Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU10
Domstolsförvaltningen
Innehåll
1993/94
JuU10
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om
ändrad förvaltning m.m. inom domstolsväsendet.
I syfte att förstärka domstolarnas självständighet föreslår
regeringen en ökad självförvaltning inom domstolsväsendet,
ändrad sammansättning av och ändrade arbetsformer för styrelsen
för den administrativa centralmyndigheten samt ändringar i
sättet att i övrigt leda myndigheten. Det föreslås också
ändringar i sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet.
Utskottet ställer sig i princip positivt till att så mycket
som möjligt av beslutsbefogenheter och ansvar för de löpande
arbetsuppgifterna decentraliseras till domstolarna. Utskottet
tillstyrker bifall till propositionen vad avser förslagen om
ändrad sammansättning av dels styrelsen för centralmyndigheten,
dels Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet, men är
kritiskt till förslagen i övrigt. Utskottet tillstyrker i
sistnämnda hänseende bifall till två motioner vari yrkas avslag
på propositionen. Utskottet ansluter sig här till vad som anförs
i motionerna om otillräckliga sakskäl och behov av ytterligare
beredning. Enligt utskottets uppfattning besitter förslagen i
dessa delar inte sådan saklig bärkraft att de bör ligga till
grund för en nyordning.
Till betänkandet har fogats två reservationer (s) och en
reservation (m, fp, c och kds).
Propositionen
I proposition 1993/94:17 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit dels att riksdagen antar det
i propositionen framlagda förslaget till
1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
2. sammansättningen av och uppgiften för Domstolarnas
förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2),
3. ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om
rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 7.3),
4. sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet (avsnitt 8).
Lagförslaget har fogats till betänkandet, se bilaga.
Motioner
1993/94:Ju9 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1993/94:17.
1993/94:Ju10 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:17.
Utskottet
Inledning
Bakgrund till propositionen
Under våren 1992 utarbetades inom Justitiedepartementet
promemorian Domstolsväsendet -- Organisation och administration
i framtiden (Ds 1992:38). Promemorian grundar sig bl.a. på
Domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet
(SOU 1991:106) och den generella omvandlingen av de centrala
förvaltningsmyndigheternas roll. Promemorian innehåller förslag
om bl.a. tingsrättsorganisationen och specialdomstolarna. Vad
gäller tingsrätterna föreslås i promemorian en domkretsreglering
innebärande att 24 mindre tingsrätter skall läggas samman med
andra och därmed upphöra som domstolar. Vidare föreslås att
hovrätterna skall lämna de kvarvarande mindre tingsrätterna
visst administrativt stöd och att kammarrätterna i viss
utsträckning skall kunna göra detsamma beträffande vissa mindre
länsrätter. Promemorian behandlar också Domstolsverkets (DV)
framtid. I den delen uttalas i promemorian att det inte finns
någonting som hindrar att DV på sikt avvecklas som
centralmyndighet för domstolsväsendet, om de förslag i
promemorian beaktas som lagts fram om ändrad domkretsindelning
för tingsrätterna och administrativt stöd från överrätterna till
mindre underrätter. DV:s uppgifter skulle då fördelas mellan
domstolarna, regeringen och ett eventuellt nyinrättat stabsorgan
utan centralmyndighetsuppgifter samt eventuellt andra
centralmyndigheter. I promemorian läggs emellertid inte fram
något detaljerat förslag om hur detta skall genomföras i
praktiken. Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen uppdrog genom ett beslut den 8 maj 1991 åt DV att
avge förslag till olika besparingsåtgärder. DV redovisade i
september 1991 uppdraget genom att till regeringen överlämna
rapporten Omställning och minskning av den statliga
administrationen inom domstolsväsendet -- redovisning av ett
regeringsuppdrag (DV-Rapport 1991:9). Rapporten innehåller
förslag till decentralisering av ansvaret för vissa löpande
arbetsuppgifter till domstolar och myndigheter under DV.
Justitieministern uttalade i sin anmälan till 1993 års
budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 26), efter att ha
tagit del av remissyttrandena över förslaget att lägga ned DV,
att DV bör bli kvar som centralmyndighet för domstolsväsendet
men att vissa verksamhetsmässiga och organisatoriska
förändringar bör ske.
I sitt budgetbetänkande angående anslag till domstolsväsendet
(1992/93:JuU24 s. 4 f) behandlade utskottet några
motionsyrkanden som gick ut på att de minsta tingsrätterna inte
skulle läggas ned. Utskottet noterade då att den slutsats som
kunde dras av befintliga uppgifter var att några avgörande
invändningar inte kunde riktas mot den nuvarande organisationen.
Domstolsverkets tillkomst
I sitt betänkande Ny domstolsadministration (SOU 1971:41)
föreslog Domstolsverksutredningen att ett domstolsverk skulle
inrättas som en central förvaltningsmyndighet med uppgift att
leda och samordna den administrativa verksamheten inom
domstolsväsendet. Förslaget tillkom som svar på ett behov av en
centralt sammanhållen administration för domstolsväsendet. Före
år 1971 hade domstolarna hand om sin egen administration direkt
under Justitiedepartementet. Administrationen av tingsrätterna
sköttes dock i huvudsak av hovrätterna. Efter 1971 års
förvaltningsrättsreform handhade också kammarrätterna,
Regeringsrätten och Högsta domstolen sin egen administration.
Riksdagen fattade under år 1972 principbeslut om inrättande av
en central förvaltningsmyndighet (prop. 1972:1 bil. 4,
JuU 1972:8, rskr. 159). I ärendet framhöll utskottet (s. 3 f)
att utvecklingen inom domstolsväsendet i betydande grad rubbat
förutsättningarna för den kamerala och administrativa
verksamheten och ökat Justitiedepartementets redan tidigare
oproportionerligt stora arbete med administrativa problem som
rörde domstolarna. Uppbyggnaden av statens ekonomiadministrativa
system, Statskontorets personaladministrativa system,
rättsväsendets informationssystem och övriga ADB-system
accentuerade enligt utskottet nackdelarna med den dåvarande
uppdelningen av uppgifterna på skilda organ. En rationell drift
och vidareutveckling av systemen skulle -- fortsatte
utskottet -- underlättas om dessa stod under central ledning.
Ett centralt organ var också önskvärt från allmänna planerings-
och samordningssynpunkter. Uppgifterna borde enligt utskottet av
principiella och praktiska skäl inte ligga på departemental
nivå. Inte heller borde de decentraliseras till de särskilda
enheterna; att lägga dem på skilda händer skulle medföra
uppenbara olägenheter. Det var också olämpligt, och i fråga om
vissa uppgifter uteslutet, att anförtro dem åt någon redan
befintlig enhet inom domstolsväsendet, t.ex. någon av
hovrätterna. Det anförda ledde utskottet till uppfattningen att
det förelåg ett starkt behov att inom domstolsväsendet inrätta
ett fristående centralt organ av permanent karaktär för
planering och samordning av den administrativa verksamheten.
År 1973 fick Domstolsstyrelseutredningen i uppdrag att i
detalj utreda frågorna om vilken ställning och vilka
arbetsuppgifter som en central förvaltningsmyndighet inom
domstolsväsendets område borde ha samt organisationen av en
sådan myndighet. Utredningen redovisade sina förslag i
betänkandet Central, regional och lokal domstolsförvaltning m.m.
(Ds Ju 1974:5). Till grund för förslagen låg
Domstolsverksutredningens betänkande, den verksamhet som den
provisoriska myndigheten Domstolarnas organisationsnämnd (DON),
som i vissa avseenden fungerade som central
förvaltningsmyndighet för domstolarna, dittills bedrivit samt
vad riksdagen hade uttalat om centralmyndighetens ställning och
arbetsuppgifter.
Riksdagen beslutade därefter år 1974 att den centrala
förvaltningsmyndigheten skulle inrättas den 1 juli 1975 (prop.
1974:1 bil. 4, JuU 1974:6, rskr. 128).
Under remissbehandlingen av Domstolsstyrelseutredningens
betänkande, i motioner till riksdagen samt även i övrigt under
riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till
organisation av den nya centralmyndigheten för domstolsväsendet
m.m. (prop. 1974:149, JuU 1975:1, rskr. 1) uttalades från olika
håll starka invändningar mot tanken på en centralmyndighet.
Invändningarna grundades på att en centralmyndighet inom
domstolsväsendets område måste få en särställning i förhållande
till andra centrala verk eftersom myndigheten inte kunde få
handlägga ärenden som rörde den egentliga verksamheten inom
förvaltningsområdet. Det framhölls att det skulle vara svårt,
kanske omöjligt, att avgränsa en sådan centralmyndighets
kompetensområde så att domstolarnas grundlagsskyddade
självständighet inte skulle kränkas.
Riksdagen stod fast vid sitt ställningstagande att det inom
domstolsväsendet skulle inrättas ett permanent, centralt organ
för planering och samordning av den administrativa verksamheten.
När det gällde vissa frågor om den nya myndighetens ställning
och arbetsuppgifter frångick riksdagen regeringsförslaget bl.a.
i fråga om arbetsordningar för tingsrätterna, ordförandeskapet i
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och Notarienämndens
ställning och uppgifter.
Domstolsverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter
Sedan DV inrättades har verket fått utvidgat ansvarsområde,
och dess organisation har genomgått vissa förändringar. Verket
är i dag central förvaltningsmyndighet för de allmänna
domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,
Försäkringsöverdomstolen, Bostadsdomstolen, arrendenämnderna,
hyresnämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna
advokatbyråerna. Verksamhetsområdet täcker 176 myndigheter med
sammanlagt drygt 7 000 anställda. Härtill kommer ca 7 500
nämndemän. För budgetåret 1993/94 har 62 885 000 kronor anvisats
till DV.
DV har, om beredningscentralen för fastighetsdata räknas in,
167 anställda. Antalet årsarbetskrafter uppgår då till 146. Chef
för verket är en generaldirektör. Verket har en styrelse med
sammanlagt åtta ledamöter varav generaldirektören är ordförande.
För närvarande finns bland ledamöterna två riksdagsledamöter,
två domare, en advokat samt två ledamöter som har förordnats
efter nominering av fackliga organisationer.
DV består av ett sekretariat och fyra enheter, nämligen
organisationsenheten, ekonomienheten, personalenheten och
juridiska enheten. Varje enhet leds av en byråchef. Chefen för
organisationsenheten är generaldirektörens ställföreträdare. I
propositionen anges DV:s nuvarande arbetsuppgifter enligt
följande.
Sekretariatet har hand om frågor som rör information,
dokumentation och utbildning. Till sekretariatet hör också DV:s
bibliotek.
Organisationsenheten är ansvarig för planering och
prioritering av verksamheten inom förvaltningsområdet samt
verkar för att arbetet inom området bedrivs effektivt. Enheten
leder också arbetet med verkets anslagsframställning och svarar
i samband med budgetarbetet för fördelningen av
personalresurserna mellan myndigheterna inom
förvaltningsområdet. Enheten svarar för inköp och fördelning av
datautrustning samt för planering, samordning, utveckling och
programmering av datasystem, liksom för driftsfrågor och
systemunderhåll.
Ekonomienheten sköter den ekonomiska planeringen,
budgetarbetet och medelsfördelningen, kontrollerar att
verksamheten inom förvaltningsområdet bedrivs inom medgivna
ekonomiska ramar och handlägger i övrigt löpande ärenden av
ekonomisk natur. Enheten har i administrativa frågor också
ledande och samordnande uppgifter som rör de allmänna
advokatbyråerna.
Personalenheten handlägger främst övergripande
personalfrågor av olika slag och vissa löpande ärenden som
tjänstetillsättning, personalregistrering och
löneadministration.
Juridiska enheten gör rättsutredningar samt utarbetar
föreskrifter och anvisningar i juridiska frågor. Enheten har
ledande och samordnande uppgifter i fråga om rättshjälp,
fastighetsprojekt och inskrivningsfrågor. Enheten svarar vidare
för utgivningen av handböcker och handledningar inom
ansvarsområdet samt följer den lagstiftning som berör
förvaltningsområdet och tar initiativ till förbättringar.
Enheten utövar DV:s talerätt i rättshjälpsfrågor och svarar för
yttranden till domstolarna beträffande kostnader som utgår av
allmänna medel och handlägger även i övrigt ärenden av juridisk
natur.
Inom DV finns också en personalansvarsnämnd som för
domstolsväsendets del prövar frågor som avses i 15 kap. 3 §
lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA).
Personalansvarsnämnden består, förutom av generaldirektören som
ordförande, av cheferna för personal- och juridiska enheterna
samt två ledamöter som utses av regeringen efter nominering av
de fackliga organisationerna.
DV utför kansligöromål även åt två fristående nämnder,
nämligen Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och
Notarienämnden.
Tjänsteförslagsnämnden, som inrättades samtidigt som DV,
har som huvuduppgift att avge förslag till regeringen i fråga om
tillsättning av vissa ordinarie domartjänster. Nämnden beslutar
också om bl.a. tillstånd enligt 12 kap. 3 § rättegångsbalken
(RB) att vara rättegångsombud för lagfarna domare i och
rättsbildade befattningshavare vid de allmänna domstolarna samt
lämnar besked om bisyssla enligt 6 kap. 1 § LOA.
Notarienämndens ursprungliga uppgifter var, som framgått i
det föregående, att svara för frågor om antagning till
notarietjänstgöring och därmed sammanhängande frågor. Sedan den
1 juli 1990 tillsätts emellertid notarietjänster av DV. Verkets
beslut kan överklagas till nämnden, som är slutinstans i dessa
ärenden.
DV:s arbetsuppgifter kan även delas in i olika
verksamhetsgrenar. Dessa är centralmyndighetsuppgifter,
kollektiv service, direkt service till myndigheter,
utvecklingsarbete, utbildning och information samt intern
service.
Centralmyndighetsuppgifter förekommer på alla enheter inom
verket. De viktigaste är de som har inriktning på
ekonomistyrning såsom dimensionering av domstolar och
myndigheter, resurstilldelning, upprättande av
anslagsframställning, uppföljning av berörda domstolars och
myndigheters budgetläge, framtagande av årsredovisning och
bokslut. Inom verksamhetsgrenen centralmyndighetsuppgifter
faller också fastställande av de olika taxor som tillämpas inom
rättsväsendet och att föra statens talan i mål och ärenden
enligt rättshjälpslagen samt att avge yttranden i mål och
ärenden rörande avgifter och allmänna medel inom
domstolsväsendet. DV är också klagoinstans i vissa
administrativa frågor inom domstolsväsendet och vid överklagande
av beslut enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de
allmänna domstolarna.
Med kollektiv service avses sådan serviceverksamhet som
inte riktar sig till någon speciell domstol eller myndighet utan
riktar sig generellt till dessa. Exempel på sådan service är
förvaltning och underhåll av olika administrativa stödsystem,
centrala avstämningar i bokföringssystemen, vissa
personalsociala och arbetsrättsliga frågor samt
förhandlingsverksamhet. Vidare hör till denna verksamhetsgren
den service som lämnas i form av centrala upphandlingsavtal,
blankettframställning, biblioteksservice och
beredskapsplanering. Arbetsuppgifter hänförliga till denna
verksamhetsgren förekommer på alla enheter i DV.
Direkt service förekommer också på alla enheter och är
sådan serviceverksamhet som riktas direkt mot en enskild domstol
eller myndighet. Hit hör att producera indata i olika personal-
och ekonomiadministrativa datasystem, annan löpande
ekonomiservice och personaladministrativ service,
löneadministration, planering och inredning av lokaler och all
slags rådgivning.
Även utvecklingsarbete utförs av samtliga enheter i DV.
Arbetet bedrivs huvudsakligen som ett 40-tal olika stora
utvecklingsprojekt som antingen berör hela domstolsväsendet
eller större eller mindre delar av detta. Som exempel nämns i
regeringsförslaget utvecklandet av ett nytt databaserat
målhanteringssystem för domstolarna, införande av ett avancerat
redovisningssystem vid domstolar och tillhörande
förvaltningsmyndigheter, utarbetande av nya normer för
dimensionering av vissa domstolstyper samt uppföljning av viss
ny lagstiftning. I verksamhetsgrenen ligger också sådant
utvecklingsarbete som inte har blivit utformat som ett särskilt
projekt, som t.ex. att på regeringens uppdrag utföra vissa
mindre omfattande utredningar och utvärderingar.
Arbete med utbildning och information utförs i första hand
inom utbildningssektionen som är knuten till sekretariatet men
förekommer också inom övriga enheter. DV:s kursutbud är
omfattande och rymmer såväl centrala och regionala som lokala
utbildningsprogram.
Intern service är de arbetsuppgifter som behöver utföras
för att administrera DV självt. Häri inryms bl.a.
verksledningens arbete.
Frågor som rör Domstolsverkets uppgifter och organisation är
aktuella i utredningen om Domstolarnas och domarnas ställning
inför 2000-talet (dir. 1993:47).
Enligt direktiven skall utredningen belysa om och i vilken
utsträckning den administrativa styrningen inom domstolsväsendet
påverkar domarnas självständighet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om ökad självförvaltning av
domstolsväsendet. Bland annat föreslås att domstolarna skall få
större ansvar för sin administration och ett större inflytande
över ledningen av den administrativa centralmyndigheten för
domstolsväsendet. Detta åstadkoms dels genom att den verksamhet
som i dag bedrivs av DV ges en något annorlunda och mer
decentraliserad inriktning och dels genom att myndigheten skall
ledas av en styrelse som är sammansatt av personer huvudsakligen
hämtade från domstolarna. I detta sammanhang föreslås också att
det fackliga inflytandet vid sidan av den arbetsrättsliga
medbestämmandelagstiftningen bör ske i andra former än genom att
de fackliga intressena finns representerade i styrelsen.
Styrelsen skall ha ansvaret inför regeringen, och myndighetens
chef skall i princip ansvara inför styrelsen. Myndigheten
föreslås också byta namn till Domstolarnas
förvaltningsmyndighet.
Ansvaret för rättshjälpsfrågor och frågor som rör de allmänna
advokatbyråerna bör enligt propositionen även fortsättningsvis
ligga kvar på den administrativa centralmyndigheten för
domstolsväsendet. Verksamheten på dessa områden skall dock
enligt förslaget ledas av myndighetschefen ensam, eventuellt
med möjlighet för denne att i vissa fall samråda med en
rådgivande nämnd. I propositionen föreslås också en ändrad
sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
Domstolarnas förvaltningsmyndighets nya styrelse föreslås
träda till den 1 januari 1994. Organisationsförändringar och
ändringar i verksamheten föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Utskottet vill tillägga att utskottet uppmärksammat att
regeringen i sitt förslag till riksdagen (punkten 2) bl.a.
hänför sig till ledningen av centralmyndighetens verksamhet i
frågor om allmän rättshjälp. Av propositionen (avsnitt 7.1.1
och 7.1.3) framgår att här avses rättshjälpsfrågor i allmänhet.
Utskottets överväganden
Propositionen innehåller förslag till en ändrad förvaltning
inom domstolsväsendet och ändrad sammansättning av och ändrade
arbetsformer för styrelsen för den administrativa
centralmyndigheten samt ändringar i sättet att i övrigt leda
myndigheten.
Det föreslås också ändringar i sammansättningen av
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Denna fråga och
vissa andra i propositionen behandlade frågor berördes inte i
den ovan nämnda promemorian Domstolsväsendet -- Organisation och
administration i framtiden (Ds 1992:38) utan har beretts inom
Justitiedepartementet. Av propositionen framgår att synpunkter
på förslaget under hand har inhämtats från bl.a. ordförandena i
Högsta domstolen och Regeringsrätten, alla presidenter,
lagmännen i de tre största tingsrätterna och länsrätterna samt
DV.
Regeringsförslaget innehåller även en följdändring i
sekretesslagen.
Regeringen anför i propositionen (s. 12 f) att det
grundlagsmässiga skyddet och garantierna för domstolarnas
självständighet i övrigt är så svaga att det främst för tilltron
till rättssamhället och dess förmåga att möta påfrestningar i
framtiden finns skäl att stärka domstolarnas självständighet
genom ändrad lagstiftning. Domstolarna behöver enligt regeringen
därutöver förstärkas också på andra sätt, bl.a. genom en ökad
grad av självstyre så att domstolsväsendet så långt som möjligt
blir självstyrande i administrativt hänseende.
I motion Ju9 (fp) och Ju10 (s) yrkas avslag på propositionen.
I motion Ju10 anförs att det inte råder någon oenighet om att
domstolarna i ökad utsträckning skall svara för sin
administration medan motiveringarna i såväl motion Ju9 som i
motion Ju10 i övrigt sammanfattningsvis går ut på dels att det
saknas sakliga skäl till de föreslagna förändringarna, dels att
frågorna behöver beredas ytterligare.
Utskottet konstaterar inledningsvis, vilket även regeringen
gjort i propositionen, att de farhågor för inblandning i
domstolarnas rättskipning som yppades vid DV:s tillkomst inte
har besannats.
I fråga om decentralisering ställer sig utskottet för sin del
positivt till att så mycket som möjligt av beslutsbefogenheter
och ansvar för de löpande arbetsuppgifterna decentraliseras till
domstolarna. Härigenom får domstolarna i ökad omfattning svara
för sin administration och ta ett ökat ansvar för förvaltningen
inom domstolsväsendet.
Utskottet ser positivt också på regeringens förslag rörande
sammansättningen av centralmyndighetens styrelse. Utskottet
delar regeringens uppfattning att domstolarnas inflytande över
ledningen av den administrativa centralmyndigheten måste
förstärkas som ett led i domstolsväsendets ökade
självförvaltning. Myndigheten bör, som regeringen föreslår,
ledas av en styrelse som är sammansatt av personer huvudsakligen
hämtade från domstolarna. Utskottet delar regeringens
uppfattning även i fråga om de fackliga representanterna i
styrelsen. Utskottet anser i likhet med regeringen att den
medborgerliga insynen och kontrollen av förvaltningsverksamheten
är väl tillgodosedd på många olika sätt, och att den
obestridliga kompetens som finns inom fackliga kretsar kan tas
till vara genom rådgivande organ eller referensgrupper i
ledningen av verksamheten utan att de fackliga intressena för
den skull skall vara representerade i styrelsen. Utskottet anser
sålunda i likhet med regeringen att behovet av fackligt
inflytande i den administrativa centralmyndighetens styrelse är
mindre framträdande och att fackliga representanter därför inte
bör ingå i denna. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju9
och Ju10 i nu aktuella delar.
Utskottet ställer sig också positivt till regeringens förslag
rörande sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet. Som anförs i propositionen bör det fackliga
inflytandet över förslagsprocessen i stället tillgodoses inom
ramen för den arbetsrättsliga medbestämmandelagstiftningen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att de två rent fackliga
representanterna i nämnden bör utgå och avstyrker bifall till
motionerna Ju9 och Ju10 i nu berörda delar.
I de avsnitt förslagen rör ändrade arbetsformer för styrelsen
för den administrativa centralmyndigheten och ändringar i sättet
att i övrigt leda myndigheten är utskottet dock kritiskt.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Ju9
och Ju10 i fråga om otillräckliga sakskäl och behov av
ytterligare beredning. Enligt utskottets uppfattning besitter
förslaget i dessa delar inte sådan saklig bärkraft att de bör
ligga till grund för förändrade arbetsformer och ändringar i
sättet att leda myndigheten. Utskottet kan inte heller se några
skäl att tillstyrka det föreslagna namnbytet. Centralmyndigheten
bör alltså behålla beteckningen Domstolsverket. Utskottet, som
således inte är berett att tillstyrka att riksdagen antar
ifrågavarande förslag, tillstyrker bifall till motionerna Ju9
och Ju10 i dessa delar.
Utskottet konstaterar i detta sammanhang också att en
utredning om domstolarnas och domarnas ställning inför
2000-talet pågår. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet
av denna utredning avvaktas innan ytterligare genomgripande
förändringar beslutas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sammansättningen av centralmyndighetens
styrelse
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del
och 1993/94:Ju10 i denna del godkänner vad regeringen förordat
om sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (avsnitt 6.2
delvis),
res. 1 (s)
2. beträffande Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del
och 1993/94:Ju10 i denna del godkänner vad regeringen förordat
om sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet (avsnitt 8),
res. 2 (s)
3. beträffande förvaltningen inom domstolsväsendet i
övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna
del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår dels förslaget till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100), dels propositionen i
övrigt i den mån den inte omfattas av utskottets hemställan ovan
(avsnitten 6.2 delvis samt 7.3).
res. 3 (m, fp, c, kds)
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 9 december 1993
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Nils Nordh (s),
Birgit Henriksson (m),
Göran Magnusson (s),
Liisa Rulander (kds),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp) och
Alf Eriksson (s).
Reservationer
1. Sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (mom. 1)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils
Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Utskottet ser" och slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att domstolarnas akuta problem är
ärendebalanserna och den hårda belastningen. Att ändra
sammansättningen av DV:s styrelse för att engagera de främsta
domarna i att administrera domstolsväsendet förbättrar som
utskottet ser det knappast läget. Utskottet kan inte heller se
att det under de närmare tjugo år som DV existerat framkommit
några sakliga eller principiella skäl för en ändrad
sammansättning av styrelsen.
När det gäller de fackliga representanterna i styrelsen är det
enligt utskottets uppfattning nödvändigt att det i bl.a. de
centrala verken är väl sörjt för politisk och medborgerlig
insyn. Det är också mycket betydelsefullt att personalen via
sina organisationer har möjligheter att föra fram sina
synpunkter rörande verksamheten och ta del i myndighetens
ledning genom egna representanter i styrelsen. Utskottet anser
sålunda att det även fortsättningsvis skall ingå fackliga
ledamöter i DV:s styrelse.
Utskottet tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu
aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande sammansättningen av centralmyndighetens
styrelse
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna
del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår propositionen såvitt
avser sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (avsnitt
6.2 delvis).
2. Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (mom. 2)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils
Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet ställer" och på s. 9 slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
När det gäller regeringens förslag till ändrad sammansättning
av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet konstaterar
utskottet att det inte framkommit några praktiska erfarenheter
som talar för ett behov av förändringar. Att låta de fackliga
representanterna i nämnden utgå innebär också att
biträdespersonalen förlorar det direkta inflytandet över
tillsättningen av de domare som i praktiken är deras chefer. I
denna process har personalen ofta värdefulla erfarenheter att
tillföra. Förslaget i övrigt torde dessutom leda till ökad
administration vid nämnden. Utskottet är således inte berett att
tillstyrka att riksdagen antar regeringens förslag på denna
punkt och tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu
behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna
del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår propositionen såvitt
avser ändrad sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet (avsnitt 8).
3. Förvaltningen inom domstolarna i övrigt (mom. 3)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m),
Birgit Henriksson (m), Ingbritt Irhammar (c), Liisa Rulander
(kds) och Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "I de avsnitt" och slutar med "förändringar beslutas" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det
grundlagsmässiga skyddet och garantierna för domstolarnas
självständighet i övrigt är svaga och att det finns skäl att
förstärka deras självständighet. I likhet med regeringen ser
utskottet en förstärkning av domstolarnas självständighet som
betydelsefull i första hand för tilltron till rättssamhället och
dess förmåga att möta olika påfrestningar i framtiden. Utskottet
anser att regeringsförslaget är väl ägnat att tillgodose de krav
som bör ställas på domstolsförvaltningen beträffande
arbetsformerna för centralmyndighetens styrelse och sättet att i
övrigt leda myndigheten. Detsamma gäller ledningen av
centralmyndighetens verksamhet i frågor om rättshjälp och de
allmänna advokatbyråerna. Utskottet tillstyrker bifall till
propositionen i dessa delar. Det sagda innebär att utskottet
avstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu behandlade
delar.
Vad utskottet ovan anfört om allmän rättshjälp och
rättshjälpsfrågor (s. 7) bör föranleda en justering i enlighet
med vad som framgår av utskottets hemställan nedan.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande förvaltningen inom domstolsväsendet i
övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del
och 1993/94:Ju10 i denna del och med bifall till propositionen
dels antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
dels godkänner vad regeringen förordat om uppgifterna för
Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2
delvis) och om ledning av centralmyndighetens verksamhet i
frågor om allmän rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna med
den ändringen att orden "allmän rättshjälp" byts ut mot ordet
"rättshjälp" (avsnitt 7.3).
Propositionens lagförslag
Bilaga