Anf. 59 Linus Bylund (SD)
Herr talman! Vi debatterar i dag betänkande SfU10, Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga.
Nedsättningen av sociala avgifter för unga inrättades av den borgerliga regeringen redan 2007 och syftade till att göra det billigare för företag att anställa unga. I sin nuvarande form kostar reformen skattebetalarna nära 14 miljarder kronor netto per år. Det är ca 56 miljarder över en budgetperiod. Det handlar således om väldigt mycket pengar.
Förslaget som vi nu debatterar går dessutom ut på att utöka rabatten för vissa åldersgrupper, och trots att förslaget också innefattar att ta bort rabatten för andra grupper skulle den årliga nettokostnaden öka med ¼ miljard kronor i och med detta förslag.
Frågan man måste ställa sig är om nedsättningen av sociala avgifter för unga, den så kallade ungdomsrabatten, verkligen är värd så här mycket pengar. Svaret är enkelt: nej.
Det största och mest tydliga argumentet för detta rungande nej är att Sverige fortfarande har en mycket hög ungdomsarbetslöshet. När alliansregeringen tillträdde 2006 låg denna ungdomsarbetslöshet på 20 procent. I dag, nio år senare, är den drygt 22 procent. Det är ett uselt resultat orsakat av en usel arbetsmarknadspolitik.
Vad jag personligen tycker är mest anmärkningsvärt med detta är att vi står här i dag och debatterar en utökning av ungdomsrabatten, fast samtliga partier i den här kammaren är medvetna om dess ineffektivitet.
Redan vid inrättandet av rabatten dömde Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ut förslaget. De ansåg att den beräknade effekten skulle bli försumbar. Samma myndighet konstaterade återigen i rapporten 2013:26 att ungdomsrabatten är en dyr och ineffektiv satsning.
Endast 6 000-10 000 nya jobb kan härledas till just ungdomsrabatten, till en kostnad av 14 miljarder kronor årligen. För hela målgruppen kostar alltså varje jobb mellan 1 och 1,6 miljoner kronor per person och år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga
Smaka på det! 1 miljon, om vi räknar lågt, för varje nytt jobb! Det är väldigt dyra jobb.
Utöver rapporten jag nämnde har en rad andra synpunkter framkommit. Dessa pekar också på att denna reform är ineffektiv. Inte minst gäller detta synpunkter från Finanspolitiska rådet och från Riksrevisionen.
Det största problemet med ungdomsrabatten är att den slår fel. Syftet är att det ska bli billigare att anställa unga. Det är gott. Men eftersom rabatten omfattar alla unga inom nämnd åldersram blir dödviktseffekten mycket stor.
Vi tar alltså arbetande svenskars skattemedel och strösslar dessa pengar över företagare, inte för att de anställer unga utan främst på grund av att de redan har många unga anställda. Visst kan alla behöva en klapp på axeln ibland. Men det är väl inte riktigt det vi ska använda just de här skattemedlen till.
Ska vi införa allmänna ekonomiska lättnader för Sveriges arbetsgivare för att stimulera ekonomin eller som en allmänt trevlig gest, vilket jag förvisso inte är emot, bör vi titta på bättre urvalskriterier för detta. Om vi vill bekämpa ungdomsarbetslösheten är dock detta inte rätt åtgärder.
Herr talman! Vad svensk arbetsmarknad behöver är en nystart. Vi måste göra om och göra rätt. Sverigedemokraterna arbetar för en aktiv arbetsmarknadspolitik som inte nöjer sig med enkla och ineffektiva punktinsatser.
För det första måste vi komma till rätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden. Vi måste låta företagens behov spela en större roll för lärosätenas val av utbildningar, och vi måste våga satsa betydande resurser på utbildningsväsendet i stort.
För det andra måste vi reformera arbetskraftsinvandringen och göra den behovsprövad. I dag finns det i Sverige ungefär 400 000 arbetslösa människor som inget hellre vill än att ha ett riktigt jobb. Dessa människor ska inte bara konkurrera med varandra utan även globalt med billig arbetskraft från allsköns låglöneländer.
Dock - notera detta - är Sverigedemokraterna inte principiellt emot arbetskraftsinvandring. Faktum är att det moderna Sverige i vissa stycken är byggt med hjälp av arbetskraftsinvandring. Men den fria lågkvalificerade arbetskraftsinvandring som vi har i dag och som konkurrerar med svenska arbetslösa i branscher där det redan råder stor arbetslöshet måste bort och bytas mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring av kompetens som Sverige behöver.
För det tredje måste vi satsa på att skapa fler arbetstillfällen. Vi behöver öka anställningsbenägenheten hos företag genom slopat sjuklöneansvar för de mindre företagen, och vi behöver sänka arbetsgivaravgifterna för små och medelstora företag. Vi behöver en ordentlig satsning på landsbygden i enlighet med Sverigedemokraternas landsbygdslyft. Vi behöver få fler att våga starta företag genom förbättrade starta-eget-bidrag. Vi behöver också säkerställa kvaliteten i vården och omsorgen och samtidigt skapa fler jobb med vårt förslag om rätt till heltid.
Med en sverigedemokratisk politik kan vi tillsammans minska arbetslösheten, inte bara för unga utan för alla.
Avslutningsvis ställer jag mig bakom samtliga sverigedemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 1.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga
I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).