Anf. 105 Lars Tysklind (FP)
Herr talman! För att koppla till det sista som Jens Holm från Vänsterpartiet tog upp är det nog ingen i denna kammare som tycker att partnerskapsavtalen är jättebra. Diskussionen har gällt hur man ska kunna påverka dem till det bättre, och den diskussionen har vi tagit tidigare. Som sagt tror jag inte att något parti tycker att partnerskapsavtalen är särskilt lyckade, utan de bör förändras.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 2, som Folkpartiet och övriga allianspartier står bakom. Det handlar om regelförenklingar och minskade administrativa bördor på fiskets område och med största fokus på det småskaliga och kustnära fisket. Jag yrkar avslag på övriga reservationer.
EU:s gemensamma fiskeripolitik är nu reformerad och beslutad. Utgångspunkten har egentligen inte förändrats, utan den är fortfarande precis vad Sverige drev under reformeringen: att uppnå maximal hållbar avkastning, det vill säga att vi har fiskpopulationer på en nivå som gör att vi har goda fångster år efter år. Den uppgiften kvarstår alltså.
De två viktiga verktyg vi har att jobba med är de fleråriga flerartsförvaltningsplanerna. Jag vill betona flerart, för det fanns en tendens i planerna att vi lade det art för art. Vi har sett att det inte fungerar, speciellt inte när man anknyter till det som nu är aktuellt, nämligen utkastförbudet eller landningsskyldigheten, som började införas successivt från den 1 januari 2015.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Herr talman! Sett ur ett internationellt perspektiv är det svenska fisket inte speciellt stort volymmässigt, men vi får inte glömma bort att fisket har en stor betydelse för många orter i Sverige, kanske främst längs våra kuster. Det finns även insjöfiske som har betydelse för vissa lokala samhällen.
Det handlar om att förse konsumenter och industri med närfiskade produkter av hög kvalitet. Utöver detta har fisket en stor - ja, nästan avgörande - betydelse för sysselsättningen i kringverksamhet kopplad till fisket, inte minst utvecklingen av besöksnäringen.
Lokalt producerad mat, som vi väl ändå får säga att det svenska fisket förser vårt samhälle med, har fått allt större betydelse när det gäller själva besöksanledningen. Det är den som gör att man åker till en viss ort. Inte minst det arbete som inleddes av den förra ministern Eskil Erlandsson genom Matlandet Sverige har visat på detta. Där har även fisk- och skaldjursprodukter varit inblandade.
Vi måste uppmärksamma att det finns en nedre kritisk gräns för hur litet fisket får bli. Det är viktigt att ha det med sig i en sådan här diskussion. Det måste ha en viss omfattning för att säkra kringverksamheten. Om den börjar svikta får vi ett moment 22. Man rycker undan förutsättningarna för fortsatt fiske och så vidare, och då får man bara en nedåtgående spiral. Risken är att vi är ganska nära den punkten.
Herr talman! Som har sagts tidigare här styrs en stor del av fisket av EU:s gemensamma fiskeripolitik, men det betyder inte att vi inte ska jobba nationellt med frågan. Det finns ett nationellt utrymme att jobba med.
En av de grundläggande förutsättningarna är att vi kan skapa bra samarbetsmodeller där man har en dialog mellan fiskerinäringen, lokala och nationella politiker, forskare och myndigheter.
Jag tror att alla måste förstå varandra och dra åt samma håll. Detta fungerar bra på många ställen, men när det inte fungerar får man motsättningar som egentligen är helt onödiga och som oftast bygger på missförstånd för att man har pratat förbi varandra. Jag har personligen vid ett flertal tillfällen upplevt att man, när man börjar prata med varandra och talar om var man står, brukar kunna lösa många problem.
Vi har sett, inte minst hemma i Bohuslän, att det har fungerat väldigt bra. Det finns till exempel något som heter Samförvaltning Norra Bohuslän. Där har man verkligen kunnat ha en dialog och fått bra lösningar. För att återkomma till bottentrålning är det kanske just därför man faktiskt kan bottentråla även i en marin nationalpark.
För att återgå till utkastförbudet eller landningsskyldigheten, som gäller från den 1 januari 2015, är en av de avgörande faktorerna att vi fortsätter arbetet med att utveckla selektiva fiskeredskap, att man gör det på många sätt och att man provar många metoder.
Som det står i betänkandet har det i en interpellationsdebatt hänvisats till 38 miljoner kronor, men vi får poängtera att det var de 38 miljoner kronor som alliansregeringen avsatte för åren 2014-2017. De har varit avgörande för att många projekt har kunnat komma igång och jobba vidare.
Som jag uppfattar det kommer ingen att ändra på detta, utan pengarna ligger på plats även framöver. Det är bra, för det krävs mycket arbete för att förfina selektiviteten. Man kan aldrig nå 100 procent, men jag har en känsla av att man kan nå ganska långt. Det finns många hoppingivande projekt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Vi har nu fått inriktningen på Europeiska havs- och fiskerifonden. Man torde kunna få ganska mycket stöd därifrån om man lägger saker och ting rätt.
Det är viktigt att se om satsningen ger tillräckliga resultat. Vi har en skyldighet att få utkastförbudet att fungera. Då är selektiva redskap en av de absoluta huvudinriktningarna så att det inte blir så mycket fisk som man inte vill ha.
Kopplat till detta infördes den 1 oktober 2014 ändringar i lagen om överlåtbara fiskerättigheter. Det beslutade vi om under våren 2014. Vi har haft överlåtbarhet inom det pelagiska fisket, där det har haft ett syfte, nämligen att anpassa fiskeflottan till uttagsmöjligheterna. Med det sagt kanske syftet har uppnåtts med råge - det finns inte så många fiskebåtar kvar i just det segmentet.
Men det är också kopplat till utkastförbudet. Om det inte finns någon överlåtbarhet får man det dilemma man får i alla fisken där man fiskar flera arter: Man måste ha kvoter för allt man tar i land. Det är en viktig faktor i sammanhanget att man kan få detta att fungera.
Återigen upplever jag att vi i riksdagen är oerhört eniga när det gäller systemet med överlåtbarhet. Det är nästan som ett mantra när vi pratar om att vi vill värna det småskaliga och kustnära fisket. Men vi måste även i dessa sammanhang se till att vi inte vidtar åtgärder som missgynnar det.
Nu finns det ett försök när det gäller räkfiske på västkusten, där man har överlåtbarhet för kvoter i tvåmånadersperioder. Det handlar inte om någon försäljningsbarhet - och det tycker jag heller inte att det ska göra - utan om överlåtbarhet mellan fartyg av samma storlek.
Vi måste se vad detta kommer att leda till. Vi har fått lite löften om detta från Havs- och vattenmyndigheten, som har uttalat att de kommer att följa detta noggrant och se vad det leder till och att det inte får några oönskade effekter.
Man kan säga att fisket totalt sett är oerhört reglerat i dag. Man måste se att varje sak man gör får rätt effekter. Vi lyfter fram regelförenklingar i reservation 2, som jag yrkar bifall till.
Herr talman! För att gå över till bottentrålning har Vänsterpartiet kanske inte ett mantra, men de är konsekventa i sin reservation när det gäller att bottentrålning ska förbjudas i alla svenska vatten. Även Miljöpartiet har stått bakom denna reservation tidigare, och jag antar att de i grunden står fast vid den åsikten även om de inte uttalar den så tydligt här i dag.
Jag tycker att man gör det väldigt enkelt för sig - jag har sagt det förut. Det känns som om jag upprepar mig lite grann i den här frågan. Bottentrålning är inte svart eller vitt, utan det handlar om att man har konstaterat att det finns skyddsvärda områden där man inte ska bottentråla. Näringen har ingen annan uppfattning i frågan. Man har visat i många områden att man har tagit de hänsyn som behövts. Därför är det inte riktigt relevant att förbjuda bottentrålning rakt av.
Kopplat till redskapsutveckling och de 38 miljoner jag nämnde förut pågår mycket utvecklingsarbete för trålar även i Sverige. Det har vi tagit upp tidigare i många debatter.
Jag vill säga ett litet ord om ålen, som har varit ett slags huvudtema här i dag. Vad man tycker beror kanske på varifrån man kommer. Som västkustbo har jag konstaterat att ålfiske har varit totalförbjudet under en period. Jag tror det är över ett år eller kanske till och med två. Det är en av de saker som gör att antalet särskilda tillstånd för ålfiske har gått ned kraftigt. Det är förbjudet på Västkusten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Icke förty tycker jag att det är oerhört viktigt att vi följer den förvaltningsplan som finns. Man kan inte först lägga fast en förvaltningsplan och sedan börja rucka på den, för då försvinner all långsiktighet och förutsägbarhet. Det kommer att göras uppföljningar av den plan som vi har, och om det krävs ytterligare åtgärder kommer det naturligtvis att beslutas om det.
Gunilla Nordgren nämnde vattenkraftens satsningar. Jag tror att vi måste ställa ännu högre krav på vattenkraftsbolagen. Förhoppningsvis ska den frivillighet som finns bestå.
Jag har överskridit min talartid med två minuter, så jag avstår från att säga något om vattenbruket och konstaterar bara att just musselodling är ett stort win-win-koncept. Det ger både föda och fånggröda, om man säger så.