Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Anf. 59 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag betänkande SfU10, Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga.

Nedsättningen av sociala avgifter för unga inrättades av den borgerliga regeringen redan 2007 och syftade till att göra det billigare för företag att anställa unga. I sin nuvarande form kostar reformen skattebetalarna nära 14 miljarder kronor netto per år. Det är ca 56 miljarder över en budgetperiod. Det handlar således om väldigt mycket pengar.

Förslaget som vi nu debatterar går dessutom ut på att utöka rabatten för vissa åldersgrupper, och trots att förslaget också innefattar att ta bort rabatten för andra grupper skulle den årliga nettokostnaden öka med ¼ miljard kronor i och med detta förslag.

Frågan man måste ställa sig är om nedsättningen av sociala avgifter för unga, den så kallade ungdomsrabatten, verkligen är värd så här mycket pengar. Svaret är enkelt: nej.

Det största och mest tydliga argumentet för detta rungande nej är att Sverige fortfarande har en mycket hög ungdomsarbetslöshet. När alliansregeringen tillträdde 2006 låg denna ungdomsarbetslöshet på 20 procent. I dag, nio år senare, är den drygt 22 procent. Det är ett uselt resultat orsakat av en usel arbetsmarknadspolitik.

Vad jag personligen tycker är mest anmärkningsvärt med detta är att vi står här i dag och debatterar en utökning av ungdomsrabatten, fast samtliga partier i den här kammaren är medvetna om dess ineffektivitet.

Redan vid inrättandet av rabatten dömde Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ut förslaget. De ansåg att den beräknade effekten skulle bli försumbar. Samma myndighet konstaterade återigen i rapporten 2013:26 att ungdomsrabatten är en dyr och ineffektiv satsning.

Endast 6 000-10 000 nya jobb kan härledas till just ungdomsrabatten, till en kostnad av 14 miljarder kronor årligen. För hela målgruppen kostar alltså varje jobb mellan 1 och 1,6 miljoner kronor per person och år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Smaka på det! 1 miljon, om vi räknar lågt, för varje nytt jobb! Det är väldigt dyra jobb.

Utöver rapporten jag nämnde har en rad andra synpunkter framkommit. Dessa pekar också på att denna reform är ineffektiv. Inte minst gäller detta synpunkter från Finanspolitiska rådet och från Riksrevisionen.

Det största problemet med ungdomsrabatten är att den slår fel. Syftet är att det ska bli billigare att anställa unga. Det är gott. Men eftersom rabatten omfattar alla unga inom nämnd åldersram blir dödviktseffekten mycket stor.

Vi tar alltså arbetande svenskars skattemedel och strösslar dessa pengar över företagare, inte för att de anställer unga utan främst på grund av att de redan har många unga anställda. Visst kan alla behöva en klapp på axeln ibland. Men det är väl inte riktigt det vi ska använda just de här skattemedlen till.

Ska vi införa allmänna ekonomiska lättnader för Sveriges arbetsgivare för att stimulera ekonomin eller som en allmänt trevlig gest, vilket jag förvisso inte är emot, bör vi titta på bättre urvalskriterier för detta. Om vi vill bekämpa ungdomsarbetslösheten är dock detta inte rätt åtgärder.

Herr talman! Vad svensk arbetsmarknad behöver är en nystart. Vi måste göra om och göra rätt. Sverigedemokraterna arbetar för en aktiv arbetsmarknadspolitik som inte nöjer sig med enkla och ineffektiva punktinsatser.

För det första måste vi komma till rätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden. Vi måste låta företagens behov spela en större roll för lärosätenas val av utbildningar, och vi måste våga satsa betydande resurser på utbildningsväsendet i stort.

För det andra måste vi reformera arbetskraftsinvandringen och göra den behovsprövad. I dag finns det i Sverige ungefär 400 000 arbetslösa människor som inget hellre vill än att ha ett riktigt jobb. Dessa människor ska inte bara konkurrera med varandra utan även globalt med billig arbetskraft från allsköns låglöneländer.

Dock - notera detta - är Sverigedemokraterna inte principiellt emot arbetskraftsinvandring. Faktum är att det moderna Sverige i vissa stycken är byggt med hjälp av arbetskraftsinvandring. Men den fria lågkvalificerade arbetskraftsinvandring som vi har i dag och som konkurrerar med svenska arbetslösa i branscher där det redan råder stor arbetslöshet måste bort och bytas mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring av kompetens som Sverige behöver.

För det tredje måste vi satsa på att skapa fler arbetstillfällen. Vi behöver öka anställningsbenägenheten hos företag genom slopat sjuklöneansvar för de mindre företagen, och vi behöver sänka arbetsgivaravgifterna för små och medelstora företag. Vi behöver en ordentlig satsning på landsbygden i enlighet med Sverigedemokraternas landsbygdslyft. Vi behöver få fler att våga starta företag genom förbättrade starta-eget-bidrag. Vi behöver också säkerställa kvaliteten i vården och omsorgen och samtidigt skapa fler jobb med vårt förslag om rätt till heltid.

Med en sverigedemokratisk politik kan vi tillsammans minska arbetslösheten, inte bara för unga utan för alla.

Avslutningsvis ställer jag mig bakom samtliga sverigedemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Anf. 60 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater står bakom det särskilda yttrande som vi har lämnat tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Den stora ungdomsarbetslösheten är en stor samhällsutmaning. Arbetslösheten bland ungdomar är betydligt högre än bland andra åldersgrupper. Den har ökat sedan i början av 2000-talet och är i dag uppe på alldeles för höga nivåer som inte så smickrande sticker ut bland jämförbara länder.

Att unga lämnas i passivitet är inte bara förödande för de enskilda som drabbas och som inte får en ärlig chans att försörja sig själva och ta klivet ut i vuxenlivet. Det är också ett hinder för vår framtida gemensamma tillväxt och välfärd, och det krävs därför effektiva åtgärder för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten omgående.

Enligt den gamla borgerliga regeringen skulle nedsättningen av socialavgifter för unga vara lösningen. Men denna nedsättning har kritiserats av många. Riksrevisionens bedömning är att sänkningen har lett till begränsade sysselsättningseffekter, att samma personer som får arbete inom åtgärden skulle ha anställts i alla fall och att det är ett märkligt sätt att hantera statliga pengar på.

Sedan har vi regeringens finanspolitiska råd som kom till slutsatsen att "lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten". Konjunkturinstitutet har också anfört att sysselsättningseffekterna av ytterligare sänkning som vi har att ta ställning till här i dag kommer att bli små, inte minst i näringslivet, trots att kostnaden för reformen är betydligt högre i den sektorn.

Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har ifrågasatt nedsättningens effektivitet och konstaterat att för ungdomar som behöver extra stöd och hjälp för att ta sig in och etablera sig på arbetsmarknaden har nedsättningen av socialavgifterna inte haft någon effekt.

Jag konstaterar två saker. För det första har nedsättningen av socialavgifterna för unga inte haft avsedd effekt, att pressa ned ungdomsarbetslösheten. För det andra är det dyrt att lägga 18 miljarder kronor på anställningar som ungdomar till stor del hade fått i alla fall. När man lägger så mycket pengar på att subventionera kostnaden för varje nytt jobb att det egentligen motsvarar tre eller till och med fyra heltidsanställningar, eller väldigt många utbildningsplatser för den delen, drar jag slutsatsen att pengarna naturligtvis kan användas betydligt mer effektivt. När medicinen inte fungerar, och den dessutom döms ut av expertkåren, ja då anser vi socialdemokrater att det är hög tid att ta till nya recept.

Herr talman! Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 en halvering av nedsättningen av socialavgifterna för unga och att nedsättningen helt skulle upphöra vid utgången av det här året. Det föreslog man till förmån för en mer ändamålsenlig politik med jobbskapande investeringar i ekonomin, satsningar på utbildning och andra aktiva insatser för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden. Det var en klok inriktning, och jag är glad att regeringen tydligt deklarerat att man tänker komma tillbaka till riksdagen med förslag i den riktningen igen.

Utbildning får en allt större betydelse på arbetsmarknaden. Gymnasiekompetens har rent av blivit en vattendelare. Arbetslösheten bland dem som inte klarat gymnasiet är dubbelt så hög som bland dem som har en fullgod gymnasieutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Trots den höga arbetslösheten - och nu kommer vi till det paradoxala - ökar de lediga jobben på många platser i landet. Arbetsgivare vittnar om att de inte vill något hellre än att anställa men klarar det inte eftersom de inte hittar rätt kompetens. Nästan alla de nya jobben kräver minst gymnasieutbildning. Aldrig tidigare har det väl varit tydligare att det krävs aktiva insatser för att sluta rekryteringsgapet.

I december röstade vi socialdemokrater för regeringens budgetproposition och en mer träffsäker politik för att knäcka ungdomsarbetslösheten, för att se till att alla klarar gymnasiet och får det stöd de behöver för att etablera sig på arbetsmarknaden och rustas med rätt kompetens till att möta efterfrågan på arbetskraft.

Men som bekant röstade en majoritet i riksdagen bestående av de borgerliga och Sverigedemokraterna för att fortsätta med den gamla politiken, där just nedsättningen av socialavgifterna för unga var en bärande del. Det vi har på vårt bord i dag är en följd av utfallet av den budgetomröstningen.

Eftersom regeringen snart återkommer med förslag till en betydligt mer slagkraftig politik mot ungdomsarbetslösheten avstår vi i avvaktan på dessa förslag från att delta i dagens beslut om en ändrad nedsättning av socialavgifterna för unga.

Anf. 61 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! I dag debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande 2014/15:SfU10, Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga. Bakgrunden till betänkandet är det tillkännagivande riksdagen riktade till regeringen den 3 december 2014. Tillkännagivandet innebar bland annat att regeringen skulle återkomma med ett förslag motsvarande förslagen i alliansregeringens proposition Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta.

I propositionen föreslår regeringen nu en sänkning av socialavgifterna för ungdomar som inte fyllt 23 år och att nedsättningen av socialavgifterna helt tas bort för personer som fyllt 25 år. Det innebär oförändrad nedsättning för personer mellan 23 och 25 år.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

De lagstadgade arbetsgivaravgifterna är totalt 31,42 procent av den anställdes bruttolön under 2015. Nedsättningen har till dags dato genomförts i två olika steg. Den 1 juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna för personer mellan 18 och 24 år till 22,11 procent. Den 1 januari 2009 sänktes arbetsgivaravgifterna ytterligare till 15,49 procent. Samtidigt utvidgades sänkningen till att omfatta personer som under året fyllde 26 år och yngre.

I propositionen föreslås att för personer som under året fyller 23 år eller är yngre sänks arbetsgivaravgifterna från 15,49 procent till 10,21 procent. För personer som under året fyller 24 år och för personer som under året fyller 25 år bibehålls arbetsgivaravgifterna på 15,49 procent.

Regeringen har aviserat att den i sommar vill återinföra arbetsgivaravgiften för unga upp till ungefär den nivå som gällde före 2007, det vill säga 32 procent. Det är alltså en fördubbling. Regeringen har i samband med överlämnandet av propositionen meddelat att man avser att återkomma med förslag i vårpropositionen som innebär att ungdomsrabatten helt avskaffas från den 1 juli 2015. Det här blir oerhört komplicerat och komplext för arbetsgivarna, som kan få flera olika nivåer att förhålla sig till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Herr talman! Att fler unga kommer in på arbetsmarknaden är en av Sveriges största utmaningar, men unga vuxna är självklart inte en homogen grupp. Vi har i anförandena hört både sverigedemokrater och socialdemokrater tala om unga vuxna som om alla vore likadana och hade samma förutsättningar. Vissa står längre från arbetsmarknaden medan andra har lättare att få ett jobb.

Alliansens jobbreformer tog fasta på just det faktum att människor är olika och har olika behov av stöd och hjälp för att få en anställning. Det känner vi nog alla till, om vi tänker efter. Unga som saknar gymnasieutbildning eller har nedsatt arbetsförmåga behöver hjälp att få verktyg för att lättare bli anställbara. Därför måste det finnas flera vägar in på arbetsmarknaden. Den sänkta arbetsgivaravgiften är en sådan åtgärd, folkhögskoleprojektet, det som kallas studieförberedande folkhögskolekurser, är en annan. Yrkesintroduktionsanställning är ytterligare en åtgärd för att kunna gå vidare till studier eller arbete.

Många unga får sitt första jobb inom besöksnäringen. Hotell, restauranger, campingar, nöjesparker med mera är inte sällan unga vuxnas första arbetsplatser. Intressant statistik från SCB och Visita visar att den svenska besöksnäringen sysselsätter mer än 50 000 ungdomar mellan 15 och 26 år. Det är en ökning med över 10 000 sysselsatta sedan arbetsgivaravgiften för ungdomar sänktes år 2007.

Effekten av en fördubblad arbetsgivaravgift för unga, som fanns i regeringens budgetproposition, skulle slå kraftfullt mot en näring som anställer många unga. Visitas beräkningar visar att en sådan ökning skulle öka kostnadsbördan med ca 1,5 miljarder. Räknat på en genomsnittlig månadslön på 20 000 kronor motsvarar en dubblerad arbetsgivaravgift mer än 5 000 helårsarbetande.

Även handeln, som har många unga anställda, beräknas få en kostnadsökning på 3 ½ miljarder. Det motsvarar 11 500 jobb. Intressant är att i byggsektorn, som också har ett stort antal unga anställda, utgör de unga 15 procent av den totala lönesumman, och en fördubblad arbetsgivaravgift skulle därför få allvarliga konsekvenser. I går aviserade regeringen att ROT-avdraget ska minskas. En dubblerad arbetsgivaravgift och ett minskat ROT-avdrag slår direkt mot unga som arbetar i byggbranschen. Det är inte bara ett svek mot väljarna. Det är dessutom en dubbelstöt mot unga.

Herr talman! Det skulle innebära en kostnadschock för företag med många unga anställda om det blev en dubblering av arbetsgivaravgiften. Svenskt Näringsliv har gjort uträkningar och menar att det lågt räknat handlar om att 19 000 jobb skulle försvinna. Det är många unga som får vara med och betala priset för samarbetsregeringens politik.

Många företag som är anslutna till Svenskt Näringsliv vittnar om att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, som alliansregeringen införde, inte bara har skapat nya jobb utan också har skapat möjlighet för fler företag att anställa arbetsledare som tar hand om och vägleder dessa unga, detta eftersom många ser att många unga har dåligt självförtroende och behöver mycket hjälp med mental coachning och med att bygga upp självförtroendet. Kort och gott har det gjort att fler företag har anställt unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Herr talman! I dag är det få som vet vad en arbetstagares totala kostnad är för arbetsgivaren. I en SNS-undersökning hade enbart var tionde person ett hum om vad arbetskraften kostar totalt för en arbetsgivare. Det relevanta för en arbetsgivare är förstås hela lönekostnaden, den som kan vara helt avgörande för att kunna anställa ytterligare en medarbetare. Därför är det också av största vikt att hela lönekostnaden är transparent, inte minst för oss beslutsfattare.

Att höja arbetsgivaravgiften för unga är ett svek mot alla ungdomar som tack vare sänkningen fått ett jobb, men också mot de unga som snart slutar gymnasiet och längtar efter ett arbete. Kostnadschocken för arbetsgivarna kommer självklart att drabba alla unga som vill ha ett arbete men saknar erfarenhet. Hur blir jobben fler om det blir dyrare att anställa?

(Applåder)

Anf. 62 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Vi hörde Lotta Finstorp framhålla att ungdomar inte är en homogen grupp och att det behövs flera olika typer av insatser för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Jag kan inte annat än instämma i detta. Ungdomar är inte en homogen grupp, utan det behövs flera olika insatser riktade mot deras särskilda behov för att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Det är just därför vi riktar kritik mot den här generella åtgärden, som inte specifikt riktar sig mot ungdomarnas speciella behov utan är en generell åtgärd för alla inom denna ålderskategori. Vi tror att det vore betydligt smartare att rikta pengarna till utbildning, traineejobb och andra aktiva insatser som mer träffsäkert leder till att ungdomar får hjälp med det de behöver för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det låter nästan som att Moderaterna har upprepat sitt mantra så många gånger att de själva börjar tro på att de sänkta socialavgifterna för unga har lett till en lägre ungdomsarbetslöshet. Ni gav alla hopp om att det skulle bli så, och det är mycket möjligt att det var tanken. Men det var inte så det blev. Det var inte en lägre ungdomsarbetslöshet som blev effekten. Tvärtom har ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på en alldeles för hög nivå. Helt uppenbart är det så att det behövs andra åtgärder och en ny politik för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i Sverige.

Min fråga är varför Moderaterna så envist håller fast vid den gamla politiken och vill fortsätta gräva djupare där när den uppenbarligen inte har lyckats.

Anf. 63 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Jag tackar Teresa Carvalho för frågan. Själv har jag en mängd frågor om vilka åtgärder Socialdemokraterna vill vidta. Det finns alltid bara en massa tomma löften om att återkomma senare.

Jag skulle vilja att ni tog del av en alldeles utmärkt skrift som heter Sveket - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga. Det är Svensk Handel, Visita och Almega som har tagit fram den. Där ställs bland annat frågan: "Varför har Sverige en så hög ungdomsarbetslöshet?" I skriften har man kommit fram till detsamma som vi gjort i våra analyser. En orsak är att vi i ett internationellt perspektiv har "höga ingångslöner i branscher som sysselsätter många ungdomar". Det är lägre ingångslöner för den som arbetar i en butik i till exempel ett annat europeiskt land. En annan orsak är ett "litet utbud av jobb där erfarenhet och utbildning inte är avgörande för att utföra arbetsuppgiften i den svenska ekonomin". Det finns väldigt få yrken och jobb kvar där man inte kräver en högre utbildning. Dessa organisationer tar också upp att "turordningsreglerna i LAS drabbar unga anställda".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Lägre arbetsgivaravgifter ger också en stimulans för arbetsgivarna att anställa en person till. För varje jobb som skapas blir det färre ungdomar som inte har någonting att göra. Det räcker med att gå långtidsarbetslös i några månader så har man kommit in i dåliga vanor. Det vet vi alla. Det blir sedan ett mycket större steg när man äntligen kan gå över till jobb eller studier. De sänkta arbetsgivaravgifterna är oerhört viktiga för att få in fler ungdomar på arbetsmarknaden.

Anf. 64 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Lotta Finstorp är orolig över "tomma löften" och över att regeringen säger att man ska återkomma med en politik. Jag tycker inte att Lotta Finstorp behöver vara så orolig. Men om det är så att minnet är lite kort jag kan för säkerhets skull påminna om att regeringens politik och de förslag man hade i budgeten i höstas inte gick igenom, då Moderaterna tillsammans med de övriga borgerliga partierna och Sverigedemokraterna valde att rösta för att fortsätta med den gamla politiken - som jag återigen kan konstatera inte har haft avsedd effekt vad gäller att knäcka ungdomsarbetslösheten.

Jag hör som så många gånger tidigare ett resonemang om att sänkta socialavgifter för unga skulle ha haft effekt, trots att det mesta tyder på motsatsen. Ovanpå det får vi höra att en höjning av socialavgifterna skulle få en ännu större effekt än vad sänkningen haft. Det här resonemanget går inte riktigt ihop. Men jag skulle kunna tolka påståendet att en höjning skulle få ännu större effekter som en typ av erkännande av att sänkningen i sig inte hade så stor effekt. I så fall skulle jag bli glad, om det är så att vi kan nå varandra där och konstatera att sänkningen inte har haft avsedd effekt.

Frågan är fortfarande varför ni ändå väljer att höja socialavgifterna för dem som är mellan 25 och 26 år. Är det någonting magiskt med just de här ungdomarna som gör att det inte blir någon dramatisk effekt för dem? Men framför allt: Varför envisas Moderaterna med att fortsätta gräva i den gamla politiken, som har misslyckats med att knäcka ungdomsarbetslösheten?

Jag har en sista fråga. Lotta Finstorp förde i sitt anförande ett resonemang om ungdomar inom Handels. Handels konstaterade så sent som för någon vecka sedan att andelen unga anställda i den sektorn minskat under den tid då subventionerna gällt. Jag undrar vad Lotta Finstorp har att säga om det.

Anf. 65 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Svensk Handel står bakom den rapport jag nämnde. Den kom i dagarna. Jag utgår från att det är korrekta siffror som finns där. De är precis lika oroliga för vad en höjning skulle innebära för deras anställda unga som Visita - Svensk besöksnäring och Almega är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Jag har ett antal frågor till Socialdemokraterna. Dem kommer jag inte att få svar på i dag, men vi kommer säkert att mötas i andra debatter också. Det gäller framför allt vilken analys som gjorts avseende en höjd arbetsgivaravgift. Vilken analys stöder ni er på när ni hävdar att en höjd arbetsgivaravgift inte kommer att slå mot unga? Man kan ju vända på perspektiven också.

Frågorna är väldigt många. Ni lämnar ett särskilt yttrande och ska återkomma med förslag. Även om er budget föll i december har ju alla partier en politik för olika områden. Därför hade det varit intressant i dag om Socialdemokraterna tagit möjligheten att berätta för kammaren och lyssnarna i medierna vad ni kommer att komma med och vad ni har för tankar och idéer för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi vet ingenting om det i dag. Det vi står och debatterar nu är arbetsgivaravgiften. Ni anser att sänkningen är en felaktig åtgärd, medan vi har sett att den ger en bra effekt. Men vad som kommer sedan vet ingen av oss. Därför kan jag inte heller förhålla mig till det.

Ännu en fråga som jag inte kommer att få svar på i dag är vad Socialdemokraterna säger till de tiotusentals ungdomar som har fått arbete tack vare den sänkta arbetsgivaravgiften och till de arbetsgivare som kunnat anställa. Det får vi inte svar på i dag, och det är oerhört sorgligt. Det finns en stor oro för vad som kommer att hända om arbetsgivaravgifterna höjs.

Anf. 66 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Nedsättningen av socialavgifterna för unga är och har varit en dyr och ineffektiv reform. Det har, som tidigare sagts i debatten, alla regeringens egna expertorgan konstaterat, även under den tid Alliansen satt vid makten. Till exempel har IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, konstaterat att det fanns positiva men förhållandevis små effekter av dessa riktade satsningar.

Den första sänkningen uppskattas ha gett 6 000-10 000 arbetstillfällen för ungdomar på kort sikt. Det mesta har tytt på att den andra sänkningen inte gav någon ytterligare sysselsättningseffekt. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår till mellan 1 miljon och 1,6 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19-25-åringar.

Men det var då det. Utredningen har något år på nacken. Nu uppgår den totala kostnaden för reformen till ca 14 miljarder kronor per år, och då skapas i sitt bästa scenario ett ungdomsjobb för en kostnad av minst 1,4 miljoner kronor och i sämsta fall av upp till ca 2 miljoner kronor.

Finanspolitiska rådet konstaterar: "Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten." Ekonomistyrningsverket har uttalat gällande nedsättningen av socialavgifterna att effekterna på sysselsättningen sannolikt är små och att det minskar kostnaden för anställningar som i hög grad skulle blivit av ändå.

Även den myndighet som praktiskt arbetar med arbetslöshet och arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen, säger "att forskningen om effekterna av arbetsgivaravgiftssänkningen på sysselsättningen i allmänhet visar på försumbara effekter". Jag skulle kunna fortsätta att referera till flera andra aktörer som är kritiska till denna reform, till exempel Konjunkturinstitutet och ett flertal nationalekonomer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Reformen har heller inte främst uppmuntrat sysselsättningen i småföretag, trots att det är där som jobben skapats. Under 20 års tid har de stått för fyra av fem nya jobb. Arbetsgivaravgiftssänkningen kostar alltså ca 14 miljarder kronor per år.

I stället för att dessa pengar ska gå till jobb för unga som till stora flertalet ändå hade fått arbete och öka företagens vinstmarginaler med skattesubventioner skulle man för samma belopp, om man räknar med en lön på 30 000 kronor plus arbetsgivaravgifter efter några år i yrket, till exempel kunna anställa drygt 32 000 nya lärare eller sjuksköterskor. Detta är bara sagt som en jämförelse i fråga om hur ineffektiv denna reform är.

Vi vill avveckla denna dåliga reform och satsar i stället på kraftfulla arbetsmarknadsåtgärder med bättre träffsäkerhet. Insatserna måste individualiseras och riktas till de grupper av ungdomar som behöver dem. Generella åtgärder mot hela gruppen ungdomar ger inte någon önskad effekt.

Vi kommer att satsa på traineejobb riktade till arbetslösa ungdomar inom vissa delar av välfärdssektorn. Traineejobben är viktiga både för att motverka ungdomsarbetslösheten och för att öka personaltätheten i välfärdssektorn och därmed höja kvaliteten i verksamheten.

I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att det skulle avsättas medel för fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen - detta för att möjliggöra för ungdomar som erbjuds traineejobb att kombinera arbete med relevant yrkesutbildning som också är viktig. Jag är för min del övertygad om att dessa och andra åtgärder är mer effektiva för att på sikt skapa arbete både för ungdomar och andra än vad denna ineffektiva reform är.

Herr talman! Jag har inget yrkande nu, utan vi återkommer i denna fråga och andra som berör förslag till en effektivare jobbpolitik för bland annat ungdomar. Men jag står naturligtvis bakom det särskilda yttrande som S, MP och V gemensamt har lämnat in.

Anf. 67 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Miljöpartiets anförande här väcker en mängd frågor. Först och främst står det i det särskilda yttrande som S, MP och V har skrivit under att samma personer som får arbete genom åtgärden, det vill säga den sänkta arbetsgivaravgiften, ändå skulle ha anställts. Det skulle jag gärna vilja få vidareutvecklat av Rickard Persson.

Hur tänker man då? Vad är det som säger i analysen att den ungdom som har fått ett arbete skulle ha fått det ändå i matvaruaffären? Eller var det faktiskt så att den sänkta arbetsgivaravgiften betydde att ungdomen fick jobbet?

Sedan talar Rickard Persson om matchningen. Det fungerar inte så att en ung, outbildad och oerfaren person, vilket man ofta är om man går ut gymnasiet och inte har en yrkesutbildning med sig, direkt ska kunna få ett jobb där det blir ett ledigt arbete i en bransch. Så fungerar det inte. Där blir jag väldigt bekymrad.

Traineejobben trodde jag var någonting som regeringen hade skrotat efter all kritik som har kommit inte minst från fackförbunden. Det vill jag också gärna få svar på.

Anf. 68 Rickard Persson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Herr talman! Som svar på Lotta Finstorps frågor kan jag säga följande: Du säger att jag hävdar att dessa personer skulle ha blivit anställda ändå. Det är faktiskt vad regeringens egna expertorgan säger. Det är vad de konstaterar i rapport efter rapport, och det är vad nationalekonomerna konstaterar.

Oavsett denna sänkning av socialavgifter är det ändå trots allt billigare i dag att anställda ungdomar, eftersom lönekostnaderna är mindre på grund av det faktum att de är ungdomar med lägre ingångslöner och annat. Det är ungefär 15 procent lägre kostnad än vad det är för en äldre person redan i dag.

Redan där finns ett incitament, om det var företagens största hinder för att anställa ung arbetskraft, vilket jag i och för sig inte tror att det är. Jag tror att företagen efterfrågar kompetens och duktiga medarbetare. Det är vad de i stället ska anställda på.

Lotta Finstorp sa i sitt inlägg att det är ännu fler jobb som kommer att försvinna än vad som tillskapades av reformen. Det kanske det är till delar. Här hänvisas till rapporten från Visita med flera. Den går igenom så kallade asymmetriska effekter på detta. Jag läser den rapporten närmast som att det har varit ett överflöd av subventioner, inte för att anställa människor utan för att höja löneläget i branschen. Det visar också att det är en ineffektiv reform.

Anf. 69 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Att få sitt första jobb och få in en fot på arbetsmarknaden är en av de viktigaste sakerna för en ung människa. Vi får höra Rickard Persson säga att vad arbetsgivaren vill är att anställa människor med lång erfarenhet och kompetens. Det är så, kanske lite beroende på vad det är för yrke. Där man måste ha en legitimation för att få ett arbete kräver det en akademisk utbildning.

Men alla kommer inte att gå vidare till högskola och universitet. Jag förstår inte problemet med att då kunna få in en fot på arbetsmarknaden genom att arbetsgivaravgiften är sänkt därför att jag är ung och på det sättet kan komma in. Vi vill ju att ungdomar ska komma ut på arbetsmarknaden.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att jobben ska bli fler? Vi har hört här från Miljöpartiet att det kommer att bli arbetsmarknadsåtgärder, traineejobb och olika sysselsättningsåtgärder, men ingenting om hur arbetsgivarna ska kunna anställa människor. Det tror jag att vi är många här inne som gärna vill veta mer om.

I den utmärkta rapporten Sveket - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga undrar Svensk Handel hur regeringen kommer att göra för att minimera arbetslösheten bland unga. Hur ser analysen ut? Vad kommer det att få för följer för Sveriges unga om man i stället dubblerar arbetsgivaravgiften?

Anf. 70 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Jag noterar först, som svar till Lotta Finstorp, att ni själva ju föreslår en höjning av arbetsgivaravgiften för unga mellan 25 och 26 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Det är inte som du låter föresväva - att hela näringslivet står bakom detta och att de tycker att det är en bra idé med sänkta sociala avgifter för ungdomar. Företagarna, till exempel, som organiserar just de företag där det finns en potential för ungdomsarbeten, vill inte ha denna reform. De vill ha en generell åtgärd, ett så kallat arbetsgivaravdrag, som de menar är mycket bättre. De står alltså inte bakom denna reform, och det finns också andra som inte står bakom den.

Vi har sett i alla dessa utvärderingar och utredningar att det är en ineffektiv metod. Jag har sett den rapport som du står och viftar med här, och jag kan inte tolka den på annat sätt än att detta är en ineffektiv metod eftersom pengarna egentligen snarare går till överflöd och ökade löner i branschen. Just därför hävdar man i dag att det skulle kosta mer att avveckla reformen än att ha den kvar.

Frågan är snarare vad ni vill göra åt arbetslösheten. Jag nämnde ett antal åtgärder tidigare. Om du var uppmärksam hörde du vilka det var.

Generella sänkningar kan vara bra i vissa lägen. Miljöpartiet har för sin del föreslagit en lägre arbetsgivaravgift. Men den är riktad till någonting annat, nämligen till de mindre företagen och småföretagen. Vi menar att det skulle gynna dessa företag, där det skapas jobb, och även landsbygdsföretagen.

Anf. 71 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Under åtta år av regeringstid för Centerpartiet och Alliansen har man arbetat med att sänka trösklarna för unga för att komma in på arbetsmarknaden. Man har också sett till att göra det billigare att anställa och driva företag i Sverige. Det har varit viktiga reformer för att fler människor ska få ett arbete att gå till och för att fler unga ska få chansen till ett första jobb. Chansen att få ett första jobb är en möjlighet att visa upp sig och att få en erfarenhet och en rad på sitt cv. Det är också chansen till en egen försörjning och den möjlighet och frihet det innebär att kunna styra sitt eget liv.

Utskottets förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för unga under 23 år är en bra reform för att fler unga ska få chansen till ett jobb. För det är bland de allra yngsta som det är som tuffast att komma in på arbetsmarknaden. Det är de som har det svårast. Det är inte så konstigt, egentligen. Unga som kommer direkt från skolan saknar ofta de erfarenheter och det kontaktnät som behövs för att få ett jobb.

Det är därför förslaget att sänka kostnaden för de allra yngsta att komma in på arbetsmarknaden är bra. Det gör dem därmed mer attraktiva att anställa. Då får de också möjlighet att få erfarenheter och de kontakter som krävs för att de ska kunna få sitt nästa jobb och komma vidare på arbetsmarknaden och därmed få en bättre förutsättning senare i livet.

Vi har hört företrädare från regeringspartierna här tala om hur ineffektiv sänkningen av arbetsgivaravgifterna har varit samtidigt som de själva i sin egen budget kompenserar kommuner, landsting och försvaret för de höjda kostnaderna för arbetsgivaravgiften. Om det inte har någon påverkan på sysselsättningen, på jobbskapandet eller på jobben - varför kompenserar man då de offentliga verksamheterna?

Ni refererar gärna till en rapport från IFAU som pekar på att sänkta arbetsgivaravgifter inte har haft någon effekt. Det rapporten också säger är att sänkningen borde ha varit större. Det är precis det vi kommer att genomföra i dag; vi kommer att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare. Det man ska komma ihåg med denna rapport är att siffrorna är hämtade från botten av finanskrisen - en tid då inget företag i Sverige vågade eller kunde anställa. Nu ser verkligheten annorlunda ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

De senaste åren har fyra av fem nya jobb skapats i små och växande företag. De har varit jobbmotorn i den svenska ekonomin, och de har varit anledningen till att vi har kommit ur finanskrisen på det sätt som vi har gjort. Det är också i de små företagen som många unga får sitt första jobb.

Tyvärr är risken att de positiva effekter som reformen skulle ha kunnat få nu uteblir på grund av det som regeringen har aviserat: Vi kan förvänta oss en höjning av arbetsgivaravgifterna inom en snar framtid. Med stor sannolikhet kommer det en höjning redan i vårändringsbudgeten. Det skapar en osäkerhet bland företagen. Regeringen har inte berättat hur stor höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att vara. De har inte heller berättat när den ska genomföras. Regeringen leker rysk roulett med de svenska småföretagen, skulle jag vilja säga.

Herr talman! Jag vill lyfta fram Sverigedemokraternas agerande i frågan och säga att den är anmärkningsvärd. För ett år sedan valde Sverigedemokraterna tillsammans med de rödgröna partierna Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna att fälla propositionen när den kom till riksdagens bord. I december, när det skulle röstas om budget, valde Sverigedemokraterna i stället att rösta för Alliansens budget. Därmed står vi här i dag för att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare. Då har Sverigedemokraterna ändrat sig igen, och är i stället emot sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

Det bekräftar två saker. Det bekräftar för det första att Sverigedemokraternas agerande i december endast var till för att ställa till kaos och oreda. Det bekräftar för det andra att det inte är ett parti som är särskilt företagsvänligt. I dag hade chansen funnits att rösta för sänkta kostnader för småföretagen för att anställa unga. I stället vill Sverigedemokraterna verka för högre kostnader för att anställa unga. I sin reservation skriver Sverigedemokraterna att de vill använda det frigjorda reformutrymmet till vad de själva kallar mer effektiva arbetsmarknadsåtgärder. Det här handlar inte om att sänka kostnader för företag eller någonting sådant. Det här handlar om gammal klassisk politik där man ersätter riktiga jobb med arbetsmarknadsåtgärder och Amspolitik. Den är snarlik den politik som regeringen har och för.

Herr talman! Att sänka kostnaderna är viktigt för att fler unga ska få chansen till ett första jobb, men det behövs fler insatser. Utbildning och näringsliv måste bättre kopplas samman, matchningen måste förbättras och de jobbskapande småföretagens regelkrångel och kostnader måste minskas. Det är frågor som Centerpartiet och alliansregeringen har jobbat för. Vi kommer också att fortsätta att arbeta för detta för att fler unga ska få chansen att komma in på arbetsmarknaden.

Om regeringen får igenom sin aviserade höjning av arbetsgivaravgifterna riskerar många företag att få säga upp personal och i vissa fall till och med att få lägga ned sina verksamheter. Det blir också ett slag mot den välfärd som regeringen säger sig vilja värna. Om vi har färre människor i arbete får vi också lägre skatteintäkter att fördela till den offentliga verksamheten och till välfärden.

Herr talman! Också andra motioner tas upp i betänkandet än den det handlar om när vi talar om arbetsgivaravgifterna för unga. Jag vill särskilt lyfta fram en motion från mina partikollegor Anders Ahlgren och Per Lodenius om ett förslag om att alla allmännyttiga organisationer på samma sätt som idrottsrörelsen ska få möjlighet att avlöna ledare med upp till ett halvt basbelopp utan att betala vare sig arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Det är ett bra och viktigt förslag för civilsamhället. Oavsett om det handlar om idrottsrörelsen, friluftslivet, studieförbund eller kulturorganisationer måste förutsättningarna vara desamma. Detta har utskottet uttalat sig positivt om och sagt att det är principiellt viktigt att alla behandlas lika. Det är ett medskick till regeringen: Nu måste man ta tag i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 72 Linus Bylund (SD)

Min talman! Jag vet inte om Fredrik har läst vår budget eller känner till våra satsningar där vi vill slopa sjuklöneansvaret för småföretag, där vi generellt vill sänka arbetsgivaravgiften och där vi vill ta bort löneavgiften för mindre företag. Att säga att det är Amsåtgärder ser jag inte riktigt som korrekt retorik.

Anf. 73 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag kan läsa högt ur er reservation 2 angående nedsättning av socialavgifterna för unga: Det frigjorda reformutrymmet bör i stället utnyttjas till mer effektiva arbetsmarknadsåtgärder för den berörda målgruppen.

Jag tror inte att det kan bli tydligare än så vad ni ska använda pengarna till.

Sedan finns det också andra problem i er politik som inte är särskilt företagsvänlig. Regeringens förslag hade ändå det goda med sig att inte genomföra en höjd restaurangmoms, något som Sverigedemokraterna föreslår. De föreslår också höjda arbetsgivaravgifter för unga generellt, vilket hade slagit mot de små, växande företagen.

Jag kommer från Bohuslän. Där är det många företag som är väldigt oroliga just nu. Det finns en osäkerhet. Många unga som har fått sitt första jobb där riskerar att bli arbetslösa på grund av höga arbetsgivaravgifter och riskerar att stå utan jobb. Sverigedemokraterna bedriver alltså en företagsovänlig politik. Man målar upp bilden av att man är företagsvänlig, men i praktiken motverkar man företag.

Anf. 74 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Jag tror inte att du har läst vår budget. Att ni valde att rösta på en sämre budget i höstas är inte min huvudvärk. Vi lade fram den budget som vi ansåg vara bäst. Om du läser vår budget tycker du nog retrospektivt att den åtminstone är bättre än den övriga oppositionens budget på området företagande. Det är jag helt övertygad om.

Jag tycker inte att du ska slå dig för bröstet för att vi stödde er budget. Om man måste välja mellan två karamellpåsar med sura karameller kommer det att vara sura karameller i båda påsarna, oavsett hur man gör. Sedan att vissa karameller kanske är godare i ena påsen och mindre goda i den andra påsen är effekten av det hela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Jag måste ändå fråga: Är det verkligen rimligt att köpa ett jobb till kostnaden för fyra jobb, om man köper dem direkt? Man köper alltså ett jobb via någon sorts mellanhand, och sedan får man ett jobb för samma kostnad som man skulle kunna köpa fyra jobb för.

Anf. 75 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill återigen påminna Linus Bylund om vilken budget man röstade igenom. Det var Alliansens budget, och det är med den som grund som vi ska besluta om sänkta arbetsgivaravgifter för unga - en budget som ni stödde i kammaren.

Jag har faktiskt läst er budget. Den innehåller många förslag som skulle påverka företagsamheten negativt i Sverige. Höjda arbetsgivaravgifter för unga är en del som särskilt skulle drabba många verksamheter med unga anställda. Kostnaden för byggbranschen skulle öka med 2,4 miljarder. Besöksnäringen skulle få det jättetufft.

Det handlar om att vi måste skapa förutsättningar för att fler människor ska kunna starta och driva företag, och då kan sänkta arbetsgivaravgifter vara ett sätt. Alliansen har genomfört det, men det hänvisas till att det är så dyra jobb. Då lever man också i en tro som tyvärr genomsyrar både Sverigedemokraternas och de rödgrönas politik: Bara staten får pengarna får vi ut mer, samtidigt som resurserna används bättre och effektivare. Det är en sanning som inte stämmer.

Man glömmer de dynamiska effekterna, vad ett jobb i privat sektor för med sig och vad det skapar för mervärden för samhället i stort när det gäller företagsamheten och utvecklingen. I stället vill den socialdemokratiska regeringen ha statliga traineejobb. Och Sverigedemokraterna vill ha andra arbetsmarknadsåtgärder. Det som man vill använda de 18 miljarderna till är arbetsmarknadsåtgärder, och det är tyvärr en politik som socialdemokratiska regeringar under historien bedrivit och som inte har fungerat.

Anf. 76 Wiwi-Anne Johansson (V)

Herr talman! Alla ungdomar är förstås inte lika. Det är flera som har sagt här i kammaren att de tycker så. Det är märkligt att man tror att en enda metod, nämligen att sänka arbetsgivaravgifter och socialavgifter för unga, är den enda metoden som ger jobb.

Flera före mig här har beskrivit att den borgerliga regeringens finanspolitiska råd har sagt hur ineffektiv stöttningen till arbetsgivarna för att man ska anställa unga har varit. Riksrevisionen redovisar att dessa ungdomar hade fått jobb ändå, även om avgifterna inte hade sänkts. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärderingar säger samma sak.

Den enda som säger någonting annat är förstås Svensk Handel. Hur förvånande är det att Visita, Almega och de andra som får pengarna skulle vara ännu mer nöjda om det blir ännu billigare att anställa? Men pengarna går ju inte till höjda löner inom till exempel Handels avtalsområde. Det har inte heller lett till fler jobb.

Om det hade blivit fler jobb - säger en av instanserna som också har gjort en undersökning - är det vansinnigt dyra jobb, mellan 1 ½ och 2 miljoner kronor. Det finns bättre sätt att använda dessa 18 miljarder. I och med den här reformen kommer det att bli ännu mer pengar, ytterligare en kvarts miljon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

För dessa 18 miljarder skulle man kunna anställa 35 000 sjuksköterskor - för att ta ett exempel. Dessutom skulle vi för den merkostnad, som det här förslaget som nu kommer röstas igenom innebär, ha kunnat lyfta alla fattigpensionärer över fattigdomsgränsen. Det hade varit väl använda pengar.

Men man måste naturligtvis också se vad den enskilde ungdomen behöver för hjälp. Som sagt är alla ungdomar inte lika. Ett av skälen till att vi har just den här diskussionen är det som hände den 3 december. Då röstades den borgerliga alliansens budget igenom här i kammaren med stöd av Sverigedemokraterna. Det är väldigt förvånande att man inte förstår vad som händer när man röstar igenom en budget. Om den budgeten får majoritet då är det den politiken som får råda.

Men då gör Sverigedemokraterna återigen ett reptrick för att få medial uppmärksamhet. Man tyckte inte att alla delar av Alliansens budget var bra, men ni stod ju bakom den. Vad gör man då? Jo, då skriver man en motion där man reserverar sig mot den politik som man själv har varit med om att rösta fram. Riksdagen är ingen lekstuga, utan här är det allvar. När vi trycker på voteringsknapparna förändrar vi vanliga människors förutsättningar. Vi ingriper i vanliga människors liv. Vi beslutar om höjningar och sänkningar som kan gå under huden på människor. Då kan man inte vara ovarsam med hur man röster, och det får stor betydelse vilken budget som gäller.

Herr talman! Därför står jag bakom det särskilda yttrande som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag står inte bakom det här beslutet.

Anf. 77 Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Herr talman! Att ha ett arbete betyder att du finns med i ett sammanhang, du är efterfrågad och du är behövd. Alla individer behöver känna detta.

Att ha ett arbete innebär inte bara att man har en lön utan också att man får arbetskamrater och arbetstider. Det i sin tur gör att man får kontinuitet i sitt liv.

Tyvärr är det svårt för ungdomarna i dag att få sin första anställning, speciellt om de har en lägre utbildning. För att underlätta för ungdomarna att få det första jobbet sänkte alliansregeringen arbetsgivaravgifterna för dem som är under 26 år. Det gjorde det lite billigare för företagarna att anställa ungdomar.

Många företagare i dag har det tufft. De jobbar betydligt mer än 40 timmar per vecka för att få sitt företag och sin livsdröm att gå runt. Att anställa ytterligare en person i ett företag är ett stort steg för den enskilde företagaren, och det är också en utgift som gör att företagaren drar på det länge. Ofta jobbar och sliter företagaren själv betydligt mer än vad som är nyttigt för hälsan.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga har haft två positiva effekter. Ungdomarna får lättare sitt första arbete, och de kommer på så sätt lättare in på arbetsmarknaden. Företagaren har möjlighet att anställa ytterligare en person till en något lägre kostnad.

Eftersom det är de yngre ungdomarna som är i störst behov av nedsättningen av arbetsgivaravgiften föreslår vi nu ytterligare en utvidgning av den så kallade ungdomsrabatten för de ungdomar som är under 23 år. Det kommer att vara ett ännu mer effektivt verktyg för att få in dessa ungdomar på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

När man har fått sin första anställning har man en möjlighet att gå vidare på arbetsmarknaden. Man kan söka andra jobb. Man har något att skriva i sitt cv, och man kan få referenser från sitt arbete. Men man har också något annat som är nog så viktigt, nämligen att man finns i ett sammanhang, är efterfrågad och känner sig behövd.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 78 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande SfU10 Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga och avslag på samtliga reservationer.

I propositionen föreslår nu regeringen en sänkning av socialavgifterna för ungdomar som inte har fyllt 23 år och att nedsättningen av socialavgifter tas helt bort för personer som har fyllt 25 år, allt i enlighet med Alliansens förslag. Så långt är allt väl, herr talman.

Jag var 19 år och skulle fylla 20 det året när jag svarade på en annons i Göteborgs-Posten. En skola i Uddevalla annonserade ut ett lärarvikariat, och jag sökte och fick tjänsten. Det öppnade en ny värld för mig in i ett kollektiv. Jag fick lära mig att på allvar ta ansvar. Jag fick arbetsgemenskap, och jag lärde mig att visa hänsyn. Jag fick ta del av andra dimensioner, som det betyder att få ett jobb - om än ett vikariat.

Så småningom utbildade jag mig till lärare. Dörrarna hade öppnats, och jag klev frimodigt in i en värld av ansvar, hårt arbete och belöning i form av lön och inte minst gensvar från dem som jag var satt att ge kunskap. Jag vet vad det betyder att få ett jobb i unga år som öppnar dörrarna till det kanske meningsfullaste i livet, nämligen att vara en del i arbetslivet i Sverige och att kunna försörja sig.

Herr talman! Sommaren 2007 halverades avgifterna som arbetsgivarna betalade för unga som fyllt 18 men inte 25. År 2009 utökades spannet till unga upp till 26 år. I dag är avgiften för personer mellan 19 och 26 års ålder 15,49 procent. Vi har i dag hört kritik riktas mot att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga inte är tillräckligt träffsäkra. Det är också anledningen till att Alliansen gjorde om förslaget och lade fram ett nytt förslag som gick igenom höstens budgetomröstning med sänkta arbetsgivaravgifter ned till drygt 10 procent för dem upp till 23 års ålder.

Socialdemokraterna gick till val på att ta bort ungdomsrabatten i två steg. Efter budgetnederlaget före jul måste nu regeringen genomföra Alliansens förslag och sänka arbetsgivaravgifterna för de yngre. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 maj i år, men redan i sommar vill regeringen höja igen. Vi har en situation där regeringen lägger fram det förslag som vi i dag debatterar och som bygger på Alliansens budget, men vänsterregeringen tänker så småningom komma tillbaka till riksdagen med ett förslag som rimmar med den politik de vill föra.

Regeringen har bestämt sig. Socialavgifterna för unga ska höjas upp till den nivå som gäller för alla arbetsgivare. Vägen är utstakad. Beslutet i dag ses mer som ett paustecken i det stora partitur som Magdalena Andersson dirigerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Det var till och med så att regeringen ondgjorde sig över att vi i oppositionen satte käppar i hjulet genom att ha fräckheten att hävda vårt eget förslag, som vi förstås tror är både rätt och riktigt för att få fler ungdomar i arbete. Men vänsterregeringen vill att oppositionen ska lägga sitt förslag åt sidan, trots dess demokratiska legitimitet, eftersom vänsterregeringen ändå skulle återkomma med sin höjning av arbetsgivaravgiften för unga. Vilket märkligt resonemang!

Det har talats en del om traineejobb i dag. Det var ett av de starkaste vallöftena från Socialdemokraterna. Så småningom konfronterades Socialdemokraterna med verkligheten. Löften tar tid. De måste lanseras hos arbetsgivarna. De unga som ska in i bland annat den stora vårdapparaten måste hitta sina roller och fungera. Jobben måste dessutom göras meningsfulla. Det här skedde under ett års tid, sedan var det hela över - i alla fall de statliga medlen.

Det är naturligtvis lite för tidigt att tala om fiasko, men vad kommer det att bli? Det ska bli intressant att se. Det fanns inte mycket i budgeten den här gången. Det kommer sedan, säger man. Debatten har bara börjat i dessa frågor.

Herr talman! Vad säger branschen om vad regeringen aviserar i sitt förslag om att höja arbetsgivaravgiften? För telefonförsäljnings- och kundtjänstföretagen där nära hälften av de uppåt 200 000 anställda ungdomarna finns innebär vänsterregeringens förslag kostnadsökningar på 2 000-3 000 kronor i månaden per ung anställd. De räknar med upp till 5 000 färre arbetstillfällen som en direkt följd.

På Ica arbetar 25 000 unga. Hälften av butiksmedarbetarna är under 25 år. En Icahandlare säger att ungdomsrabatten har gjort butiken mer benägen att utforska nya idéer och affärsmöjligheter, till exempel bemannade diskar. Nu kommer de att på ett helt annat sätt att tänka till innan de anställer, bli mindre kreativa och i stället konsolidera mer, säger Icahandlaren.

Inom detaljhandeln arbetar 90 000 ungdomar. Det är runt en femtedel av alla ungdomar som har ett jobb. Nära tre av tio handlare säger att höjda arbetsgivaravgifter tvingar dem att minska antalet anställda. Det är klart att om kostnaden blir densamma oavsett om ungdomarna är upp till 23 eller om de är lite äldre och har lite mer erfarenhet, då får de yngre svårare att få in en fot på arbetsmarknaden.

Jag kan bara vädja till regeringen att anamma Alliansens förslag till gagn för alla ungdomar som behöver komma in i arbetslivet, uppleva arbetsgemenskap, ta ansvar och som ett resultat av en bra insats också kvittera ut lön och planera för framtiden när det gäller familj, bostad, resor och annat som hör livet till. Vi vill satsa på dessa ungdomars framtid.

Anf. 79 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Jag begärde replik eftersom vi i slutet av anförandet fick höra om nya potentiella jobb eller nya jobb som skulle ha skapats inom handeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Det var en liknande replik som jag försökte anföra mot Lotta Finstorp från Moderaterna tidigare, men där tror jag att det blev ett litet missförstånd. Jag refererade till en rapport som fackförbundet Handels kom med så sent som nu i mars. Jag tror att Lotta Finstorp tolkade det som att jag hänvisade till Svensk Handel, menar jag menade alltså fackföreningen Handelsanställdas förbund.

Handels har så sent som i mars i år kommit med en rapport som visar att andelen unga inom handeln faktiskt har minskat under den tid då de här subventionerna har funnits inom både detaljhandeln och partihandeln. Jag skulle egentligen bara vilja höra vad Kristdemokraterna har att säga om det.

Anf. 80 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag konstaterar att det har blivit ett antal arbetstillfällen för dessa ungdomar - 6 000-10 000 arbetstillfällen. De är viktiga. För varje enskild ungdom blir det ett väldigt viktigt moment att få det arbetet.

Att arbetslösheten har stigit under tiden kan man knappast belasta just den här reformen för. Det tycker jag är ganska magstarkt. Det finns många andra incitament som påverkar hur arbetslösheten utvecklas i ett land. Det här är i så fall ett försök att stävja minskningen.

Anf. 81 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Vi hör här ledamoten Utbult från Kristdemokraterna resonera enligt den teori som han och de borgerliga har haft i ett antal år och vill fortsätta att tillämpa framgent. Det är en teori som går ut på att fler ungdomar skulle få jobb tack vare de sänkta sociala avgifterna.

Det är klart att vi kan hitta enskilda fall. Men ungdomsarbetslösheten har inte blivit lägre under de här sju åren med sänkta sociala avgifter för unga.

Nu ser vi svart på vitt att inom handeln, som det så ofta refereras till, har det till och med blivit en lägre andel unga anställda. Jag hade hoppats att få lite mer av analys och svar från Kristdemokraterna i fråga om hur de ser att den teorin går ihop med verkligheten, för jag får inte riktigt ihop det.

Det jag ser är att vi i dag har en dyr och ineffektiv åtgärd som hade avsikten att sänka ungdomsarbetslösheten men som bevisligen inte har haft den effekten.

Ser inte Kristdemokraterna att man skulle kunna göra en väldig massa andra aktiva insatser för de pengarna för att få ett bättre resultat?

Anf. 82 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Tack, Teresa Carvalho!

Det verkar som att regeringssidan är emot de här ungdomsjobben på grund av att de kostar så pass mycket. Vi är antagligen överens om att de 10 000 jobben som har skapats ändå är någonting positivt. Det är kostnaden som jag hör att flera företrädare för regeringssidan reagerar på.

Låt oss då ställa det här som Teresa Carvalho och regeringssidan säger är så ineffektivt mot regeringens förslag om traineejobb.

SKL har uttalat sig och säger så här: "Risken är att det här" - alltså traineejobben - "blir pengar i sjön för att ungdomarna finns inne ett år och sedan försvinner ut igen till något annat. Då kommer arbetsgivarna antagligen använda det här för att ta in nya ungdomar " - man tar alltså in nya ungdomar igen efter år - "i stället för att se till att ungdomarna nu blir anställningsbara."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Dessutom uttrycker man sig så här - jag ska inte apostrofera någon på SKL och säger inte att det här är SKL:s uppfattning, men det finns personer som uttrycker det så här:

Traineejobben ska bygga på de avtal flera kommuner redan tecknat med facket om yrkesintroduktion för ungdomar, men de ska vara fullt finansierade av staten. Ljusdals kommun är ett exempel på en kommun som redan har avtal, men äldreomsorgschefen där ser problem med traineejobben: Vår omvårdnadspersonal, undersköterskor och vårdbiträden, behöver ha väldigt mycket tid för att kunna ta hand om de här personerna. I dag finns den tiden inte hos vår personal.

Hur ska ni bära er åt med de här traineejobben för att det ska fungera i vårdapparaten med helt nya ungdomar som inte har någon erfarenhet? Det ska bli väldigt intressant att höra vad du säger, Teresa Carvalho.

Anf. 83 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Jag kan konstatera att under den här debatten har flera av företrädarna för de borgerliga partierna konstaterat dels att det är svårt för unga att få jobb i dag, dels att det är många unga som står utan tillräcklig kompetens. De är inte tillräckligt rustade för att ta de jobb som finns.

Ändå låter det på de borgerliga företrädarna som att de tror att sänkningen av de sociala avgifterna för unga har lett till en dramatiskt lägre ungdomsarbetslöshet. Så är ju inte fallet. Det blev inte på det viset.

Jag vill också göra klart att ingen föreslår att vi ska höja de sociala avgifterna för unga för att sedan lägga pengarna orörda på hög någonstans. Poängen med att ta bort nedsättningen av de sociala avgifterna är att göra något annat för pengarna i stället, att göra sådant som ger effekt och faktiskt hjälper unga människor att ta sig in på arbetsmarknaden och möta de krav som ställs där i dag.

Sänkningen av de sociala avgifterna för unga har varit dyr och ohyggligt ineffektiv. Man får i dag ett jobb för en kostnad som motsvarar tre fyra jobb. 18 miljarder kronor är jättemycket pengar. Det motsvarar, för att återigen hänvisa till den rapport som Handelsanställdas förbund kom med nyligen, ungefär 40 000 heltidsjobb med en lön på 25 000 kronor i månaden eller hundratusentals utbildningsplatser.

Vi socialdemokrater vill rikta de här pengarna mot aktiva insatser som ger resultat för att knäcka ungdomsarbetslösheten. Det är så vi vill välja att agera.

Jag undrar fortfarande varför Alliansen så envist vill fortsätta att gräva i det gamla spåret med en politik som uppenbarligen inte har lyckats knäcka ungdomsarbetslösheten.

Anf. 84 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Det är intressant att höra Teresa Carvalho tala om effektiviteten. Om det är så att de höjda arbetsgivaravgifterna för unga som regeringen föreslår inte har någon effekt på jobben, varför väljer då regeringspartierna att kompensera försvaret, kommunerna och landstingen för de kostnadsökningar som de får på grund av de höjda arbetsgivaravgifterna? Jag tycker att det är en ganska intressant fråga som Socialdemokraterna faktiskt bör svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

När man talar om effektiviteten i åtgärderna refererar man ofta och gärna till IFAU. Jag vill återigen poängtera det som jag lyfte fram i mitt anförande: Rapporten skrevs med siffror som var från 2010, när finanskrisen var som värst och inga företag vågade anställa. Det är den ena delen.

Den andra delen är att man konstaterar att sänkningen kanske inte var tillräckligt stor. För att få effekt skulle sänkningen ha varit ännu större.

Det är det som nu genomförs för de allra yngsta, de som står längst från arbetsmarknaden och behöver få den här möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, för att ge dem riktiga jobb - som det faktiskt blir - genom att sänka de kostnader för att anställa i små och växande företag eller i kommuner och landsting som den här sänkningen medför.

Återigen: Varför kompenserar man kommuner och landsting när man inte anser att det har någon effekt på sysselsättningen eller jobben?

Anf. 85 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Vi säger inte att det inte har haft någon effekt. Vi säger att det har haft begränsad effekt. Vi säger att effekten inte har stått i proportion till kostnaderna.

När sysselsättningseffekterna har varit så oerhört begränsade finns det inte mycket som tyder på att en höjning skulle få större effekter. Det är många experter som håller med om det resonemanget.

I ert resonemang, Fredrik Christensson, hör jag dock precis detta, alltså att en höjning skulle få större effekter än en sänkning har haft. Det resonemanget går inte helt ihop, och det finns många, bland annat IFAU, som har underkänt det.

Det är också intressant att de borgerliga partierna föreslår en höjning för de ungdomar som är mellan 25 och 26 år. Jag skulle vilja höra Centerpartiet resonera om det får någon effekt för just dessa ungdomar. Om det är så, hur kommer det sig då att man är beredd att höja för dessa men inte för andra, på grund av att det skulle komma att få förödande konsekvenser som man resonerar kring? Detta skulle jag vilja få svar på.

Anf. 86 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med de asymmetriska effekterna, som Teresa Carvalho började med. Handelns Utredningsinstitut gjorde en beräkning på detta och pekade just på att effekterna är asymmetriska, vilket innebär att de negativa effekterna av att höja arbetsgivaravgifterna för unga är mycket större än de positiva effekter som man har fått genom att sänka dem.

När jag träffar småföretagare ute i landet, framför allt hemma i Bohuslän, har jag mött många inom särskilt besöksnäringen som tack vare de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga har vågat anställa en till. De vittnar också om den problematik som de står inför i sommar när de inte vet vilken kostnaden för deras anställda blir. Ska man behöva dra ned antalet anställda redan nu, eller ska man vänta till senare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Problemet är att det inte går att kompensera de högre utgifter man får genom att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Man kan inte sänka lönerna i samma utsträckning som arbetsgivaravgifterna ökar. Man kan heller inte höja priserna på produkterna för att motsvara de höjda arbetsgivaravgifterna. I stället går det direkt ut över resultatet. Det gör att företagen måste minska sin arbetskraft eller i värsta fall lägga ned sin verksamhet. Det är förödande för många av landets små och växande företag.

När det gäller varför vi gör en justering och tar bort sänkningen av arbetsgivaravgifterna för de äldsta ungdomarna och sänker den ytterligare för de yngsta vill jag framhålla det jag nämnde på tidigare. Bland andra IFAU pekar på att effekterna skulle ha varit större om vi gjorde en kraftfullare sänkning. Det är just det vi nu gör för de allra yngsta - de som står längst från arbetsmarknaden, som kommer ut från skolan och inte har de kontakter eller erfarenheter som de behöver för att få sitt första jobb. Den erfarenhet man då får behövs för att man ska kunna få sitt nästa jobb och därmed komma in på arbetsmarknaden. Det är det avgörande.

Anf. 87 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! I dag ser vi trots allt många nya lediga jobb. Detta sker samtidigt som vi har en väldigt hög arbetslöshet, inte minst bland unga. Vi ser också att de nya jobben nästan varje gång kräver minst gymnasial utbildning.

Nu hör vi ett resonemang från Centerpartiet. Man säger att vi har en allvarlig situation på arbetsmarknaden. Det instämmer jag i. Det är bland annat för att det finns många unga som inte står tillräckligt rustade att ta de jobb som växer fram.

Jag menar att ni hamnar i en tankevurpa. Vi gör en helt annan analys och drar en annan slutsats. Vi säger att bland det viktigaste vi kan göra är att se till att ungdomarna blir rustade med det som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Till sist vill jag slänga in ett citat från Gustav Möller: Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.

18 miljarder kronor är väldigt mycket pengar, speciellt när resultatet är så ofantligt begränsat som det har blivit efter den här reformen. Vi har inte fått någon lägre ungdomsarbetslöshet. Det är dags för en ny politik nu.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)