2011/12:NU6 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad

Näringsutskottets betänkande

2011/12:NU6

En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:155 med förslag om en ny lag om elcertifikat tillsammans med två motioner som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas fyra motioner om elcertifikat från den allmänna motionstiden 2011. Regeringens lagförslag innebär bl.a. att det blir möjligt för Sverige att ha en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder och att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Elcertifikatssystemets nuvarande mål för ökningen av den förnybara elproduktionen ändras inte. Den nya lagen om elcertifikat föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Vidare föreslår regeringen följdändringar i fyra andra lagar samt att riksdagen ska godkänna ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet förslagen i propositionen, dock när det gäller den föreslagna nya lagen om elcertifikat med vissa redaktionella ändringar samt ett tillägg i en paragraf (se bilaga 3). De sex motionerna avstyrks samtidigt. Utskottet anser att den nuvarande målnivån i elcertifikatssystemet på 25 TWh ny förnybar el till 2020 är väl avvägd och att det med det satta målet finns goda förutsättningar för en utbyggnad av förnybar elproduktion.

I en reservation (S, MP, V) yrkas avslag på propositionen. Reservanterna anser att målet för elcertifikatssystemet bör utvidgas till 30 TWh ny förnybar el till 2020 och att nya kvoter i elcertifikatssystemet som baseras på detta mål ska införas innan en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge förverkligas. I tre andra reservationer lämnas olika synpunkter på vattenkraftens roll i elcertifikatssystemet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Avslag på propositionen

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:N3 av Kent Persson och Lise Nordin (V, MP) yrkandena 1 och 3,

2011/12:N4 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

2011/12:N321 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S) yrkande 2.

Reservation 1 (S, MP, V)

2.

Vattenkraften i elcertifikatssystemet

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:N3 av Kent Persson och Lise Nordin (V, MP) yrkande 2.

Reservation 2 (MP, V)

3.

Miljökrav för elcertifikat för vattenkraft

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:N372 av Krister Örnfjäder (S) yrkande 2 och

2011/12:N419 av Helena Leander (MP).

Reservation 3 (S)

Reservation 4 (MP, V)

4.

Särredovisning av elcertifikatskostnaden

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:N403 av Lars Isovaara och Josef Fransson (båda SD).

5.

Regeringens lagförslag och avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad

 

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om elcertifikat med de ändringarna att 2 kap. 12  §, 4 kap. 8 §, 5 kap. 11 §, 6 kap. 8 § och 8 kap. 1 § får de lydelser som utskottet föreslår i bilaga 3,

2. lag om ändring i utsökningsbalken,

3. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

b) godkänner avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om en gemensam marknad för elcertifikat.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:155 punkterna 2–6 och bifaller delvis proposition 2010/11:155 punkt 1.

Stockholm den 8 november 2011

På näringsutskottets vägnar

Mats Odell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Lars Johansson (S)1, Hans Rothenberg (M), Olof Lavesson (M), Krister Örnfjäder (S)2, Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S)3, Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S)4, Helena Lindahl (C), Karin Åström (S)5, Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Lars Isovaara (SD), Kent Persson (V)6, Boriana Åberg (M), Ingela Nylund Watz (S)7 och Lise Nordin (MP)8.

1

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

2

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

3

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

4

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

5

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

6

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

7

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

8

Avstår från ställningstagande under punkt 5.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

·.    proposition 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad

·.    två motioner som har väckts med anledning av propositionen

·.    fyra motioner från den allmänna motionstiden 2011.

Utskottet har uppvaktats av representanter för Sveriges energiföreningars riksorganisation. I ärendet har utskottet också tagit emot en skrivelse från Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund.

Bakgrund

Lagen (2003:113) om elcertifikat trädde i kraft i maj 2003. Regeringen föreslog våren 2009 i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163) att andelen förnybar energi 2020 i Sverige bör vara minst 50 % av den totala energianvändningen. Bakgrunden till förslaget var att Sveriges bindande mål enligt det s.k. förnybartdirektivet1 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG.] är minst 49 %. Regeringen bedömde i propositionen bl.a. att elcertifikatssystemet skulle vidareutvecklas och att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen borde sättas upp som innebär en ökning med 25 terawattimmar (TWh) till 2020 jämfört med läget 2002. Riksdagen beslutade våren 2010 att anta ett förslag från regeringen om ändrade kvoter i elcertifikatssystemet och att godkänna det nya målet för ökningen av förnybar el (prop. 2009/10:133, bet. 2009/10:NU16).

I september 2010 redovisade Statens energimyndighet (Energimyndigheten) ett uppdrag från regeringen om att lämna förslag på ändringar i det samlade regelverket kring elcertifikatssystemet för att regelverket skulle bli mer överskådligt, enhetligt och lättillgängligt och för att de administrativa kostnaderna för berörda aktörer skulle minska. Energimyndighetens förslag har remissbehandlats.

Regeringen gav i februari 2010 Energimyndigheten i uppdrag att även utreda utformningen och analysera konsekvenserna av en utvidgad elcertifikatsmarknad samt att analysera de möjligheter och begränsningar för Sverige som följer av de olika mekanismer för samarbete som finns i förnybartdirektivet och att ge förslag till nödvändiga ändringar i det svenska regelverket som skulle följa av en utvidgad elcertifikatsmarknad. I rapporten Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv och i rapporten Gemensamt elcertifikatssystem med Norge redovisade Energimyndigheten sina förslag. Den sistnämnda rapporten har remissbehandlats.

I en promemoria vidareutvecklade Näringsdepartementet lagförslagen i Energimyndighetens rapporter om regelförenkling och om ett gemensamt elcertifikatssystem med Norge samt omarbetade och omdisponerade lagtexterna i förhållande till lagen om elcertifikat. Promemorian med ett förslag till en ny lag om elcertifikat har remissbehandlats.

Energimyndigheten fick i juli 2009 i uppdrag av regeringen att analysera vilka effekter en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet skulle kunna få för de elkunder som omfattas av systemet fram till 2020 och därefter. Uppdraget redovisades i januari 2010. I propositionen Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet (prop. 2009/10:133) gjorde regeringen våren 2010 bedömningen att det inte fanns ett tillräckligt beslutsunderlag när det gällde frågan om hur exempelvis ett pristak eller andra särskilda metoder ska utformas för att hålla konsumenternas kostnader för elcertifikaten på en rimlig nivå. Regeringen beslutade mot denna bakgrund i mars 2010 att ändra det tidigare beslutet från juli 2009 och uppdra åt Energimyndigheten att i samråd med Konjunkturinstitutet analysera den framtida kostnadsutvecklingen och utformningen av insatser för att motverka risken för eventuellt kraftigt höjda kostnader för konsumenterna i elcertifikatssystemet. Resultatet av det nya uppdraget redovisades i september 2010 i en rapport, vilken har remissbehandlats.

Regeringen har begärt Lagrådets yttrande över ett förslag till en ny lag om elcertifikat. I propositionen har regeringen i huvudsak följt Lagrådets förslag.

Sveriges närings- och energiminister och Norges olje- och energiminister undertecknade i september 2009 en överenskommelse med grundprinciperna för ett vidare samarbete om en gemensam elcertifikatsmarknad, och i december 2010 undertecknade de ett protokoll om arbetet med en sådan gemensam marknad som bl.a. konkretiserade Norges åtagande på marknaden. Det norska Stortinget godkände ett förslag till lag om elcertifikat i juni 2011, och lagen har därefter blivit sanktionerad av den norska konungen i statsråd. I juni 2011 undertecknade energiministrarna i respektive land ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om elcertifikat. Elcertifikatssystemets nuvarande mål och funktionssätt ändras inte. De sakliga nyheter som regeringen föreslår är i huvudsak att det ska vara möjligt att ha en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder, att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat och att mindre producenter av förnybar el som själva använder den el de producerat får undantas från kvotplikt.

I övrigt innebär förslaget redaktionella och språkliga ändringar samt omdispositioner för att göra lagen mer överskådlig och tydlig.

Den nya lagen om elcertifikat föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2012 om respektive lands konstitutionella krav har uppfyllts och under förutsättning att EES-kommittén har beslutat om att införliva förnybartdirektivet.

I propositionen bedömer regeringen även att elcertifikatssystemet uppnår de uppsatta målen och i huvudsak fungerar väl samt att någon reglering av elcertifikatspriserna inte bör göras. Däremot bör informationen till marknadens aktörer och konsumenter förbättras ytterligare, eftersom den är av central betydelse för marknadens funktionssätt.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag, dock när det gäller den nya lagen om elcertifikat med vissa redaktionella ändringar samt ett tillägg i en paragraf. Därutöver godkänner riksdagen avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat. Samtliga motionsyrkanden avslås av riksdagen.

Jämför reservationerna 1 (S, MP, V), 2 (MP, V), 3 (S) och 4 (MP, V) samt särskilt yttrande (S, MP, V).

Inledning

I betänkandet redogör utskottet framför allt för de avsnitt i propositionen som berörs av de olika motionsyrkandena. För en närmare redogörelse för regeringens övriga förslag hänvisar utskottet till propositionen.

Propositionen

En internationell handel med elcertifikat skulle enligt regeringens uppfattning bidra till en bättre fungerande marknad med högre likviditet och ökad omsättning. Därigenom skulle högre effektivitet och en ökad konkurrens för den förnybara elproduktionen skapas. Enligt regeringens förslag till en ny lag om elcertifikat ska elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat få användas för att uppfylla kvotplikten1 [ Skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el.] enligt den svenska lagen, om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i den andra staten.

Förnybartdirektivet innehåller möjligheter till samarbete mellan länderna för att de ska kunna uppnå sina bindande mål för förnybar energi på ett mer kostnadseffektivt sätt. Samarbetet kan ske genom användning av statistiska överföringar, genom gemensamma projekt eller genom gemensamma stödsystem. Elcertifikatssystemet är ett sådant nationellt stödsystem som skulle kunna samordnas med andra länders stödsystem inom ramen för förnybartdirektivet. Samarbetet mellan Sverige och Norge om att införa en gemensam elcertifikatsmarknad är ett exempel på ett gemensamt stödsystem. Denna samarbetsmekanism kan dock inte användas mellan medlemsstater och tredjeländer, vilket innebär att en förutsättning för samarbetet är att Norge antar förnybartdirektivet2 [ Enligt uppgift från Näringsdepartementet kom Norge under sommaren 2011 överens med kommissionen om ett mål för Norge om en andel om 67,5 % förnybar energi till 2020. Det formella beslutet i EES-kommittén om införlivande av förnybartdirektivet i EES-avtalet ska enligt planerna fattas i november/december 2011.].

I propositionen föreslås det att riksdagen ska godkänna ett avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om en gemensam marknad för elcertifikat. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2012 om respektive lands konstitutionella krav har uppfyllts och under förutsättning att EES-kommittén har beslutat om att införliva förnybartdirektivet.

Enligt regeringens bedömning bör den svenska kvotkurvan (den kvotplikt som gäller för respektive år) som beslutades av riksdagen våren 2010 (prop. 2009/10:133, bet. 2009/10:NU16) ligga fast och alltså inte ändras i den föreslagna nya lagen om elcertifikat. Avtalet mellan Sverige och Norge innebär inget annat mål för förnybar elproduktion i Sverige än det som riksdagen antog våren 2010, dvs. 25 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med läget 2002, och inte heller någon ändring i den svenska kvotkurvan eller i tilldelningsreglerna. Det gemensamma målet för Sverige och Norge för ny förnybar elproduktion till 2020 uppgår enligt avtalet till 26,4 TWh. Målet ska delas lika mellan parterna som därmed ska sikta på att annullera elcertifikat motsvarande 13,2 TWh var för 2020. Parterna ska dessutom sträva efter att det för perioden den 1 januari 2012–31 december 2035 hos varje part ska annulleras elcertifikat motsvarande 198 TWh. Om en part önskar införa ett nytt mål för att öka den förnybara elproduktionen efter 2020 inom ramen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden, ska kvotkurvans utformning värderas och parten ska samråda med den andra parten om bl.a. påverkan på marknadsaktörer. Parten kan därefter besluta att införa ett nytt mål under förutsättning att ändringen inte ger orimliga konsekvenser för den andra parten. Avtalet är bindande mellan länderna. Enighet mellan parterna krävs enligt avtalet i några frågor. Detta gäller exempelvis en eventuell ändring av Sveriges eller Norges mål för förnybar energi inom ramen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden till 2020, utvidgning av den gemensamma elcertifikatsmarknaden till andra länder och uppsägning och ändringar i avtalet.

Utbyggnadsmöjligheterna för förnybar elproduktion har utvärderats i dialog mellan Sverige och Norge som ett led i förberedelsearbetet inför etableringen av en gemensam elcertifikatsmarknad. Den gemensamma uppfattningen är att fördelningen i produktionsslag mellan länderna vid ett gemensamt system bedöms ge utökad vattenkraft i framför allt Norge och utökad biobränslekraft i framför allt Sverige. Förutsättningarna för utökad vindkraftsproduktion bedöms vara ungefär lika i de båda länderna.

Avtalet reglerar tidpunkten för nästa kontrollstation. Den ska genomföras gemensamt mellan parterna och äga rum senast vid utgången av 2015. Därefter ska kontrollstationer äga rum vart fjärde år om inte parterna kommer överens om något annat. Regeringen eftersträvar ett stabilt och förutsägbart elcertifikatssystem med regelbundna översyner vid tidpunkter som marknaden känner till. Även om införandet av en gemensam marknad med Norge innebär en viss ökad osäkerhet så bör enligt regeringens uppfattning stabiliteten vara den styrande faktorn i fråga om tidpunkten för nästkommande kontrollstation. Detta innebär att nästa kontrollstation inom elcertifikatssystemet bör genomföras före utgången av 2015 såsom tidigare har planerats. Det finns dock skäl att därefter ha något tätare kontrollstationer i och med införandet av en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge. Samtidigt är det viktigt att perioden mellan kontrollstationerna är tillräckligt lång för att ändringar i systemet ska hinna verka och för att grundliga utredningar ska kunna genomföras och omhändertas i lagstiftningsprocessen.

För el som produceras med vattenkraft i en anläggning som har tagits i drift första gången efter utgången av 2002 ska elcertifikat enligt förslaget till en ny lag om elcertifikat inte få tilldelas för något annat än produktionsökningar om anläggningen har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt (kW) (storskalig vattenkraft) och elproduktionen ersätter tidigare produktion. Som skäl för förslaget anger regeringen att vissa vattenkraftsanläggningar som rivits eller på annat sätt avvecklats och ersatts med en nybyggd anläggning vid samma fallrättighet har kunnat godkännas för tilldelning av elcertifikat, vilket inte överensstämmer med syftet med elcertifikatssystemet att öka den förnybara elproduktionen. Det är enligt regeringens uppfattning för den storskaliga vattenkraften som begränsningar för tilldelning bör införas vid ersatt produktionskapacitet. När det gäller den småskaliga vattenkraften3 [ Anläggningar med en installerad effekt om högst 1 500 kW.] är det viktigt att de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk tas till vara. Det kan fortsatt finnas ett stödbehov för befintliga småskaliga anläggningar som medför att kraven för dessa inte bör skärpas.

Vid tillämpningen av 2003 års lag har anläggningar för storskalig vattenkraft kunnat tilldelas elcertifikat för hela elproduktionen efter ombyggnad trots att de tidigare endast fått elcertifikat för produktion till följd av ökad produktionskapacitet. En sådan tilldelning är inte förenlig med syftet att öka den förnybara elproduktionen, anför regeringen och föreslår att produktion av el med vattenkraft som sker i en anläggning för storskalig vattenkraft och som endast har tilldelats elcertifikat för varaktiga produktionsökningar inte ska få en ny tilldelningsperiod för hela elproduktionen i anläggningen även om det har gjorts omfattande ombyggnader.

Enligt förslaget ska kraven även skärpas för anläggningar där el produceras med vattenkraft och som varit nedlagda men åter tas i drift. De skärpta krav som föreslås gäller anläggningar som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002. Förslaget innebär att en sådan anläggning inte kan få elcertifikat för något annat än produktionsökningar vid investeringar i ökad produktionskapacitet om det inte har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning. Om sådana ombyggnader har gjorts och kraven uppfylls blir tilldelningsperioden 15 år från dagen för tillsynsmyndighetens beslut att anläggningen är att anse som ny.

Med anledning av att en remissinstans har framfört att det borde övervägas om rätt till elcertifikat ska begränsas till produktion som sker i enlighet med tillstånd och försiktighetsmått som följer av miljöbalken och att en annan remissinstans framfört att miljöåtgärder vid vattenkraftverk bör utredas vidare samt att kontroll av miljötillstånd för vattenkraftverk bör ske, anger regeringen i propositionen att miljökrav bör ställas inom ramen för miljölagstiftningen och att det är olämpligt att nu föra in sådana bestämmelser i elcertifikatslagen. Tillsynen av att miljökraven för vattenverksamhet uppfylls ska utövas av de myndigheter som ansvarar för sådan tillsyn enligt miljölagstiftningen. Utgångspunkten måste enligt regeringen vara att den tillsynen fungerar. Regeringen hänvisar också i propositionen till att det för närvarande pågår ett utredningsarbete inom Regeringskansliet när det gäller behovet av åtgärder i vatten som är påverkade av vattenkraft för att tillgodose kraven enligt den s.k. vattenförvaltningsförordningen4 [ Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.] och miljöbalken samt för att tillgodose de miljökvalitetsmål5 [ Jfr proposition 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete s. 148.] som gäller sjöar och vattendrag. Även internationella åtaganden såsom Handlingsplanen för Östersjön6 [ Handlingsplanen för Östersjön är ett program för att återställa den ekologiska statusen i Östersjöns marina miljö till 2021 som antogs av den s.k. Helsingforskommissionen 2007.] förutsätter åtgärder på området.

I propositionen bedömer regeringen att det finns behov av ökade informationsinsatser gentemot elkonsumenterna för att de ska få en ökad kunskap och medvetenhet om elcertifikatssystemet. Andra åtgärder för att öka elkonsumenternas kunskap och medvetenhet om elcertifikatssystemet bör också övervägas. En möjlig åtgärd som regeringen tar upp är att ställa krav på särredovisning av elcertifikatskostnaden gentemot elkonsumenterna i samband med fakturering. En sådan åtgärd behöver dock enligt regeringen vägas mot den ytterligare administration detta innebär och att elfakturan kan bli mer svårtillgänglig för konsumenten. Energimyndigheten bör enligt regeringen få i uppdrag att utreda om ett krav på särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkonsumenternas faktura kan vara en lämplig åtgärd för att öka elkonsumenternas kunskap och medvetenhet om elcertifikatssystemet och om konsumentens eget bidrag till detta system.

Motionerna

I kommittémotion 2011/12:N4 (S) yrkar motionärerna avslag på propositionen och begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag om ett gemensamt elcertifikatssystem som innebär ett mål om 30 TWh ny förnybar el fram till 2020 (jämfört med 2002 års nivå). Motionärerna ser inga principiella problem med att införa gemensamma certifikatsystem med andra länder men anser att utformningen av avtalet om ett gemensamt elcertifikatssystem med Norge innebär att Sverige låser sig fast vid målet om 25 TWh ny förnybar el fram till 2020.

I flerpartimotion 2011/12:N3 (V, MP), där motionärerna också yrkar avslag på propositionen, önskas ett tillkännagivande om att certifikatsystemet bör baseras på ett mål om minst 30 TWh ny förnybar el till 2020 och minst 55 TWh till 2030. Möjligheterna att bygga ut ny förnybar energi i Sverige är enligt motionärerna större än de 25 TWh till 2020 som riksdagen tidigare har beslutat om. Eftersom målen för en gemensam elcertifikatsmarknad riskerar att bli mer svårjusterade är det viktigt att målen tar höjd för en önskvärd utveckling vid införandet av systemet, framför motionärerna.

Elcertifikaten måste utökas för att Sverige ska kunna klara planeringsmålet (för vindkraft) på 30 TWh, anförs det i motion 2011/12:N321 (S).

I den tidigare nämnda flerpartimotionen 2011/12:N3 (V, MP) önskar även motionärerna ett tillkännagivande om att utesluta vattenkraften ur elcertifikatssystemet och att konkurrensvillkoren och andra osäkerhetsfaktorer klargörs innan lagändringen godtas. En stor volym norsk vattenkraft riskerar att absorbera huvuddelen av de elcertifikat som finns för att nå den gemensamma ambitionsnivån. Det strider mot elcertifikatssystemets grundprincip att ge stöd till ett energislag som vattenkraften, som redan är ekonomiskt lönsam, framhåller motionärerna. Vattenkraftens påverkan på den lokala miljön och den biologiska mångfalden bör enligt motionärerna inte heller underskattas. Det är kontraproduktivt att statligt stöd ges till utbyggnad av ett energislag som gör det svårare att nå andra miljömål. Norge har dessutom förmånligare villkor för nätanslutning än Sverige, och detta har inte beaktats i avtalet. Tätare kontrollstationer än vad regeringen bedömer som nödvändigt behövs inom elcertifikatssystemet för att se över om kvotkurvan behöver justeras och om utbyggnaden av överföringskapaciteten sker i takt med en ökad elproduktion, anförs det vidare i flerpartimotionen.

Om vattenkraft kvarstår i elcertifikatssystemet, så bör elcertifikat för vattenkraft endast få gå till vattenkraft som drivs med tillstånd enligt miljöbalken som omfattar hela verksamheten och som inkluderar moderna miljökrav, anförs det i motion 2011/12:N419 (MP).

För att den småskaliga vattenkraften ska betraktas som miljövänlig så krävs det att de som producerar elen och får ta del av elcertifikaten tar sitt ansvar för miljön, framförs det i motion 2011/12:N372 (S). Produktionsökningar i befintliga kraftverk borde därför vara berättigade till elcertifikat om projekten inte har någon negativ påverkan på miljön. Som exempel nämner motionären att en fungerande faunapassage (en konstgjord åfåra där fisk och andra djur och organismer kan passera både upp och ned förbi kraftverket) anläggs vid de kraftverk som är elcertifikatsberättigade.

I motion 2011/12:N403 (SD) påpekas det att elcertifikatsavgiften ingår i elpriset för privatkunder men att den däremot redovisas separat som en fast avgift per kWh när det gäller företagskunder. Det sistnämnda förhållandet bör gälla även för privatkunder för att tydliggöra hur mycket privatkunden betalar för elcertifikaten, anser motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Mål för ny förnybar el

I samband med behandlingen av proposition 2009/10:133 om höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet våren 2010 (bet. 2009/10:NU16) förordades det i en motion att riksdagen borde ge regeringen till känna som sin uppfattning att regeringen snarast skulle återkomma med förslag till nya kvoter i elcertifikatssystemet baserat på ett mål om minst 30 TWh ny förnybar el till 2020 och ett mål om minst 55 TWh ny förnybar el till 2030. Motionärerna gjorde bl.a. bedömningen att det finns en betydligt större investeringsvilja i framför allt vindkraft än vad de kvoter för elcertifikaten som följer av regeringens mål för elcertifikatssystemet möjliggör. Utskottsmajoriteten ansåg däremot att den nya målnivån i elcertifikatssystemet på 25 TWh till 2020 var väl avvägd för att nå såväl förnybartdirektivets mål som det nationella målet för andelen förnybar energi och uttalade att målnivån innebär en kraftfull ambitionsökning jämfört med det tidigare målet till 2016. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att kvotpliktsnivåerna har anpassats till det nya målet för produktion av förnybar el, ansåg utskottet att det inte fanns några skäl att förorda andra mål- eller kvotpliktsnivåer i elcertifikatssystemet än dem regeringen föreslagit. En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (S, V, MP).

Konkurrensförutsättningar i ett gemensamt elcertifikatssystem

I Energimyndighetens rapport Gemensamt elcertifikatssystem med Norge (ER 2010:28 s. 37) anges det att vissa skillnader mellan länderna kan påverka konkurrensförutsättningarna. Fördelningen av kostnaden för nätförstärkning skiljer sig t.ex. åt i Sverige och i Norge. En norsk producent betalar inte för den förstärkning som behövs i det maskade elnätet7 [ Ledningarna är ihopkopplade på flera ställen så att elen har flera vägar att gå.], medan en svensk producent betalar den kundspecifika kostnaden för detta.

Vattenkraft i elcertifikatssystemet

Under 2010 uppgick den sammanlagda elcertifikatsberättigade elproduktionen i Sverige till 18,1 TWh. Samma år var produktionen 2,6 TWh i vattenkraftsanläggningar som godkänts inom elcertifikatssystemet (Energimyndighetens publikation Elcertifikatssystemet 2011 s. 25 och 29).

Vattenkraftsanläggningar är enligt 2003 års lag berättigade att bli tilldelade elcertifikat i följande omfattning:

·.    småskalig vattenkraft som var i drift vid utgången av april 2003 och som då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kW per produktionsenhet

·.    återupptagen drift i anläggningar som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002

·.    nya anläggningar (anläggningar som tagits i drift första gången efter utgången av 2002)

·.    ökad produktionskapacitet i befintliga anläggningar (gäller produktionskapacitet som ökat efter utgången av april 2003).

Därutöver får Energimyndigheten, i det enskilda fallet, medge innehavaren av en produktionsanläggning rätt att bli tilldelad elcertifikat om denne på grund av myndighetsbeslut eller föreskrifter i annan lag eller förordning inte längre kan få en långsiktigt lönsam produktion eller om denne efter omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar inte längre kan få en långsiktigt lönsam produktion och den installerade effekten är högst 15 MW.

De vattenkraftsanläggningar som godkänts inom elcertifikatssystemet domineras av småskalig vattenkraft.

Under 2010 tilldelades 597 företag elcertifikat från 1 164 vattenkraftsanläggningar (Elcertifikatssystemet 2011 s. 29).

I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) konstaterar regeringen att vattenkraft är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och att den spelar en central roll i Sveriges elförsörjning och för att nå EU-målet om förnybar energi till 2020. Den har dessutom viktiga egenskaper då den, till skillnad från annan elproduktion, många gånger är både lagrings- och reglerbar. Detta är mycket viktiga egenskaper, inte minst då en allt större mängd el i framtiden bedöms komma från vindkraft. Det är därför viktigt, enligt regeringens mening, att främja en god produktionskapacitet i vattenkraftverken.

Näringsutskottet tog i februari 2009 (bet. 2008/09:NU15) ställning till motionsyrkanden om att begränsa möjligheten till tilldelning av elcertifikat vid vattenkraftsproduktion. Utskottet framhöll i sitt ställningstagande bl.a. att en bibehållen hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet med att motverka klimatförändringar och en nödvändig förutsättning för att uppnå de mål för förnybar energi som ställts upp inom EU. Utskottet hänvisade vidare till vad det i tidigare sammanhang gett uttryck för om att de stora möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk och bygga ut sådan vattenkraft som ingår i elcertifikatssystemet bör tillvaratas. Utskottet betonade att de fyra outbyggda älvarna och andra i miljöbalken skyddade vattenområden ska bevaras och underströk att all eventuell utbyggnad av vattenkraften måste prövas enligt gällande lagar. Genom miljöprövningar kan de uppställda miljöpolitiska målsättningarna upprätthållas och skyddsvärda vattendrag bevaras, anförde utskottet. När det gäller småskalig vattenkraft erinrade utskottet om att en av elcertifikatssystemets grundprinciper är att olika förnybara energikällor ska konkurrera med varandra så att den mest kostnadseffektiva elproduktionen byggs först och att riksdagen därför hösten 2006 korrigerade det beslut om att utesluta den småskaliga vattenkraften från systemet med elcertifikat som tidigare hade tagits våren 2006. Utskottet delade inte den uppfattning som framförts i motionerna om att all vattenkraft ska undantas eller att den småskaliga vattenkraften ska undantas från systemet med elcertifikat. Tre avvikande uppfattningar redovisades i tre reservationer (S; V; MP).

Näringsutskottet har även vid senare tillfällen behandlat motioner om att den småskaliga vattenkraften bör undantas från systemet med elcertifikat. Utskottet tog senast i februari 2011 (bet. 2010/11:NU12) ställning till en sådan motion. Motionen avstyrktes. En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (MP, V).

Regeringens insatser för vandrande fiskar

I en särskild skrivelse (skr. 2010/11:163) som avlämnades till riksdagen i augusti 2011 redovisar regeringen de insatser och särskilda satsningar som har gjorts under de senaste åren för att förbättra situationen för vandrande fiskar i sjöar och vattendrag. Till dessa satsningar hör bl.a. skapandet av vandringsvägar för fisk. Skrivelsen behandlas i riksdagen av civilutskottet (bet. 2011/12:CU5).

Uppdrag att utreda särredovisning av elcertifikatskostnaden

Regeringen gav i september 20118 [ Regeringsbeslut 2011-09-29, N2011/5641/E.] Energimyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett krav på särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkonsumenters fakturor och om det kan vara en lämplig åtgärd för att öka konsumenternas kunskap och medvetenhet om elcertifikatssystemet och om deras bidrag till detta system. Enligt uppdraget ska Energimyndigheten bl.a. beakta erfarenheterna av det krav på särredovisning av elcertifikatskostnaden som gällde t.o.m. 2006 och som därefter togs bort. Vid genomförandet av uppdraget ska Energimyndigheten samråda med Energimarknadsinspektionen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2012.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar först ställning till motionsyrkandena om avslag på propositionen. Därefter behandlar utskottet motionsyrkandena under rubrikerna Vattenkraften i elcertifikatssystemet, Miljökrav för elcertifikat för vattenkraft samt Särredovisning av elcertifikatskostnaden. Avslutningsvis behandlas regeringens lagförslag och avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad.

Avslag på propositionen

Mot regeringens förslag har två motioner väckts om att propositionen ska avslås. Gemensamt för de båda motionerna är att motionärerna anser att målet för elcertifikatssystemet ska utvidgas till 30 TWh ny förnybar el till 2020. I en annan motion har det framförts att elcertifikaten behöver ”utökas”.

Regeringens förslag innebär inte något annat mål för förnybar elproduktion i elcertifikatssystemet än det som riksdagen antog så sent som våren 2010, och det innehåller inte heller förslag om någon ändring i kvotkurvan. Enligt utskottets bedömning bör målet inte ändras nu. Målnivån i elcertifikatssystemet på 25 TWh ny förnybar el till 2020 är väl avvägd för att nå såväl förnybartdirektivets mål som det nationella målet för andelen förnybar energi. Avtalet mellan Sverige och Norge är utformat med hänsyn till det nuvarande svenska målet för förnybar elproduktion och den svenska kvotkurvans utformning. Det finns med det satta målet enligt utskottets mening goda förutsättningar för en utbyggnad av förnybar elproduktion.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2011/12:N3 (V, MP), 2011/12:N4 (S) samt 2011/12:N321 (S) i berörda delar.

Vattenkraften i elcertifikatssystemet

Utbyggnadsmöjligheterna för förnybar elproduktion har utvärderats i dialog mellan Sverige och Norge som ett led i förberedelsearbetet inför etableringen av en gemensam elcertifikatsmarknad. Den gemensamma uppfattningen är att fördelningen i produktionsslag mellan länderna vid ett gemensamt system bedöms ge utökad vattenkraft i framför allt Norge och utökad biobränslekraft i framför allt Sverige. Förutsättningarna för utökad vindkraftsproduktion bedöms vara ungefär lika i de båda länderna. Enligt utskottets uppfattning bör det därför finnas goda möjligheter för en utbyggnad av förnybar elproduktion i båda länderna.

Som utskottet tidigare framhållit bör de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk och att bygga ut sådan vattenkraft som ingår i elcertifikatssystemet tas till vara. Samtidigt vill utskottet även denna gång betona att all eventuell utbyggnad av vattenkraften naturligtvis ska prövas enligt gällande lagar. Genom miljöprövningar kan de uppställda miljöpolitiska målsättningarna upprätthållas och skyddsvärda vattendrag bevaras. Enligt utskottets mening bör vattenkraften inte undantas från systemet med elcertifikat. En av elcertifikatssystemets grundprinciper är att olika förnybara energikällor ska konkurrera med varandra så att den mest kostnadseffektiva elproduktionen byggs först.

När det gäller tidpunkterna för kontrollstationerna för elcertifikatssystemet gör utskottet samma bedömning som regeringen, dvs. att nästa kontrollstation bör genomföras som planerat senast vid utgången av 2015 och att kontrollstationer därefter bör äga rum vart fjärde år om inte Sverige och Norge kommer överens om något annat. Det är väsentligt att certifikatsystemet är stabilt och förutsägbart med regelbundna översyner vid tidpunkter som marknaden känner till.

Utskottet avstyrker sålunda motion 2011/12:N3 (V, MP) i berörd del.

Miljökrav för elcertifikat för vattenkraft

När det gäller den småskaliga vattenkraften är det viktigt att de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk tas till vara, och det kan fortsatt finnas ett stödbehov för befintliga småskaliga anläggningar som medför att kraven för dessa inte bör skärpas. Såsom utskottet framhållit i ställningstagandet under rubriken Vattenkraften i elcertifikatssystemet ska all eventuell utbyggnad av vattenkraften prövas enligt gällande lagar. I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att miljökrav bör ställas inom ramen för miljölagstiftningen och att det är olämpligt att nu föra in sådana bestämmelser i den nya lagen om elcertifikat. Tillsynen av att miljökraven för vattenverksamhet uppfylls ska utövas av de myndigheter som ansvarar för sådan tillsyn enligt miljölagstiftningen. I propositionen redogörs det dessutom för att det för närvarande pågår ett utredningsarbete inom Regeringskansliet när det gäller behovet av åtgärder i vatten som är påverkade av vattenkraft.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna 2011/12:N372 (S) och 2011/12:N419 (MP), varav den förstnämnda i berörd del.

Särredovisning av elcertifikatskostnaden

Energimyndigheten fick i september 2011 i uppdrag att utreda om ett återinfört krav på särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkonsumenternas faktura kan vara en lämplig åtgärd för att bl.a. öka elkonsumenternas kunskap och medvetenhet om elcertifikatssystemet. Utskottet anser att det nu saknas anledning att föregripa den utredningen och avstyrker därför motion 2011/12:N403 (SD).

Regeringens lagförslag och avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad

I propositionen föreslås en ny lag om elcertifikat och följdändringar i fyra andra lagar. Förslaget innebär bl.a. att det blir möjligt att ha en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder. Vidare föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal om en gemensam marknad för elcertifikat mellan Sverige och Norge.

En internationell handel bidrar till en bättre fungerande marknad med högre likviditet och ökad omsättning. Utskottet har som framgår av tidigare avsnitt bedömt att det saknas anledning att avslå propositionen eller att göra några tillkännagivanden med anledning av motionerna.

Utskottet anser att regeringens lagförslag bör genomföras av de skäl som regeringen anfört och att riksdagen ska godkänna avtalet mellan Sverige och Norge. Dock bör de redaktionella ändringar av 2 kap. 12 §, 4 kap. 8 §, 5 kap. 11 § samt 8 kap. 1 § i regeringens förslag till lag om elcertifikat göras som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3. Därutöver bör ett tillägg göras i 6 kap. 8 § så att även en avgift för kontoföring eller för registrering av överlåtelser av elcertifikat omfattas av paragrafens bestämmelser om att vissa uppräknade avgifter som inte har betalats efter betalningsuppmaning ska lämnas till indrivning och så att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske vid en sådan indrivning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (S, MP, V)

 

av Lars Johansson (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:N3 av Kent Persson och Lise Nordin (V, MP) yrkande 1,

2011/12:N4 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

2011/12:N321 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S) yrkande 2 och

bifaller delvis motion

2011/12:N3 av Kent Persson och Lise Nordin (V, MP) yrkande 3.

Ställningstagande

För att uppnå en långsiktigt hållbar energiförsörjning i Sverige krävs en snabb utbyggnad av den förnybara energiproduktionen tillsammans med kraftfulla satsningar på energieffektivisering. I ett större elcertifikatssystem är det lättare att ta till vara den förnybara energin, och i grunden ställer vi oss därför positiva till att införa sådana gemensamma system med andra länder. Vi anser emellertid att utformningen av avtalet om ett gemensamt elcertifikatssystem med Norge innebär att Sverige låser fast sig vid målet om 25 TWh ny förnybar el fram till 2020. Möjligheterna att bygga ut ny förnybar energi i Sverige är enligt vår mening större än de 25 TWh till 2020 som riksdagen tidigare har beslutat om. Eftersom målen för en gemensam elcertifikatsmarknad är mer svårjusterade är det viktigt att målen tar höjd för en önskvärd utveckling vid införandet av systemet. Vi vill att målet för elcertifikatssystemet ska utvidgas till 30 TWh ny förnybar el till 2020 och att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som innehåller förslag till nya kvoter i elcertifikatssystemet som baseras på detta mål. På så sätt förstärks också elcertifikaten, vilket förespråkas i motion 2011/12:N321 (S).

Med hänvisning till det anförda tillstyrks helt eller delvis motionerna 2011/12:N3 (V, MP), 2011/12:N4 (S) samt 2011/12:N321 (S) i berörda delar. Av det sagda framgår att vi avstyrker propositionen.

2.

Vattenkraften i elcertifikatssystemet, punkt 2 (MP, V)

 

av Kent Persson (V) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:N3 av Kent Persson och Lise Nordin (V, MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Syftet med elcertifikaten är att ge förutsättningar för en utbyggnad av förnybara energikällor som ännu inte är ekonomiskt lönsamma men som det är samhällsekonomiskt klokt att stödja för att få igång en marknad. På en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge riskerar enligt vår uppfattning en stor volym norsk vattenkraft att absorbera huvuddelen av de elcertifikat som finns för att nå den gemensamma ambitionsnivån. Det strider mot elcertifikatssystemets grundprincip att ge stöd till ett energislag som vattenkraften som redan är ekonomiskt lönsam. Huvuddelen av den norska vattenkraften kan byggas utan stöd. En stor del av den norska vattenkraftsutbyggnaden kommer därför att översubventioneras, vilket innebär onödiga kostnader för elkonsumenterna. Dessutom riskerar en storskalig vattenkraftsutbyggnad att medföra att utbyggnaden av andra förnybara energikällor omöjliggörs eftersom dessa har högre produktionskostnader än de för vattenkraft.

Vidare anser vi att man även måste ta hänsyn till vattenkraftens påverkan på den lokala miljön och den biologiska mångfalden. Vi menar att det är kontraproduktivt att statligt stöd ges till utbyggnad av ett energislag som gör det svårare att nå andra miljömål. Propositionen utgör ett lämpligt tillfälle att revidera vattenkraftens roll i systemet. Det är rimligt att utifrån dagens kunskap upphöra med att ge stöd till ny vattenkraft som ger allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden. Med anledning av dessa uppräknade faktorer anser vi att vattenkraften ska uteslutas ur elcertifikatssystemet.

Konkurrensvillkoren och andra osäkerhetsfaktorer bör klargöras innan en ny lag godtas. Avtalet ska vara konkurrensneutralt. I dag har Norge förmånligare villkor för nätanslutning än vad Sverige har, och detta har inte beaktats i avtalet. Det stärker enligt vår uppfattning farhågorna att merparten av investeringarna kommer att göras i Norge. Sammantaget kommer detta leda till att försörjningstryggheten i det svenska elsystemet kommer att minska och att merparten av den förnybara elproduktionen kommer att ske i Norge. Det behövs dessutom enligt vår mening tätare kontrollstationer än vad regeringen föreslår för att se över om kvotkurvan behöver justeras och om utbyggnaden av överföringskapaciteten sker i takt med en ökad elproduktion.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag där dessa synpunkter beaktas. Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2011/12:N3 (V, MP) i berörd del.

3.

Miljökrav för elcertifikat för vattenkraft, punkt 3 (S)

 

av Lars Johansson (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S) och Ingela Nylund Watz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:N372 av Krister Örnfjäder (S) yrkande 2 och

avslår motion

2011/12:N419 av Helena Leander (MP).

Ställningstagande

Utbyggnad av vattenkraften ska prövas enligt gällande lagar, och miljökrav bör ställas inom ramen för miljölagstiftningen. Tillsynen av att miljökraven för vattenverksamhet uppfylls ska utövas av de myndigheter som ansvarar för sådan tillsyn enligt miljölagstiftningen. I propositionen redogörs det dessutom för att det för närvarande pågår ett utredningsarbete inom Regeringskansliet när det gäller behovet av åtgärder i vatten som är påverkade av vattenkraft. Mot denna bakgrund saknas det enligt vår mening skäl att bifalla motion 2011/12:N419 (MP).

När det gäller den småskaliga vattenkraften är det viktigt att de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk tas till vara, och det kan även fortsatt finnas ett stödbehov för befintliga småskaliga anläggningar. Vi anser emellertid att produktionsökningar i befintliga småskaliga vattenkraftverk borde vara berättigade till elcertifikat om projekten inte har någon negativ påverkan på miljön. För att den småskaliga vattenkraften ska kunna betraktas som miljövänlig anser vi att det bör ställas krav på att de som producerar elen och får ta del av elcertifikaten också tar sitt ansvar för miljön. Till exempel skulle krav kunna ställas på att en fungerande s.k. faunapassage anläggs vid de småskaliga vattenkraftverk som blir elcertifikatsberättigande. Vad vi anfört bör ges regeringen till känna.

Med det sagda tillstyrker vi motion 2011/12:N372 (S) i berörd del och avstyrker motion 2011/12:N419 (MP).

4.

Miljökrav för elcertifikat för vattenkraft, punkt 3 (MP, V)

 

av Kent Persson (V) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:N419 av Helena Leander (MP) och

avslår motion

2011/12:N372 av Krister Örnfjäder (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Liksom motionären i motion 2011/12:N419 (MP) anser vi att det inte är rimligt att stöd ges genom elcertifikatssystemet till vattenverksamheter som inte uppfyller grundläggande miljökrav. Om vattenkraften inte utesluts ur elcertifikatssystemet, anser vi att endast sådan vattenkraft som drivs med tillstånd som inkluderar moderna miljökrav bör vara berättigad till elcertifikatsstödet. Kraftverken ska alltså ha miljötillstånd som omfattar hela verksamheten enligt miljöbalken.

Vi anser inte att produktionsökningar i befintliga småskaliga vattenkraftverk bör vara berättigade till elcertifikat bara för att de som producerar elen vidtar vissa ”miljöfrämjande” åtgärder i form av t.ex. anläggande av en s.k. faunapassage.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som beaktar vad vi anfört. Med det sagda tillstyrks motion 2011/12:N419 (MP) och avstyrks motion 2011/12:N372 (S) i berörd del.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag och avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad, punkt 5 (S, MP, V)

Lars Johansson (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S) och Lise Nordin (MP) anför:

Vi har yrkat avslag på propositionen och reservationsvis anfört våra skäl för detta. Med hänvisning till våra tidigare ställningstaganden i betänkandet har vi valt att inte delta i utskottets beslut under punkten om regeringens lagförslag och avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om elcertifikat.

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

5.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6.

Riksdagen godkänner avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om en gemensam marknad för elcertifikat.

Följdmotionerna

2011/12:N3 av Kent Persson och Lise Nordin (V, MP):

1.

Riksdagen avslår proposition 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utesluta vattenkraften ur elcertifikatssystemet och klargöra konkurrensvillkoren och andra osäkerhetsfaktorer innan lagändringen godtas.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att certifikatsystemet bör baseras på ett mål om minst 30 TWh ny förnybar el till 2020 och minst 55 TWh till 2030.

2011/12:N4 av Lars Johansson m.fl. (S):

1.

Riksdagen avslår regeringens proposition 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad.

2.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med en ny proposition om ett gemensamt elcertifikatssystem som innebär mål om 30 TWh förnybar el fram till 2020.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:N321 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utökning av elcertifikaten.

2011/12:N372 av Krister Örnfjäder (S):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elcertifikat för småskalig vattenkraft bör ta hänsyn till behovet av en fungerande faunapassage.

2011/12:N403 av Lars Isovaara och Josef Fransson (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om separat redovisning av avgift för elcertifikat.

2011/12:N419 av Helena Leander (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att eventuella elcertifikat för vattenkraft endast ska få gå till vattenkraft som drivs med tillstånd som omfattar hela verksamheten i enlighet med miljöbalken.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändringar i regeringens förslag till lag om elcertifikat

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2 kap.

12 §

Efter skriftlig ansökan från innehavaren av anläggningen ska tillsynsmyndigheten lämna förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd för

1. tilldelning för återupptagen drift efter ombyggnad enligt 5 § första stycket 3,

2. tilldelning enligt 6 § första stycket 2,

3. tilldelning för produktionsökning enligt 8 §, eller

4. ny tilldelning efter ombyggnad enligt 9 §.

Efter skriftlig ansökan från innehavaren av anläggningen ska tillsynsmyndigheten lämna förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd för

1. tilldelning för återupptagen drift efter ombyggnad enligt 5 § första stycket 3,

2. tilldelning enligt 6 § andra stycket,

3. tilldelning för produktionsökning enligt 8 §, eller

4. ny tilldelning efter ombyggnad enligt 9 §.

Ett förhandsbesked får förenas med villkor och är bindande vid en senare prövning av godkännande.

4 kap.

8 §

Den som inte längre är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen göra en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska göras senast två veckor efter det att kvotplikten upphörde. Tillsynsmyndigheten ska avregistrera den som anmälan avser.

Om tillsynsmyndigheten har anledning att anta någons kvotplikt har upphört utan att den registrerade har gjort en anmälan som avses i första stycket, ska myndigheten avregistrera denne. Innan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Om tillsynsmyndigheten har anledning att anta att någons kvotplikt har upphört utan att den registrerade har gjort en anmälan som avses i första stycket, ska myndigheten avregistrera denne. Innan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

5 kap.

11 §

Innehavaren av en anläggning samt elleverantörer ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver.

Om begärda uppgifter inte lämnas får tillsynsmyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna uppgifterna. En föreläggande får förenas med vite.

Om begärda uppgifter inte lämnas får tillsynsmyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna uppgifterna. Ett föreläggande får förenas med vite.

6 kap.

8 §

Om en kvotpliktsavgift, sanktionsavgift eller förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Om en kvotpliktsavgift, sanktionsavgift eller förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Detsamma gäller för en avgift för kontoföring eller för en avgift för registrering av överlåtelser av elcertifikat. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

8 kap.

1 §

Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol:

1. godkännande enligt 2 kap. 1 § och förhandsbesked enligt 2 kap. 12 §,

2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §,

3. registrering enligt 4 kap. 6 och 7 §§,

4. avregistrering enligt 4 kap. 8 och 9 §§,

5. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 10 §,

6. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 3 §,

7. återkallelse av godkännande och av förhandsbesked enligt 5 kap. 6 §,

8. nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §,

9. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 9 §,

10. begäran som förenats med vite enligt 5 kap. 10 och 11 §§,

11. kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 1 § och nedsättning av kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 4 §,

12. sanktionsavgift enligt 6 kap. 5 §, och

13. förseningsavgift enligt 6 kap. 6 §.

Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol:

1. godkännande enligt 2 kap. 1 § och förhandsbesked enligt 2 kap. 12 §,

2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §,

3. registrering enligt 4 kap. 6 och 7 §§,

4. avregistrering enligt 4 kap. 8 och 9 §§,

5. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 10 §,

6. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 3 §,

7. återkallelse av godkännande och av förhandsbesked enligt 5 kap.6 §,

8. nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §,

9. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 9–11 §§,

10. kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 1 § och nedsättning av kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 4 §,

11. sanktionsavgift enligt 6 kap. 5 §, och

12. förseningsavgift enligt 6 kap. 6 §.