Forskning

Anf. 151 Thomas Strand (S)

Herr ålderspresident! Nu har vi lyssnat till företrädare för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, och alla har de på ett eller annat sätt betonat hur viktig forskningen är. Även jag kan instämma i detta påstående. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Och jag är tämligen säker på att näste talare efter mig, Larry Söder, också kommer att säga det på ett eller annat sätt.

De föregående talarna har betonat att forskning ger nya kunskaper och nya insikter som hjälper oss att bättre förstå den värld vi lever i. Därför är det viktigt med en fri och oberoende forskning som ökar vårt vetande. Vi har också fått ta del av inlägg som betonar vikten av en ökad forskningssamverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Vi är eniga om att forsknings- och innovationspolitiken ska främja ett svenskt deltagande i den främsta internationella kunskapsutvecklingen. Det är så vi på bästa sätt kan möta de globala samhällsutmaningarna. Det är också vägen framåt om vi ska främja ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Om allt detta är vi tämligen överens.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja tillägga ytterligare en komponent, som jag tror att Christer Nylander var inne lite på, och det är att forskningen ska stå i bildningens tjänst. Genom ökade kunskaper och nya insikter får vi en fördjupad förståelse av oss själva och den värld vi lever i. Forskningen ska vara ett redskap för den fria tanken och den kritiska rösten. Därför behöver vi orädda och engagerade forskare som utmanar vårt sätt att tänka och handla. På så sätt blir forskningen ett värn för demokratin och ett redskap för en progressiv samhällsutveckling.

Jag reagerade lite på det Christer Nylander sa nyss. Jag reagerade också på vad en del andra sa, men jag tänker på Christer Nylander just nu. Han påstod att vi socialdemokrater har fokus på att gå från kvalitet till kvantitet inom forskningen. Då tänkte jag: Vad har Christer Nylander för belägg för att säga det? Det är ju fortfarande en borgerlig forskningsbudget 2016. Christer Nylander sa också att vi har gjort negativa saker. Nämn då de negativa saker som vi har gjort inom forskningen! Det är lätt att slänga ut lite påståenden, men har de bäring i verkligheten? Jag kommer inte på någonting negativt. Vi har ju en borgerlig budget 2016. Det är först 2017 och framåt som vi får lägga budgetar på forskningsområdet, vilka vi hoppas att vi kan få samsyn kring så långt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Fredrik Christensson citerade mig; jag tackar för det. Ibland tänker jag alltså några kloka tankar. För oss som är idrottsintresserade finns det ytterligare höjdpunkter; vi har EM-fotbollen också. Man kan säkert nämna en del andra sporter också.

Det är viktigt att fokusera på forskningen, speciellt så här vart fjärde år. På sätt och vis är denna debatt en förövning inför det stora slaget - jag menar inte så illa som det låter - men den stora debatten som vi får när propositionen kommer till hösten. Vi märker i de särskilda yttrandena att flera partier flaggar för viktiga frågor, och jag är säker på att många av de reservationer vi har i dag återkommer i höstens debatt.

Regeringen förbereder nu den kommande propositionen om forskning. Den kommer att handla om forskning, givetvis, innovation och till viss del högre utbildning som är relaterad till forskning. Den politik som regeringen lägger fram i forskningspropositionen sträcker sig fram till 2026, med särskilt fokus på satsningar som görs 2017-2020.

I statsministerns första regeringsförklaring fanns några grundläggande prioriteringar med som angav vissa viktiga utgångspunkter i en kommande forskningsproposition. Det finns anledning att återge dem på nytt, för de ger svar på vissa av reservationerna och på varför vi inte tillmötesgår dem.

Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Unga forskares villkor ska förbättras. Det sägs också att en ny forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv, att andelen kvinnliga professorer ska öka och att forskningsanslagen ska fördelas jämställt samt att basanslagen för forskning ska prioriteras upp.

Betty Malmberg var tämligen kritisk mot att Socialdemokraterna inte tänker långsiktigt. Men Stefan Löfven stod ju här i kammaren för snart ett och ett halvt år sedan och sa att nästa forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv. Så nog tänker vi långsiktigt när det gäller forskning. Allt det jag har räknat upp gäller långsiktigt och inte bara i ett år.

Moderaterna föreslår sju år, och jag tycker att det är en viss nyansskillnad på sju och tio år när vi talar om ett långsiktigt perspektiv.

Herr ålderspresident! Låt mig under några minuter ge några ytterligare kommentarer till en del av reservationerna i dagens betänkande.

Låt mig börja med reservation nr 4 av Moderaterna där samverkan mellan livsvetenskap och vårdforskning tas upp. I motionen sägs "att de forskande företagen haft svårt att få tillgång till hälso- och sjukvården för forskning om nya behandlingsmetoder, såsom nya läkemedel eller medicinteknik, och att de medarbetare inom hälso- och sjukvården som har ambitioner att forska inte alltid har getts möjlighet att göra det. Samverkan mellan livsvetenskaps- och medicintekniknäringen, akademin och sjukvården måste utvecklas för att tillgängliggöra sjukvårdens möjligheter för forskningen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag håller med om att det behövs en ökad samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Men den bristande samverkan som motionen beskriver har ju inte inträffat efter valet 2014. Vi har under åtta alliansår sett denna tendens och detta problem. Jag kan konstatera att den socialdemokratiskt ledda regeringen också sett problemet och redan påbörjat ett arbete för att stärka samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv.

Låt mig kort omnämna tre saker.

För det första har regeringen tillsatt en nationell samordnare för området livsvetenskap, med uppgift att stimulera en ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och sjukvård. Regeringen har också tillsatt ett rådgivande organ med representanter från sektorn som har till uppgift att bistå samordnaren i att ta fram en agenda för livsvetenskapssektorn.

För det andra presenterade regeringen i december en satsning på ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. Denna satsning görs tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca. Under åtta år satsar dessa tre aktörer tillsammans nästan 1 miljard kronor för att utveckla svensk life science.

För det tredje har regeringens innovationsråd identifierat life science som ett högt prioriterat område. Detta kommer enligt ansvarig minister att avspegla sig i den kommande forskningspropositionen.

I reservation nr 5 av Centerpartiet tas fördelningen av resurser till forskningen upp. Motionären skriver: "Centerpartiet är garanten för lärosäten i hela landet. Även i fortsättningen behövs ett fokus också på de mindre lärosätena." Man avslutar med: "Därför bör de statliga forskningsanslagen ses över."

Det är intressant att notera att Centerpartiet säger att man vill slå vakt om de mindre lärosätena. När vi sa detsamma i opposition under de åtta åren med Alliansen fick vi aldrig något stöd av Centern i denna fråga. Tvärtom gick de stora, betydande strömmarna av forskningsmedel till de stora universiteten.

Men vi socialdemokrater är inte långsinta. Jag tror att vi kan hitta en god samtalston och se till att vi får ett mer rättvist fördelningssystem, så som Centern vill.

Låt mig betona att det inte handlar om att brandskatta de stora universiteten på resurser. Men om vi ökar basanslagen borde det finnas utrymme för att ha ett mer rättvist system. Jag välkomnar Centern till fortsatt diskussion om detta.

Jag finner också att det finns en samsyn med Centerpartiet när det gäller reservation nr 6. Ni vill liksom regeringen förbättra tryggheten i anställningar för forskare och satsa på tydliga karriärvägar. Ni vill också öka forskarmobiliteten mellan akademi och företag.

Detta har vi också lyft upp tidigare, men vi fick knappast hundraprocentigt stöd av Centern under alliansregeringen.

Nyligen har Forskarkarriärutredningen presenterat sina förslag, och därför har vi möjlighet att även här ha ett fruktbart samarbete med Centern för att stärka de yngre forskarnas ställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr ålderspresident! Vi behöver en övergripande och långsiktig politik och en samsyn på hur forsknings- och innovationspolitiken ska utformas. Vi måste helt enkelt tänka längre än i fyraårsintervaller. Det handlar om att ta ut kompassriktningen för tio år framåt.

Då bör vi komma överens om några principiellt viktiga utgångspunkter och förutsättningar som ger lärosäten, forskningsråd, forskningsinstitut, akademi, näringsliv och offentlig sektor långsiktiga och hållbara spelregler. Det skulle gynna Sverige, svensk industri och svensk välfärd. Alla berörda aktörer nickar instämmande åt detta.

Jag hoppas att vi kan mötas till en sådan fruktbar dialog om forskningens långsiktiga inriktning. Det skulle gynna utbildning, forskning och innovation.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 152 Betty Malmberg (M)

Herr ålderspresident! Det finns en del som vi är överens om, Thomas Strand, och jag uppskattar alltid Thomas Strands godmodiga tonläge.

Men det finns också väsentliga skillnader, och det förvånar mig att Thomas Strand inte nämnde vad jag förde fram under mitt anförande. Det var ju just långsiktighet som alliansregeringen införde genom till exempel satsningarna på strategiska forskningsområden. Det gav långsiktighet, det gav risktagande och det var ganska vida svängar på de forskningsprofiler som angavs.

När då regeringen inte ens rättar sig efter vad forskningsfinansiärerna anser bör ske med de här strategiska forskningsområdena är det förvånande. I det läget blir det också väldigt bekymmersamt, för det skickas fel signaler ut till sektorn. Vad är det egentligen som är väsentligt?

Då vill jag komma till kvalitetsbegreppet. Thomas Strand raljerade en del med Christer Nylander om det här, men det är just det begreppet som jag saknar i Socialdemokraternas hittillsvarande utspel kring forskning.

Vi kan vara med på att vi ska ta ut en kompassriktning, må så vara om den är på sju eller tio år. Men Thomas Strand missar en del av Moderaternas argumentation: Vi vill också koppla in EU:s ramprogram, där vi har väldigt mycket pengar att hämta. Det löper i sjuårsperioder, och därför hade det varit väldigt viktigt att också kunna dra nytta av dem och gå omlott för att få hem mesta möjliga forskningsmedel till Sverige.

Anf. 153 Thomas Strand (S)

Herr ålderspresident! Betty Malmberg högg ganska kraftigt på Socialdemokraterna i sitt anförande om forskning, kvalitetsfrågor och långsiktighet. Men jag kan mycket väl ha en bra samtalston med Moderaterna också och tror att vi kan finna samsyn.

När det gäller långsiktighet och de strategiska forskningsområdena hade vi inga problem med dem över huvud taget. Vi tyckte att det var bra med strategiska forskningsområden och att man angav vissa prioriterade områden. Det vi, och inte bara vi utan även lärosätena, var kritiska mot var att ni detaljreglerade ganska rejält i många delområden. Jag tycker att det är bra med strategiska satsningar, men man ska undvika att gå in för mycket på detaljer. Det är för akademin att hantera i samverkan med omgivande samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Sedan måste jag säga att jag har lyssnat på Helene Hellmark Knutsson flera gånger, och jag tror inte att hon någon enda gång har missat att säga att forskning ska ha högsta kvalitet. Jag kan inte påminna mig om det. Även en sådan ringa person som jag brukar när jag framträder säga, och jag säger det ofta, att forskningen måste hålla hög kvalitet.

Jag vänder mig därför emot att Betty Malmberg påstår att vi inte talar kvalitetsfrågor, och det var också därför jag högg lite grann på Christer Nylander, för jag menar att vi socialdemokrater står för att vi ska vara världsledande i forskning och ha hög kvalitet. Det kan vi inte ge vika på.

Låt oss diskutera om det ska vara sju eller tio år, även om statsministern i regeringsförklaringen i och för sig har lagt fram ett tioårsperspektiv.

Anf. 154 Betty Malmberg (M)

Herr ålderspresident! God samtalston är alltid härligt, Thomas Strand, men det jag brinner för är också att vi ska nå den goda kvaliteten i forskningen. Där är det utan tvekan så att de redskap i form av omfördelningar som alliansregeringen gjorde i avsikt att höja och premiera den bästa forskningen nu har plockats bort, trots att vi har en nu gällande proposition som ligger. Detta kan vi inte bortse från!

Jag vill också komma in på detaljregleringar i strategiska forskningsområden. När det gäller life science är vi överens. Vi behöver inte diskutera vikten av att vi i Sverige satsar på life science och samverkan inom detta område, men jag hyser två orostankar här. Det första är att majoritetstexten i stort faktiskt bara handlar om de åtgärder som alliansregeringen vidtog för att försöka komma till rätta med problemen. Det som Alliansen inte gjorde var att utse den här nationella life science-samordnaren.

Det andra är proteinforskningen som Thomas Strand också tar upp, och då vill jag koppla tillbaka: Han säger att vi inte får ha för mycket detaljregleringar, men nu ska vi gå in och satsa på proteinforskning - enkom! Det läggs 340 miljoner på detta. Merparten kommer från Wallenbergstiftelsen, men vad är detta om inte detaljregleringar?

Jag måste säga att här får vi nog koppla tillbaka till den tidigare argumentationen. Det kan vara så väl att det här är en riktig satsning att göra, men när man ifrågasatte forskning om cancerområden som för detaljerad, då måste jag höja ett varningens finger angående proteinforskningen.

Anf. 155 Thomas Strand (S)

Herr ålderspresident! Först vill jag bara säga att vi kan säkert diskutera det här med relationer till EU:s ramprogram. Det är en viktig fråga. Jag tror inte att vi skiljer oss åt där.

När det gäller kvalitetsfrågor och de 300 miljoner kronor som Betty Malmberg nu orerar om har sabbat mycket för lärosätena skulle jag vilja rekommendera henne att sätta sig ned med Fredrik Christensson och diskutera den frågan. Centerpartiet vill nämligen att vi ska se över fördelningen av resurserna och även stödja de mindre. Vi har tre potter. Det är till de stora universiteten, till de nya universiteten och till högskolorna för att vi ska få mer rättvisa. Ta alltså en diskussion med Fredrik Christensson om den här frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

När jag beskrev satsningen tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca vet jag mycket väl att regeringen satsar 320 miljoner, tror jag att det är. Resten kommer från den privata sektorn, om man säger så.

Det här visar hur viktigt det är att man har en god samverkan mellan stat, näringsliv och akademi så att man kan uppnå det. Man kan säga att den här satsningen egentligen handlar om life science och biologiska läkemedel. Jag finner det inte så detaljerat. Sedan ska forskare gå vidare i forskning kring detta, och då ska man inte styra, så den kritiken tycker jag kanske inte är så relevant egentligen.

Jag tycker att det är viktigt att vi kan ha en god samtalston, för i stort och på många sätt är vi väldigt överens om att forskning är så väsentlig för svenskt samhälle, svenskt näringsliv och svensk välfärd. Därför bör vi kunna mötas i de stora dragen. Att det kan skilja sig i detaljer är väl en sak, men jag tror att de stora dragen finns, och jag välkomnar därför inför höstens debatt att vi kan ha en ton som är fruktbar i den här frågan.

Anf. 156 Larry Söder (KD)

Herr ålderspresident! Vad har 937 niondeklassare i Borås gemensamt med Örebro universitetssjukhus? Jag kan avslöja att det gemensamma inte är att alla 937 niondeklassare fick uppsöka universitetssjukhuset. Det är något som är mer uppenbart än så. Båda grupperna tar nämligen del av forskningen för att kunna skapa en bättre hälsa.

Niondeklassarna sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen, och i alla parametrar har tjejer sämre resultat än killar. Det visar en sömnstudie som Malin Jacobsson och Anna Hederström har sammanställt i sitt examensarbete vid Högskolan i Borås. Detta är allvarligt. När ungdomar lever med hög stress och dålig sömn är det lätt att hamna i en spiral av psykisk ohälsa.

Utifrån detta har man nu planer på att starta ett forskningsprojekt med syfte att komma åt problematiken. Elevhälsa är underskattat och ett område som vi behöver betydligt mer forskning kring, och därför blev jag glad när jag fann tankar på ett forskningsprojekt kring detta.

Vi kristdemokrater försöker höja elevhälsans betydelse i skolan, och vi anser givetvis att mer forskning kring barns och ungdomars livssituation är av godo på många olika sätt.

Örebro universitet då? Att ställa rätt diagnos snabbt kan vara livsavgörande. Nu ändrar Örebro universitetssjukhus röntgenrutiner vid bukundersökningar och även vid ländryggsundersökningar för inneliggande och akutpatienter.

Fördröjning av rätt diagnos vid utredning av buksmärtor kan få livsavgörande konsekvenser. Detta går att undvika genom att röntga patienten med lågdos skiktröntgen i stället för med traditionell slätröntgen.

I en forskningsstudie visas att det blir bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen. Strålningen är lägre än vid vanlig skiktröntgen, som har cirka tio gånger högre strålning. Undersökningen går snabbt och patienten behöver inget kontrastmedel, som måste ges vid slätröntgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Detta är två exempel som visar att forskning kan vara till stor hjälp och inte ska underskattas.

Forskning kräver integritet och möjlighet att tänka både nytt likaväl som fritt och stundtals obekvämt. Etik är en viktig del i den högre utbildningen och i forskningen. Verksamheten måste bedrivas med respekt för vår gemensamma värdegrund.

För mig handlar forskning om både att skapa ett bättre och friskare liv för oss som människor och att skapa möjligheter att få nya företag att växa fram. Nyligen träffade jag en forskare som heter Joel Johansson, filosofie doktor i experimentell fysik. Han berättade engagerat om sin forskning kring supernovor och vad den kan lära oss om universums historia.

Det är ingen forskning som vi i närtid kan räkna med förändrar vårt sätt att leva eller ger några stora företag möjlighet att utvecklas. Men han fick mig att inse två saker, nämligen att all forskning inte behöver vara inriktad på resultat i närtid. Med breda penseldrag kan vi skapa möjligheter för framtiden, samtidigt som man aldrig vet vad man kommer att upptäcka. Dessutom bör och ska forskning av i dag vara ett brett samarbete inte bara inom ett land utan också mellan länder. Vi behöver se bortom våra skiljaktigheter för att skapa den mesta nyttan i forskningen. Det är en nytta vi inte alltid kan se omedelbart.

Jag vill inte heller göra människor ledsna, och därför gör jag precis som Thomas Strand önskade, nämligen talar om att forskning är viktig för nationen Sverige.

Målet för forskningen som regeringen redovisar på sin hemsida är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Det är en intetsägande mening som har mycket övrigt att önska i tydlighet. Men det får vi arbeta med gemensamt. En tydlighet jag skulle vilja se är till exempel om näringslivets konkurrenskraft. Sverige är en kunskapsnation som borde satsa på forskning som ökar konkurrenskraften betydligt. Det som är nära sammankopplat med forskningen enligt regeringens mål är företagen. Det handlar om ett gott företagsklimat och ett klimat som låter investeringar göras även om utfallet ibland är osäkert och viktigt.

Även möjligheten att söka patent är oerhört viktig för företag. Därför är det också viktigt för Sverige som nation att behålla forskningen i Sverige. Det gäller även företag.

BEPS-arbetet i Europa och även inom Sveriges gränser gör att mycket av forskningen i framtiden kanske kommer att hamna någon annanstans än just i Sverige. Därför är det viktigt att skattebasen finns kvar inom Sveriges gränser och att det går att redovisa att forskning och utveckling också skapar vinster för företag. Annars riskerar Sverige att förlora mycket som forskningsnation.

Forskning

Antalet internationella patentansökningar från Sverige var förra året 3 925, vilket kan jämföras med USA:s 61 492 eller Japans 42 459. Sverige är på tionde plats i antalet ansökningar. Det anser jag är bra för en liten nation.

Nationella patentansökningar har varit lite sluttande i antal, men det kan också bero på att Sverige har blivit lite bättre med internationella patentansökningar. Antalet patentansökningar avspeglar både forskningens möjligheter och företagens möjligheter, vilket för vår del som nation är viktigt inför framtiden.

Vi kristdemokrater vill prioritera en forskning med kombinationen allmän grundforskning och att satsa på strategisk forskning. De båda är nödvändiga för att förena långsiktiga och mer närliggande behov och möjligheter. Men Kristdemokraterna vill att anslagen till tillväxtfrämjande forskning och innovation prioriteras. Därigenom kommer life science att vara en viktig strategisk prioritering som vi vill se mer av.

En stor del av finansieringskostnaden för forskning och utveckling är löpande i form av löner till forskare. Därför är det viktigt att hålla nere arbetsgivaravgiften och se över varje skattehöjning utifrån nyttan.

Allianspartierna står även i fortsättningen bakom att en strategi för livsvetenskap ska tas fram och vill vidare betona hur viktigt stödet till svensk forskning på detta område är. Med hänsyn till den kommande forsknings- och innovationspropositionen som kommer att presenteras i höst tackar jag nu för ordet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 april.)