Energipolitik

Anf. 77 Lotta Olsson (M)

Energipolitik

Fru talman! Vi behandlar ett motionsbetänkande om energi, och jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 om mål om en fossilfri elproduktion.

Samtidigt gläds jag åt att vi har fått en majoritet i utskottet för två förslag till tillkännagivanden till regeringen, dels om en strategi för fjärrvärme och kraftvärme, dels om ett värnande om vattenkraften.

Energi är och har alltid varit ett viktigt område för det svenska samhället och för den svenska välfärden. Vi har alltid varit mycket beroende av att ha en energiproduktion som vi kan lita på för våra hushåll, för vårt levebröd och för vår säkerhet.

Sverige har och har haft en unik möjlighet att producera egen energi i tillräcklig mängd och till bra priser. Det har gynnat vår ekonomi, våra jobb och vår välfärd. Det är inte längre självklart. Vi kommer i och med att vår industri och vårt folk är bra på att snabbt jobba fram den gröna omställningen och elektrifiera att till 2045 behöva fördubbla energiproduktionen för det energibehov som vi kommer att ha. Det är självklart positivt, men det ställer också stora krav på en energipolitik som kan leverera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Då anser vi moderater att politiken måste bygga på fakta och på att vi ska främja all typ av fossilfri energiproduktion, detta samtidigt som vi måste ta hänsyn till andra viktiga delar i samhällsplaneringen, som det kommunala självstyret, utbyggnad av ny elinfrastruktur och värnandet av viktiga naturvärden och att vi självklart måste kunna ha ett militärt försvar som kan verka och försvara landet.

Vi lämnade energiöverenskommelsen därför att den med de kraftigt ökade behoven av elenergi inte var hållbar. Det är inte heller längre hållbart att bygga en energiöverenskommelse på helt förnybar energiproduktion. Därför står vi bakom de motioner som i stället vill se målet om fossilfri energi för att vi tydligt måste tillse att den reglerade elenergiproduktionen, som i dag främst består av vatten och kärnkraft, i tillräckligt hög grad finns med i energimixen.

Fru talman! Bara på det sättet kan vi säkra att vår el finns i tillräcklig mängd och styrka då vi behöver den. Detta är också den linje som vi driver och vill driva på EU-nivå, både att den svenska elenergipolitiken är just svensk och att kärnkraften också finns med i taxonomin och därmed räknas som klimatsmart.

Det är de fossila bränslena som är huvudproblemet i hotet mot klimatet - olja, kol och gas. Det är faktiskt dessa bränslen som utgör hotbilden. Det är också de som ska minskas i energimixen, inte de fossilfria delarna. Här har många EU-länder problem.

Sverige är ett relativt litet land, och vårt välstånd bygger till stor del på handel med andra länder, främst EU. Att vi kan bidra med varor och tjänster som produceras fossilfritt är viktigt för oss, och det är också viktigt för EU.

Att vi vissa delar av året exporterar vindkraftsproducerad el till EU - ofta till mycket låga priser - är självklart en klimatnytta. Men vi måste säkra att elenergi finns till vår fossilfria produktion i våra gruvor, i vår tunga industri, i våra företag och till våra transporter. Det är den svenska energipolitikens främsta uppgift.

Fru talman! Vi behöver självklart fortfarande energieffektivisera. Men det är inte där den stora utmaningen ligger. Den ligger i den massiva elektrifieringen av samhället.

Därför behöver vi tydligt visa på en färdplan för nästa generations kärnkraft. Det finns teknik i dag som inte fanns vid den stora utbyggnaden av kärnkraften i Sverige, och den måste användas för klimatets skull. Här finns också små kärnkraftverk på ingång som bättre än i dag kan placeras där de faktiskt behövs utan kraftiga utbyggnader genom hela landet specifikt för dessa som det har vid tidigare utbyggnad.

Vi behöver arbeta fram tillståndsprocesser för den nya tekniken, och vi behöver ge fler bolag tillstånd att bygga och driva kärnkraft än de bolag som i dag har tillstånd, eftersom det finns fler som vill investera i kärnkraften.

Fru talman! Vi måste också värna alla de andra energislagen. Svensk vattenkraft får inte heller behandlas styvmoderligt utan måste värnas och på många håll moderniseras. Bara genom en diversifierad elenergiproduktion kan vi möta framtidens utmaningar vad avser produktion och klimatvänlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi behöver vidare vindkraft och solenergi som en del i vår energimix. Här finns stora möjligheter att utöka för att nå målet om att en tredjedel av energimixen ska vara sol och vind för att göra energimixen så stabil och kostnadseffektiv som möjligt.

Fru talman! Vidare vill jag slå ett slag för den svenska produktionen av torv. Det är en del av energiproduktionen som behandlas styvmoderligt. Torven behövs för att starta förbränningsprocesser på ett miljövänligt sätt. Och det är viktigt att vi har en egen svensk produktion.

Att ersätta den inhemskt producerade torven innebär import av torv från Vitryssland och Ukraina, vilket innebär att varken miljöhållbarheten eller möjligheten att verkligen få importera kan garanteras.

Vi får inte heller glömma biogas och vätgas som en viktig del i den diversifierade elenergiproduktionen som vi vill se. Också här pågår mycket utveckling som kan vara till stor nytta för vår energimix i framtiden.

Sverige har en unik möjlighet att faktiskt vara ett av världens mest framåtsyftande länder på diversehandel i energiteknik och energiproduktion.

Anf. 78 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Vi debatterar energipolitiken här i dag, och det finns väldigt många motioner på detta område. Det är en fråga som intresserar väldigt många personer. I dag handlar frågan mycket om vilken väg som vi ska gå. Ska vi gå mot förnybara energikällor, eller ska vi inte göra det? Det kan man ibland fundera på när man hör debatten.

Motionsyrkandena handlar väldigt mycket om energipolitikens övergripande inriktning, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning och olika typer av förnybar energi. I de flesta fall avstyrks motionerna i utskottet och kommer inte att beslutas i kammaren. Och dessa drygt 200 motionsyrkanden från allmänna motionstiden behandlas just nu här i kammaren.

Jag skulle vilja börja med att nämna två områden där utskottet har föreslagit tillkännagivanden till regeringen, alltså där man vill att regeringen ska agera.

Det första rör vattenkraftens roll i det framtida elsystemet. Där har vi socialdemokrater tillsammans med några andra partier en reservation - reservation 21 - som jag yrkar bifall till.

Sedan har vi ytterligare reservationer som jag naturligtvis står bakom, men jag yrkar inte bifall till dem. Övriga reservationer yrkar jag avslag på.

När det gäller vattenkraftens roll i det framtida energisystemet har Havs- och vattenmyndigheten fått ett uppdrag att se över både föreskrifter och vägledningar så att möjligheterna till undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade används fullt ut.

Därutöver tycker jag att vi i kammaren ska notera att regeringen i sin elektrifieringsstrategi så sent som i februari 2022 slog fast att det är jätteviktigt att analysera vattenkraftens betydelse i elsystemet. Enligt vad som står i denna strategi bör analysen omfatta förutsättningar för effekthöjningar samt tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Analysen bör också inkludera potential för pumpkraft och kartläggning av eventuella insatser för att i större utsträckning realisera vattenkraftens lagrings- och flexibilitetspotential. Det är det ena.

I det andra förslaget till tillkännagivande efterfrågas en strategi för kraft- och fjärrvärme. Där delar jag verkligen vad motionen handlar om, nämligen behovet av att få en hållbar fjärr- och kraftvärmeproduktion. Fjärr- och kraftvärmen är väldigt viktiga delar av energin och betydelsefulla pusselbitar i den omställning vi just nu är inne i. Mot den bakgrunden är det positivt att regeringen, återigen, i elektrifieringsstrategin presenterade åtgärder för att ta ett helhetsgrepp om fjärr- och kraftvärmens långsiktiga roll i det framtida hållbara energisystemet och ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi inom ramen för det här arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Anledningen till att jag nämner detta är att det är saker på gång här. Ändå går oppositionen ihop och föreslår ett tillkännagivande till regeringen. Jag skulle vilja säga att dessa två utskottsinitiativ lite grann slår in öppna dörrar i ett arbete som redan pågår.

Fru talman! I den säkerhetspolitiska situation vi just nu befinner oss i, med ett krig som pågår mitt i Europa, är det allt fler som oroar sig över energiförsörjningen och över höga elpriser - och kanske i synnerhet över kärnkraften. Utifrån debatten den senaste tiden och de motioner som ligger på bordet i dag verkar detta dock inte bekymra Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

I Finland, som just nu ofta används som exempel i den säkerhetspolitiska debatten, har man gällande kärnkraftsbygget i Pyhäjoki - som ligger bara 15 mil från Skellefteå - fattat beslut om att helt frigöra sig från rysk energiproduktion och därmed stoppa kärnkraftsbygget. Från oppositionen hör vi det ena förslaget efter det andra om små modulära reaktorer i Sverige. Jag undrar hur detta diskuteras i den säkerhetspolitiska kontexten? Jag skulle personligen vara väldigt orolig om det fanns mängder av små reaktorer utspridda över Ukraina nu när bomberna faller. Det tycker jag att man ska ta i beaktande.

Det är också ett faktum att ny kärnkraft är väldigt dyr. Det är bara att titta på Finlands nya reaktor, som precis har tagits i drift - den har utnämnts till världens näst dyraste byggnad, vilket väl kanske inte är något att vara stolt över. Den kärnkraft vi har i dag spelar en viktig roll och kommer att vara viktig i den svenska elmixen under många år framåt. Jag vill vara tydlig här: Den kärnkraft vi har i Sverige i dag kommer inte att stängas ned innan vi har andra alternativ på plats, men man ska samtidigt inte ha några illusioner om att kärnkraften är ett kraftslag som ger låga elpriser. Så ser det nämligen inte ut.

Det är också ett faktum att Sverige får ungefär 45 procent av sin el från vattenkraften. Det är ett kraftslag som är både planerbart och reglerbart. Men planerbarhet är en funktion, inte ett energislag. Planerbarhet kan vi också bygga med lagring av förnybar energi och mer flexibilitet. Vi ser en ny utveckling av exempelvis vindkraft kombinerat med lagring i vätgas som är väldigt intressant inför framtiden - och det kan ske här och nu.

Fru talman! Staten kommer alltid att stå som garant för att Sverige och dess medborgare ska ha en trygg elförsörjning. Det gör vi just nu, exempelvis genom att Svenska kraftnät planerar investeringar om 100 miljarder fram till 2030. Dessutom pågår ett arbete för att halvera byggtiden för nya elnät fram till 2025. Här händer det alltså väldigt mycket, och det är helt nödvändigt.

Nu ser vi en stor investeringsvilja i förnybar elproduktion från marknadens sida. Kan då moderater, kristdemokrater, sverigedemokrater och liberaler ändå inte vara lite grann till freds med att marknaden, som man annars vurmar väldigt mycket för, visar vägen och är så tydlig? I stället argumenterar man på ett sätt som lätt går att tolka som att Moderaterna har hamnat i facket kärnkraftssocialister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Målet om 100 procent förnybar energi är just ett mål. Vi behöver förnybar energi - och mycket mer av den. Men jag noterar att vi har motioner på bordet som handlar om att ta bort målet om förnybar produktion, vilket skulle direkt försvåra den omställning vi är mitt inne i.

Vi behöver bygga ut vår energiförsörjning kraftigt under de kommande decennierna. Här behöver vi jobba på bred front med alla de delar som lyfts i elektrifieringsstrategin och möjliggöra mer elproduktion, särskilt i södra Sverige. Vi behöver också göra en mycket stor utbyggnad av elnäten så att vi kan få el till den plats där den behövs, när den behövs. Faktum är att de flesta studier visar på en trend att kostnaden för förnybar el går ned i takt med att tekniken utvecklas. Samtidigt ser vi att kostnaderna ökar om vi skulle gå in med mer kärnkraftsbyggnation.

Regeringens elektrifieringsstrategi är väldigt bra. Den ger svar på flera av de frågor vi nu står inför, såsom behovet av en mer proaktiv utbyggnad av elnäten, fjärrvärmesektorns viktiga nyttor för elsystemet och behovet av en strategi för fjärr- och kraftvärme. Den innehåller också en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifiering, liksom åtgärder för en utvecklad intäktsreglering, leveranssäkerhetsmål, myndighetsgemensam uppföljning och planering av elbehovet samt frågan om kompetensförsörjning, som jag var inne på tidigare.

Sammanlagt rör det sig om 67 åtgärder, och det är 67 åtgärder som ger svar och pekar ut en tydlig riktning som jag ändå tror att de flesta partier i denna kammare sluter upp bakom.

Vi behöver inte bara producera mer el; vi behöver också jobba med en effektivisering av vår användning av el, det vill säga energieffektivisering. Regeringen lade fram ett förslag om ett rejält stöd för att jobba med detta - vilket KD, M och SD olyckligtvis avslog.

Till sist, fru talman, vill jag bara säga att vi var några kollegor som gjorde ett besök på Scania i förra veckan. Det var Bil Sweden som anordnade besöket, där Scania, AB Volvo och Volvo Cars deltog. Utifrån de diskussioner vi hade där kan jag konstatera att det från branschens sida råder kristallklar tydlighet: Man vill ha förnybar el här och nu. Man vill inte vänta 20 år på ny kärnkraft, utan det är här och nu investeringarna måste ske. Varför tar inte Moderaterna till sig industrins synpunkter och åsikter, som är så tydliga? I stället vill M ta bort det mål om förnybar energi som riksdagen har fattat beslutat om.

Nej, vi behöver se framtiden an med ny teknik. Vi behöver också bygga mer vindkraft och solkraft här och nu och samtidigt bejaka möjligheterna att lagra el i vätgas. Det skapar en genuin möjlighet som i sin tur ger förutsättningar för fler företagsetableringar. Det är på det sättet vi socialdemokrater tar oss an klimatutmaningen och ser till att skapa tusentals nya jobb runt om i hela landet - och även löser frågan om vår energipolitik.

(Applåder)

Anf. 79 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att trycka på vikten av att värna vattenkraften. Det är möjligt att de stora vattenkraftverken värnas och att man ser över underhållet ordentligt där, men när jag ser den massiva rivning av småskalig vattenkraft som pågår i landet - med våra länsstyrelsers goda minne - gör det mig väldigt upprörd. Inte nog med att man kan förstöra hela vattenflödet i alla fall i Mellansverige, som jag kommer ifrån - man kan också helt förstöra en småskalig vattenkraft som vi kan ha nytta av i händelse av konflikt och energibrist rent allmänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Sedan, fru talman, gör det mig enormt skrämd att ledamoten Jonsson helt har gått på Putins narrativ vad gäller hur farlig kärnkraften är för svensk säkerhet. Det är ju inte kärnkraften som är faran; det är en diktator i Ryssland som är faran. Det finns mycket i våra andra energislag som också skulle kunna vara en enorm fara om man satte en bomb där eller om man skulle skicka en kärnkraftsladdning på Sverige. Det skrämmer mig faktiskt, fru talman, att man helt köper argumentationstekniken från Ryssland. Det är ett jättedilemma om vi ska anpassa vår energipolitik efter hur en diktator i öst ser på Sverige och svensk energipolitik.

Sedan är det väl nästan att göra självmål att kalla oss för kärnkraftssocialister. Jag är absolut inte socialist. Är det någon som skräms av socialism är det jag, men det gör tydligen ledamoten Jonsson också. Då är väl kärnkraftssynpunkterna det som man måste titta på.

Anf. 80 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för synpunkter och frågor!

Vad gäller vattenkraften kan jag notera att vi har en elektrifieringsstrategi, som jag nämnde i mitt anförande, som tar sikte på just de här frågorna. Den är oerhört viktig inte minst för södra Sverige. Jag tror att vi delar den uppfattningen.

Vad gäller kärnkraften och vårt säkerhetspolitiska läge var det en fråga som jag ställde i mitt anförande: om man tar med de aspekterna i den säkerhetspolitiska kontexten, som jag uttryckte mig. Utifrån den fråga som Lotta Olsson ställer i den här debatten noterar jag att man inte tar notis om dem. I ett säkerhetspolitiskt läge som kan förvärras för Sveriges del är det dock klart att vi behöver ta hänsyn till vilka effekter det kan få om Sverige skulle råka ut för en ökad konfliktnivå. Kan vi då ha kärnkraften i drift - ja eller nej?

Vi har haft olika typer av säkerhetsövningar i den här kammaren där man som exempel har fått släcka ned något kärnkraftverk. Jag tror inte att vindkraften behöver sluta snurra för att vi har ett ökat säkerhetspolitiskt hot mot Sverige. Däremot är kärnkraften mer utsatt.

Små modulära reaktorer, som föreslås spridas ut nära städer, industrier och så vidare, ser jag som en oroande utveckling när det säkerhetspolitiska läget ser ut som det gör. Tar inte Moderaterna hänsyn till de aspekterna i de förslag man lägger fram?

Anf. 81 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Detta visar väldigt tydligt Socialdemokraternas syn på kärnkraften. Man lägger säkerhetspolitiska tunga filtar över frågan, och man lägger även ekonomiska tunga filtar över den. När man tittar på annan kraft som vattenkraft eller vindkraft ser man det inte alls på samma sätt.

Kärnkraften måste självklart bära sig själv. Vi har heller inte sagt att vi ska betala för kärnkraften utan tvärtom att den ska finansiera sig själv. Men då måste man se över vem som kan producera kärnkraft och faktiskt ge möjlighet att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vad gäller försvaret är vindkraften, vindkraftsparkerna och möjligheten att försvara Sverige utifrån att vi ställer upp vindkraft en fråga som är uppe väldigt ofta. Jag vill inte gå in på vad som skulle kunna göras, men jag tycker att det är hemskt att man har en kärnkraftsfobi och inte tittar på alla andra säkerhetsaspekter på samma sätt.

Självklart måste vi se till att inte ställa upp farliga saker som kan vara till "motgagn" för oss i krig, men jag tycker att Socialdemokraterna här tydligt visar att kärnkraften inte är någonting de vill ha. Då tycker jag att Socialdemokraterna också är svaret skyldiga: Vad ska balansera upp sol, vind och vatten när solen inte skiner, när det inte blåser tillräckligt och när vattenkraften inte räcker till? Eller ska vi slå igen våra gröna gruvor och gröna industrier när elen inte räcker till?

Jag tror att Volvo och Scania vill ha garantier för att det faktiskt finns elenergi i tillräcklig mängd när det behövs. Då är det väl egentligen inte grön eller helt förnybar el utan fossilfri el som man efterfrågar.

Anf. 82 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att Socialdemokraterna har varit pådrivande och gett förutsättningar för att vi har den kärnkraft vi har i Sverige i dag. Den kärnkraft vi har behöver vi också ha under överskådlig tid, tills vi har andra energislag som kan ersätta den.

När det gäller de reaktorer som nu har stängts har vindkraften ökat produktionen tre gånger mer än vad dessa gav.

Det jag får bekymmer med är när man låser in sig i ett hörn och bara pratar kärnkraft när vi har energislag i form av havsvindkraft som kan lösa situationen här och nu. Där är det faktiskt så att Lotta Olsson och hennes kollegor runt om i kommunerna i Sverige har medverkat till att säga nej till cirka 60 terawattimmar havsvindkraft som hade kunnat öka svensk produktion av el enormt.

Jag kan också konstatera att vi 2010, under alliansregeringen, nettoimporterade 2 terawattimmar el. De senaste åren har vi nettoexporterat 25 terawattimmar el varje år.

Den vindkraft som vi nu ser byggas i Sverige och den föreslagna havsvindkraften runt våra kuster har enorm potential och enorma möjligheter att lagra energin i vätgas för att få en reglerbar kraft från havsvinden och den vindkraft som står på land.

Storföretagen, industrin och marknaden säger att man vill ha mer produktion här och nu och pekar på havsvinden som den stora möjligheten kopplat till vätgasen. Ändå låser man in sig och pratar om kärnkraft som ska förverkligas 15, kanske 20 år fram i tiden när det behövs satsningar här och nu. Den ekvationen får jag inte ihop - därav frågorna.

(Applåder)

Anf. 83 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Sverige har gjort en fantastisk resa där vi har minskat vårt fossila beroende avsevärt under en längre period. Detta har möjliggjorts tack vare den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften, som har minskat vår fossila andel i energiförsörjningen från närmare 85 procent i början av 70-talet till drygt en fjärdedel i dag. Det kan jämföras med att andelen fossilt i energiförsörjningen globalt fortfarande ligger på nivåer kring 80 procent. Där har inte mycket hänt under motsvarande period, nästan mer än ett halvt sekel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Sverige står nu inför en omfattande elektrifiering då den kvarvarande fossila energiandelen ska fasas ut. Det är ett uttryck som har blivit något av ett mantra i energipolitiken när dessa frågor diskuteras. En mycket stor majoritet i denna kammare är inte på något sätt motståndare till detta. Tvärtom ser man positivt på elen som möjliggörare och energibärare för att kunna fasa ut den fossila andelen och kraftigt öka vår elanvändning.

Men på samma sätt som energiförsörjningen inte blir stabil och leveranssäker bara för att man säger det kommer inte heller elektrifieringen att äga rum enbart för att man upprepar det tillräckligt många gånger.

Utvecklingen på det energipolitiska området är nämligen ganska dyster. Vi ser brister i överföringskapaciteten som hindrar tillväxten runt om i landet, med omfattande ledtider i tillståndsprocesserna för både nya och gamla elnät. Den goda marginal vi haft i kraftbalansen har nu eroderat bort fullständigt. I stället har vi numera kroniska underskott som ökar vårt beroende av våra grannländers fossila bränslen, vilket har bidragit till att elpriserna nu återkommande når nya rekordnivåer.

Regeringens och Socialdemokraternas lösning på detta var att lansera sin papperstiger kallad elektrifieringsstrategin, en produkt som man varken samtalat eller förhandlat med något annat parti om och som präglas av att det saknas konkreta åtgärder och framför allt av att det är först efter valet som någon form av leverans ska ske. Det är en produkt där man uppenbart försöker kompensera för att man har suttit på händerna under större delen av mandatperioden och att man har misslyckats på det energipolitiska området, detta trots att man har fått ständigt återkommande signaler om att det går åt fel håll.

Fru talman! Sverigedemokraterna har under hela mandatperioden lyft upp att ingången för den svenska energipolitiken måste vara att sätta mål för vad vi vill att vårt kraftsystem ska präglas av i stället för att, som regeringen, sätta mål för vad man hoppas att den ska innehålla och bortse från verkligheten. Vi har inte råd att utesluta någon fossilfri kraftkälla, framför allt inte den enda planerbara som vi har byggt ut storskaligt i södra Sverige, om vi ska lyckas med elektrifieringen och kunna ha ett rimligt pris på el året om.

Sverigedemokraterna har tillsammans med andra partier i oppositionen tidigare fått igenom förslag i denna kammare om att det statliga stödet till energiforskningen även ska kunna gå till kärnenergiforskning. När riksdagen i höstas antog budgeten från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna tydliggjordes åter denna inriktning, och i början av detta år kunde vi se ett historiskt anslag riktas till en ansökan om det som på sikt ska bli en forskningsreaktor.

Denna tydliga politiska signal har fått flera intressenter att börja vilja investera i kärnkraft och då i små modulära reaktorer. Där finns nu flera lovande engagemang i Sverige. Men det finns fortsatt flera regulatoriska hinder då ingången är att vi inte ska bygga för mer kärnkraft. Man stoppar det genom att inte ändra på lagstiftningen, vilket är nödvändigt. Man ser inte till att skapa möjligheterna. Det är högst nödvändigt att göra en distinktion där. När alla fossilfria kraftslag behövs kan det inte vara förbjudet i 287 av landets 290 kommuner.

I dag är ledtiderna som sagt orimligt långa när det gäller utbyggnad av elnät. Det har tyvärr blivit ett återkommande inslag och ämne i denna typ av debatter. Det handlar fortsatt om tio tolv år för att få nya nätkoncessioner. Det utgör ett stort hinder för elektrifieringen och har en direkt negativ påverkan på vår konkurrenskraft. Det är uppenbart att för få initiativ har tagits för att komma till rätta med detta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det är dock inte enbart nya nätkoncessioner som tar tid. Ett uppmärksammat exempel på det finns i min valkrets. Det gäller dubbelledningen mellan fastlandet och Öland. Det är den enda elledning som finns där, och den har funnits sedan 1928. Sedan 2017 har det sökts en förlängd nätkoncession. Energimarknadsinspektionen har att pröva om ledningen är rimlig samt om man ska få förnyad koncession. Processen har nu pågått i fem år.

Trots att ledningen har funnits i nästan 100 år har det alltså tagit fem år, och man är långt ifrån i mål. Det har begärts in kompletterande underlag för hur man ska hantera människors oro för att fåglar kan flyga in i elledningen. Det har även plockats in underlag för hur barnperspektivet ska beaktas. Just det senare framstår som tämligen märkligt då det som sagt är den enda elektriska förbindelse som finns mellan fastlandet och Öland. Alternativet skulle vara att inte ha någon el alls på Öland.

Det är inte uppenbart att det nödvändigtvis behövs fler handläggare. Det behövs snarare en mer effektiv handläggning jämte att det måste bli enklare att få ett miljötillstånd vid tillståndsprövning, oavsett om det gäller elledningar, en gruva eller att bryta kalksten.

I detta betänkande föreslår Sverigedemokraterna tillsammans med andra partier i oppositionen att det ska riktas ytterligare två tillkännagivanden. Det ena rör återigen vattenkraften och tillståndsprocesserna. Det är uppenbart att riksdagens tidigare beslut och viljeinriktning för vattenkraften inte har fått genomslag i praktiken. Regeringen måste använda alla verktyg som finns i verktygslådan - regleringsbrev, myndighetsdialog och utredningsuppdrag - i styrningen av dessa myndigheter för att säkerställa att viljan från den folkvalda församlingen ska kunna få effekt i verkligheten.

Det är ytterligare ett tillkännagivande som adderas till de redan befintliga på detta område. Riksdagen riktade så sent som häromveckan ett annat på samma tema. Det var kopplat till den nationella planen; det måste vid de prövningar som nu sker säkerställas att man nyttjar alla de undantag som finns inom EU-rätten.

Även när det gäller kraftvärmen föreslår utskottet, delvis på förslag från Sverigedemokraterna, ett tillkännagivande. Konkurrenskraften för kraft- och fjärrvärmen måste stärkas. Det har vi lyft upp vid återkommande tillfällen under mandatperioden. Det har förvisso lyfts upp i regeringens elektrifieringsstrategi, men i handling har man under mandatperioden hela tiden bidragit till att urholka konkurrenskraften för kraft- och fjärrvärme genom att införa nya skatter.

I detta förslag till tillkännagivande lyfts det tydligt upp att man ska inkludera frågor om beskattning, byggregler och EU-regler. Förhoppningsvis ska vi framöver kunna se att även avfallsförbränningsskatten tas bort. Det skulle vara för andra gången, men det kan förhoppningsvis bli slutgiltigt så att vi inte behöver se någon sådan komma tillbaka.

Det är inte direkt någon slump att det är på områden som har med planerbara kraftkällor, leveranssäkerhet och tillståndsprocesser att göra som det har riktats tillkännagivanden under mandatperioden. Det är framför allt på de områdena det brister. Man saknar förståelse för att elen i större utsträckning måste produceras när den efterfrågas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Samtidigt finns det en avsaknad av en energipolitisk överenskommelse. Det behövs betydligt mer än att en enpartiregering lägger fram sina egna förslag som det varken har förhandlats om eller som har förankrats hos något annat parti. Efter valet måste det bli en förändring på det området, om vi ska lyckas med elektrifieringen.

Fru talman! Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Anf. 84 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Vintern har inneburit kraftiga prisökningar på el och drivmedel - typiska energifrågor. Både hushåll och företag har drabbats hårt ekonomiskt. Den stora orsaken är Rysslands krigföring i Ukraina och upptakten till det. Höga fossilgaspriser på kontinenten har spillt över på Sverige, och höga råoljepriser har gjort att drivmedelspriserna skenar.

Nu behövs krafttag och åtgärder för att hantera detta och se till att effekterna inte upprepas. Det handlar om åtgärder här och nu för att dämpa problemen men också för att på lång sikt se till att problemen inte kommer tillbaka. Vi ska göra oss oberoende av fossil och rysk energi, så att sådant agerande inte kan få så stora konsekvenser för Sverige.

Jag börjar med drivmedlen, som också är en del i betänkandet även om vi pratar väldigt mycket om elen. Centerpartiet vill att Sveriges produktion av biodrivmedel ska öka. Det gäller också elektrobränslen, som verkligen är på gång. Det är för klimatets skull men också för att skapa jobb och gröna företag i Sverige och samtidigt minska importberoendet, inte minst av rysk energi.

Fru talman! Europa importerar i dag fossila bränslen till ett värde av 1 miljard euro om dagen från Ryssland. Det är fullständigt vansinnigt, och det finansierar Putins krigföring.

Om vi gör mer biodrivmedel här gör vi oss mer oberoende av den fossila energin. Vi behöver skapa stabila villkor och långsiktiga spelregler för det. Det behövs en biodrivmedelskommission. På samma sätt som vi nu har haft en energikommission och en elektrifieringsstrategi behöver vi en sådan kommission och en sådan strategi när det gäller biodrivmedel.

Men den största utmaningen här och nu när det kommer till att fasa ut det fossila är den monumentala helomvändning som flera partier i den här kammaren har gjort. Från en dag till en annan vill man skrota systemet för att använda förnybar energi, det vill säga reduktionsplikten, till förmån för fossil energi.

Den typen av politik leder till osäkerhet, och det blir bara dyrare för konsumenterna. När man ökar den politiska risken kostar det mer att investera. Rätt hanterat hade man kunnat skapa mer stabila priser, mer förutsägbarhet och fler jobb här. Nu väljer man i stället att försöka öka kostnaderna på sikt för konsumenterna. Det är inte hållbar politik.

Det agerandet spiller självklart över också på andra branscher, inte minst inom energisektorn. Ju mer polariserad debatt vi har och ju fler snabba vändningar det blir, desto större osäkerhet blir det för företagen, de som ska investera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

För att minska de riskerna vill jag yrka bifall till reservation 30 i betänkandet. Där lyfter vi upp just vikten av långsiktiga spelregler för biodrivmedel.

Jag går över till elen. Redan i höstas förutsåg Centerpartiet i vår budget, som enda parti, höga elpriser för företag och för hushåll som inte bor i lägenhet.

Vi tog också höjd för det och lade fram förslag för att ge stöd till energieffektivisering och se till att det här inte händer. Det är otroligt viktigt att regeringen nu lyssnar på det och lägger fram förslag i vårändringsbudgeten så att vi inte hamnar i samma situation en gång till. Vi kan inte hålla på med stödpaket och pytsa ut någon tusenlapp till en bilägare eller hundralappar till den som har fått höga elräkningar. Det är inte en ansvarsfull och hållbar politik i längden. Vi behöver självklart lösa problemen här och nu. Men vi måste också rusta för framtiden, och det saknas helt i regeringens åtgärdsplaner.

Vi behöver bygga mer produktion. Det är klart att det är en viktig del av lösningen. Vi behöver bygga den snabbt och se till att den kommer till där den verkligen behövs. Där står ju investerarna på kö, vilket vi är tacksamma för. Det finns otroligt många ansökningar om ny produktion, inte minst i södra Sverige där den behövs som mest. Här väntar vi på att regeringen ska ge besked. Vi väntar på ett antal olika saker som behöver göras när det gäller till exempel regelförenklingar och tillståndsprocesser. Men det behövs också en ny lagstiftning.

Det behöver bli mer lönsamt att ha ett kraftverk på sin bakgård. Det måste vara lika attraktivt att ha en energiproducerande anläggning på sin bakgård som det är att ha en batterifabrik. Kommuner tävlar ju om batterifabriker, men man vill väldigt gärna se elproduktionen till batterifabriken någon annanstans. Det är ett helt ohållbart scenario.

Vi behöver lösa ersättningsfrågorna men också frågorna om ersättning till elnäten, som är ett jätteproblem. Markägare får en spottstyver och blir av med sin mark för all framtid i stället för att man, som när man sätter upp en vindkraftsanläggning eller något annat, faktiskt kan arrendera ut marken. Här behövs en ny lagstiftning.

Det finns ett antal olika saker som rätt många i den här talarstolen har sagt hittills och som jag är helt övertygad om att flera partier kommer att säga härnäst. Då tycker jag att det är synd att vi ska stå här och fajtas om vem som är bäst och varför de andra har fel. Det finns jättemycket som vi borde kunna göra tillsammans. Vi gjorde en överenskommelse 2016. Jag tycker att det är synd att partier hoppade av den. Nu är det dags att göra en energiöverenskommelse 2.0.

Prognoserna pekar på en fördubblad energianvändning till 2045, kanske 2050 eller där någonstans. Då behövs det enighet för att minska den politiska risken.

Vi behöver rusta upp elsystemet. Vi behöver också effektivisera tillståndsprocesserna, och det tror jag att alla är överens om. Centerpartiets mål om en halvering av tidsåtgången har regeringen gjort till sitt. Det är en välkommen start, får man väl säga.

Vi behöver förenkla för den som vill sätta upp en egen solcellsanläggning eller kanske till och med en egen vindkraftsanläggning, vilket faktiskt är möjligt numera. Vi behöver stärka lokal produktion och öka acceptansen, oavsett vad som byggs och var det ska byggas. Vi behöver stärka kraftvärmen. Sverigedemokraterna, som man som centerpartist inte alltid håller med, har en likartad politik. Vi behöver ta bort skatten på biooljor och stärka konkurrenskraften. Det finns fortfarande väldigt mycket kapacitet som inte används i kraftvärmen, trots att vi har de priser som vi har. Här behövs åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi behöver värna vattenkraften. Det var Centerpartiets utskottsinitiativ som gick igenom för någon vecka sedan här i kammaren. Trots att Socialdemokraterna säger att det är viktigt att vi lever upp till lagstiftningen och att det är saker på gång har ju domstolsprocesserna, som många gånger riskerar att driva ut vattenkraft, redan påbörjats. Det är ett underbetyg till regeringen att man säger att man ska vidta åtgärder men påbörjar prövningar i domstolen innan åtgärderna är vidtagna. Det som vi beslutade i kammaren för någon vecka sedan var faktiskt inte att stoppa prövningarna utan att skjuta på dem tills vi har en vettig lagstiftning på plats. Det tror jag också att vi egentligen är tämligen överens om mellan de flesta av partierna.

Vi behöver stärka elnäten. Elnätsregleringen behöver ses över, fru talman, och skattetrycket behöver minska. Vi behöver få in viktiga systemtjänster och effektivisering, och flexibilitet behöver uppvärderas.

Det här är sådant som vi är tämligen överens om. Kan vi då inte sätta oss ned och lösa det här? Det är ett högt tonläge i debatten, där det handlar om antingen vindkraft eller kärnkraft som lösningen på allt. Förutom att det är falskt, för varken vindkraft eller kärnkraft kan lösa allt, skapar det polarisering och högre kostnader.

Hushållen förväntar sig att vinterns situation inte upprepas. Det löser vi inte med den debatt som vi har just nu. Näringslivet förväntar sig långsiktighet i sin omställning. Klimatet bryr sig inte om ett högt tonläge och en polariserad debatt.

Politisk risk, som vi är med och skapar genom den debatt vi nu har, tar sig uttryck i högre kostnader för näringslivet och för hushållen. Det är för mig som centerpartist helt oacceptabelt.

Nu är det dags för oss att sätta oss ned och lösa problemen. Vi har en skyldighet som politiker att göra det. Vi i Centerpartiet har gjort det många gånger förr. Kom nu till förhandlingsbordet, övriga partier! Jag är övertygad om att vi kan lösa det för hushållens, företagens, klimatets och Sveriges bästa.

Anf. 85 Birger Lahti (V)

Fru talman! Finns det något som skulle vara mer aktuellt än just energipolitik i dag? Ja, det är i så fall odemokratiska länder, deras diktatoriska och auktoritära ledare och kriget i Ukraina.

Utskottet föreslår att riksdagen ska göra två tillkännagivanden till regeringen med anledning av två motionsyrkanden, dels om vattenkraft, dels om fjärr- och kraftvärme. När det gäller vattenkraften anser utskottet att riksdagen ska komplettera ett tidigare tillkännagivande om den småskaliga vattenkraften, så att det tydliggörs för regeringen att både den små- och den storskaliga vattenkraften ska värnas och utvecklas. Det är väl helt okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Beträffande fjärr- och kraftvärme konstaterar utskottet att en strategi har aviserats i regeringens elektrifieringsstrategi. Men utskottet understryker vikten av att strategin inkluderar frågor om beskattning, byggregler och EU-regler för biobränslen. Jag tänker inte gå vidare in på det. Vi står bakom reservationerna och är nöjda med det som pågår.

När det gäller vindkraften är det mycket på gång, och den är på mångas läppar och i diskussioner. Det råder ingen tvekan om att vindkraften är det produktionsslag som går snabbast och är billigast att få på plats i Sverige i dag. Oavsett de positiva signaler som vindkraftsutbyggnaden medför finns det några orosmoln ovan snurrorna.

Vi hade Säpo på besök i utskottet om diverse säkerhetsfrågor som kan dyka upp hos oss politiker kopplade till vårt uppdrag. Helena Lindahl hann före mig och ställde lite frågor om kinesernas vilja att investera i vindkraft hos oss och om säkerhetsfrågor kring detta. Jag följde upp hennes fråga och ställde en följdfråga som var ganska tydlig och precis. Vi får nu en bild som vi inte hade trott för tio år sedan av diktatoriska och auktoritära ledare i odemokratiska länder och hur de kan agera. Det är typ tio år sedan dessa länder började sin bana med att investera i samhällsviktig funktion som elförsörjning i vårt land. Då pratar jag givetvis om Kina.

Frågan jag ställde till Säpo var: Har vi varit naiva när vi har låtit det gå så här långt? Svaret från Säpo blev: Ja.

Inte nog med att utländska investerare blir ägare till produktion, utan de intecknar många gånger även produktionen i decennier framåt. Missar vi något här? Den frågan vill jag ställa till oss som lagstiftande församling.

Som ett av de största energibolagen, som dessutom ägs av staten, bör Vattenfall enligt min uppfattning gå i bräschen för omställningen till förnybart. Bolaget arbetar redan i dag med förnybar produktion, men med den unika position som bolaget har anser jag att det måste göra mer.

Vattenfalls ägardirektiv bör vara formulerat på ett sådant sätt att det bidrar till målen för den svenska energipolitiken. Vattenfalls uppdrag är att generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet. Bolaget ska vidare vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion. Jag och Vänsterpartiet menar att det finns en motsättning mellan kraven på marknadsmässig avkastning och att vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion. Det behöver därför tydliggöras att Vattenfall ska öka sina investeringar i vindkraft även om det görs på bekostnad av avkastningskravet.

Regeringen bör därför ge Vattenfall i uppdrag att bygga mer vindkraft. Regeringen bör också återkomma med förslag på hur avkastningskravet för Vattenfall kan sänkas för att underlätta investeringar i svensk vindkraft.

Vänsterpartiet förespråkar därför en sänkning av Vattenfalls avkastningskrav med motkravet att pengarna i stället investeras i utbyggnaden av svensk vindkraft. Det passar utmärkt, fru talman, att jag yrkar bifall till vår reservation 26. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men som brukligt yrkar jag bara bifall till en.

I oktober 2021 överlämnade utredningen ett betänkande som heter En rättssäker vindkraftsprövning, SOU 2021:53. I betänkandet beskrivs bland annat förekomsten av så kallade vindbruksplaner, det vill säga ett slags tematiskt tillägg till kommunernas översiktsplaner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Utredningens uppfattning är att det tidigare stödet för vindkraftsplanering har varit av stor betydelse för att öka kunskapen och få kommunerna att planera för vindkraft.

Utredningen konstaterar också att ett utpekande i översiktsplanen var av stor betydelse för tillståndsprövningen innan kommunal tillstyrkan, den så kallade kommunala vetorätten, infördes.

Kravet på kommunal tillstyrkan har emellertid minskat värdet av ett utpekande av områden för vindkraftsutbyggnad i översiktsplanen i både teorin och praktiken.

I teorin kan det ske genom att kommunerna när som helst under en prövningsprocess kan besluta sig för att inte tillstyrka en vindkraftsetablering oavsett vad som står i översiktsplanen. I praktiken har det också visat sig att kommunerna inte har tillstyrkt projekt trots att dessa har varit planerade i områden som har pekats ut som lämpliga i översiktsplaner.

Utredningen redovisar också för- och nackdelar med en modell som innebär att de kommunala vindbruksplanerna görs rättsligt bindande. Det är en modell som hämtar inspiration från prövningen enligt plan- och bygglagen men som ändå utgör en särskild reglering av vindkraften. De bindande planerna skulle påminna om dagens vindbruksplaner, som alltså är tematiska tillägg till översiktsplanerna. Men till skillnad från dessa ska de vara bindande för såväl kommunen som för andra.

Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis att kommunerna fortsatt har rätt att säga nej till vindkraft. Men till skillnad från i dag kommer kommunen att ge besked tidigt i processen, och omfattningen av kommunens beslut begränsas till att enbart avse mark- och vattenanvändning. Tillståndsmyndigheten prövar sedan om vindkraftsparken kan ges tillstånd med hänsyn till exempelvis naturmiljöintressen. Utredningens betänkande skickades ut på remiss under hösten förra året.

Vänsterpartiets syn på det kommunala vetot är känd sedan tidigare, och regeringen avser att komma med en proposition tidigt i april 2022. Den kommer dock inte till vårt utskott, och därför nämner jag den här.

Vi inser givetvis att det inte finns något stöd för att slopa det kommunala vetot. Men ersättning till kommuner när vindkraft etableras måste till, annars missar vi utbyggnadstakten vad gäller förnybart. Det bör komma något om det i samband med vindkraftsöversynen.

Fru talman! Det är så mycket som kommer att vara avhängigt av hur vi riggar upp vårt energisystem inför det kommande decenniet. Vi har bara fått en försmak av de elpriser som vi kan smittas av om vi inte bygger ut vår produktion och överföringar inom landet. Vi måste se till att vi som politiker är modiga och fattar beslut som tryggar samhällsviktig funktion, som elförsörjningen är.

Vi kan inte låta utländska bolag kolonisera Sverige på ett sätt som undergräver först och främst planerna som vår tunga industri så förtjänstfullt vill göra för klimatet, men även för att trygga framtiden för dem själva såklart.

Klimatmål är viktiga och ska uppnås med styrmedel som ett verktyg. Men om verktygen bara leder till fattigare konsumenter och industrins nedläggning, vad har vi vunnit då på resan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Att utländska investerare ser möjlighet att investera i elproduktion i Sverige är väl helt okej, om det innebär att det tryggar systemet och elpriserna i landet. Det är förutsättningen. Men om investeringar leder till det omvända tycker jag att vi bör ta ett steg tillbaka och tänka om.

Fru talman! Vänsterpartiet ser elektrifieringen som samhället står inför som något mycket exceptionellt, stort och viktigt. Det gäller framför allt för klimatet men även för välfärden. Den i sin tur är avhängig av att vår industri står stark i den största omställningen sedan ångmaskinens insteg i samhället.

Anf. 86 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill fråga lite grann om det kommunala vetot. Vänsterpartiet ser nu ut att vilja gå på linjen att man kanske ska nagga lite på det.

Det kan vara så att en kommun har en väldigt dålig ekonomi. Befolkningen där tycker egentligen inte att den vill ha en stor vindkraftspark. Men sittande kommunalråd - nu är jag lite konspiratorisk här - tycker att det är en fin slant som kommer till kommunkassan.

Det låter som att det är så pengarna ska komma. Det är inte till enskilda personer som råkar ha sitt hus där eller råkar bo i området, utan det ska gå till kommunkassan.

Jag tycker att det är ett farligt sätt, rent generellt, att samhällsplanera. Man ska ändå alltid försöka att ha samförstånd med sina medborgare. Det är också därför vi har ett väldigt starkt kommunalt självbestämmande.

Fru talman! Om man leker med tanken att vi skulle få, vilket vi förespråkar, små modulära kärnkraftverk, ska vi då köra över orter där man inte heller vill ha sådana?

I Oskarshamn, Forsmark och runt Ringhals är befolkningen väldigt positiv till kärnkraft. Om man skulle hitta en kommun som verkligen var emot det, ska man då kunna ställa ett kärnkraftverk mitt i byn utan att man frågar kommunen över huvud taget?

Det måste bli så det ska slå om man ska se kraftslagen som likvärdiga. Jag vill att ledamoten Lahti utvecklar det, fru talman.

Anf. 87 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för utvecklingen av situationen!

Jag håller med om att det inte är bra som det ser ut i dag. Jag tänker framför allt på vindkraften. En kommun kan ändra sig. Det är någon som har kommit med ett förslag till projektering. De kanske har pumpat in pengar i fem års tid. Sedan blir det en ny ledning i kommunen, och den ändrar sig och säger nej. Det håller inte. Det är ett dåligt sätt att använda sig av det kommunala vetot.

Som jag sa inser jag att det inte finns stöd i riksdagen för att avskaffa vetot, och då finns det kvar. Men detta leder i varje fall i rätt riktning. Kommunen har ansvar för mycket av det som händer i samhället, men den får inte något för det själv.

Ersättningen för markägarintrånget är bra för vindkraft. De som äger marken får en bra ersättning. Den frivilliga bygdepengen är väl så där. Det beror på hur de lyckas i sin förhandling med bolaget. Det ger lite till det omliggande samhället. Vi tycker att kommunen bör få ersättning om den upplåter miljö i sin kommun för en sådan samhällsviktig funktion som elproduktionen är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Om vi i dag skulle hamna i den olyckliga situationen att man börjar bygga små modulära reaktorer, ska en kommun då kunna ändra sig? Den säger: Vi ska bygga här. Sedan blir det en ny ledning i kommunen, och den säger: Vi vill inte ha det. Det är lika osäkert.

Jag tycker att det som finns på plats i dag är bra. Det behövs bara att man inför någon form av ersättning till kommunen. Det är mycket lättare att försöka berätta för kommunpolitiker i kommunen: Vi driver nu två förskoleklasser eller någonting med pengarna från etablering av vindkraft.

Anf. 88 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Då är det inte det kommunala självbestämmandet som ledamoten Lahti är ute efter. Det är egentligen hanteringen ute i kommunen. Den säger: Vi vill ha. Sedan säger den: Vi vill inte ha. Man kostar på väldigt mycket i både utredningar och infrastruktur, och sedan backar man. Det är en helt annan sak än att man säger att man från staten kan gå in och styra med hela handen.

Samtidigt ska man veta att vi har en rätt mörk, eller ljus, grön historia i Sverige. Vi som är tillräckligt gamla kommer ihåg debatten i Norrland när man byggde ut älvarna. Det har aldrig varit gratis i vare sig naturhänseende eller på annat sätt när man har byggt ut kraft. Då körde man över befolkningen. Det kanske var bra för oss alla som kan få el i dag, men det var rätt tråkiga processer.

Jag tycker att det vore enormt tråkigt om vi skulle hamna i det läget nu i stället för att hitta vinn-vinnkoncept. Jag tycker också att det är lite populistiskt att hela tiden ta upp att det här gäller moderata kommuner. Vi vet ju att till och med sittande energiminister i sin kommun har röstat emot en vindkraftsetablering just där han bor. Det är så här det många gånger funkar: Det är jättebra om man ställer upp vindkraftverk i Birger Lahtis Norrland, men usch om man skulle komma i närheten av mig! Det är ofta så människor tänker.

Jag vill inte rita en karta över Sverige för var vindkraften ska finnas, men jag tror att man skulle kunna vara smart och leta i områden som redan är ianspråktagna - för motorväg eller på annat sätt.

Hur gör vi för att på ett smart sätt få ett vinn-vinnkoncept och inte gå emot hela befolkningen och bara trycka ut vindkraftverk från statsmakten? Det är osmakligt för mig.

Anf. 89 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för replikskiftet! Jag håller med om att vi inte har det optimala sättet att sälja in argumenten. Men en sak har jag helt klar för mig: I Sverige behöver vi bygga ut elproduktionen, och det mycket, inom ett decennium.

Det blir jättesvårt för mig att försöka övertyga några bybor i min kommun om det samtidigt finns en kommun - kanske moderatledd - nära kusten som ska få en vindkraftsetablering ute till havs som man knappt ser och säger nej till den med hänvisning till det kommunala vetot. Då blir det jättesvårt för mig att försöka övertyga dem som får en vindkraftsetablering inpå knuten. Men en sak vet jag: Någonstans måste den byggas oavsett om det blir till havs eller på land i Norrbotten. Det går inte om alla har NIMBY-effekten, och den blir bara större om vi inte har ersättning till kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det blir väl inte heller helt mot kommunernas vilja. Vi kan inte ha en studiecirkel för varje gång vi gör någonting som är ett samhällsintresse eller en samhällsviktig funktion. Men det finns ju politiker i kommunen som är valda, och om de är överens kör man väl i alla fall inte över hela befolkningen.

Jag tror också att det blir lättare om man har en bra ersättning till de kommuner som upplåter mark och miljö till vindkraftsetablering.

Anf. 90 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Betänkandet handlar inte bara om el utan också en del om biodrivmedel. Jag tänkte ställa några frågor till Birger Lahti om det.

Vänsterpartiet har på väldigt kort tid gått från att förespråka en tämligen kraftig reduktionsplikt till att i praktiken vilja skrota densamma och lägga sig på EU:s miniminivå - med en ökad andel fossila drivmedel som följd såklart. Med anledning av det har jag tre frågor till Birger Lahti.

Vi har ganska tuffa hållbarhetskrav på biobränslen som inte alls finns på det fossila. Om vi minskar den förnybara andelen av hållbara biobränslen och ersätter det förnybara med fossilt - hur ser Birger Lahti på de säkerhetspolitiska konsekvenserna av det?

Vi kommer alltså att använda mer olja, och vi vet att de stora oljenationerna i världen är länder som Ryssland, Saudiarabien, Venezuela och många andra. Det finns också några mer eller mindre snälla, men de är inte så himla många. Hur ser Birger Lahti på de klimatmässiga konsekvenserna av att ersätta förnybart med fossilt?

Klimatpolitiska rådet har sagt att detta kanske är den absolut viktigaste åtgärd vi har för att minska utsläppen. Vad tänker i så fall Vänsterpartiet ersätta det här med?

Det blir väldigt stora förändringar på extremt kort tid. Det här är ju något som sker här och nu. Skulle man göra som Vänsterpartiet föreslår pratar vi om 55 miljoner ton ökade utsläpp till 2030, och det är lika mycket som släpps ut i hela Sverige på ett helt år.

Slutligen: Hur ser Birger Lahti att detta skulle påverka möjligheterna till svensk produktion av biodrivmedel? Alla de anläggningar som är på gång får då helt andra spelregler, och deras investeringar hotas såklart.

Anf. 91 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack för frågorna, Rickard! Det blev fyra frågor och inte tre, men jag hoppas att du kan räkna svaren.

Vi börjar med det första - reduktionsplikten. Jag förstår att vårt förslag inte faller i god jord hos alla, men kortsiktigt måste vi göra någonting. Det funkar inte när människorna blir fattiga och folk säger att de inte har råd att köra till jobbet. Vi måste göra någonting, men jag förstår att alla de signaler vi ger inte träffar rätt alla gånger.

Anledningen till att ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet väckte en motion om att vi ska vara försiktiga med reduktionsplikten tror jag hänger ihop med en farhåga för svenskt skogsbruk, som hade den ingången. Därför hamnade man där; det är inte svårare än så.

När det gäller säkerhetsaspekterna hade jag hoppats att Centerpartiet skulle röstat för ett förslag som Miljöpartiet kom med till utskottet om ett initiativ och som vi följde med på. Det handlar om att stoppa all rysk import av bränsle, även flytande motorbränsle som kommer från Ryssland. Men Centerpartiet hängde tyvärr inte med på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag håller dock med om att alla de åtgärder som man föreslår på kort sikt inte är bra. De kommer inte att träffa rätt; det fattar jag. Men någonting behöver vi göra på kort sikt. Och då är det det här vi kan göra för att lugna de människor som varje dag signalerar till oss att de inte har råd att tanka sin bil, att de inte kan komma till jobbet och att de har sagt upp sig. Signalerna till dem är: Vi gör någonting på kort sikt.

Men jag håller med Rickard Nordin om att det här inte håller på lång sikt. Vi måste ha något som håller, och jag tycker att Rickard hade bra ingångar i anförandet.

Vad gäller klimataspekterna är det klart att vi måste få någonting som långsiktigt minskar beroendet av fossila bränslen. Där kommer kanske svaret på den fjärde frågan, som ställdes utöver de tre: Det är klart att inhemsk produktion blir bra. Jag fortsätter i nästa replik.

Anf. 92 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Kortsiktigt behöver vi vidta åtgärder, Birger Lahti. Jag håller absolut med om det. Centerpartiet har lagt fram ett antal förslag både för att sänka pris vid pump och, kanske framför allt, för dem som drabbas hårdast - gröna näringar och åkerier.

Problemet här är att Vänsterpartiet och andra partier som föreslår en sänkt reduktionsplikt inte verkar ha fattat hur marknaden fungerar. Drivmedelsbolagen har ju redan köpt in de här volymerna förnybart bränsle, så sänkta ambitioner gör ingen skillnad här och nu. Det sänker inte priset, om man nu inte vill gå in med någon typ av statlig prisreglering. Det vet jag att Vänsterpartiet vill - de vill ha statlig prisreglering, 18 kronor vid pump och så vidare - men det är i praktiken juridiskt omöjligt att göra så.

Samma sak var det med utskottsinitiativet från Miljöpartiet. Man ville stoppa fossila bränslen, och man ville att Sverige ensidigt skulle införa importstopp för olja och gas. Och det låter ju skitbra - jag tycker också det!

Problemet i det fallet är att vi har avsagt oss vår handelspolitik till EU, så vi kan juridiskt inte fatta de besluten. Jag tycker att det är lite konstigt att man vill att riksdagen ska fatta beslut som är olagliga. Det kan inte vi i Centerpartiet ställa upp på, men om Vänsterpartiet vill ställa upp på att fatta olagliga beslut är det upp till Vänsterpartiet.

Vi var däremot med på att driva detta i Bryssel. Vi vill att Sverige ska driva på så att EU stoppar fossil olja och gas. Det är en självklarhet för Centerpartiet och något vi redan driver. Det intressanta är att det skulle göra att priserna ökar ytterligare. Om man dessutom tar bort det förnybara kommer priserna att öka ännu mer. Det skulle alltså få en bakvänd effekt i det här sammanhanget att ta bort det förnybara. Det kanske skulle öka priserna ännu mer när vi samtidigt minskar oljeutbudet på marknaden.

Men det är bra att Vänsterpartiet ser behovet på sikt. Sådant är inte förslaget från Vänsterpartiet, men jag är glad att Birger Lahti ser det och inte minst för att han lyfter fram den svenska skogen, som har väldig potential. Jag vet att Birger Lahti känner till detta från sitt hemlän och att han vet att det finns väldigt mycket att göra här.

Jag tror att Vänsterpartiet får läsa på om hur marknaden funkar, men i övrigt verkar det ganska bra.

Anf. 93 Birger Lahti (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna och debatten!

När det gäller reduktionsplikten i framtiden håller jag med. Men i dag, med den bild vi har nu, är jag inte så säker på att det som vi importerar till Sverige är så hållbart som man påstår. I den frågan tycker jag att jag har för lite svar för att kunna ge mitt ord på att varenda liter vi tar in i landet är hållbar.

Jag håller dock med om det som Rickard framförde att det skulle gälla om vi skulle ha egen produktion. Då skulle vi få arbetstillfällen på plats nära produktionen, och vi skulle ha koll på vad vi blandade in. Det vore helt klart bra, men då måste även debatten om skogen balanseras. Som det ser ut i dag är det ett virrvarr av fel information och desinformation och mycket tyckande hit och dit.

Vad gäller framtiden hoppas jag verkligen att vi får på plats någonting annat som gagnar landsbygden. I dag ser vi att man pratar mycket om elektrifiering. Om det finns en enda laddstation i en hel kommun är det inte någon hit att försöka få någon att köpa en elbil även om personen skulle ha råd. Det finns heller inte bilar på plats på hyllan. De säger: Kom tillbaka om ett år - då har vi kanske en bil som du kan få köpa.

På kort sikt är jag glad att Rickard Nordin håller med om bilden. Någonting behöver vi göra för att lugna dessa människor. Några är desperata; de säger att en tredjedel av deras inkomst går till att tanka bilen de gånger som de behöver tanka.

Det är mycket vi håller med om. Jag erkänner också att jag hade dålig koll på vad som skulle hända i dag. Vi försöker att bromsa den om den finns på lager. De bränslen som vi skulle blanda in var ju ingen hit.

Kravet från Miljöpartiet var faktiskt att man ska driva på i EU. Rickard Nordin brukar själv säga att vi är bra på att ta beslut vad gäller EU-regler - alltid till vår nackdel. Jag tror att det ligger någonting även i det. Vi tar nog inte den fajt i EU som vi borde ta.

Anf. 94 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi energipolitik. Det finns ganska många motioner i detta betänkande. Jag tänker yrka bifall till reservation 1, som handlar om att vi bör ha ett energimål som är 100 procent fossilfritt.

I dagsläget finns det en energiöverenskommelse som pekar ut att vi till 2040 ska vara 100 procent förnybara. Det här är fel signalpolitik. Någonstans i grund och botten tror jag ändå att de politiska partierna i den här riksdagen är överens om att det är oljan och kolet som är fienderna. Det är de som ska puttas bort.

Därför är det mycket viktigt att ge rätt signaler till alla de aktörer som finns där ute, det vill säga att det är en fossilfri produktion vi ska ha i framtiden.

Jag vet att vi inte har ett uttryckligt förbud mot att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Jag vet också att vi inte längre har en punktskatt på kärnkraft. Men ändå upplever många att det finns ett stopp runt 2040, trots att man får höra från olika politiska partier att det inte innebär något stoppdatum 2040.

Jag ska berätta en liten historia och göra en jämförelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Snåljåpen bjuder ut sin partner på restaurang. När menyn kommer in läser snåljåpen denna noga och säger sedan till sin partner: Jag ska bara ha en liten enkel omelett. Vad ska du bara ha?

Om du var den medbjudna partnern, skulle du då känna dig värdefull och uppskattad? Nej, det skulle du förstås inte. Jag menar att det finns en likhet mellan detta och hur kärnkraften har behandlats av regeringen.

Våra energiföretag får jättegärna komma med förslag på ny produktion, kan vi höra den nye energiministern säga. Men det finns ett tak för antalet reaktorer. Du får bara bygga på tre ställen, och du förväntas vara utfasad 2040. Är det en bjudning som man känner att man vill delta i? Nej, knappast.

Vi kristdemokrater tycker att det här målet om att förändra energimålet till 100 procent fossilfritt är att också skicka en signal om att kärnkraften kommer att vara en pusselbit i den framtida energimixen. Den kommer inte att vara den enda pusselbiten, men den är nödvändig. Här behöver lagstiftningen ses över så att kärnkraften får chansen att bidra.

Fru talman! Vi borde ha en ganska bred samsyn om energipolitiken. Flera partier har sagt det. Det finns mycket som vi är överens om.

Det finns några grundläggande frågor och några grundläggande hygienfaktorer. Vi är överens vad gäller oljan och kolet. Vi har hört om kraftvärmens roll. Det finns ett par saker. Jag ser att vi, om vi kan lägga partitaktiken och spelteorierna åt sidan, har ett gemensamt mål. Det kommer att behövas mer - inte mindre - el i framtiden. Vi borde ha ett utpekat planeringsmål på omkring 300 terawattimmar vid 2040. Det finns lite olika scenerier för det här, men alla samlas ungefär i det häradet.

Hur ska då detta gå till? I dagsläget producerar vi någonstans runt 160 terawattimmar per år och använder oss av 140 terawattimmar.

Det finns olika organisationer som har gjort olika undersökningar. Några har gjort detta med hjälp av forskare. Det mest kostnadseffektiva som Sverige skulle kunna göra är att använda sig av minst en tredjedel kärnkraft, minst en tredjedel vindkraft och minst en tredjedel vattenkraft, solenergi, bioenergi och så vidare. Detta är det mest kostnadseffektiva som Sverige skulle kunna ha i framtiden.

Då krävs det att dessa tre ben får sina utstakade planer. När det gäller det första som jag nämnde, kärnkraften, anser vi att det bör vara en färdplan för nästa generations kärnkraft. Många tror att vi vill bygga gamla reaktorer i Sverige, men det vill vi inte. Här finns det mycket forskning, och precis som när det gäller det förnybara finns det forskning som pågår.

Om vi ska se till det yttersta just nu ska vi bygga den teknik som är aktuell här och nu och inte invänta vad som kommer om fem eller tio år. Kristdemokraterna ser gärna att man påbörjar byggnation av Ringhals 5 och 6. Den första Löfvenregeringen lade en våt filt över dessa planer och stoppade dem. Återuppta detta, så kan vi snabbt få igång produktion!

Det handlar också om kompetensförsörjning, som några av mina kollegor i näringsutskottet har varit inne på. Här har vi från Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna varit tydliga med att detta också ska gå till kärnkraftsforskning, vilket är någonting som inte har getts på många år.

Vi hade en väldigt hög kompetens i Sverige - vi var bäst i världen. Det är vi tyvärr inte längre. Regeringen har nu ändå gett medel - om än lite är det ett steg i rätt riktning - till exempelvis projektet Anita, som är ett kompetenscentrum som ska samla den värdefulla information som ett land behöver för att kunna ta sitt ansvar fullt ut. Ju fler sådana initiativ, desto mer välkomnar Kristdemokraterna det. Kristdemokraterna ser också att hoppet ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

EU tar många kloka beslut, men ibland glömmer man det. Ofta brukar vi säga att EU kanske inte är de som alltid tänker på alla länders väl och ve. Men tänk om varje land skulle ha sin egen standard för hur ett A4-papper ska vara eller hur en hålslagare ska sätta hålen. Det kanske är ett lite fånigt exempel, men det är en nyttig påminnelse om att det är smidigt med gemensamma standarder.

Kärnkraften skulle må väl av förenklade tillståndsprocesser, typgodkännande och standardiserade komponenter. Det skulle vara välgörande. Då skulle det heller inte bli så hiskeliga kostnader eller ta så lång tid.

Den andra delen av de tredjedelar som jag delade in detta i är vattenkraften. Den är en del av vår baskraft.

I det här betänkandet har vi sagt: Inför ett moratorium! Skjut upp all omprövning av miljötillstånd för vattenkraften fram till att alla nödvändiga åtgärder finns på plats, också för att skydda vattenkraften.

För att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen anser vi att man bör använda de undantag som EU-rätten medger fullt ut. Detta är en jätteviktig fråga för att den småskaliga vattenkraften inte ska riskera att drivas ut. Det har riktats ett tillkännagivande om detta i riksdagen; nu är det upp till regeringen att faktiskt verkställa det. Tyvärr tror jag det inte förrän jag ser det.

Den sista tredjedelen är vindkraften. Den kommer att behövas, för vi kommer att behöva alla delar. Den kommer dock inte att behövas överallt.

Behåll det kommunala vetot! Man måste ha medborgarna med sig för att på ett ansvarsfullt sätt kunna bygga ut och leverera. Här anser vi att man också behöver se över elmarknaden. Vilka bidrar med stödtjänster, och vilka gör det inte?

Sedan har vi många andra olika delar. Vi har solenergi. Den är på frammarsch, och där måste vi underlätta. Vi har kraftvärme och fjärrvärme. Nu ser vi att detta finns med i elektrifieringsstrategin, och det är bra. Men häromdagen fick man en käftsmäll igen: Skatten höjs återigen. Det känns inte riktigt som att regeringen vill underlätta för att kraftvärmen och fjärrvärmen ska finnas kvar. Det kan vi nog diskutera närmare också, men just de här delarna behöver man ta upp.

Vi har varit bekymrade över den ryska naturgasen och Nord Stream 2 länge. Nu har verkligheten förändrats snabbt, och vår önskan om att Tyskland skulle börja arbeta för att göra sig oberoende av den ryska gasen har blivit besvarad på ett otäckt sätt. Men det finns kvar att göra. Det här är en påminnelse om att energipolitiken och säkerhetspolitiken går hand i hand utifrån ett beredskaps- och säkerhetsperspektiv mer än vad de hittills har gjort. Här har nog Sverige varit lite naivt.

Fru talman! Jag ska avsluta med att säga att hushållen inte ska tvingas bära ansvaret för regeringens misslyckade energipolitik. Just nu är det dyrt att vara svensk. Svenska familjer ska kompenseras med något slags bidrag, men det är orimliga prisnivåer just nu och vi behöver ta ansvar på riktigt. Därför menar vi kristdemokrater att det behövs omfattande reformer. Betala tillbaka elskulden till hushållen, öka självförsörjningsgraden av el, ta kontrollen över investeringarna i elnätet och gör även stamnätet till ett riksintresse!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Sverige har goda förutsättningar för att bli självförsörjande på ren el, men då förtjänar Sverige en ny energipolitik.

Anf. 95 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Tack, Camilla, för ditt anförande! I delar var det väldigt intressant. I likhet med Rickard Nordin anförde Camilla att det finns likheter i energipolitiken, och jag tror att vi ska ta fasta på både Rickards och Camillas inlägg. Vi behöver titta inte bara på olikheterna utan också på likheterna.

En fundering som jag har och som jag har en direkt fråga om till Camilla handlar om den elektrifieringsstrategi med 67 åtgärder som nu har presenterats. Hur ser Camilla Brodin och Kristdemokraterna på elektrifieringsstrategin? Min uppfattning är att det också där finns stora likheter. Det är den ena frågan.

Den andra frågan som jag vill beröra är att det kommer upp mycket om vad vi kan göra på kort sikt och på lång sikt. På lång sikt är det mycket diskussion om kärnkraften och om att bygga små modulära kärnkraftsreaktorer och hur det ska se ut, även om vi inte har tekniken helt klar där.

Som i anförandet jag höll och i replikskiftet med Lotta Olsson vill jag ställa frågan: Finns det några funderingar hos Kristdemokraterna ur ett säkerhetsperspektiv hur det kan slå vid ett eventuellt försämrat säkerhetsläge för Sverige? Om Sverige skulle bli militärt attackerat, vilket naturligtvis inte får hända, kommer svensk kärnkraft att stängas ned. Det är en problematik i det jämfört med vindkraften som kan fortsätta snurra. Hur resonerar Kristdemokraterna där?

Anf. 96 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Mattias Jonsson, för frågorna! Jag uppfattar att det är två frågor: en om elektrifieringsstrategin och en om säkerhetsläget.

Vi börjar med elektrifieringsstrategin. Den var efterlängtad av många och var en produkt av januariöverenskommelsen. Den består av 67 punkter, och vi var inte med över huvud taget, om man säger så, i framtagandet av den. Vi fick den presenterad för oss. Hade man velat ha med sig politiken från början skulle man kanske ha kunnat samtala lite, men det får vi lägga åt sidan och ta vidare diskussioner om vid ett senare tillfälle.

Mycket av det som finns med där är utredningsuppdrag som regeringen ger till sig själv. Det ska bli spännande. Man konstaterar bara ett utgångsläge och menar att man ska utreda det. Ja, det är jättebra, men återkom när det finns någonting konkret!

Man säger också att vi inte ska fastna i de olika energislagen, för där vet vi att det finns lite olika uppfattningar bland partierna. Men trots det pekar man ut havsvinden specifikt och kraftvärmen. Fjärrvärmestrategin har vi haft i vår politik ganska länge, så det är ett välkommet besked. Den tror jag att ganska många här i kammaren kommer att kunna vara helt överens om.

Jag tror att det på ett sätt finns potential att kunna komma vidare, men på vissa andra sätt tror jag att det kommer att bli lite knivigare. Vi måste ha samma verklighetsbild från första början för att kunna nå fram dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Sedan var det frågan om säkerhetsläget. Jag tror att säkerhetsläget förknippat med energipolitiken är en av de absolut viktigaste frågorna framöver. Jag tror att det är bekymmersamt om vi inte har tillräckligt med el för att kunna försörja våra medborgare på ett ansvarsfullt sätt och fortsätter sitta i knät på Putin.

Anf. 97 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Det sista som Camilla Brodin anförde delar jag synen på. Vi ska naturligtvis inte sitta i knät på Putin, men frågeställningen var lite annorlunda. När det gäller kärnkraftverk, som ju är skyddsobjekt, på svensk mark och i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge undrar jag om man från Kristdemokraterna i den kontexten ser en utmaning med att bygga ännu mer kärnkraft eller inte. För att vara lite mer konkret i frågeställningen: Tar man med den aspekten när man ser på detta?

Jag vill samtidigt, när vi är inne på det här, säga att vi har gjort en del från den socialdemokratiskt ledda regeringen under de här åren. Effektskatten är bortplockad, och vi har gjort åtgärder i avfallsfonden för att få det mer bärande i kostnaden vad gäller den delen. Trots det har det inte varit kö för att få bygga kärnkraft i Sverige. Däremot är det en lång kö för att få att bygga vindkraft på land och till havs.

Som vi kunde höra i ett tidigare inlägg här har det varit väldigt omfattande nej från kommunerna för att godkänna havsvindkraft upp till 60 terawattimmar, och det har också varit så i kommuner där Kristdemokraterna är med och styr. Frågan är även där hur Camilla Brodin och Kristdemokraterna ser på det energitillskott som skulle kunna ske här och nu och inte 20 år framåt i tiden i form av kärnkraft. Hur får vi till detta, och hur får vi kommunerna att faktiskt känna att det här är en bra väg att gå för att få de behövliga tillskotten för svensk elmix?

Anf. 98 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för frågorna!

Jag går direkt in på det som handlar om havsvinden. Vi har flera projekt som man har ansökt om som började 2003, och vi har något projekt från 2005. De är fortfarande inte i bruk eller inte i full produktion. Det tar lång tid oavsett vilket kraftslag det är.

Men man ska inte glömma bort vad vi har gjort historiskt. Vi byggde tolv reaktorer på 13 år. Gick det då kan man göra det igen, men då måste man också se till att man har standarder och så vidare. Om vi rullar över till detta med det kommunala vetot tror jag inte att man kan köra över kommunerna. Man måste ha med sig dem och medborgarna oavsett vilket energislag man ska bygga ut för att det ska vara accepterat.

Vi har tidigare kunnat höra: Det finns ingen som egentligen ifrågasätter att det finns kärnkraftverk i Ringhals, i Oskarshamn eller i Forsmark. Men det finns ett ganska stort och ökande motstånd mot vindkraften. Varför ser det ut så? Jo, det är för att man känner sig överkörd och för att man inte heller har fått någon ersättning. Man har kanske tappat halva värdet på sitt hus och så vidare. Det är inte okej. Här måste politiken steppa upp, och man måste göra det på ett ansvarsfullt sätt.

Vi har varit med om att fatta beslut och sagt ja. Se på hur det ser ut utanför Sölvesborg! Vilka är det som sitter i ledningen där? Jo, det är Sverigedemokraterna som har KSO-posten där, och sedan är det Kristdemokraterna och Moderaterna. Att säga att vi bara säger nej är fel. Det gör vi inte. Det är klart att vindkraften ska finnas. Vi kommer att behöva mer av allt om vi ska lyckas med klimatutmaningen, men då måste vi steppa upp och lägga detta lite åt sidan och i stället inse att vi behöver allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag hoppas att även Socialdemokraterna tar sitt förnuft till fånga och är med på den resan i framtiden.

Anf. 99 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Som både talmannen och ledamöterna kan konstatera är lyset tänt i kammaren, det är behagligt inomhusklimat, och vi har alltså trots allt ingen elbrist i den meningen att vi har strömavbrott. Men däremot har vi många symtom på att saker och ting inte står rätt till. Exempelvis har vi under en lång tid haft tidvis skyhöga elpriser, och industrier kan inte etableras eller för den delen ställa om för att klara av klimatutmaningarna. Symtomen är många och visar på de allvarliga problem vi har i vårt elsystem. Det är signaler vi politiker måste både reagera och agera på.

Det är viktigt och avgörande att vi åtgärdar de underliggande problemen snarare än att försöka sminka över symtomen. Vi har en regering och flera partier som med en dåres envishet försöker intala sig själva och alla andra att vi inte har några problem. Man kan sminka en gris men det är fortfarande en gris, för att citera ett socialdemokratiskt statsråd.

Fru talman! Det har inte undgått någon att vi tidvis haft skyhöga elpriser med stora skillnader beroende på om man bor i norra Sverige eller i södra. Just i dag har hushåll i södra Sverige drygt sex gånger högre elpris än hushåll i norra Sverige. Det är minst sagt galet.

Det finns många faktorer som påverkar elpriset. Bland annat påverkas det av Putins agerande på gasmarknaden men också av väder och vind. Ungefär där stannar regeringens verklighetsbeskrivning. Men om vi ska titta på hela verkligheten kan vi se att den här regeringen tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvecklat fullt fungerande kärnkraftverk i södra Sverige. De lät det ske trots att vi varnade för konsekvenserna.

De allvarliga svagheterna i södra Sveriges elnät, där de höga oförutsägbara priserna är det tydligaste symtomet, beror på att flera reaktorer har stängt. Dessutom är det extremt tydligt att när Ringhals 1 och 2 stängdes kopplades södra Sveriges elpriser till kontinenten. Innan dess hade vi för det mesta samma priser över hela Sverige.

Hade vi haft kvar kärnkraftverken hade vi alltså kunnat leverera fossilfri kärnkraftsel till kunder i södra Sverige. Vi hade kunnat exportera mer och därmed gjort klimatnytta både på hemmaplan och också på kontinenten. Det hade också möjliggjort att grannländerna hade kunnat minska sitt beroende av Ryssland. Med nuvarande världsläge hade det naturligtvis varit mycket välkommet.

Fru talman! Sveriges elförbrukning ser ut att minst behöva fördubblas inom 20 år, inte minst för att skapa förutsättningar för industrins omställning och tillväxt. För att möjliggöra omställningen av industrin och transportsektorn krävs mer fossilfri el. Det finns bara tre fossilfria energislag som kan byggas ut i stor skala. Det är sol, vind och kärnkraft.

Kärnkraften är det enda av dem som är planerbart. Den har därför en särställning. Den som inte vill bygga ut kärnkraften när behovet ökar måste i stället föreslå lagring, som inte finns i stor skala, och användarflexibilitet, det vill säga att användarna anpassar sin elanvändning och därmed sin vardag efter vädret. Därför måste riksdagens energipolitiska mål ändras. Målet ska vara att energin vi använder och exporterar ska vara fossilfri. Referensen till "förnybart" i de nuvarande energipolitiska målen måste tas bort, då det egentligen betyder "inte kärnkraft".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! I den här riksdagen har Liberalerna och tre andra partier med tydlighet sagt att vi måste värna den svenska energimixen med både kärnkraften, vattenkraften och det förnybara. Om, och jag säger om, man värnar den svenska energimixen kan man inte skapa olika spelregler för våra energislag. Man kan inte ge subventioner till vindkraften och samtidigt dra undan mattan för kärnkraften.

Om man värnar den svenska energimixen vill man skapa jämförbara spelregler, så att marknaden själv väljer hur, var och när man bygger och med vilken teknik. Men eftersom det finns partier i denna riksdag som inte ser kärnkraften som en naturlig del av den svenska energimixen måste man skapa osunda fördelar för andra energislag. Det skapar långtgående problem i vårt energisystem - problem som vi ser i dag och problem som vi kommer att se under många år framöver.

Fru talman! Argumentlådan tryter för kärnkraftsmotståndarna. Först var det att vi inte har något slutförvar; nu är den frågan löst. Sedan var det att vi importerar uran från Ryssland; och det visade sig, precis som vi hade sagt, att vi inte har något beroende av Ryssland. Och även argumentet att ingen vill bygga för att det är så dyrt krossades för bara några veckor sedan. En svensk aktör med pengar i ryggen vill mer än gärna bygga kärnkraft i Sverige.

Vad är då problemet? Jo, vi har flera lagar och föreskrifter som i princip omöjliggör ett nybygge. Förutom att ändra riksdagens energipolitiska mål måste vi bland annat göra följande:

Ta bort förbudet mot att bygga någon annanstans än vid de befintliga kärnkraftverken. I praktiken kan ju bara Vattenfall och Uniper bygga där.

Ta bort begränsningen mot fler än tio reaktorer. Moderna reaktorer är mindre än de befintliga, och därför behövs fler.

Se till att Strålsäkerhetsmyndigheten förbereder sig på att ta emot en ansökan om en ny reaktor. De behöver genast ta fram ett snabbspår för att godkänna reaktorer som är typgodkända i länder som är jämförbara med Sverige.

Det här är några av de saker som måste förändras. Men så länge den socialdemokratiska regeringen sitter vid makten kommer kärnkraftsmotståndet att fortsätta, och den svenska energimixen kommer inte att värnas. Vi behöver ett maktskifte till en liberal och borgerlig regering för att skapa rätt förutsättningar och jämförbara spelregler.

Fru talman! Det finns två problem med rysk gas: Den är rysk, och den är gas. Rysslands invasion av Ukraina visar att vi måste förändra försvars- och säkerhetspolitiken men också energipolitiken i grunden. Energipolitiken måste åter i högre grad bygga på säkerhetspolitiska överväganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Att energipolitik är säkerhetspolitik är inget nytt. Utbyggnaden av vattenkraften och framför allt kärnkraften under efterkrigstiden gjordes för att undvika ett beroende av importerade fossila bränslen från bland annat länder bakom järnridån. Europas stora svaghet är att den energipolitik som förts, och det stora beroende av gas som blivit följden, har gett Putin makten över både el- och värmeförsörjningen på kontinenten.

Vi behöver möjliggöra ett oberoende av Ryssland. Vi måste skapa rätt förutsättningar för Europa att klippa banden med Ryssland.

Givetvis har svensk kärnkraft en viktig funktion. Med säkerhetspolitiska överväganden borde det därför vara självklart för alla partier att ny kärnkraft ska byggas i Sverige. Men framför allt är svensk elexport viktig för att Finland, Baltikum, Polen och Tyskland ska kunna göra sig av med sitt beroende av rysk energi. Sverige ska enligt gällande EU-regler alltid hålla minst 70 procent av kapaciteten i kablarna tillgänglig. Det gör vi inte. Svenska kraftnät måste genast vidta de åtgärder som krävs för att klara det. Vårt mål ska sättas högre. Elexporten ska kunna gå för fullt närhelst behovet finns.

Sverige behöver också agera för att få till stånd åtgärder inom EU och i andra EU-länder. Tysklands plan att stänga sina tre reaktorer på nyårsafton i år måste stoppas. De kvarvarande reaktorerna producerar mer el än de baltiska staterna använder eller nästan lika mycket som danskarna förbrukar. Tyskland borde också starta de reaktorer man stängt i förtid. Särskilt gäller detta de tre som stängde så sent som för två månader sedan och Philippsburg 2, som stoppades för två år sedan. Dessa fyra har tillsammans kapacitet att producera el motsvarande Ungerns behov.

Detta är några åtgärder vi måste genomföra för att skapa rätt förutsättningar för Europa att klippa banden med Ryssland.

Fru talman! Avslutningsvis: Energisystemet är och måste vara till för människan och för att möta hennes behov. Dagens energipolitik ålägger människor och företag att inrätta sina liv och sin verksamhet efter vädret. I det långa loppet innebär detta grundläggande förändringar i människors vardag och i företagens konkurrenskraft.

Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 16, som handlar om tillståndsprocesser och ny kärnkraft.

(forts. § 15)

Anf. 100 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Vi ska debattera energi, men just nu överskuggas förstås allt av det pågående kriget. Putins anfallskrig är oprovocerat, olagligt och på alla möjliga sätt fruktansvärt. Västvärlden måste göra allt som står i vår makt för att få slut på mördandet.

Här finns trots allt faktiskt en koppling till det vi debatterar i dag, energipolitik. Det är nämligen så att EU varje dag köper fossil energi för motsvarande 6 miljarder kronor. Europa och Sverige sitter fast i ett djupt beroende av Putins kol, gas och olja. För varje krona som spenderas och skickas till Ryssland kan Putin lägga ytterligare pengar till sin snabbt expanderande krigskassa. Det är på alla sätt absurt att vi har satt oss i detta beroende. Det är ett direkt stöd till Putin och hans olagliga krig.

Utöver detta är Europa och Sverige beroende av rysk kärnteknik. Hälften av det anrikade uran som Sverige importerar kommer från Ryssland. Av alla nya kärnkraftverk som byggts i världen sedan 2018 har vartenda ett, förutom några få, byggts i Kina av Ryssland. Det statligt kontrollerade bolag som driver detta är Rosatom, som dessutom är ansvarigt för Rysslands kärnvapenprogram.

Därför säger Miljöpartiet så här: Inför en princip om energisolidaritet i Sverige och EU. Denna princip ska bestå av tre delar. För det första: Förbjud omedelbart all rysk energiimport till EU och Sverige. För det andra: I syfte att bidra till den omställning som nu behöver ske i de länder som behöver energi mest, avvara så mycket energi som möjligt i Sverige genom att spara energi och energieffektivisera. Och för det tredje, med exakt samma syfte: Bygg ut den förnybara elproduktionen så snabbt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Av dessa skäl har vi i Miljöpartiet lagt fram ett skarpt förslag här i riksdagen om att strypa all rysk energiimport. Men vad gjorde då riksdagen? Vad gjorde ni? Jo, ni röstade ned förslaget. Sex av åtta partier i denna kammare röstade mot förslaget om att strypa all energiimport till EU och Sverige. Detta skedde dessutom bara en timme innan president Zelenskyj i denna kammare vädjade till oss att sluta köpa rysk energi. Då röstade ni ned ett förslag om att göra just det. Det är en skam.

För oss i Miljöpartiet har arbetet med att frigöra oss från rysk energi pågått i många decennier. Tyvärr har de flesta partier motarbetat oss. Låt mig ta några exempel från ett parti som tillhör dem som allra mest försvarar den fossila ekonomin, nämligen Moderaterna.

För det första har EU haft en process som handlar om att vi ska klassificera olika typer av investeringar utifrån om de är hållbara eller inte. Detta är ett sätt att styra finansmarknaderna och deras investeringar och att få fram finansiering till de tekniker som är hållbara. Vad gjorde Moderaterna då? Jo, de gick till strids för att kärnkraft och fossilgas skulle klassas som hållbara enligt EU:s nya definition. Detta är ett beslut och en linje som direkt gynnar Putin och Ryssland.

För det andra har vi i Miljöpartiet drivit igenom en förändring som innebär att vi ska fasa ut fossilgas och kol från den svenska värmesektorn. Genom att ta bort den subvention för fossila bränslen som alliansregeringen införde har vi nu fasat ut nästan all kol och gas från svensk värmeproduktion. Detta var Moderaterna kraftigt emot när vi drev igenom det.

För det tredje kan vi titta på transportsektorn. Moderaterna har länge drivit en linje som går ut på att göra det billigare att köpa bensin och diesel, som ju har sitt ursprung i olja. Nu har man gått längre än så och vill kraftigt öka andelen fossilt i de bränslen som tankas i Sverige. Båda dessa linjer innebär ett stöd till Putin.

För det fjärde engagerar sig Moderaterna väldigt mycket för att stoppa det alternativ som finns, nämligen vindkraft. I kommun efter kommun rider Moderaterna ut i strid mot nya vindkraftsprojekt, motsvarande totalt 71 terawattimmar de senaste åren. För dem som inte har koll på de här begreppen kan jag säga att det motsvarar betydligt mer än all kärnkraft vi har i Sverige i dag.

Hur motiverade då Moderaterna sitt nej till att stödja Miljöpartiets förslag om att strypa importen av rysk energi? Jo, man sa att man gör så för att man inte vill legitimera Miljöpartiets politik. Man valde helt enkelt att göra krisen och kriget till en fråga om partipolitik och taktiserande och en del av sitt eget kulturkrig, som man håller på med. Man vill på alla sätt distansera sig från just Miljöpartiet. Därför kan man inte stötta ett initiativ från Miljöpartiet.

Den pro-fossila kamp som Moderaterna driver finns det flera exempel på. Jag skulle även kunna ta många exempel från andra partier. De flesta partier i den här salen driver kanske inte så farlig politik, men det är politik åt det hållet. Miljöpartiet är numera det enda klimatpartiet i Sveriges riksdag. Det är helt uppenbart. Så enkelt är det.

Låt mig runda av med att argumentera lite för den reservation som jag ska yrka bifall till. Den har mer klimatfokus än säkerhetsfokus, men det är besläktat. Vi står förstås bakom alla våra förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12. Den handlar om att vi måste få styrfart i svensk klimatpolitik.

Först och främst behöver vi nya klimatmål. Vi behöver en koldioxidbudget som reglerar hur mycket Sverige släpper ut på totalen. Det viktigaste verktyget för att nå detta är att helt fasa ut fossil energi. Som sagt är detta viktigt utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv, men också för att få styrfart i den svenska klimatpolitiken. Därför föreslår vi en solnedgångslag som innebär ett successivt avvecklande av all fossil energi i Sverige redan till år 2030. Det kommer att krävas för att Sverige ska leva upp till sin del i Parisavtalet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

Energipolitik

(Beslut skulle fattas den 31 mars.)

Äldrefrågor