredskapstid som understiger ett år kan någon pluton vara förberedd för t.ex. internationella insatser. Vidare bidrar grundorganisationens resurser till viss insatsförmåga (jfr Helikopterbataljon).

Regeringen framhåller att mot bakgrund av att förutsättningarna är desamma som för ett år sedan överensstämmer regeringens förslag till insatsorganisationsutveckling i huvudsak med det förslag som lämnades i budgetpropositio­nen för 2006.

Försvarsmakten lämnade i budgetunderlaget för 2006 ett förslag på beredskapssystem som i huvudsak bestod av insatsförband och resursförband. Insatsförbanden gavs varierande beredskapstid, dock högst 360 dagar. För att möjliggöra insatsförbandens beredskap och uthållighet krävs ytterligare resurser i form av personal och materiel. Dessa resurser organiserades i resursförband men eftersom de endast var tänkta som en förutsättning för insatsförbanden gavs dessa, i enlighet med ovanstående resonemang, ingen beredskap.

Ovanstående system skapade en osäkerhet, inte minst inom Försvarsmakten, om vad resursförbanden var och vilken status de skulle ha. För att skapa en ökad tydlighet föreslår Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2007 att de tidigare resursförbanden nu ges en beredskapstid på tre år och benämns insatsförband.

Särskilt för långvariga internationella insatser kan det vara rimligt med ett betraktelsesätt där olika förband avlöser varandra och där de förband som lämnar en insats ges ett beredskapskrav på flera år innan det ska kunna sättas in igen. Regeringen bejakar därför att Försvarsmakten ger de tidigare resursförbanden en beredskapstid men vill samtidigt understryka att beredskapssättningen av resursförband inte får leda till ökade krav på personal eller materiel. Regeringen vill samtidigt framhålla att det centrala är dimensioneringen av insatsförbanden (beredskapstid under ett år). Det är dessa förband som ska kunna sättas in samtidigt och som därmed direkt svarar för att kravet på operativ förmåga tillgodoses. För att tydliggöra skillnaden med avseende på beredskapstid, är det dessutom lämpligt att använda beteckningarna insatsförband respektive övriga förband.

Internationella styrkeregister

Regeringen anger att den totala sammansättningen av Sveriges anmälda förband i internationella styrkeregister bör vara sådan att den medger det mest effektiva sättet att bidra till internationella insatser. Sveriges anmälningar till internationella styrkeregister bör således beakta både de behov och den sammansättning som är mest sannolik att Sverige kan komma att bidra med och kostnaderna för att åstadkomma och upprätthålla beredskap för detta. Anmälda bidrag och dessas beredskapstider bör kontinuerligt omprövas.

Ambitionerna bör höjas för vår förmåga till internationella insatser, när det gäller såväl numerär som tillgänglighet och uthållighet.

Följande förband är anmälda till EU:s styrkeregister och till FN (UNSAS) och Nato (PARP) enligt förteckningen nedan:

  • Ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan) med 7–30 dagars beredskap,

  • militära observatörer med 30 dagars beredskap,

  • specialförband med 30 dagars beredskap,

  • mekaniserad bataljon med 30 dagars beredskap,

  • mekaniserat kompani med 30 dagars beredskap från 2007-01-01,

  • ingenjörskompani med ammunitions- och minröjningsförmåga med 30 dagars beredskap,

  • militärpolisförband med 30 dagars beredskap,

  • NBC-insatsstyrka med 30 dagars beredskap,

  • artillerilokaliseringsradargrupp med 30 dagars beredskap,

  • jägarpluton med 30 dagars beredskap,

  • korvettförband med 30 dagars bered­skap,

  • sjöminröjningsförband med 30 dagars beredskap,

  • ubåtsförband med 30 dagars beredskap,

  • flygförband JAS 39 Gripen med 30 dagars beredskap,

  • transportflygenhet TP 84 om fyra flygplan med 30 dagars beredskap,

  • ett signalspaningsflygplan S102B med 30 dagars beredskap,

  • mekaniserad bataljon med 90 dagars beredskap,

  • stridsvagnskompani med transport­pluton från 2008-01-01 med 90 dagars beredskap,

  • luftvärnspluton från 2008-01-01 med 90 dagars beredskap samt

  • flygbasförband från 2007-01-01 med 90 dagars beredskap.

Nordiska snabbinsatsstyrkan

Den slutliga utformningen av den nordiska snabbinsatsstyrkan förväntas ha fastställts mot slutet av 2006. För att kunna uppnå de av EU satta kraven på snabbinsatsstyrkor måste dock behovet av strategiska transporter ha täckts. Beroende på uppgiftens komplexitet och missionsområdets karaktär kan ytterligare behov av förmågor komma att identifieras. Dessa resurser ska så långt som möjligt inte åsättas förhöjd beredskap förrän behov uppstår.

När den nordiska snabbinsatsstyrkan är färdig kommer den att bestå av underenheter ur flera insatsförband som genom bl.a. anställning av beredskapssoldater och beredskapskontrakt givits hög nationell och internationell tillgänglighet och beredskap.

Under hösten 2007 kommer övningar att genomföras med de enheter som kan komma att ingå i den nordiska snabbinsatsstyrkan. Certifiering av den nordiska snabbinsats­styrkan och dess ingående enheter kommer att genomföras under 2007 och ska vara avslutad senast en månad före beredskapsperiodens början. Vidare kommer organisations- och metodförsök att fullföljas för förband avsedda för logistikenheten. Materiel för drivmedels­hantering, fältförplägnad, vattenrening, förvaring och transportering anskaffas för att under perioden uppnå förmåga för internationella insatser. Vissa förmågor för avancerad sjukvård utvecklas för att ingå i den nordiska snabbinsatsstyrkan som delar i den norska sjukvårdsenheten.

Det är regeringens ambition att Sverige tillsammans med andra länder ska erbjuda en snabbinsatsstyrka till EU för en beredskapsperiod som ligger bort-om den närmast förestående (första halvåret 2008). Regeringen avser i första hand att söka fortsätta samarbetet med nuvarande samarbetsländer i den nordiska snabbinsats­styrkan. Försvarsmakten har föreslagit att styrkan ställs i beredskap under första halvåret 2011. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning och avser att vidta nödvändiga förberedelser för detta ändamål.

Strategiska transporter

Utgående från inriktningen att Försvars­makten ska kunna verka i internationella insatser ökar behovet av transportförmåga. Sverige har i dag inte egen förmåga att genomföra strategisk flygtransport av tung materiel direkt och utan omlastning till ett insatsområde med militär hotmiljö. Utvecklingen av EU:s snabbinsatsförmåga understryker behovet av en strategisk flygtransport­förmåga. Den strategiska transportförmågan är därför en fråga som samtliga stater engagerade i uppbyggandet av snabbinsatsförmågan nu ser över. Regeringen bedömer att huvud­alternativet är att tillsammans med andra aktörer åstadkomma tillgång till sådan kapacitet.

Grundorganisation

Regeringen anser att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum bör omorganiseras genom att Flygmedicincentrums verksamhet inordnas i Sjukvårdscentrum. Försvarsmaktens sjuk­vårdscentrum bör byta namn till Försvars­medicincentrum. Upplands rege­mente bör byta namn till Ledningsregementet och Göta trängregemente bör byta namn till Träng­regementet. Förändringarna bör genomföras den 1 januari 2007. Flyg­medicincentrum bör läggas ned den 31 december 2006.

Operativ ledning och logistik

Regeringen anser att det är av vikt att den omorganisation av de operativa lednings- och logistikförbanden där i stort sett samtliga enheter förändras för att möta de krav som ställs på insatsförmåga, fortsätter. För ledningsförbanden innebär det att förmågan att leda gemensamma insatser (mark, sjö, luftinfo) nationellt och internationellt utvecklas.

Prioriterad verksamhet är att vidta nödvändiga åtgärder inom ledning och logistik så att den nordiska snabbinsatsstyrkan kan stå i beredskap 2008.

Prioriterad materielutveckling inom funktionen är bl.a. multifunktionssensor (MFS), igenkännings­system och mobil kommunikation.

Specialförbandens förmåga vidareutvecklas under perioden avseende bl.a. taktik och stridsteknik.

Förmågan att flytta insatsförband till och från insatsområden ska utvecklas. Förmågan till egen avancerad sjukvård är otillfredsställande i dagens insatsorganisation. Regeringen anser att förmågan är viktig och att den bör utvecklas.

Förmågan att leda gemensamma insatser nationellt och internationellt ökas på sikt genom utveckling av ett stödsystem för taktisk och operativ ledning. Systemet, som benämns Sweccis, kommer bl.a. att medge lägespresentation av förbanden. Vidare ska systemet kunna hantera hemlig information och stabsarbetsprocessen avseende planering, genomförande och uppföljning.

I Försvarsmakten finns i dag ett stort antal radiosystem som har anskaffats under lång tid. Dessa system har genom sin konstruktion begränsningar i frekvensomfång m.m. som t.ex. kan omöjliggöra kommunikation mellan vissa förbandstyper från olika stridskrafter. För att skapa ett kommunikationssystem som inte bara är gemensamt för hela Försvars­makten utan även kan användas tillsammans med andra försvarsmakter, kommer ett radiosystem (GTRS), vars egenskaper kan förändras av mjukvara, successivt att anskaffas. Radiosystemet är avsett för överföring av tal, data och video på VHF- och UHF-banden.

Markstridskrafter

Regeringen prioriterar tre områden för markstridskrafterna.

Det första området gäller att den pågående förändringen av utbildningssystemet fullföljs och utvecklas, inte minst mot bakgrund av ökade ambitioner när det gäller internationella insatser. Treterminssystemet har enligt regeringens uppfattning en bra potential för en sådan utveckling.

För det andra ska förmågan till strid i urban miljö ges särskilt fokus. Utbildningsanläggningar som stöd för utbildning och övning av förbandsenheter i bebyggelse kommer att vara prioriterade. Ett tredje viktigt område är förmågan till strid i subarktisk miljö.

Försvarsmakten avser att åtgärda de brister som redovisats inom luftvärnet för 2005. Främst gäller åtgärderna renovering och modifiering (REMO) av robot 77-systemet i syfte att skapa robotsystem 97 (RBS 97).

Försvarsmakten överväger dessutom att organisera robotsystem 23 i luftvärnsför­banden med redan anskaffad materiel.

Avseende artilleriförbanden påbörjas nu, i enlighet med riksdagens beslut, en renovering och modifiering av Haubits 77B (prop. 2005/06:132, bet. 2005/06:FöU10, rskr. 2005/06:264). Huvudanledningen är att pjäserna är slitna och att ljudtrycket perso­nalen utsätts för begränsar användningen. Efter REMO kommer förbandet bl.a. att ha splitterskyddad miljö för personalen. Ur ett operativt perspektiv uppgraderas pjäsenheten för att ge bättre skjutprestanda, längre räckvidder och bättre kompatibilitet gentemot internationell ammunition. Systemet ges också en ökad taktisk och strategisk rörlighet. De första renoverade och modifierade pjäserna kommer att levereras efter periodens slut.

Systemet avses användas i kombination med artillerigranaten Excalibur, i syfte att stärka förmågan till precisionsbekämpning på långa avstånd.

Ingenjörsbataljonerna och förbindelse­bataljonerna kommer under 2006 att få splitterskyddade fordon och motorredskap.

Kavalleriförbanden, dvs. underrättelse­bataljonen, fallskärmsjägarbataljonen, jägar­bataljonen, säkerhetsbataljonerna, luftburen bataljon och militärpoliskompanierna genom­går alla i olika grad organisatoriska och taktiska anpassningar till nya krav. Fallskärmsjägarbataljonen har under 2006 övergått till att vara ett specialförband. Utöver detta kommer en luftburen bataljon att tillföras insatsorganisationen fr.o.m. 2008.

Försvarsmakten avser att utforma de mekaniserade bataljonerna så att det skapas sex bataljoner med tyngre fordon och två bataljoner med lättare fordon. Detta genomförs baserat på erfarenheterna från uppbyggnadsarbetet inför den nordiska snabbinsatsstyrkan. De lätta bataljonerna kommer att utvecklas i takt med att anskaffningen av ett nytt fordonssystem, splitterskyddad enhetsplattform (SEP), genomförs.

Hemvärnet ska fram till 2008 minska sin organisation ytterligare, till 60 bataljoner i enlighet med den försvarspolitiska inriktningen 2004.

För att utveckla Försvarsmaktens förmåga att med hög eldhastighet och god uthållighet understödja manöverstrid på främst bataljonsnivå anskaffas systemet granatkastar­pansarbandvagn. Jämfört med dagens granatkastare ökar eldkraften bl.a. genom minskad skjuttid och genom kortare grupperings- och omgrupperingstider. Vidare medför systemet uppträdande med autonoma enheter med korta insatstider samt förmåga till både indirekt och direkt eld från en plattform som har splitterskydd och hög rörlighet. Utvecklingen av granatkastarpansarbandvagn sker i samarbete med Finland.

Förmågan till rörlighet och skydd utvecklas bl.a. genom tillförsel av nya splitterskyddade terrängfordon som kan flygtransporteras.

Försvarsmakten ska påbörja

  • utveckling av nytt lätt förbandskoncept byggande på splitterskyddad enhetsplattform (SEP),

  • utveckling och anskaffning av granatkastarpansarbandvagn,

  • fullfölja utveckling och anskaffning av artillerigranat för precisionsbekämpning (Excalibur) samt

  • fullfölja utveckling och anskaffning av renovering och modifiering av Haubits 77B.

Sjöstridskrafter

Regeringen anser att det är av vikt att sjöstridskrafterna under 2007 fortsätter att bedriva tillämpade övningar med behovssammansatta styrkor. Vidare bör förbanden ha god incidentberedskap. Deltagande i internationella övningar bör ges hög prioritet.

De första av totalt fem Visbykorvetter kommer att levereras till Försvarsmakten under perioden och ersätta nuvarande ytstridsfartyg av Göteborgsklass.

Torpedsystem är ett huvudvapen för sjöstridskrafterna vid upprätthållandet av den territoriella integriteten, vid skydd av Sveriges sjöförbindelser samt som försvar mot undervattensverksamhet. När nuvarande torpedsystem når sin tekniska livslängd avses ett system för Torped, Mina, Sensor (TMS) anskaffas.

Minröjningsfartygen av Landsortklass kommer att halvtidsmodifieras under perioden. Fartygen kommer bl.a. att förses med en ny eldledningsradar, och deras förmåga att skydda sig mot lufthot ökar därmed. Fartygen kommer i och med detta att kunna röja sjövägar och områden i en högre hotmiljö än tidigare.

Under perioden ska försvarsmakten

  • fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass,

  • fullfölja utveckling och anskaffning av TMS samt

  • genomföra studie avseende marina system.

Luftstridskrafter

Regeringen anser att det är av vikt att flygförbanden under 2007 fortsätter att ha god incidentberedskap och delta i regelbunden övningsverksamhet där deltagande i internationella övningar ges hög prioritet.

Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat en handlingsplan för fortsatt inriktning för JAS 39 Gripen. Denna del av budgetunderlaget bereds för närvarande. Regeringen avser att återkomma om den fortsatta inriktningen för JAS 39 Gripen i denna fråga.

JAS-förbandens förmåga förstärks och breddas i syfte att erhålla flexibilitet och handlingsfrihet, och den operativa förmågan utökas då JAS 39 C/D levereras.

JAS 39-förbandens förmåga byggs fortsatt upp inom flera funktioner, bl.a. avseende länk- och kommunikationssystem och identifieringssystem inklusive samverkans­förmåga med markstridsförband genom att förmågan till understöd av markstridskrafterna (Close Air Support – CAS) utvecklas. Tillförsel av FAC-materiel (Forward Air Controller), laserstyrda bomber och laserutpekningskapsel som ökar förmågan till korträckviddig precisionsbekämpning planeras ske under perioden. Även spaningsförmågan ska utvecklas under perioden genom tillförsel av materiel (bl.a. spaningskapsel).

Som ett led i utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan planeras Swafrap JAS 39, flygvapnets snabbinsatsstyrka, kunna stå i beredskap under Sveriges beredskaps­period. Regeringen anser att Sverige bör eftersträva att luftstridsförband används vid framtida internationella insatser.

Kompetensuppbyggnad avseende lufttank­ning från TP 84 till JAS 39 C fortsätter. Avseende signalspaningsförmågan (S 102 B) är det av vikt att de brister som finns åtgärdas med hög prioritet. En ledningsflyggrupp (ASC 890) utvecklas.

Taktiska transportflygresurser är av stor betydelse för att erhålla effekt av bl.a. specialförband.

Swafrap C-130 (TP 84) ska vidare kunna nyttjas som stöd till den nordiska snabbinsatsstyrkan under Sveriges beredskaps­period.

Tillförsel av materiel till JAS 39 kommer att ske av

  • EWS 39/S (spaning och motmedel) är att definiera som ett passivt telekrigssystem och utgör vidare en avgörande komponent i flygsystemets förmåga till egenskydd och flygförarens överlevnad i en operativ miljö.

  • IK Ny (igenkänningssystem) är ett interoperabelt igenkänningssystem som i första hand syftar till att förhindra vådabeskjutning i komplicerade stridsmiljöer.

  • PETRA 39 (taktiska stridssystem) är ett planerings-, utvärderings- och flygutbildningssystem som bl.a. ger ökad förmåga till att planera och utvärdera ett taktiskt/operativt agerande. Systemet är en viktig beståndsdel för det operativa nyttjandet av JAS 39 vid såväl nationell som internationell flygverksamhet.

  • Radar JAS 39 avser utveckling av flygplanens markradarfunktion vilket ökar förmågan till indikering av markmål i rörelse under alla väderförhållanden.

  • Interoperabilitet JAS 39 avser ny programvara till flygplanets datorer vilket ökar förmågan till interoperabilitet med andra länders system.

  • Förmågan till korträckviddig precisions­bekämpning ökar genom tillförsel av laserutpekningskapsel (LDP) och laserstyrda bomber (LGB).

  • Fortsatt utveckling av radarjaktrobot Meteor kommer att bedrivas mot bakgrund av att en viss bredd i operativ förmåga och kompetens inför framtiden måste upprätthållas.

Helikopterförband

Inriktningen för helikopterförbandet är att fortsätta utveckla en helikopterbataljon med mark- och sjöoperativ inriktning. Helikopterbataljon 2010 ska optimeras mot att verka inom fredsfrämjande insatser.

Den ursprungliga tidsplanen för leveranser av nya helikoptrar har blivit förskjuten.

Som ett led i utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan, planeras ett helikopterförband kunna stå i beredskap för sjuktransport (Medevac) under Sveriges beredskapsperiod. Därutöver undersöks möjligheten att tillgodose den nordiska snabbinsatsstyrkans behov av transporthelikoptrar.

För att utveckla specialförbandens förmåga att verka kommer helikopterflottiljen att vidareutveckla förmågan till understöd av specialförbanden med olika insatsenheter.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Under 2007 bör försvarsunderrättelseverksam­heten fokusera på de strategiska underrättelse­behov som utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken har. Hög prioritet bör ges till stöd för det svenska deltagandet i internationella uppgifter, inklusive förberedelserna för Sveriges deltagande i och ledning av den nordiska snabbinsatsstyrkan.

Arbetet med att fortlöpande förbättra inriktning, inhämtningsmetoder och analys­kapacitet bör fortsätta.

Personalförsörjning

Ett väl fungerande personalförsörjningssystem är av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter. Det är väsentligt att reformarbetet tar sin utgångspunkt i en analys av hur den försvarspolitiska inriktning som nu läggs till grund för Försvarsmaktens utveckling påverkar principerna för personalförsörjningen. Särskilt angeläget är detta i fråga om regeringens ambition att på sikt kunna öka omfattningen av Sveriges fredsfrämjande insatser.

Enligt regeringens mening behövs det nya visioner i reformarbetet. För att kunna behålla och nyrekrytera kvalificerad personal är det nödvändigt att driva en aktiv och konstruktiv personalpolitik. En annan drivkraft bör vara att den utbildning som staten bekostar ska komma till användning. Tillgången till personal med lämplig kompetens är av avgörande betydelse för regeringens ambition att på sikt kunna öka Sveriges internationella, fredsfrämjande åtaganden.

Försvarsmaktens personalförsörjnings­system är komplext och berör cirka en tredjedel av myndighetens totala anslag. Det är således angeläget att klarlägga i vilka avseenden som principerna för personalförsörjningen behöver förändras och vilka konsekvenser detta får för dagens författningsreglering.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den redovisning och de eventuella förslag till riksdagsbeslut som kan vara nödvändiga för att uppnå en effektiv personalförsörjning utifrån den försvarspolitiska inriktningen.

Officerare

Befälsordningen för officerarna bör reformeras med utgångspunkt i de verksamhetsanknutna kraven på kompetens- och åldersstruktur. Åtgärder bör vidtas som dels förbättrar dagens situation, dels mer långsiktigt skapar förutsättningar för en personalförsörjning i balans. Anställningsformerna för officerare bör ses över.

Utvecklingsarbetet måste beakta inne­börden av den försvarspolitiska inrikt­ningen. Behovet av personal inom administration och förvaltning minskar samtidigt som andelen kvinnor och män i de internationella insatserna och i utbildningsverksamheten successivt ökar. Verksamheten utvecklas så att officersyrket inte kan vara ett livstidsyrke för alla som genomgått officersutbildning.

Enligt regeringens mening är det uppenbart att det behöver vidtas en rad åtgärder på både kort och lång sikt. Initialt bör arbetet fokuseras på att skapa rekryteringsutrymme. Ett fram­gångsrikt arbete med karriärväxling ger omedelbar effekt på rekryteringsutrymmet och åldersstrukturen.

Tillgången till personal kan också förbättras genom en utökad tillämpning av möjligheterna till s.k. direktrekrytering, dvs. att anställa personer med särskild kompetens som officerare efter en anpassad officersutbildning.

Under den tid det tar att skapa en god tillgång till yngre personal bedömer regeringen att det också är nödvändigt att Försvars­makten omfördelar personella resurser från stabs- och förvaltningsverksamheten till kärnverksamheten. Det behövs också en målmedveten kompetensutveckling för de officerare som varit verksamma inom områden där det nu finns ett kompetensöverskott.

Ovannämnda åtgärder är i allt väsentligt sådana som Försvarsmakten kan besluta om. Enligt regeringens mening bör därutöver också initiativ tas beträffande åtgärder som på ett mer genomgripande sätt förbättrar förutsättningarna för en långsiktig personalförsörjning i balans. Regeringen avser därför att pröva i vilken omfattning som sådana åtgärder kan vidtas.

Regeringen avser vidare pröva frågan om tidsbegränsade anställningar.

Befälsordningen och det därtill kopplade militära skolsystemet kommer att ses över. Det är nödvändigt att de verksamhets­anknutna kraven på kompetens- och åldersstruktur läggs till grund för skolsystemet och för in- och utflödet av personal i officerskåren.

Enligt regeringens mening skulle personal­försörjningen inom officerskåren gynnas av ett uppbrott från dagens tydliga indelning i personalkategorierna yrkes- och reservofficerare.

Regeringen vill också informera riksdagen om att andra personalfrågor kommer att ägnas uppmärksamhet. En sådan fråga är formerna för utnämningar av högre chefer i Försvarsmakten.

Att de yttre förutsättningarna för reservofficersanställningarna förändrats innebär inte att behovet av denna personalkategoris kompetenser har försvunnit i Försvarsmakten. Regeringen är övertygad om att det även i framtiden behövs människor som kombinerar ett civilt yrkesliv med olika former av tjänstgöring i Försvarsmakten. Försvarsmaktens svårigheter att anpassa reservofficerssystemet till den övergripande utveckling som myndigheten genomgår får enligt regeringen inte skymma värdet av att disponera personer som förenar civil och militär kompetens.

Enligt regeringens mening bör dagens tydliga indelning i personalkategorierna yrkesofficerare och reservofficerare brytas upp. I stället bör kompetensaspekterna läggas till grund för sammansättningen av officerskåren.

En närmare koppling mellan de båda personalkategorierna bedöms också underlätta in- och utflödet i officerskåren, vilket är gynnsamt för tillgången till kompetens.

Att utföra de uppgifter som arbetsgivaren har är en naturlig del i ett anställnings­förhållande. Därmed bör den principiella synen vara densamma på alla officerares tjänstgöringsskyldighet i de internationella insatserna. En förutsättning för utbildning till och anställning som reservofficer bör således vara att acceptera denna tjänstgörings­skyldighet.

Enligt regeringens mening kan utform­ningen av det framtida reservofficerssystemet inte skjutas upp längre. Regeringen avser därför att uppdra till Försvarsmakten att komplettera den redovisning som lämnats beträffande reservofficerssystemets framtid.

Mönstring och inskrivning

Ett nytt system med stegvis mönstringsförfarande bör införas under 2007 och 2008. Förfarandet bör utformas på ett sätt som aktivt uppmanar kvinnor att genomgå antagningsprövning. Motivationen ska väga tungt då total­försvarspliktiga skrivs in till värnplikts­utbildning. Viljan till senare tjänstgöring i utlandsstyrkan bör också vara ett tydligt urvalskriterium i arbetet med att hitta de bäst lämpade för tjänstgöring.

Personalkostnader

Försvarsmaktens bedömning av personalkostnadsutvecklingen de närmaste åren i jämförelse med den bedömning som gjordes föregående år redovisas i tabellen.

Försvarsmaktens bedömning av personalkostnadsutvecklingen (löner, arvoden, fasta lönetillägg och avvecklingskostnader)

Miljoner kronor, fasta prislägen för resp. år

BU 07

BU 06

2006

9 400

9 600

2007

8 850

8 500

2008

8 800

2009

8 600

2010

8 700

2011

8 650

Jämställdhet och mångfald

Alla anställda, inklusive de totalförsvarspliktiga, ska känna sig respekterade och välkomna på lika villkor inom försvaret. Den organisation som vid ofred ska försvara de mänskliga fri- och rättigheterna måste också kunna respektera dessa i sin egen organisation i den fredstida vardagen. Arbetet mot diskriminering och trakasserier inom Försvarsmakten måste förstärkas.

Frivilliga försvarsorganisationer

Regeringen anser att det är viktigt att verksamheten inom de frivilliga försvars­organisationerna återspeglar de förändringar som sker inom Försvarsmakten i stort. Insatsorganisationens behov och arbetet med internationella insatser ska även i denna verksamhet ha en framskjuten position.

De frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig roll i samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser.

De frivilligas rätt till tjänstledighet för att kunna hjälpa till vid kriser bör ses över.

Materielförsörjning

En väl fungerande materielförsörjning är enligt regeringen av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter. Regeringen avser att överväga hur styrningen av den framtida materiel­försörjningen kan ske så att den nödvändiga flexibilitet statsmakterna eftersträvar i denna hantering kan uppnås. Statsmakternas ökade inflytande över styrning och uppföljning bör koncentreras till de tillfällen där en reell beslutssituation av vägvalskaraktär avseende förmågeutveckling och långsiktig materielförsörjning föreligger.

Detta innebär att en mekanism behöver skapas som gör att regeringen effektivt kan styra verksamheten och fatta nödvändiga beslut, samtidigt som riksdagens krav på insyn tillgodoses. Regeringen redovisar därför i denna proposition hur en sådan mekanism bör kunna utformas.

Utvecklingssatsningar inom de etablerade nationella nischerna bidrar effektivt till Försvarsmaktens materielförsörjning. Forskning och teknikutveckling bör fortsatt inriktas på ett begränsat antal nischer. Regeringen tydliggör en ytterligare fokusering inom de fastslagna nischerna och understryker därmed att inriktningen inte innebär en hög prioritering för utvecklingsbeställningarna inom alla delområden inom nischerna. Med denna inriktning av materielförsörjningen bedömer regeringen att riksdagens krav på insyn tillgodoses, samtidigt som den nödvändiga flexibiliteten statsmakterna eftersträvar uppnås.

Det behöver skapas en mekanism som gör att regeringen effektivt kan styra verksamheten och fatta nödvändiga beslut. Regeringen avser att fortsätta den påbörjade utvecklingen med att större och principiellt viktiga projekt bör etappindelas i lämpliga intervaller med reella möjligheter för regeringen att vid behov ominrikta eller avbryta projekten. Vidare avses kopplingarna till möjligheterna att vidmakthålla och utveckla befintliga system utvecklas ytterligare. De materiella behov som identifieras bör främst tillgodoses genom utnyttjande av befintlig materiel, genom att öka antalet eller vidareutveckla dessa befintliga system.

I första hand bör anskaffningar göras genom deltagande i samordnad internationell anskaffning och i andra hand på egen hand. När sådan anskaffning inte är möjlig, eller lämplig, kan nyutveckling övervägas. Nyutveckling bör ske i samarbete med internationella samarbetsparter. I detta sammanhang vill regeringen peka på vikten av att tidigt väga in exportmöjligheter som en faktor i materielförsörjningen. Egenutveckling bör undvikas, men kan t.ex. ske då det krävs för att kunna behålla ett systemkunnande inom landet eller då det utgående från Försvarsmaktens operativa krav kan vara lämpligt med utveckling av kompetens och materiel vid inhemsk försvarsindustri.

Vidare ska andra möjligheter till handlingsfrihet och effektivisering av materielförsörjningen beaktas. De mest väsentliga verktyg regeringen identifierat och utvecklat för denna styrning är handlingsfrihet genom forskning och teknikutveckling, synergier mellan civil och militär forskning och teknikutveckling, etablering av tillgänglighetsåtaganden vid industrin, natio­nella nischer samt internationella samarbeten.

Den tidigare regeringen har redovisat inriktningen att prioritera s.k. nationella nischer vid beslut om resurser för kompetensuppbyggnad och materielutvecklingsprojekt. Regeringen anser att resurser endast bör inriktas mot sådan kompetens vid myndigheter och vid i Sverige verkande industri som Försvarsmakten har ett operativt förmågebehov av, som är internationellt ledande eller konkurrenskraftig och som kan bidra till en kostnadseffektiv materielförsörj­ning genom internationella samarbeten. Den tidigare regeringen har tidigare redovisat följande nationella nischer: lättrörliga markstridssystem, luftburna fjärrstridssystem och robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem. I dessa områden ingår liksom tidigare sensor- och datafusionssystem samt signatur-, skydds- och systemdesign.

Försvarsmakten genomför för närvarande en kartläggning av hur materielförsörjning inom det marina området bör genomföras i framtiden. Denna kartläggning kommer att avrapporteras under senare delen av 2006.

Inom nischen luftburna fjärrstridssystem bör satsningar göras i internationellt samarbete för utveckling av bemannade och obemannade flygsystem som erfordras för vidmakthållande av JAS 39 Gripen. Utveckling inom avionikområdet begränsas till de sensorutrustningar där stora synergier kan nås med behoven för det nätverksbaserade försvaret. Inom nischen lättrörliga markstridssystem bör satsningar göras på stridsfordon med låg vikt och förmåga till slagkraftig precisionsbekämpning och på skydd som stärker förmågan att taktiskt utnyttja informationsöverlägsenhet bl.a. genom ökad samfunktion med buren soldatutrustning och lätta vapen. Vidare bör satsningar göras på utveckling av lätta understödsvapen med allmålskapacitet, som i kombination med intelligent markmålsammunition och automatiserade skjutanordningar kan utveckla förmågan till övervakning och strid i bebyggelse. Inom nischen robusta nätverks­baserade lednings-, kommunikations- och informationssystem medför krav på interoperabilitet med internationella insats­styrkor behov av metodik och utrustning som huvudsakligen inte är nationellt profilerad. Inom telekrigföring och dator- och nätverksoperationer krävs en hög nationell kompetens både för att använda och vara kvalificerad som köpare av system. Dock bör satsningar ske i några få men internationellt starkt efterfrågade produkter inom sensor- och telekrigsområdet. Den satsning som görs inom robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem ska således begränsas till sådana system­komponenter inom sensor- och telekrigssystem som inte kan anskaffas i modernt utförande utan deltagande i produkt­utveckling. Därutöver ska en nationell kompetens upprätthållas för Försvarsmaktens behov av att anpassa ledningssystem utgående från främst kommersiella produkter. Inom områdena sensor- och datafusion, signatur-, skydds- och systemdesign bör utveckling göras som stärker samfunktion inom förband, interoperabilitet och vidmakthållande av befintliga system.

För att skapa tillräcklig leveranssäkerhet kan det även utanför de redovisade nischerna finnas skäl att genomföra utvecklings­satsningar. Detta gäller ett fåtal smala kompetensområden där Försvarsmaktens behov inte kan tillgodoses genom anskaffning eller samarbete, t.ex. krypteringsteknologi.

Med denna inriktning kan nationella nischer användas vid regeringens och riksdagens bedömning av vilken prioritet en utveck­lingsbeställning har.

Forskning och teknikutveckling

Den del av verksam­heten som avser forskning och teknik­utveckling (FoT) anpassas till en mindre bredd. Ett rådgivande organ bör inrättas vid Försvarsmakten som stöd för Försvars­maktens styrning av forskningen och teknik­utvecklingen. Organet ska också kunna ge regeringen sin syn på forskningens och teknikutvecklingens inriktning och avvägningen mellan deras olika delar.

Exportstöd

Regeringskansliet och myndigheterna ska fortsätta att utveckla formerna för exportstödet till försvarsindustrin. Med Försvarsmaktens operativa förmågebehov som grund bör exportmöjligheterna tidigt vägas in som en faktor i materielförsörjningen. Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram vid deltagande i internationella forum.

Motionsyrkanden

Dimensionerande grunder för Försvarsmakten

Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiet delar regeringens ambitionsökning när det gäller internationella insatser. Miljöpartiet anser dock att regeringen borde ta steget fullt ut och slå fast att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp, utbildnings- och personalförsörjningssystem (yrkande 1).

Strategi för deltagande i internationella insatser

Peter Rådberg m.fl. (mp) påpekar i kommittémotion 2006/07:Fö238 att regeringen aviserar en kommande strategi för deltagande i internationella militära insatser.

Miljöpartiet anser att en strategi för Försvarsmaktens internationella verksamhet är välkommen. Men Miljöpartiets utgångspunkter skiljer sig från regeringens. Miljöpartiet anser att de förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade och att inga andra intressen får styra (yrkande 4). Miljöpartiet anser att arbetet bör ta sin början i hur efterfrågan ser ut. Vad är det världssamfundet har behov av? Vilka av dessa behov har Sverige resurser för, kunskap om och erfarenhet av? Finns det möjligheter att komma överens om ett slags arbetsfördelning t.ex. inom den nordiska kretsen? Detta möjliggör sammantaget en tydlig svensk nischning. Miljöpartiet anser att det är ohållbart ekonomiskt att anmäla hela bredden av förmågor och förbandstyper till internationella styrkeregister. De förband som anmäls måste både utrustas, bemannas och tränas.

Miljöpartiet anser också att frågan om internationell övningsverksamhet måste omfattas av strategin, så att ett samlat grepp tas över verksamheten (yrkande 5). Vilka övningar bör prioriteras? Är det några speciella kriterier för vilka länder Sverige ska kunna öva tillsammans med eller ej etc.?

Miljöpartiet utgår från att den av regeringen aviserade strategin läggs fram för riksdagen för beslut samtidigt med en redogörelse för hur man avser att harmonisera aktuella anmälningar till internationella styrkeregister med denna strategi, både vad avser innehåll och beredskapstider (yrkandena 6 och 7).

Insatsorganisationen

Peter Rådberg m.fl. (mp) påpekar i kommittémotion 2006/07:Fö238 att regeringen vill att riksdagen ska godkänna inriktningen av insatsorganisationens utformning för 2009, vilken ligger till grund för planeringen för 2007.

För det första avvisar Miljöpartiet regeringens förslag på en rad områden där man låser fast utvecklingen för lång tid. Det gäller bl.a. förslag om nischer inom materiel­försörjningen, materielplan samt insatsorganisationen. Om riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag hur insatsorganisationen ska se ut 2009 riskerar riksdagen att lägga fast en grund som redan när beslutet fattas krackelerar och där de långsiktiga konsekvenserna både är oklara och kontraproduktiva.

För det andra ställer sig Miljöpartiet frågan om det är rimligt att låsa fast insats­organisationen utifrån att regeringen i en annan del av propositionen slår fast att man avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser.

Miljöpartiet tolkar detta som att en sådan strategi inte kan få fullt genomslag med mindre än att både insatsorganisation och materielplan utformas efter det att strategin har slagits fast och att man därmed anpassar materielinköp och organisation efter de internationella ambitionerna. Om man avser att inrikta sig på att verka inom ett visst geografiskt område måste rimligen t.ex. materielinköp av utrustning som är klimat­beroende påverkas av detta. Till dess att en sådan sammanvägd strategi läggs fram för riksdagen för beslut kan inte Miljöpartiet ta ställning till huruvida den föreslagna insats­organisationen är rimlig och adekvat för uppgiften (yrkande 10). Miljöpartiet vill dock redan nu peka på två områden inom de marina stridskrafterna samt flygstridskrafterna.

Regeringens föreslagna insatsorganisation omfattar bl.a. fyra operativa ubåtar (varav två av Gotlands- och två av Södermanlandsklass) och sju ytstridsfartyg (varav fyra av Visby-, två av Stockholms- och en av Göteborgsklass). Miljöpartiet finner det något märkligt på flera sätt (yrkandena 11 och 12). Varför har regeringen lagt till en ubåt i insatsorganisationen jämfört med förra årets budgetproposition, utan att motivera de operativa skälen till detta (yrkande 13)? Dessa nya operativa skäl och bedömningar måste redovisas innan riksdagen kan ta ställning till lämpligheten i detta förslag. Det är också märkligt eftersom regeringen anför att Försvarsmakten har fått i uppdrag av den tidigare regeringen att redovisa en fortsatt materielförsörjning inom det marina området och att uppdraget kommer att redovisas i november 2006. Regeringen skriver också att Försvarsmakten under perioden ska

  • fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass,

  • fullfölja utveckling och anskaffning av TMS samt

  • genomföra studie avseende marina system.

För det första är det Miljöpartiets mening att det inte är seriöst att slå fast insats­organisationens inriktning i dessa delar innan riksdagen kan göra en samman­vägd bedömning som inkluderar ovan nämnda redovisningar.

För det andra delar inte Miljöpartiet regeringens bedömning när det gäller behovet av Visbyserien eller TMS. Miljöpartiets uppfattning är att Visby-serien bör kortas med två båtar (yrkande 15) och att utveckling och anskaffning av TMS bör stoppas (yrkande 16). Frågan om en eventuell satsning på en ny ubåt, A 26, har varit föremål för mycket diskussioner. Miljöpartiet anser inte att staten ska satsa pengar på A 26, vilket är en naturlig följd av Miljöpartiets uppfattning att Sverige måste prioritera vissa förmågor utifrån internationella behov och därmed välja bort andra (yrkande 14).

Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat en handlingsplan för fortsatt inriktning för JAS 39 Gripen. Målet för denna handlingsplan har varit att skapa en enhetlig och antalsmässigt reducerad flygplansflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D genom ombyggnad av 31 stycken befintliga JAS 39 A/B. Därmed bedömer Försvars­makten att den operativa driften av systemet kan förlängas. Miljöpartiet utgår från att erforderliga medel för detta redan har inplanerats i den långsiktiga materielplanen, vilket därmed gör att det är svårt för riksdagen att ta ställning till regeringens materielredovisning utan att en redogörelse för ombyggnadsprojektet lämnas.

Regeringen skriver att denna del av budgetunderlaget för närvarande bereds och att man avser att återkomma om den fortsatta inriktningen för JAS 39 Gripen. Dock verkar det som om riksdagen ändå förväntas godkänna planerna på att omdefiniera objekts­ramen för JAS 39 Gripen. Regeringen skriver att man avser att i regleringsbrevet till Försvarsmakten för 2007 reglera den nya ekonomiska ramen samt anpassa strukturen för underenheten”. Bakgrunden till detta är att Försvarsmakten har begärt en omdefiniering av objektsramen för JAS 39. I syfte att skapa allvädersförmåga för precisionsbekämpning föreslår Försvarsmakten att delobjektsramen för anskaffning av attackvapen utökas med 60 miljoner kronor så att GPS-stöttade laserstyrda bomber tillförs objektsramen. Totalt föreslås den nya objektsramen JAS 39 Gripen därmed ökas med 60 miljoner kronor och uppgå till 74 583 miljoner kronor i 2006 års prisläge samt omfatta oförändrad tid, dvs. till och med 2009.

Miljöpartiet anser att det inte är rimligt att riksdagen godkänner en omdefiniering av objektsramen utan att regeringen samtidigt möjliggör en samlad bedömning av JAS-systemet där också regeringens kommande ställningstagande till förslaget om en enhetlig flygplansflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D (yrkande 17) ingår.

Materielförsörjning

Peter Rådberg m.fl. (mp) avvisar i kommittémotion 2006/07:Fö238 det förslag till materielmekanism som redovisas i propositionen. Miljöpartiet anser att förslaget helt enkelt är obegripligt och innebär okända konsekvenser. Det går inte att ta ställning till förslaget på ett seriöst sätt i nuvarande form (yrkande 21).

Miljöpartiet anser att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp och att de förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade, inga andra intressen får styra. Denna uppfattning, samt det faktum att regeringen avser att återkomma med en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser, gör att det är Miljöpartiets uppfattning att det vore kontraproduktivt att i dagsläget slå fast de nischer som regeringen presenterar. Nischerna för materielförsörjningen bör i stället följa den strategi för samarbete och ansvarsfördelning, utifrån de internationella insatserna, som Miljöpartiet efterfrågar inom bl.a. det nordiska samarbetet. Miljöpartiet avvisar därför regeringens inriktning i denna del (yrkande 23).

Kerstin Andersson och Jan Björkman (båda s) understryker i motion 2006/07:Fö228 att i Sverige finns en högteknologisk marin nisch som är mycket framstående och tillhör de ledande i världen. För fortsatt utveckling är det viktigt att den marina nischen räknas som ett framtidsområde. Det är också viktigt för Kockums AB att få långsiktiga beställningar på teknikutveckling för att därmed kunna fortsätta utmana teknikens gränser och trygga kompetensen inom nya ubåtsprojekt och med nya ytfartygsprojekt med smyginriktning. För marinen är det förstås också avgörande för att den ska kunna fortsätta att utvecklas och vara en viktig kugge i det framtida insatsförsvaret. Sker inte utveckling stagnerar den svenska marinen. Marina system bör vara ett prioriterat utvecklingsområde för Försvarsmakten och staten. Det är viktigt med en fortsatt utveckling av marinbasen i Karlskrona och för fortsatt gynnsam utveckling av försvarsindustrin, i detta fall Kockums AB.

Exportstöd

Peter Rådberg m.fl. (mp) anser i kommittémotion 2006/07:Fö238 att den globala vapenhandeln är ett stort säkerhetsproblem, inte bara för att den ökar mängden vapen i världen, utan även för att vapenköpen dränerar länderna på resurser som i stället skulle kunna användas för att främja utveckling.

Regeringen verkar enligt propositionen gå i motsatt riktning. I propositionen skriver regeringen att det är viktigt att ”tidigt väga in exportmöjligheter som en faktor i materielförsörjningen”. Vidare anser regeringen att ”Regeringskansliet och myndigheterna ska fortsätta att utveckla formerna för exportstödet till försvarsindustrin. (…) Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram vid deltagande i internationella fora, exempelvis inom ramen för EU:s försvarsbyrå (EDA) och inom FA/LOI.

Miljöpartiet avvisar detta (yrkande 22). Det måste vara strikt militära behov som vägs in inför en anskaffning av materiel, inte industripolitiska konsekvenser. Det hör inte hemma i försvarsbudgeten.

Personalförsörjning

Peter Rådberg m.fl. (mp) anser i kommittémotion 2006/07:Fö238 att ett väl fungerande personalförsörjningssystem är av avgörande betydelse för Försvars­maktens möjligheter att utföra sina uppgifter.

Regeringen anför i propositionen att det är angeläget att klarlägga i vilka avseenden som principerna för personalförsörjningen behöver förändras och vilka konsekvenser detta får för dagens författningsreglering. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den redovisning och de eventuella förslag till riksdagsbeslut som kan vara nödvändiga för att uppnå en effektiv personalförsörjning utifrån den försvarspolitiska inriktningen.

Miljöpartiet delar i allt väsentligt Försvarsmaktens syn på hur personalförsörjnings­systemet bör se ut utifrån ett flerkarriärsystem. Det finns en bred politisk enighet om grunderna, vilket i sin tur möjliggör en snabb process. Miljöpartiet anser att regeringen har ett stort ansvar för att skyndsamt ge Försvarsmakten de verktyg man behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter, speciellt avseende den internationella inriktningen. Systemet ska utvecklas i linje med de förslag som Försvarsmakten har lämnat. Det får inte bli några långdragna översyner eller en saktfärdig hantering i Regeringskansliet (yrkande 31).

Frivilliga försvarsorganisationer

Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Försvarsmakten anger att myndighetens behov av kompetenser och förmågor ska vara styrande för uppdragen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen skriver att man delar denna uppfattning och att bedömningen är att den genomförda verksamheten har uppfyllt målen för verksamheten.

Försvarsberedningen har i sin rapport ”En strategi för Sveriges säkerhet – Försvarsberedningens förslag till reformer” (Ds 2006:1) lämnat följande förslag: ”Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna bör nu alla organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga kunna komma ifråga för ekonomiskt stöd.” Det saknas i regeringens proposition. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag till hur detta kan implementeras (yrkande 33).

Utskottet

Insatsorganisationen

I försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU1 Försvar samt beredskap mot sårbarhet – budgetåret 2006 anförde utskottet följande:

Regeringen redovisar nu i budgetpropositionen i enlighet med vad riksdagen begärt förslag till insatsorganisation och beskriver ett nytt beredskapssystem. Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag till fortsatt inriktning av insatsorganisation i allt väsentligt ligger i linje med riksdagens försvarspolitiska beslut år 2004, såvitt avser antal och typ av förband. Insatsorganisationen bör enligt regeringen bestå av insatsförband och resursförband. Insatsförbanden bör enligt regeringen ha en beredskapstid på upp till ett år, och resursförband bör inte ha några beredskapskrav. Utskottet delar regeringens uppfattning att insatsorganisationens förband bör ha en differentierad mobiliserings- och insatsberedskap och successivt kunna anpassa denna till de operativa behov som kan bedömas.

Vad regeringen anför om insatsorganisationen, och särskilt om de s.k. resursförbanden, väcker enligt utskottet ett antal frågor om bemanning, utformning och användning av dessa förband som måste klarläggas. Enligt utskottets mening bemannas insatsorganisationens förband i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. Den redovisning som görs i budgetpropositionen av insatsorganisationen, och uppdelningen av insats- respektive resursförband, är enligt utskottets mening inte ändamålsenlig. Försvarsmakten har för utskottet anmält att en översyn kommer att göras för att bättre tydliggöra och definiera de olika begreppen. Utskottet förutsätter att information om denna viktiga översyn lämnas till utskottet och att regeringen återkommer till riksdagen med förnyad formell redovisning av insatsorganisationens olika delar senast i budgetpropositionen för 2007.

Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen med en förnyad redovisning av insatsorganisationens utformning, vilket utskottet begärde i betänkande 2005/06:FöU1.

Den redovisning som regeringen lämnar om insatsorganisationens förband föranleder utskottet att även i år något kommentera dessa förbands bemanning och uppgifter. Insatsorganisationens förband bemannas, som utskottet anförde i betänkande 2005/06:FöU1, i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. De förband som bemannas med totalförsvarsplikten som grund kan inte som förband sändas ut i internationell fredsfrämjande tjänst. Förband för fredsfrämjande insatser skapas inom utlandsstyrkans ram av personer som frivilligt tagit anställning antingen i ett mer tillfälligt sammansatt förband för en viss mission, eller tecknat kontrakt i ett särskilt beredskapsförband, s.k. registerförband. Insatsorganisationens förband bemannade med totalförsvarsplikten som grund kan således inte sättas in i både nationella och internationella uppgifter. Detta gäller även hemvärnet som endast har frivillig personal i sina förband. Utskottet har erfarit att det inom ramen för arméns nya utbildningssystem pågår ett arbete som syftar till att delar av vissa insatsförband ska bemannas med personal som tecknat kontrakt för internationell tjänst. Om en sådan ordning förverkligas kommer vissa delar av insatsförbanden att kunna sättas in både internationellt och nationellt. Utskottet är positivt till det arbete som pågår inom Försvarsmakten i detta syfte.

Utskottet avvisade i betänkande 2005/06:FöU1 enigt begreppen insatsförband och resursförband för insatsorganisationen eftersom det inte ansåg att uppdelningen var ändamålsenlig. Utskottet noterar att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2007 förordar (enligt budgetpropositionen s. 45) att samtliga förband benämns insatsförband. Enligt regeringen bör nu insatsorganisationen bestå av insatsförband med en beredskap som understiger ett år och övriga förband med en beredskap på upp till tre år. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta ställning till insatsförbandens beredskap. Det bör vara regeringen eller Försvarsmakten som beslutar om insatsorganisationens beredskap i olika avseenden och anpassa den till de operativa behov som kan bedömas. Därmed är utskottet heller inte berett att ta ställning till uppdelningen av insatsorganisationen i insatsförband och övriga förband. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att se över utformningen och redovisningen av insatsorganisationen och att den återkommer om detta i budgetpropositionen för 2008.

Utskottet kan slutligen konstatera att regeringens förslag till insatsorganisation i huvudsak har samma inriktning som den som riksdagen tidigare godkänt i det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007. Någon förändring av denna inriktning är enligt utskottet inte aktuell för närvarande.

Med beaktande av vad utskottet anfört ovan tillstyrks regeringens förslag till insatsorganisation (punkt 2) och avstyrks kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 10–17.

Dimensionerande grunder för Försvarsmakten

I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) föreslås att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp, utbildnings- och personalförsörjningssystem.

Utskottet har i det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007 tagit ställning till de grundläggande faktorerna för vad som ska styra Försvarsmaktens utveckling i olika avseenden. Krav på förmåga att kunna genomföra väpnad strid är således grundläggande för insatsorganisationen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till detta kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 1.

Strategi för deltagande i internationella insatser

I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) tas frågor upp om strategin för deltagande i internationella insatser.

Utskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen att ambitionsnivån när det gäller långsiktiga internationella insatser bör höjas, och antalet kvinnor och män i internationella insatser bör på sikt öka till 2 000 personer. Svenskt försvar bör enligt utskottet på sikt klara av att samtidigt leda och delta i två insatser av bataljonsstorlek samt några mindre fredsbevarande insatser.

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av en sådan strategi senast i budgetpropositionen för år 2008.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 4–7.

Materielförsörjning

I några motioner behandlas frågor om materielförsörjning.

Regeringen framhåller i budgetpropositionen att en mekanism behöver skapas som gör att regeringen effektivt kan styra verksamheten och fatta nödvändiga beslut om materielförsörjningen. Utskottet kan för sin del inte genomskåda innebörden av denna mekanism. Utskottet, som utgår från att denna mekanism inte inskränker riksdagens befattning med materielfrågorna, har dock självfallet inget emot att materielförsörjningsprocessen fortsätter att utvecklas och utgår från att regeringen lämnar förslag om detta efterhand som det behövs. Kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 21 är därmed enligt utskottet i hög grad tillgodosedd och behöver inte godkännas.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen s.k. nationella nischer vid beslut om resurser för materielutvecklingsprojekt. I propositionen beskrivs nischerna lättrörliga markstridssystem, luftburna fjärrstridssystem samt robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem. Regeringen nämner vidare att Försvarsmakten för närvarande genomför en kartläggning av hur materielförsörjningen inom det marina området bör genomföras i framtiden. Denna kartläggning kommer enligt regeringen att avrapporteras under senare delen av 2006. Utskottet har i tidigare sammanhang tillstyrkt principen med s.k. nischer inom forskning och teknikutveckling för att ge Sverige önskvärd kompetens inom försvarsmaterielområdet och har nu inte någon annan uppfattning. När det gäller en eventuell nisch inom det marina området bör regeringen återkomma i budgetpropositionen 2008 med en redovisning av sina överväganden. Vad avser frågor om kostnader för JAS 39 C/D-flygplan återkommer utskottet under anslag 6:2 Materiel och anläggningar om detta.

Utskottet avstyrker därmed kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 23 samt motion 2006/07:Fö228 (s).

Personalförsörjning

I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) föreslås en skyndsam hantering av personalförsörjningssystemet utifrån vad Försvarsmakten föreslagit.

Utskottet hänvisade i försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU5 Vissa personalfrågor i Försvarsmakten i februari 2006 till att representanter för Försvarsmakten inför utskottet hade redovisat pågående arbete med personalförsörjningsfrågorna. Utskottet framhöll att man fått information om att det övervägdes förändrade utbildnings- och anställningsformer för yrkes- och reservofficerarna. Utskottet ansåg att denna översyn var mycket viktig och angelägen. Försvarsmakten har därefter till regeringen lämnat förslag till ett förändrat personalförsörjningssystem. Regeringen framhåller i budgetpropositionen att befälsordningen för officerarna bör reformeras med utgångspunkt i de verksamhetsanknutna kraven på kompetens- och åldersstruktur. Utskottet har samma uppfattning som man framfört i betänkande 2005/06:FöU5, nämligen att den nuvarande befälsordningen som rått under lång tid nu snarast bör reformeras. Utskottet kan konstatera att det finns konkreta förslag från Försvarsmakten om hur ett sådant system ska utformas. Enligt utskottet är det angeläget att reformeringen av befälsordningen inte fördröjs. I detta reformarbete bör det övervägas att reservofficerarna liksom yrkesofficerarna i samband med rekrytering och utbildning förbinder sig att genomföra internationell tjänstgöring. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i frågan så snart som det är möjligt och är för sin del berett att med prioritet behandla sådana förslag som kan behöva fattas av riksdagen.

Kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 31 är med vad utskottet anfört till stor del beaktad och behöver därför inte tillstyrkas.

Exportstöd

I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) motsätter sig Miljöpartiet vad regeringen anför om exportstöd.

Utskottet har vid olika tillfällen ställt sig positivt till exportstöd bl.a. i det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007; det grundläggande syftet med att främja export av krigsmateriel ska vara att säkerställa försörjningen med materiel och kompetens till det svenska försvaret. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Utskottet anser således att kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 22 bör avslås.

Frivilliga försvarsorganisationer

I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) lämnas förslag om en vidgad frivilligkrets.

Riksdagen godkände (bet. 2001/02:FöU12) i maj 2002 på förslag från regeringen (prop. 2001/02:159) nya riktlinjer för stöd och uppdrag till det frivilliga försvaret. Riktlinjerna innebär bl.a. att stödet till den frivilliga försvarsverksamheten måste anpassas till de förändringar som sker i övrigt inom totalförsvaret. Reformbehovet inom den frivilliga försvarsverksamheten är lika påtagligt som inom totalförsvaret i övrigt. Myndigheternas uppdrag till den frivilliga försvarsverksamheten behöver därför successivt förändras. Riktlinjerna innebär också att regeringen bör göra återkommande översyner av vilka organisationer som ska få del av stödet.

Utskottet gör ingen annan bedömning nu varför kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 33 inte behöver tillstyrkas.

Verksamhetsområdet Det civila försvaret – inriktning

Åtgärderna som genomförs för att stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar i fred förbättrar också förmågan för det civila försvaret.

De kompletterande åtgärder som vidtas för att säkerställa den grundläggande förmågan inom det civila försvaret innefattar bl.a. omvärldsbevakning för höjd beredskap, underhåll av skyddsrum och fullträffsskyddade teleanläggningar m.m. samt utbildning för minröjning. Områden av stor betydelse är elförsörjning, telekommunikation, skydd mot CBRN-händelser (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser) och informationssäkerhet.

Den förmåga som krävs inom det civila försvaret är till stor del densamma som samhället behöver för att kunna motstå en extraordinär händelse. Regeringen anser samtidigt att de satsningar som görs på den fredstida krisberedskapen även är till nytta för det civila försvaret.

Regeringen anser att det även fortsättningsvis behövs vissa specifika förmågor inom det civila försvaret om de säkerhetspolitiska förutsätt­ningarna skulle försämras i framtiden. När det gäller stödet till de frivilliga försvars­organisationerna bör det även i fortsättningen inriktas mot att bygga upp en fredstida förmåga i syfte att bättre ta till vara dessa organisationers engagemang och kunnande.

Budget för politikområdet Totalförsvar

Beredskapskredit för totalförsvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag (punkt 1) om beredskapskredit för försvaret.

Propositionen

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2006, om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett motsvarande bemyndig­ande, avseende samma belopp, bör lämnas för 2007. Beredskapskrediten ska säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel. Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen att återkomma till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksam­heten.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om beredskapskredit för totalförsvaret.

Anslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

– godkänner regeringens förslag (punkt 18) i den del som avser anslagen under politikområdet Totalförsvar samt avslår motionerna 2006/07:Fö214 (v) och 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 34,

– godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009 (punkt 3) och avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 18,

– bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007 (punkt 4) och avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 19 (i denna del),

– godkänner vad regeringen föreslår om anskaffning av materielprojekt under 2007 (punkt 5) och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om redovisning av utveckling av ledningssystem samt avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 19 (i denna del) och 20,

– bemyndigar regeringen att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital (punkt 6).

Jämför reservationerna 1–3 (mp).

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

21 166 703

  

Anslagssparande

1 276 587

2006

Anslag

21 388 378

1

Utgiftsprognos

20 764 217

2007

Förslag

20 452 062

  

 

 

2008

Beräknat

20 901 770

2

 

 

2009

Beräknat

21 964 305

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 20 532 937 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 21 123 972 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av insatsorganisationen, planering m.m., insatser samt försvarsunderrättelseverksamhet. Under anslaget finansieras den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare finansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella insatser, den s.k. Athenamekanismen. Under anslaget beräknas även belopp för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet, liksom för deras verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet, För­svarsmaktens säkerhetsfrämjande samarbete med andra länder samt avveckling av materiel. Även medlemskap i multinationella samarbeten såsom SALIS (Strategic Airlift Interim Solution) finansieras från detta anslag.

Anslaget ska fr.o.m. 2007 finansiera utgifter för anskaffning av beredskapsvaror.

För 2007 har regeringen bl.a. beräknat att följande belopp kommer att användas under anslaget för här angivna ändamål:

  • 11 050 miljoner kronor för personal,

  • 760 miljoner kronor för värnplikts­utbildning samt

  • 2 650 miljoner kronor för hyror.

I enlighet med den ökade ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppinsatserna har anslaget ökats med 600 miljoner kronor 2007, 710 miljoner kronor 2008 och 1 376 miljoner kronor 2009. Av dessa belopp har 200 miljoner kronor t.o.m. 2006 tidigare beräknats under anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Tusental kronor

2007

2008

2009

Anvisat 20061

21 458 378

21 458 378

21 458 378

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

545 598

940 855

1 420 938

Beslut

-1 539 814

-1 454 846

-871 480

Överföring till/från andra anslag

-12 100

-42 617

-43 531

Förslag/beräknat anslag

20 452 062

20 901 770

21 964 305

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Motionsyrkanden

Lars Ohly m.fl. (v) påpekar i partimotion 2006/07:Fö214 att regeringen föreslår att resurserna till internationella insatser ska öka. Detta förslag avvisar Vänsterpartiet. Regeringens förslag innebär en ökning med 600 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor är överföring från anslag 6:2. Vänsterpartiet anser att denna omfördelning är tillfredsställande men motsätter sig ökningen med de kvarstående 400 miljoner kronor som satsningen innebär.

Anslaget finansierar även åtgärder för främjande av den svenska försvarsindustrins exportverksamhet. Nedskärningar av dessa resurser föreslås med 550 miljoner kronor då Vänsterpartiet över huvud taget motsätter sig svensk vapenexport.

50 miljoner kronor av ovan angivna besparing omfördelas inom anslag 6:1 till den pågående jämställdhetsintegreringen. Dessa resurser blir ett viktigt tillskott för exempelvis arbetet med att jämna ut den sneda könsfördelningen. I nuläget är endast ca 4 % av Försvarsmaktens personal kvinnor. Satsningar krävs därför på en rad områden vilka alla kan bidra till att fler kvinnor inte bara söker sig till, utan även stannar inom, Försvarsmakten. För att åstadkomma detta krävs att information sprids och utbildning genomförs på bred front i syfte att förändra grundläggande attityder och strukturer.

Vänsterpartiet yrkar (i denna del) att anslag 6:1 minskas med 900 miljoner kronor.

Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiets viljeinriktning är klar, att fortsätta spara på det militära försvaret. Inte genom att osthyvla fram besparingar utan några riktlinjer till Försvarsmakten, utan genom att ta ansvar för att på allvar prioritera den internationella verksamheten, välja bort förmågor som inte längre behövs och därmed göra ordentliga besparingar inom bl.a. materielanslaget. Miljöpartiet föreslår att Försvarsmaktens anslag 6:1 ska minska med 400 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 34 i denna del).

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:1 och avstyrker motionerna 2006/07:Fö214 (v) i denna del och 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 34 i denna del.

Anslag 6:2 Materiel och anläggningar

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

18 349 554

  

Anslagssparande

1 748 813

2006

Anslag

17 276 760

1

Utgiftsprognos

17 214 127

2007

Förslag

17 600 235

  

 

 

2008

Beräknat

18 311 908

2

 

 

2009

Beräknat

18 839 372

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 17 769 701 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 17 736 750 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget omfattar anskaffning, vidmakt­hållande och avveckling av materiel och anslagsfinansierade anläggningar. Vidare används anslaget för kostnader för den europeiska försvarsbyrån (EDA) och för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet samt finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror.

Investeringsplan och bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009.

Regeringen föreslår också att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av nedan angivna materielprojekt och i övrigt får fatta nödvändiga beslut beroende på förändrade förutsättningar som inte kunnat förutses:

  • anskaffning gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),

  • studie avseende marina system,

  • anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt

  • anskaffning av artillerigranat (Excalibur).

Investeringsplan

Miljoner kronor

Utfall
2005

Prognos
2006

Budget
2007

Beräknat
2008

Beräknat
2009

Materiel och anläggningar

17 338

16 535

15 087

14 901

14 712

Summa investeringar

17 338

16 535

15 087

14 901

14 712

Anslag

17 338

16 535

15 087

14 901

14 712

Summa finansiering

17 338

16 535

15 087

14 901

14 712

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall
2005

Prognos
2006

Förslag
2007

Beräknat
2008

Beräknat
2009–

Ingående åtaganden

58 714 604

52 139 039

43 629 4963

Nya åtaganden

11 773 988

17 827 9901

13 847 034

Infriade åtaganden

18 349 553

15 776 7602

16 587 8054

15 075 041

25 813 684

Utestående åtaganden

52 139 039

54 190 269

40 888 725

Erhållet/föreslaget bemyndigande

68 500 000

59 200 000

40 900 000

1 Efter avdrag för ett prognostiserat anslagssparande ut från 2006 på 1 500 000 tkr.

2 Endast åtaganden som inte finansieras med ingående anslagssparande (1 748 814 tkr).

3 Endast de åtaganden som kräver särskilt beställningsbemyndigande i den nya anslagsstrukturen.

4 Samtliga åtaganden i enlighet med avsnitt 7.7 i volym 1.

Investeringsplanen är regeringens förslag till inriktning för materielförsörjningen 2007–2009.

Det kommer under löpande verksamhet, t.ex. i pågående materielprojekt, att uppstå beslutssituationer som inte kunnat förutses i samband med att regeringen lämnar sin årliga budgetproposition till riksdagen. Dessa situationer kan ibland kräva en skyndsam hantering, särskilt mot bakgrund av regeringens strävan mot ökad andel internationella materielsamarbeten. Förändringar som kan leda till en sådan beslutssituation kan t.ex. röra förändrade förutsättningar i internationellt materielsamarbete och förändrade industriella förutsättningar. Inom ramen för de beslut som riksdagen fattar avseende materielförsörjning bör regeringen genom beslut kunna hantera uppkomna förändringar i förutsättningarna.

I de fall sådana förändringar måste hanteras avser regeringen att särskilt återrapportera sina ställningstaganden till riksdagen.

För att ge en överblick över var i tiden materielobjekt befinner sig i beställnings­hänseende redovisar regeringen nedan exempel på större objekt som redan är beställda, som återstår att beställa under 2006, som avses beställas under 2007 och som avses beställas efter 2007. Investeringarnas betydelse för insatsorganisationens utveckling och operativa förmåga i olika hänseenden redovisas under inriktningen av stridskrafterna.

Redan beställt

De objekt som redan har beställts är bl.a.

  • renovering och modifiering av Haubits 77,

  • anskaffning av ingenjörsbandvagn,

  • anskaffning av nytt igenkänningssystem (IK NY).

Återstår att beställa under 2006

Bland andra följande objekt återstår att beställa under 2006

  • utveckling och anskaffning av granatkastarpansarbandvagn (Amos),

  • utveckling av radar till JAS 39 Gripen,

  • omsättning av VHF- och UHF-utrustning,

  • delbeställning av ledningssystemets tekniska grund för det nätverksbaserade försvaret (LedsystT),

  • fortsatt utveckling av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),

  • planerings-, utbildnings- och utvärderings­utrustning till JAS 39 C/D Gripen.

Planerade beställningar under 2007

Bland andra följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2007

  • utveckling av torped, mina, sensor (TMS),

  • studie avseende marina system,

  • interoperabilitet JAS 39 Gripen,

  • anskaffning gemensamt taktiskt radio­system (GTRS),

  • anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt

  • anskaffning av artillerigranat (Excalibur).

Planerade beställningar efter 2007

Bland andra följande objekt har planerade beställningsbeslut efter 2007

  • anskaffning tung lastbärare,

  • anskaffning sjukvårdsenhet Role 2,

  • anskaffning taktiska radiolänkar 11/16/22.

Anslaget har inte tidigare funnits uppfört på statsbudgeten. Medel för ändamålet har t.o.m. budgetåret 2006 beräknats under anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

För att delvis finansiera den ökade ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppinsatserna har anslaget minskats med 200 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Beloppet beräknas i stället under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 6:2 Materiel och anläggningar

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

Anvisat 20061

17 276 760

17 276 760

17 276 760

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

1 022 179

1 580 535

2 159 751

Beslut

323 188

333 049

308 279

Överföring till/från
andra anslag

-1 021 892

-878 436

-905 418

Förslag/beräknat anslag

17 600 235

18 311 908

18 839 372

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Motionsyrkanden

Lars Ohly m.fl. (v) föreslår i partimotion 2006/07:Fö214 besparingar på 500 miljoner kronor på de ekonomiska resurser inom anslaget som avdelas till främjande av svensk vapenexport. Vidare föreslås en större nedskärning genom en minskning av materielbeställningarna på totalt 2 000 miljoner kronor för 2007. Den, med tanke på hotbilden, orimligt höga nivån på försvarsmateriel måste stegvis minska. Vänsterpartiet yrkar (i denna del) att anslag 6:2 minskas med 2 500 miljoner kronor.

Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiets viljeinriktning är klar, att fortsätta spara på det militära försvaret. Inte genom att osthyvla fram besparingar utan några riktlinjer till Försvarsmakten, utan genom att ta ansvar för att på allvar prioritera den internationella verksamheten, välja bort förmågor som inte längre behövs och därmed göra ordentliga besparingar inom bl.a. materielanslaget. Miljöpartiet riktar i sitt budgetförslag den största delen av besparingarna mot anslag 6:2 Materiel och anläggningar. Motionärerna föreslår att Försvarsmaktens anslag 6:2 ska minskas med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 34 i denna del).

Motionärerna påpekar att regeringen anför att redovisningen avseende bl.a. beställningsbemyndigandet samt spårbarheten mellan materielanskaffning och stridskrafternas förmåga är utvecklad i propositionen, bl.a. med hänvisning till att riksdagen nu godkänner även utveckling och anskaffning av specifika materiel­objekt. Det gjordes dock redan under 2006 års budgetproposition, dessutom utan de kryphål som regeringen nu vill införa. Regeringen skriver nämligen enligt motionärerna följande.

Det kommer under löpande verksamhet, t.ex. i pågående materielprojekt, att uppstå beslutssituationer som inte kunnat förutses i samband med att regeringen lämnar sin årliga budgetproposition till riksdagen. Dessa situationer kan ibland kräva en skyndsam hantering, särskilt mot bakgrund av regeringens strävan mot ökad andel internationella materielsamarbeten. Förändringar som kan leda till en sådan beslutssituation kan t.ex. röra förändrade förutsättningar i internationellt materielsamarbete och förändrade industriella förutsättningar. Inom ramen för de beslut som riksdagen fattar avseende materielförsörjning bör regeringen genom beslut kunna hantera uppkomna förändringar i förutsättningarna. I de fall sådana förändringar måste hanteras avser regeringen särskilt återrapportera sina ställningstaganden till riksdagen.

Detta innebär i praktiken att regeringen skapar sig en generell möjlighet att undandra sig det inflytande som en enig riksdag vid ett flertal tillfällen har beslutat om. Miljöpartiet avvisar alla sådana undantag från kravet att underställa materielprojekt en prövning i riksdagen. Information i efterhand betackar sig Miljöpartiet sig för.

Regeringen vill att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av nedan angivna materielprojekt och i övrigt får fatta nödvändiga beslut beroende på ändrade förutsättningar som inte kunnat förutses:

  • anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),

  • studie avseende marina system,

  • anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt

  • anskaffning av artillerigranat (Excalibur).

Miljöpartiet anser att propositionen lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller spårbarhetsredovisningen mellan bl.a. operativa krav och materielprojekt. De krav som tidigare har ställts från Alliansens sida på öppenhet kring kostnader, alternativa anskaffningsmöjligheter m.m. tillgodoses inte. Miljöpartiet hänvisar med glädje till den motion allianspartierna lade i frågan i Försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU1, samt bjuder på ett citat ur Moderaternas motion 2005/06:Fö259:

I den redovisning regeringen nu lämnar riksdagen anges inte kostnaderna för de enskilda materiel­projekten, inte heller om materielen finns att köpa på annat håll eller ens om insats­försvaret har behov av den. Därför är det viktigt att den materielplan som föreläggs riksdagen är spårbar.

Regeringen anser att förslaget till investeringsplan bör ses i ett helhetsperspektiv kopplat till målen för politikområdet, kraven på operativ förmåga och delförmåga, funktionernas och insatsorganisationens utveckling samt behovet av tillgång till kompetens. Miljöpartiet håller med om detta men drar en annan slutsats än att riksdagen bör godkänna denna investeringsplan samt materielprojekten för 2007. Genomgående i propositionen skriver nämligen regeringen att de mål för politikområdet man redogör för och kraven på operativ förmåga m.m. är de som den tidigare regeringen formulerade. Underförstått, såsom Miljöpartiet tolkar det, att de kommer att ändras i och med regeringsskiftet. Motionärerna gissar att det kommer att ske under de år regeringen nu vill att riksdagen beslutar om vad gäller investeringsplan och insatsorganisation.

Sammantaget innebär detta att Miljöpartiet motsätter sig det godkännande av vad regeringen föreslår om anskaffning av viktigare materielprojekt, både vad gäller förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009, hemställan om att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007, regeringens förslag om anskaffning av materielprojekt under 2007 (yrkandena 18 och 19). Tyvärr är det också nödvändigt att upprepa riksdagens krav på ökad öppenhet kring kostnadsredovisningar m.m. när det gäller materielredovisningen (yrkande 20).

Utskottet

Vid sin beredning av frågor om materielanskaffningen har utskottet haft tillgång till sekretessbelagda sammanställningar med kostnader för olika materielprojekt fördelade över olika år som tagits fram i Försvarsdepartementet. Vidare har utskottet erhållit en promemoria från Försvarsdepartementet med en beskrivning av de olika materielprojekt som regeringen vill att riksdagen ska godkänna. Utskottet har dessutom tagit del av en rapport från riksdagens utredningstjänst om det parlamentariska inflytandet över materielanskaffningen i vissa andra länder. De länder som redovisas är Danmark, Finland, Norge, Schweiz och USA. Dessa länders parlament har enligt utredningstjänstens rapport stort inflytande över viktigare materielanskaffningar.

Försvarsutskottet har vid olika tillfällen framhållit att riksdagens inflytande över materielanskaffningen måste öka. Det har skett i betänkandena 1994/95:FöU4, 1996/97:FöU4, 2001/02:FöU11 2003/04:FöU6, 2004/05:
FöU4 och 2005/06:FöU1. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning.

I betänkande 2005/06:FöU1 konstaterade utskottet att materielredovisningen förbättrats jämfört med de senaste årens budgetpropositioner och att riksdagen i enlighet med riksdagens beslut nu formellt underställs förslag om anskaffning av viktigare materielprojekt. Utskottet förutsatte att den redovisning som regeringen gjorde utvecklas ytterligare till nästa budgetproposition. Utskottet ansåg också att underlaget om det nya artillerisystemet Archer inte var tillräckligt för att ta ställning till detta projekt. Utskottet begärde att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett fördjupat underlag. Regeringen återkom därefter i en särskild proposition med förslag till anskaffning av artillerisystemet. Utskottet tillstyrkte därefter i betänkande 2005/06:FöU10 proposition 2005/06:132 Renovering och modifiering av artillerisystemet Haubits 77B. Utskottet ansåg att en renovering och modifiering av dessa haubitsar sammantaget var det mest lämpliga alternativet att modernisera markstridskrafternas artilleri. Projektet borde dock omprövas om inte ett utländskt utvecklingssamarbete kommer till stånd.

Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av hur projektet med artillerisystemet Archer fortskrider och hur det utländska utvecklingssamarbetet fortskrider.

Regeringen begär att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av följande materielprojekt:

  • anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),

  • studie avseende marina system,

  • anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt

  • anskaffning av artillerigranat (Excalibur).

I budgetpropositionen för 2006 föreslog regeringen att riksdagen godkände att regeringen fick besluta om ett antal materielprojekt. I budgetpropositionen för 2007 vidgas nu denna begäran (s. 69–70) till att omfatta att regeringen också i övrigt ska få fatta nödvändiga beslut beroende på förändrade förutsättningar som inte kunnat förutses beträffande ovanstående fyra angivna projekt. Utskottet har för sin del inget att invända mot att regeringen avbryter eller senarelägger dessa projekt om regeringen finner detta motiverat.

Utskottet kan emellertid konstatera att det saknas en egentlig beskrivning i propositionen av vad studien av marina system avses omfatta som regeringen vill få bemyndigande att inleda. Regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av studiernas resultat. Övriga objekt som regeringen begär att få godkända finns beskrivna under inriktningsavsnittet för det militära försvaret i budgetpropositionen.

Utskottet anser det angeläget med en fördjupad och samlad redovisning för riksdagen av arbetet med utvecklingen av olika ledningssystem inom ramen för det som brukar benämnas ett nätverksbaserat försvar (NBF). Sambanden mellan ledningssystemet för det nätverksbaserade försvaret (LedsystT), det gemensamma ledningssystemet Sweccis, det gemensamma taktiska radiosystemet GTRS, systemet Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) och eventuella andra lednings- och sambandssystem ska därvid framgå. Redovisningen bör beskriva vilka insatsförband de olika ledningssystemen avser att betjäna samt de bedömda totalkostnaderna för utveckling och anskaffning av dessa system. Några långtgående ekonomiska åtaganden beträffande Sweccis och GTRS bör inte ske innan en sådan redovisning har skett. Vad utskottet ovan anfört om behovet av en samlad redovisning av arbetet med utveckling av olika ledningssystem bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker med det ovan anförda regeringens förslag till anslag för anslag 6:2 (punkt 18 i denna del), regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten (punkt 3), regeringens förslag till bemyndigande att beställa materiel och anläggningar (punkt 4), regeringens förslag till materielobjekt 2007 (punkt 5) och avstyrker motionerna 2006/07:Fö214 (v) i denna del och 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 18–20 och 34 i denna del.

Utskottet vill också särskilt kommentera frågan om en eventuell förlängd serie av JAS 39 i C/D-version. Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat att 31 JAS flygplan bör uppgraderas från A/B-version till C/D-version. Regeringen anmäler i budgetpropositionen att detta bereds för närvarande. Enligt vad utskottet inhämtat finns inte några medel för denna uppgradering av JAS 39 A/B budgeterade varken i investeringsplanen eller i beställningsbemyndigandet som regeringen begär att riksdagen nu ska godkänna. Ett sådant beslut är av sådan betydelse att det uppenbarligen bör godkännas av riksdagen även av andra skäl än ekonomiska. Regeringen måste sålunda återkomma till riksdagen i detta ärende innan ett eventuellt sådant beslut avses fattas.

Anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling

Propositionen

Tabell 0.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

  

Anslagssparande

0

2006

Anslag

0

1

Utgiftsprognos

0

2007

Förslag

1 159 785

  

 

 

2008

Beräknat

1 020 537

2

 

 

2009

Beräknat

1 051 882

3

 

 

Anslaget är nytt för år 2007

Motsvarar 990 319 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 990 319 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar forskning och teknik­utveckling av materiel och anläggningar. Anslaget finansierar vidare det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP), forskning avseende skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och kemiska stridsmedel (CBRN) samt flygteknisk kompetens- och resursutveckling. Anslaget finansierar också forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförs inom ramen för det svenska deltagandet i den europeiska försvarsbyrån (EDA).

Anslaget har inte tidigare funnits uppfört på statsbudgeten. Medel för ändamålet har t.o.m. budgetåret 2006 beräknats under anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och anslag 6:8 Totalförsvarets forskningsinstitut.

Motionsyrkande

Lars Ohly m.fl. (v) påpekar i partimotion 2006/07:Fö214 att inom detta anslag finansieras exempelvis Sveriges kostnader för den europeiska försvarsbyrån (EDA) och olika typer av projekt för utveckling av krigsmateriel. I nuläget behöver Sverige i mycket större utsträckning satsa på forskning och utveckling inom bl.a. miljöteknikområdet. Därför föreslår Vänsterpartiet (i denna del) en omfördelning inom statsbudgeten. 500 miljoner kronor föreslås tas från anslag 6:3 och fördelas till för samhället viktigare forskningsverksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:3 och avstyrker motion 2006/07:Fö214 (v) i denna del.

Anslag 6:4 Totalförsvarets pliktverk

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

229 200

  

Anslagssparande

32 168

2006

Anslag

251 549

1

Utgiftsprognos

241 628

2007

Förslag

204 941

  

 

 

2008

Beräknat

157 601

2

 

 

2009

Beräknat

160 943

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 155 126 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 155 126 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för mönstring, antagningsprövning, inskrivning och stöd under grundutbildning samt enskilda ärenden inom området. Vidare finansierar anslaget Totalförsvarets pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och service avseende bemanning med totalförsvars­pliktiga.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt - kostnad)

Utfall 2005

52 849

56 084

-3 235

(varav tjänsteexport)

Prognos 2006

51 600

57 000

-5 400

(varav tjänsteexport)

Budget 2007

50 000

52 000

-2 000

(varav tjänsteexport)

Huvuddelen av den avgiftsbelagda verksamheten avser tjänster som beställs av Försvarsmakten.

Anslaget minskas med 49,8 miljoner kronor 2007 och 101,2 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Beloppen beräknas i stället under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:4 Totalförsvarets pliktverk

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

Anvisat 20061

251 549

251 549

251 549

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

3 168

7 232

12 720

Beslut

-49 776

-101 180

-103 326

Förslag/beräknat anslag

204 941

157 601

160 943

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:4.

Anslag 6:5 Försvarshögskolan

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

29 816

  

Anslagssparande

3 717

2006

Anslag

32 856

1

Utgiftsprognos

33 168

2007

Förslag

32 533

  

 

 

2008

Beräknat

33 113

2

2009

Beräknat

33 823

3

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 32 533 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 32 533 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten ska kunna knytas till utbildningen och tillgodose totalförsvarets behov.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt - kostnad)

Utfall 2005

377 996

338 659

-6 638

(varav tjänsteexport)

582

520

62

Prognos 2006

294 940

315 940

-21 000

(varav tjänsteexport)

400

360

40

Budget 2007

263 200

285 200

-22 000

(varav tjänsteexport)

400

360

40

Försvarshögskolans avgiftsbelagda verksamhet utgörs av forskning och utbildning för det civila och militära försvarets behov. Utbildningen beställs bl.a. av Försvarsmakten, övriga myndigheter och organisationer.

Myndig­hetens avgiftsfinansierade verksamhet ska förändras. Omfattningen av den högre officersutbildningen som genomförs vid Försvarshögskolan bör förändras så att utgifterna på anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjan­de truppinsatser m.m. minskas fr.o.m. 2008.

Vidare bör den ekonomiska omfattningen av forskning och teknikutveckling vid Försvars­högskolan, och som finansieras av Försvars­makten minskas.

Anslaget ökades engångsvis 2006 med 600 000 kr för att finansiera särskild utbildning. Anslaget har minskats med motsvarande belopp fr.o.m. 2007.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:5 Försvarshögskolan

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

Anvisat 20061

32 856

32 856

32 856

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

282

873

1 596

Överföring till/från andra anslag

-605

-616

-629

Förslag/beräknat anslag

32 533

33 113

33 823

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:5.

Anslag 6:6 Försvarets radioanstalt

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

420 379

  

Anslagssparande

11 146

2006

Anslag

456 409

1

Utgiftsprognos

459 246

2007

Förslag

514 517

  

 

 

2008

Beräknat

545 931

2

 

 

2009

Beräknat

562 492

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 537 558 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 542 379 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar den verksamhet med bl.a. signalspaning som Försvarets radioanstalt bedriver och kapitalkostnaden för den teknikutveckling som behövs för denna verksamhet. Anslaget finansierar även Försvarets radioanstalts bidrag till att ge förvarning om förändrade förhållanden i vår omvärld samt myndighetens lämnande av stöd vid fredsfrämjande internationell verksamhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt - kostnad)

Utfall 2005

9 329

9 329

0

(varav tjänsteexport)

Prognos 2006

10 760

10 760

0

(varav tjänsteexport)

Budget 2007

15 760

15 760

0

(varav tjänsteexport)

Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar uppdrag som genomförs för att lämna stöd till myndigheter m.m. samt uppdrag för att genomföra IT-säkerhetsanalyser. Intäkterna disponeras av myndigheten.

För att finansiera utgifter för räntor och amorteringar som uppstår till följd av övergången till lånefinansiering av myndighetens investeringar har regeringen genom beslut ökat anslaget 2007 och 2008.

Anslaget har ökats med 20 miljoner kronor 2007, 25,3 miljoner kronor 2008 och 30,8 miljoner kronor 2009 för att finansiera vissa nödvändiga nyinvesteringar. Beloppen har tidigare beräknats under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjan­de truppinsatser m.m.

För finansiering av informationssäkerhet ökas anslaget 2007.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:6 Försvarets radioanstalt

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

Anvisat 20061

456 409

456 409

456 409

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

4 708

11 890

21 807

Beslut

38 400

62 398

68 719

Överföring till/från andra anslag

15 000

15 234

15 556

Förslag/beräknat anslag

514 517

545 931

562 492

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:6.

Anslag 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

188 619

  

Anslagssparande

7 508

2006

Anslag

192 859

1

Utgiftsprognos

194 990

2007

Förslag

57 049

  

 

 

2008

Beräknat

58 122

2

 

 

2009

Beräknat

59 367

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 57 049 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 57 049 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar Totalförsvarets forsknings­instituts verksamhet med att tillgodose total­försvaret med forskning, metod- och teknikutveckling samt med utrednings­verksamhet. Kompetensen ska kunna nyttiggöras utanför totalförsvaret samt som stöd till svensk industri och vid export av krigsmateriel.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt - kostnad)

Utfall 2005

1 257 235

1 244 211

13 024

(varav tjänsteexport)

7 338

7 266

72

Prognos 2006

1 195 091

1 195 091

0

(varav tjänsteexport)

10 000

10 000

0

Budget 2007

1 025 000

1 285 000

-260 000

(varav tjänsteexport)

10 000

10 000

0

Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar forskning samt teknik- och metodutveckling för bl.a. Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Krisberedskapsmyndigheten samt andra kunder. Myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet ska förändras. Den ekonomiska omfattningen av forskning, teknikutveckling samt utveckling m.m. vid Totalförsvarets forskningsinstitut, och som finansieras av Försvarsmakten bör minskas.

Anslaget minskas med 154 miljoner kronor fr.o.m. 2007 som i stället beräknas under anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling.

Vidare ökas anslaget fr.o.m. 2007 för finansiering av internationell och exportstödjande verksamhet.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

Anvisat 20061

192 859

192 859

192 859

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

2 083

5 747

10 004

Överföring till/från andra
anslag

-137 893

-140 484

-143 496

Förslag/beräknat anslag

57 049

58 122

59 367

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Motionsyrkande

Lars Ohly m.fl. (v) framhåller i partimotion 2006/07:Fö214 att anslaget omfattar bl.a. 16 miljoner kronor för finansiering av internationell och exportstödjande verksamhet vilka Vänsterpartiet föreslår (i denna del) ska bli föremål för besparing.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:7 och avstyrker motion 2006/07:Fö214 (v) i denna del.

Anslag 6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

75 211

  

Anslagssparande

0

2006

Anslag

75 211

1

Utgiftsprognos

73 874

2007

Förslag

68 211

  

 

 

2008

Beräknat

68 211

  

 

 

2009

Beräknat

68 211

  

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Anslaget finansierar utgifter för stöd till frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärs­utbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009,
för 6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer

Tusental kronor

 

2006

2007

2008

Anvisat 20061

75 211

75 211

75 211

Överföring till/från andra
anslag

-7 000

-7 000

-7 000

Förslag/beräknat anslag

68 211

68 211

68 211

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:8.

Anslag 6:9 Nämnder m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

5 698

  

Anslagssparande

1 329

2006

Anslag

6 496

1

Utgiftsprognos

5 774

2007

Förslag

5 901

  

 

 

2008

Beräknat

5 901

  

 

 

2009

Beräknat

5 901

  

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av vissa mindre nämnder samt bidrag till exempelvis Svenska Röda Korset och till Centralförbundet Folk och Försvar.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:9 Nämnder m.m.

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

Anvisat 20061

6 496

6 496

6 496

Överföring till/från andra
anslag

-595

-595

-595

Förslag/beräknat anslag

5 901

5 901

5 901

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:9.

Försvarets materielverk

Propositionen

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt - kostnad)

Utfall 2005

18 347 135

18 330 729

16 406

(varav tjänsteexport)

25 441

27 404

-1 963

Prognos 2006

18 649 000

18 664 800

0

(varav tjänsteexport)

26 000

24 000

2 000

Budget 2007

17 909 000

17 909 000

0

(varav tjänsteexport)

27 000

25 000

2 000

Försvarets materielverk är, med undantag av anslag 6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m., en avgiftsfinansierad myndighet vars främsta uppgift är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder.

Myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet ska förändras. Den ekonomiska omfattningen av forskning, teknikutveckling samt utveckling m.m. vid Försvarets materielverk, och som finansieras av Försvarsmakten, bör minskas.

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital.

Försvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för att finansiera utstående förskott till industrin och övrigt behov av rörelsekapital. Regeringen föreslår, mot bakgrund av det bedömda framtida kreditbehovet, att krediten i Riksgäldskontoret uppgår till 25 500 000 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk.

Anslag 6:10 Internationella materiel­samarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

2005

Utfall

  

Anslagssparande

0

2006

Anslag

90 000

1

Utgiftsprognos

88 401

2007

Förslag

102 891

  

 

 

2008

Beräknat

106 595

2

 

 

2009

Beräknat

110 539

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 102 891 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 102 891 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar Försvarets materielverks tillhandahållande av resurser inom teknik- och materielförsörjning, inklusive forskning för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Anslaget finansierar även, inom ovan nämnda område, Försvarets materielverks egna myndighetsuppgifter samt Försvarets materiel­verks samverkansuppgifter med övriga myndigheter.

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd, m.m.

Tusental kronor

2007

2008

2009

Anvisat 20061

90 000

90 000

90 000

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning2

891

4 163

7 647

Överföring till/från andra
anslag

12 000

12 432

12 892

Förslag/beräknat anslag

102 891

106 595

110 539

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Motionsyrkande

Lars Ohly m.fl. (v) framhåller i partimotion 2006/07:Fö214 delvis att även inom detta anslag finns ekonomiska stöd till vapenexport. Nedskärning av anslaget föreslås (i denna del) med 25 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:10 och avstyrker motion 2006/07:Fö214 (v) i denna del.

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Utskottets överväganden och förslag i korthet

Utskottet förutsätter att utredningarna om samhällets krisberedskap arbetar utan onödig tidsutdräkt med de viktiga frågor som de har att utreda.

Utskottet avstyrker motionerna 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 3 och 2006/07:Fö232 (s) yrkandena 1–3.

Jämför reservationerna 13 (s) och 14 (mp).

Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2006:263) om transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor samt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Vidare styrs verksamheten av ett antal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Statens räddningsverk prövar enligt lagen om skydd mot olyckor och den därtill knutna förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor frågan om ersättning till kommuner för vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda räddningsinsatser.

Inom politikområdet ska vidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av svåra påfrestningar på samhället i fred. Genom att höja förmågan inför en svår påfrestning ökas också förmågan att motstå ett väpnat angrepp.

Verksamhetsområdet Skydd och beredskap mot olyckor

Verksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa skador. Inom utgiftsområdet finansieras verksamhet som bedrivs av Statens räddningsverk och Kustbevakningen. Verksam­het bedrivs också av andra statliga myndigheter till del baserade på samma lagstiftning samt av kommunerna. Inom politikområdet innefattas även den verksamhet som Krisberedskapsmyn­digheten bedriver med uppgiften att införa, förvalta och utveckla ett gemensamt radiokom­munikationssystem för skydd och säkerhet (Rakel).

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar

Samhällets planering av åtgärder för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred sker som tidigare nämnts samordnat med planeringen för det civila försvaret inom ramen för sex samverkansområden: Teknisk infrastruktur, Transporter, Farliga ämnen, Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar samt Skydd, undsättning och vård. Myndigheter med ett särskilt ansvar framgår av bilagan till förordningen (2006:942) om krishantering och höjd beredskap.

Även sådan verksamhet som i huvudsak stärker det civila försvarets förmåga finansieras över anslag 7:5 Krisberedskap. Resultat och effekter av den verksamheten redovisas under politikområdet Totalförsvar medan den verksamhet som i huvudsak stärker samhällets förmåga att motstå och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred redovisas under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och Svåra påfrestningar.

Anslag 7:7 Krisberedskapsmyndigheten finansierar i princip endast sakverksamhet hos Krisberedskapsmyndigheten. Anslag 7:5 Krisberedskap finansierar verksamhet inom övriga berörda myndigheter samt, genom riktade transfereringar, vissa uppgifter i kommuner och viss verksamhet inom ett antal ideella organisationer. Finansieringen sker enligt vissa fastställda kriterier.

Utgiftsutveckling

Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall
2005

Budget
20061

Prognos
2006

Förslag
2007

Beräknat
2008

Beräknat
2009

Anslag inom utgiftsområde 6

7:1 Kustbevakningen

630,8

692,2

724,7

777,7

864,6

936,2

7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

24,9

24,9

24,4

39,9

39,9

39,9

7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

21,8

19,9

18,2

21,1

21,1

21,1

7:4 Samhällets skydd mot olyckor

728,2

685,7

694,6

669,5

677,9

690,6

7:5 Krisberedskap

1 551,0

1 790,6

1 822,6

1 712,0

1 743,5

1 806,8

7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

0,0

219,0

87,6

35,0

0,0

0,0

7:7 Krisberedskapsmyndigheten

134,2

146,7

141,4

165,7

168,5

169,1

7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar

35,0

25,7

26,4

32,5

33,2

33,9

7:9 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

144,0

178,0

178,0

178,0

178,0

174,0

Totalt för politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

3 269,8

3 782,6

3 718,0

3 631,3

3 726,6

3 871,5

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagen 7:7 Krisberedskapsmyndigheten och 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar tillhörde tidigare politikområde Totalförsvar men ingår fr.o.m. 2007 i politikområde Skydd och beredskap mot svåra påfrestningar.

Mål för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Riksdagen har beslutat om målet för politikområdet (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261). Målet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Mål för verksamhetsområdet Skydd och beredskap mot olyckor

Målet är att skydda kvinnors, mäns och barns liv, säkerhet och hälsa mot olyckor, samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.

Mål för verksamhetsområdet Svåra påfrestningar

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan händelse skulle inträffa ska kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Politikens inriktning

Propositionen

Erfarenheter från flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 visade på brister i den interna krisorganisationen i Regeringskansliet. Dessa brister förklarar de flesta av de misstag som begicks under den inledande fasen. Brister förekom både i den interna organisationen av arbetet i Regeringskansliet och i ansvarsför­delningen mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter. Ett arbete har sedan dess bedrivits för att förbättra och utveckla organisationen. Krisledningen på nationell nivå måste fortsatt utvecklas.

För att stärka samhällets krishanteringsförmåga ska utbildning, övning och träning vara obligatoriskt för alla aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Det ska även vara obligatoriskt med uppföljning och utvärdering.

Ansvarsprincipen utgör grunden för svensk krishantering på samtliga nivåer. Vid större kriser synes de flesta vara eniga om att ansvarsprincipen behöver kompletteras.

Den tidigare regeringen tillsatte en särskild utredare, som med utgångspunkt i propositionen Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), har i uppdrag att se över och lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet (dir. 2006:81). Regeringen anser att utredningen även bör ha möjlighet att ge förslag utanför befintliga konstitutionella ramar. Regeringen avser därför att besluta om tilläggsdirektiv till utredningen.

De senaste årens större och mindre strömavbrott som drabbat landet visar att Sverige saknar ett robust elsystem.

Regeringen anser att beredskapen och förmågan att hantera olyckor till sjöss med allvarliga utsläpp som följd måste höjas.

Kommunerna kan i dag ansöka om ekonomiskt stöd till att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Erfarenheterna från de senaste åren har visat att kommunernas ansökningar kraftigt överstiger det belopp som finns att fördela. En utredning om effekterna av klimatförändringar, och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minska, ska bl.a. lämna förslag på hur systemet med detta stöd kan effektiviseras.

Motionsyrkande

Peter Rådberg m.fl. (mp) hänvisar i kommittémotion 2006/07:Fö238 till att den tidigare regeringen tillsatte en särskild utredare, som med utgångspunkt i propositionen Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), har i uppdrag att se över och lämna förslag till utformningen av ett system med en kris­ledande myndighet (dir. 2006:81). Nu skriver regeringen att utredningen även bör ha möjlighet att ge förslag utanför befintliga konstitutionella ramar och att regeringen därför avser besluta om tilläggsdirektiv till utredningen.

Den nämnda utredningen är ett resultat av ett brett samförstånd kring krishanterings­frågorna i Försvarsberedningen. Miljöpartiet anser att Försvarsberedningens förslag, t.ex. att inrätta en krisledande funktion, måste få genomslag och implementeras i närtid. Ett andra steg kan mycket väl vara att utredningen analyserar åtgärder som ligger utanför vår konstitutionella ram. Miljöpartiet anser således att utredningen först måste redovisa hur ett system med en krisledande funktion kan se ut, innan ytterligare steg eventuellt tas (yrkande 3). Detta för att undvika att ett eventuellt tilläggsdirektiv fördröjer eller äventyrar implementering av den princip som riksdagens partier i full enighet har ställt sig bakom.

Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) hänvisar i motion 2006/07:Fö232 till att efter många års utredande och diskussioner den förra regeringen presenterade proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle. Där tas ett helhetsgrepp på frågorna om samhällets krisberedskap. I propositionen föreslås en starkare myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet. Det föreslås att denna sammanföring skyndsamt ska bli föremål för översyn. Det är mycket angeläget att den föreslagna helhetssynen och strategin är vägledande vid den analysen (yrkande 1). Motionärerna vill peka på att just vikten av en sammanhållande myndighet som inte delas upp mellan flera olika myndigheter och som tar helhetsgrepp på säkerhetsarbetet och ser till att samverkan sker med de olika expertmyndigheterna är A och O i ett säkerhetsarbete (yrkande 2). Sammanslagningen ger en bredare och tydligare kedja från förebyggande åtgärder till lärdom av inträffade olyckor och andra extraordinära händelser samt ger förutsättningar för en effektivare resursanvändning för uppföljning, analyser och erfarenhetsåterföring. Då det gäller lokaliseringsfrågan anser motionärerna att hela det nya ledningsansvaret bör lokaliseras till Karlstadsregionen (yrkande 3). Till följd av senaste försvarsbeslutet och den därefter genomförda Omlokaliseringsutredningen har det s.k. Säkerhetsbältet i denna region, ett nätverksbygge för aktörer som arbetar med risk och säkerhet, fått förstärkt kraft. Ett antal centrala och regionala myndigheter, två universitet och en högskola samverkar i en seriös satsning på att bygga ett kompetenscentrum för dessa frågor, och näringslivet är på väg in i samarbetet.

Utskottet

I ett par motioner tas frågor upp om samhällets krisberedskap.

Utskottet har vid ett antal tillfällen behandlat frågor om samhällets krisberedskap. Senast skedde det i maj 2006 i betänkande 2005/06:FöU9 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle. Regeringen har därefter tillsatt två utredningar för att stärka samhällets krisberedskap. Den ena utredningen ska lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet som ska prioritera resurser och samordna övriga myndigheters arbete i samband med stora kriser. Den andra utredningen ska göra en översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar för att skapa en ny myndighet för samhällets beredskap och säkerhet. Regeringen aviserar i propositionen att man kommer att besluta om tilläggsdirektiv till den utredning som ska föreslå ett system med en krisledande myndighet. Utskottet har inget att erinra mot att utredningen får tilläggsdirektiv och förutsätter att båda utredningarna arbetar utan onödig tidsutdräkt med de mycket viktiga frågor som de har att utreda. Utskottet anser att resultatet av utredningarnas arbete nu måste avvaktas och är därefter beredd att ta ställning till de eventuella förslag som kommer att lämnas till riksdagen. Utskottet ser i övrigt inte några skäl att göra några särskilda uttalanden som kan föregripa utredningsarbetet.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 3 och 2006/07:Fö232 (s) yrkandena 1–3.

Insatser

Propositionen

Den tidigare regeringen uppdrog åt Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk att förbereda och påbörja inrättandet av en lägesbildsfunktion. Funktionen skall, i samarbete med Regeringskansliets lägesbildsfunktion, snabbt kunna upptäcka och verifiera allvarliga händelser, vid behov larma samt förse aktörer på nationell, regional och lokal nivå med en samlad nationell lägesbild och tvärsektoriella analyser. Behovet av information från internationella forum ska också beaktas.

Den tidigare regeringen beslutade om kommittédirektiv till en översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyn­digheten och Styrelsen för psykologiskt försvar (dir. 2006:80) för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2007. Vidare har den tidigare regeringen beslutat om kommittédirektiv till utformning av ett system med en krisledande myndighet (dir. 2006:81). En delrapport ska lämnas till regeringen den 1 december 2006. Uppdraget ska slutredovisas den 1 maj 2007.

Den tidigare regeringen föreslog i budget­propositionen för 2005 en långsiktig investeringsplan för Kustbevakningen. Riksdagen biföll regeringens förslag. Planen innehåller en rad investeringar vilka innebär att den svenska förmågan avseende miljörädd­ningstjänst successivt kommer att stärkas. Kustbevakningen har därefter upphandlat tre nya flygplan samt två större kombinationsfartyg med bättre kapacitet än de nuvarande. Mer effektiva fartyg och flygplan syftar till att öka förmågan att leda bekämpningsoperationer till sjöss, ge en ökad förmåga att spana efter illegala oljeutsläpp samt utgöra en viktig resurs i Kustbevakningens övervakande och brottsbekämpande verksamhet. Under året har Kustbevakningen även fått vissa nya uppgifter inom det polisiära området.

Med anledning av flodvågskatastrofen i Sydostasien i december 2004 uppdrog den tidigare regeringen åt Räddningsverket att vidta förberedelser för att i en situation då många människor med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, med kort varsel i ett inledande skede kunna stödja utlandsmyndigheter och de nödställda.

Räddningsverket fick i uppdrag av den tidigare regeringen att kartlägga transporter av farligt gods inom Sverige på väg, järnväg, till sjöss och i luften. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2007.

Under 2005 har Krisberedskapsmyndigheten vidareutvecklat formerna för samordningen av krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, andra myndigheter, näringsliv och organisationer har Krisberedskapsmyndigheten arbetat med att stärka samhällets totala förmåga att hantera och förebygga svåra påfrestningar på samhället i fred. Erfarenheterna från flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 och stormen Gudrun 2005 har påverkat detta arbete.

Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor – resultatbedömning

Propositionen

Den verksamhet och de åtgärder som vidtagits inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor av Kustbevakningen och Statens räddningsverk har bidragit till att samhällets förmåga att förebygga, förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor har förbättrats. Antalet olyckor har minskat och utvecklingen för dödsfall till följd av olyckor har varit stadigt nedåtgående i Sverige sedan slutet av 1980-talet.

Miljöräddningstjänst har bedrivits i syfte att begränsa skadorna på den marina miljön. Regeringen gör också bedömningen att investeringen i de två nya kombinationsfartygen kommer att stärka Kustbevakningens miljörädd­ningstjänstförmåga, men för att ytterligare säkerställa förmågan är en investering i ytterligare ett kombinationsfartyg nödvändig.

Internationella insatser till stöd för humanitär hjälpverksamhet har bidragit till att minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i de drabbade länderna.

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar – resultatbedömning

Propositionen

De senaste årens krissituationer i samhället har visat att systemet för ledning, samordning och samverkan av insatser vid kriser ofta är godtagbart på lokal och regional nivå samt inom enskilda sektorer, medan det främst har funnits brister på den centrala nivån. Vidare har Sveriges förmåga att hjälpa svenskar i nöd utomlands förbättrats. Oavsett om det är Sverige eller ett annat land som drabbas, och oavsett vilken typ av kris som inträffar, t.ex. en terrorattack, pandemi eller en naturolycka, kan erfarenheter från tidigare kriser bidra till att identifiera möjliga problem och lösningar för att stärka krishanteringsförmågan. Egna och andras erfarenheter från kriser är ett viktigt kunskapsunderlag som stärker samhällets säkerhet och förbättrar krishanteringsförmågan.

Styrelsen för psykologiskt försvars arbete med medieberedskapen fortgår. Arbetet med regeringsuppdragen avseende M/S Estonias förlisning har fortgått under året. Övertagandet av kansligöromålen för verksamheten nationellt råd för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien fungerade väl.

Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor – inriktning

Propositionen

I Östersjöområdet transporteras i dag nästan dubbelt så mycket olja som för tio år sedan och denna ökning förväntas fortsätta. Utöver de ökande volymerna kan det även konstateras att transporterna sker med allt större fartyg och att navigationsförhållandena i Östersjön innebär särskilda svårigheter för stora fartyg. Regeringen anser att det är angeläget att förstärka förmågan att omhänderta kemikalier. Det internationella samarbetet är av stor betydelse för den gemensamma förmågan i vårt närområde att möta ett större utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen.

Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör personskador till följd av olyckor ett stort problem. Det är av stor vikt att Statens räddningsverk tar till vara den kompetens som finns såväl inom den egna myndigheten som hos andra myndigheter i det skadeförebyggande arbetet.

Genom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor övergick detaljstyrningen av kom­munerna till en styrning genom angivande av övergripande nationella mål.

Sedan den 1 januari 2006 har en förstärkt internationell verksamhet vid Räddningsverket inrättats. Verksamheten är lokaliserad till Kristinehamn och ska huvudsakligen hantera verkets internationella bistånds- och katastrofinsatser, samt kapacitetsuppbyggnad i katastrofbenägna utvecklingsländer.

Räddningsverket ska bidra till att utveckla svensk kompetens inom humanitär min­hantering samt att även stödja FN och andra organ vid humanitära minhanteringsinsatser med ledning, kvalitetssäkring och utbildning.

Den tidigare regeringen har beslutat att Krisberedskapsmyndigheten ska införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med företrädare för användare av systemet. Den internationella utvecklingen på området, särskilt inom de nordiska grannländerna, ska följas. Krisbered­skaps-myndigheten ska sprida kunskap om Rakelsystemet och verka för en stor anslutning till systemet. Hela systemet ska vara i drift 2010.

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar – inriktning

Propositionen

Avgörande faktorer för samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar är förberedelser inför en kris, de tekniska systemens funktionalitet samt övning.

Krisberedskapsmyndigheten ska utveckla arbetet med att ge råd, stöd och vägledningar för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till andra aktörer i krishanteringssystemet. Kris­beredskapsmyndigheten ska vara ett viktigt stöd till alla myndigheter som arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser.

Samhället kan drabbas av en händelse som kräver att flertalet aktörer har en beredskap att motstå en uppkommen kris. Däremot går det inte alltid att bygga upp en förmåga utifrån ett specifikt hot eller en särskild händelse. Svensk krisbered­skap har inte råd att utgå ifrån allt för snäva perspektiv utan måste bygga upp en generell förmåga att förebygga och hantera händelser som kan leda till en svår påfrestning. Bland de hot och risker som samhället måste kunna hantera kan nämnas spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta, terrorhandlingar och naturhändelser som slår ut samhällsviktig infrastruktur.

Regeringen anser att de särskilda medel som avsätts för krisberedskap i första hand bör användas för åtgärder som ökar förmågan att hantera en kris, dvs. förmågan att leda, samordna och informera om hanteringen av en kris som kan leda till en svår påfrestning. Därefter bör insatser göras som ökar förmågan hos den samhällsviktiga infrastrukturen att motstå störningar som kan leda till en svår påfrestning. En balanserad ansats är nödvändig för att samhället ska kunna utveckla en tillräcklig förmåga att möta en svår påfrestning, eftersom det fortfarande finns brister i flera infrastrukturer. Det är också väsenligt att funktionaliteten inom telekommunikations­området säkerställs i Sverige. Samhället behöver vidare öka sin förmåga att hantera händelser med kemiska ämnen, epidemier samt extraordinära händelser som är orsakade av radioaktiva ämnen. Verksamhet som syftar till att höja beredskapen mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN-hot) bör även fortsättningsvis prioriteras.

Om en svår påfrestning skulle inträffa måste det finnas en förmåga att förhindra att den leder till en fullständig kollaps i viktiga samhälls­funktioner. Regeringen anser att åtgärder för att öka denna förmåga omfattar bl.a. kunskaps­uppbyggnad, fungerande krisledningsorganisa­tioner, tekniskt ledningsstöd och samverkan mellan offentliga och privata organ. Övning och utbildning är viktiga komponenter, som bl.a. stärker den operativa förmågan hos räddnings­tjänsten, hälso- och sjukvården samt polisen. Utöver detta måste det finnas en förmåga hos den samhällsviktiga infrastrukturen att motstå störningar som kan leda till eller uppkomma vid en svår påfrestning.

Medieföretagen ska ha en sådan robusthet och flexibilitet att en fri och oberoende nyhets­förmedling, myndighetsinformation och varningsmeddelanden kan förmedlas snabbt och heltäckande även vid onormala händelser, vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. Arbetet med att öka medvetandet och höja kunskapsnivån hos medieföretagen och andra viktiga aktörer inom säkerhets- och beredskapsområdet ska fortgå.

Arbetet med att informera om den svenska säkerhetspolitiken och utvecklingen inom totalförsvaret ska fortsätta i samverkan med andra myndigheter och organisationer.

Inom Styrelsen för psykologiskt försvar finns det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien 2004. Det nationella rådet bör fr.o.m. 2007 få ändrade uppgifter innebärande att rådet efter beslut av regeringen ska kunna stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands.

Budget för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

– godkänner regeringens förslag (punkt 18) i den del som avser anslagen under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar,

– godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för 2007–2009 (punkt 7),

– bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor efter 2007 (punkt 8),

– godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor för 2007–2009 (punkt 9),

– godkänner förslaget till investeringsplan för Krisberedskapen för 2007–2009 (punkt 10),

– bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 563 000 000 kr efter 2007 (punkt 11),

– bemyndigar regeringen att för 2007 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr (punkt 12),

– bemyndigar regeringen att för 2007 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kr (punkt 13),

– fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2007 (punkt 14),

– fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr under 2007 (punkt 15).

Anslag 7:1 Kustbevakningen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005

Utfall

630 791

  

Anslagssparande

45 652

2006

Anslag

692 159

1

Utgiftsprognos

724 699

2007

Förslag

777 741

  

 

 

2008

Beräknat

864 623

2

 

 

2009

Beräknat

936 207

3

 

 

Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Motsvarar 849 676 tkr i 2007 års prisnivå.

Motsvarar 900 663 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar Kustbevakningens verk­samhet med att utföra sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt rädd­nings­tjänst till sjöss. Anslaget finansierar även Kustbevakningens kostnader för sam­ordning av de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig
verksamhet

Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)

Intäkter
som får disponeras

Kostnader

Resultat
(intäkt - kostnad)

Utfall 2005

0

0

0

0

Prognos 2006

2000

0

0

2000

Budget 2007

2000

0

0

2000

Intäkterna avser oljeskadeersättning som påförs fartygsägare för uppkomna oljeskador. Intäkterna för denna inkomsttitel är svåra att prognostisera.

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt - kostnad)

Utfall 2005

3 861

3 861

0

(varav tjänsteexport)

Prognos 2006

2 500

2 500

0

(varav tjänsteexport)

Budget 2007

3 000

3 000

0

(varav tjänsteexport)

Kustbevakningen utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter samt andra uppdragsgivare och avnämare.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för 2007–2009.

Investeringsplan

Miljoner kronor

Antal

Totalt

Ekonomiskt utfall 2005

Prognos
2006

Budget
2007

Beräknat
2008

Beräknat
2009

Investeringar

Flygplan

3

630

216

414

Större kombinationsfartyg

3

1 140

3

0

330

327

480

Kombinationsfartyg

7

1 050

0

0

0

150

300

Övervakningsfartyg

10

200

0

0

0

0

0

Svävare

3

18

0

0

0

6

12

Övriga investeringar

-

81

59

59

59

Summa investeringar

219

495

389