Elmarknadsfrågor

Anf. 231 Lotta Olsson (M)

Elmarknadsfrågor

Fru talman! Vi debatterar nu näringsutskottets motionsbetänkande Elmarknadsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 Mål för leveranssäkerheten samt reservation 2 under punkt 2 Säkerheten för svenska elnät.

Dessa frågor är några av våra hetaste politiska frågor. Energi och att få den energi vi behöver då vi behöver den är något som vi alla är beroende av. En god tillgång till energi är viktig för det svenska samhället, för den svenska industrin, för de svenska företagen, för hela den offentliga sektorn och för oss alla som privatpersoner.

Att vi kan både producera och på ett säkert sätt distribuera elektrisk energi är en av framgångsfaktorerna för Sverige som både industriland och välfärdsstat. Tillgången till energi har varit grunden för att vi kunnat utveckla vår industri och vårt välstånd. Om man reser genom Sverige ser man fortfarande de vattenkraftverk som drev vår industri och de kvarnar som drev den mer industriella malningen av vårt mjöl. Att vi dessutom haft tillgång till skog att elda våra masugnar med har varit avgörande för oss.

Förr var man dock tvungen att anpassa energikrävande verksamhet till var tillgången på energi fanns. Man flyttade sina hyttor och masugnar dit där skog och vattentillgång fanns, och det var på slätten man kunde mala mjöl.

Fru talman! Nu lever vi i ett urbaniserat samhälle där vi förväntar oss att energin finns där vi vill ha den. Vi förväntar oss att kunna bo på platser som inte tillverkar energi och ändå ha både varmvatten och värme hemma. Dessutom ska det finnas jobb och företag där vi vill bo.

Detta är inte helt oproblematiskt. Energi har blivit en resurs vi inte längre tvärsäkert kan lita på att den finns då vi behöver den. Detta beror på att vår produktion av energi har en ökad andel sol och vindenergi, som inte finns en kall och mörk dag på vintern då det inte blåser. Dessa dagar är det ännu bara vattenkraft och kärnkraft som kan leverera tillräckligt med energi - om man inte väljer att använda olja som energikälla. Vi behöver också mer och mer elenergi.

Fru talman! Energitillgången är helt avhängig av att det dessutom finns bra distributionsnät, något som i dag inte är en självklarhet. Det svenska elnätet har utmaningar. Sverige är ett avlångt land med stora avstånd och relativt liten befolkning. Dessutom är det svenska distributionsnätet ett av världens äldsta, med stort behov av både kapacitetsökning och upprustning.

Vi vill heller inte att kostnaderna för energi ska stiga markant. Vårt låga pris på energi är en del av vår konkurrenskraft. Det visar de olika prisområden, fyra stycken, som Sverige är indelat i. Då priserna stiger i Skåne är det smärtsamt.

Att vi genom energiöverenskommelsen brett politiskt kommit överens om energipolitiken har hittills varit bra. Spelreglerna på den svenska elmarknaden behöver vara tydliga och långsiktiga - detta utifrån att många av de investeringar man behöver göra är kostsamma och behöver långsiktig finansiering.

Energiöverenskommelsen behöver dock - precis som överenskommelser på andra områden, exempelvis försvarsområdet - regelbundet uppdateras, för utmaningarna förändras. Ska vi tillräckligt snabbt och ansvarsfullt kunna ta tag i klimatfrågan är energipolitiken avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Den stora omställningen till elenergi i stället för fossil energi är utmanande. Vi kommer dessutom att behöva kärnkraft under en längre tid än vi tidigare trott för att ansvarsfullt klara klimatutmaningen.

Det svenska samhället och det svenska folket är dock ambitiösa. Vi ställer om i snabb takt, och då måste elmarknaden hänga med. Det kommer nya modeller för hur man kan spara energi och hur privatpersoner kan tillverka sin egen energi via bland annat solceller. Det ställer helt nya krav på bättre nät, både lokalt och centralt.

Fru talman! Vi moderater tar de leveransproblem och effektproblem som det rapporteras om i södra delen av landet men också i Mellansverige och Stockholm på största allvar. Vi ser att den reservkapacitet som finns kommer att behöva användas, vilket inte är vare sig klimatsmart eller driftsäkert. Detta bör tillkännages regeringen. Därför står vi bakom intentionen att införa ett mål för leveranssäkerhet.

Lika viktigt som att energisektorn får långsiktiga spelregler är det att våra industrier är säkra på att energin kommer dit där den behövs.

Fru talman! Vi moderater tar de säkerhetsutmaningar som finns att säkra svenskt distributionsnät på allvar. Det svenska elnätet måste säkras och skyddas mot olyckor och fel.

Det svenska elnätet måste också säkras på ett bättre sätt mot angrepp och terrorism. Vi vill inte höra regeringen upprepa det man framfört vid tidigare säkerhetshaverier som de på Transportstyrelsen och Svenska kraftnät - att "vi har varit naiva".

Vi uppmanar nu regeringen genom vår reservation att ta tag i säkerhetsfrågorna i tid. Förklaringar som naivitet duger inte på regeringsnivå. Svenska folket förtjänar bättre.

(Applåder)

Anf. 232 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! I energipolitiska sammanhang diskuteras frågor om effektbrist och kapacitetsbrist numera i större utsträckning - på väldigt goda grunder. Under det senaste decenniet har marginalen i den svenska kraftbalansen eroderats fullständigt, vilket kraftigt ökat sårbarheten i den svenska elförsörjningen. Detta är något som SD återkommande lyft upp i denna kammare.

Man har inte behövt besitta några större tekniska kunskaper för att se denna utveckling, då den i tämligen snabb takt har rört sig från en väldigt robust marginal i kraftsystemet till en obefintlig sådan. Under den gångna vintern halkade vi för första gången ned på minusvärden i kraftbalansen. Vi får väl vara glada för att den gångna vintern blev tämligen mild.

Samtidigt kan vi se oroväckande tecken på otillräcklig tillgång på kapacitet och effekt när svängmassan i kraftsystemet minskar med försämrad elkvalitet som följd för svensk industri.

Jämte detta besvärande utgångsläge har vi ytterligare nedläggningar framför oss. När Ringhals 1 och 2 lagts ned får man gå tillbaka till 1970-talet för att hitta motsvarande effektbrist i kraftsystemet.

Som om detta inte vore nog, fru talman, har regeringen tillsammans med stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna lagt fram ett förslag om chockhöjda skatter för kraftvärmen i Sverige. Det har nu börjat ge effekt, tyvärr i negativ bemärkelse. Trots motstånd från oss sverigedemokrater och varningar från remissinstanser för konsekvenser som eleffektbrist i framför allt Malmö och Stockholm och andra större städer har regeringen valt att gå vidare med förslaget. Man vill nu införa höjd energi och koldioxidskatt på bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

De höjda skatterna kommer att tvinga kraftvärmeverk att stänga i förtid. Det leder till minskad kraftproduktion, vilket i sin tur blockerar större nyanslutningar till elnätet i våra större städer då lokala flaskhalsar blir följden när överföringskapacitetsbrist uppstår lokalt. Det kommer att få till följd att städernas möjligheter till utveckling bromsas på grund av kapacitetsbrist i elnäten. Allvarligast är läget som sagt i våra växande storstäder, där detta kan förhindra etablering av nya bostadsområden och företag och ytterligare elektrifiering av kollektivtrafiken.

I stället för att exempelvis lyssna på sakkunskap från energibranschen i frågan försvarade miljöborgarrådet från Miljöpartiet regeringens förslag med att elbrist är ett problem som bara uppstår när det blir kallt. Det är uppenbart att man fullständigt saknar förståelse för hur kraftsystemet fungerar när man från Miljöpartiets sida påstår att det inte är någon fara eftersom det bara är risk för elbrist de kallaste dagarna. Då är ju behovet som störst. Med den typen av resonemang är det mycket annat i samhället som inte heller är något problem.

Samtidigt börjar det nu röra sig en hel del bland de partier som ingått energiöverenskommelsen. På vissa håll börjar man inse behovet av planerbar kraftproduktion och vart den befintliga energiöverenskommelsen leder oss.

När Energikommissionen lämnade sitt slutbetänkande var Sverigedemokraterna helt ensamma om att driva och lyfta ett mål för leveranssäkerheten.

För mindre än ett år sedan röstade riksdagen senast om ett mål för leveranssäkerheten. Även vid detta tillfälle var Sverigedemokraterna helt ensamma om att stödja och driva frågan. Samtliga andra partier i denna kammare röstade nej till att utreda att införa ett sådant mål.

Det som är positivt är att under det gångna året har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anslutit sig till ett förslag som Sverigedemokraternas lagt fram om att Sverige ska utreda att införa ett mål för leveranssäkerheten. Det är högst glädjande. Sverige behöver verkligen ett mål för leveranssäkerhet, då marginalen har nötts ned under en längre tid som en följd av en verklighetsfrånvänd energipolitik.

Fru talman! För drygt ett år sedan beslutade även riksdagen om nya energipolitiska mål för Sverige. Ett av de nya målen var att den svenska elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Sverigedemokraterna ansåg redan då att förslaget var olyckligt formulerat. Miljöarbetet i stort har sitt fokus på fossilfritt, inte på att snäva in ytterligare bland de fossilfria alternativen. Dessutom utesluts kärnkraft, som är den huvudsakliga planerbara källan till kraftproduktion i vårt system.

Sverigedemokraterna menar i stället att ett mål om att svensk elproduktion ska vara helt fossilfri vore den naturliga vägen framåt för att på ett tydligt sätt markera att alla fossilfria alternativ ska vara välkomna även framöver. Men det är fortsatt så att enbart Sverigedemokraterna och Liberalerna driver ett sådant mål och har en reservation gällande detta i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Moderaterna och Kristdemokraterna tar aktivt ställning emot i riksdagen, även om man försöker skicka ut signaler i andra sammanhang. Detta är tråkigt, och jag skulle givetvis välkomna att man kom på bättre tankar och var beredd att ansluta sig till ett sådant mål.

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till reservation 5 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till den.

(Applåder)

Anf. 233 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Elmarknadsfrågor brukar föra en ganska undanskymd tillvaro, men den senaste tiden har de faktiskt hamnat högt upp på agendan. Detta är välkommet, tycker jag, och det är en välkommen diskussion för den som klarar av att hålla isär begreppen och se lösningar i stället för att fastna i gamla hjulspår och planekonomiskt, politiskt planerande av kraftverk.

Det är nämligen en elmarknad och förutsättningar och regleringar i transformationssystemet som vi ska debattera. Det är lite oklart för vems pengar och på vems uppdrag det skulle ske när man på politisk nivå vill bygga nya kraftverk. Detta är också en typ av marknad som vi inte ser så mycket av i Sverige utan snarare kanske i gamla Sovjet eller i Kina, där staten pekar med hela handen.

Det är denna typ av elmarknadsfrågor som har varit föremål för debatt på sistone, och det är olyckligt. Att falla tillbaka på kärnkraftsfrågan och tala om stabil och leveranssäker energi är en undanflykt för den som inte klarar av att ge verkliga svar beträffande de reella problem som finns.

Jag har här i kammaren efterlyst experternas åsikter. Vi kan fråga hur Nord Pool, som driver elmarknaden, ser på saken. Vi kan fråga Energimyndigheten. I deras scenario, som de släppte den här veckan, visar de att det inte behövs några subventioner. Detta klarar marknaden att lösa på egen hand. De föreslår till och med att vi ska ta bort de stöd som finns, som vi nu dessutom håller på att fasa ut.

Men då krävs det politiskt mod, och det är kanske det som saknas hos några partier. Priserna måste få variera. Det är detta som skapar förutsättningar för nya affärsmodeller och marknadsmässiga lösningar. Genom att man låter marknaden styra frigörs också den potential för innovationer och teknikutveckling som finns.

Vi måste lösa ett antal problem. Svenska kraftnät, SVK, började för inte så många timmar sedan att köra Sydvästlänken på prov. Det är den länk som binder samman prisområde 3 i Mellansverige med prisområde 4 i södra Sverige. Detta är ett sätt att hantera en av de stora flaskhalsarna i Energisverige. Sydvästlänken är fyra år försenad, faktiskt inte i första hand på grund av tillståndsprocesserna utan på grund av tekniska problem.

Just flaskhalsar i överföringen är ett av de stora problem vi har. Det löser man inte med stora kraftverk, utan det löser man med mer överföring och lokal produktion. Och då behöver vi ta tag i tillståndsprocesserna. Detta är inte så sexigt att prata om, och det är därför det inte heller finns med på några valaffischer. Men det är där problemen ligger. När det tar ett decennium att gå från plan till verkställande har vi ett reellt problem i Sverige. Det är detta problem vi måste hantera. Vi måste korta tillståndsprocesserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Ett av de förslag som Centerpartiet har för detta är att införa ett grönt spår i tillståndsprocesserna. De tillstånd, gällande både kraftledningar och annat, som är miljöförbättrande ska ha ett snabbspår så att man kommer fram betydligt tidigare. Detta har vi fått med oss Alliansen på och faktiskt också fått igenom ett tillkännagivande om i riksdagens utskott.

Det är detta som är problemet. När vi talar om effektproblematiken i Sverige - i Stockholm, Malmö, Uppsala, Västerås och en hel del andra städer - är det lokal överföring som är problemet, om man nu inte vill bygga kärnkraftverk centralt i städerna. Det hade också varit en lösning, men det har jag fortfarande inte hört någon tala om.

När vi nu talar om överföringsfrågorna är det också oroande att den nya ledningen till Gotland har stoppats. Den är helt vital, inte bara för Gotlands energisäkerhet utan också för energiexporten och för den tunga industrins möjligheter att ställa om till förnybart och fossilfritt. Där har Centerpartiet jobbat länge. I valrörelsen hördes också röster från andra partier som lyfte dessa frågor. Sedan dess har det varit helt tyst om dessa frågor från de andra partierna.

Men det finns också fler lösningar. Vi måste jobba mycket mer med flexibilitet. Vi måste få in fler som jobbar med timmätning och timdebitering, och då måste priserna vara variabla. Då kan vi inte ha en statisk elskatt som gör att du, även om priset är noll, får en hög kostnad för både nätet och skatten. Det är så vi får affärsmodellen att funka.

Det är också så hela upplägget för stål utan kol ser ut. De är beroende av tidvis låga priser - att vi har ett överskott av el som de kan nyttja. De är inte intresserade av att betala dyra, stabila priser, vilket är effekten på andra sidan.

Vi kan inte subventionera in dyr el, så som till exempel Storbritannien gör när man betalar över 1 krona per kilowattimme för ny el. Då funkar inte vår konkurrenskraft eller vår omställning, speciellt inte när det finns alternativ som är billigare. Det finns helt enkelt andra, nya lösningar. Det är så enkelt att falla tillbaka i gamla hjulspår när man inte klarar av att ta diskussionen.

En diskussion som också måste tas, inte minst med elnätsbolagen, handlar om möjligheten att etablera mikronät - att kunna dela med sig till grannen av sin överproduktion om man producerar extra, eller att få till ett bättre säkerhetstänk och kunna ha en backup i området där man bor om helheten börjar fallera. Detta är viktigt i krissituationer.

För att avsluta, fru talman - låt energimarknaden vara en marknad! Om det råder underskott när det gäller systemtjänster, frekvensreglering och annat - upphandla utifrån det underskottet! Stå inte och prata om hur vi planekonomiskt ska bestämma exakt hur saker och ting ska lösas, för det vet inte vi politiker bäst. Det vet marknaden bäst. Den kan lösa det. Vi har också sett hur nya saker, som batterilager i Australien till exempel, klarar av systemtjänsterna billigare och bättre än existerande kraftverk.

Det är inte rimligt med subventioner och betalningar i blindo. De som förlorar på det är svenska konsumenter och svensk industri. De runt omkring oss kommer att skratta glatt åt hur vi slumpar bort ett bra och billigt energisystem.

Centerpartiet vill inte betala det priset. Vi står upp för svensk konkurrenskraft, svensk industri och de svenska hushållen. Det är det viktiga i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation nr 6.

Anf. 234 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Rickard Nordin påpekar att marknaden ska sköta detta alldeles på egen hand. Detta är en god intention och definitivt något som Moderaterna generellt brukar stå bakom, men det är inte så det fungerar.

Politiker är inne och pillar på dessa regler. Man har lagt en effektskatt på värmeverk i Stockholm, vilket faktiskt har skapat en energibrist och gjort att man har fått rätt akuta problem. Det har också skapat ökade koldioxidutsläpp.

När det gäller en så genomreglerad marknad som energi- och elmarknaden måste man vara väldigt försiktig när man pillar i systemen. Det är lätt att tro att man kan skapa långsiktiga neddragningar när det gäller koldioxid och en bättre fungerande marknad, men det är inte så det ser ut.

Det händer enormt mycket när det gäller minikraftverk och att man kan producera sin egen el. Där hänger vi inte med.

Jag vet inte hur jag som privatperson skulle kunna se till att det kom en bra infrastruktur så att jag ska kunna producera egen energi på mitt tak eller att grannen ska kunna använda den. Detta är mycket komplicerade frågor.

Nu kommer vi snart att ha en situation där vi kan lagra energi i våra bostäder och kanske i vår egen bil. Detta är jättekomplext.

I den bästa av världar skulle jag också önska att marknaden kunde sköta detta. Men när man har lagt på skatt för att skapa en elproduktion med mindre koldioxidutsläpp har det faktiskt blivit kontraproduktivt.

Anf. 235 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det som man har gjort är att man har tagit bort en nedsättning av en skatt på fossil energi. Moderaterna och Kristdemokraterna vill i sin budget fortsätta att subventionera fossil kraft. Det är detta Lotta Olsson säger. Det är för mig helt orimligt.

För mig är det också helt orimligt att ledamoten, som står och säger att det här är jättekomplicerat, ändå tror att politiken är bättre på att lösa frågor om lagring, egenproducerad el och så vidare. Det är saker som ledamoten lyfter och som jag tycker är bra, men låt marknaden sköta dem! Det är precis detta vi gör. Vi tar bort de fossila subventioner som finns. Det tycker jag är fullt rimligt. Det har inte ökat några utsläpp, åtminstone inte än så länge. Det finns ingenting som har tytt på det. Däremot varnar bolagen för att det skulle kunna bli så, men det har inte hänt. Det är något som vi i så fall får hantera när det kommer.

Men Moderaterna och Kristdemokraterna vill fortsätta att subventionera fossil energi i sin budget. Det är detta vi har tagit bort.

Anf. 236 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Det är inte så det ser ut. Det här kommer inte att lösa problemet. Det räcker med att vi får en riktigt kall vinter, så kommer problemet att bli väldigt akut. Då är jag glad att det inte är vi som sitter i regering och inte har tillsett detta i tid.

I Stockholm har man inte möjlighet att ha fjärrvärme och bergvärme som i många andra delar av Sverige. Det är inte tillåtet, och det finns tunnelbana och annan infrastruktur att ta hänsyn till. Att vi ska vänta tills vi får energibrist i vår huvudstad tycker jag är ett cyniskt sätt att se på energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Vi kan inte driva detta in absurdum, utan vi måste skruva i systemet på ett ansvarsfullt sätt. Centerpartiet är väl ändå ett parti som står upp för företagande, tillväxt och ett välfungerande samhälle totalt sett? Det här blir ju precis tvärtom, skulle jag vilja säga.

Anf. 237 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tror att ledamoten gör sin egen poäng när hon säger att detta är jättekomplext. Det är ju inte förbjudet med fjärrvärme i hela Stockholm. Vi har ju Värtaverket, till exempel. Det är inte förbjudet med bergvärme i hela Stockholms heller. Ledamoten gör sin egen poäng genom att inte veta vad som gäller i hennes egen stad.

Det hela är ganska tydligt för mig: Låt nu marknaden sköta detta! Ta bort de fossila subventionerna, och se till att vi få till användarflexibilitet! Det gör man i till exempel Uppsala, där man använder detta mycket tydligare. Den marknadsstyrningen måste in, men sådana förslag har vi inte sett hos Moderaterna. Det enda vi har sett hos Moderaterna är fortsatta fossila subventioner. För mig är det faktiskt helt orimligt.

Anf. 238 Birger Lahti (V)

Fru talman! Vi debatterar nu NU12 Elmarknadsfrågor. Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 6, som är en reservation som vi har ställt oss bakom men som faktiskt bygger på några centermotioner. Vänsterpartiet har dock motionerat om likalydande krav tidigare.

Reservationen handlar dels om förnybar elproduktion och överföringskapacitetens utbyggnad, dels om långsiktiga förutsättningar för investerare och förbrukare. Lägg därtill bättre och enklare regler för mikroproducenter, så att solel kan bli än mer attraktivt i villakvarter och på gårdar med flera fastigheter.

Sedan kommer jag till sveket från Svenska kraftnät gällande den tredje kabeln till Gotland. I reservationen lyfts kravet på att den utlovade kabeln ska byggas. Det som jag reagerade mest på när Svenska kraftnät drog bort planerna för den tredje kabeln är att möjligheten till mer utbyggnad av vindkraft på Gotland då försvinner. Vi vet att befolkningen på Gotland är van vid vindsnurror och inte hyser samma motstånd som på några andra ställen. Vi vet också hur viktigt det vore för södra Sveriges effektbalans att få in mer elproduktion.

När det gäller södra Sveriges möjlighet till mer större vindkraftsproduktion är det antingen försvaret eller Svenska kraftnät som sätter stopp. Det är märkligt, tycker jag. Men när det handlar om vindkraft som ska byggas i norra Sverige ska vi bara acceptera det och bygga ut överföringen så att bristdelarna ska kunna ta del av produktionen. Jag har absolut inget emot att vi verkligen jobbar för 100 procent förnybart, men någonting ska vi väl kunna bygga även i den här landsändan! Då pekar jag givetvis på Blekinge Offshore, en stor vindkraftspark som försvaret sätter stopp för, och på Gotland, där man inte kan bygga ut utan den tredje kabeln.

Att sedan även det för Sverige så viktiga Cementa behöver pålitlighet i vårt elsystem också med övergången till förnybart är självklart. För oss är det alltså obegripligt att kabeln inte sjösätts. Nog om reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Nu till något som jag pressas om dagligen när det gäller elmarknaden. Vilket hus jag än hälsar på i, i närområdet eller för den delen var som helst i landet, kommer samma frustration upp. Det handlar om nätavgifter och fasta avgifter tillsammans med moms och skatter. Elpriset reagerar ingen på, men man reagerar på att nätavgifterna har gått upp mångdubbelt jämfört med allt annat i samhället. Och det som irriterar de kunder som har följt utvecklingen efter avregleringen 1996 är att det under 15 års tid betalades ut mycket bra utdelningar till ägarna av näten utan att några större investeringar gjordes.

Men efter stormar och andra väckarklockor inser ägarna att de nog måste investera också. Då höjer de nätavgifterna i skyhög takt för att kunna möta behoven. Men inte nog med det: Ägarna har ju vant sig vid bra utdelningar, och då måste de höja så mycket att utdelningarna håller måttet och investeringarna blir finansierade.

Fru talman! Nu är det nära att jag tar till ord som inte är lämpliga att uttala från talarstolen i Sveriges riksdag. Men med respekt för tonen som vi bör hålla här säger jag bara: H-vete vilken girighet som placerare och ägare visat när tillfälle gavs!

Enligt min och Vänsterpartiets syn borde infrastruktur som elnät ägas av oss gemensamt. Jag kan inte fatta hur vi har fått en sådan syn på sådan infrastruktur som alla behöver att även den ska marknadsanpassas och att några ska kunna sko sig på även elledningar. Och inte nog med det: Det är ett monopol där ingen kund har möjlighet att välja eller överklaga de ockerpriser som är konsekvenser av åratals utdelningar av vinster, som i stället borde ha investerats i just nät. Om det någonstans är nära till gula västar kan jag tala om att det är när det gäller just nätavgifter.

Jag har en känsla av att riksdagen kommer att få brottas med produktionsfrågor gällande el i framtiden, fastän den överenskommelse som några partier slöt om elenergi inte är så värst gammal. Jag kan spontant säga att det finns mycket bra i överenskommelsen även om Vänsterpartiet inte anslöt sig till den.

Jag följer givetvis med spänning utvecklingen i frågan, och jag kommer att blanda mig i frågan om möjlighet ges. Det är givet. Men som det ser ut i dag är det bara de fem partier som ingick energiöverenskommelsen som diskuterar dessa frågor, fast Liberalerna gjorde ett tappert försök att splittra energigänget med ett utskottsinitiativ där Sverigedemokraterna hejade på för fullt.

Anf. 239 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Givetvis står vi bakom alla våra andra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi inte bifall till dem.

I dag debatterar vi elmarknadsfrågor. En av de frågor som vi kristdemokrater tycker saknas här och som vi tycker är betydelsefull gäller ett mål för leveranssäkerheten och ett planeringsmål för produktionen.

Vi kan alla ta del av de klimatfärdplaner som näringslivet, industrin och transportsektorn tar fram, som alla pekar på en ökad elektrifiering och ett ökat elbehov. Om vi ska klara av klimatmålen om nettonollutsläpp kommer vi att behöva mer el. Vi anser att ett gemensamt planeringsmål för elproduktionen behövs så att producenter, distribution och elkunder kan planera och dimensionera sin verksamhet. Här har vi kristdemokrater tidigare föreslagit ett planeringsmål om 200 terawattimmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

I dag finns det ingen som har ansvar för framtidens elproduktion. Vi vill ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ställa krav på elhandlarna om långsiktig leveranssäkerhet och försörjningstrygghet.

Tillgången till el är avgörande för samhället och framtiden, och att ett lands infrastruktur är beroende av elektricitet vet vi. Därför anser vi kristdemokrater att regeringen borde ge Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att se över säkerheten och risken för att elnäten runt om i Sverige utsätts för angrepp samt titta på vilken beredskap de lokala och regionala nätägarna har om det händer någonting oförutsett. Dessutom borde Energimyndigheten utreda både det kortsiktiga och det långsiktiga arbetet med elförsörjningen på Gotland.

Regeringen uttalar att berörda myndigheter kontinuerligt bör följa utvecklingen på elmarknaden genom att bland annat analysera effektsituationen, inklusive behovet av effektreserven, behovet av ytterligare systemtjänster, nätstabilitet och andra avgörande faktorer, så att Sverige har ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet och en god överföringskapacitet med en låg miljöpåverkan samt el till konkurrenskraftiga priser.

Dessa frågor är oerhört angelägna. De borde vara en stående punkt på agendan när vi ser exempel efter exempel på att elen inte räcker till och när företagsetableringar inte blir av på grund av att elen inte kan levereras. De investeringar som skulle ha gjorts blir inte av, och arbetstillfällen uteblir.

Fru talman! En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor för svensk ekonomi och avgörande för välfärden. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Enligt vår uppfattning bör den förda energipolitiken grunda sig på förvaltarskapstanken, det vill säga att de ändliga resurser som finns ska förvaltas och inte förbrukas.

Energipolitiken ska således möjliggöra för kommande generationer att verka och leva i ett hållbart samhälle. Vi kristdemokrater anser därför att man bör bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Vi förespråkar även en fri och öppen elmarknad med ökad konkurrens, till nytta för kunderna. Elnäten i EU:s medlemsländer behöver sammanlänkas ännu mer, så att överföringskapaciteten stärks.

Anf. 240 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Camilla Brodin pratade om ett leveranssäkerhetsmål, men ett sådant mål är en chimär. Det är ett sätt för befintlig industri att i förlängningen få betalt för sin blotta existens. Leveranssäkerhet är nämligen beroende av vem slutkonsumenten är. En industri med tunga processer och som har problem med avbrott vill antagligen ha minst 99,99 procents leveranssäkerhet. Men en privatkund med ett batterilager i källaren nöjer sig antagligen med 95 procent.

Ett sådant mål är helt enkelt ogörligt att sätta. Betalningen för det målet kommer också att vara orättvis. Det kommer att missgynna dem som är flexibla och som också är en del av lösningen på de problem vi har.

Det finns ganska få svar i KD:s motion på vad KD menar med detta leveranssäkerhetsmål. Jag tänker ställa några frågor för att få veta mer: Vad är egentligen syftet med det här målet? Vad är ett rimligt mål, tycker KD? Har man en uppfattning om vad man skulle kunna tänka sig, även om det ska utredas? Hur ska man uppnå ett sådant mål? Vilka styrmedel talar man i så fall om? Och framför allt: Vem ska betala för detta?

Anf. 241 Camilla Brodin (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Ledamoten tar upp en angelägen fråga om leveranssäkerheten. Det är jättebra att vi får stå här och debattera den frågan när vi pratar om elmarknadsfrågor.

Det är ingen hemlighet att vi har krävt ett leveranssäkerhetsmål i den här debatten. Men du ställer en rad olika frågor. Jag vet att du sedan tidigare har läst på när det gäller många av dessa frågor, men du kräver ändå ett svar. Leveranssäkerheten handlar ju om att man ska kunna lita på att elen kommer ända fram. Vi vill ge ett sådant ansvar, för i dag finns inte det ansvaret. Här måste vi gemensamt ta ett ansvar och peka ut någon myndighet som ska ta på sig det ansvaret, så att elen fortsättningsvis kan vara en hygienfaktor att räkna med.

Anf. 242 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Ja, Camilla Brodin, ni har krävt ett mål. Men jag har fortfarande inte fått ett svar på vad man tänker sig med målet. Det är en sak att ge ett ansvar till en myndighet, men det är inte samma sak som att sätta ett mål.

Jag upprepar mina frågor. Vi får se om jag kan få något svar, för jag fick inget nu. Det står dessutom väldigt lite om detta i den motion som Kristdemokraterna har skrivit. Det är väldigt svårt för mig att läsa någonting om det, för det finns helt enkelt inte.

Ge mig ett exempel på vad som är ett rimligt mål! Hur ska man se till att det blir jämlikt mellan den som har ett batterilager i källaren och den där processindustrin? Hur ska man uppnå målet? Vilka styrmedel har man tänkt sig? Och framför allt: Vem ska betala för målet?

Anf. 243 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Leveranssäkerhetsmålen är en hygienfaktor, som jag sa tidigare. Här måste vi se till att företagsetableringar kan bli av. Det är oerhört viktigt för alla de arbetstillfällen som vi nu säger nej till på grund av att vi inte har tillräckligt med el.

Här måste vi ta ett gemensamt ansvar, men politiken ska inte pilla i små detaljer. Här måste vi ha en fungerande elmarknad. Men vi måste kunna sätta kraven i fråga om hur leveranssäkerheten ska kunna säkerställas. Det måste vi gemensamt ta ett ansvar för.

Detta är en av de frågor som vi har skickat med till energiöverenskommelsens genomförandegrupp och som vi vill diskutera. Jag vet att andra partier också vill ta det ansvaret. Alla måste nämligen, oavsett om det är företag eller privatpersoner, kunna lita på att elen kommer att kunna levereras även i framtiden. Det är vår bestämda uppfattning.

Anf. 244 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Elmarknadsfrågor berör verkligen hela samhället. Det handlar om allt från patientsäkerhet, där sjukhusen måste ha en säker drift varje sekund, till att Uddeholm i Värmland ska kunna ha en leveranssäker drift och på sätt kunna fortsätta konkurrera på en global marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Elmarknadsfrågor handlar lika mycket om att fru talmannen och jag ska kunna ladda våra mobiler när vi vill och om att vi vet att våra kylskåp där hemma rullar på under alla dygnets 24 timmar.

I Sverige är vi vana vid att kunna räkna med att varje timme, varje minut och varje sekund ha en stabil elproduktion som räcker till både hushåll och industri. Därför måste elmarknadsfrågor utgå från hela samhällets behov och elförsörjningens betydelse för vår konkurrenskraft som industrination. Dessutom är dessa frågor en nyckelfaktor för att klara av de klimatutmaningar som vi ser.

Jag tror givetvis att de flesta partier i denna riksdag är beredda att skriva under på allt jag säger, men politiskt ser jag skygglappar och tvetydiga samarbeten där ambitionsnivån inte är vad den borde vara.

Drygt 60 procent av riksdagens partier står bakom energiöverenskommelsen som slöts för några år sedan. Som oftast är samarbete den bästa vägen, dock inte denna gång. Det saknas en gemensam vision, det har inte gjorts några konsekvensanalyser av målen i energiöverenskommelsen och framför allt saknas det en verklighetsförankring. Jag behöver förmodligen inte poängtera att Liberalerna inte är med i energiöverenskommelsen.

Ambitionsnivån för svensk energipolitik måste vara att trygga svensk konkurrenskraft och att på riktigt ta itu med klimatutmaningarna. Med detta som utgångspunkt tänkte jag lyfta fram två saker i mitt anförande.

För det första behöver Sverige ett leveranssäkerhetsmål. Oavsett vad man jobbar med är det viktigt att utgå från mål. Vi vet att elens leveranssäkerhet inte kommer att kunna garanteras kommande vintrar. Svenska kraftnät och ett antal andra aktörer försöker på alla sätt att öka medvetenheten om förestående effektbrist under kalla dagar kommande vintrar.

De som drabbas bor och verkar framför allt i mellersta och södra Sverige. Bristande leveranssäkerhet riskerar att leda till stora skador för både industri och hushåll, och det kommer att kosta pengar.

Effektreserven kan komma att behöva användas allt oftare. Det betyder bland annat betyder att oljekraftverket i Karlshamn behöver startas, vilket är allt annat än klimatsmart. Dessutom kommer vi att behöva importera mer el, ofta från tyskt kol eller rysk gas.

Från Liberalernas sida står det klart att det nu behövs ett leverenssäkerhetsmål som beaktar samhällets behov och vilka konsekvenser det valda målet i energiöverenskommelsen har för vår konkurrenskraft som industrination, liksom för klimatet. Att fastställa den typen av mål men inte arbeta för leveranssäkerheten är anmärkningsvärt. Det gläder mig att fler partier nu följer vårt förslag om leveranssäkerhetsmål. Jag ber därmed också kammaren notera att jag yrkar bifall till reservation 1.

För det andra: Låt oss prata lite om mål. I energiöverenskommelsen finns det ett klart och tydligt mål om 100 procent förnybar energi. Det är bra att exempelvis vindkraften byggs ut både i Sverige och i våra omkringliggande länder. Problemet är bara att när det är vindstilla i Sverige står vindkraftverken stilla även i Sveriges närhet. Och vi behöver ju el årets alla dagar, oavsett hur kallt det är och oavsett hur mycket det blåser.

Vi ser även med oro på Tyskland som stänger ned sin kärnkraft men som trots stora och dyra satsningar på förnybar energi är alltmer beroende av kol. Om vi stänger ned svensk kärnkraft kommer vi att behöva importera mer el och bli mer beroende av fossil energi. Även våra grannländer kommer att bli mer beroende av fossil elproduktion. Det tycker vi inte är så klimatsmart. Drömmen om 100 procent förnybar elproduktion blir således en mardröm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Inom ett antal år kommer runt 30 procent av den svenska kärnkraftskapaciteten att försvinna. Ska vi lyckas lösa klimatutmaningarna krävs det att vi elektrifierar samhället ännu mer, och ska Sverige fortsätta att vara en stark industrination med expansioner och nyetableringar krävs det helt enkelt mer energi. Det svenska samhället och framför allt svensk industri behöver långsiktighet och en tryggad leveranssäkerhet.

Kärnkraften är grundbulten för svensk konkurrenskraft och viktig ur ett klimatperspektiv. Även FN:s klimatpanel lyfter fram kärnkraften för att minska världens utsläpp. Genom export av fossilfri el till våra EU-grannländer medverkar vi dessutom till klimatomställningen. Det är ganska enkel matematik.

Vi har välkomnat att Moderaterna och Kristdemokraterna återigen sett vikten av kärnkraft, även om man sålde smöret - kärnkraften - och tappade pengarna i energiöverenskommelsen.

För drygt en vecka sedan behandlades dessutom ett utskottsinitiativ som vi liberaler lämnade in till näringsutskottet om att värna svensk kärnkraft, utveckla den och se till att trygga svensk konkurrenskraft. Det var helt enkelt öppet mål för Moderaterna och Kristdemokraterna. Men även om det var ett guldläge för mål valde större delen av utskottet att förkasta initiativet.

Nu finns dock chansen igen att lyfta ambitionsnivån och göra sak av sin politik. Redan under morgondagens votering kan man rösta för att ändra målet från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion. Då skulle vi kunna rädda kärnkraften och stärka vår konkurrenskraft som industrination. Jag vill därför att kammaren också noterar att jag yrkar bifall till reservation 3.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall endast till reservationerna 1 och 3.

Anf. 245 Monica Haider (S)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU12 Elmarknadsfrågor. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Betänkandet behandlar mål för leveranssäkerhet, säkerhet för svenska elnät, mål om fossilfri produktion och övrigt om elmarknaden.

Våren 2018 behandlade riksdagen propositionen Energipolitikens inriktning. Det övergripande målet innebär att energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Målet 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Sverige ska också 2030 ha en 50 procent effektivare energianvändning än 2005.

Vi socialdemokrater är väldigt glada över energiöverenskommelsen, och vi hoppas verkligen att den håller över tid. Det är viktigt för företagare och konsumenter att faktiskt veta vilka spelregler som gäller så att man vågar investera i det förnybara.

Utvecklingen just nu går väldigt fort och har gått fort de senaste åren. Vem kunde för några år sedan tro att företag från andra länder skulle komma hit och vilja investera i serverhallar för att vi har billig el och ett bra klimat? Denna utveckling är positiv, och vi ser att förnybar produktion många gånger är den billigaste energikällan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Här har regeringen gjort stora satsningar för att öka den förnybara produktionen, till exempel av solel. Där gjorde M och KD tillsammans med SD stora neddragningar, men i vårändringsbudgeten lägger vi tillbaka en del pengar.

Fru talman! När det gäller mål för leveranssäkerhet är vi i energiöverenskommelsen överens om att Sverige ska ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.

Elmarknaden i Sverige fick sin nuvarande utformning i huvudsak den 1 januari 1996. Efter elmarknadsreformen har omfattande ändringar gjorts i ellagstiftningen, inte minst med anledning av EU-rättens utveckling på området.

Den så kallade slutkundsmarknaden för el i Sverige är sedan elmarknadsreformen konkurrensutsatt. Priset på slutkundsmarknaden är den enda del som kunderna har något inflytande över, eftersom man kan byta leverantör. Övriga kostnader som skatter, elcertifikat och nätavgifter kan man inte påverka på annat sätt än genom att minska sin elanvändning.

Hur mår då elmarknaden 20 år efter reformen? Vilka framtida utmaningar står vi inför? Har vi tillräckligt med el? Motionerna i betänkandet tar avstamp i detta. Det korta svaret på den sista frågan är ja, men det är givetvis mycket mer komplicerat än så.

Om man går in och tittar i kontrollrummet på Svenska kraftnäts hemsida kan man se hur det står till med elproduktionen i Sverige. Sidan uppdateras var femte minut, och där kan man följa hur mycket el som produceras, av vilka kraftslag och hur mycket som förbrukas.

Klockan 17.50 i dag producerades det 18 231 megawatt. Den totala förbrukningen var 15 608 megawatt. Det innebär att Sverige exporterade 2 623 megawatt, och så ser det faktiskt ut de flesta dagar man går in och tittar. Det man också kan se är att elpriserna i elprisområdena ofta är desamma i hela Sverige. Så har det åtminstone varit hela dagen i dag. Här kan man också se vilka stora investeringar som görs i elnätet.

Med detta sagt är det givetvis inte tillräckligt överallt i hela Sverige hela tiden. Däremot håller man på att bygga bort de största flaskhalsarna i systemet för att öka överföringskapaciteterna mellan elprisområdena. Men det behöver göras mer. Svenska kraftnäts investeringsplan fram till 2027 omfattar faktiskt 45 miljarder.

Fru talman! I EU-lagstiftningen som nyligen reviderats framgår det att alla medlemsstaterna som har kapacitetsmekanismer ska ha en tillförlitlighetsstandard - ett krångligt ord - på plats. Det är faktiskt en typ av leveranssäkerhetsmål eftersom det ska ange den önskade nivån på medlemsstatens försörjningstrygghet kopplad till tillgång på kapacitet. Sverige har en kapacitetsmekanism i form av effektreserven. Så länge vi har den måste vi möta förordningens krav. Regeringen har nu gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs.

Det fanns ett sådant mål för effekttillgången före omregleringen 1996. Men det systemet bidrog till ett mönster av överinvesteringar i elproduktionsanläggningar, och det var bland annat det mönstret med ökade kostnader som man ville bryta när man ändrade elmarknaden. Här måste vi hitta andra verktyg. Användarflexibilitet och energilagring kommer att vara viktiga verktyg för att klara energiförsörjningen i framtiden. Här ser vi också stora möjligheter med digitaliseringen. Det gäller också utvecklingen av smarta elnät och uppkopplade apparater. De kan också öka användarflexibiliteten och avlasta elnätet. Det vi ser är att ett ökat utbud av närproducerad el också ökar flexibiliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Men som jag sa tidigare ska vi inte underskatta effektfrågan. Det är en av utmaningarna som vi behöver följa noga de närmaste åren.

(Applåder)

Anf. 246 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag lyfte i mitt anförande upp just det som sker framför oss, nämligen att planerbar kraftproduktion försvinner, en minskande marginal i kraftsystemet och en mer sårbar situation vintertid.

Här lyfte ledamoten upp i sitt anförande att det står i målen för den svenska energipolitiken att man ska sträva efter en hög leveranssäkerhet och så vidare. Men bara för att man säger det innebär det inte att man kommer att få det, utan det är vad man gör som spelar en mer avgörande roll. Här har Socialdemokraterna återkommande avvisat ett mål för leveranssäkerheten, och ni gör det även i det här betänkandet.

En följd är att mer inslag av väderberoende kraftproduktion har ökat sårbarheten, och betydelsen av en planerbar kraftproduktion ökar. Vi kan se att flexibilitet kommer att ha en mer avgörande betydelse framöver, men samtidigt kan inte alla vara flexibla om vi ser till en stor del av industrin. Det finns också ett ökat behov av elektrifiering, och det är mer troligt att mer el kommer att användas, inte mindre.

Kortsiktigt väljer regeringen att chockhöja skatterna på bränslen som används i kraftvärmeverk i våra större städer. Det leder till att nedläggningar forceras fram i förtid. Detta leder i sin tur till att effektbristen späs på ytterligare och att det blir flaskhalsar i lokal överföringskapacitet som just förhindrar nyetableringar av företag. Vidare kanske inte bostadsplaneringen fungerar som det var tänkt och så vidare. Kortsiktigt leder detta till ökade utsläpp av koldioxid.

Hur kan Socialdemokraterna tycka att det är bra politik?

Anf. 247 Monica Haider (S)

Fru talman! Vi tycker givetvis att den politik vi för är bra politik. Så brukar det vara när man sitter i regeringsställning eller när man styr. Men detta innebär inte att vi inte ser problemen.

Samtidigt har Svenska kraftnät på uppdrag av riksdagen analyserat hur det ser ut de närmaste åren. De ser inga problem på kort eller medellång sikt med att klara effektproblemen.

Vi ser att det blir så. Det är därför de stora investeringarna görs av Svenska kraftnät, och det görs stora utbyggnader i förnybar energi.

Jag är inte lika orolig som ledamoten Mattias Bäckström, men däremot ser vi problemen. Det är något som vi får ha ögonen på, göra investeringar i och se till att produktionen ökar.

Anf. 248 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Den politik man för och de förslag man har lagt fram bidrar ändock till att öka effektbristen, de bidrar till att skapa lokala flaskhalsar i överföringskapacitet och de bidrar till att öka utsläppen av koldioxid. Det är kanske så att Socialdemokraterna tycker att det är bra politik. Det är konsekvenserna som branschen är överens om och som vi kan se effekterna av efter att budgeten har lagts fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Det finns absolut behov av att investera i elnäten. Det håller jag med om. Men det som bidrar till att öka behovet av investeringar är en sjunkande kapacitetsfaktor, det vill säga att det behövs än större kapacitet som en följd av den förda politiken. Elnätsverksamheten är monopol. Där tvingar man konsumenterna att betala.

Om vi ser till de investeringar som görs av Svenska kraftnät är det en ökningstakt om 1 000 procent, det vill säga tio gånger mer årligen. Det höjer kraftigt avgifterna för elnätskunderna, och det bidrar till att skapa de höga elnätskostnader som drabbar konsumenterna. Det är också en följd av den förda politiken.

Jag har svårt att se hur man kan vara stolt och nöjd med det utfallet. Det borde vara tvärtom. Samtidigt som det finns en effektbrist borde man se till att begränsa möjligheterna för företagsetableringar. För nya jobb, nya bostadsområden och elektrifiering av delar av kollektivtrafiken behöver man använda mer el. Det påverkar industrins möjligheter i Sverige, det vill säga det som skapar välfärden. Är inte Socialdemokraterna oroliga över den utveckling som vi ser komma, som kan förhindra basindustrins möjligheter att verka från Sverige?

Anf. 249 Monica Haider (S)

Fru talman! Jo, vi ser problemen, och vi ser att det behöver produceras mer el. Men jag är inte lika orolig som ledamoten är. Jag tror att vi kommer att lösa problemen med den utbyggnadstakt som finns, till exempel med vindkraften. Nej, jag är inte lika orolig som ledamoten.

Anf. 250 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Den 5 september, bara några dagar före valet, kunde vi läsa och höra i lokalradion på Gotland att energiministern öppnar för den tredje Gotlandskabeln. Han sa också att det är viktigt att det inte bara handlar om utspel i valrörelsen utan att man också står bakom det man säger.

Min fråga till Socialdemokraterna och Monica Haider är om ni står bakom detta när valrörelsen har slutat och valurnorna har stängt. Vad har Socialdemokraterna gjort sedan den 5 september för att få kabeln på plats? Har regeringen agerat på något sätt? När får vi se ett sådant uppdrag till Svenska kraftnät? Eller var det som energiministern sa, trots allt, bara ett fint utspel i valrörelsen?

Anf. 251 Monica Haider (S)

Fru talman! Jag kan inte svara exakt om och när det kommer en kabel. Vi har sagt att det inte ska komma en kabel. Däremot har vi gjort Gotland till ett pilotområde. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en rapport, Energipilot Gotland. Den har levererats, och den behandlas nu i Regeringskansliet.

Jag kan inte lova att det blir en ny kabel till Gotland. Jag måste erkänna att jag inte har hört att energiministern ska ha sagt att det ska dras en ny kabel till Gotland.

Anf. 252 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Då kan jag tyvärr konstatera att det var bara fina ord i en valrörelse som energiministern levererade och inte något verkligt, när Monica Haider säger att det inte ska komma någon kabel.

Det fina projekt som energiministern driver har inte en chans att klara de behov Cementa har, som står för 85 procent av svensk cementtillverkning. Det finns inte en chans att klara den produktionen. Man behöver en tredje Gotlandskabel. Gotland behöver också kabeln, inte minst för att kunna exportera och för den egna energisäkerheten.

Ska jag tolka Monica Haider så att Socialdemokraterna har backat från det energiministern lovade i valrörelsen? Det finns alltså ingen öppning för en tredje Gotlandskabel. Det blir ingen sådan. Det sker inget arbete i regeringen i frågan, och det kommer inget uppdrag till Svenska kraftnät från Socialdemokraterna.

Anf. 253 Monica Haider (S)

Fru talman! Vad jag vet finns det inget beslut om att bygga en extra kabel till Gotland. Det jag sa var att jag inte hade hört hur energiministern hade uttalat sig före valet. Det hade jag faktiskt inte hört tidigare. Rapporten Energipilot Gotland och det man har kommit fram till där bereds just nu i Regeringskansliet. Men jag kan inte heller stå här och säga nej till en kabel.

Anf. 254 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag skulle vilja komma in på ämnet leveranssäkerhet igen. Monica Haider talade om någon tillförlitlighetsstandard. Vad den skulle innehålla vet jag inte. Men leveranssäkerhet är ju A och O för att vi ska våga göra både det ena och det andra. Jag skulle inte ens vilja dra på min tvättmaskin hemma om jag inte visste att maskinen kan köra färdigt utan att elen försvinner.

Den tidigare debatten handlade om att man inte alltid kan ge garantier åt alla. Nej, men det kanske är så att jag är beredd att betala för leveranssäkerhet. Vår industri kan definitivt inte bli av med energin när de som mest behöver den. Det kanske går att skapa ett system där man kan bestämma att man inte använder el vid vissa tider, så att det på så vis kan finnas elenergi över till andra.

Att vi kan säkra leveranssäkerheten är enormt viktigt. Hela vårt Industrisverige bygger ju på eltillförlitlighet. Det är något som många andra länder inte har. Därför har Sverige varit duktigt på att attrahera jobb och verksamheter som är elenergitunga. En del av de stora investeringar som har kommit till Sverige i form av datorhallar och sådant hade absolut inte kommit om man befarat att exempelvis Google eller Facebook helt plötsligt kunde läggas ned för att man inte säkrat det här.

Hur tänker ni att samhället ska funka när vi ska gå över till ett helt annat system än vad Sverige är vant vid?

Anf. 255 Monica Haider (S)

Fru talman! Som jag sa i mitt huvudanförande är detta faktiskt inget stort problem i dag. Det är fråga om vissa tidpunkter. Under fjolåret var det inget underskott. Vi behövde inte dra igång effektreserven under hela året, utan vi klarade vår elförsörjning. Däremot ser vi att vi behöver göra saker på längre sikt, och det ligger med i planeringen av investeringar och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Vad gäller leveranssäkerhetsmål klarar jag nog inte av att återupprepa Rickard Nordins fina argumentation i ämnet. Men jag tycker precis som han - detta är ganska märkligt. Vi är för en fri marknad på detta område. Men just på detta område vill inte Moderaterna ha en fri marknad. Jag tycker att det är konstigt.

Anf. 256 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag tycker att detta är en spännande debatt - jag ska stå här och vara emot en fri marknad. Men nu är det till exempel så att man i Ystad faktiskt har blivit uppmanad av den lokala elleverantören att helst inte koka kaffet mellan åtta och tio, eftersom det då råder effektbrist. Det är väl inte så här Monica Haider vill att vi ska ha det i samhället? Någonstans har ju regeringen ett ansvar. Jag tycker att detta är väldigt konstigt; inte på något annat område är man så marknadsekonomiskt frisläppt att man inte tar ansvar för något. Jag vill verkligen inte höra från er om några år att ni har varit naiva, för nu har vi verkligen påtalat det här. Det gäller både säkerhetsfrågorna och att vi kommer att få brist för att vi inte kommer att kunna leverera tillräckligt med energi.

Sverige har en väldigt stark exportindustri. Något som också är typiskt för Sverige är att exportindustrin är väldigt energikrävande. Både i våra gruvor och i annan industri är man i dag enormt duktig på att ställa om från fossila bränslen till el. När man gör den här omställningen och är bäst i klassen blir det kontraproduktivt om regeringen inte backar upp det på ett bra, smart och förutseende sätt. Jag vet inte vilka det är mer än regeringen som ska kunna ha hela överblicken över alla de olika faktorer som påverkar svensk elmarknad.

Anf. 257 Monica Haider (S)

Fru talman! I mitt huvudanförande sa jag bland annat hur mycket Svenska kraftnät investerar i elnätet. Även de regionala och lokala nätägarna investerar för att bygga bort precis det som ledamoten talar om. Vi ska kunna koka kaffe vid alla tider på dygnet.

Däremot tror jag att vi i framtiden med de smarta elnäten och energilagring kommer att kunna styra när vi ska göra saker. Man kanske inte behöver tvätta exakt vid samma tid. Man kanske kan tvätta på natten med smarta maskiner och så vidare. Jag tror att vi kommer att lösa det.

På ledamotens inlägg låter det som att det är kris och katastrof just nu. Det är det inte. Vi använde inte effektreserven på hela förra året. Sådan kris och katastrof är det inte. Men vi ser att vi behöver göra mer i framtiden, och det arbetet är redan påbörjat.

(Applåder)

Anf. 258 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Jag har lite svårt att förstå varför man inte skulle kunna tänka sig att ta fram ett leveranssäkerhetsmål som beaktar samhällets behov och vilka konsekvenser de valda målen i energiöverenskommelsen har för vår konkurrenskraft som industrination liksom för klimatet. Jag hörde i ledamotens anförande att det finns en typ av leveranssäkerhetsmål och att vi exporterar de flesta dagar om året. Men de andra dagarna då? Kan ledamoten ge exempel på vad målen i energiöverenskommelsen innebär för effektbalansen och leveranssäkerheten, eftersom det nämns att det finns en typ av leveranssäkerhetsmål? Och vad innebär det för effektbalansen och leveranssäkerheten att vi har ett mål om 100 procent förnybart?

Anf. 259 Monica Haider (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Det jag sa i mitt huvudanförande var att alla medlemsstater enligt en ny EU-lagstiftning måste ha kapacitetsmekanismer. Vi anser att vi har en sådan i form av effektreserven. I och med att vi har en effektreserv kommer vi kanske att bli tvungna att sätta upp någon form av mål. Vi har inget leveranssäkerhetsmål i dag. Det sa jag i mitt huvudanförande.

Anf. 260 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Oavsett vad man jobbar med brukar man sätta upp ett mål. Har man tagit fram en överenskommelse tycker jag att det är skäligt att ta fram ett mål, så att industrin och hushållen kan vara säkra på vad de kan förvänta sig och så att vi vet att vi klarar av att stärka vår konkurrenskraft, speciellt med tanke på att vi är starkt exportberoende. Det mest logiska vore att vi tog fram ett leveranssäkerhetsmål för Sverige.

Anf. 261 Monica Haider (S)

Fru talman! Nu satt inte jag med och förhandlade om energiöverenskommelsen, så exakt vad som sas och vad som diskuterades kan jag inte säga. Men det finns inget leveranssäkerhetsmål i energiöverenskommelsen. Jag utgår från att detta inte var någon fråga i den förhandlingen, eftersom ett sådant inte finns.

Vi i Socialdemokraterna tycker inte att det behövs ett leveranssäkerhetsmål. Om vi skulle ha ett sådant mål måste någon betala för det. Men vem ska betala? Ja, det är ju kunderna som får betala det. Det system vi har i dag fungerar. Svenska kraftnät har sett till att vi har tillräckligt med el i Sverige. Vi har inte sett att vi skulle behöva ett leveranssäkerhetsmål.

Anf. 262 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Det här är väldigt roliga frågor. Vi är också inne i väldigt roliga tider. Det första som man kan konstatera är att omställningen till 100 procent förnybart nu går väldigt snabbt, och den går väldigt bra. Ta bara vind som det första exemplet. Där har vi nu en fördubbling av vindproduktionen av el i Sverige bara de närmsta åren.

Vi talar om att år 2022 vara uppe på 25 procent vind i systemet. Det är en otroligt spännande och positiv utveckling, och då har vi inte ens satt igång med hela den utveckling av investeringar i havsbaserad vind som på sikt skulle kunna stå för uppåt 40-50 procent av den totala elproduktionen i Sverige.

Det är samma sak med solen. Nu ser vi äntligen att Sverige ger sig in i solrevolutionen. Solenergin ökar nu exponentiellt. Det beror mycket på en rad regelförenklingar och satsningar som regeringen och framför allt Miljöpartiet har drivit fram. Det är en väldigt positiv utveckling där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Gemensamt för både vind och sol är att vi ser att prisutvecklingen är så positiv. För varje krona som vi nu investerar i vind får vi ut dubbelt så mycket energi som vad som motsvarar varje krona som till exempel Finland eller Storbritannien investerar i kärnkraft. Det är en otroligt positiv trend i samhället och en prisutveckling som är värd att lyfta fram.

Allt detta är fantastiskt och positivt. Men det leder naturligtvis också till utmaningar för systemet. Här vill jag först säga att man inte ska överdriva de utmaningarna. Vi har i grund och botten ett robust system i Sverige. Vi har ett nät som är starkt. Ett exempel på att systemet ändå fungerar bra är att vi de senaste åren har sett en väldigt stor nettoexport av el från Sverige.

Ofta låter det som, och inte minst här i kammaren från flera av de tidigare debattörerna, att vi står i begrepp att importera energi från gas eller kol från halva Ryssland och halva Tyskland. Så är det verkligen inte. Det är precis tvärtom.

Det är vi som är den stora nettoexportören. De få gånger vi behöver importera har vi gjort det framför allt från Norge. Men den stora trenden är att Sverige exporterar klimatsmart och bra el till andra länder. Överdriv inte våra utmaningar.

Vi har utmaningar. Man kan attitydmässigt bemöta dem på två olika sätt. Det första är det konservativa sättet att bemöta dem. Då vänder man sig till det som rimligen skulle kunna beskrivas som en form av kraftsocialism. Så fort marknaden håller på att ändras ska man fram med statens pengapåse och pumpa in pengar i de kraftslag som förlorar på den förändrade marknadssituationen.

Det intressanta är att jag redan i den här debatten har hört flera av dessa kraftsocialister prata om att vi vill bevara en låg kostnad för el. Ja, men om ni ska subventionera kärnkraften och ha ett planeringsmål för kärnkraften kommer det att betyda att det är kunden som får betala för den produktionen. Det kommer att tas ut i form av dyrare elpriser.

Det ska man vara väldigt tydlig med så att man vet vad det handlar om. Antingen tar man pengarna direkt från statskassan - och då handlar det om många miljarder kronor - eller så låter man kunderna betala det, och då är det de som får en mycket dyrare elkonsumtion. Det är det konservativa kraftsocialistiska sättet att hantera utmaningen.

Det andra sättet att hantera utmaningen är att se med tillförsikt på teknikutveckling, allt som rör förändringen av systemet och anpassningen av systemet till ett 100 procent förnybart elsystem. Det handlar om flexibilitet. Under flexibilitet handlar det om effektiviseringar och hur vi investerar i smarta elnät. Det handlar om att konsumenterna ska kunna bli mer flexibla i sin konsumtion.

Jag tyckte att det var ett väldigt bra exempel med just kaffekokaren. Alla behöver kanske inte koka kaffe varje timme exakt samtidigt. Det var ett litet exempel. Det finns jättemycket man kan göra för att konsumenterna ska bli mer flexibla.

Den andra saken gäller allt som har med lagar att göra. Det är också en teknikutveckling som går väldigt snabbt. Vi ser att priset sänks rejält på energilager. Här kan vi verkligen passa på att göra det så positivt som möjligt med elektrifieringen av transportsektorn. Antingen kan elbilar resultera i en utveckling där vi får större effektutmaningar, eller så kan man använda dem för att skapa balans i systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Vi har allt som rör marknaden för systemtjänster generellt. Det kan vara svängmassa, som har nämnts här innan. Det kan vara effektiviseringar på olika sätt i systemet. Det kan vara att man får betalt för att stänga av sig själv från nätet och sådana saker. Vi har allt det som har med överföringskapacitet att göra. Det har redan lyfts fram här i debatten tidigare.

Sist men inte minst har vi havsvinden. Havsvinden är inte bara positiv för att den är en förnybar och bra resurs. Det är inte minst så att man kan bygga ut den i södra Sverige där vi har behov från industrin.

Det är det positiva sättet att se det. Det är framtidssyftande teknikoptimistiskt. Det här kan vi göra. Men ytterhögern har valt kraftsocialismen och den konservativa inriktningen.

Det intressanta med ytterhögerns socialism i det här fallet är just att pengapåsen bara öppnas när det gäller kärnkraft och fossil produktion. Det har vi debatterat tidigare i dag. När det handlar om att ta bort subventioner till fossil produktion ställer man sig på barrikaderna. Då är man väldigt frikostig med statskassan och de subventioner som pumpas in i fickorna på kraftbolagen.

Det är väldigt intressant att notera i debatten att man säger sig stå för någon form av marknadsinriktning. Men när det gäller de socialistiska lösningar som man driver handlar det om att subventionera just kärnkraft och fossil produktion.

Trots detta vill ingen bygga. Det ska vi vara väldigt tydliga med. I Storbritannien har man nu den kanske mest ambitiösa subventionen till ett kraftslag på många år. Företagen vill ändå inte bygga kärnkraften. De har dragit sig ur byggandet av flera av de reaktorer som planerades.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att vi ska ha ett 100 procent förnybart elsystem. Den tillfälliga krusningen på ytan är enbart 1900-talets energipolitiks dödsryckningar.

Anf. 263 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag anmälde mig till debatten med anledning av de många besynnerligheter som har yttrats här under kvällens gång. Den som vill fundera över varför Moderaterna har hotat med att lämna energiöverenskommelsen kan bara lyssna på den här debatten.

Lorentz Tovatt avslutade den förra debatten med att säga att kärnkraften ska bort. Centerpartiet och Socialdemokraterna talar entydigt om att efter 2040 ska det inte finnas någon kärnkraft. Då ska det vara 100 procent förnybart.

Målet 100 procent förnybart har upprepats i denna talarstol som allena saliggörande. Det är problemet med energiöverenskommelsen så som den nu ser ut. Om det är de positioner som kommer att förfäktas vid förhandlingsbordet inom ramen för energiöverenskommelsen även framgent kommer Moderaterna inte att kunna vara kvar i överenskommelsen.

Nu har både Miljöpartiets borgarråd i Stockholm och deras ekonomisk-politiske talesperson Lorentz Tovatt gjort klart för svenska folket att bristen på elmarknaden ska regleras av hur människor använder kaffebryggare på olika tider av dygnet. Centerpartiet har deklarerat att om man har ström i uttaget 95 procent av tiden när man är hemma kan man nog vara nöjd med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Detta är bisarrt. Det är Sverige som bananrepublik representerad av partier som ingår i energiöverenskommelsen. Det är idén om att vi nog inte behöver ha el i vägguttaget jämnt. Det illustrerar med vilken oaktsamhet regeringen hanterar energifrågorna.

I energiöverenskommelsen statuerar vi att vi ska ha långsiktiga och goda förutsättningar för kraftvärme och fjärrvärme. Vad gör då regeringen? Jo, man går fram med en åttadubbling av skatt på kraftvärme. Att vara emot detta kallar Centerpartiet för en subvention. Det här är nyspråk av helt bisarra proportioner.

Vad man gör är alltså att man inför vad som närmast kan betraktas som en punktskatt på några specifika kraftvärmeverk i bland annat Stockholm och Malmö. Det leder i Stockholms fall till att man till vintern förlorar 10 procent av sin effektkapacitet och i Malmös fall 20 procent. Man kommer alltså att få elbrist i Sveriges huvudstad och i Sveriges tredje största stad.

Detta kommer att leda till att ambitionen att elektrifiera samhället kommer att stanna av. Man kommer att tvingas att säga nej till investeringar i bostäder, och de serverhallar som Socialdemokraterna från denna talarstol alldeles nyligen stod och lovordade kommer inte att kunna byggas. Då kanske någon säger: Men vadå, det gör väl inget, för vi kan ju ha serverhallar i Norrland! Nej, det kan vi inte - inte om vi vill kunna bygga 5G i det här landet. Då kommer vi att behöva serverhallar även i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Detta är en formidabel oaktsamhet från vår nuvarande regering. Det är dessutom ett brott mot den rådande energiöverenskommelsen eftersom man där säger att vi ska ha långsiktiga förutsättningar för kraftvärmen i Sverige.

Vad som är än mer bisarrt är att man går fram med förslaget trots att det får negativa miljökonsekvenser. Man inför alltså en miljöskatt som enligt branschen kommer att leda till ökade utsläpp med 50 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar 50 000 flygresor till Spanien, Lorentz Tovatt. Det är oaktsam politik, fru talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Camilla Brodin (KD).

Anf. 264 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Nu tror jag att Carl-Oskar Bohlin antingen får lyssna lite bättre eller läsa protokollet i efterhand och be om ursäkt.

För det första nämnde jag över huvud taget inte energiöverenskommelsens målsättning i talarstolen, så det är rent falska lögner från Moderaterna.

För det andra var det jag sa - vilket Carl-Oskar Bohlin hade vetat om han hade lyssnat - när det kommer till situationen med leveranssäkerhetsmålet att den som har batterilager i källaren antagligen inte är intresserad av att betala för samma leveranssäkerhet som tung processindustri. För den personen kanske det räcker med 95 procents leveranssäkerhet, för den klarar sig ändå. Den personen har alltid el i vägguttaget och är inte beredd att betala på samma sätt som tung processindustri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Det var det jag sa både i den här repliktalarstolen och i mitt anförande i den andra talarstolen. Carl-Oskar Bohlin får lyssna lite bättre om han vill kritisera.

Anf. 265 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga från Rickard Nordin. Men jag kan ändå inte hålla mig från att konstatera att det är en ganska märklig politisk föresats att gå från ett system där vi har 100 procents leveranssäkerhet till ett system där man har som ambition att sänka den. Man vill alltså bygga ett mer volatilt energisystem.

Det är märkligt att man har sådana ideologiska skygglappar att man är intresserad av att bygga ett sämre energisystem. Och varför menar jag då att det blir sämre? Jo, därför att när energisystemet blir volatilt blir också energin dyrare när människor behöver den som mest.

Den här regeringen har tillsammans med JÖK-partierna sagt att vi efter 2030 inte ska sälja några fossildrivna bilar i det här landet. Det betyder att man vill att varenda svensk om tio år ska ladda sina elbilar på nätterna för att kunna ta sig till jobbet.

Samtidigt vill man bygga ett system som är helt volatilt. Det är en otroligt märklig föresats för energipolitiken. Man kan inte gömma sig bakom floskler som smart energianvändning och energieffektivisering om energianvändningen, försiktigt räknat, beräknas öka med 30 procent i det här landet till 2040.

Man kan inte ha ambitionen att elektrifiera allting och samtidigt på frågan om hur det ska gå till svara: Vi ska bara använda elen lite smartare. Det går inte ihop, Rickard Nordin!

Anf. 266 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag skulle jättegärna vilja se Carl-Oskar Bohlin visa när vi har haft 100 procents leveranssäkerhet i svensk energiförsörjning. I så fall skulle vi enligt honom aldrig ha haft ett elavbrott. Det systemet finns inte, Carl-Oskar Bohlin.

Det är ingen som talar om att vi ska ha sämre leveranssäkerhet. Det ingår också i energiöverenskommelsen att vi ska ha hög leveranssäkerhet. Däremot är det inte rimligt att alla ska betala lika mycket när man inte är intresserad av den. Det, om något, är att slösa med pengar för konsumenter, för svensk industri och för betalningsviljan. Dessutom verkar det även vara skattepengar som ska användas.

Det är ingen som vill sänka leveranssäkerheten. Det intressanta är att du har el i ditt vägguttag. Du vill inte betala för en leveranssäkerhet som du inte behöver. Det är helt orimligt.

Alla bilar ska inte heller elektrifieras. Jag tror att Carl-Oskar Bohlin har missat något här. Du får jättegärna börja engagera dig i energifrågor mer än under andra ledamöters föräldraledighet. Det finns biogas, och det finns vätgas. Det finns visserligen el - det har du rätt i - och det finns etanol, biodiesel och metanol. Jag kan fortsätta ganska länge. Kom tillbaka när du har läst vad det är som gäller och vad som finns!

Ett 100 procent leveranssäkert energisystem har aldrig funnits. Det kommer inte heller att finnas, för det kommer alltid att förekomma avbrott, Carl-Oskar Bohlin. Det är inte detta det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

(Applåder)

Anf. 267 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Det är klart att man kan välja att fördumma hela diskussionen genom att tala om extraordinära händelser som orsakar strömavbrott som något som innebär att man inte når 100 procents leveranssäkerhet. Men det är ju inte det Rickard Nordin strävar efter.

Han är okej med ett samhälle där man till exempel har roterande avkoppling och där det inte är ström mer än 95 procent av dygnet. Det är precis det Rickard Nordin står och säger i sitt anförande. Och det är precis det som Lorentz Tovatt står och säger när han menar på att man kanske inte behöver duscha varmt alltid eller kanske inte behöver ha kaffebryggaren på jämt. Man kanske inte heller behöver kunna ladda bilen under dygnets alla timmar. Det är precis det ni strävar efter.

Det är väl klart att jag också begriper att vi inte har 100 procents leveranssäkerhet i bemärkelsen att det aldrig inträffar ett strömavbrott. Men det ni är inne på är att designa ett system som blir mer volatilt och som har sämre tillgänglighet.

Nu har ni just tillsammans med regeringen skapat risk för elbrist till vintern i Sveriges huvudstad och i Sveriges tredje största stad. Det är oansvarigt, och det är ett ansvar som ni kommer att få bära fullt ut.

(Applåder)

Anf. 268 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Det är otroligt vilka brösttoner man får höra här! Att dessutom lägga ord i folks mun, vilket har skett tydligt från Carl-Oskar Bohlins sida, tycker jag är en konstig grej. Men låt oss strunta i det.

Carl-Oskar Bohlin utgör ett positivt exempel på den kraftsocialism som jag lyfte i mitt anförande. Nästan det enda jag hörde i hans anförande var subvention, subvention och subvention till kärnkraft och fossilt. Han tycker alltså inte att vi ska ta bort de direkta fossila subventioner som har riktats till förbränning av kol. Det är helt otroligt. Jag trodde verkligen att Moderaterna hade kommit längre än att vilja ha riktade subventioner till att förbränna kol i värmesystemet.

Min första fråga till Carl-Oskar Bohlin är därför: Tycker han att vi ska ha kol kvar i värmesystemet?

Min andra fråga är: Hur mycket tycker Carl-Oskar Bohlin att elkunden ska betala för kärnkraften? Rör det sig om 1 krona mer per kilowattimme? Hur mycket mer är Carl-Oskar Bohlin villig att pådyvla elkonsumenterna för den dyra produktion som kärnkraften är?

Det har till och med talats om ny kärnkraft från Moderaternas håll. Det hade varit otroligt dyrt. Antingen tar man, som sagt, pengar ur statskassan och ger direkt till kraftbolagen för att gynna kompisarna i industrin eller så löser man det genom att låta elkonsumenterna ta den stora notan. Men hur stor kommer notan att vara? Vad är okej, enligt Moderaterna?

Anf. 269 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Det är närmast bisarrt att stå här och höra Lorentz Tovatt ondgöra sig över subventioner, när det kanske framför allt är Lorentz Tovatt i den här kammaren som vill lägga 20 miljarder kronor på elnätsavgifterna för att bygga ut havsbaserad vindkraft. Det är i storleksordningen vad den planerade utbyggnad som vi står inför riskerar att kosta, och det kommer att läggas på elkundernas elräkningar. Det, menar jag, vore en mycket oansvarig väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Vad vidare gäller Lorentz Tovatts resonemang håller de inte riktigt för prövning av verkligheten. Vi subventionerar inte kolkraft. Samtliga fossildrivna kraftvärmeverk i Sverige ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Utöver det vill ni nu lägga på en åttadubblad skatt på kraftvärme, vilket leder till att Stockholm Exergi lägger ned två pannor i Värtaverket och att Eon stänger av Helenelundsverket i Malmö, något som kommer att leda till elbrist.

Att vara emot denna åttadubblade skatt kan inte ens med miljöpartistiskt nyspråk kallas för subvention. Vi är emot den åttadubblade CO2-skatt som ni inför.

Men det lustiga med detta, och det är det vi vill höra Lorentz resonemang kring, är: Hur känner han inför att denna skatt leder till att man inte får in några skattepengar eftersom verken stänger ned, samtidigt som den leder till en ökad miljöbelastning motsvarande 50 000 flygresor till Spanien och samtidigt som man orsakar elbrist i Stockholm och Malmö? Det är en formidabel politisk klantighet som misslyckas på alla områden. Vad har du att säga till dina väljare i Stockholm om det?

Anf. 270 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Nu var det mycket på en gång. Det första som ska sägas är att det någonstans får vara en måtta på hur man hänvisar till olika bolag hit och dit som räknar ut saker och ting. Stockholm Exergi har gjort den mest oseriösa uträkningen någonsin av vad detta får för konsekvenser. Det som händer är att man lägger ned kolkraftsproduktion. Det är den faktiska konsekvensen av den skatt som vi nu tar bort reduktionen för. Jo, det är visst en subvention! Om man tar bort en skattereduktion tar man bort en fossilsubvention. Det är definitionsmässigt sant. Det går inte att ifrågasätta en sådan sak.

Det som nu händer är alltså att man tar bort kolkraft. Då räknar de om det till elproduktion och får det till att vi kanske kommer att bli beroende av att importera mer el - när vi i själva verket är en stor nettoexportör! De räknar ut det som att detta skulle göra så att våra utsläpp ökar, men det är ju tvärtom: Vi lägger ned kolkraftsproduktion på grund av att vi tar bort den skattesubvention som har funnits tidigare och som Carl-Oskar Bohlins parti alltid har fajtats för.

Vad sedan gäller EU ETS har regeringen nu - tack gode Gud - styrt upp EU ETS så att priset har ökat, men det går inte att komma ifrån att det fortfarande är alldeles för lågt. Det är klart att vi också behöver skatta.

Jag noterade att jag inte fick svar på någon av mina två frågor. Den första gällde kol i värmesystemet: Tycker Carl-Oskar Bohlin att vi ska fortsätta subventionera kol och ha kvar det i vårt värmesystem? Den andra var: Hur mycket tycker Carl-Oskar Bohlin att det är rimligt att elkonsumenterna ska behöva punga ut med för att klara av att betala de subventioner som Carl-Oskar Bohlin vill ge till kärnkraftsproducenterna?

Anf. 271 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Det är tråkigt att Lorentz Tovatt tycker att Stockholm Exergi är ett oseriöst bolag. Han är väl såvitt jag minns med och styr det bolaget i Stockholm, men det är en annan fråga.

Elmarknadsfrågor

Vi vill inte subventionera kol. Vi tycker inte att vi ska ha kol som en del av den svenska energimixen. Det finns både i fallet Stockholm och i fallet Malmö en plan, som regeringen nu förstör, om att gå över till biodriven kraftvärme. I och med att dessa kraftvärmeverk nu förlorar sin intjäningsförmåga och stänger i förtid i förhållande till den plan som finns på fem sex år förlorar man nämligen också möjligheten att investera i de nya biodrivna kraftverk som finns i planen. Varken Eon eller Stockholm Exergi kommer troligen att ha råd att göra det på grund av den förlorade intjäningsförmågan, som är en direkt konsekvens av regeringens skadliga skatt som leder till ökade utsläpp med 50 000 ton koldioxid per år.

När det gäller frågan om kärnkraften har vi inte lagt fram några förslag om subventioner. Vi vill skapa goda marknadsförutsättningar för kärnkraften i Sverige. Vi vill bara inte att vi från politiskt håll ska slå in på en riktning där vi skapar ett mer volatilt elsystem än i dag, binder ris åt egen rygg och blir beroende av att importera smutsig el från Sveriges grannländer när det inte blåser. Det är dåligt för miljön, det är dåligt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och det är också dåligt för elkonsumenterna eftersom de då kommer att få betala skyhöga elpriser.

Det är en klen tröst, fru talman, att Lorentz Tovatt tror att det går att lösa genom att han kan slå av kaffebryggaren då och då.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 maj.)