Anf. 94 Désirée Pethrus (KD)
Herr talman! Tanken med arbetsmiljöarbetet är att det ska förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbete. Det krävs att både arbetstagare och arbetsgivare samverkar för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv.
Den enskilde kan ta ansvar för sin hälsa genom att exempelvis använda friskvårdstimmen som arbetsgivaren kanske tillhandahåller för att motionera eller själv motionera utanför arbetet. Det är den bästa metoden för att motverka både fysisk och psykisk ohälsa privat men också i arbetslivet. Arbetsgivaren har å sin sida en skyldighet att se till att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete av förebyggande karaktär.
I många jobb är det stressen som är orsak till det ökade antalet sjukskrivningar. Många är ständigt uppkopplade mot jobbet, och det blir ingen möjlighet till återhämtning. Kanske känner vi riksdagsledamöter igen oss själva i detta att vara ständigt uppkopplade.
Nyligen rapporterade tidningen Metro att man i Frankrike överväger lagstiftning om att det ska vara olagligt att läsa jobbmejl när man är ledig. Det kanske är att gå lite väl långt, men det visar att fler och fler inser att vi måste få tid för återhämtning för att få ett hållbart arbetsliv.
Inom vården är det viktigt att hantera tunga lyft men också stress och jobbiga arbetspass. Ofta måste personalen i vården också hantera en stor administrativ börda med dokumentation av olika slag. Här behövs det mer it-lösningar för att underlätta arbetet.
Vi kristdemokrater säger därför i en motion och i en reservation att regeringen bör initiera en kartläggning och en nationell åtgärdsplan för att komma till rätta med vårdpersonalens administrativa börda och dess påverkan på arbetsmiljön.
I Sverige har vi under lång tid arbetat för att förbättra arbetsmiljön. I framtiden kommer friskfaktorer att vara en stark konkurrensfaktor för alla företag, och man kommer mer eller mindre att tvingas ta med det i sina kalkyler.
Herr talman! Många företag arbetar i dag bra med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen kräver genom att de genomför en årlig kontroll av arbetsmiljön och åtgärdar de brister som finns. De samverkar med parterna på arbetsplatsen, till exempel skyddsombud, men också med utomstående aktörer i rehabiliteringsärenden, såsom Försäkringskassan och företagshälsovården.
Regeringspartierna har satsat 110 miljoner kronor i budgeten för att Arbetsmiljöverket ska kunna rekrytera 100 nya medarbetare. Det är bra med satsningar på Arbetsmiljöverket, men samtidigt säger Arbetsmiljöverket att man bara kan öka arbetsplatsinspektionerna med ungefär 1 procent.
Jag tror att man i stället behöver utveckla interaktiva instrument för att kontakta arbetsplatser och kontrollera och utvärdera dem. Visst behövs personal på Arbetsmiljöverket för fördjupning, men vi kommer aldrig att kunna nå alla arbetsplatser med personliga besök.
Herr talman! Nu ser vi oroande tecken på ett ökande antal sjukskrivningar. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen förtidspensionerades, som vi alla känner till, 140 människor om dagen i Sverige. Det var en utslagning av människor som vi inte har råd att gå tillbaka till. Vi ser nu återigen hur kurvorna pekar i fel riktning och att sjukskrivningarna ökar dramatiskt. Här krävs ett brett angreppssätt för att komma till rätta med den negativa utvecklingen.
När en person är långtidssjukskriven räcker det ibland med att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsplatsen så att personen kan komma tillbaka till arbetet. Men ibland, herr talman, krävs att man får hjälp till ett annat arbete, på en annan arbetsplats som passar bättre för personen. Man kanske helt enkelt har hamnat fel. Denna möjlighet att pröva personen mot hela arbetsmarknaden har nu tyvärr tagits bort av nuvarande regering. Man tror att man gör gott, men frågan är om det är rätt tänkt när sjukskrivna kommer att gå sjukskriven år ut och år in på samma arbetsplats utan att komma vidare.
Regeringspartierna hävdar att man vill ha en arbetsmiljöstrategi för ett modernt arbetsliv. Men dagens arbetsliv kräver något nytt. Det kräver flexibilitet och mer av arbetsbyte än tidigare. Arbetsuppgifterna förändras i snabbare takt, och social kompetens är en komponent som krävs alltmer i arbetslivet. Det krävs också att arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna anpassas till nya krav och utmaningar.
Hot och våld är viktigt att förebygga ute på arbetsplatserna. Vi vet att det är betydligt vanligare att kvinnor än män utsätts för hot och våld i arbetslivet. Arbetsmiljöverket fick under Alliansens tid vid makten särskilda medel för att förebygga på detta område. Det arbetet måste fortsätta.
Även mobbning och trakasserier ute på arbetsplatser måste tas på allvar. Ingen ska känna obehag inför att gå till jobbet. Arbetsgivaren har ett tydligt arbetsmiljöansvar, och arbetsmiljölagstiftningen är tydlig. Man måste förebygga kränkande särbehandling, som inte bara skadar individen utan berör hela arbetsplatsen negativt.
Under Alliansens tid vid makten gjordes satsningar på Arbetsmiljöverket för att bidra till att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Här kan nämnas uppdraget till verket att genomföra kunskaps- och informationssatsningar för att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Just forskning på kvinnors hälsa gavs särskilda medel. Vi kristdemokrater menar att det är viktigt att vi fortsätter att stödja forskning om kvinnors ohälsa.
Arbetsmiljöverket har en viktig roll i att göra vissa nedslag på arbetsplatser och arbeta förebyggande. Att människor dör på sin arbetsplats är aldrig acceptabelt. Vi ska förstås ha en tydlig nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. Antalet dödsolyckor i arbetslivet har minskat dramatiskt de senaste decennierna, men vi ser att de ökar något när byggandet och olika infrastruktursatsningar ökar.
Den ökade användningen av utländska underentreprenörer är en naturlig del av den fria rörligheten inom EU, men det får inte innebära att olyckor drabbar dessa personer på grund av bristfällig information om risker. Den som ansvarar för arbetsmiljön måste se till att få fram information på språk som alla på byggarbetsplatsen förstår.
Herr talman! Från juni 2014 till juni 2015 ökade kvinnors ohälsotal med 1,2 dagar medan männens ökade med 0,4 dagar. Det finns många olika orsaker till att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av arbetsskador i vissa branscher. Sedan 80-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män, och skillnaderna fortsätter att öka. Kvinnors ohälsa kulminerar under de två år som följer efter första barnets födelse.
Yrken med ökad risk för sjukskrivning framträder inom skola, vård och omsorg, områden inom vilka kvinnor är dominerande. Vi kristdemokrater anser att Arbetsmiljöverket bör utveckla verktyg för arbetsgivare när det gäller hur de mer effektivt ska kunna kartlägga kvinnors och mäns olika orsaker till sjukskrivning för att förbättra det förebyggande arbetet. Arbetsmiljöverket bör hitta olika verktyg som gör att man kan förhindra sjukskrivning.
Dubbelarbete i den meningen att kvinnan fortfarande tar huvudansvaret för hem och familj samtidigt som hon förvärvsarbetar kan leda till ökad risk för sjukskrivning. Försäkringskassan efterlyser ytterligare studier för att verifiera och fördjupa kunskapen. De efterlyser ett arbetsliv som förmår ta hänsyn till de särskilda livsvillkor som följer med föräldraskap.
Vi kristdemokrater delar den analysen och vill, som vi skriver i en av våra reservationer, se mer forskning om det moderna arbetslivets villkor och hur det påverkar möjligheten att kombinera arbete och familjeliv.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 8.