Djurskydd

Anf. 1 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12. I betänkandet, som kommer från den allmänna motionstiden, finns 82 motionsyrkanden. Precis som föregående år behandlas de flesta av dessa förslag förenklat eftersom vi redan har debatterat och avgjort dem här i kammaren.

Djurskydd

Den här debatten kommer att bli lite tunn, och det är den eftersom vi alla väntar på regeringens utlovade djurskyddsproposition som ännu inte har kommit. Det är inte mycket nytt som har hänt sedan förra året vid ganska exakt den här tiden när vi debatterade detta ärende förra gången. Regeringen har ju under den här tiden hänvisat alla frågor till den kommande propositionen.

Visst finns det frågor som fortfarande hänger i luften, och visst har vi en massa saker som vi fortfarande vill, men eftersom allting beror på vad som kommer att stå i den kommande propositionen blir debatten lite haltande, medan djurägare och producenter runt om i Sverige väntar på att komma vidare.

Under mandatperioden har riksdagen på initiativ av Alliansen gjort ett tillkännagivande till regeringen om att intensifiera arbetet inom EU för att förbättra djurskyddet. Det är en otroligt viktig fråga som vi fortsätter att driva, eftersom vi tycker att det kan göras bättre, det kan göras mer och det kan gå mycket snabbare än det som regeringen gör i dag. Av den anledningen kommer jag att ta upp frågan i debatten igen.

Vi i Sverige är duktiga på att kombinera regler och lagar med en etisk syn på djurhållning, något som i sin tur leder till friska och välmående djur. Det ska vi fortsätta att göra men på ett ansvarsfullt sätt. Det gäller att hålla en bra standard för djuren som är till för djurens bästa och inte för vårt eget.

Moderaternas utgångspunkt, nu precis som förra året, är att alla djur ska må bra och ha möjlighet att bete sig på ett sätt som skapar en bra tillvaro. Det ställer höga krav på både vistelsemiljö och de människor som hanterar djuren i vardagen.

Sverige verkar i en global värld, och då måste djurskyddsfrågorna hanteras globalt och inte bara inhemskt. Den svenska livsmedelsindustrin är global, och marknaden är hårt konkurrensutsatt av produkter som kommer från djur som inte har samma skydd som svenska djur. För oss moderater är djurskyddet viktigt att prioritera inom det internationella arbetet även ur ett frihandelsperspektiv.

Förra året lyfte jag fram att det är lika viktigt att reglerna inom unionen följs som att de är gemensamma. Tyvärr ser vi fortfarande att så inte är fallet, vilket snedvrider konkurrensen och ger laglydiga företagare i Sverige sämre konkurrensvillkor på både kort och lång sikt eftersom prisbilden och nationalismen går före kvaliteten och ett gott djurskydd. Jag säger det igen: Låt Sverige bli det goda exemplet på hur ett gott djurskydd också innebär en god djurhållning!

Att vara lantbrukare med djuransvar är inte helt lätt. Jag har aldrig träffat en lantbrukare som medvetet velat sina djur illa. Det är snarare så att de gör allt i sin makt för att djuren ska ha det så bra som möjligt. Men verkligheten gör sig ibland påmind, och det är inte helt lätt att få ihop kalkylerna med pressade priser och ett regelverk som är en snårskog. Detta regelverk är inte alltid helt logiskt eller lätt att förstå sig på. Många av de regler som är uppsatta kan ibland tyckas bättre för oss människor än för djuren själva.

Vi vill därför att detaljeringsgraden i regelverket sänks, ett förslag som också kommer från Djurskyddsutredningen som föreslagit att det ska göras en noggrann avvägning i varje enskilt fall baserat på djurskyddsrisker, behov och förutsättningar. Enligt regeringen utreds även denna fråga på Regeringskansliet just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi känner dock att denna mycket viktiga fråga för den svenska konkurrenskraften inte får dröja mer, och osäkerheten om när den aviserade djurskyddspropositionen verkligen kommer gör att vi återigen vill lyfta denna fråga. Det är så lätt att saker och ting döljs i utredningar, och så kommer det aldrig någonting ut av det. Den här frågan är för viktig för det.

Herr talman! Vi moderater står självklart bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast på reservation 1 om djurskyddsarbetet inom EU och på reservation 3 om målstyrning i djurskyddslagstiftningen.

Anf. 2 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Nu har vi återigen en djurskyddsdebatt i Sveriges riksdag, och precis som föregående talare tog upp är det svårt att inte tala om det uteblivna föreslaget till ny djurskyddslagstiftning. Vi väntar fortfarande. Denna väntan präglar den svenska djurskyddsdebatten och såklart även detta betänkande, där de allra flesta motioner avstyrks just eftersom frågorna bereds i Regeringskansliet inom ramen för arbetet med att ta fram en ny djurskyddsproposition.

Det var 1988 som Sverige fick den nuvarande djurskyddslagstiftningen. Den var internationellt banbrytande och är fortfarande något vi har anledning att vara stolta över. Grunden för lagstiftningen är att djuren har rättigheter. Särskilt viktigt är att understryka paragrafen om att alla djur ska ha rätt till ett naturligt beteende. Det är en väldigt fin paragraf. Däremot kan man ibland ifrågasätta om det verkligen fungerar så.

Herr talman! Mycket har hänt på dessa snart 30 år. Något som hände 2011 var att det kom en utredning med förslag till en ny djurskyddslagstiftning. Den drogs dock i långbänk av alliansregeringen, och vi fick aldrig se något lagförslag under deras tid vid makten. Sedan fick vi ett regeringsskifte, och den nya regeringen har kommit med löften flera gånger per år om att den här lagstiftningen ska komma. Den har utlovats till hösten, sedan har det hetat våren, så har det blivit hösten igen, och så har det hållit på. Det senaste löftet är att den kommer till hösten.

Herr talman! Sverigedemokraterna delar utredarnas ambitioner om att djurskyddet ska bli mer målstyrt än regelstyrt utan att man för den sakens skull ska göra avkall på de höga ambitioner som vi har med det svenska djurskyddet. Det tycker vi är en bra utgångspunkt, och vår ambition är också att den nya djurskyddslagstiftningen ska möjliggöra en högre ambitionsnivå i det svenska djurskyddet.

Samtidigt är frågan komplex. Som stark anhängare av frihandel är det inte svårt att se problemen med detta i dag. Länder som värnar djurs välbefinnande är i dag förlorare. Länder som bryr sig mindre blir vinnare. Vi har problem i Europa, men vi kan ju se på Asien och den thailändska kycklingen som offentlig sektor importerar till Sverige och som är fullproppad med antibiotika. Det är klart att det blir en tuff konkurrenssituation för svenska lantbrukare.

På grund av EU-regler har vi också begränsade möjligheter att begränsa införseln av dessa produkter, och vi har också svårigheter att tackla problemen med att svenska bönder tappar i konkurrenskraft. Vi kan inte fullt ut kompensera våra bönder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Men trots den här problematiken kan vi ändå se ljusglimtar i Sverige. Vi kan se att priset på svenska produkter har ökat de senaste åren. Det är en positiv utveckling, och det är till gagn för såväl djur som svenska bönder att det går bättre för svenskt kött. Jag vill understryka att vi måste fortsätta arbeta för ett stärkt svenskt djurskydd samtidigt som vi arbetar för att öka producenternas konkurrenskraft. Fokus måste ligga på båda ställena.

Det är viktigt att understryka att fokus inte får ligga på ett försvagat svenskt djurskydd för att stärka konkurrenskraften. Vi vill hellre se att man fokuserar på de alltför låga djurvälfärdsersättningarna, på en undermålig företagspolitik från den rödgröna regeringen som gör det tufft att bedriva näringsverksamhet i det här landet och på skatter och andra pålagor som slår mycket hårt mot bönderna. Om vi kan komma till rätta med de här sakerna ska det inte behöva finnas lika stora konflikter mellan en levande och välmående svensk animalieproduktion och ett ännu starkare djurskydd.

All denna problematik måste naturligtvis vägas in när man bestämmer sig för var ambitionsnivån ska hamna när nu lagförslaget kommer, och vi får väl även denna gång räkna med att propositionen kommer till hösten och att nya förseningar uteblir.

Herr talman! När det gäller kontrollprogram ser Sverigedemokraterna positivt på att näringarna tar fram egna djuromsorgsprogram där djuromsorgen förstärks samtidigt som de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna kan tas till vara. Djurvälfärdsprogrammen är även ett sätt att förbättra konkurrenskraften för det svenska lantbruket. Programmen kan bidra till ökad djurvälfärd, förbättrad djurhälsa, en ökad investeringsvilja samt stimulera nya innovationer och teknikutveckling. Samtidigt finns det en oro bland vissa, och det är därför viktigt att understryka att de här kontrollprogrammen aldrig får bidra till att minska djurskyddet.

Med det sagt vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 4 och 5.

Anf. 3 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! I det här betänkandet tycker jag att riktigt många angelägna saker behandlas, och i likhet med många andra saker ska vi behandla och tala om dem på ett seriöst sätt.

Jag ska emellertid begränsa mig eftersom det är många delpunkter i det här betänkandet som man skulle kunna tala mycket och länge om. Jag ska avstå från det för tids vinnande, men jag vill ändå börja med att konstatera att jag tycker att alla djur som är i människors vård ska ha det bra. Det gäller djur i vårt land men också djuren i Europeiska unionen, som vi är del av. Därför tycker jag att det är angeläget att den nuvarande regeringen följer upp det arbete som påbörjades av den tidigare alliansregeringen för att höja djurskyddsnivån och djurvälfärden i hela den europeiska unionen.

Med detta sagt vill jag verkligen instämma i Åsa Coenraads anförande i denna del och också i det bifallsyrkande som hon har till reservationen i denna del.

Att höja nivån i alla delar av EU är först och främst viktigt för djurens skull, men det är också viktigt ur konkurrenssynpunkt. Har inte primärproducenterna, bönderna, lika villkor blir ju konkurrensförutsättningarna olika, och det ska de inte vara inom en union.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vissa vill sänka standarden i vårt land. Jag tycker inte att vi ska göra det. Jag tycker att vi ska se till att hjälpa till så att djur får det bra i alla delar av unionen genom att unionen sätter en minimistandard, och jag tycker dessutom att vi ska vara angelägna om den och se till att den kontrolleras.

Ett exempel på det här är transporttiderna. Vi är ett av de mer glest befolkade länderna inom Europeiska unionen och har därmed långa transporter. Trots detta har vi strikta regler och kontroller vad gäller djurtransporter i vårt land. Så är det inte vad beträffar tidslängden på transporterna i andra delar av Europeiska unionen. De tillåtna tidslängderna är inte så korta som här, och de kontroller som görs är inte så rigorösa som de är i vår del av Europa. Detta måste regeringen, tycker jag, ständigt och jämt arbeta för att det ska bli ändring på.

Jag går över till nästa punkt som jag tycker är angelägen, och det är att vi ska ta vara på de goda exempel som finns. Svensk Fågel har under många år bedrivit ett förtjänstfullt arbete i ett djurvälfärdsprogram för att få upp standarden för alla de djur som den organisationen har i sin värld. Jag tror att många liknande intresseorganisationer för en bransch skulle kunna ha nytta av att arbeta med djurvälfärdsprogram. Jag tror att man på så sätt kan komma betydligt mycket längre vad gäller djurvälfärden än om vi eller någon myndighet ska lägga lag eller bestämmelse på och kring saker och ting, för då tar det tid och det är svårt att skriva allting i lagtext på ett sätt som uppfyller alla de krav som vi vill ska uppfyllas.

Djurvälfärdsprogram ser jag som ett bra sätt att komma längre i det arbete som jag hoppas och tror att vi alla är angelägna om att vi kommer längre i.

Därmed vill jag, herr talman, yrka bifall till vår reservation nr 6 i det här avseendet.

Slutligen vill jag också nämna något ord om djurkontrollerna. Ibland måste det fattas beslut om djurförbud för någon som innehar djur. Det är tyvärr en nödvändighet. Att få själva förbudet prövat i en domstol är emellertid svårt i vårt land. Att få bestämmelsen och beslutet i sig prövat går alldeles utmärkt i förvaltningsrättssystemet, men man prövar ju inte lämpligheten i att utfärda förbudet för någon. Det är ett väldigt ingripande beslut oavsett om det handlar om lantbruksdjur eller om sällskapsdjur, och det är ett väldigt ingripande för individen. Att få detta prövat av en rättsinstans är på gränsen till omöjligt i vårt land. Av det skälet vill jag verkligen också vurma för den skrivning som vi har i en reservation som innebär att tingsrätten och det vanliga domstolssystemet borde ha hand om de här sakerna.

Jag avstår från att yrka bifall i denna del för tids vinnande men vill ändå fästa kammarens uppmärksamhet på just den här frågeställningen.

Anf. 4 Jens Holm (V)

Herr talman! Djur är levande och kännande individer. I och med det borde djur också ha vissa grundläggande rättigheter. Vissa av de rättigheterna kan vi hitta i vår djurskyddslag där det står att djur ska behandlas väl och ges möjlighet till ett naturligt beteende.

Ger vi verkligen djuren inom lantbruksindustrin i Sverige möjlighet till ett naturligt beteende? Jag tänker på de närmare 3 miljoner grisar som föds upp och slaktas varje år i Sverige. De står på betonggolv i bås inomhus. De här grisarna får aldrig gå utomhus och böka i jorden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det finns ett fåtal undantag i alternativ produktion, men den absoluta massan av dessa nästan 3 miljoner grisar står inlåsta i bås på betonggolv. Vi kan också titta på hur de ungefär 80 miljoner kycklingar som föds upp i Sverige för att bli kycklingkött har det. De föds upp under extremt intensiva förhållanden med tusentals fåglar i hangarliknande byggnader, där de erbjuds vatten och föda nästan dygnet runt för att de ska äta och uppnå slaktvikt inom blott 37 dagar. Dessa fåglar växer så fort att många av dem får benbrott och problem med skelettet. De får så mycket tyngd på sin kropp att skelettet inte hinner med.

Vi kan ta en titt på de ungefär 2 miljonerna kossor och kalvar. Hur har de det? Kossorna föder ständigt nya kalvar, så att de hela tiden ska producera ny mjölk. Kalven tas nästan omedelbart bort från kossan, trots att vi vet att en ko och en kalv vill stå nära varandra under den första tiden. Vi är vana att se kossor som går utomhus och betar. Det gör de sommartid under några månader; det har vi reglerat. Men under resten av året står de instängda, och en del av dem är också uppbundna hela tiden.

I Sverige föds det upp 1 miljon minkar enbart för att minkindustrin ska kunna ta deras päls och sälja den dyrt på internationella auktioner för att tjäna pengar. Dessa 1 miljon minkar står instängda i minimala nätburar oavsett om det är extrem kyla eller extrem hetta. I det fria skulle minken antagligen ha rört sig över flera mil varje dag för att söka föda, dra sig undan i skuggan om det blir varmt eller simma i åar och vattendrag. Inget av detta kan minkarna göra i den svenska pälsindustrin.

Så gott som alla djur jag talat om här transporteras, när de har uppnått en viss ålder eller en viss vikt, till ett slakteri. Det är miljontals djur som transporteras runt om i Sverige. Vi är ett stort land. Vi har en åttatimmarsgräns för djurtransporter, men transporterna blir ändå väldigt långa. Jag har själv bevittnat många av dessa transporter, hur man lastar på djuren, transporterar dem och till sist lastar av dem vid slakteriet. Jag kan berätta att det inte var någon trevlig upplevelse.

Det var inte heller någon trevlig upplevelse att besöka slakterier och se dessa tusentals djur som stallas upp och får vänta många timmar innan de ska slaktas på löpande band.

Jag och vi i Vänsterpartiet undrar: Kan vi göra något åt detta? Ja, vi tror det. Vi har väckt en motion som heter Respekt för djuren. Den motionen går i korthet ut på att alla djur som föds upp i Sverige ska ha möjlighet till ett naturligt beteende, som lagen föreskriver. Det innebär att vissa av de företeelser som jag nu har beskrivit helt och hållet måste upphöra och ersättas med en annan form av uppfödning. De kan också ersättas med en annan föda, baserad på vegetabilier. Måste vi verkligen konsumera så mycket kött som vi gör i dag i Sverige?

Pälsindustrin är en produktion av helt onödiga produkter. Pälsproduktionen, sådan den ser ut i dag, borde absolut inte vara tillåten i Sverige. Jag är väldigt besviken på att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen inte har lagt fram förslag för att avveckla denna verksamhet.

Jag är också besviken på både den sittande regeringen och den föregående, borgerliga regeringen. Det är synd att den tidigare landsbygdsministern Eskil Erlandsson nu har lämnat salen, för han var den ansvarige ministern när det gällde utredningen om en ny djurskyddslag. Han gjorde ingenting alls under sin tid. Nu har vi en ny regering, som inte heller har gjort någonting under sin tid. Nu har det gått sex och ett halvt år sedan vi fick utredningen om en ny djurskyddslag. Vi i Vänsterpartiet hoppades att denna utredning och ett förslag till ny djurskyddslag skulle lösa en del av de problem som jag nyss har talat om. Det är sex och ett halvt år av svek mot djuren i Sverige. Ansvaret vilar tungt på den tidigare borgerliga regeringen och på den nuvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag vill fråga de socialdemokrater och miljöpartister som finns här i salen i dag: När får vi se en ny djurskyddslag? Blir det en djurskyddslag som just står på djurens sida och som formuleras på ett sådant sätt att flera av de problem som jag har tagit upp kommer att få en lösning?

Herr talman! Jag skulle också vilja säga något om de ungefär 990 000 djur som varje år används i djurförsök i Sverige. Jag pratar om möss, marsvin, råttor, apor, fåglar och så vidare. 990 000 djur varje år innebär ungefär 2 700 nya djur om dagen. Jag tror att vi skulle ha alla möjligheter i världen att bringa ned antalet djur som utnyttjas i djurförsök till ett minimum. I framtiden behöver vi kanske inte ens göra djurförsök över huvud taget. Det finns redan i dag flera moderna, avancerade, alternativa metoder. En del av dem sägs vara mer effektiva och precisa än de ibland gammalmodiga djurförsöksmodeller som finns i dag.

Därför är det positivt att vi i Vänsterpartiet har fått med oss regeringen på att inrätta något som kallas för 3R-center för att ersätta, förfina och förbättra djurförsök i Sverige. Jag hoppas att vi snart får se detta 3R-center inte bara som en formulering med pengar i budgeten utan också som ett aktivt arbetande organ i praktiken när det gäller att ersätta djur i djurförsök och att hitta alternativa metoder.

Men mycket mer än så måste göras. En sak som vi ganska snabbt skulle kunna få en lösning på är att se till att alla som studerar vid utbildningar där man sysslar med djurförsök också ska få lära sig grunderna i alternativa metoder, så att de ser de mängder av alternativa metoder som finns. Detta är något som vi tar upp i reservation 11 om djurförsök inom medicinsk forskning. Jag vill härmed yrka bifall till reservation 11.

Anf. 5 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 7

Jag är stolt och glad över alla våra svenska bönder som gör ett fantastiskt arbete - våra bönder som producerar livsmedel för oss konsumenter. Till detta har vi en djurhållning som präglas av höga djurskyddsambitioner.

En bra skötsel och en god hygien i djurhållningen ger inte bara ett bättre djurskydd utan också en hög livsmedelskvalitet. I en internationell jämförelse har Sverige en bra djurskyddslagstiftning. Detta är givetvis bra men medför samtidigt att djuruppfödare i Sverige har högre kostnader än sina konkurrenter i andra länder. Därigenom kan bönderna i vissa andra länder, till följd av lägre djurskyddskrav, sälja sina produkter till en lägre kostnad.

För att svenska bönder inte ska missgynnas är det viktigt att djurskyddslagstiftningen harmoniseras inom EU genom att EU-kraven skärps. Strävan måste vara att svenska bestämmelser på djurskyddsområdet ska tjäna som vägledning för arbetet inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det är inte minst viktigt att befintliga regler också efterlevs. Redan 2001 blev rutinmässig bortklippning av grisarnas svansar förbjuden inom EU. Trots detta skriver EU:s livsmedelsmyndighet Efsa att den allra största andelen av grisarna inom EU fortfarande får sina svansar bortklippta. Sverige är det enda land där grisarna fortfarande kan slå knorr på sina svansar.

Sedan 2006 förbjuder EU-reglerna att antibiotika används i tillväxtfrämjande syfte. Denna regel efterlevs inte alltid. Under 2016 har EU-parlamentet behandlat ett förslag från kommissionen om en förordning om medicinerat foder och ett förslag till förordning om veterinärmedicinska produkter. Det är viktigt att både Sveriges regering och EU-parlamentet ligger på i denna fråga.

Kristdemokraternas uppfattning är att all förebyggande gruppbehandling med antibiotika ska vara förbjuden. Däremot kan förebyggande behandling göras av enskilda djur, till exempel vid sjukdom. I Sverige har det länge funnits branschregler som förbjudit all förebyggande gruppbehandling. Frågan om hur vi använder antibiotika är en av de viktigaste frågor vi har inför framtiden.

Herr talman! Kristdemokraterna vill se över beteskravet för mjölkkor i lösdrift. I dag är svenska mjölkbönder förhindrade att ansöka om betesstöd från EU på grund av de nationella reglerna om att mjölkkor måste gå ute och beta under sommaren. Med ett slopat nationellt beteskrav kan svenska mjölkbönder få betesstöd från EU på samma sätt som europeiska kollegor.

Det är viktigt att mjölkkorna får utöva sitt naturliga betande under årets varma månader. De kor som går i lösdrift kan röra sig fritt och utöva sitt naturliga betande året om. De väljer själva när de ska äta och vila och i många fall också när de ska mjölkas. Kor som har det bra mjölkar också bra. Därför har alla mjölkbönder incitament att öka djurens välbefinnande. Det är värt att påpeka att det har skett en stor förbättring av djurvälfärden för kor i lösdrift inomhus i dag jämfört med då beteskravet infördes för 30 år sedan.

Herr talman! Utvecklingen av alternativa djurförsök går framåt. Datasimuleringsprogram och cellodlingar kan helt eller delvis ersätta djurförsök i många lägen. Inom högre utbildning i Sverige förekommer fortfarande djurförsök enligt rutin eller därför att kursansvarig lärare inte har tillräcklig kunskap om alternativen till djurförsök. För användare av försöksdjur finns djurförsöksvetenskapliga utbildningar, där forskaren får en inblick i viktiga frågor kring djuranvändningen. Studenterna får även en introduktion om alternativ, men denna information är långt ifrån tillräcklig för att studenten ska hitta möjligheter att använda alternativ i sin forskning, nu och i framtiden. Alla studenter på de utbildningar där djurförsök traditionellt förekommer borde få grundläggande utbildning om alternativa metoder.

Anf. 6 Jens Holm (V)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande är det ungefär 1 miljon minkar som föds upp i minimala nätburar varje år - under rätt förskräckliga omständigheter, skulle jag säga. De här minkarna föds upp och slaktas sedan för att man ska ta deras skinn, sälja det på auktioner och tjäna mycket pengar på det. Den svenska pälsindustrin tjänar verkligen mycket pengar i dag med de höga pälspriser vi har. De som betalar priset för det här är förstås minkarna, som inte kan röra sig fritt, inte kan dra sig undan i skuggan, inte kan söka föda fritt och inte kan simma i vatten när de så önskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi i Vänsterpartiet vill få stopp på den här verksamheten. Vi undrar vad Kristdemokraterna vill.

Sedan har jag en till fråga, herr talman. Jag lyssnade noga på Magnus Oscarssons anförande. Magnus Oscarsson sa att det är viktigt att harmonisera djurskyddslagarna i EU, om jag förstod det rätt. Men om man harmoniserar gör man ju det så att det blir likadant inom hela EU. Då undrar jag: Är det inte en stor risk att vi kommer att tvingas sänka våra nivåer? Jag tror att Kristdemokraterna gärna vill att resten av EU ska höja sig till vår nivå, men vad är det som säger att det inte blir den stora fisken som äter upp den lilla? Du förstår nog liknelsen. Därför skulle jag vilja veta: Vill Kristdemokraterna verkligen att vi ska lägga oss på alldeles samma nivå i djurskyddslagstiftningen i EU?

Anf. 7 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jens Holm för frågan. Frågan om minkarna var väldigt bra, tycker jag. Det har förts en debatt om detta i kammaren. Framför allt har ledamoten Jens Holm drivit den här frågan.

Jag har faktiskt åkt till en som har minkar. Jag tänkte att jag måste undersöka det här. Om man inte har kontakter måste man skaffa dem. Jag tog och åkte till en minkproducent. Den berättelse jag fick av honom - och henne; det är en familj som driver det här - var ganska otäck på ett sätt. De berättade om hur jagade de är på olika sätt. De får nästan söka skydd för att de är så hatade från visst håll - inte av grannar, för de tycker att det är bra att man driver gården, men av vissa som åker runt och jagar dem. De har olika hjälpmedel för att skydda sig. Det var ganska otäckt att höra att det finns sådana som vill komma åt de här människorna för att de bedriver denna verksamhet. De är företagare som alla andra företagare. De sköter sig perfekt och följer alla regler som finns. Men de känner att de inte har skydd nog.

Jens Holm frågar om hur minkarna mår. Jag gick runt där bland minkarna. Jens Holm sa att de inte får skydd och så. Men de har skydd. Jag märkte att de har fri tillgång till mat. De har också tillgång till skugga om de behöver det. Det finns även en regel som säger att det måste vara två våningar, så att de kan gå upp och ned. De får förvisso inte vara ute, men vi ska nog vara glada för att inte alla minkar är ute, för då skulle det inte vara många fågelägg kvar. Det är ofta det som händer när man släpper ut minkarna.

Anf. 8 Jens Holm (V)

Herr talman! Det är oacceptabelt om någon utsätts för hot eller liknande. Men det som var i fokus i min fråga var minkarna inom pälsindustrin. Jag hör av Kristdemokraternas svar att man tycker att det här är en helt okej verksamhet utifrån ett djurskyddsperspektiv. Jag tycker att det är väldigt märkligt. Det är väldigt märkligt att säga att de här djuren kan bete sig naturligt när ytan är ungefär så stor som en uppslagen kvällstidning och det ska vara tre minkar som trängs inne på den ytan. I det fria rör de sig en eller två mil på en dag för att söka föda och upptäcka nya områden. De simmar mycket i vatten, de har i princip simhud mellan tårna och så vidare. Kan de dra sig undan i skuggan? Det är inte mycket de kan dra sig undan till. Ibland är det också väldigt varmt även i skuggan i Sverige, och då finns det ingenting de kan göra. De har dessutom väldigt tjocka pälsar. Men Kristdemokraterna sätter pälsindustrins profit före djurens väl och ve. Det är en slutsats som jag drar av det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Min andra fråga handlade om huruvida vi verkligen ska harmonisera djurskyddslagstiftningen till EU-nivå. Finns det inte en risk för att det blir vi som kommer att tvingas sänka våra nivåer? Är det verkligen realistiskt att tro att EU kommer att höja sina nivåer till våra?

Anf. 9 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag hann inte svara på alltihop. Vi har ju bara två minuter på oss varje gång. Nu ska jag försöka svara på din fråga.

Först vill jag svara på det här med minkarna igen. Vi har djurskyddslagar. De som har minkar leds av dem. Med tanke på de krav som finns på burarna och de förbättringar som har gjorts tycker jag att detta sker helt enligt alla regler. Jag tycker att det funkar bra.

Den andra frågan, och det är en jättebra fråga, var hur vi kan driva på i EU. Den förra regeringen gjorde mycket. Den nuvarande regeringen gör också mycket för att försöka driva på och visa hur viktiga våra djurlagar är. Jag tänker då exempelvis på grisarna, som Jens Holm också nämnde. Vad gäller antibiotika har vi i Sverige visat att vi faktiskt kan göra skillnad. Nu är det inte så att vi politiker har gjort någon skillnad på det sättet. Det är faktiskt våra bönder som har gjort ett fantastiskt arbete. När man besöker grisproducenter och är ute och håller i deras grisar är det klart att det är något enormt. Då förstår man vad det betyder med större boxar och med mer halm i boxen som gör att de slipper få den här typen av sjukdomar.

Jag tycker att det är fantastiskt att vi har sådan produktion i vårt land. Våra svenska bönder visar verkligen att det kan bli en väldig förändring, om man har bestämmelser och driver på.

Våra respektive partier måste jobba för att driva på i EU, så att hela Europa får sådana lagar.

Anf. 10 Isak From (S)

Herr talman! Precis som Åsa Coenraads med flera har varit inne på debatterar vi MJU12, i väntan på regeringens djurskyddsproposition. Inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Motionerna avstyrks främst med hänvisning till att det pågår arbete i Regeringskansliet.

Många motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Därför behandlas de förenklat. Det finns också elva reservationer, från M, SD, C, V och KD. Jag lyfter på hatten för Liberalerna för att de orkar stå på egna ben och inte står bakom tramsiga reservationer i frågor som redan är lösta eller på väg att lösas.

Motionerna handlar om

djurskyddsarbetet inom EU

djurskyddskontroller

utformning av djurskyddslagstiftningen

sjukdomar och smittskydd

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

transporter av djur

mobil slakt

yrkestitlar för fysioterapeuter.

Om vi börjar i den änden har några av oss blivit kontaktade av fysioterapeuter inom djurhälsan. De känner sig inte helt nöjda med vårt motionssvar i betänkandet. Därför har jag kontrollerat med departementet och Jordbruksverket var ansvaret för den här frågan ligger.

Frågan om yrkestitlar regleras genom en EU-förordning och frågan om yrkestitel för fysioterapeuter kommer enligt departementet inte att hanteras i djurskyddspropositionen. Den kommer att hanteras av Jordbruksverket eller i samband med att lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ses över.

Många av de motionsyrkanden som tas upp berörs av djurskyddsutredningens förslag. Regeringen har sedan den tillträdde kunnat konstatera att utredningen, precis som vi har varit inne på, håller på att bli ganska gammal. En del av frågorna är redan lösta genom förordningar. Andra frågor har drivits vidare på andra sätt. Därför har arbetet med propositionen fördröjts. Ambitionen är ändå att den ska lämnas under 2017. Regeringen har en väldigt hög ambition jämfört med den tidigare alliansregeringen.

Propositionen om en livsmedelsstrategi som har lämnats till riksdagen består av dels en proposition, dels en handlingsplan. I handlingsplanen presenteras konkreta åtgärder för att målen ska uppnås, bland annat rådgivningsmodell inom animalieproduktionen, ökad kunskapsöverföring och förbättrad samverkan mellan myndigheter, intressegrupper och näringen. Syftet är att göra det lätt och lönsamt att göra rätt.

Jordbruksverket har sedan flera år uppdraget att arbeta med föreskrifterna på djurskyddsområdet. Regeringen har också aviserat att Jordbruksverket kommer att få nya uppdrag om att förenkla reglerna och att öka flexibiliteten inom djurhållningen där så är möjligt.

Det har också aviserats att ett vetenskapligt råd kommer att inrättas för att bistå myndigheterna i föreskriftsarbetet.

I budgeten i höstas presenterades att Jordbruksverket äntligen ska få pengar till 3R-centret. Det kommer också att ökas med 15 miljoner årligen under perioden 2017-2020. Syftet med 3R-centret är att främja och samordna arbetet med alternativa metoder till djurförsök tillsammans med djurskyddsorgan, djurförsöksetiska nämnder, myndigheter, forskare och djurskyddsorganisationer. Det är viktigt att i samband med detta nämna regeringens innovationssatsning inom life science.

Regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen att Vetenskapsrådets forskningsanslag för medicinsk forskning ska öka successivt fram till 2020 och tillföras 115 miljoner kronor. Vetenskapsrådet ska för dessa medel genomföra tre forskningssatsningar för att möta hälsoutmaningen, bland annat genom biobanker, en ny satsning på tvärsektoriell registerbaserad forskning, en förstärkning av klinisk behandlingsforskning, stöd för att stimulera tematiska forsknings- och innovationssamarbeten och forskning för att möta det växande problemet med antibiotikaresistens.

Regeringen har satsat 12 ½ miljon för att sänka kostnaderna för köttkontroll vid mindre slakterier och vilthanteringsanläggningar. Det har också varit viktigt för regeringen att snabba på godkännandeprövningen av mindre slakterier och vilthanteringsanläggningar - i akt och mening att korta transporterna, så att vi ska slippa onödigt långa djurtransporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Regeringen har också tidigare tillskjutit 30 miljoner till djurskyddskontroller.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har nyligen aviserat kraftiga straffskärpningar mot det köttfusk som allt som oftast dyker upp, från böter till fängelse i upp till två år.

Herr talman! Det finns dock ingen anledning att luta sig tillbaka. Vi måste fortsätta arbeta minst lika hårt som tidigare för högre djurskydd, inte minst för att arbetet inom unionen ska fortskrida med samma intensitet som tidigare. Alltför många problem kvarstår för att Sverige ska sänka sin ambitionsnivå. Om inte vi driver på finns det risk för att det inte blir särskilt mycket gjort. Det gäller inte minst bristfällig åtlydnad av våra gemensamma EU-åtaganden och de djurskyddsbestämmelser som finns.

Det har stor betydelse att Sverige fortsätter att verka pådrivande inom EU för att höja djurskyddsnivån, inte minst för att få bukt med skräckexemplen när det gäller transporter av levande djur. Det är väldigt viktigt att regeringen fortsätter att prioritera det. Det är också viktigt att regeringen känner att den har hela kammarens stöd i det arbetet.

Det är viktigt att vi tillsammans fortsätter driva på i EU-förhandlingar för ytterligare bestämmelser och så att vi kan öka restriktiviteten i fråga om antibiotikaanvändningen.

Regeringen driver också frågan om ett förbud mot veterinär försäljning av antibiotika i vinstsyfte. Vi hoppas att det kan minska användningen av antibiotika inom hela EU. Sverige har en lång och bred erfarenhet av att motverka antibiotikaresistens, och Sverige ses som en förebild på området. Det är glädjande att det internationellt finns ett stort nyvaknat intresse för den svenska modellen. Den efterfrågas allt oftare av både EU-kommissionen och andra medlemsstater.

Ett gott djurskydd är därför en viktig del av den svenska modellen. Kontrollsystemen är viktiga. Vi vill inte att det börjar växa mögelsvamp i stian.

Vi är alla - både djur och människor, som konsumenter och producenter - betjänta av ett gott djurskydd, ordning och reda och en upplyst befolkning. Det ger oss friskare djur, bättre produktion och gott samvete.

Anf. 11 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Jag var tvungen att begära replik redan i inledningen av Isak Froms anförande, när han sa att oppositionens reservationer var tramsiga. Då måste jag ställa två frågor till Socialdemokraternas representant.

Jag ska erkänna att min första fråga är lite retorisk. När kommer djurskyddspropositionen? Jag tror tyvärr inte att Isak From kommer att kunna svara på den frågan, eftersom vi har väntat och väntat. Och nu väntar vi lite till.

Då kommer jag till min andra fråga till Isak From från Socialdemokraterna. Jag undrar om han tycker att dagens regelverk är perfekt så som det är och att ingenting behöver förändras på lagstiftningsnivå. Är dagens regelverk perfekt behöver vi kanske inte heller ha någon ny djurskyddsproposition, det säger sig självt. Men jag vill i alla fall skicka med den frågan till Isak From.

Anf. 12 Isak From (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Herr talman! Tack, Åsa Coenraads, för frågorna!

Naturligtvis ska du få svar på frågan när det kommer en proposition. Den kommer när den är tillräckligt bra och väl avvägd.

Anf. 13 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Isak From sa i sitt anförande att man aldrig kan luta sig tillbaka och att regeringen arbetar minst lika hårt nu som tidigare. Det gör mig lite skrämd med tanke på att det faktiskt inte kommer någonting från regeringen i den här frågan. Den här debatten blir lite svampig på grund av detta.

Jag är rädd för att vi står här igen nästa år och inte heller då har en djurskyddsproposition på bordet. Det tyder på att det behövs en ny regering, och det behövs partier och politiker i den regeringen som vågar ta tag i frågor, vågar fatta obekväma beslut och vågar att sätta ett bra regelverk på plats.

Min fråga till Isak From kvarstår: Är dagens regelverk perfekt som det är just nu?

Anf. 14 Isak From (S)

Herr talman! Åsa Coenraads frågade: Är dagens regelverk perfekt? Vi lever ju i en tid när det händer saker. Det har gått ett antal år sedan den borgerliga regeringen tillsatte djurskyddsutredningen som lämnade sina förslag. Nu har Eskil Erlandsson lämnat kammaren, så han kan inte svara på frågan om varför den absoluta merparten av alla delar i den utredningen blev liggande.

Vi försöker nu att samla ihop allt. Ska vi lämna en proposition till Sveriges riksdag ska den vara väl avvägd. Den ska vara relevant och medföra förbättringar. Därför ser vi på vilka delar i utredningen som vi kan använda. Vilka delar måste vi gå vidare med och förmodligen utreda ytterligare?

För när vi kommer till denna kammare, så kommer ledamöter som Åsa Coenraads att säga: Det här och det här är ju inte utrett, så kan vi ju inte göra.

Så hanterar inte vi frågor. Vi gör det ordentligt, och vi avser att komma tillbaka till Sveriges riksdag när det hela är färdigt och väl avvägt.

Beroende på vilka frågor som kommer upp stämmer verkligheten och regelverket inte alltid överens. Men vi har den ordningen att det finns ansvariga myndigheter, till exempel Jordbruksverket som hanterar mycket av den dagliga rutinen, och länsstyrelserna som hanterar mycket av kontrollerna.

Anf. 15 Jens Holm (V)

Herr talman! Det vi hörde alldeles nyss var ett försvarstal för det långvariga sveket mot djuren. Det verkar som att den här sittande regeringen tycker att fem och ett halvt år av förberedelser inte räcker. Man måste fortsätta att utreda lite till.

Den här regeringen håller på att slå rekord i antalet utredningar och långa interna beredningar på Regeringskansliet. De som blir lidande är alla Sveriges djur som behöver en ny djurskyddslag och alla engagerade medborgare som står på djurens sida och som vill ha en ny djurskyddslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi har redan fått svaret att regeringen och dess stödpartier inte verkar veta när den här viktiga lagen ska läggas fram.

Jag vill fråga Isak From vad Socialdemokraterna anser om pälsindustrin. Jag har redan beskrivit hur 1 miljon minkar som lever och slaktas inom den svenska pälsindustrin har det. Anser Socialdemokraterna att minkarna i den svenska pälsindustrin har rätt till och möjlighet till ett naturligt beteende?

Jag skulle också vilja veta om den här regeringen kommer att föreslå några nya regler för pälsdjursuppfödning. Jag noterar att inför valrörelsen 2014 svarade Socialdemokraterna på en enkät från organisationen Djurrättsalliansen. Ni svarade: Efter valet kommer vi, om vi vinner, att ta fram nya regler för minknäringen. Nu har ni vunnit valet, ni sitter i regeringen, var är de nya reglerna?

Anf. 16 Isak From (S)

Herr talman! Som är väl känt för många har vi debatterat de här frågorna tidigare. Man kan konstatera att fem och ett halvt år är en lång tid. Men fem och ett halvt år av förberedelser stämmer inte. Mig veterligen tillträdde den här regeringen efter valet 2014. Vi får möjligtvis räkna från den tidpunkten.

Alla djur, och då naturligtvis även pälsdjur, som handhas av människor ska enligt den socialdemokratiska modellen ha goda förutsättningar. Vi bryter inte ut delar och säger att det inte ska vara tillåtet med uppfödning av en viss sorts djur. Vi ställer inte grisar mot får, eller minkar mot getter. Getterna har naturligtvis ett minst lika stort behov av ett gott djurskydd.

Minknäringen regleras i huvudsak genom föreskrifter. Ett sådant arbete bereds nu inom Regeringskansliet. Om Jens Holm vill ha ett ytterligare förtydligande får han väl använda sig av något av riksdagens instrument, alltså en fråga eller en interpellation till ansvarigt statsråd.

Anf. 17 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag vet precis hur jag kan utöva min granskning av den här regeringen och dess ministrar. Men nu har vi en debatt här mellan riksdagens partier. Ett av dessa partier svarade inför valrörelsen: Vi kommer att ta fram nya regler för minknäringen.

När man har den ansvariga representanten för det partiet här kan det vara på sin plats att han berättar när de nya reglerna kommer. Men även det verkar stå skrivet i stjärnorna.

Jag hoppas att det kommer nya hårda krav på minknäringen som ligger i linje med rätten till ett naturligt beteende så att vi kan få ett slut på den här formen av uppfödning och slakt av djur. Fram till att den nya djurskyddslagen är på plats får vi väl bara vänta. Men jag hoppas verkligen att ni jobbar på så fort som möjligt. Det är väldigt många som vill ha en ny modern djurskyddslag som står på djurens sida.

Anf. 18 Isak From (S)

Herr talman! Vi kan ändå konstatera att det föds upp minkar. Skulle vi inte föda upp minkar i Sverige skulle de födas upp någon annanstans. Jens Holm tog upp i sitt anförande att den industrin går väldigt bra, och det gör den för att man har hög kvalitet och friska djur. Djuren har fina skinn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Sedan kan jag som jägare tycka att minkar borde leva i det fria, och sedan är det jägarna som på gammalt trappervis skjuter pälsdjuren. Men nu är det inte så. Vi har ett handelssystem. Det handlas med päls. Pälsdjur föds upp runt om i världen, och vi har att förhålla oss till det.

Självklart ska alla djur efter sina behov ha bra villkor när de handhas av människor. Vi har för avsikt att tillse det i fortsättningen, även på minkarnas område.

Anf. 19 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Vi är här i kammaren i dag för att debattera betänkandet om djurskydd. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Det här är ett väldigt viktigt betänkande för oss miljöpartister. Ett bra djurskydd och en hög djurvälfärd där djuren mår bra och får utlopp för sina naturliga beteenden är en mycket viktig fråga för oss. Vår politik grundar sig på de tre solidariteterna: solidaritet med kommande generationer, solidaritet med världens alla människor och solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet. Ett gott djurskydd är då en självklarhet.

I Sverige har vi ett gott djurskydd, även om vi skulle vilja öka det ytterligare på många områden. Det starka djurskyddet har tjänat oss väl. Tack vare det har vi låg antibiotikaanvändning i våra djurstallar. Vi har friska djur, och de mår förhållandevis bra jämfört med hur det är på många andra ställen.

Jag vill fortsätta mitt anförande med att återge något som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har sagt: Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd, men det går alltid att förbättra.

Att vi är ett föregångsland betyder tyvärr att det inte ser likadant ut i andra länder. I jakten på billig mat får djurens välmående ofta stå tillbaka. Vi har alltför många gånger sett skakande bilder med djupt oetisk djuruppfödning och hemska transporter. Det finns köttfabriker där ute som håller djuren tätt. Det ger sjukdomar, ökad läkemedelsanvändning och ohälsa hos djur. I stället för att jobba med djuren och deras naturliga beteenden försöker man klämma in dem i produktionsenheter och ser dem som vilken handelsvara som helst. Detta är ovärdigt.

I höstas uppmärksammades till exempel stora missförhållanden vid transporter av djur mellan EU och Turkiet. Detta blev en påminnelse om det lidande som de långväga transporterna ofta innebär för djuren. Det är inte etiskt försvarbart, men det är också ett lagbrott som tyvärr ofta faller bort. Väldigt få blir åtalade och lagförda för detta.

Många konsumenter har valt att dra ned på köttkonsumtionen. Vi ställer allt hårdare krav på att djur ska ha ett drägligt liv. Vi har offentlig upphandling där man kan ställa krav på sådant. Människor är medvetna. Trots detta är de flesta regler avseende transporttider inom EU oförändrade sedan 1991. En viss reglering gjordes dock 2005.

Inom EU tillåts 24 timmars maximal transporttid för hästar och svin. För andra djurslag gäller transport i 14 timmar. Sedan följer en timmes vila och därefter ytterligare 14 timmars transport. Dessutom kan detta förlängas med två timmar om man är nära sitt mål, för att man inte ska behöva stanna. Sammanlagt blir det alltså 16 timmar i ett svep. Det här är inte rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Därför är det glädjande att vi i regeringen fortsätter det goda arbete som den förra regeringen faktiskt också gjorde inom EU. Tillsammans med länder som Tyskland, Nederländerna och Danmark har vi påbörjat ett stort arbete inom EU för att få en EU-gemensam plattform för djurskyddsfrågor till stånd. Denna antogs i januari, och den kommer bland annat att titta på frågan om stympning av djur, till exempel kupering av grissvansar och näbbtrimning hos fjäderfä, och på djurtransporter. Jag tycker att det här är otroligt glädjande, och vi ska vara stolta över att Sverige har initierat ett sådant arbete.

Vi i Miljöpartiet vill verkligen se till att åtgärda problemet med EU:s lagstiftning. Vi föreslår en maxgräns på åtta timmar för hela EU vad avser transporter av levande djur. Vi måste också se till att efterlevnaden kontrolleras i alla medlemsstater, inte bara där medlemsstaterna tycker att detta är viktigt. Det här ska vara något som måste göras.

Vi tycker vidare att man ska anpassa transporttiden efter djurslag. EU:s egen expertmyndighet har exempelvis sett att dödligheten vid transporter skiljer sig åt. Fjäderfän, fåglar, är några som tar mycket stryk i dessa transporter. Därför vill vi se kortare transporttider för känsliga arter, såsom fjäderfä. Vi måste se till att kontrollerna ökar. Om man har en kontroll måste man också se till att det finns sanktioner mot de medlemsländer som bryter mot reglerna.

En av anledningarna till att det ser ut som det gör med transporterna är att det finns en brist på slakterier. Prispressade transporter gör att det är billigare med långväga djurtransporter för att slakta än att slakta i närområdet.

Vi skulle gärna vilja att det fanns fler lokala och fler mobila slakterier. Det måste också vara mer lönsamt att åka till det som ligger närmast. Miljöpartiet initierade redan 2003 förändringar för att underlätta för mindre slakterier i Sverige. Detta har gjort situationen bättre, framför allt för nötkreatur och får.

Vi kan också förbättra djurvälfärden genom att öka tillsynen och se till att lagöverträdelser beivras. Det finns därtill moderna saker som att ha en datorstyrd rutt som visar den kortaste vägen när man transporterar.

Allt detta har gett resultat. I dag finns glädjande nog mobila slakterier, som möjliggör slakt hemma på gården. Regeringen tillsatte redan förra året pengar till fler viltanläggningar och mindre slakterier. Jag hoppas att vi kan se mer av sådant i framtiden. Om vi nu ska ha en köttproduktion är det så långt som möjligt kött som ska transporteras och inte levande djur.

En annan viktig sak som jag är glad över att regeringen har tagit tag i för att minska djurförsöken, antalet djur och lidandet är arbetet med 3Rcenter. För oss i Miljöpartiet som har drivit detta länge är det glädjande att man här satsar 15 miljoner.

Begreppet 3R kommer från engelskans replace, reduce och refine. Det innebär att man ska ersätta djurförsök med djurfria metoder i den mån det är möjligt. Man ska begränsa antalet djur som trots allt måste användas, och man ska förfina metoderna så att lidandet minskar.

Dessa 3R-center ska vara med i samordningen och också ha en kompetensutvecklande funktion i det svenska djurförsöksområdet. Jag tror att det kommer att vara väldigt viktigt att vi i Sverige kan ta lead även här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag vill ta tillfället i akt och lyfta fram en av satsningarna i livsmedelsstrategin. Vi har inrättat ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågorna. SLU har fått detta uppdrag. Rådet ska se till att de djurskyddsregler som Sverige har är baserade på vetenskapliga fakta och att vi får ett gott djurskydd. Rådet ska värdera risker och utvärdera vetenskaplig forskning om framför allt djurskyddet. Detta är glädjande nyheter, och det gör att ännu fler djur kommer att få utlopp för sitt naturliga beteende, vilket är något som vi i Miljöpartiet värnar mycket.

Detta är en del av allt som pågår. Jag hoppas att vi kommer att skruva på och förbättra djurskyddet än mer. Sverige ska vara ett föregångsland. När andra länder kommer efter ska vi se till att vi fortfarande finns längst fram.

Anf. 20 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag har två frågor till Emma Nohrén. Jag tycker att det var bra att hon lyfte upp djurtransporterna inom EU. Det är förfärligt att man kan transportera djur så långa sträckor, under så lång tid och under så fruktansvärda förhållanden. Men även här i Sverige finns djurtransporter, och vi har faktiskt djurtransporter som pågår längre än åtta timmar, vilket är vår gräns. Det gäller exempelvis alla de gånger då djur exporteras till andra länder för både slakt och intensivuppfödning. Det mest aktuella just nu handlar om flera tusen grisar som transporteras till Tyskland och Polen.

Vi i Vänsterpartiet vill att det ska finnas en djurskyddsgaranti. Sverige ska kunna hänvisa till djurens välbefinnande och säga: Inget djur ska transporteras under så lång tid, och eftersom vi har en åttatimmarsgräns borde den gälla. EU säger då att vi inte får göra så, eftersom det finns en inre marknad. Så snart någon har passerat Sveriges gränser gäller andra regler.

Tycker Miljöpartiet att en djurskyddsgaranti är bra för att få stopp på åtminstone dessa transporter?

Jag har ytterligare en fråga. Jag gillar verkligen idén om de tre solidariteterna, och särskilt den tredje solidariteten som handlar om djur och natur. Men hur solidariska är vi när 1 miljon minkar föds upp inom pälsindustrin? Inför valet svarade Miljöpartiet på en enkät från Djurrättsalliansen på följande sätt: Efter valet hoppas vi sitta i en regering och då kunna driva igenom en nedläggning av minkfarmerna så fort det bara går.

Emma Nohrén! När kommer ni att driva igenom en nedläggning av minkfarmerna i Sverige?

Anf. 21 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Tack, ledamot Jens Holm, för frågorna! En djurskyddsgaranti låter som en utmärkt idé. Vi vill ha en åttatimmarsgräns för transporterna inom hela EU, så detta ligger väl i linje med hur vi ser på det hela. Det är tokigt när djur som är uppfödda med svensk välfärd plötsligt transporteras över en gräns och hamnar i ett annat system, där det är värre. Jag hoppas att vi kan ordna till det här. Detta är kanske också något som vi kan driva inom djurskyddsplattformen.

Ledamot Jens Holm tar upp minkar, och precis som han säger vill båda våra partier se en nedläggning av minkfarmer eller att både de och pälsindustrin tas bort. Tyvärr är varken ni eller vi i majoritet i riksdagen. Vi sitter dessutom i en minoritetsregering. Men att ha ett djurslag som har ett så litet utrymme som vi här talar om och som inte har tillgång till simmöjligheter är svårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag kan inte se att de har utlopp för sitt naturliga beteende. Jag hoppas att det i den aviserade djurskyddspropositionen som kommer finns ett större tryck på att djuren ska kunna ha sitt naturliga beteende. Men jag tror att både din och min ingång i detta tyvärr är i minoritet i kammaren.

Anf. 22 Jens Holm (V)

Herr talman! Vi får verkligen hoppas att djurskyddslagen nu kommer. Vi har väntat väldigt länge på den. Pälsindustrin framstår som alltmer passé och omodern. Land efter land förbjuder pälsdjursuppfödning runt om i Europa. Det gäller Holland och Kroatien, och jag såg att det tyska parlamentet hade röstat emot pälsdjursuppfödning.

Det finns olika vägar att gå. Jag tycker att det bästa är att lagreglera det så att det blir en verksamhet som inte kan fortsätta. Man kan också tänka sig nya föreskrifter. Det var någonting som Socialdemokraterna lovade mot pälsindustrin inför valet. Det kan exempelvis vara att ställa krav på simvatten och att djuren ska kunna simma.

De föreskrifter vi har i dag för pälsindustrin togs fram under den borgerliga regeringen. Skulle inte det kunna vara någonting som Miljöpartiet kan driva på för? Nu har ni suttit i regering mer än två år, och ingenting har skett på den här fronten. Vi är ganska många som börjar bli rätt otåliga.

Anf. 23 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag anser att alla djur ska ha möjlighet att utöva sina naturliga beteenden. För minkar innebär det att de ska kunna simma. Jag hoppas att den djurskyddsproposition som kommer innehåller delar som gör att de djur som hålls har möjlighet till sitt naturliga beteende.

Anf. 24 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Som Isak From sa är detta en debatt i väntan på en proposition om djurskyddslagen. Det kanske vi kan ha som tema. När vi debatterade i april förra året var åtminstone ambitionen att det var hösten 2016 som gällde, och nu är det hösten 2017. Höst som höst, men det känns lite konstigt.

Från Liberalerna har vi inga reservationer i betänkandet som behandlas i dag. Men det betyder inte att vi inte har en väldigt tydlig linje när det gäller djurskyddet. Det är mer ett bevis på att det trots allt finns en väldigt bred samsyn i frågan.

Från liberalt håll är ett av de klaraste bevisen på vårt engagemang vår förra EU-parlamentariker Marit Paulsens insatser i EU-parlamentet. Vi har talat om olika regeringar och hur de har jobbat med EU. Men jag vill nog påstå att hon som enskild person har betytt väldigt mycket som EU-parlamentariker i de här frågorna.

Det har gällt den europeiska djurhälsolag som har antagits. Även när vi nu diskuterar veterinärmedicinen och den förebyggande behandlingen med antibiotika hade Marit Paulsen en stor betydelse i jordbruksutskottet när man startade det arbetet. Det finns nu med som ett förslag i det förordningsförslag som ligger.

Herr talman! Jag kan bedyra att Liberalerna står tryggt på egna ben. Jag kan också konstatera att de två eniga tillkännagivanden från utskottet under mandatperioden fortfarande är helt aktuella. Det handlar om att förbättra djurskyddet inom EU och om att vi ska minska antibiotikabehandlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi har varit vana vid att Sverige har talat med en enig röst i den här frågan i EU-sammanhang. Den enigheten finns av allt att döma kvar. Vi står på en väldigt stabil bas. Det ska vi naturligtvis vara stolta över från svensk sida. Vi har en väldigt stor trovärdighet när vi driver frågorna inom EU.

Herr talman! Vi talar om ett gott djurskydd och en god djurhälsa. De är också starkt förknippade med en god folkhälsa. Vårt svenska djurskydd och den låga antibiotikaanvändningen med friskare djur i Sverige är väldigt bra. Även ur ett internationellt perspektiv är det en lite anmärkningsvärt låg användning.

Det ömsesidiga beroendet mellan djur och människa gör också att vi måste arbeta inom både humanmedicin och veterinärmedicin för att komma åt problematiken med antibiotikaresistensen. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är just antibiotikaresistens ett av de största hoten mot folkhälsan.

Jag tror att det nu finns en siffra på att det dör ca 25 000 människor per år i Europa just på grund av antibiotikaresistens. Det är en siffra som kommer att kunna öka lavinartat om vi inte får bukt med detta.

Det handlar i första hand om djurvälfärden både i Sverige och i andra länder och då inte minst inom EU. Men det handlar också till del om det svenska jordbrukets konkurrenskraft utifrån det regelverk vi har i Sverige.

Det har tidigare i debatten tagits upp att det svenska jordbrukets produkter har många mervärden. Det innebär många gånger också högre kostnader. Tyvärr har väl inte alltid det kunnat omsättas i att man har kunnat ta ut det pris som krävs för att hålla en bra lönsamhet.

Lösningen är inte att vi ska göra avkall på det starka djurskyddet i Sverige. Jag tror att vi är helt eniga om att det gäller att intensifiera arbetet inom EU för ett skärpt djurskydd.

Det handlar mycket om att man tillämpar det regelverk som redan finns. Det hjälper inte om vi skärper lagstiftningen om det finns stora brister i att man följer de bestämmelser som finns. Där finns det mycket arbete att göra.

I den utredning som jag tror kom i slutet av 2011 lyfts fram att man skulle kunna göra reglerna mer målinriktade och så flexibla som möjligt utan att urholka djurskyddet. De föreskrifter som finns om beteskravet är ett steg åt det hållet. Utan att egentligen ge avkall på djurskyddet ger man större flexibilitet och gör en förenkling för företagaren. Från liberalt håll välkomnar vi den typen av utveckling.

Herr talman! Jag nämnde efterlevnaden av redan beslutade EU-gemensamma regler. Det är nödvändigt att vi får bukt med den så att man efterlever de regler som finns. Annars tappas helt respekten för regelverket. Dessutom får vi en situation där det ekonomiskt bara är negativt för den som följer regelverket. Det är motsatsen till de förhållanden som vi vill ha.

Det är också viktigt att jobba vidare med konsumentperspektivet och marknaden. Det handlar om att lyfta fram de svenska mervärdena och den kvalitet som finns i livsmedlen just beroende på att vi har ett högt djurskydd och en låg antibiotikaanvändning. Vi får på det sättet en hög kvalitet på vår matproduktion.

Djurskydd

Vi talar här om mobila slakterier. Vi kan också konstatera att det i Sverige växer upp väldigt många små lokala slakterier. Det är något som minimerar transporter av djur. Det intressanta är att se att det i konsumentledet finns mer och mer betalningsvilja för det. Människor vet att djuren har haft det bra. Man kan på det sättet få ut de mervärden som man skapar genom att kunna framhäva detta, och konsumenten är beredd att betala.

Det handlar om att det i botten finns klara regelverk och ett starkt djurskydd. Men man ska även vara tydlig, jobba med konsumenterna och tydligt framhäva att de djur som har det bra ska man kunna använda som livsmedel på ett annat sätt så att konsumenterna är beredda att betala mer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)