Fiskeripolitik

Anf. 112 Markus Selin (S)

Fru talman! Hur fiskar vi? Hur ska fisken fördelas? Varför fiskar vi? Det är några av frågorna som jag tänkte besvara ur perspektivet i går, i dag och i morgon.

Gårdagen har lärt oss att fisk är en begränsad resurs men ändå en resurs med potential om vi värnar våra vatten och hav. Fisket ger nyttig mat. Fisket ger oss levande kustsamhällen, levande landsbygd och jobb. Med teknikutvecklingen har vi dock lyckats åstadkomma effektivare fiskemetoder som gör att vi fiskar snabbare och mer. Mot överfiske har vi infört kvoter, fiskemöjligheter, fiskerättigheter och där det har varit nödvändigt även fiskestopp.

Fru talman! Om tittar vi på fisket i dag och den första tiden under den här mandatperioden ser vi att det handlade mycket, med mina ord, om ål, tvål och bottentrål.

Med ål menar jag att det fram till bara nyligen tyvärr fanns politiker även här i riksdagen som såg det som en mänsklig rättighet att få äta upp den sista av den akut utrotningshotade ålen. Man ordnade till och med jippon för att äta ål. Nu råder tack och lov insikt och ett generellt förbud mot att fiska ål. Endast särskilda tillstånd ger rätt att fiska ål, och vi socialdemokrater vill även med januariavtalet införa ett frivilligt program för återköp av ålfiskerättigheter i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen.

Med tvål, fru talman, menar jag egentligen övergödningsproblematiken och främst situationen för många av våra sjöar och hav. I höstas presenterade det som ibland har kallats det högerkonservativa blocket med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna sina olika budgetmotioner med en fortsatt slakt och neddragning av miljö- och klimatarbetet. De högerkonservativa påstår sig göra satsningar för renare vatten och hav då de matchar regeringens budgetproposition i enstaka kostnadsposter för havs- och vattenmiljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vid närmare granskning, fru talman, visar det sig dock att åtgärder för värdefull natur massakreras med 400 miljoner kronor från Moderaterna och närmare en kvarts miljard från Sverigedemokraterna - och Kristdemokraterna vill satsa precis lika lite som Moderaterna och vill skära bort 400 miljoner kronor.

De högerkonservativas olika påstådda satsningar på fisket och havs och vattenmiljön undergrävs fullständigt när man samtidigt tar bort resurser från våtmarker i och med åtgärder för värdefull natur. För vi vet att våtmark blir dike, dike blir bäck, bäck blir å, å blir älv och älvar rinner rakt ut i Östersjön. Våtmarker är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska växtnäringsläckaget till Östersjön och stoppa övergödningen, stoppa syrebrist, stoppa bottendöd och rädda bortträngda fiskarter.

Bättre miljö, renare vatten och hav, en ambitiös klimatomställning som alla i hela landet kan vara med på är en självklarhet för oss socialdemokrater, vilket även visade sig tydligt i budgetpropositionen som vi fastställde här i kammaren i november.

Med bottentrål, fru talman, menar jag bottentrålningen som visserligen är en effektiv fiskemetod men mycket omdiskuterad ur miljösynpunkt. Bottenlevande djur och växter skadas eller dör, artsammansättningen på botten ändras, sediment virvlar upp och närsalter och miljögifter frigörs. Bottnarna kan svepas av flera gånger om året, vilket gör det svårt eller ibland omöjligt för bottenlivet att återhämta sig.

Vi socialdemokrater vill med januariavtalet och våra samarbetspartier Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet att det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålningen i känsliga områden i Sverige och EU. Vi vill införa ett generellt stopp för bottentrålningen i skyddade områden där begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen. Vi vill se åtgärder för att stötta fiskare som byter redskap.

Angående torsken stoppades fisket av den i östra Östersjön akut i fjol på grund av oro för dess framtid. Detta stopp fortsätter även i år. Kom ihåg att för hårt fiske av torsk är en anledning! Vi har även hotet från klimatförändringarna med uppvärmda vatten och hav och övergödning. Vi måste jobba på flera plan för att snabbt få tillbaka ett hyfsat livskraftigt torskbestånd.

Fru talman! Låt oss se på morgondagens fiske. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara ett föregångsland och ett ingenjörsland och ständigt vilja förena ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Innovation, produktutveckling och förädlingsvärde ger jobb och lönsamhet. Jag är övertygad om att vi bara är i början av utvecklingen av smarta, skonsamma och selektiva fiskeredskap. Redskapsutveckling i sig leder till nya jobb.

Jag vill att vi höjer blicken från enskilda kvoter och ton till jobb, företagande och levande kustsamhällen. Visserligen handlar denna debatt om miljö- och jordbruksutskottets betänkande 11 om fiskeripolitik, fru talman, men det är värt att påminna om att det finns mycket politik som är gynnsam för fiskeripolitiken även utanför detta betänkande. Jag tänker på socialdemokratisk politik om att hela landet ska leva och växa, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland och hur vi får rena vatten och hav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vi socialdemokrater vill med januariavtalet och våra samarbetspartier att Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete och för att få anpassade fångstkvoter och fångstmetoder som kan ge hållbara fiskbestånd. Vi vill att kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks, utan ökad administration. Vi inför försök med kamerakontroll av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs. Vi vill vidare fasa ut subventioner som leder till överfiske. Vi vill att det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.

Fru talman! Vattenbruk är för oss socialdemokrater prioriterat, vilket tydligt visas i strategier och i tillskjutande av medel. En grön och hållbar vattenbruksnäring bidrar till sysselsättning på landsbygden. Utvecklingspotentialen i svenskt vattenbruk har vid flera tillfällen framhållits av oss socialdemokrater, miljö- och jordbruksutskottet och regeringen. Ansvariga myndigheter analyserar kontinuerligt hur prövningen av vattenbruksverksamheter kan förenklas. Förädlings- och innovationsmöjligheter, regelförenkling, teknikutveckling och samverkan beaktas. Strandskyddsregler utreds för att ge bättre förutsättningar för småföretagare och för gröna jobb och därmed för vattenbruk.

Vattenbruket kommer att ha en betydelsefull roll i arbetet med den nya gemensamma strategin för den svenska fiskerinäringen som Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram till år 2021.

Jag tycker därför att det är olyckligt att Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lämnar ett tillkännagivande i detta betänkande om just vattenbruk, särskilt med tanke på att regeringen tillsammans med samarbetspartierna redan har beslutat om mer långtgående åtgärder än vad tillkännagivandet bidrar med. Det finns dessutom redan ett aktuellt tillkännagivande angående samma fråga som just nu bereds på Regeringskansliet. I detta fall blir det här ett slag i luften, ett politiskt innehållslöst spel som varken gynnar riksdagsarbetet, väljarna eller svenskt vattenbruk. Det är synd.

Jag och vi socialdemokrater vill se friska vatten och hav även för våra barn och barnbarn, än mer fisk på bordet även i framtiden och fiskare som fiskar. Vi vill se kustområden som ger försörjning, fler jobb, vattenbruk, fisketurism och upplevelser, det vill säga en levande kust och skärgård.

Avslutningsvis vill jag, fru talman, yrka bifall till reservation nr 14 angående vattenbruk. Förutom denna reservation ställer jag mig bakom betänkandet.

(Applåder)

Anf. 113 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Man kan nästan tro att det är valtider. Hur löd det? Ål, tvål, bottentrål och kanske svål? Det lät mer som valfläsk, för allt skulle prioriteras, anser jag om Markus Selins anförande.

Fru talman! I dag hopar sig problemen för världens hav sedan många decennier av miljöslarv har kommit i kapp oss. Det handlar om till exempel övergödning, försurning, miljögifter och nedskräpning. Det är förhållanden som gör att miljön inte längre är hållbar för vare sig fisk eller andra vattenlevande organismer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

I vår närhet är problemen som mest akuta i Östersjön. Bara runt detta innanhav finns nio länder vars aktiviteter på land och i hav påverkar på olika sätt. När vi diskuterar fisket är det viktigt att ha detta i åtanke. Vi kan inte se till fisken allena, utan det handlar om det vi kallar ekosystem.

Fisk fungerar dessutom som växthusgaser; de struntar i nationsgränserna. Tänk bara på ålens förflyttningar från födseln i Sargassohavet till våra breddgrader! Därför är det viktigt att fisk ses som en gemensam resurs och ett gemensamt ansvar, vilket innebär att den måste beslutas om på internationell nivå. Det är därför rimligt att besluten om fiskekvoter med tillhörande förvaltningsplaner fattas på EU-nivå, men det är också viktigt att besluten följs och respekteras av alla medlemsstater. Där kan det finnas en del i övrigt att önska.

Med 240 mil kust har fisket självklart alltid varit av stor betydelse för Sverige. Men i dag är flera fiskebestånd hotade. Det gäller framför allt Östersjötorsken. Därför fattade EU beslut om ett nödstopp. Stoppet har förlängts att gälla också för i år. Beslutet har fått många tuffa konsekvenser för främst det småskaliga kustfisket, som vi moderater precis som föregående talare absolut värnar.

I riksdagen stod alla partier bakom beslutet. Det är bra med tanke på att frågan har långsiktiga konsekvenser. Men det är också bra att vi är överens om att besluten ska grundas på vetenskap. Därför är det viktigt att det internationella havsforskningsrådet Ices får tillgång till relevanta fakta. Dessvärre har det börjat diskuteras huruvida Ices hade aktuella data när man tittade på stoppet, som också gällde sillen.

En linje som vi moderater driver är att Ices ska ges bättre förutsättningar att inhämta nödvändiga och mest relevanta data om fiskebestånden.

Vän av ordning kan undra varför jag bara talar om Östersjötorsken, men det är inte konstigt. Den torsk som fångas i dag är nämligen i uselt skick. Den är liten, klen och mager. Vi måste nu göra allt så att den får en chans att växa till i storlek, ålder och bestånd. Därför är det viktigt att vi när vi ser på förvaltningen också tar hänsyn till sillen, eftersom den är torskens föda. Detta måste samköras i de här områdena.

Vi moderater trycker därför på att det ska finnas EU-gemensamma fredningsområden där fisken kan leka och växa upp. Vi satsar pengar på fortsatt utveckling av nya selektiva fiskeredskap.

Detta är några av de frågor som Moderaterna driver.

Fru talman! Som om det jag hittills har berättat inte vore nog finns ytterligare ett problematiskt faktum för fisken i Östersjön. Det handlar om tjuvfiskare i form av säl och mellanskarv. Dessa konsumerar dagligen mängder av fisk, vilket gör att de utgör ett potentiellt hot mot återhämtning av fiskebestånden. Det finns till och med forskare som menar att dessa två arterna tillsammans fångar och äter lika mycket fisk som människan fiskar upp vid kusterna. Lägger man till parasiten sälmask som angriper torsken förstår man att dessa arter sannerligen bidrar till att skapa obalans i ekosystemet.

Vi tycker därför att det var bra att regeringen lyssnade på oss när det gällde vårt förslag att införa licensjakt på säl. Men vi menar att man också måste kunna jaga mer mellanskarv. Det här är ett stort problem. En effektiv förvaltning av skarven och sälen måste synkas med fiskeriförvaltningen, för de kan inte betraktas var för sig. Det är då vi börjar se en helhet i ekosystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

EU:s gemensamma fiskeripolitik stipulerar att fisket också ska vara förenligt med mål gällande ekonomi, social hänsyn, sysselsättning och bidrag till livsmedelsförsörjningen. Men det här verkar ha gått regeringen förbi. Då vi diskuterar fiskepolitik kan jag inte ta på mitt ansvar att man inte ens talar om dem som fiskar. Trots alla fina strategier som regeringen står bakom och lägger fram är man märkbart tyst då det kommer till yrkesfiskarna. Deras situation hör vi inget om. Vi hör heller inget om för dem väsentliga frågor som stilleståndsersättning, överlåtelse av fiskerätter och den höga medelålder som råder bland fiskarna.

Ytterligare ett fint mål som finns och ska nås är havs- och fiskeriprogrammets övergripande mål. Det handlar om att vi ska ha konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Därför är det så anmärkningsvärt att det enda ministern svarar när vi ställer frågor är: Jag följer utvecklingen noga. Det hjälper inte den som i detta läge bokstavligt talat sitter i sjön. Det hjälper heller inte fisken. Det handlar om att vi måste vara trovärdiga och också kunna leverera på de fina beslut som vi fastställer. Annars kan man ju faktiskt undra vad strategierna, de fina målen och allt fagert tal är värt.

En annan sak som förvånar med regeringens politik är läget för landets vattenbrukare. Här har vi också välformulerade mål. Man har nu till och med avsatt budgetpengar i livsmedelsstrategins handlingsplan. Men utvecklingen går bakåt i stället för framåt. Vi förlorar vattenbrukare kontra hur det var inledningsvis. Orsaken är oftast tidsödande och krångliga tillståndsprocesser som regeringen inte har prioriterat att lösa. Det här är olyckligt. Det innebär att vi förlorar arbetstillfällen, men vi förlorar också hälsosam mat som dessutom skulle kunna användas för att minska övergödningen och risken för utfiske.

Värst är situationen för dem som ägnar sig åt algodling. Vattenbrukssamordnaren på Jordbruksverket säger att det för olika typer av vattenbruk kan krävas uppemot 40 olika tillstånd. När det gäller dem som vill satsa på att odla alger finns det inget regelverk över huvud taget. Det gör att de har en lång uppförsbacke. Det vi ser är oftast forskningsprojekt; där kan man få tillstånd temporärt. I motsats till föregående talare är vi väldigt tacksamma och glada att vi har samlat en majoritet i utskottet som ytterligare trycker på för den här näringsgrenen. Den är viktig, precis som föregående talare sa, men då måste också något hända.

Ytterligare en viktig fråga rör förutsättningarna för sportfiske och marin turism. Flera samhällsekonomiska studier visar att det är just turismen som är guldkalven i den marina näringen och som får det högsta värdet. Men grunden för att värna den är densamma som när det handlar om att värna yrkesfisket och ett hållbart fiske, det vill säga att vi lyssnar på vetenskap, ingår internationella avtal, jobbar för en god miljöstatus, gör systematiska uppföljningar - här brister det många gånger - och skapar goda villkor för företagandet.

Fru talman! Detta är frågor som vi moderater jobbar för. Avslutningsvis yrkar jag bifall till våra reservationer 5 och 10.

(Applåder)

Anf. 114 Markus Selin (S)

Fru talman! Ål, tvål och bottentrål!

Inledningsvis vill jag välkomna att Moderaterna i och med det betänkande vi nu debatterar har kommit till två nya insikter. Jag tackar dem för det. Riksdagsledamöter från Moderaterna var nämligen bland de sista som med jippon ville manifestera och äta den akut utrotningshotade ålen. Jag ser även i detta betänkande till min glädje att Moderaterna med en kommittémotion vill sluta med bottentrålning och gå över till selektiva fiskemetoder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Men, fru talman, sedan har vi ju det här med tvålen, eller övergödningsproblematiken, som jag säger. Våtmark blir dike, dike blir bäck, bäck blir å, å blir älv, älv rinner ut i Östersjön. Våtmark är ett av de mest effektiva sätten att stoppa växtnäringsläckaget och minska övergödningen, bottendöden och syrebristen.

Moderaterna vill med sin budgetmotion fortsätta slakten av miljö- och klimatarbetet. De påstår sig göra satsningar för renare vatten, för fiske och för havet, men matchar regeringens budgetproposition endast under en enda kostnadspost. Vid närmare granskning visar det sig att åtgärder för värdefull natur och därmed för våtmarker dras ned med 400 miljoner kronor.

Jag, våra barn och våra barnbarn undrar: Varför, moderater, varför?

Anf. 115 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Markus Selin upprepar en budgetdebatt som ägde rum här för några månader sedan och plockar fram det han själv vill belysa. Faktum är att vi klår regeringens budget när det kommer till vatten och satsningarna på haven, för vi har satsat mer på LOVA-pengar. Sedermera har dock inte LOVA-pengarna gått åt. Det har vi kunnat konstatera i samband med uppföljning och utvärdering.

När det gäller de större beloppen handlar det om att vi ville få stopp på den oseriösa nyckelbiotopsregistrering som skedde. Det är också ett beslut som man sedermera har fattat.

Ålen är faktiskt en glädjepost, måste jag passa på att säga. Vi har drivit frågan att man måste utvärdera även ålen samlat. Som det är nu har varje medlemsstat en egen möjlighet att lägga fram både en och flera förvaltningsplaner för ålen. Min käpphäst är att också utvärdera, och det visar det sig nu att EU gör. Vi vill att detta ska utvärderas samlat, så att man ser vad som händer med ålbeståndet. Till min glädje läste jag alldeles nyligen att SLU:s forskare gjort en uppföljning och att det sedan 2011 finns en positiv trend för ålynglen. Det kan faktiskt hända positiva saker. Men sedan krävs det mer; det handlar om vattenkraft och annat.

Jag skulle vilja passa på att fråga Markus Selin: Vad säger Markus Selin till yrkesfiskarna med tanke på de stopp som nu drabbar Östersjöfisket?

Anf. 116 Markus Selin (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Betty Malmberg för alla frågor. Jag kan svara här och nu att Moderaterna tycker om att prata och utvärdera, medan vi socialdemokrater finansierar.

Moderaterna vill skära bort 400 miljoner kronor från arbetet för våtmarker och mot övergödning och bottendöd. Moderaterna vill skära bort miljoner kronor från SMHI. Moderaterna vill skära bort miljoner från Kemikalieinspektionen. Moderaterna vill skära bort miljoner kronor från Naturvårdsverket. Moderaterna vill skära bort miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Hur, Moderaterna, räddar detta svenskt fiske?

Anf. 117 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Jag konstaterar att ledamoten som står mitt emot mig, Markus Selin, väljer att över huvud taget inte svara på den fråga jag ställde i min replik. Jag hade dessutom ytterligare frågor i mitt anförande.

Jag tycker att detta är viktigt. Någonstans måste vi respektera att de olika handlingsplaner som vi som politiker driver för att få på plats kommer på plats av ett syfte. Vi vill hjälpa, utveckla och på olika sätt ta kommandot i den här utvecklingen.

Det är då det är så viktigt att vi som politiker också kan vara där för att svara. Varför händer det ingenting? Vi kan titta på de planer som ligger i dag. Vi har Agenda 2030 som lyfter fram havet. Vi har nationella miljökvalitetsmål som belyser havet och kustsamhällen. Det var någonting som Markus Selin lyfte fram i sitt anförande.

Vi har livsmedelsstrategin som också den säger att det här är en livsmedelsresurs. Vi måste få den att öka. Sedan har vi havs- och fiskeriprogrammet. Det säger också att vi nu måste kunna utveckla små och medelstora företag.

Men hur ska de kunna utvecklas, undrar jag, när vi egentligen sparkar undan fötterna på dem? Det är med tanke på det politiska stoppet. Det är en konsekvens av att vi har levt över våra tillgångar. Vi har skadat miljön.

Det är inte bara fiskarnas fel. Men det är de som får ta smällen. Det är de som i dag står ensamma utan hjälp och utan ens det minsta tecken på att man hör hur deras situation är. Det beklagar jag, fru talman.

(Applåder)

Anf. 118 Runar Filper (SD)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka. Vi står givetvis bakom alla våra förslag. Men för att vinna tid yrkar jag på reservation 6 om hållbara fiskemöjligheter.

Torskfiske är inte bara en viktig ekonomisk intäktskälla utan har också en central roll i ekosystemet. Forskare har under en längre tid uppmärksammat torskens situation i Östersjön och att torskbeståndet har minskat på ett oroande sätt.

I det östra torskbeståndet, som är det största av Östersjöns två torskbestånd, har torskarna exempelvis börjar reproducera sig vid mycket mindre storlek än tidigare, vilket brukar vara ett symtom på ett stressat fiskbestånd.

För ungefär 25 år sedan var torskarna drygt 40 centimeter i medellängd när de började att reproducera sig. I dag har medellängden för könsmognad minskat till ungefär hälften.

Sverigedemokraterna står för ett reglerat fiske. Något annat finns inte på våra kartor. Vi är inte främmande för att justera regleringar åt båda hållen för att säkerställa långsiktigt hållbara bestånd eller för att utnyttja befintliga bestånd bättre.

Vi måste samtidigt bedriva en politik som långsiktigt bevarar en livskraftig fiskenäring. Ja, man kan utveckla nya och mer selektiva redskap. Det är jättebra. Man kan införa tillfälliga fiskestopp på exempelvis torsk när situationen så kräver. Vi ser att situationen för torsken i Östersjön är bekymmersam i synnerhet vad gäller det östra beståndet. Då anpassas kvoterna därefter. Där är vi helt eniga med Ices forskningsråd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Licensjakt på gråsäl i Östersjön är en bra nyordning som nu ska komma igång; det är bra inte minst för exempelvis torsken. Men det finns forskare som hävdar att behovet är ännu större i Skagerrak eftersom torsken är ännu mer hotad där. Syftet är att försöka rädda det hårt ansatta torskbeståndet även där.

Bedömningen är att knubbsälar äter 15 000 ton fisk i Skagerrak och Kattegatt på ett år. År 2002 rörde det sig om 5 000 ton. Det är en markant ökning. De senaste årens ökning av sälarnas konsumtion är ett allvarligt hot mot torsken även på västkusten.

Därför har fiskare och forskare velat att licensjakt på knubbsäl ska kunna införas även längs den svenska västkusten och då främst längs Bohuskusten. Nu får vi ju se om det kommer en sådan förändring i jaktförordningen som skulle kunna möjliggöra licensjakt även på knubbsäl och vikare i Bottniska viken.

I Norge har man en lite annan politik vad gäller detta. Där har man bestämt att det inte får finnas mer än 10 000 sälar längs hela den norska kusten, detta enligt forskaren Sven-Gunnar Lunneryd vid SLU. Det är ungefär så många knubbsälar som det finns vid Bohuskusten.

Grannparken till Koster är nationalparken Hvaler på den norska sidan. Där ökas avskjutningen medan sälarna är skyddade på den svenska sidan. I Norge har man sett att det händer något med torskbeståndet, säger samme forskare Sven-Gunnar Lunneryd, och vill göra något åt det. I Sverige har man inte ens sett att det händer något med torskbeståndet, säger samme forskare.

Svenskt fiske är ett hållbart fiske. Det är noga reglerat och kontrollerat. Vi kan alltså tryggt köpa svenskfångad fisk i förvissning om att den är levererad från hållbara bestånd. Det är nog bra om konsumenterna får signalen från oss politiker att svensk fisk är bra mat.

Därför är det viktigt att svenska fiskare inte utsätts för konkurrensnackdelar inom EU:s inre marknad. Runt om i landet höjs röster mot EU:s förbud mot handel med sälprodukter. Detta är ett faktum. Förbudet är märkligt och verkar vara följden av ett slags politiskt spel.

Att skjuta djur utan att ta till vara kroppen är inte försvarbart och är absolut inte god viltvård. Historiskt sett har kött, skinn och fett varit en handelsvara. Jag tror att vi har goda möjligheter att få ett undantag från handelsförbudet i fråga om detta om man nu går på offensiven och driver frågan ordentligt i EU. Det tror åtminstone ett flertal forskare.

Vi tar också stor hänsyn till både näring och forskning. Som jag sa är det flera forskare som har hävdat att vi måste få större incitament för att kunna jaga säl, eftersom många tusen fler än i dag behöver skjutas.

Vi ska inte utifrån ensidiga och stelbenta ställningstaganden radera ut hela branscher. Det är vi absolut emot. Vi ser med oro på kampanjerna mot trålfiske. Sverigedemokraterna ser positivt på att man i vissa områden fiskar med garn, krok och burar. Vi ser gärna att detta utvecklas. Men i den verkliga världen används trål för att kunna bedriva ett effektivt fiske.

Om vi förbjuder trålfisket eller reglerar det alltför hårt kommer svenska yrkesfiskare att drivas i konkurs, i många fall med en ökad import från den internationella marknaden som resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vissa områden ska förstås vara helt fredade. Det har vi inga problem med, utan det är viktigt. Men vår ideologiska ståndpunkt är att naturresurser - det kan gälla vilt, skog eller fisk - ska utnyttjas. På så vis behåller vi i samhället kontakt med naturen, kunskaper upprätthålls och resurser tas till vara.

Fiske är också en stor del av vårt kulturarv. Fångster av fisk och skaldjur från vår långa kust, och från sjöar, åar och älvar, är en omistlig del av vårt svenska kulturarv.

För Sverigedemokraterna är det också en ideologisk fråga. Naturresurser ska förvaltas. De ska nyttjas men inte överutnyttjas. Detta gäller fiske i minst lika hög grad som det gäller våra viltstammar eller själva skogen.

I Norge är vattenbruksproduktionen i runda tal hundra gånger den svenska produktionen. Till Sverige importeras mer fisk och skaldjur än det som egentligen skulle behöva importeras om de egna möjligheterna som finns kunde utnyttjas bättre.

Tillsynsavgifterna är exempelvis väsentligt högre än för annan verksamhet som kräver miljötillstånd. Tillståndsprocessen för fiskodling varierar också stort mellan länsstyrelser. Den administrativa bördan behöver reduceras.

I nuläget har flera olika myndigheter ansvar för prövning och tillsyn av vattenbruk. En bättre samordning krävs mellan de myndigheter som ansvarar för prövningar och tillsyn av vattenbruk.

Vi vill främja och inte bromsa utvecklingen av och förutsättningarna för denna näringsgren. Därför är vi glada över att utskottet här har en majoritet för att främja vattenbrukets förutsättningar.

Ny forskning visar att skarven äter minst lika mycket ål som människan fångar. Detta kunde man läsa i Sydöstran den 23 november 2017. Där säger Sture Hansson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet att man inte ska underskatta hur mycket ål som skarven äter.

I Östersjön råder konkurrens om fisken mellan människa, fåglar och säl. Det visar den studie från Stockholms universitet som presenterades i november 2017. I rapporten framkommer också hur mycket ål som skarven äter. Siffrorna pekar på att skarven äter lika mycket ål som människan fångar.

I debatten om att ålen är utrotningshotad målas fisket och vattenkraftverken ofta upp som bovar. Men Sture Hansson säger att vi måste utgå mer från att skarv äter väldigt mycket ål. Hans personliga åsikt är att det krävs åtgärder mot skarven där det finns för mycket skarv. Det är bra både ur förvaltningssynpunkt och i naturvårdande perspektiv eftersom skarven förorenar något enormt med sin ammoniakfrätande spillning. Den ödelägger hela öar och skär; det finns inte ett grönt barr kvar.

Men skarven är en svårskjuten fågel. Vi vill se utökad skyddsjakt genom oljering och prickning av skarvägg, vilket är en effektivare metod än att skjuta en skarv så att hela kolonin drar iväg. Sedan ska man också leta upp skarven i vattnet, för den kanske dyker.

I en interpellationsdebatt jag hade med miljö- och klimatminister Isabella Lövin före sommaren hänvisade jag till inventeringsresultat som sa att det finns 200 000-250 000 skarvindivider. Då sa ministern att det enligt Naturvårdsverket bara finns 20 000 skarvar. Där kan jag alltså konstatera, sa Isabella Lövin i debatten, att vår verklighetsbild skiljer sig åt väsentligt. Och det kan jag verkligen hålla med om!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Enligt den rapport som Svensk Naturförvaltning AB genomförde 2018 på uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län fanns bara i Kalmar län inte mindre än 57 231 individer plus det årets ungar. Rubrikerna efter miljöministerns fadäs blev följaktligen: Miljö- och klimatministern skarvade rejält i skarvdebatt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

(forts. § 12)

Anf. 119 Markus Selin (S)

Fru talman! När jag hör Sverigedemokraterna tala om hållbarhet och fiske i samma andetag reagerar jag, och jag tycker att det ekar tomt.

Sverigedemokraterna vill nämligen slakta Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Sverigedemokraterna vill massakrera havs, vatten och miljöarbetet med en tredjedel - drygt 4 miljarder kronor.

Bort med en kvarts miljard kronor från arbetet för våtmarker, mot övergödning, mot bottendöd och därmed för att rädda torsken. Bort med massor av pengar från Naturvårdsverket. Bort med miljoner kronor från SMHI. Bort med en halv miljard kronor från satsningar på nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, vandringsleder och friluftsliv. Tack och hej, tyska sportfiskeintresse och turism!

Jag undrar: Hur gynnar detta svenskt yrkesfiske, svenskt sportfiske, svensk fisketurism och våra vatten och hav? Hur, Sverigedemokraterna? Hur?

Anf. 120 Runar Filper (SD)

Fru talman! Tack för frågorna, Selin! Det var många frågor, och jag ska se om jag hann reflektera över alla.

När det gäller skydd av värdefull natur har vi inte satsat några pengar på inventering av skyddsvärd skog. Vi gör inte det förrän vi ser ett system som fungerar.

Vi är positiva till att satsa på fortsatta försök med strukturkalkning, vilket kan minska näringsläckage från vissa typer av jordar. Det har vi i våra förslag. Strukturkalkningen bör lyftas fram som en åtgärd som underlättar upptag av näringsämnen och för att minska läckage från jordbruk. Vi är också positiva till dränering i samband med strukturkalkning.

När det gäller åtgärder för havs- och vattenmiljön har vi samma satsning som regeringen, och vi satsar 38 miljoner mer än regeringen över en treårsperiod på miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Vi satsar också 30 miljoner mer till SLU, också det över en treårsperiod.

I flera år har vi satsat mest av alla partier på insatser i Östersjön, så kom inte och säg att vi inte har några satsningar för miljön!

Anf. 121 Markus Selin (S)

Fru talman! En tredjedel av utgiftsområde 20, över 4 miljarder kronor - det kallar jag en slakt!

Sverige har fantastiska förutsättningar för fritidsfiske och fisketurism. Långt över 1 miljon ägnar sig åt fritidsfiske, och fritidsfiskare genererar närmare 10 miljarder kronor i ruljangsen. Sportfiske och fisketurism utvecklar landsbygden och ger oss jobb och glädje.

Sverigedemokraterna är ett reellt hot mot fritidsfiske, fisketurism och, i och med hela denna slakt av vatten, havs- och miljöarbete, även mot yrkesfisket. Detta är sorgligt.

Sverigedemokraterna vill slakta Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård med drygt 4 miljarder kronor och härmed arbetet för fiske, hav och vatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Hur räddar Sverigedemokraterna svenskt fiske?

Anf. 122 Runar Filper (SD)

Fru talman! Vi har skurit ned en del på grund av vad jag sa om skyddsvärd skog och så vidare. Vi har lagt alla pengar på utgiftsområde 23, där vi satsar mer på alla områden än regeringen, eller lika. Vi har inte en enda post som är mindre än regeringens. Det kan man väl i så fall kalla en slakt på utgiftsområde 23 från regeringen.

När det gäller trålningen var Socialdemokraterna i kongressen väldigt oense. Det blev mig veterligen 174-161 för ett trålfiskeförbud generellt. Jan-Olof Larsson, som var er förre representant här, var väldigt upprörd och tyckte att då kan vi lika gärna sluta med traktorer i jordbruket.

Hur ser Markus Selin på splittringen inom Socialdemokraterna vad gäller trålningen?

Anf. 123 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Sverige har egentligen fantastiska förutsättningar med den extremt långa kust som vi har, där både saltvatten och sötvatten möter land. Oavsett om vi pratar om mindre vattendrag, sjöar eller våra hav finns det fantastiska möjligheter i samhällen där människor i många generationer har arbetat för att utveckla de kustnära näringarna. Det kan vara kopplat till turistnäringen men även till fiske. Det handlar om innovationer och utveckling på så många olika sätt.

Det gör mig stolt att tänka på att vi har så många företagare och innovatörer som i hundratals år både har arbetat för att skapa sig en egen utkomst och också har bidragit till att skapa förutsättningar för ett hållbart fiske och en hållbar utveckling av sina samhällen.

Det finns såklart i dessa dagar en stor oro över helt andra frågor och virus som på olika sätt överskuggar en del av debatten. Men det får inte överskugga den här debatten och vikten av att lösa ett antal framtidsutmaningar så att det om tio år finns en större framtidstro i fiskebranschen än vad det finns i dag och att branschen då fortfarande är, kanske ytterligare stärkt, en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning.

Vi har riktigt bra förutsättningar, men då krävs det också att vi undanröjer en del av de hinder som finns i dag för att utveckla det hållbara vattenbruket och det småskaliga fisket. Det här är viktigt, inte minst för den stora potential som finns för fler jobb i våra landsbygder vad gäller odling, produktion och förädling.

Samtidigt är det småskaliga skärgårdsfisket hotat. En del av problematiken ligger i svårigheter med regler kring arbetsredskap, lönsamhet och krånglig byråkrati, men det handlar också om kompetensförsörjning och generationsväxlingar. Det är därför som det är viktigt att inte sikta in sig på enbart några av punkterna utan att se helheten och behovet av att skapa hållbarhet.

Ett framgångsrecept för många fiskare och företagare i de här bygderna har varit att diversifiera sin verksamhet. En del har startat gårdsbutiker, ganska nära de blå näringarna, eller rökerier. Man driver restauranger eller kaféer. Enklare regler, smidiga tillståndsprocesser och bra dialoger med tjänstemän på myndigheter är oerhört viktiga förutsättningar för att företagare inom de branscherna också ska kunna utöka sina verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Det har antagits en livsmedelsstrategi i stor och bred enighet, och det har också handlat om att skapa förutsättningar för att de branscherna ska kunna växa. Det kan dyka upp en del skiljaktigheter i debatten mellan olika partier, men jag ser samtidigt en stolthet hos de förespråkare som har varit uppe före mig i debatten. De är oerhört insatta i de problem som finns kopplade inte minst till Östersjön och stoppet av torskfisket och stoppet av fångst av andra fiskar framöver.

Det är viktigt att vi ser utvecklingsmöjligheterna för att rädda fisket, men precis som några tidigare talare har lyft upp handlar det också om yrkesfiskarnas möjligheter att utvecklas och vara en del i att skapa det hållbara fisket.

Fru talman! Låt mig ta upp vattenbruket. I vattenbruket finns en mycket stor potential att skapa jobben och tillväxten i landet samtidigt som man levererar klimatsmart mat. Landbaserade fiskodlingar har en stor potential att växa i Sverige. Till skillnad från de nordiska länderna är dessa mindre vanliga i vårt land, och det oroar mig. För att möta hoten mot att världens hav utarmas på fisk kan faktiskt vattenodling vara en lösning för mer fisk på våra matbord. Med utgångspunkt i ett miljövänligt produktionstänk i form av slutna kretslopp och vegetarisk föda i stället för fiskmjöl kan fiskodling bli ett hållbart sätt att producera fisk.

Tidigare i debatten har vi varit inne på tillståndsprocesser och tillkännagivanden som i dag ligger hos regeringen. Visst är det så att tillståndsprocesserna i dag tar lång tid. Precis som någon tidigare har sagt kan man resonera att om det går att göra ett projekt av detta kanske det kan ta något kortare tid men annars tar det mycket lång tid. Det kan försvåra att investeringar görs i Sverige och inte i våra grannländer. Här är det viktigt för dem som vill vara med och satsa resurser i form av humankapital och pengar att få möjlighet att göra det på ett trovärdigt sätt. Då kan det inte vara så lång tid som upp till sex år för att få tillstånd och sedan få driva verksamheten i ungefär fyra år. Det är siffror som vi ofta hör i debatten.

För att det långsiktigt ska vara möjligt att satsa på vattenbruk behöver tillståndsprocesserna kortas ned och tillstånden förlängas. För att utveckla vattenbrukets konkurrenskraft både nationellt och internationellt behöver skrivningarna om nya livsmedel i miljöbalken uppdateras. Eftersom vattenbruk klassas som miljöfarlig verksamhet måste företagen söka dispens för sin verksamhet och kan bara odla några särskilda livsmedel. Först om regelverken i miljöbalken uppdateras möjliggörs odlingar av nya livsmedel, till exempel alger, på samma villkor som musslor, kräftor och fisk.

Men alltför många företagare beskriver att regelverk och tillståndsprocesser i dag gör det dyrt, komplicerat och osäkert att starta vattenbruk i Sverige, och de funderar redan i dag på att flytta sina verksamheter till något grannland där processerna går snabbare. Det är inte okej. Det tar alltför lång tid att ändra på detta, och i dag gör vi ett tillkännagivande som tar upp vattenbrukets förutsättningar kopplat till regelverken. Det har tidigare till största delen handlat om tillståndsprocesser. Man kan ta upp regelförenkling många gånger i debatten utan att det händer någonting. Det handlar ju om på vilket sätt vi kan trycka på. Ibland säger vi lite slarvigt att vi måste vara en nagel i ögat på den vi vill ska göra något, och på ett sätt kan vi se tillkännagivandet så. Vi vill verkligen driva på att också regelförenklingarna går från ord till verklighet.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 2 om generationsväxling och nyrekrytering inom fiskerinäringen. Medelåldern för yrkesfiskarna i dag är hög, och hindren för unga eller nya fiskare som vill etablera sig är höga. Det är dyrt att investera i både båt och redskap, och det är svårt att få tillstånd. Det finns tyvärr på en del håll alltför lite framtidstro i branschen, inte minst bland de små och kustnära yrkesfiskarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vi i Centerpartiet ser fiskerinäringen som en viktig näring för Sverige, och vi anser därför att regeringen bör vidta åtgärder som underlättar generationsväxling inom yrkesfisket.

Låt mig få vara lite kritisk, fru talman. Jag tycker nog att utskottets majoritetstext är lite väl lam i skrivningarna. Man skriver att man är positiv till att man har "vidtagit vissa åtgärder i denna riktning". Det är väl ändå en ganska vag beskrivning? Jag vet att det kommer en strategi för yrkesfisket, men låt oss då diskutera mer än att det har tagits några få steg i en möjlig riktning.

Vi är flera i utbildningsutskottet som jobbar med kompetensförsörjningsfrågor och som tidigare har jobbat med utbildningspolitik. Det är klart att vi verkligen brinner för att många ska få möjlighet att ha sin framtida utkomst i de blå näringarna, som är viktiga för att skapa ett hållbart fiske eller i andra delar för att bidra till en hållbar framtid.

Fru talman! Fisket är en framtidsbransch, men fisket måste ske på ett hållbart sätt. Då måste man ta hänsyn till alla de tre dimensionerna som är kopplade till hållbarhet. Det handlar om det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Därför är det bra att det görs olika satsningar på de kustnära samhällena.

Just nu pågår en debatt i västkusttidningarna i norra Bohuslän om trålningsförbudet och vad som står i januariavtalet. Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna har beskrivits som oseriösa därför att vi i januariavtalet har en skrivning om förbud för bottentrålning i skyddade områden men med möjlighet att bedriva hållbart fiske också med trålning i delar av de skyddade områdena. Det är fråga om ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden, men avtalet beskriver också en möjlighet för att begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen.

En utredning är tillsatt, och i den finns hela punkten i januariavtalet med. Jag vill framför allt vända mig till er som lyssnar på debatten och är engagerade i frågorna. Till exempel är Samförvaltning Norra Bohuslän en sådan lösning som vi har för ögonen när undantagen diskuteras. Jag vill bara få det sagt här också.

(Applåder)

Anf. 124 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Situationen för det svenska fisket är inte den vi vill se. Det upplever jag att vi alla är överens om i dag. Hur vi ska arbeta vidare med frågan kan vi ha lite olika uppfattningar om, och frågans komplexitet kanske gör det hela än mer svårhanterligt. Det handlar inte bara om att fördela kvoter, utan det handlar också om övergödning, exploatering av våra hav, bestånden och det kollapsade ekosystemet. Många gånger kan vi ensamma inte genomföra åtgärder, utan vi behöver förhålla oss till EU och till det faktum att vi delar hav med flera länder.

Det har ändå hänt en hel del sedan vi stod här sist för drygt ett år sedan. Det var min första fiskedebatt, och jag har väl aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Jag sa att vi behöver stoppa torskfisket, och jag tänkte att detta kommer jag att få säga många gånger. Men ganska snart hände något. Det blev ett akutstopp för torskfisket, och det var helt rimligt. Stoppet förlängdes i höstas. Det var helt rimligt att vi slutade fiska på en art som är så hårt utsatt. Det är också helt rimligt att det är ett beslut som gäller alla länder runt Östersjön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Det är tydligt att torsken inte kommer att återhämta sig i någon snabb takt. Det finns ljusglimtar när det kommer till utvecklingen för Östersjön, men det är tydligt att det som har tagit flera årtionden att bryta ned kommer att ta lika lång tid att bygga upp igen.

Östersjön behöver förvaltningsplaner som tillåter långa perspektiv. Den förhandling om kvoter som nu sker årsvis i EU, som vi tar del av i utskottet, behöver bli mer holistisk och ta hänsyn inte bara till enskilda kvoter var för sig utan också till kvoterna i förhållande till varandra och över tid. Det känns i dag som ett orimligt förhållningssätt att frågorna om kvoter blir föremål för diskussioner två gånger om året; en gång för Östersjön och en gång för Västerhavet. Sedan är det inget mer. Det skapar inga förutsättningar för bra beslut och ingen god förståelse för orsakssambanden.

Från flera håll föreslår man ytterligare begränsningar av fisket i Östersjön. Det handlar om att flytta ut trålgränsen, och det handlar om att begränsa fisket av sill och skarpsill för att öka även de bestånden, vilket skulle vara till nytta för torsken.

Det blev något abrupt för sillfisket under torskens lekperiod, men forskarna var ändå till viss del positiva och menade att i den känsliga tid som torsken befinner sig i är alla åtgärder av godo.

Det tycks ändå finnas konsensus om andra åtgärder som skulle kunna vara ännu mer effektiva. Där har forskare från Sverige och Finland gemensamt talat för ett stopp av trålfisket av sill i Ålands hav. Det är framför allt det stora industrifisket i stället för kustfisket som är verksamt och tar upp stora mängder före sillens egen lekperiod. Det är vad som hamnar i fokus.

Forskare på SLU har sagt att det är problematiskt att vi tar upp lekströmming eftersom den inte får möjlighet att utvecklas och vi då får mindre mängder lekmogen fisk som har möjlighet att fortplanta sig och leva vidare.

Samtidigt hör vi kustfiskarna vittna om att det blir allt mindre mängder sill för dem att fiska upp. Det beror såklart till viss del på kvoterna och hur vi fördelar dem, men det beror också på att stora kvantiteter tas upp av industrifisket långt ut till havs i stället för att fisken tillåts komma in till kusten.

Att dels flytta ut trålgränsen och dels stänga sillfisket i Ålands hav i enlighet med forskningens rekommendationer är två åtgärder som Vänsterpartiet ser som gynnsamma och som inte skulle få samma negativa konsekvenser för kustfisket. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 12, som handlar om just detta.

Ekvationen här är enkel: ingen fisk, inget fiske. Vi behöver se efter våra bestånd och havets ekosystem för att om tio år över huvud taget kunna tala om ett fiske, särskilt så i Östersjön. Det kokar i slutänden ned till vilken typ av fiske vi vill ha i Sverige och om vi klarar av att se till helheten.

Vill vi i första hand ha ett storskaligt industrifiske som tar upp stora mängder långt ute till havs och landar den i de stora hamnarna ibland annat Danmark, där fisken sedan mals ned till fiskmjöl som går till djurfoder till bland annat laxodlingarna i Norge och därmed äts av lax som vi sedan i vår tur äter? Tycker vi att det är rimligt är vi på ganska god väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Det kustnära fisket däremot bedrivs i hög grad med passiva redskap, och fisken landas lokalt - kanske rent av i hemmahamnen - och kan köpas i lokala butiker. Den förädlas på plats och säljs i Sverige för direktkonsumtion. Det är ett fiske som är en viktig del av landsbygdsutvecklingen och möjligheten att bo och verka på våra mindre orter längs kusten. Tycker vi att det är en rimligare väg framåt, ja, då inser vi nog alla att vi har en hel del att arbeta med.

Eftersom jag har tid kvar och ni andra har pratat om ål tänkte jag också passa på.

Ålen är en fascinerade art med en lång och komplex livscykel på uppemot 85 år. Den långa livslängden och de stora distanser ålen rör sig över gör att farorna är många, och flera av dem står människan för. Ett stort hot är vandringshindren i vattendragen men också det fortsatta fisket.

Ministerrådet beslutade 2018 om ett tremånaders fiskestopp för ålen under perioden 1 augusti till 29 februari. Rådet har sedan fattat beslut om att förlänga detta till att gälla även 2020.

Inför det senaste rådsmötet påpekade Vänsterpartiet att fiskestoppet för ål borde förbättras, inte bara förlängas ytterligare, eftersom de begränsningar som införts av rådet har två uppenbara problem.

Det ena är att fredningsperioden, som varje land kan sätta när man vill under den utpekade sjumånadersperioden, sätts under månader som ger låg effekt. HaV har själva sagt att deras mål är att hitta en period för stängningen som ger så liten effekt som möjligt - ganska kontraproduktivt.

Det andra är att medan det ålfiske som sker i Sverige omfattas av kommissionens stängningsperiod faller framför allt fisket efter glasål i Biscaya, som sker under våren, utanför stängningsperioden. Biscaya är ett viktigt område för ålen eftersom det tar emot omkring 90 procent av alla glasålar som migrerar till Europa.

Lösningen på det andra problemet hade kunnat vara att förlänga stängningsperioden ytterligare, men det hade gett möjlighet att sätta fiskestopp under månader då det inte landas någon ål alls.

Det rimliga är att i stället sätta upp reduceringsmål eftersom ålen inte ingår i TAC. Ices råd till kommissionen innebär ju i praktiken ett fiskestopp, och ska vi nu göra som många har föreslagit och lyssna på vetenskapen borde det gälla även i fallet ålen. Ett första reduceringsmål om 50 procent följt av ytterligare minskningar i fisket tills vi når noll eller ser signifikanta förbättringar för ålen är en möjlig väg framåt.

Anf. 125 Markus Selin (S)

Fru talman! Vänsterpartiet har förhandlat och vill i detta betänkande tillsammans med Sverigedemokraterna, Moderaterna med flera ge ett tillkännagivande om vattenbruk. Detta trots att regeringen beslutat om mer långtgående åtgärder än vad tillkännagivandet bidrar med och trots att det redan ligger ett aktuellt tillkännagivande hos Regeringskansliet som är bättre.

Jag undrar vad det är som får Vänsterpartiet att förhandla med Sverigedemokraterna och ställa till detta skådespel. Hur gynnar det svenskt vattenbruk, våra väljare och riksdagsarbetet?

Anf. 126 Elin Segerlind (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Jag tänker att Vänsterpartiet som alla partier i riksdagen är intresserat av att få igenom sin politik. Jag tänker att det inte är så konstigt. Du kan kalla det skådespel om du vill, Markus Selin. Jag tänkte att det var därför vi var här, men jag kan såklart ha missuppfattat saker. Det händer ju ibland.

Vi tycker såklart att det här är ett bra tillkännagivande. Det är därför vi gör det. Att du tycker att ditt är bättre är ju inte jättekonstigt, det heller. Det hade ju varit jätteorimligt annars, tänker jag.

(Applåder)

Anf. 127 Markus Selin (S)

Fru talman! Vattenbruk är prioriterat för oss socialdemokrater, vilket tydligt visar sig i strategier och i tillskjutandet av medel. En grön och hållbar vattenbruksnäring bidrar nämligen till sysselsättning över hela landet.

Utvecklingspotentialen i svenskt vattenbruk har vid flera tidigare tillfällen framhållits av oss socialdemokrater, miljö- och jordbruksutskottet och regeringen, så det är synd att Vänsterpartiet ordnar detta jippo.

Varför gör Vänsterpartiet detta, och - lyssna! - vilken del av Sverigedemokraternas förslag är Vänsterpartiet nöjt med?

Anf. 128 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Jag tycker ändå att det är lite festligt att Socialdemokraterna står här och pratar med Vänsterpartiet om att ställa till politiska jippon. Ni ifrågasätter oss för att vi samarbetar med högern när ni ingår i en överenskommelse - no offence, en JÖK - som bedriver mer högerpolitik än Alliansen gjorde när den bedrev högerpolitik.

När socialdemokraten påstår att jag på något vis skulle sätta mig i fel båt tänker jag att socialdemokraten kanske ska titta på sig själv och sin politik och fundera över vilken båt han sitter i och om han verkligen har satt sig i rätt båt. Det tycker jag att man kan fundera på.

Anf. 129 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag ställer mig bakom samtliga kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 3.

Jag har suttit hela eftermiddagen och lyssnat på debatter, däribland en som handlade om bland annat självförsörjningsgraden i Sverige. Jag kunde koppla det till vår debatt nu, då fisket är en basnäring och en viktig del av vår självförsörjning. Debatterna har känts aktuella och intressanta. Jag tycker att debatten om fiskeripolitiken utvecklas åt rätt håll på flera punkter.

Inom yrkesfisket är det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter, TFC och ITQ, en succé. Det pelagiska systemet - det vill säga fiske i havets mellanskikt av sill, strömming, makrill och liknande - har inneburit kraftiga löneökningar, bättre arbetsmiljö och nya båtar. Det har lockat ungdomar och därmed inneburit en föryngring av yrkesfiskarkåren.

Dessutom har förhållandena i fiskberedningsindustrin blivit mycket bättre. Genom långsiktiga kontrakt med yrkesfiskare garanteras ett jämnt flöde av fisk till fabrikerna. Driften har på det sättet blivit jämnare, effektivare och lönsammare. En viktig orsak till att systemet fungerar så bra är att det har funnits kustkvoter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Nu är det dags att införa liknande system som för det pelagiska fisket för det demersala yrkesfisket - alltså fisket nära botten av torsk, räka, kräfta med flera arter. Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att genomföra en systemförändring som gagnar det demersala yrkesfisket.

Det finns fakta som pekar på behovet av permanenta överlåtelser också i det demersala fisket. Då skulle vi bli av med kvotbåtar som ligger vid kaj och alltså inte används för fiske, och fiskare skulle få en stärkt rättslig ställning med bättre planeringsmöjligheter och stärkt lönsamhet. Som det är nu hindras en balans mellan fiskeflottans struktur och vad som kan fiskas långsiktigt hållbart.

Fru talman! När det gäller föryngring av yrkesfiskarkåren finns orsaken till att yngre inte hakar på och blir fiskare i så hög grad som vi skulle vilja i det negativa propagandaarbete som pågår mot svenskt yrkesfiske, tillsammans med den enorma regleringsiver som präglar fiskeripolitiken.

Svenskt yrkesfiske är världsledande i skonsamhet och selektivitet och borde berömmas, inte kritiseras. Kontrollen är i det närmaste total, och man talar dessutom om kameraövervakning - sådant som normalt används vid brottsbekämpning eller för att förhindra olyckor.

I regeringsförklaringen den 21 januari 2019 sa statsministern: "Kontrollen skärps för att stoppa illegalt fiske." Frågan är vilket fiske statsministern menade. Eller var det vice statsminister Isabella Lövin som utifrån sina villfarelser krävde att statsministern skulle säga så?

Januariavtalets syn på bottentrålning i marina skyddade områden är verklighetsfrånvänd. I de marina skyddade områdena finns fungerande skydd mot fisket utifrån syftet med de skyddade områdena. Låt oss en gång för alla ta bort skygglapparna från ögonen och förstå att det fiske med bottentrål som pågår inte har den negativa konsekvens som flera ledamöter här i debatten har antytt. Det finns en trålgräns tre fyra sjömil ut i havet. Innanför den är det förbjudet att fiska med bottentrål. Dock finns en del undantag i skyddade områden. I de här så kallade inflyttningsområdena sker en prövning innan fisket startar, och selektiva redskap används.

Vi har 300 marina skyddade områden i Sverige. I 30 av dessa områden bottentrålas det. I Kosterhavet sker det mesta av räkfisket. I Gullmarn är det fyra fartyg som fiskar 20 dagar om året. I Östersjön sker lite bottentrålning i skyddade områden.

Östersjöns torskproblem beror enligt en samlad vetenskaplig bedömning inte på överfiske. Försämring av havsmiljön med stora syrefria områden och övergödning plus avsaknad av en fungerande sälförvaltning är några orsaker.

En annan orsak är en storpopulation av mellanskarv. I möten med yrkesfiskare från ostkusten hör jag förtvivlan över att det görs så lite åt säl och skarvproblemen. Sälen och skarven i Sverige lär tillsammans äta 200 000 ton fisk varje år. Denna siffra kanske inte är på decimalen rätt, men jag har fått den från en erkänd källa.

Fru talman! Till alla som hävdar att vi har ett överfiske är det också viktigt att säga att 78 procent av alla fiskemöjligheter som tilldelades förra året var i enlighet med MSY, maximalt hållbart uttag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Att vi har ett lågt kvotutnyttjande beror på att Sverige har för få fiskare, vilket kan låta häpnadsväckande för många som tror att vi har ett överfiske. Exempelvis fiskades 2019 bara hälften av kvoten för havskräfta i Västerhavet. Detta är slöseri med en nationell resurs.

Svenskt fiske är en nationell tillgång och en basnäring - inte en nationell belastning. Genom regleringslättnader och ett system som möjliggör för permanenta överföringar i det demersala fisket - alltså fisket nära botten - kommer en ökad lönsamhet, och med ökad lönsamhet kommer också en föryngring av kåren. Svenskt demersalt fiske är i världsklass i fråga om selektivitet, skonsamhet och hållbarhet. Nya redskap utvecklas ständigt av yrkesfiskarna, med till exempel så kallade flygande tråldörrar som inte touchar botten.

Ett generellt förbud mot bottentrålning gör ingen som helst nytta utan orsakar bara sämre förutsättningar för det svenska fisket, som är världsledande. Är det bättre att överlåta fisket till andra nationers fiskare, som fiskar mindre skonsamt? Det förslag som finns om att förbjuda bottentrålning har under ett år lett till att investeringarna i västkustfisket närmar sig noll.

(Applåder)

Anf. 130 Nina Lundström (L)

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 7 men står bakom alla reservationer. Jag vill också uppmärksamma att betänkandet har förenklad motionsbehandling, vilket innebär att alla Liberalernas förslag inte har behandlats här.

Fru talman! Haven är jordens hjärta och lungor. Ett myller av liv under ytan är en förutsättning för allas vår näring och luft. Välmående hav är också en förutsättning för att lösa ödesfrågor som världsfattigdom och klimathot.

Dessvärre hotas världshaven av nedskräpning, samtidigt som fiskbestånd hotas av alltför aggressivt, storskaligt fiske. Ska haven kunna fungera som betydande förnybara resurser måste de nyttjas långsiktigt och hållbart genom en ansvarsfull förvaltning. Fisket måste hålla sig inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden tål. Vi i Liberalerna vill alltid framhålla vikten av ett hållbart brukande och ett hållbart fiske.

Miljövänligt fiske kan premieras genom en högre tilldelning av fiskekvoter så att vi skapar incitament. De miljökrav som bör ställas bör till exempel omfatta vilken typ av bränsle och redskap som används vid fisket. Det hållbara fisket är ett viktigt mål för Liberalernas fiskepolitik.

Många kan vittna om förändringar av beståndet i sin närmiljö, inte minst i Östersjön - hur fisket har påverkats över tid. I går fick jag mejl från en bekymrad person som lever ute i skärgården och kände stor oro över hur utvecklingen har sett ut under mycket lång tid. Det finns en oro över att stora aktörer dammsuger havet på fisk, som sedan går till foder.

Det är klart att vi måste ta fasta på den här oron och göra allt vi kan för att uppnå en hållbar utveckling.

Fru talman! En del av brukandet av vatten är ju vattenbruk. Jag har noterat här i debatten att det har framförts många olika åsikter om vad som är problemet och vad som är möjligheterna.

Utvecklingspotentialen i den svenska vattenbruksnäringen har vid flera tillfällen framhållits av utskottet. Behovet av smidigare tillståndsprocesser har särskilt uppmärksammats. Och utskottet har tidigare välkomnat uppdraget till Jordbruksverket att analysera hur prövningen av vattenbruksverksamheter kan förenklas samtidigt som miljöskyddet bibehålls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

I fråga om vattenbruksnäringens förutsättningar är det viktigt att påtala att vattenbruk är prioriterat i till exempel En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Åtgärderna ska vidareutveckla svenskt vattenbruk och främjandearbetet av vattenbruket genom koordinering av den svenska vattenbruksnäringen för att skapa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Vidareutvecklingen ska särskilt beakta förädlings- och innovationsmöjligheterna för vattenbruksnäringen samt främja regelförenkling, teknikutveckling och samverkan.

Livsmedelsstrategin 2020-2025 uppgår till 122 miljoner kronor med en extra satsning 2020 på 114 miljoner kronor. Inom ramen för livsmedelsstrategin avsätts fram till 2025 medel för ett så kallat vattenbrukspaket med syfte att vidareutveckla den svenska vattenbruksnäringen.

Vi ser särskilt positivt på framväxten av entreprenörer inom sektorn som bidrar till livsmedelsproduktion och även med lösningar på några av branschens utmaningar med hållbart fiskfoder, minskad antibiotikaanvändning, smittspridning och genetiska risker.

Fru talman! Nyligen på ett möte med personer som hyser stort engagemang för vattenbruk kunde jag konstatera att också miljöeffekterna av vattenbruk måste finnas med i utvecklingen. Vi får inte ducka för att det också kan finnas miljöutmaningar. Därför har den innovativa kraften riktat sina blickar även mot landbaserade system. I landbaserade system ser vi särskilt positivt på att cirkulära system utvecklas där gödselvatten kan användas i jordbruksproduktionen och därmed begränsa övergödningsproblematiken.

En annan stor utmaning som vi liberaler vill lyfta fram, utöver det som jag redan har tagit upp här, är självfallet platsfrågan som är viktig för vattenbruket. Möjligtvis kan platsfrågan hitta nya lösningar, exempelvis i landbaserade system. Av satsningarna i det så kallade bondepaketet görs en satsning med 7 miljoner årligen på vattenbruk.

Fru talman! En annan fråga som är viktig i sammanhanget är strandskyddsreglerna. Strandskyddsregler har vi debatterat i en tidigare debatt, men jag vill ändå passa på att tydliggöra att jag nu förstår att frågan om våtmarkerna hade en koppling till om de är våtmarker eller insjöar. Strandskyddsreglerna ingår i översynen i Strandskyddsutredningen. Jag kan konstatera att det är en central och viktig fråga att vi underlättar etablering av våtmarker med tanke på deras betydelse.

Det ska vara enklare att få bygga strandnära i områden med lågt exploateringstryck, och det ska skapas bättre förutsättningar för näringsverksamhet, besöksnäring och gröna näringar. Det är naturligtvis viktigt också inom vattenbrukssektorn att de frågorna uppmärksammas också vad gäller strandskyddet.

En grön och hållbar vattenbruksnäring kan bidra till sysselsättning på landsbygden. Vattenbruket kommer att ha en central roll i arbetet med den nya gemensamma strategin för den svenska fiskenäringen som Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram till 2021.

Med tanke på allt som står i betänkandet ställer jag mig lite frågande till det tillkännagivande som en majoritet i utskottet ställer sig bakom. Jag skulle gärna vilja höra vad det är för åtgärder som avses. Minskat krångel och regelförenkling ingår i arbetet. Det finns finansiering. Det finns en rad uppdrag till olika myndigheter. Men om man nu vill göra ett medskick - jag tror att många av oss vill lyssna in eventuella ytterligare förslag - vore det intressant att höra vad det är regeringen härnäst ska ta sig an för att förbättra möjligheterna för vattenbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Liberalerna vill se ett hållbart fiske, en hållbar förvaltning av haven och ett hållbart brukande.

(Applåder)

Anf. 131 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Tack, Nina Lundström, för ditt anförande!

En stor del av anförandet handlade om vattenbruket. Det var egentligen därför som jag begärde ordet. Jag tycker nämligen att det är väldigt viktigt att vi vet vad det är vi talar om, för vi lyfter hela tiden vattenbruket i väldigt positiva ordalag. Vi talar om utvecklingspotentialen, och det finns en utvecklingspotential, men det gäller då att göra rätt saker.

Alliansregeringen införde en vattenbruksstrategi 2012; då fanns den på plats. Den löper år 2020 ut. Vi ser här en möjlighet att exportera hållbart producerad fisk, att mildra problem med övergödning, att klara utfiskningen och även att ha en inhemsk livsmedelsproduktion. Men det vi ser är att utvecklingspotentialen, som alla pratar om, sjunker stadigt. År 2014 var det 109 vattenbrukare, visar statistiken. År 2018, fyra år senare och den senast redovisade siffran, var det 70 vattenbrukare. Ni förstår hur viktigt det är att någonting händer och att vi gör rätt saker, att vi klarar upp de regelförenklingar och tillstånd som måste till. Annars tappar vi konkurrenskraften här.

Vem vågar satsa på vattenbruk med denna uppförsbacke? Det är min fråga till Nina Lundström.

Anf. 132 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det behövs en utvärdering, som Betty Malmberg många gånger framför i de här debatterna.

En viktig fråga är också vad man vill göra för att uppnå den förbättring som jag ändå uppfattar att hela utskottet är engagerat i. Jag har inte hört någon i den här debatten som har sagt att vattenbruket är oviktigt. Tvärtom har varenda talare varit uppe och talat sig varm för varför det är så viktigt.

När det finns ett liggande tillkännagivande som handlar om att se över regelkrångel och det sedan läggs ett nytt tillkännagivande som handlar om att se över regelkrångel blir jag nyfiken och väldigt intresserad av att få veta vad det är för medskick i sak som det handlar om.

Jag har räknat upp budgeten, den långsiktiga och den kortsiktiga finansieringen, de paket som finns, Jordbruksverkets arbete, samordningen mellan myndigheter och de regler som man just nu håller på att se över. För att vi ska komma vidare i att göra ännu mer förbättringar skulle jag i den här debatten vilja höra vad man i sak vill åstadkomma. Det har jag ännu inte hört.

Det finns en fråga som inte har kommit upp här - vi liberaler har inte heller lyft fram den tidigare, men jag passar på att lyfta fram den här - nämligen platsfrågan. Den kan möjligtvis vara kopplad till många olika faktorer, men det är en viktig fråga som jag vill framhålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Jag hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att hitta frågeställningar som gör att vi kommer framåt. Då kvarstår min fråga, som inte har klarnat efter den här diskussionen, vad det är för krångel som regeringen nu förväntas ta itu med, så att vi alla vet vad det handlar om.

Anf. 133 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Jag måste säga till Nina Lundström att det från vår sida till stor del handlar om en frustration över att inget händer. Det är där det finns en stor problematik.

Jag vet att ledamoten Nina Lundström också vurmar för det här med mål, strategier och utvärdering och att hon har en god analytisk kapacitet och kompetens. Men det handlar om att vi måste gå från ord till handling. Det är där kedjan brister. Och det har brustit under lång tid. Jag blir ganska allergisk mot de fina, vackra orden och målsättningarna och att det ändå inte händer någonting.

Nu avsätter regeringen pengar och medel, för innevarande år eller om det är för nästa år. Men vad ska de 14 miljoner kronorna användas till när regleringarna inte finns på plats? Vad är det som gör att man inte tar sig an det här? Och vad är det som föranleder att fiskodlingar flyttas till Åland?

Det finns en problematik som man inte fördjupar sig i. Det är olyckligt. Under den här mellanliggande tiden går nämligen mycket arbete och energi till spillo. Och vi får inte de här entreprenörerna som vi pratar om. Vi får inte den hälsosamma maten. Det är där någonstans det brister.

Jag ska villigt erkänna att jag också upplever en frustration eftersom det inte går från ord till handling. Min uppfattning är att tillkännagivandet blir ytterligare en press på regeringen. Och jag hoppas att budskapet också går fram.

Pengar i all ära. Men de pengarna kan inte användas om regleringarna inte ens finns på plats och om algodlarna ska vänta i sex år innan de får besked.

Anf. 134 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag tror att alla här i kammaren kan känna frustration över att saker och ting inte går tillräckligt snabbt. Men för att komma framåt i debatten och framför allt med lösningarna tror jag att vi måste vara väldigt noggranna med presentationen av vad som ska göras.

När jag läser budgetpropositionen noterar jag, precis som Betty Malmberg, att det finns ett bra underlag för att kunna följa utvecklingen, inte minst inom vattenbruket. Men det finns också mycket beskrivet, även i betänkandet, av vad som faktiskt har gjorts.

Pengar brukar vara en kritisk faktor. Det vet vi alla. Uppdrag till myndigheterna är också en viktig faktor. Det finns mycket annat. Och jag har spelat upp ytterligare en viktig fråga om platsen. Vad mer är det som ska adresseras?

Jag tycker att tillkännagivandet är väldigt luddigt. Jag förstår och uppskattar engagemanget bakom det. Men utifrån den text som finns kan jag inte klura ut vad uppdraget skulle leda till. Det handlar om att komma åt regelkrångel, men vilka frågor är det som ska adresseras?

Jag tror att det är viktigt att debatten fortsätter. Jag tror också att det här är en fråga om innovationer och entreprenörer, ofta väldigt små aktörer som inte har stora resurser. Men om vi ska förbättra förutsättningarna måste vi vara tydliga med vad mer som behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Jag uppskattar engagemanget, men jag är själv nöjd med att mycket som finns beskrivet i betänkandet ändå har gjorts. Självfallet kommer också Liberalerna och framför allt Lars Tysklind, som är vår nestor på området, att återkomma i många olika sammanhang och även till riksdagen med ytterligare förslag.

Jag välkomnar engagemanget. Det är härligt.

(Applåder)

Anf. 135 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 14, som Miljöpartiet står bakom tillsammans med Socialdemokraterna och Liberalerna. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vänsterpartiet brukar slå sig för bröstet och påstå att de tänker på miljön. Förra gången jag debatterade i kammaren talade Vänsterpartiet om att Miljöpartiets krav på skydd av biologisk mångfald i skogen var dåligt. Nu har det alltså hänt igen. Vänsterpartiet har hoppat i samma båt som Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det är en båt som står på grund. Jag menar att Vänsterpartiet har blivit grundlurat. Vänsterpartiet har skrivit ihop sig med andra partier och har på köpet fått en betydligt mindre radikal politik än den regeringen redan har beslutat om och framför allt som vi i Miljöpartiet vill förbättra med ett bredare stöd här i riksdagen.

Vattenbruk är en prioriterad fråga. Regeringen har inom arbetet med livsmedelsstrategin avsatt medel för vattenbrukspaketet med en extra satsning på 7 miljoner kronor årligen. Syftet är att vidareutveckla hållbart vattenbruk.

Miljöpartiet vill se mer entreprenörskap. Vi anser att statliga satsningar på vattenbruk framöver ska riktas mot best practice. Svenskt Sigill miljömärker de bästa landbaserade fiskodlingarna i Sverige, Gårdsfisk, och ställer krav på djuromsorg, på sättfiskens ursprung, på hållbart foder som inte skapar utfiskning, på att tillväxtfrämjande hormoner samt GMO-foder inte får användas, på minskad eller ingen användning av antibiotika och på att slakten ska genomföras så att fisken inte stressas. Uppfödningen sker i slutna system. Det som fisken tappar när den blir matad och fiskens egen avföring hamnar inte i öppet hav; det tas om hand och används som gödning på åkrar. Det är ett kretslopp.

Det behövs fler entreprenörer som bidrar till livsmedelsproduktion och med lösningar på de stora utmaningar som branschen står inför. Landbaserade fiskodlingar där man i helt cirkulära system kan använda gödselvatten i jordbruksproduktionen minskar övergödning av sjöar, vattendrag och havet. Det är den i dagsläget bästa modellen för vattenbruk. Platsen är alltså viktig, precis som Nina Lundströms nämnde.

Den senaste tiden har det hänt även andra saker som gynnar och ger vattenbruket fördelar. Bland annat har Jordbruksverket tagit fram en checklista för nya företagare inom sektorn. Med den har man också lite bättre koll på tillståndsprocesserna, vilket gör att det tar kortare tid att komma igenom tillståndsrundan.

Det är viktigt att vi får en hållbar vattenbruksnäring. Den kommer att bidra med sysselsättning på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Flera partier här förespråkar fiskodlingar i öppna kassar i havet som bidrar till utfiskning och övergödning samt driver på för slopade strandskyddsregler i kustområden. Det är beklämmande. Det är särskilt beklämmande att Vänsterpartiet gör det. Moderaterna vill gå ännu längre och propagerar för de fiskodlingar som har stängts av miljöskäl. De har varit totalt förödande för kusten utanför Härnösand, där åländska fiskodlare tidigare har brutit mot miljöreglerna.

Fru talman! Det första ordet jag uttalade i mitt liv var havet. Jag är uppvuxen i Örnsköldsvik, och när mina föräldrar hade hyrt en sommarstuga i Nordingrå och vi kom dit första gången sa jag inte mamma, inte pappa utan havet. I Nordingrå lade man en tia under en bunke på bryggan, och fiskaren levererade nyfångad strömming. Där låg vi på bryggan för att se de stora vita idarna simma runt. Vi åt inlagd stekt strömming till lunch.

I staden, i Örnsköldsvik, var havet dött. I början av 1980-talet tog jag stinkande bottenprover och protesterade mot Modos utsläpp. Havet var en soptipp och lider fortfarande av allvarliga mängder miljögifter. Även om fisken nu har återvänt till Öviksfjärden går den inte att äta på länge.

Fru talman! Vi ska prata om fisket, och här står jag och pratar om havet.

Ekosystemen är i obalans, och vi människor har en stor skuld till det. Det är också vi människor som kan förändra det.

Livet i havet har drabbats. Sedan har yrkesfisket drabbats i sin tur, och fritidsfisket. Vi måste få stopp på läckagen av näringsämnen, få ett slut på övergödningen och stoppa bottendöden. Vi måste snabbt hejda klimatförändringarna eftersom varmare vatten driver på bottendöden.

Vi har stoppat torskfisket i Östersjön, men vi gjorde det först när bestånden kraschat. Det är oerhört tråkigt att vi har behövt ta till denna kraftfulla åtgärd, att stänga fisket, men det fanns liksom ingen annan utväg. Politiken har blivit uppmärksammad på signalerna länge men inte agerat tillräckligt mycket på dem i tid.

Jag tycker inte att vi från politiskt håll har varit tillräckligt tydliga med vilket fiske vi vill ha. Vi har på något sätt kört med dubbelkommando. Å ena sidan säger vi att vi vill vi värna det nära kustfisket, fisket efter matfisk med mindre båtar. Å andra sidan styr vi de beslut vi har tagit mot stora båtar ute i utsjön som effektivt kan tjäna pengar på att ta upp stora mängder fisk som sedan går till fiskmjöl utan att ta för mycket drivmedel och arbetstid i anspråk.

Men nu måste vi se framåt, skapa friska hav och förändra fiskepolitiken.

Tage Danielsson sa att om man vägrar att se bakåt och inte vill se framåt måste man se upp.

Jag tycker att det är viktigt att läsa lite grann om fiskets historia i Sverige. Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport som heter En näring i nationens tjänst. Den går långt tillbaka i tiden men är väldigt bra, för man får en god blick bakåt och förstår hur det fungerade en gång i tiden.

I januariavtalet har vi flera punkter: stopp för bottentrålning i skyddade områden och kamerakontroll. Det behövs verkligen. Fisket ska ske enligt beslutade kvoter, men granskande journalistik visar att kontrollerna är bristfälliga. Nu måste systemet för kamerakontroll snabbt utvecklas. Det ger den trovärdighet som behövs.

Kustsamhällena protesterar med rätta. Torsken har kraschat, och strömmingen går inte längre till längs kusten. Detta har kustfiskarna och sportfiskarna larmat om under flera års tid. Samtidigt pågår ett storskaligt industriellt fiske ute till havs där fångsten mals ned för att bli foder åt laxodlingar i Norge. Landshövdingarna i Skåne, Blekinge och Kalmar har föreslagit stopp för storskaligt foderfiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

EU:s fiskeripolitik medger att åtgärder vidtas direkt. Enligt artikel 8 går det att stänga återhämtningsområden, lekområden och framtida lekområden. Enligt artikel 17 kan fiskemöjligheter allokeras dit där det är minst påverkan. Enligt artikel 20 går det att flytta ut trålgränsen för det storskaliga fisket. Vi måste skydda ekosystemen och strömmingen, freda djupa områden till havs där strömmingen övervintrar och få till en levande kust och skärgård.

Vad händer med alla arbetstillfällen? undrar flundran. Ja, vilka arbetstillfällen vill vi ha? Ett fåtal anställda på stora fartyg eller en mängd jobb i småföretag inom fiske, friluftsliv och turism? Vi behöver våga prata om detta vägval.

Begränsningen av flottan måste styras av hur mycket fisk ekosystemen kan leverera. Detta måste vara vårt mål. Och sedan måste vi stärka ekosystemen så att de kan leverera mer fisk i framtiden.

Ekosystembaserad förvaltning brukar förknippas med ett antal principer:

beakta kopplingar inom marina system och mellan hav och land

ta hänsyn till interaktioner mellan sociala och ekologiska system

tillämpa en adaptiv förvaltning

använda försiktighetsprincipen för att främja ett uthålligt nyttjande

stödja ett aktivt deltagande av intressenter och ha en bra dialog.

Allt fiske borde utgå ifrån ekosystembaserad förvaltning. Det är just denna fråga vi bör ställa till forskarna på Ices nästa gång: Hur får vi en ekosystembaserad förvaltning?

(Applåder)

Anf. 136 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för talet!

Jag är övertygad om att yrkesfiskarna är helt inne på själva sentensen i det ledamoten säger - att vi ska bevara fisket och att det ska vara hållbart. Det är detta som yrkesfiskarna vill, så där finns inget motsatsförhållande.

Jag skulle vilja be ledamoten att svara på en fråga som kanske skulle kunna mäta intresset av att stödja yrkesfisket, såvida man vill göra det. Vi har ett torskfiskestopp i Östersjön sedan i somras, och det förlängs under detta år. Ledamotens parti är det parti i Sveriges riksdag som är mest negativt inställt till yrkesfisket. Nu har ledamoten möjlighet att ändra på den framtoningen.

De yrkesfiskare som fiskar torsk har av ledamotens regering, i och med torskfiskestoppet, fått en ersättning från juli till december på ungefär 10 000 eller 15 000 kronor. Som Betty Malmberg nämnde sitter de så att säga i sjön. På ett halvår är det alltså en ersättning på 10 000 eller 15 000 kronor.

På vilket sätt vill ledamoten arbeta för att de yrkesfiskare som har varit med om torskfiskestoppet ska få en bättre ekonomisk situation under stoppet?

Anf. 137 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Tack, Roland Utbult, för dina synpunkter och frågor!

Jag förutsätter att yrkesfiskarna vill ha ett hållbart fiske. Det är deras möjlighet till både utkomst och inkomst att det finns fisk i havet. Det är självklart. Däremot är det inte alltid som diskussionen inom näringen har varit på det sättet att de har förstått att man måste lyssna till forskningen och förstå de problem som fisket självt bidrar med när det gäller utfiske och, inte minst, felaktiga fångstmängder och sådana saker som man har levererat.

För egen del strävar jag efter att ha en bra dialog med yrkesfiskare. Jag har varit i både Halland och Göteborg och pratat med yrkesfiskare och haft bra dialoger. Jag tror att mycket av den bild som finns av Miljöpartiet snarare har spridits av ledamoten Utbults parti och andra partier här i riksdagen, inte av yrkesfiskarna själva.

Det som är viktigt framöver är att vi nu får en ny period inom EU, och då kommer vi också att få en ny fiskeripolitik på plats. Då behöver det säkerställas att de system som finns inom EU:s fiskeripolitik och de ambitioner vi har när det gäller svensk medfinansiering utformas på ett bra sätt. Jag kan tänka mig att man hittar både långsiktiga sätt att kunna fortsätta vara fiskare och sätt att kunna sluta med fisket.

Anf. 138 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för svaret. Jag ställde frågan om ledamoten var intresserad av att stödja yrkesfisket och försöka påverka sin minister, vice statsminister Isabella Lövin, när det gäller frågan om ersättning för yrkesfiskare när det är torskfiskestopp i Östersjön. Det kan inte bli mer konkret än så. Jag skulle vilja ha ett svar på frågan om ledamoten över huvud taget är intresserad av att förbättra situationen för yrkesfiskarna. Det är min konkreta fråga.

En yrkesfiskare som är med om ett torskfiskestopp i Östersjön eller någon annanstans får alltså ingen a-kassa. De får ingen a-kassa om det inte är is eller storm på havet. Det är därför som ersättningen blir så liten, 10 000-15 000 kronor för ett halvår. Vem här, eller vem i vårt samhälle, skulle acceptera det och klara sig på den summan? Det finns ingen som gör det. Därför strävar de och kämpar väldigt mycket för att klara sin situation.

Det finns kanske möjlighet för ledamoten att uppmuntra till exempel kommunerna, vilket jag själv gör, att ta bort hamnavgiften för yrkesfiskarna. De får betala hamnavgift när båtarna ligger i hamn trots att de inte får fiska. Det är ganska mycket pengar, i alla fall för en yrkesfiskare som har 10 000-15 000 kronor på ett halvår.

Jag ber ledamoten om en ansats till att hon vill dessa yrkesfiskare, som drabbas av detta torskfiskestopp, väl.

Anf. 139 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag tycker att ledamoten Utbult insinuerar både det ena och det andra när det gäller vad jag tycker. Jag kan säga att jag är mycket intresserad av dessa frågor. Men jag måste ändå som förste vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet försöka fokusera på att påverka rätt minister, nämligen Jennie Nilsson, som är ansvarig för denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Denna fråga har vi faktiskt diskuterat så sent som i onsdags med Jennie Nilssons statssekreterare. Det är alltså inte en fråga som vi är ointresserade av om du skulle tro det, Roland Utbult.

Det som är väldigt viktigt på detta område men också på jordbruksområdet, som vi debatterade tidigare, är att företagen inom dessa sektorer som jobbar med gröna och blå näringar många gånger har mycket knepiga villkor därför att det finns en osäkerhet i fråga om produktion, möjlighet till utveckling och andra sidoinkomster. Det kan helt enkelt vara mycket svårt att vara företagare inom detta område. Är man företagare kan det också vara svårt att över huvud taget så att säga koppla ihop med trygghetspolitiken på arbetsområdet. Detta är alltså ett område där vi behöver ta ett större grepp, inte bara när det gäller fiskarna utan när det gäller alla företagare inom både den gröna sektorn och den blå sektorn.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 mars.)