Författningsfrågor

Anf. 60 Ulrik Nilsson (M)

Herr talman! Detta betänkande, Författningsfrågor, kan väl med ett pretentiöst uttryck sägas behandla fundamentet för vår demokrati.

Betänkandet är till sin karaktär väldigt brett. Det rör allt från införande av republik till lobbyister och hur riksrevisorer ska arbeta. Naturligtvis är det bra om ett fundament är brett, men det gör det också helt omöjligt att i ett sammanhang behandla alla de förslag som finns här.

Herr talman! Jag har valt att titta på fyra av de frågor som är uppe, inte för att de är de tyngsta eller viktigaste men för att de kan illustrera den hållning man bör ha i sådana ärenden som är just fundamentala och grundläggande.

Låt mig börja med frågan om republik, herr talman! Visst vore det ett historiskt beslut om vi skulle fatta det i dag. Vi skulle med all sannolikhet skriva in oss i historieböckerna. Jag tycker dock inte att vi ska fatta det beslutet, och det är av två skäl.

Det ena är att jag inte tycker det. Vilka uppfattningar vi har i frågan om republik är vi förmodligen rätt klara över, var och en, och jag tror inte att det är jättelätt att hitta en debattlösning på det.

Det andra är att det är få frågor där det vore så olämpligt att vi skulle vara splittrade i två mer eller mindre jämnstora grupper, för det är lite svårt att tänka sig en situation där en stat byter statsskick med fyraårsintervall. Det är ett beslut som fattas en gång, och då ska det vara väldigt väl förankrat. Därför är det lätt att säga nej, det kan vi inte ställa oss bakom i dag - även om jag vet att det finns de som är övertygade för det och de som liksom jag är rätt övertygade om att det inte är ett bra beslut.

Herr talman! En annan fråga som kommer upp här är den om register över lobbyister. Det blev visst ett rim, men det var inte meningen.

Låt mig börja med att säga att det är en självklarhet att vi alla bör sträva efter att lyssna på åsikter. Det är liksom själva uppdraget som förtroendevald att höra vad folk säger, värdera det och få det att omsättas till politiska ställningstaganden.

Jag tycker att man ska lyssna på alla. Det innebär att jag lyssnar på kompisar och på dem jag möter en kort stund. Jag lyssnar på föreningar, intresseorganisationer och företag. Frågan är var jag drar gränsen för när det blir en lobbyist. Är det när man tycker något? Då skulle jag ju inte lyssna på någon. Är det när man är anställd för att tycka något? Var drar man gränsen?

Det här är problemet. Det är lätt att säga att vi skulle vilja ha ett register över lobbyister. Det är mycket svårare att definiera det - kanske framför allt när man i statsvetenskaplig litteratur i dag allt oftare ser att föreningslivet har gått från att vara ett kitt för att bygga samhällen, som det var när det kom till för ett femtiotal år sedan eller kanske hundra år sedan, till att mer och mer bli intressebevakning eller vad vi skulle kunna kalla lobbyism. Just därför är detta en fråga som det är farligt att fatta beslut om. Definitionerna gör det svårt att veta var vi hamnar.

Herr talman! Den tredje frågan gäller det jag sett någonstans här - att man skulle grundlagsfästa att ha kronan i Sverige.

Jag kan förstå att det finns de som tycker att det är bra med euron och de som tycker att det är dåligt med euron och vill ha kvar kronan. Även det är en fråga där positionerna är ganska tydliga.

Den fråga vi ska ställa oss är: Ska vi grundlagsfästa någon uppfattning eller synpunkt i en pågående diskussion? Är det inte så att vi då nästan börjar skriva grundlagar mot dåligt omdöme hos de förtroendevalda? Ska inte de förtroendevalda tvärtom ha möjligheten att äga ett antal frågor?

Vi kan också se att det kommer att förändras över tid. Jag kan lätt erkänna att jag i början, när jag var ungdomspolitiker, var emot att vi skulle gå med i Europeiska unionen. Hade det varit grundlagsfäst hade det varit en svårare process. Om den hade blivit annorlunda kan jag inte bedöma. På samma sätt är det inte så länge sedan vi hade en större spridning i åsikterna om Natomedlemskap än vi har i dag.

Därför känns det som att allt som är föremål för debatt också ska kunna ägas i den allmänna debatten och därmed är en dålig kandidat för grundlagsfästning.

Den sista frågan jag vill lyfta upp är det som står i betänkandet om hot mot förtroendevalda.

Först av allt: Det är naturligtvis fullständigt orimligt att man ska utsättas för hot för att man tar ett uppdrag. Vi ska allihop kunna stå här stolta och säga: Jag låter mig inte hotas till ett ställningstagande. Jag står trygg i min övertygelse. Å andra sidan tror jag att vi alla är så mänskliga att vi kan erkänna att om hotet börjar komma nära kommer vi nog att se till vår egen bekvämlighet först.

Vad jag egentligen vill lyfta fram med det här är naturligtvis en farhåga för hoten men också det faktum att det redan i dag är olagligt att hota. Därför är det svårt att se hur vi ska kunna stärka skyddet mot hot ytterligare. Skulle det hjälpa att vi skriver in i regeringsformen att man inte får hota förtroendevalda? Skulle det bli fler poliser som kan skydda förtroendevalda då? Eller skulle vi låsa in oss i bunkrar och därmed sannolikt minska öppenheten? Det är också en fråga som måste leva. Sedan förstår jag oron, och jag är den förste att skriva under på den.

Herr talman! Jag har beskrivit fyra frågor i detta betänkande: den om det historiska beslutet och de där det är tolkningsproblem, de där vi har en aktuell debatt och de som är heta just nu. Min slutsats i alla de fyra fallen är att man kan ha uppfattningar och förstå uppfattningar. Vi kan debattera sakfrågorna, men när det gäller konstitutionen ska det ganska mycket till innan det är läge att skriva in något i grundlagen. Då är det ett långsamt utvecklande som måste till och små steg som måste tas.

Herr talman! Låt oss se detta som en idébank och en möjlighet att utreda! Låt oss föra en levande debatt i många av dessa frågor, allt från de dagsaktuella till de långsiktiga, men låt oss skynda långsamt! Låt oss ta det steg för steg!

Det är naturligtvis drömuttalandet för en konservativ politiker: Ta det nu lite lugnt här! Avvakta lite grann till! Tänk över det här; gör inget förhastat! Men, herr talman, det är den slutsats jag kommer till när jag nu yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande nummer 30 om författningsfrågor.

Anf. 61 Ida Karkiainen (S)

Herr talman! Författningspolitik är kanske inte något folk går runt och tänker på om dagarna, men för mig som ledamot och ordförande i riksdagens konstitutionsutskott är det ett ständigt närvarande ämne. Däremot kanske många funderar på hur det står till med vår demokrati, rätten att göra sin röst hörd och möjligheterna att påverka det politiska beslutsfattandet.

Begreppet författning har en bred betydelse och innefattar våra lagar, förordningar och föreskrifter samt hur allt detta tillämpas i verkligheten. Det är våra regler för hur och på vilka grunder Sverige ska styras.

Det är vår djupt rotade övertygelse att landet ska styras utifrån demokrati som styrelseskick. Och demokratin ska vara folkligt förankrad. Detta tar sig uttryck inte minst i vår grundlag regeringsformens portalparagraf, som säger att all offentlig makt ska utgå från folket.

Vilka är då folket, som all offentlig makt ska utgå från? En historisk återblick visar att alla inte har inkluderats. Den djupa orättvisa som präglade 1800-talets maktförhållanden var en av anledningarna till att arbetarrörelsen mobiliserade i slutet av 1800-talet. Rösträtten förbehölls på den tiden män med höga inkomster, och således uteslöts både manliga arbetare och kvinnor från den politiska makten.

Vår kamp för allmän och lika rösträtt resulterade i ett beslut i riksdagen 1919, och Sverige fick därmed en omfördelning av politisk makt från eliten till den breda allmänheten. Sedan dess har vi breddat det demokratiska deltagandet ytterligare och avskaffat olika så kallade rösträttsstreck. Detta skedde senast för inte så länge sedan, 1989, då omyndighetsstrecket avskaffades.

Det ingår i åtminstone socialdemokratins övertygelse att inte bara en del av samhället ska vara delaktig i demokratin, utan alla. Att då definiera vilka som utgör folket är problematiskt. Man riskerar att exkludera grupper. Sverige har gjort det förr - låt oss inte göra det igen.

Herr talman! I regeringsformens 2 § slås fast att det allmänna ska verka för att människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt ska tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Detta är en mycket viktig paragraf, och jag vill i detta sammanhang säga att inget barn ska behöva utsättas för det som tolvårige Murhaf Hamid i Glimåkra blev utsatt för. I en intervju för några veckor sedan uttryckte Sverigedemokraterna att vi egentligen inte har jättestora problem med diskriminering och rasism i Sverige. Motsatsen har bevisats - igen. Murhaf har nu sålt majblommor för över 3,2 miljoner kronor, vilket också visar att det finns ett starkt folkligt motstånd mot rasism i Sverige.

Herr talman! Politiken ska ha makt att förändra samhället, och därmed ska också ansvar kunna utkrävas. Det är inte tjänstemän eller domstolar som ska stå i skottgluggen i politiska frågor; det är politiker. Vi skiljer oss från en del andra partier som vill krympa utrymmet för politikens makt att förändra genom att bland annat privatisera och sälja ut offentlig verksamhet. Vi vill ta tillbaka demokratisk kontroll.

Ett sätt att göra detta borde vara att på ett mer transparent sätt visa vilka intressen som har påverkat beslutsfattandet. Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är, som föregående talare var inne på, en självklar del i vår demokrati. Samtidigt får ekonomisk styrka inte bli det som avgör möjligheten till inflytande över politiska beslut.

Därför anser vi socialdemokrater att det bör göras en bred översyn och kartläggning av villkoren för lobbyverksamhet. En sådan översyn bör innefatta bland annat ett lobbyregister och redovisningsplikt. Jag vill därför yrka bifall till reservation 22 under punkt 18 i betänkandet.

Herr talman! Omvärldens utveckling ger vid handen att vi aldrig får ta demokratin för given. Demokratimätningar från Freedom House visar att demokratin är på dekis i världen. I USA stormades Kapitolium av antidemokratiska krafter, och i Tyskland planerades en statskupp för inte alls länge sedan. Trots att Sverige har en djupt rotad demokrati har utvecklingen globalt lett till att även vi behöver se över vår författningspolitik.

Det är i dag lätt att kasta vårt högt aktade demokratiska statsskick överbord. Sveriges demokrati kan avskaffas väldigt snabbt om det vill sig illa. Detta är en av anledningarna till att en grundlagsutredning tillsattes av den förra regeringen. En annan sak utredningen tittade på var hur vi kan förstärka domstolarnas oberoende i tider då domstolar politiseras runt om i världen. En enig kommitté presenterade nu i mars sitt betänkande, där det bland annat föreslås att grundlagar bör ändras med kvalificerad och inte enkel majoritet, som är fallet i dag.

Herr talman! Vi socialdemokrater använder ibland en argumentation om starkare grundlagsskydd utifrån ett slags värsta tänkbara scenario. Vi måste göra det så svårt som möjligt för antidemokratiska krafter, om de skulle komma till makten, att rasera vår demokrati, och vi måste därmed lägga in så många saker som möjligt i vår grundlag.

Herr talman! Vi kommer till syvende och sist inte att kunna skydda allt som är bra och begränsa eller förbjuda allt vi tycker är dåligt. En regering som styr riket på grundval av mandatet från svenska folket kommer att vilja få genomslag för sin politik. För de partier som anser att politiken är dålig är fortfarande det främsta verktyget trots allt kanske inte att grundlagsskydda utan att opinionsbilda för att i nästa val få väljarna att utkräva ansvar och ge nya majoritetsförutsättningar.

Jag tror att det är rätt att vi stärker grundlagsskyddet för demokratins olika beståndsdelar men ser också farhågor. Det är lätt att ge vika för det politiska läget här och nu och falla för tron att ju mer vi skyddar i grundlag, desto säkrare är vår demokrati. Det är en falsk trygghet. Det starkaste skyddet för vår demokrati är att det finns en bred politisk majoritet som vill värna demokratins principer.

Herr talman! När det gäller författningspolitik finns det många frågor man inte hinner belysa i ett anförande på åtta minuter. Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi som sagt bifall endast till reservation nummer 22.

Anf. 62 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Även detta betänkande hanterar en lång rad motioner, ungefär 80 stycken, med olika inriktningar, som kommer att avslås. Därmed inte sagt att motionerna inte skulle innehålla ett antal väl grundade och motiverade förslag, som exempelvis mitt parti Kristdemokraterna mycket väl hade kunnat stå som undertecknare av - och rent av gör i vissa fall. Men i den parlamentariska världen förhandlar partierna i regeringsunderlaget fram en gemensam politik, där alla partier får gehör för stora delar av sina förslag men man finner kompromisslösningar i andra delar. I en del fall bakar man ihop ett antal förslag från partierna i regeringsunderlaget till ett gemensamt ställningstagande och avslår de enskilda förslagen. Detta sagt för att våra åhörare bättre ska förstå den lite märkliga ordningen att avslå förslag som man i själva verket står bakom.

Enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, utgår all offentlig makt från folket, som tidigare nämnts. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Betänkandet inleds med en genomgång av grunderna för parlamentet, regeringen och statschefen - det vill säga kungen, kungafamiljen, Hovstaten och Slottsstaten. Det är mycket lärorikt, så jag kan rekommendera den som är intresserad att läsa det. Exempelvis finns där beskrivet vad som skulle hända om kungahuset skulle utslockna. Då väljer riksdagen en riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Även en vice riksföreståndare väljs av riksdagen. Tanken är att riksdagen på så sätt ska få rådrum att ta ställning till hur man ska göra för framtiden med statsformen.

Vi hoppas naturligtvis att något sådan aldrig ska inträffa, men det är ändå tryggt att scenariot är väl genomtänkt och att lagstiftaren har en plan som finns stadfäst och beskriven i regeringsformen, en grundlag. Av betänkandet framgår att den dåvarande departementschefen kommenterade Grundlagsberedningen, SOU 1972:15, med att "kungadömets bevarande var en given utgångspunkt vid utformningen av en ny författning om författningen skulle få önskvärt stöd i riksdagen och regeringen."

Herr talman! Ett annat avsnitt av betänkandet berör EU-samarbetet. Som kristdemokrat är jag stolt över att det var tre kristdemokrater som tog de första stegen till grundandet av det som senare blev Europeiska unionen. Och man gjorde det på välkända grundläggande principer om respekten för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämlikhet mellan kvinnor och män.

Det är bra att det finns en artikel i EU-fördraget som säger att rådet under vissa omständigheter kan slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat åsidosätter de värden som jag nyss räknade upp. Där framgår också vilka mått och steg man då kan vidta.

Där finns också de fri- och rättigheter beskrivna som EU erkänner att varje människa har. Det gäller tanke-, religions-, yttrande- och mötesfrihet, rätt till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad. Detta är mycket viktiga värden att förvalta och försvara - inte bara när det gäller oss som bor här i Sverige, utan de måste också tillämpas i våra kontakter med andra länder. Genom ett antal sanktionsförfaranden kan man verka för att säkra efterlevnaden av rättsstatsprincipen i andra länder.

Detta är som sagt ett mycket omfattande betänkande, och det går inte att täcka in allt i ett anförande som detta. Men jag vill med dessa axplock ur betänkandet yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 63 Lars Andersson (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 11.

Sverigedemokraterna är anhängare av den parlamentariska demokratin och förordar att demokratin skall komma än närmare medborgarna.

Ett ypperligt sätt att uppnå detta är att införa en möjlighet för röstberättigade medborgare att kunna lämna medborgarförslag genom e-petition. En e-petition innebär att en medborgare kan skicka in ett förslag till riksdagen, ungefär som en enskild motion, som sedan offentliggörs på en för ändamålet avsedd hemsida. Om förslaget vinner allmänhetens gillande genom att få ett på förhand bestämt antal signaturer ska den underställas behandling i berört riksdagsutskott. Den som är förslagets upphovsperson har själv till uppgift att marknadsföra och vinna allmänhetens gehör för sitt förslag.

Staten skulle med fördel kunna ha huvudansvaret för att en lämplig portal för detta ska finnas tillgänglig online. Ett naturligt andra steg i en sådan process är att bygga ut den så att den även kan användas för folkinitiativ på kommunal nivå. Vi föreslår att det ska utredas om staten har möjlighet att bära en del av kostnaden för folkinitiativ på kommunal nivå.

Vidare vill jag uppehålla mig i några minuter vid Sveriges suveränitet.

Herr talman! Med suveränitet avses svenska statens oavhängighet gentemot andra stater samt gentemot över- och mellanstatliga organisationer. Sverige har genom sitt medlemskap i överstatliga organisationer och globala samarbeten förskjutit delar av sin självbestämmanderätt utomlands, varför det finns goda skäl att tydligt markera att fundamentet i den svenska suveräniteten inte bör delegeras utanför vårt lands gränser.

Regeringsformen medger att Sverige kan överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket till Europeiska unionen. Nuvarande formulering garanterar dock inte att konstitutionella frågor kommer att förbli en svensk angelägenhet. Från EU-domstolens sida anser man att EU-rätten i alla avseenden har tolkningsföreträde över svensk grundlag.

Ett av Sverigedemokraternas främsta mål inom EU-politiken är att så mycket självbestämmande som möjligt ska stanna i och i vissa fall återföras till Sverige. Sverige ska kunna gå med i och, om svenska folket så önskar, lämna mellanstatliga och överstatliga samarbeten.

Det är därför uppenbart att bestämmelser om vilka organisationer Sverige är medlem i eller samarbetar med inte bör finnas omnämnda i grundlagen om inte synnerligen starka skäl talar för något annat. Förutom att inkludera det självklara FN-medlemskapet torde det som huvudregel räcka med ett förtydligande i regeringsformen om att Sverige deltar i internationellt samarbete i olika sammanhang.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om så kallade politiska vildar.

Under förra mandatperioden förlitade sig regeringen på en enda politisk vilde för att kunna överleva både budget- och misstroendeomröstning. Följden av detta maktgiriga och hänsynslösa missbruk av svenska folkets förtroende blev att denna enda vilde - som nästan uteslutande lät sig styras av utländska intressen - fick ett orimligt stort inflytande på både inrikes- och utrikespolitiken, till men för folkviljan och Sveriges och demokratins anseende såväl internationellt som nationellt.

En parlamentariskt sammansatt kommitté bör därför få i uppgift att se över olika möjligheter att knyta mandaten närmare partigrupperna, så att liknande situationer inte upprepas i framtiden.

Anf. 64 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Sverige är en av världens mest stabila demokratier, men vi är inte immuna mot förändringar i vår omvärld. Det yttersta skyddet ligger i en stark folklig uppslutning bakom de demokratiska värderingarna. För att nå en uppslutning behövs kunskap och förståelse för de principer som en demokrati bygger på, och här finns oroväckande tendenser.

En undersökning från Stiftelsen Rättsfonden och Ungdomsbarometern, där man tillfrågat 1 130 elever i årskurs 3 på gymnasiet, visade nyligen att nästan varannan elev i undersökningen inte kände till att självständiga domstolar är ett krav för att få räknas som liberal demokrati.

Demokratin måste i varje generation återerövras, och de demokratiska principerna måste ständigt förklaras och försvaras. För att stärka vår demokrati ytterligare presenterar 2020 års grundlagskommitté nyligen ett antal viktiga förslag.

kvalificerad majoritet vid andra beslutet i riksdagen för att ändra en grundlag

kvorumregler vid grundlagsändringar

kravet på inhämtande av yttrande från Lagrådet ska utökas till att även omfatta grundlagsförslag om grundläggande fri- och rättigheter

domstolarnas oberoende stärks ytterligare.

Även om vi Liberaler hade velat gå längre när det gäller att stärka domstolarnas självständighet och gärna hade sett ett domstolsråd är kommitténs förslag mycket välkomna. Vi ser fram emot att ta del av remissvaren och den fortsatta hanteringen.

Herr talman! Vi som sitter i riksdagen har förmånen att få vara i denna kammare och bidra till att vår demokrati utvecklas. Bara 200 mil härifrån behöver modiga ukrainare bokstavligen kriga för att själva kunna få bygga upp sin demokrati. Ukrainas mål är inte bara att säkra sitt självbestämmande. De ukrainska parlamentarikerna stiftar lagar och genomför reformer för att ta Ukraina närmare ett medlemskap i EU samtidigt som de försvarar sig mot Rysslands aggression. Det vet att ensam inte är stark - ensam är bara ensam.

Kraven för ett medlemskap i EU är och ska vara högt ställda. De värderingar som EU-samarbetet bygger på - om människors frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och respekten för de mänskliga rättigheterna - är grundläggande principer som behöver respekteras i hela EU. Det är centralt att invånarnas rättigheter garanteras.

Herr talman! Samtidigt som Ukraina och flera andra länder som gärna vill bli medlemmar arbetar väldigt aktivt för att leva upp till EU:s högt ställda krav finns det paradoxalt nog länder som är medlemmar som gång på gång visar att de inte respekterar de grundläggande värderingar som medlemskapet bygger på. Därför har Liberalerna varit pådrivande för att EU ska kunna dra in bidrag till länder som kränker grundläggande demokratiska värden.

Rättsstatsmekanismen, som inrättades 2019, är ett viktigt verktyg. Men det krävs även sanktioner. Därför var det rätt av EU att bötfälla Polen när de instiftade en olaglig disciplinnämnd, och det var ett mycket viktigt besked när medlemsländerna i december satte ned foten och frös utbetalningar av EU-stöd till Ungern i enlighet med villkorlighetsförordningen, som trädde i kraft 2021.

Sverige har också nyligen ställt sig bakom EU-kommissionens uppmaning att pröva de ungerska hbtqi-lagarna i EU-domstolen. Ska vi ha högt ställda krav på nya medlemmar måste också befintliga medlemmar respektera de värderingar som samarbetet bygger på.

Herr talman! I Sverige har vi levt i såväl demokrati som fred under en lång tid. Men många i Sverige har andra erfarenheter. När vi riksdagsledamöter under demokratiåret besökte gymnasieklasser och pratade om vår demokrati frågade vi eleverna om de visste vad en diktatur är. Då fick jag ibland svaret: Ja, det vet vi; vi flydde från en för att få leva i en demokrati.

Vi som saknar erfarenhet av att inte ha levt utanför en demokrati måste hjälpas åt att påminna varandra och andra om vikten av och fördelarna med demokratin. Den dag vi börjar ta demokratin för given blir demokratin sårbar på allvar. Vår demokrati behöver vårdas, förklaras och försvaras i dag, i morgon och i framtiden.

Ukraina leder nu försvaret av demokratin i Europa när de motar Ryssland vid fronten. Vi gör det här i kammaren, i Europaparlamentet, i klassrummen och i debatten genom att konstant påminna oss själva och andra om de viktiga värderingar som är grunden för en liberal demokrati. Båda uppgifterna är viktiga, och målet är detsamma.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 65 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 38, men jag tänker försöka nämna något om fler av de reservationer som Vänsterpartiet har i detta betänkande.

För ungefär ett år sedan debatterade utskottet författningsfrågor senast. Det var en väldigt speciell debatt, kan jag minnas även om jag själv inte deltog. Det var bara någon vecka efter Rysslands invasion av och attack mot Ukraina. Väldigt många var starkt berörda då.

Detta betänkande innefattar, precis som påpekats av tidigare talare, stora delar av det som är vår demokratiska grund, det som vi bygger vårt statsskick på. Vi har också olika förslag på att förändra och i vissa delar förbättra den konstitution som vi har. Vi alla vet att de friheter och rättigheter som vi har aldrig får eller kan tas för givna. Just för ett år sedan var vi starkt medvetna om detta. Man får väl tyvärr konstatera att så fortfarande är fallet. Vi vet också allihop att demokratin tyvärr är på tillbakagång i världen.

Denna och tidigare mandatperiod har vi på olika sätt firat och uppmärksammat demokratin i Sverige. Och ledamoten Ida Karkiainen föredrog tidigare den historiska utvecklingen av demokratin.

Men det finns faktiskt en del i vår demokrati som jag anser rimmar särskilt illa med allt annat som vi har firat, nämligen att det finns ett uppdrag i Sverige som man inte kan väljas till utan som man föds till. Det är tyvärr inte särskilt modernt och inte heller rimligt, även ifall personen i fråga firar 50 år på tronen.

Herr talman! Sedan 2010 finns det ett grundlagsskydd i regeringsformen där det framgår att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Vänsterpartiet hade länge drivit frågan om just ett grundlagsskydd för de nationella minoriteterna, och vi stod bakom den dåvarande regeringens förslag. Däremot var det några av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget som ansåg att det inte bara var samerna som skulle nämnas i regeringsformen utan även de övriga nationella minoriteterna. Vidare föreslog ett par remissinstanser att språk borde läggas till bland det som minoriteterna ska ha möjlighet att behålla och utveckla. Några remissinstanser framförde också att det inte var tillfredsställande att samer har en svagare ställning i Sveriges grundlag än i våra grannländers.

Vänsterpartiet delar den uppfattningen. Vi anser att frågan om ett starkare grundlagsskydd för de nationella minoriteterna och urfolket samer samt för våra minoritetsspråk behöver utredas, särskilt i tider som dessa, när det uppenbarligen ifrågasätts av andra partier i riksdagen.

Herr talman! De senaste åren har politiker sålt ut stora delar av vår gemensamma egendom. Det rör sig om skolor, vårdcentraler, apotek, lägenheter och mycket mer. I flera av dessa fall har utförsäljningarna gjorts till underpriser. Man har helt enkelt reat ut det som tidigare var vårt och som vi gemensamt ägde.

Många gånger har dessa privatiseringar skett långt under marknadspriser, och ofta har det inneburit att samhällsnyttiga funktioner slagits sönder. Utförsäljningen av våra skolor, vårdcentraler och statliga bolag innebär att demokratin minskar eftersom medborgarna tappar inflytande över verksamheten. Det som har tagit flera decennier för medborgarna och för det offentliga att bygga upp kan säljas ut på bara några år. Utförsäljningarna blir tyvärr mer eller mindre oåterkalleliga. Det är mycket svårt att köpa tillbaka det som har sålts ut.

En trend de senaste åren har varit att kommuner använt sig av ett upplägg som bygger på att de säljer ut fastigheter eller delar av dem till privata aktörer för en klumpsumma samtidigt som de förbinder sig att hyra in sig i de lokaler som de just sålt - till höga priser och med långa kontrakt. Marknaden för så kallade samhällsfastigheter har expanderat kraftigt, och under 2020 privatiserades samhällsfastigheter för drygt 5 miljarder i Sverige.

Ett av de mest uppmärksammade exemplen är kulturhuset i Skellefteå, som kommunen sålde för en dryg miljard. Varje år betalar Skellefteå kommun nästan 45 miljoner i hyra till företaget som man sålde till för att få tillgång till sitt eget kulturhus. När hyreskontraktet löper ut om 50 år har Skellefteå kommun betalat omkring 2,2 miljarder i hyra, vilket är mer än dubbelt så mycket som kommunen sålde kulturhuset för.

Även i Härnösands kommun har man sålt ut merparten av verksamhetslokalerna. Där konstaterar man i efterhand att nackdelarna tydligt överväger fördelarna med utförsäljningarna samt att det inte enbart var en dålig ekonomisk affär utan att man också har blivit hemskt beroende av hyresvärden och att man får ett väldigt begränsat utrymme att anpassa fastigheterna utifrån sina behov.

Kommuninvest, kommunernas eget företag kan man säga, har gjort en egen rapport där man delar dessa slutsatser och konstaterar att kommuner bör äga sina fastigheter eftersom det blir både billigare och bättre för medborgarna om staten, regionerna och kommunerna äger sina fastigheter.

Det är också ganska tydligt att utförsäljningar av vår gemensamma egendom är väldigt illa omtyckta. När Helsingborgs kommun för några år sedan anordnade en folkomröstning om huruvida man skulle sälja ut företaget Öresundskraft blev resultatet väldigt tydligt. Nej-sidan fick 96,37 procent av rösterna, och valdeltagandet på 50,06 procent var ovanligt högt. Det är tyvärr inte alltid lika högt valdeltagande i kommunala folkomröstningar som i våra allmänna val.

När andra partier vill minska det gemensamma ägandet vill Vänsterpartiet öka det för att kunna styra samhällsutvecklingen och det som vi gemensamt har byggt upp i form av tillgångar i statliga bolag och för att kunna styra delar av samhället genom dem men också för att kunna inbringa mer pengar till vår gemensamma välfärd.

I dag skyddar grundlagen det privata ägandet, men det saknas ett skydd för det som vi äger tillsammans. Vi anser därför att man behöver förstärka den gemensamma äganderätten och införa ett grundlagsskydd för gemensam egendom. Vi vill därför att en utredning ska se över hur ett grundlagsskydd för gemensamt ägd egendom ska kunna uppnås.

Anf. 66 Malin Björk (C)

Herr talman! Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i detta betänkande men väljer för tids vinnande att yrka bifall endast till reservation 17 under punkt 14.

Den liberala demokratin, rättsstatens principer, respekten för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är själva kärnan i det som dagens debatt här i kammaren handlar om - hur dessa värden värnas och hur de kan stärkas här hemma i Sverige men även inom ramen för vårt samarbete i Europeiska unionen. Dessa värden kan nämligen aldrig tas för givna, som flera av dagens talare har varit inne på. Detta är nog många av oss mer medvetna om i dag än på länge efter att vi under mer än ett års tid på avstånd ha sett ett land i vår närhet bli utsatt för ett annat lands maktfullkomliga anspråk och angrepp. Jag syftar förstås på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina - som många talare var inne på och var starkt berörda av när denna debatt hölls för något år sedan - på Putins blodbesudlade händer som fram till för inte alltför länge sedan skakades av många av västvärldens ledare i tron på att ett handslag var ett handslag och att det som man tog i hand på innebar ömsesidig respekt.

Men nej, det senaste året har visat hur en auktoritär stat, Ryssland, där makt, tillgångar och inflytande samlats i en mycket snäv krets, utgör ett hot inte bara för landets egen befolkning utan även för andra människor och stater. Och tyvärr är Rysslands krig mot Ukraina och Putins maktfullkomliga agerande gentemot landets egna invånare inte den enda plats här i världen där vi det senaste året sett en tillbakagång av demokratin och dess institutioner. Som den senaste årsrapporten från V-Dem Institute visar utvecklas allt fler länder i världen i "fel" riktning, i mer auktoritär riktning i stället för i mer demokratisk riktning. Och en allt större andel av världens befolkning lever i dag i icke-demokratier.

Herr talman! Att jag kan stå här i denna talarstol i dag och fritt kritisera såväl andra stater som den egna makten är verkligen inte alla förunnat. Men bara för att jag och ni andra här har denna möjlighet vill jag verkligen betona vikten av att vi alla är uppmärksamma på och agerar när vi ser förskjutningar även här hemma - förskjutningar i värderingar gällande allas lika rätt och värde. Det kan till exempel röra en tolvårig pojke i Skåne som säljer majblommor, och det med framgång. Det är en riktig framgångssaga att se hur hans engagemang hjälper både honom och andra utsatta barn. Men på grund av hur denna pojke ser ut och hans ursprung utsätts han för hat och hot. Detta är förstås oacceptabelt. Och det visar på förskjutningar i grundläggande värderingar och på hur vi ser på andra människor, och dessa förskjutningar är vi alla skyldiga att reagera mot för att värna individens fri- och rättigheter och för att värna alla människors lika värde.

Herr talman! Tyvärr har vi under senare år sett en tillbakagång av demokratin även inom EU hos flera av EU:s medlemsstater. Vi har sett hur auktoritära partier har flyttat fram sina positioner. Vi har sett hur den politiska makten i allt större utsträckning velat kontrollera det fria ordet genom kontroll över medier och över akademin. I Ungern och Polen har vi sett hur politiken tagit ett allt större grepp om den dömande makten, dess sammansättning, befogenheter och funktion. Och utan oberoende domstolar, utan fria medier och utan fri forskning har vi inte längre en demokrati i dess rätta mening.

Under senare har EU-samarbetet satts på prov av pandemi, av energikris och av krig i närområdet. Men samarbetet har visat sig stå pall även när det blåser hårt. En stor anledning till det är att EU-samarbetet bygger på gemensamma, grundläggande värden. I dem ingår att värna rättsstatens principer. Men dessa värden är inte för evigt givna utan måste fortlöpande försvaras. Därför måste det få konsekvenser för dem som gör avsteg från dessa grundläggande värden, medlemsländer som träder tillbaka och som överger värden som vi grundar vårt samarbete på.

Det är naturligtvis ett steg i rätt riktning när EU har hållit inne betalningar, nu senast till Ungern när landet har uppvisat sådana tydliga brister i förhållande till rättsstatens principer. Men det görs inte tillräckligt på detta område. EU måste agera ännu tydligare. Så fort ett medlemsland bryter mot dessa principer ska det få kännbara konsekvenser.

Centerpartiet vill ha ett så kallat demokratilås på EU:s budget, så att EU stryper medel till medlemsstater som inte respekterar sina demokratiska och rättsstatliga åtaganden och som inte sätter stopp för offentlig korruption. Och om en medlemsstat trots ekonomiska sanktioner fortsätter att bryta mot dessa grundläggande principer ska andra åtgärder övervägas, till exempel att en medlemsstats beslutanderätt i EU begränsas.

Herr talman! Vi lever i en osäker tid och i en osäker omvärld, där vi bevisligen blir utsatta för aktioner från andra stater, illasinnade aktioner från stater som inte vill oss väl. Det kan exempelvis ske genom cyberattacker men även genom infiltration eller annan påverkan. Senast i går fick vi veta att ytterligare några ryska medborgare, ambassadpersonal, utvisas ur Sverige. Och det finns helt säkert goda skäl därtill, även om vi inte får veta exakt vilka. Men vi vet att Ryssland är ett av de länder som visar särskilt intresse för Sverige. Då är det viktigt att vi här och våra politiker i de olika partierna, demokratiskt valda av våra svenska väljare, ser till att bygga upp försvar mot infiltration och påverkan av främmande makt. För att säkerställa detta vill Centerpartiet att regeringen tillsätter en utredning som rekommenderar lagstiftning och andra reformer för att göra de politiska partierna mer motståndskraftiga mot yttre hot.

Anf. 67 Jan Riise (MP)

Herr talman! Miljöpartiet är ett feministiskt parti som arbetar för allas lika rätt och möjligheter att delta fullt ut i samhällsbygget. Vi är övertygade om att olikheter berikar och att mångfald, jämlikhet och jämställdhet är grunden för ett rättvist samhälle. Tillsammans kan vi skapa framtidstro och livskvalitet. Och våra lagar måste spegla detta och ge förutsättningar för en rättvis, grön och inkluderande utveckling.

Vi har i vår partimotion om demokrati lyft fram en del av dessa förutsättningar. Många av dem delar vi med andra, och några har lett till reservationer.

En handlar om medborgarinitiativ, som är ett direktdemokratiskt verktyg som gör det möjligt för enskilda att lämna förslag till samhällsförändringar, till exempel som lagförslag eller folkomröstningar. I Sverige finns verktyget på kommun- och regionnivå men inte på nationell nivå. Olika system med medborgarinitiativ finns i flera andra länder, och det finns också ett system inom EU där enskilda medborgare får samma möjlighet att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram lagförslag.

Herr talman! Den senaste maktutredningen lämnade sin slutrapport för över 30 år sedan. Kommittén hade till uppgift att fördjupa kunskaperna om demokratins villkor, medborgarnas möjligheter att påverka och vilka faktorer som skapar makt att forma Sverige.

I dag påverkas demokratin av ökade klyftor och polarisering i den politiska debatten. Många vågar inte uttrycka sina åsikter i politiska frågor. Många är också beredda att dra in grundläggande demokratiska fri- och rättigheter för grupper de inte gillar. Framför allt är demokratins största utmaning att många inte känner sig delaktiga i den.

Hat och hot mot förtroendevalda och andra som uttrycker politiska åsikter hämmar också viljan och möjligheten att engagera sig för att påverka samhället. I det sammanhanget vill jag understryka det nödvändiga i att förbättra och stödja en större jämställdhet och mångfald i politiken. Det är förstås oacceptabelt att människor avstår från att delta i samhällslivet av rädsla för hot och hat. Därför vill vi tillsätta en ny maktutredning, som ska lämna förslag på hur vi bygger en demokrati som representerar allas intressen på bästa sätt.

Jag vill också nämna att vi står bakom det förslag som lämnades av kommittén Demokratin 100 år för knappt ett år sen, nämligen att en nationell demokratifunktion behövs och bör inrättas, med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin. Vi delar dessutom kommitténs bedömning av risken för att de resurser som läggs på demokratistärkande arbete inte får genomslag utan en nationell samordning.

Herr talman! EU spelar en central roll i att försvara demokratin och mänskliga rättigheter, både i och utanför Europa. Sverige bör fortsätta att driva på för att EU ska stärka sitt arbete med mänskliga rättigheter, såväl i medlemsländer som i relationer med andra länder, genom att utveckla bättre verktyg för att bekämpa kränkningar av dessa rättigheter.

Vi tycker att Sverige även i fortsättningen ska driva hållningen att EU ska dra in stödet till länder som inte lever upp till rättsstatens principer, så att EU och medlemsländerna lever upp till de värderingar som är grunden för det europeiska samarbetet: demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer.

Herr talman! Som minnesgoda ledamöter och övrig publik vet var vi inte så förtjusta i att den korruptionsutredning som tillsattes av den förra regeringen helt sonika lades ner av den nuvarande. Samtidigt välkomnar vi att diskussionerna om en ny, parlamentariskt sammansatt och bredare utredning nu tar form i samverkan mellan KU och justitieministern och departementet. Bland annat vill vi gärna bidra med frågor kring hur våra politiska partier finansieras och en större öppenhet när det gäller lobbyverksamhet och vilka kontakter som tas.

Herr talman! Att det ska vara svårt att ändra grundlagar är de flesta överens om. Jag blir bekymrad av en motion där Sverigedemokraterna föreslår att regeringsformens skydd för minoriteter fasas ut och ersätts av "en berättelse om Sverige som land och svenskarna som folk. Det ska inte kunna ifrågasättas vilket folk det är som åsyftas i regeringsformens portalparagraf."

I min värld - den jag vill vara med och bygga - ska det samiska folkets och våra egna och andra etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas, inte hotas. Vårt mål är integration, inte assimilering.

I det sammanhanget behöver domstolarnas oberoende stärkas, och vi ser gärna att det grundlagsskyddas bättre än i dag. På samma sätt är det angeläget att skydda public service på ett sådant sätt att det försvårar för en eventuell framtida maktförskjutning åt ett auktoritärt håll. Vi måste bygga in ett försvar mot de förändringar vi inte vill se.

Med det sagt, herr talman, vill jag avsluta med att säga att jag givetvis står bakom alla våra reservationer men för tids vinning yrkar bifall enbart till reservationerna 20 och 24.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)