En ny tidsbegränsad vapenamnesti

Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU9

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 30 januari 2013

Beslut

Olagliga vapen ska kunna lämnas in till polisen (JuU9)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig vapenamnesti. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska kunna lämna in dessa till polisen under tiden mars - maj 2013 utan att riskera straff för det olagliga vapeninnehavet. För att straffrihet ska gälla måste vapnen eller ammunitionen lämnas in frivilligt. Inlämnaren får vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar kring vapeninnehavet. De vapen som lämnas in blir statens egendom. Huvudregeln är att de ska förstöras.

Syftet med vapenamnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Tidsbegränsade vapenamnestier har tidigare genomförts 1993 och 2007.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

Betänkande 2012/13:JuU9 (pdf, 204 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

19 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2012/13:38 En ny tidsbegränsad vapenamnesti

Motioner från ledamöterna

motion 2012/13:Ju3 En ny tidbegränsad vapenamnesti av Morgan Johansson m.fl. (S)
motion 2012/13:Ju4 En ny tidbegränsad vapenamnesti av Lars Isovaara (SD)
motion 2012/13:Ju209 Åtgärder mot illegala vapen av Kent Ekeroth (SD)
motion 2012/13:Ju211 Vapenklassa farliga lasrar av Kent Ekeroth (SD)
motion 2012/13:Ju222 Vapen av Lena Olsson m.fl. (V)
motion 2012/13:Ju249 Ökad trygghet för alla - en rättspolitik för framtiden av Maria Ferm m.fl. (MP)
motion 2012/13:Ju269 Påföljd för grovt vapenbrott av Billy Gustafsson (S)
motion 2012/13:Ju280 Kortare handläggningstider för vapenlicens och utökad vapengarderob för erfarna jägare av Sten Bergheden (M)
motion 2012/13:Ju303 Förvaring av vapen av Anders Åkesson och Solveig Zander (C)
motion 2012/13:Ju328 Vapenlagstiftning mot illegala vapen av Bengt-Anders Johansson (M)
motion 2012/13:Ju345 En skärpt vapenlagstiftning rörande effektbegränsade vapen av Allan Widman (FP)
motion 2012/13:Ju346 Avlägsna onödiga hinder mot turistnäringen i glesbygden av Johan Hedin och Erik A Eriksson (C)
motion 2012/13:Ju362 Bekämpa de illegala vapnen av Andreas Norlén (M)
motion 2012/13:Ju373 Ett tryggare Sverige av Morgan Johansson m.fl. (S)
motion 2012/13:Ju401 Effektivare handläggning av vapenlicenser av Cecilia Widegren (M)
motion 2012/13:Ju404 Märk soft airguns av Mats Pertoft (MP)
motion 2012/13:Ju405 Tillstånd att inneha ammunition av Åsa Coenraads (M)
motion 2012/13:Ju406 Vapenlagstiftningens inverkan på sportskyttet av Mikael Jansson (SD)
motion 2012/13:Sk205 Illegala vapen av Hillevi Larsson (S)

Beredning

Beredning i utskottet: 2012-12-06
Justering: 2013-01-17
Betänkande publicerat: 2013-01-17
Trycklov: 2013-01-17

Reservationer 9
Betänkande 2012/13:JuU9

Olagliga vapen ska kunna lämnas in till polisen (JuU9)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en tillfällig vapenamnesti. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska kunna lämna in dessa till polisen under tiden mars - maj 2013 utan att riskera straff för det olagliga vapeninnehavet. För att straffrihet ska gälla måste vapnen eller ammunitionen lämnas in frivilligt. Inlämnaren får vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar kring vapeninnehavet. De vapen som lämnas in blir statens egendom. Huvudregeln är att de ska förstöras.

Syftet med vapenamnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Tidsbegränsade vapenamnestier har tidigare genomförts 1993 och 2007.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2013-01-30

Webb-tv Debatt om förslag: En ny tidsbegränsad vapenamnesti

30 januari 2013
Debatt om förslag 2012/13:9

Dokument från debatten

2013-01-30

Protokoll för debatten

Elin Lundgren (S)

Anf. 1 Elin Lundgren (S)

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens proposition om vapenamnesti och i samband med det också ett antal motioner på vapenområdet. Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer 1 och 3. Det ligger i sakens natur att vi inte kan veta hur stora mängder illegala vapen som finns i Sverige i dag. Vår kände polisprofessor Leif G W Persson uppskattade förra året att det kan finnas tiotusentals vapen i kriminella kretsar och kanske hundra tusen ärvda vapen i dödsbon. Vi vet utifrån journalisters agerande och polisens utsago att det går snabbt och lätt att få fram ett vapen för den som så önskar. Före jul drog jag ut den artikel jag har här ur tidningen. Den har rubriken "Sjukhusen ser allt fler skottskador". I morse kunde vi höra på nyheterna att en man skjutits av okänd gärningsman i Uppsala. Totalt kan man väl säga att det här ger en ganska ruggig bild av läget. Vi socialdemokrater är glada över att förslaget från regeringen om en ny vapenamnesti äntligen har kommit, eftersom vi har efterfrågat det. Vapenamnesti har genomförts i Sverige två gånger tidigare, 1993 och 2007. Båda gångerna har stora mängder vapen och ammunition lämnats in på polisstationer runt om i landet. Men vi ska ha med oss att många av de vapen som har kommit in har handlat om gammalt arvegods, långa kulgevär och antika revolvrar till exempel. Försvinnande få vapen har varit sådana som vi hade önskat skulle försvinna från gatan, till exempel automatvapen. Självklart är det så att vi vill ha en vapenamnesti där människor som så önskar kan oskadliggöra vapen genom att lämna in dem. För oroliga entusiaster kanske det är värt att påpeka att vapen som har ett historiskt värde kommer att tas om hand och inte destrueras. Regeringen har föreslagit längden tre månader, som användes också vid de två tidigare vapenamnestierna. Vi socialdemokrater vill den här gången pröva med dubbelt så lång tid. Vi tror att det tar tid att få ut informationen om att en vapenamnesti pågår. Vi tror inte att det har några som helst negativa effekter att testa att köra dubbelt så lång tid. Vapenamnesti tycker vi är bra, men för att ta upp striden mot illegala vapen tror vi att det krävs ännu mer. Nyligen kom det en rapport från Brottsförebyggande rådet som visar att det dödliga våld som härrör från kriminella konflikter har ökat med drygt 50 procent sedan 1990-talet. Sven Granath, som är kriminolog på Brå, kallar de senaste årens ökade antal skottskador för markant. Det rör sig helt enkelt om kriminella gäng som skjuter på varandra med illegala vapen. Under förra året hade vi många uppmärksammade skottlossningar med dödlig utgång i Sverige. Då blev det också en livlig debatt om den faktiskt livsfarliga problematiken med illegala vapen. Det måste vara grunden när vi pratar om våra vapenlagar. Illegala vapen i händerna på fel personer, med helt fel syfte naturligtvis, blir livsfarliga. Lagarna måste därför vara anpassade för det och inte fokusera på det som kanske tidigare har setts som problem, legala vapen hos till exempel jägare. I dag smugglas vapen in från andra länder, och en ändring av fokus från kontroll av legala vapen till bekämpning av illegala vapen ser vi som helt nödvändig. Vi tycker inte att den nu gällande vapenlagstiftningen tar tillräcklig utgångspunkt i det. Vi tycker inte att regeringen har tagit utvecklingen på tillräckligt stort allvar, och vi tror att svensk polis skulle kunna ha bättre verktyg än vad de har för att komma åt samhällets illegala vapen. Telefonavlyssning till exempel är effektivt när det gäller kampen mot grov organiserad brottslighet. Det bör kunna användas i högre utsträckning när det gäller grovt vapenbrott. När det gäller påföljder vill vi socialdemokrater skärpa minimistraffet för grovt vapenbrott från sex månader till ett år. Vi tycker inte att det är rimligt att ha så låg straffsats för grovt vapenbrott som vi har i dag när vi ser hur vapen används av kriminella grupperingar. Man kan säga att den kontext som vapnen befinner sig i är mycket tuffare i dag än tidigare, och vi måste agera utifrån det läget. Vi har också påtalat vikten av att tullen ska ges i uppdrag att prioritera vapensmuggling. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har skrivit in ett sådant uppdrag i tullens regleringsbrev, trots alla incidenter under förra året med illegala vapen och trots att det senaste regleringsbrevet kom i december 2012. Där är det fortfarande cigaretter som är prioriterat. Det står ingenting om vapen. Jag gjorde också så att jag kollade den statistik som Tullverket har över beslagtagna skjutvapen. Första halvåret 2012 - alltså bara första halvåret, den senaste statistiken kunde jag inte hitta - beslagtog den svenska tullen 17 skjutvapen. Det är naturligtvis mest troligt att det bara är en bråkdel av de vapen som passerar vår gräns. Sedan kan man också säga att omfångsmässigt har mängden beslagtagna skjutvapen sett ganska likadan ut de föregående åren. Det var inte så att förra året var extremt dåligt på något sätt. Vi föreslår också att tullen ska få kontrollera ID på dem som man tar in för tullkontroll så att man kan söka igenom kända kriminellas fordon väldigt noga. Vi tycker också att man ska kunna öppna alla kurirförsändelser från utlandet. För snart tre år sedan kom en utredning om vapenlagen, men där föreslogs ingen straffskärpning. Sedan dess har det i princip inte hänt någonting, som vi ser det. Alliansregeringens passivitet och otydlighet har medfört att behovet av en skärpt vapenlagstiftning inte har utretts i tillräcklig utsträckning, och de förslag som har kommit har inte tillräckligt tagit på allvar att vi har väldigt många illegala vapen i omlopp och att de används av kriminella grupperingar. Jag tänkte att jag skulle sammanfatta Socialdemokraternas viktigaste förslag: Vi vill ha sex månaders vapenamnesti. Vi vill skärpa minimistraffet för grovt vapenbrott. Vi vill göra det möjligt att använda telefonavlyssning vid bekämpning av illegala vapen. Vi vill se att tullen får i särskilt uppdrag att stoppa införsel av vapen.

Agneta Börjesson (MP)

Anf. 2 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Vi talar om justitieutskottets betänkande nr 9, En ny tidsbegränsad vapenamnesti . Mycket tyder på att andelen illegala vapen som finns i omlopp ökar. Det har inte minst Elin Lundgren redovisat här statistiskt. Att begränsa tillgången på vapen som används vid brottslig verksamhet är helt central för att förebygga brott. Det finns flera metoder att försöka begränsa andelen vapen i omlopp. Man kan intensifiera arbetet mot smuggling och skärpa påföljderna för vapenbrott och ammunitionsbrott. Det är något som vi lyfter fram i vår reservation nr 4 om skärpta straff för vapenbrott. Vi vill att det som i dag rubriceras som olovlig vapeninförsel i stället automatiskt rubriceras som grovt smugglingsbrott med minst två års fängelse. Vi pekar också i reservationen på behovet av att fokusera mer på trygga gatu- och bostadsmiljöer och vidareutveckla samarbetet med socialtjänsten. Ett annat och kanske det mest centrala verktyg som vi diskuterar i dag är att under en tidsbegränsad period införa en vapenamnesti. Det är tredje gången som en sådan genomförs i Sverige. De båda tidigare gångerna har inneburit att stora mängder har lämnats in, över 31 000 vapen och 14 ton ammunition. Det är egentligen inte alls samma sak, men rent siffermässigt kan man jämföra med de beslag av illegala vapen som polisen gör ett vanligt år. Beslagen ökar visserligen årligen. Polisen har blivit bättre på att plocka in illegala vapen. Alternativt kan det vara ett mått på att andelen illegala vapen ökar. Det man får in årligen är 2 000-3 000 vapen. Då är siffran att få in 10 000-15 000 vapen hög. Miljöpartiet står förstås bakom att det ska införas en vapenamnesti. Vi har drivit frågan under lång tid. Hela utskottet har uttalat sig för att få till stånd en ny vapenamnesti snarast. Tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gör vi dock bedömningen att det skulle ge en betydligt större effekt om man får mer tid på sig. Våra grannländer har haft mer tid på sig. Regeringen har en teori om att oavsett hur lång tid amnestin pågår kommer ändå de som lämnar in vapen att göra det så sent som möjligt. Jag tror helt enkelt inte att det är så enkelt. Jag tror att det tar tid att förstå att det pågår en vapenamnesti, förstå var det är man ska lämna in dem och också att ta sig för att lämna in dem. På det sättet är det bättre att ha en vapenamnesti under lång tid. Det är också rent säkerhetsmässigt bättre att det kommer in fler vapen under lång tid. I dag har fackföreningsrörelsen varit ute och talat om riskerna för de civilanställda om det kommer in många vapen på ett visst ställe och de inte har hunnit få den utbildning de behöver. Jag yrkar bifall till våra reservationer nr 1 och nr 4.

Richard Jomshof (SD)

Anf. 3 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att Sverigedemokraterna välkomnar den nya vapenamnestin, även om vi inte tror att den kommer att bidra med speciellt mycket. Vi tror inte att vapenamnestin kommer att förändra antalet illegala vapen ute i samhället nämnvärt. Vi hade i stället gärna sett fler långsiktiga och kraftfulla förslag. Jag tänker framför allt på en straffskärpning för vapenbrott. Jag vet att fler delar den åsikten, vilket är bra. Vi vill också göra det lättare att använda telefonavlyssning mot organiserade brottslingar och få ett återupprättat gränsskydd. Inte minst det sistnämnda är viktigt. Annars blir det mycket svårt att hindra inflödet av illegala vapen i landet. Det är för övrigt förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram vid flera tillfällen tidigare i riksdagen. Vi kunde i fjol läsa att Rikspolisstyrelsen anser att användningen av enhandsvapen och helautomatiska vapen i kriminella sammanhang utgör ett stort och växande problem. Enligt myndigheten har andelen våldsbrott med dödlig utgång då skjutvapen använts ökat. Vidare menar man att mord och väpnade uppgörelser i kriminella miljöer på senare tid kommit att utgöra ett sådant problem att situationen kan betecknas som akut. Rikspolisstyrelsen har därför förordat att straffet för grovt vapenbrott ska höjas till fängelse i minst två år. Speciellt för brott som avser enhandsvapen eller helautomatiska vapen har man också förordat höjt maxstraff till fängelse i sex år. Herr talman! Om vi ska få ett samhälle fritt från illegala vapen och kriminella skjutningar räcker det inte med ytterligare en vapenamnesti. Därför föreslår Sverigedemokraterna - helt i linje med Rikspolisstyrelsens förslag - en skärpning av straffskalan för grovt vapenbrott. Genom att införa en skärpning av straffskalan gör vi det mer kännbart för den som handskas med illegala vapen och döms för grovt vapenbrott. Vi menar att det är dags för regeringen och allianspartierna att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med de problem som Rikspolisstyrelsen betecknar som akuta. Det är dessutom av största vikt att samhället sänder ut tydliga signaler att det är mycket riskfyllt och därmed också mycket kostsamt att befatta sig med illegala skjutvapen. Herr talman! I propositionen gör regeringen klart att vapen som lämnas in under amnestin ska skrotas, destrueras, såvida de inte besitter ett värde för ett museum eller Statens kriminaltekniska laboratorium. Regeringen menar att det vore fel att låta inlämnade vapen komma ut i samhället när syftet med amnestin är att minska antalet vapen i omlopp. Detta synsätt har dock remissinstanserna Jägarnas Riksförbund och Svenska Mångkampsförbundet vänt sig emot. De föreslår i stället att det införs en ordning där vapen överlåts till samlare i stället för att skrotas. Jag är benägen att hålla med dem. Jag skulle hellre se att vapnen, i de fall det är möjligt, ställs ut på auktion. Och jag menar faktiskt att det finns en del goda skäl för det. För det första är syftet med vapenamnestin att minska antalet illegala vapen i samhället. Att sälja vissa inlämnade vapen till samlare eller vapenbrukare rör legal vapenförsäljning. Vi vet att de flesta illegala vapen som används av kriminella har blivit insmugglade, inte minst från Balkan. Vi vet också att de flesta vapen som lämnas in under vapenamnestier är, för att citera Citypolisens vapengrupp, "mest gamla bössor som stått i garderober, sånt som folk ärvt i släkten". Att auktionera ut gamla bössor kommer således knappast att öka antalet skjutningar i exempelvis Malmö - ett exempel av många. För det andra kan en utauktionering vara ett bra sätt för staten att vända vapenamnestin från en kostnad till en vinst, detta samtidigt som mängden illegala vapen minskar, auktionssamlare, förmodar jag, blir glada och ett stycke kulturhistoria bevaras. Bara för att ett vapen inte anses ha ett kulturhistoriskt värde i dag finns det ingenting som säger att det inte kan ha det i morgon. Herr talman! Jag vill säga något kort också om laserpekare. Jag förmodar att de flesta vet att laserstrålning används i dag inom många samhällsområden, inte minst vid medicinska behandlingar och mätningar av luftföroreningar och så vidare. Vi vet också att en del lasrar är mycket starka och kan ge bestående syn- och brännskador vid felaktig användning. På senare år har man tyvärr allt oftare kunnat läsa om hur starka gröna lasrar använts för att skada andra människor. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver utvecklingen enligt följande. "Det har blivit allt lättare att få tag på starka laserpekare - laserpekare som ibland har styrkor över hundra milliwatt. I takt med att tillgången har ökat har också missbruket av laserpekare ökat: De används för att trakassera bland andra privatpersoner, poliser och piloter. Den som blir belyst med laser kan drabbas av bestående ögonskador, till exempel bli blind. När exempelvis bilförare bländas kan det leda till allvarliga olyckor." Med anledning av vad som framförs av Strålsäkerhetsmyndigheten menar jag att vi bör vapenklassa lättburna lasrar som har sådan effekt att de kan användas för att skada andra människor. På så sätt kommer införsel, försäljning och innehav av dessa farliga lasrar att försvåras avsevärt, samtidigt som missbruket förhoppningsvis också kommer att minska drastiskt, kanske mest på längre sikt. Laserpekare har det lagliga ändamålet att peka med på objekt, exempelvis en undervisningstavla. Då är de väldigt bra - jag har själv använt sådana. Men till detta behöver man inte de starka pekarna, utan för det ändamålet duger definitivt de mindre starka laserpekarna alldeles utmärkt. Köper man en obefogat stark laser och dessutom skjuter någon i ögonen med den eller, som vissa har roat sig med, skjuter mot plan som till exempel ska landa på Bromma kan man inte ha annat än uppsåt eller likgiltighetsuppsåt att skada någon mycket allvarligt för resten av livet. Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservationerna 2, 5 och 8 i betänkandet.

Lena Olsson (V)

Anf. 4 Lena Olsson (V)

Herr talman! Vi debatterar alltså en ny tidsbegränsad vapenamnesti. Även Vänsterpartiet välkomnar förslaget, även om vi från oppositionens sida tycker att man har dragit det lite i långbänk och att det kunde ha kommit förut. Men nu har vi det äntligen här, och det är vi glada för. När det gäller mycket av den problematik som har tagits upp är det inget nytt för våra grannländer att ha en utökad vapenamnesti. Här föreslår man tre månader, och vi har en gemensam reservation med S och MP om sex månader. Jag tycker att man kan pröva det eftersom det tar en viss tid innan människor har fått informationen och tagit den till sig. När det gäller problematiken med illegala vapen har vi inte en susning om hur stor och omfattande den verkligen är. Det ska också sägas från denna talarstol att det även finns en problematik med legala vapen, så det ska man inte glömma bort. I Vänsterpartiet ser vi mycket allvarligt på vapenbrott med illegala vapen och vapenbrott som helhet. Vi föreslår att man ska skärpa minimistraffet från sex månader upp till två år. Vi har skrivit: "Användningen av enhandsvapen och helautomatiska vapen i kriminella sammanhang är ett stort och växande problem." Så är det ju om man tittar på det historiskt de senaste åren. Vi tycker också att situationen är akut. Enligt Rikspolisstyrelsen bör minimistraffet för grovt vapenbrott höjas från fängelse i sex månader till två år. Den bedömningen delar Vänsterpartiet. Det förslag som vi lägger fram är inte ett svar på hela problematiken i frågan, till exempel varför organiserad brottslighet breder ut sig. Vi vill påpeka att det måste komma förslag när det gäller att täppa till sociala och ekonomiska orättvisor, som också är grogrunden för rekrytering till kriminella gäng. Vi ser med oro på att yngre och yngre människor finner tillhörighet i kriminella gäng, och det måste vi på alla sätt förebygga. Vår reservation nr 9 är vi tyvärr ensamma om från Vänsterpartiets sida, men där tar vi upp att det är väldigt viktigt att den lokala polismyndigheten får befogenhet att utfärda vapenlicens. Man har mycket större chans att med lokalkännedom och mycket bättre personkännedom veta vilka det är som söker och om det finns tvivelaktigheter. Den gång det smäller kanske man mycket snabbare kan räkna ut vad det rör sig om och varifrån det kommer. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 9. Om vi tar den här frågan över huvud taget kan vi inte se på den propositionslista vi har fått att det kommer några förslag, trots att det här är ett problem som vi menar eskalerar. Jag skulle vilja fråga Alliansen om det bekymmer vi har med illegala vapen, allt som det har fört med sig och allt som har hänt de senaste åren: När får vi se ett förslag på bordet från Alliansen om att se över straffskalorna med eventuella skärpningar? Det här är ett akut problem, och vi i oppositionen väntar på ett förslag. Eftersom vi har tittat i propositionslistan och inte sett någonting är den fråga man ställer sig: När kommer det ett förslag? Bara en skärpning från sex månader till två år skulle ju leda till att polisen får mycket mer verktyg att handla med. Jag vill till sist yrka bifall också till reservationerna nr 1 och 6.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 5 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Vi vill att alla ska känna sig trygga i vårt samhälle. Vi vill minska antalet brott och antalet brottsoffer. Hur detta görs på bästa sätt verkar dock olika partier och politiker ha lite olika syn på. De senaste åren har vapenfrågor varit föremål för en intensiv diskussion. Förra året hade vi debatt om bland annat grov organiserad brottslighet, och att skärpa straffen för vapenbrott lyftes där upp som en viktig markering av de flesta av oss. Att minska tillgången till illegala vapen är en förutsättning för att pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Under de senaste åren har skjutvapen utan licens varit inblandade i ett stort antal allvarliga händelser. Om det finns tillgång till ett vapen kan konsekvenserna av en specifik situation, exempelvis ett bråk, bli mycket allvarligare än vad de annars skulle ha blivit. De legala användningsområdena för vapen, såsom jakt eller sportskytte, ska självklart värnas. Men varje illegalt vapen vi kan få bort är ett vapen mindre som kan skada eller döda. Alliansen har tagit flera steg för att markera mot illegala vapen. Detta har man gjort genom att dels motverka förekomsten genom skärpta straff för vapenhandel, dels markera hur allvarligt det är att bära ett vapen på allmän plats. Vi har sett till att det blir straffbart att utan tillstånd förvara vapen åt någon annan samt att sjuka inte får ha vapen genom att läkarna får en tydligare anmälningsplikt. Det gjordes också ändringar för att tydliggöra när ett vapenbrott ska bedömas som grovt. Men detta är bara början på den satsning som nu görs i kampen mot illegala vapen. Det krävs många olika insatser på det här området. Det blir ett krav på anmälningsplikt till Tullverket när vapen och ammunition förs mellan EU-länder. Polisen blir skyldig att omhänderta även tillståndsbevis när de tar ett vapen. Alliansregeringen har även tillsatt en utredning om att se över ytterligare skärpningar för grova vapenbrott. Som många har givit uttryck för här i dag pågår det ett arbete, och saker och ting är på gång. I vår kommer en tidsbegränsad vapenamnesti. Det innebär att man under en begränsad period kan överlämna illegala vapen utan att bli straffad eller ens registrerad för detta. Många vapen har införskaffats med vetskapen om att de är just illegala. Vapenamnestin blir en chans för den som ångrat sig och kanske kommit på bättre tankar. Dessutom finns det framför allt många fall där man upptäcker ett vapen som man inte visste om. Det kan till exempel bli aktuellt när en anhörig flyttar eller dör. Även då kan människor undvika att kontakta polis av rädsla för att bli dömda för ett vapenbrott. Och när vapen finns kan de komma i orätta händer. Två gånger tidigare har man anonymt kunnat lämna in illegala vapen till polisen utan att riskera straff, 1993 och 2007. Då kan vi lägga märke till vem som satt vid makten båda dessa gånger. Under tre månader 1993 rådde vapenamnesti i Sverige, varvid 17 000 oregistrerade skjutvapen och 15 ton ammunition lämnades in till polisen. På förslag av riksdagens justitieutskott genomfördes ytterligare en vapenamnesti mellan den 1 mars och den 31 maj 2007. Den gången blev resultatet nästan 14 000 oregistrerade vapen och vapendelar samt 14 ton ammunition. Dessutom lämnades det under dessa perioder in ett större antal legala vapen för skrotning än vad det brukar vara under motsvarande tid utan amnesti. Även våra grannländer har genomfört vapenamnestier i olika omfattning och har också haft goda resultat. Båda dessa gånger har vapen kommit in i slutet av perioden. Det innebär alltså att längden på amnestin inte verkar spela någon större roll. En amnesti är dessutom ett avsteg. Vi vill inte att brottsliga personer ska kunna skylla på att de är på väg till polisstationen för att lämna in sina vapen. Att ha en amnesti innebär sådana bevissvårigheter. Tidsperioden bör därför vara begränsad. Ju färre vapen som ligger på vindar och i källare, desto mindre risk är det att ett skjutvapen kommer i fel händer. Det är en stor vinst för samhället att få bort vapen som finns i omlopp och som andra kan komma över. Vartenda vapen som vi kan få bort från gatorna är ett vapen mindre som kan skada eller döda en människa. En vapenamnesti är ett sätt att minska den totala mängden illegala vapen, särskilt om den kombineras med signaler om skärpta straff för olaga vapeninnehav. Tullen togs upp i debatten. I och för sig nämns inte vapen specifikt i Tullverkets regleringsbrev, men så ligger också Tullverket under Finansdepartementet och skatteutskottet. Tullverket har dock ett uppdrag att kontrollera och beslagta illegala vapen vid svensk gräns. I regleringsbrevet står bland annat att "kontroller av in- och utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet". I det ligger förstås kontrollen av införsel av vapen. Det stora problemet har visat sig vara att man har en ganska dålig bild av vilka vägar som vapen kommer in genom och vilka metoder som används för den mängd vapen som strömmar in i landet. Det var skäl till att Rikspolisstyrelsen och tullen av regeringen fick i uppdrag att kartlägga detta. Vi måste ha mycket bättre kunskap om och kontroll av hur vägarna ser ut. I dag har vi bättre koll på narkotika än vapen. Om man vill ingripa måste man veta var och mot vad man ska ingripa. Vi har emellertid varit noga med att fatta beslut om att Tullverket tillsammans med polisen ska göra flera operativa insatser, vilket också görs. Det ligger i uppdraget att kartlägga införselvägar och utveckla metodik. Dessutom pågår en utbildning för Tullverket av vapenhundar. Vapenamnesti är inte ensam lösning på problemet med illegala vapen utan en liten del i en större helhet. Alliansregeringen fortsätter att arbeta för denna helhet. Jag yrkar bifall till lagförslaget och avslag på samtliga motionsyrkanden. (Applåder)

Elin Lundgren (S)

Anf. 6 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Caroline Szyber pratar lite grann om Tullverket. Jag skulle nog vilja påpeka att det för de kriminella inte spelar någon roll vilket utskott eller vilket departement som skriver regleringsbrevet till Tullverket. De facto är cigaretter särskilt utpekade men inte vapen. Utifrån dagens situation tycker jag att det är lite anmärkningsvärt. Jag skulle vilja fråga Caroline Szyber om hon tycker att dagens lagstiftning är anpassad för dagens situation med illegala vapen. Jag skulle vidare vilja fråga om Caroline Szyber kan säga att vi kommer att få se en straffskärpning utifrån den utredning som pågår. Jag skulle också vilja fråga om det verkligen är ett allvarligt problem att förlänga vapenamnestin och testa hur sex månader fungerar jämfört med tre. Det problem som Caroline målade upp kan jag egentligen inte se skulle vara ett hållbart argument mot att prova med sex månader.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 7 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Först och främst har det aldrig i regleringsbrevet stått specifikt "vapen", så vi har inte tagit bort något. Som jag sade tidigare - det är ett citat: "Kontroller av in- och utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet." I det känner Tullverket att det är deras uppgift att kontrollera vapen. Elin Lundgren sade i sitt anförande att det inte kan ha negativa effekter att förlänga. Jag säger att det verkligen inte stämmer. En amnesti är ett avsteg, och därför ska det ske under en begränsad period. Det finns inget som tyder på att en längre period skulle ge större mängd vapen. En amnesti innebär också bevisproblem. Därför är det viktigt att man tydligt markerar att det är en speciell åtgärd. Vi vill inte att personer ska kunna skylla på att man är på väg till en polisstation, dessutom inte när vi har skärpt straffen för att ha vapen på allmän plats. Jag skulle vilja att Elin Lundgren själv utvecklar att det inte skulle ha negativa konsekvenser, hur det skulle kunna påverka rättsväsendet. Dessutom säger både polis och åklagare att det är bra med en kort period, eftersom en längre period inte brukar ha nämnvärt större effekt. Det visar också utvärderingarna från de två senaste vapenamnestierna. Sedan var det en tredje fråga som jag tar i nästa omgång.

Elin Lundgren (S)

Anf. 8 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Det är naturligtvis så att ordet "vapen" inte är borttaget ur Tullverkets regleringsbrev. Men det är inte heller tillagt. Då skulle jag vilja fråga om Caroline Szyber tycker att det är rimligt att peka ut till exempel cigaretter när man inte pekar ut vapen. När det gäller längden på vapenamnestin: Vi i Sverige har faktiskt inte prövat att ha sex månader. Det scenario som Caroline målar upp om att människor skulle kunna skylla på att de är på väg att utnyttja en vapenamnesti gäller naturligtvis också under en tremånadersperiod, om man provar det. Är man väldigt rädd för det ska man nog inte testa tre månader heller. De frågor som jag i övrigt ville ha svar på var om Caroline Szyber anser att lagstiftningen är anpassad till dagens situation med illegala vapen och om Caroline Szyber nu kan säga att vi kommer att få se en straffskärpning när det gäller grovt vapenbrott.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 9 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Tack för frågorna! Cigaretter handlar faktiskt om momsfrågor, så man får säga vad man vill om huruvida regleringsbreven ligger under vissa departement eller utskott. Men det är tydligt att det finns ett skattefokus i dem, och det är väl därför cigaretter nämns. Regeringen har visat stor lyhördhet för vad polismyndigheter och övriga rättsväsendet tycker. Man har kommit överens och sagt att tre månader är en bra period. Det är därför vi föreslår det. Så till frågan om jag tror att det kommer straffskärpningar. Jag tror det. Den här regeringen har, som jag sade i mitt anförande, tagit flera steg i rätt riktning. Vi har gjort flera förändringar. Utredningen kommer att presenteras under våren. Det sades från Vänsterpartiets sida att det var konstigt att frågan inte fanns med i listan över propositioner. Det är de facto så att ett förslag ska remitteras, och folk ska tycka till om det. Jag är helt övertygad om att den längre fram kommer att finnas med på listan över propositioner. Det är väldigt mycket som sker och är på gång. Frågan om hemlig telefonavlyssning tog Elin Lundgren upp i sitt anförande. Jag kan säga att regeringen också tillsatte en utredning. Sten Heckscher var en mycket tydlig utredare. Det handlar om att man inte kan göra avsteg bara utifrån brottsrubriceringen utan att det snarare handlar om straffskalor. När utredningen kommer och när det sedan blir en översyn och en straffskärpning för vissa av brotten, vilket vi alla verkar vara överens om, tror jag också att det innebär nya redskap och möjligheter för polisen.

Lena Olsson (V)

Anf. 10 Lena Olsson (V)

Herr talman! Ja, Caroline Szyber, vi tog upp hur länge vi eventuellt skulle få vänta på att regeringen lägger fram förslag om straffskärpningar. Nu kommer utredningen i vår, och sedan ska den remissbehandlas. Om jag förstod Caroline Szyber rätt kan vi inte räkna med att vi får något förslag förrän 2014. Är det korrekt uppfattat? Det är min första fråga. Sedan tog jag upp det vi i Vänsterpartiet skriver i vår reservation 9, att den lokala polisen bör få möjlighet att utfärda vapentillstånd. Det har ju blivit så att verksamheten har centraliserats mer och mer. De som sitter och utfärdar dessa vapentillstånd har inte alls den person- eller lokalkännedom som den lokala polisen har den dag då det kanske bränner till. Jag skulle vilja fråga: Finns det något intresse hos Alliansen för att ompröva denna fråga? Den är ju ganska styvmoderligt behandlad i betänkandet.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 11 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Tack, Lena Olsson, för frågorna! Som jag sade tidigare tror jag att det snart kommer att presenteras förslag. Sedan ska förslagen remitteras. Med tanke på hur viktig den här frågan är tror jag att den kommer att prioriteras. Jag hoppas att det skulle kunna ske något kanske redan under nästa höst. Framför allt är det en viktig markering att det pågår väldigt mycket, och det gör det. Det har också tagits steg i rätt riktning, som jag redogjorde för i mitt anförande, där vi redan nu har tydliggjort vilka vapenbrott som ska bedömas som grova. Vi har varit tydliga med att man ska omhänderta inte bara vapen utan också tillståndsbevis och med att det också ska vara krav på anmälningsplikt när det förs mellan olika EU-länder. Visst har det hänt saker på senare år. Detta med den grova organiserade brottsligheten talade vi om redan förra året. Vissa tror att folk skulle lämna in sina vapen bara för att vi har högre straff eller en vapenamnesti. De riktigt grova kriminella kommer att fortsätta ha vapen. Det man måste göra det är att anta ett helt paket för att motverka den grova organiserade brottsligheten, där skärpta straff för vapenbrott är en nyckeldel men inte alls hela lösningen. I dagens debatt låter det ibland som om det skulle vara hela lösningen på allting, och det är inte alls fallet. Det är en viktig del och en markering, men det krävs väldigt mycket mer för att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Sedan var det frågan om tillståndsplikt. Som du säger är det väldigt viktigt med lokal kännedom. I den nya polisorganisationen, när 21 polismyndigheter blir en, har vi också skrivit mycket om vikten av en lokal förankring. I den kanske det är möjligt att man längre fram också tittar på hur tillståndsgivningen ska gå till, men som det ser ut i dag har vi inte fått några indikationer på problem i systemet som är så klara.

Lena Olsson (V)

Anf. 12 Lena Olsson (V)

Herr talman! Tack, Caroline Szyber, för svar! Nej, det är nog ingen i den här kammaren som inbillar sig att grovt kriminella kommer att lämna in sina vapen. Desto mer bråttom är det i det här fallet med att man skärper minimistraffet för grovt vapenbrott från sex månader till två år, som Vänsterpartiet förordar. Det hoppas jag också att regeringen kommer med förslag om. Sedan säger Caroline Szyber att det inte bara handlar om skärpta straff. Det är jag den första att hålla med om, och det sade jag också i talarstolen. Det här är en del i att komma åt grov organiserad - eller det räcker med att kalla den organiserad - brottslighet och ge polisen mer verktyg, men det är så mycket mer som behövs, och det borde också regeringen ha insett. Skärpta straff kommer inte att leda till att rekrytering till kriminella nätverk minskar, utan det handlar i stället om förebyggande åtgärder, ett tryggt samhälle, att ungdomar klarar skolan, att man får bostad och att man får ett jobb. Det är sådana långsiktiga åtgärder man också måste bidra med. På det området kan jag tyvärr säga att jag inte tycker att man har åstadkommit särskilt mycket.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 13 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det är positivt att Vänstern för en gångs skull är för straffskärpningar. Det är ganska ovanligt att ni över huvud taget ser att det kan ha någon sorts effekt, men det är bra att vi nu har en samsyn. Jag och kristdemokraterna är de första att tala just om vikten av det brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt. Jag känner en stor oro för att brottsligheten går ned i åldrarna och för att väldigt många unga i dag känner en rotlöshet och försöker hitta en gemenskap. När man inte hittar den i sin familj, sin skola eller i det civila samhället i övrigt är det lätt att man går in i ett kriminellt gäng i stället. Det handlar om hur kriminella gäng ibland utnyttjar personer för att begå brott och hur människor ibland kan begå väldigt allvarliga brott vid väldigt ung ålder. Det är klart att jag känner en stor oro för det. Det har tagits steg i rätt riktning, men mycket mer kan göras. Det som vi behöver visa är att alla alltid har rätt till en andra chans. Begår man ett brott i väldigt unga år måste man ha rätt till en andra chans. Vi måste ha ett förebyggande arbete även inom kriminalvården när det gäller utslussning. Det är precis som Lena Olsson säger, att om man inte har gått i skola eller har någon bostad eller något jobb kanske incitamenten att gå tillbaka till det kriminella livet är väldigt stora. Finns det alternativa vägar kanske man också väljer att bryta den onda cirkeln. Morgondagens grova kriminella är, tror jag, många av de unga som i dag är med i ungdomsgäng. Jag ser väldigt allvarligt på den utvecklingen och vill verkligen att vi satsar mer på brottsförebyggande arbete och ser dagens ungdomar och ser till att de får en framtidstro som alla kanske inte har i dag.

Patrick Reslow (M)

Anf. 14 Patrick Reslow (M)

Herr talman! Vapen har blivit en del av vardagen även i vårt land. Kriminella uppgörelser med skottlossningar på öppen gata har ägt rum vid flera tillfällen i flera städer, inte minst i min egen hemstad Malmö. Så sent som i fredags sköts en man mitt på dagen i en folkmängd i en central del av staden. Signalerna från rättsväsendet är också att våldsbenägna kriminella personers användning av skjutvapen ökar. En stor del av dessa innehas sannolikt olagligt. Det är en allvarlig och mycket oroväckande utveckling som måste stoppas och som vi i Alliansen tar på allra största allvar. Det är därför en angelägen fråga för Alliansen att motverka och bekämpa förekomsten av illegala skjutvapen i samhället och att förhindra att dessa används i kriminella kretsar. I det nu aktuella betänkandet föreslås att en ny tidsbegränsad vapenamnesti genomförs under våren. Redan under valrörelsen aviserade Alliansen att en ny vapenamnesti skulle genomföras under innevarande mandatperiod. Det var ett tydligt löfte till väljarna som nu infrias. Den nya vapenamnestin blir den tredje i ordningen efter de år 1993 och 2007 genomförda vapenamnestierna. Det finns flera skäl till att det är viktigt att minska mängden vapen som innehas utan tillstånd. Ett skäl är bristen på kontroll av de personer som innehar olagliga vapen. Ett annat är att risken för att sådana vapen hanteras och förvaras på ett osäkert sätt är mycket stor. Ju sämre kontroll desto större risk för att vapnen ska hamna i fel händer och användas i kriminella kretsar. Förekomsten av skjutvapen kan också leda till att en våldssituation får svårare följder än den annars skulle ha fått. Vapenamnesti är endast en del av Alliansens långsiktiga och målmedvetna strategi för att få bort vapen från gator och torg. Alliansen har sedan länge med kraft fokuserat på just vapenfrågor. Redan i mars 2009 aviserades att ett större reformarbete skulle inledas, och en del av detta arbete har redan genomförts. Till exempel fattade riksdagen under 2011 beslut om lagändringar för att Sverige skulle kunna skriva under FN:s vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att främja, underlätta och stärka samarbetet mellan staterna för att förebygga, bekämpa och utrota olaglig tillverkning och handel med vapen och ammunition. Innebörden av de svenska lagändringarna var krav på märkning av skjutvapen, vapendelar och ammunition med straffansvar som följd för den som bryter mot reglerna. Alliansregeringen har också gett Tullverket och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att gemensamt kartlägga införseln av illegala vapen samt vilket tillvägagångssätt som vapensmugglarna använder sig av. Som ett led i detta arbete ska polisen och tullen fördjupa underrättelsesamarbetet mellan myndigheterna och vidareutveckla samarbetet med myndigheter i andra länder. Dessutom ska kontrollverksamheten effektiviseras genom fler gemensamma operativa insatser för att på längre sikt kunna minska den illegala införseln av skjutvapen till Sverige. Den 1 juli 2012 skärptes vapenlagstiftningen ytterligare. Syftet med lagändringen var att ytterligare skärpa synen på illegala vapen och därmed förhindra att skjutvapen kommer till brottslig användning och att olämpliga personer får tillgång till vapen. Reglerna om grovt vapenbrott förtydligades genom att precisera de omständigheter som ska beaktas vid bedömandet av om ett vapenbrott är grovt. Likaså straffbelades underlåtenhet att anmäla införsel av vapen eller att utan tillstånd förvara vapen åt någon annan. Reglerna för vapenhandlare skärptes. Alliansregeringen har också under våren 2012 tillsatt en utredning som bland annat ska lämna förslag på ytterligare straffskärpningar för vapenbrott. Denna utredning presenteras i morgon. Det bör även nämnas att när situationen var som allvarligast i Malmö sattes omfattande resurser in för att säkra tryggheten. Trots alla dessa insatser anklagas Alliansen för passivitet av Socialdemokraterna. Vi har hört här i dag att vi inte skulle ta situationen på allvar. Det är knappast ett trovärdigt påstående. Nu får vi återigen från Socialdemokraterna höra att en av de fyra viktiga punkterna i kampen mot vapen handlar om tullen. Då tror jag inte riktigt att man har förstått tullens arbete. Frågar man tullen säger de att detta inte är något problem, för man har redan uppdraget att söka efter vapen. Det här är ren semantik! Om Socialdemokraterna vill stärka semantiken ska man i alla fall gå ut och säga att det är det som är syftet, men någon skillnad i övrigt kommer det inte att göra. Tullen har redan det uppdrag som efterlyses, och det var en av de fyra viktiga punkterna för Socialdemokraterna. Herr talman! Låt mig återgå till den nu föreslagna vapenamnestin. Erfarenheterna av tidigare vapenamnestier är mycket goda. 1993 års vapenamnesti resulterade i att 17 050 skjutvapen, gevär och enhandsvapen framför allt, samt 15 ton ammunition lämnades in. Samma framgång fick vi 2007 med 13 000 inlämnade skjutvapen, också denna gång huvudsakligen gevär och enhandsvapen. Drygt 800 vapendelar och 14 ton ammunition lämnades också in. Dessutom lämnades drygt 10 000 legala vapen och vapendelar in för skrotning. Det var alltså en betydande mängd vapen och ammunition som försvann från marknaden vid båda tillfällena. Det har snart gått sex år sedan den senaste tidsbegränsade vapenamnestin. Sannolikt har det nu tillkommit fler illegala vapen i omlopp. Det finns därför skäl att ännu en gång försöka samla in och skrota så många vapen som möjligt. Det är svårt att uppskatta effekterna av en sådan vapenamnesti. Men med tanke på 2007 års positiva resultat och erfarenheter och dessutom erfarenheter från upprepade vapenamnestier i till exempel Danmark är det motiverat att genomföra en ny vapenamnesti. I betänkandet föreslås att den nya vapenamnestin ska följa de förutsättningar som vi har haft under de båda tidigare amnestierna, det vill säga att grunden för ansvarsfrihet är att vapnen lämnas in frivilligt och att inlämnandet kan ske anonymt. Amnestin omfattar alla vapen och all ammunition som är tillståndspliktig enligt vapenlagen. Det är viktigt att understryka att ansvarsfriheten endast avser det olagliga innehavet. Polisen och SKL kan alltjämt undersöka ett inlämnat vapen i syfte att utreda andra brott som har samband med just det vapnet. De skjutvapen som lämnas in ska i enlighet med hur det var tidigare som huvudregel tillfalla staten och förstöras. Det huvudsakliga syftet med vapenamnestin är att minska tillgången på vapen i samhället. I det perspektivet skulle det vara motsägelsefullt med en försäljningsprocess som leder till att vapnen åter kommer ut i cirkulation. I likhet med 1993 och 2007 års amnestier föreslås även den nya vapenamnestin gälla under tre månader under perioden mars till maj 2013. I detta avseende har tre av oppositionspartierna reserverat sig och förordat en längre tidsperiod, om sex månader. Vår uppfattning är emellertid att tiden spelar mindre roll. Erfarenheterna från tidigare vapenamnestier och liknande genomförda i andra nordiska länder visar att de flesta vapen, oavsett tidslängden på vapenamnestin, lämnas in i slutet av perioden. Sannolikt skulle inte en tidsperiod om sex månader innebära att fler vapen lämnas in utan att vapnen lämnas in senare under tidsperioden. Herr talman! Jag har nu lyssnat på debatten och kan konstatera att det har varit ett högt tonläge och en hög svansföring i den politiska debatten i övrigt under ett års tid. Och så får man då höra S krav på det här området. Det var fyra starka krav som summerades. Vapenamnesti på sex månader - vad är konsekvenserna? Vad skulle effekten av det vara? Ingenting tyder på att det skulle få någon ökad effekt när det gäller antalet vapen som lämnas in. Det gäller skärpta minimistraff. Och det är då kopplat till teleavlyssning. Här har regeringen redan tillsatt en utredning som kommer med förslag om straffskärpningar, och det kommer också att få konsekvenser för eventuella möjligheter till teleavlyssning. Den fjärde punkten handlar om tullen, som jag redan har nämnt. Det kommer inte att få någon som helst betydelse om man för in det i regleringsbrev eller inte. Det är fyra så kallade skarpa krav som egentligen bara är en uppbackning av alliansregeringens politik, vilket vi tackar för. Men det är väl så att tomma tunnor skramlar mest. Herr talman! Alliansens arbete med att bekämpa förekomsten och användandet av illegala vapen stannar inte med den föreslagna vapenamnestin. Alliansen kommer med all kraft att fortsätta kampen mot vapen, vapenbrott och grov organiserad brottslighet på flera plan. Vår inställning är mycket tydlig. Vapen ska bort från gator och torg. Med anledning av vad som nu anförts yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande. (Applåder)

Elin Lundgren (S)

Anf. 15 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Patrick Reslow har nu beskrivit Moderaternas hållning till illegala vapen. Han har beskrivit det som prioriterat och som viktigt. Tidigare stod Caroline Szyber från Kristdemokraterna här och pratade om att hon tror att ett förslag kan komma, som jag uppfattade det, hösten 2014. Det skulle eventuellt innehålla straffskärpningar och möjligheter till telefonavlyssning. Uppenbarligen ser regeringspartierna ett behov av detta. När vi då ser att de här besluten skjuts framför oss undrar jag: Vidhåller Patrick Reslow att regeringen har agerat så kraftfullt som man tycker att man kan begära i en så pass viktig fråga? Om vi tycker att straffskärpningar och möjligheter till telefonavlyssning till exempel är viktigt undrar jag: Varför har regeringspartierna suttit här inne i kammaren när vi har lagt fram den typen av förslag och tryckt på nejknappen? Om det inte spelar någon roll vad som står i Tullverkets regleringsbrev undrar jag: Varför pekar man över huvud taget ut någonting?

Patrick Reslow (M)

Anf. 16 Patrick Reslow (M)

Herr talman! Från Alliansens sida är vi positivt inställda till straffskärpningar, Elin Lundgren. Men vi har en lagstiftningsprocess som måste gälla. Det innebär att saker och ting måste utredas. Saker och ting måste remitteras och sedan återkomma till riksdagen för behandling. Och sedan ska det skickas vidare för att verkställas. Så är processen. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Elin Lundgren tar upp frågan om senfärdighet. Min kollega Johan Pehrson ställde en gång en skriftlig fråga till dåvarande justitieministern Thomas Bodström om varför det inte gjordes någonting på det här området med straffskärpningar. Det var den 28 januari 2003. Han fick då svaret: Nej, det här är ingenting som ligger på bordet. Det är ingenting vi tänker göra någonting åt, för när det gäller att få upp minimistraffen är det en åtgärd som måste ligga på domstolarnas bord. Det var inställningen från Socialdemokraterna när man satt i majoritet. Men när man går in i opposition är det annat som gäller.

Elin Lundgren (S)

Anf. 17 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Då kan väl jag bara konstatera att det i så fall är ännu mer anmärkningsvärt. Om de som i dag sitter i regeringen var väldigt missnöjda 2003 över hur vapenlagstiftningen såg ut och ändå inte har presterat någonting tio år senare kan man verkligen fundera över hur man har valt att agera. (Applåder) Jag skulle vilja att Patrick Reslow dementerar eller bekräftar det som Caroline Szyber tidigare sade, att vi under nästa höst kan förvänta oss ett tydligt och konkret förslag som bland annat innehåller straffskärpningar och möjlighet till telefonavlyssning. Det vill jag att han är väldigt tydlig med.

Patrick Reslow (M)

Anf. 18 Patrick Reslow (M)

Herr talman! Jag kan vara väldigt tydlig för Elin Lundgren när det gäller vår inställning. Vi har tillsatt en utredning. Den utredningen kommer. Då utgår vi också från att lagstiftningsprocessen har sin gång. Jag utgår från att även Socialdemokraterna, om ni hade suttit vid makten, hade respekterat den lagstiftningsprocess som gäller i det här landet. Då kommer det till slut ett förslag som kommer att innebära straffskärpningar och därmed också möjlighet till teleavlyssning. Detta kan komma tidigast 2014, om vi ska ha den behandling som är sedvanlig i den här kammaren.

Johan Pehrson (FP)

Anf. 19 Johan Pehrson (FP)

Herr talman! Det är tio år sedan man krävde att vi skulle skärpa vapenlagstiftningen. Jag vill dock understryka att det gläder mig att alla här inne är otåliga, att vi alla är ståndaktiga och att vi fortsätter den här kampen. Jag måste väl berätta för oppositionen att flera här som nyss har givit vittnesbörd om sin vilja att bekämpa den här typen av brottslighet också känner att de ibland önskar att man kunde gå fram ännu fortare. Men vi har ett system i Sverige där saker ska utredas. Saker ska skickas ut på remiss. Saker ska lagrådsbehandlas. Sedan kan det bli lagstiftning. Därför är jag och Folkpartiet glada över att vi rätt nyligen har gjort skärpningar genom att fler gärningar ses som grova vapenbrott, som därmed renderar fängelse. Det är viktigt. Vi börjar dock gå vidare i den riktning som denna debatt i huvudsak har handlat om, det vill säga att man ser mycket allvarligt på innehavet, att det ska rendera en ännu längre tids inlåsning och att man därmed - det är Folkpartiets uppfattning - också kan använda sig av en hel del straffprocessuella tvångsmedel som till exempel telefonavlyssning för att få in den här typen av vapen och sätta de personer som ägnar sig åt den här hanteringen i fängelse. Man ska komma ihåg att vi har en väldigt speciell situation. Vi har ett öppet Europa, och vi försöker stoppa dessa vapen vid gränserna. Vi vet om att det dels är legala vapen som läcker ut på marknaden genom stölder och på andra sätt eller genom att människor helt enkelt blir konstiga eller tokiga, dels att det är illegala vapen som smugglas in i Sverige i sin helhet. Vi har en enorm landgräns, så även om vi skulle gå ur EU, som några här inne vill, kommer det ändå inte att finnas en gränsvakt eller tulltjänsteman varje meter längs Sveriges gräns. Det fanns illegala vapen i Sverige innan Sverige blev medlem i EU, och det skulle fortsätta att komma in vapen i Sverige. Det är också så att den riktigt organiserade brottsligheten i Sverige har egna vapensmedjor. Man beställer hem vissa delar, och sedan tillverkar man andra delar själv. Detta gör också att vapnen blir väldigt svåra att spåra. Det finns en väldig kraft i att vilja beväpna sig bland grovt kriminella i den undre världen, och det gör man antingen för att upprätthålla sitt våldskapital eller för att skydda sin mycket kriminella verksamhet mot andra personer av samma kaliber. Därför drivs de här personerna av en enorm kraft att beväpna sig. Då är det nödvändigt med straffskärpningar, och jag är glad över att det finns en sådan enighet i synen på att vi behöver skärpa straffen. Det låter inte alltid så. Jag hoppas att detta når ut långt utanför riksdagen till kriminologer och andra som förstår att vi här inne är upprörda över att det är för låg straffsats. Bakgrunden är känd. Dödligt våld har dykt upp i debatten. Mycket klokt är sagt, men synen på cigaretter måste jag ändå säga någonting om. Det anses vara ett problem att tullen tycks ha fokuserat på cigaretter. Jag kan säga att cigaretter i dag är en kärna i den grova, organiserade brottsligheten. Det säljs enorma mängder illegalt införda cigaretter och förfalskade cigaretter runt om i Sveriges olika små kiosker, snabbköp och servicebutiker. Det är en väldigt omfattande verksamhet som leder till mycket skada, och jag kan säga att de som styr den här verksamheten, de är beväpnade. De är duktigt beväpnade, så om vi slår undan fötterna för den illegala cigaretthanteringen vilket tullen har en nyckeluppgift i att göra, så finns det mer att vinna. Det finns en del saker vi kan göra. Nu ska vi inte ha någon cigarettdebatt, men i Sverige finns det till exempel regler för vad cigaretterna maximalt får kosta men inte vad de minimalt får kosta. Det är en sak som åtminstone Folkpartiet tycker att vi kan göra mer av för att komma åt den illegala cigaretthanteringen, för den är i dag en kärna. Enligt de kriminella själva tjänar man mer på illegal cigaretthantering än på narkotikahantering, och framför allt är det mycket lägre straff. Se där - ännu mer straffskärpningar på illegala cigaretter! Jag tycker vidare att diskussionen från oppositionen om att tullen inte skulle prioritera detta blir lite konstig. Det är den tidigare chefen för Rikskriminalpolisen som är generaldirektör för Tullverket. Skulle hon inte förstå vikten av eller inte känna att hon hade uppdraget att hindra illegala vapen från att komma in i Sverige? Problemet och utmaningen är fortfarande att vi har ett öppet Europa. Därför vill jag, herr talman, föra in ytterligare två perspektiv så här på slutet. Det är dels det europeiska samarbetet där vi måste göra mycket mer med de länder som vi vet att en hel del av de illegala vapnen kommer ifrån. Det är en fråga på EU-nivå, för det är ju inte bara i Sverige det är ett problem att grovt kriminella springer runt och skjuter på varandra och även på andra. Här krävs en lösning på EU-nivå, ett intensifierat samarbete i Europa, och därför är EU väldigt viktigt. Det tittar man också på i de organisationer som finns inom den europeiska polisen, Europol, och också på åklagarsidan. Detta är väldigt viktigt, och Folkpartiet tycker att det finns all anledning att lyfta fram detta, annars kommer vi aldrig åt problemet med en så lång gräns som Sverige har - inte ens om vi skulle gå ur EU, vilket några verkar tycka ibland. Man talar också om det förebyggande. Naturligtvis finns det unga människor som dras in i det här. Det är väldigt få unga personer som börjar sin kriminella bana med att köpa ett halvautomatiskt vapen och sedan springa runt med det och råna klasskompisarna. Det börjar någon annanstans. Unga människor dras in i grovt kriminell verksamhet, och därför är alla åtgärder vi kan göra för att stoppa detta viktiga. Det handlar om socialt förebyggande och att jobba med den breda penseln i socialpolitiken, skola och så vidare, men vi behöver också allt mer av tidiga och tydliga insatser för att se till att unga människor inte dras in i den här miljön. Det finns hur många berättelser som helst, herr talman, om hur unga människor blir vapenbärare åt grovt kriminella, för det är ju helt straffritt om en 14-åring springer runt och bär på ett skarpladdat skjutvapen. Ursäkta, men vad leder det till? Det är inte ens straffbart i Sverige. Det är möjligtvis straffbart för den som har tvingat ungen att bära vapnet, men vi måste se till att vi får en socialtjänst som vidtar skarpa och tydliga åtgärder när unga hamnar i de här miljöerna, för det är farligt för den unge och farligt för omgivningen. Herr talman! Det här är en debatt som handlar om vapenamnesti. Det är lite andra frågor som har stått i centrum för debatten. Folkpartiet välkomnar vapenamnestin. Vi tycker att det är viktigt att vi har den möjligheten. Det kan samlas in lite dödsbovapen. Det kan finnas en och annan grovt kriminell som just i dag vill sluta med sin kriminalitet och därmed förhoppningsvis kommer att lämna in sitt vapen. Färre vapen på gatan är viktigt och välkommet. Sedan ligger det som sagt i regeringens lagstiftningsprocess att se över skärpningen av detta och skärpa straffminimum. Folkpartiet välkomnar detta, för det behövs hårdare och längre straff för de personer som springer runt och bär vapen. Det är nämligen helt oacceptabelt. (Applåder)

Johan Linander (C)

Anf. 20 Johan Linander (C)

Herr talman! När man kommer som sista talare får man försöka sammanfatta debatten på något sätt. Som vi har hört handlar det alltså om en vapenamnesti som är tänkt att genomföras nu i vår från den 1 mars till den 31 maj. Det är precis sex år efter att den förra vapenamnestin genomfördes, en amnesti som då var lyckad, precis som den första som genomfördes 1993. Förra gången var det 13 000 skjutvapen, drygt 800 vapendelar och ca 14 ton ammunition som lämnades in. Om det blir så mycket den här gången vet vi inte, men vi vet att varje illegalt vapen som lämnar samhället och förstörs är en bra sak. Detta handlar om vapen och ammunition som förmodligen annars skulle vara kvar ute i samhället. Kanske skulle det ligga undanstoppat på en vind, kanske skulle det användas. Det ska dock sägas att det finns en särskild åtalsregel i 9 kap. 7 § vapenlagen som gör att det normalt inte ska väckas åtal mot den som lämnar in ett vapen som man till exempel har hittat på sin gamla morfars vind. I denna paragraf finns dock en öppning för att åtal kan väckas om det är motiverat från allmän synpunkt, och den osäkerheten gör förmodligen att just den särskilda åtalsregeln och den paragrafen inte används speciellt mycket. Från Centerpartiets sida har vi tidigare varit inne på att införa en permanent vapenamnesti, alltså att det ständigt skulle vara möjligt att kunna lämna in vapen och ammunition. Det är dock inte alldeles lätt att genomföra. Det förslaget kom också så långt tillbaka som i Vapenutredningen som kom 1995 och genomfördes efter den första vapenamnestin 1993. Förslaget fick dock en hel del kritik, och det genomfördes aldrig av den socialdemokratiska regeringen som då hade tillträtt. Det var väl ingen tillfällighet, eftersom Socialdemokraterna hade varit emot vapenamnestin som idé från början. När vi sedan från den då borgerliga oppositionen motionerade om att vi skulle ha en ny vapenamnesti var det nej från den socialdemokratiska regeringen och från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det slutade dock med att Miljöpartiet ändrade sig, och 2005 gav de borgerliga partierna och Miljöpartiet tillsammans ett tillkännagivande till den då socialdemokratiska regeringen att genomföra en ny vapenamnesti, vilket man dock inte gjorde i alla fall. Det blev ingen vapenamnesti innan valet 2006. Men då fick vi en alliansregering, och redan mars till maj 2007 kunde alltså den förra vapenamnestin genomföras. Jag välkomnar så klart att Socialdemokraterna har ändrat sin politik. Det är bra att ni tycker som vi har tyckt länge. Nu vill ni till och med ha en längre amnesti - sex månader i stället för tre månader. Det kan diskuteras vad som är bäst. Är det tre, fyra, sex eller kanske tolv månader? Med en tydlig och aktiv informationsinsats tror jag att tre månader är alldeles tillräckligt för att man ska hinna lämna in sitt vapen. Om informationsinsatsen är för dålig så att folk inte får veta att det pågår en vapenamnesti kvittar det om det är sex månader eftersom vapnen i så fall inte kommer att lämnas in i alla fall. Det hela bygger alltså på att det är en tillräckligt bra informationsinsats. Man måste också komma ihåg att polisen ska ha beredskap att ta emot dessa vapen. Det är inte alldeles enkelt. Det kan komma in vapen som i värsta fall är skarpladdade. Vi vet att även om vapenamnestin inte tidigare har omfattat explosiva varor har folk ändå kommit med handgranater och annat. Det krävs därför en hel del av polisen för att ta emot dessa vapen och denna ammunition. Ska man ha denna beredskap i sex månader i stället för tre månader blir det större påfrestningar på polisen. Det förslag som vi har nu om sex månader skulle innebära att man förutom mars, april och maj skulle lägga till juni, juli och augusti, de tre sommarmånaderna. Just under sommarmånaderna tycker jag att det är så viktigt som det kan vara att ha så många poliser som möjligt ute i samhället i stället. Vi fick tidigare från Socialdemokraternas Elin Lundgren höra att regeringen inte har gjort någonting. Det är precis som om ni har glömt bort den debatt som vi hade här i kammaren för mindre än ett år sedan då vi antog förändringar i vapenlagen och skärpte lagstiftningen när det gäller vad som ska bedömas som grovt vapenbrott. Dessa förändringar trädde i kraft den 1 juli 2012, för lite mer än ett halvår sedan, och det har ni redan glömt bort. Då antog vi även två nya straffbestämmelser som gäller införsel av vapen och om man förvarar vapen åt någon annan. Jag måste säga att det är fler från oppositionen som är ganska dåligt pålästa. Jag kan inte låta bli att läsa lite grann ur Vänsterpartiets reservation 6 där det står: "Regeringen bör skyndsamt återkomma med en förnyad översyn av straffskalorna för vapenbrott." Det pågår just nu. Om ni hade läst betänkandet hade ni sett att utredningen, som har tagit namnet Utredningen om skärpningar i vapenlagstiftningen, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2013. Det är i morgon. Ska vi skynda på det? Ska utredningen lämna betänkandet i dag? Förlåt, herr talman, att jag raljerade lite grann. Jag måste också säga någonting om laserpekare, som Sverigedemokraterna var inne på. Denna fråga ligger under Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödepartementet. Där pågår arbetet, och man förbereder ett förbud mot starka laserpekare. Jag håller med om att detta är mycket viktigt att få fram. Men det finns även legala användningsområden för denna typ av produkter, och det måste finnas något slags möjlighet att söka tillstånd för laglig användning. Man behöver också göra ändringar i inregränslagen för att samtidigt kunna stoppa import från EU-länder av denna typ av laserpekare. Men detta arbete pågår alltså i Miljödepartementet. Herr talman! Till slut vill jag säga att det finns alldeles för många illegala vapen i vårt samhälle. En del används eller har använts för brottslig verksamhet, andra ligger bara och skräpar på vinden. Men oavsett vilket det är fråga om är vapen alltid potentiellt farliga. Man får inte glömma bort att om ett barn hittar ett vapen på vinden kan det på en sekund ske en olycka. Att få undan denna typ av vapen från samhället är också viktigt. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och därmed bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Beslut

Beslut: 2013-01-30

15 förslagspunkter, 10 acklamationer, 5 voteringar

Webb-tv: Beslut

30 januari 2013

Protokoll med beslut

2013-01-30

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2012/13:147

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Inlämningstid

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar 1 § och ikraftträdandebestämmelsen i regeringens förslag till lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:38 i denna del och avslår motion 2012/13:Ju3.

Reservation 1 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
S	0	101	0	11
M	98	0	0	9
MP	0	21	0	4
FP	19	0	0	5
C	20	0	0	3
SD	19	0	0	1
V	0	15	0	4
KD	17	0	0	2
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	173	137	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Försäljning av inlämnade vapen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar 4 § i regeringens förslag till lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:38 i denna del och avslår motion 2012/13:Ju4.

Reservation 2 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (SD)
S	101	0	0	11
M	98	0	0	9
MP	21	0	0	4
FP	19	0	0	5
C	20	0	0	3
SD	0	19	0	1
V	15	0	0	4
KD	17	0	0	2
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	291	19	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott i de delar lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:38 i denna del och avslår motion 2012/13:Ju373 yrkande 20.

4. Översyn av vapenlagstiftningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Ju303, 2012/13:Ju328, 2012/13:Ju362 och 2012/13:Ju406.

5. Skärpta straff för vapenbrott

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk205 yrkande 1, 2012/13:Ju209 yrkandena 1 och 2, 2012/13:Ju222 yrkande 3, 2012/13:Ju249 yrkande 18, 2012/13:Ju269 och 2012/13:Ju373 yrkande 17.

Reservation 3 (S)
Reservation 4 (MP)
Reservation 5 (SD)
Reservation 6 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (S)
S	0	101	0	11
M	98	0	0	9
MP	0	0	21	4
FP	19	0	0	5
C	20	0	0	3
SD	0	0	19	1
V	0	0	15	4
KD	17	0	0	2
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	154	101	55	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Definition av olika slags vapen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju222 yrkande 1.

Reservation 7 (V)

7. Vapenklassa laserpekare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju211 yrkande 1.

Reservation 8 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 8 (SD)
S	101	0	0	11
M	98	0	0	9
MP	19	2	0	4
FP	19	0	0	5
C	20	0	0	3
SD	0	19	0	1
V	15	0	0	4
KD	17	0	0	2
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	289	21	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Register över effektbegränsade vapen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju345.

9. Märkning av s.k. airsoftvapen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju404.

10. Tillståndsgivning till vapeninnehav av lokal polismyndighet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju222 yrkande 2.

Reservation 9 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (V)
S	101	0	0	11
M	98	0	0	9
MP	21	0	0	4
FP	19	0	0	5
C	20	0	0	3
SD	19	0	0	1
V	0	15	0	4
KD	17	0	0	2
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	295	15	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

11. Effektivare handläggning av vapenlicensärenden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Ju280 yrkande 1 och 2012/13:Ju401 yrkandena 1 och 2.

12. Utvidgat tillstånd att inneha ammunition

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju405.

13. Utökad vapengarderob

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju280 yrkande 2.

14. Införseltillstånd för EU-medborgare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Ju280 yrkande 3 och 2012/13:Ju346.

15. Kontroll av det centrala vapenregistret

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju280 yrkande 4.

Var är ärendet nu?

Beslut

Olagliga vapen ska kunna lämnas in till polisen (JuU9)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Olagliga vapen ska kunna lämnas in till polisen (JuU9)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Inlämningstid

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Försäljning av inlämnade vapen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott

4. Översyn av vapenlagstiftningen

5. Skärpta straff för vapenbrott

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Definition av olika slags vapen

7. Vapenklassa laserpekare

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Register över effektbegränsade vapen

9. Märkning av s.k. airsoftvapen

10. Tillståndsgivning till vapeninnehav av lokal polismyndighet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

11. Effektivare handläggning av vapenlicensärenden

12. Utvidgat tillstånd att inneha ammunition

13. Utökad vapengarderob

14. Införseltillstånd för EU-medborgare

15. Kontroll av det centrala vapenregistret