Digitaliserings- och postfrågor

Anf. 253 Jens Holm (V)

Fru talman! Vi debatterar nu TU6 Digitaliserings- och postfrågor. Låt mig börja med att konstatera att det finns stora samhällsvinster med att snabbt bygga ut Sveriges digitala infrastruktur. Inte minst nu under coronapandemin har vi sett bristerna i denna. Vi har alla suttit framför skärmar där bilden har hackat, där ljudet inte har kommit fram och så vidare. Ännu värre är det om man bor på landsbygden och inte i någon av de större städerna. Där fungerar digitaliseringen ofta ännu sämre.

Så många som 17 procent av hushållen i Sverige saknar i dag ett bra bredband. Hälften av de hushållen finns i glesbygd. Regeringens mål att 95 procent av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till snabbt och bra bredband senast 2020 har alltså inte uppnåtts.

Vänsterpartiets uppfattning är att utbyggnaden av bra bredband i hela landet snarare har tappat tempo än ökat i fart. Det är märkligt, när vi nu ser vilka stora behov det finns i vårt land. Det är välkommet att regeringen har skjutit till pengar för fortsatt bredbandsutbyggnad, men det räcker helt enkelt inte. Det är för lite pengar. Det behövs mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Men det är inte bara så, fru talman, att det behövs mer pengar till att bygga ut snabbt bredband i hela landet, det handlar också om hur denna utbyggnad går till. I dag har regeringen det man kallar för en marknadsdriven utbyggnad av bredband. Kort och gott ger regeringen bidrag för att privata företag ska sköta detta. Det kan skötas någorlunda där det finns en marknad för bredband, nämligen i städerna, men det fungerar väldigt mycket sämre på landsbygden. Därför vill vi i Vänsterpartiet att staten ska ta ett större ansvar för utbyggnaden av bra bredband i hela landet. Inte minst gäller det nu när den så kallade 5G-utbyggnaden ska rullas ut.

Ett bra exempel, fru talman, på en gemensam lösning för it-utbyggnaden i landet är Sveriges stadsnätsföreningar. Stadsnäten ägs nästan uteslutande av kommuner eller kommunala bolag och finns i merparten av våra kommuner. De står för en mycket stor del av utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen och gör det på ett icke vinstdrivande sätt med ett enda syfte, nämligen att leverera bra bredband till sina invånare.

Vi i Vänsterpartiet vill göra det lättare för stadsnätsföreningarna att bygga ut bredband. De har flera gånger pekat på det problematiska i att man inte får agera utanför kommungränsen. Det strider nämligen mot den så kallade lokaliseringsprincipen, som säger att de endast får ansluta hushåll som finns i den kommun där man är baserad.

Vi i Vänsterpartiet har länge drivit på regeringen att ändra på lokaliseringsprincipen så att stadsnätsföreningar kan samarbeta över kommungränserna. Det är positivt att regeringen har lyssnat på våra och flera andras krav och nu har lagt fram ett förslag där man säger att man ska lätta på lokaliseringsprincipen. Men jag frågar mig varför detta ska börja gälla först i juli 2023. Varför går det så långsamt?

Fru talman! År 2017 briserade den så kallade Transportstyrelseskandalen, nämligen att Transportstyrelsen hade utlokaliserat hanteringen av register och känsliga personuppgifter till ett privat bolag utanför Sveriges gränser. Icke säkerhetsklassade personer fick då tillgång till dessa uppgifter, alltså personer som inte skulle ha tillgång till dem.

Det var bra att detta uppmärksammades, för det pekade på något i grunden vanskligt när myndigheter lägger ut hanteringen av känsliga uppgifter på privata bolag.

Vi i Vänsterpartiet vill inte se att detta upprepas. Därför har vi föreslagit att staten ska bygga upp en egen kompetens för att hantera register, personuppgifter och annat. Vi föreslår helt enkelt att det ska finnas ett statligt moln, där våra myndigheter och andra på ett säkert sätt ska kunna hantera sina data.

Tyskland har nyligen fattat beslut om att inrätta ett statligt moln, eller flera statliga molntjänster, och Storbritannien lär vara på väg att göra detsamma.

Nu har vi haft en utredning som bland annat har tittat på möjligheten att inrätta statliga moln. Slutbetänkandet kom för några månader sedan. Det är en ganska snårig utredning, får man väl konstatera, men förslaget är ändå att det ska vara möjligt att inrätta statliga molntjänster. Det tycker vi i Vänsterpartiet är väldigt positivt, men återigen tycker vi att arbetet går för sakta. Vi tycker också att det är oklart vad utredningsförslaget, så som det ser ut nu, egentligen innebär. Därför yrkar jag bifall till reservation 4 om inrättande av en statlig molntjänst - så att vi får det på riktigt, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag också vilja säga några ord om artificiell intelligens, hanterande av data, megadata etcetera.

Vi fick för ett antal år sedan EU:s dataskyddsförordning GDPR. Syftet med den förordningen är att våra data ska hanteras på ett säkert sätt. I praktiken har det blivit så att vi varje dag måste sitta och klicka att vi accepterar cookies på hemsidor, annars kan vi inte surfa på nätet. Tanken med GDPR är dock rätt: Våra data måste hanteras på ett säkrare sätt.

För lite drygt tio år sedan var det yviga debatter i den här församlingen om FRA, Försvarets radioanstalt, och deras signalspaning, att man kunde signalspana på svenska medborgare. På den tiden sågs staten som det stora hotet mot den personliga integriteten. I dag är det snarare de stora techbolagens insamling av våra data som äventyrar den personliga integriteten. Inte minst Edward Snowden, som hade arbetat inom USA:s säkerhetstjänst NSA, har avslöjat detta och hur bolag som Google, Apple, Facebook och andra har samlat in våra data och helt enkelt lämnat dem vidare till säkerhetstjänster i världen.

Fru talman! Det här måste hanteras på ett mycket mer rättssäkert sätt.

Jag tycker att det vi själva gjorde i den här kammaren för ett år sedan, när vi klubbade en lag som omöjliggör för kinesiska Huawei att bygga det nya 5G-nätet, var ett steg i rätt riktning. Jag noterar att Huawei har stämt svenska staten två gånger och förlorat båda gångerna, och nu går man till en obskyr investeringstribunal utanför våra gränser och kräver 5 miljarder kronor, vilket jag tycker är väldigt märkligt att man kan göra.

Det här är ett exempel på ett klokt hanterande av det som ytterst är något av det mest personliga vi har, nämligen våra data, alltså det vi gör på nätet. Det ska inte läckas vidare till en diktaturstat i Asien. Jag vill inte heller att mina data ska läckas vidare till kommersiella bolag som paketerar om dem och säljer dem vidare. Därför anser vi i Vänsterpartiet att vi behöver tuffare lagstiftning mot de stora techbolagen. Vi behöver agera på samma sätt som vi gjorde mot Huawei mot Facebook, Google, Apple och andra storbolag. En del av de frågorna tas upp i det här betänkandet.

Nu ser jag att jag inte har mer tid att tala, så jag tackar för mig.

Anf. 254 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Timmen är sen, men det här är en väldigt angelägen fråga. Jag tycker att hela frågan om digitalisering har aktualiserats väldigt mycket i samband med pandemin. Vi såg att människor som normalt var vana vid att gå till jobbet och sätta sig på ett kontor varje dag i stället jobbade hemma. Även om det är klart att det har funnits brister och det finns ställen där bredbandet inte funkar så som det borde göra får man ändå säga att det har funkat ganska bra. Förhoppningsvis har det också gett en boost till att se möjligheterna med digitaliseringen.

Rätt använd kan digitaliseringen vara en av de största bidragsgivarna till att lösa problem som både Sverige och andra länder brottas med, till exempel klimatutmaningen, välfärden och energipolitiken. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, menar till exempel att potentialen av ett fullständigt införande av nuvarande AI-teknik i svensk offentlig förvaltning beräknas uppgå till en besparing på uppemot 140 miljarder per år. Det skulle frigöra resurser som skulle kunna satsas på att förbättra kvaliteten i välfärden, rättsväsen och andra offentliga åtaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Moderaterna har länge påpekat vikten av en sammanhängande och väl utvecklad digitaliseringspolitik. I dag pekar många på bristen på ledarskap och vision hos den regering som sitter nu. Vi vill stärka Sverige genom att visa ett tydligt ledarskap och satsa på utbildning, fortsätta bygga ut den digitala infrastrukturen, säkra vår digitala säkerhet och öka utbudet av offentliga öppna data för att möjliggöra potentialen i AI.

Sverige står fortfarande starkt som it-nation, men allt fler länder kommer snabbt i kapp. Vi får inte sitta still och tro att vår ledning är självklar utan att vi behöver jobba för den. Det krävs ett nytt digitalt ledarskap i Sverige och en ny politik som går från ord till handling och som tar konkurrens- och säkerhetsfrågorna på allvar.

Fru talman! När samhället förändras ställer det höga krav på ledarskap för att visa vägen och förklara nya fenomen så att det vinner en bred acceptans hos befolkningen. Det handlar inte bara om att lösa problem som vi ser i dag med digitaliseringen utan om att våga lyfta blicken mot framtiden samtidigt som vi ser till att de som inte har lika stor användarvana av digitala verktyg faktiskt får den hjälp de behöver.

Dagens politiska ledning är dessvärre för avvaktande i sitt ledarskap och har inte lyckats förklara en sammanhängande berättelse om hur ny teknik och innovativa lösningar skulle kunna vara en stor del av lösningen på ett flertal av våra mest akuta problem. Vi måste därför börja ställa mycket högre krav på alla inom ledande befattningar att visa gott omdöme när det gäller digitalt ledarskap. Det är exempelvis av yttersta vikt att den politiska ledningen förstår vad AI, cybersäkerhet och digitalisering är och förstår grunderna för hur det fungerar och vad det kan innebära. Det är viktigt att vi säkerställer att det finns goda utbildningsinsatser så att vi som sitter i den här kammaren men även andra beslutsfattare faktiskt förstår vad digitaliseringen handlar om.

Fru talman! I digitaliseringsstrategin anges inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige, och det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Vi moderater anser att ett väl utvecklat land som Sverige inte ska nöja sig med att ha en målsättning som enbart anger att vi ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. I stället bör vi ha mål om att vi ska bli ett land som leder utvecklingen inom digital teknik och är en innovationshubb för nya digitala lösningar. Målet bör även vara strukturerat på ett sådant sätt att det går att mäta och utvärdera.

Fru talman! Ett viktigt steg för att minska den digitala klyftan är att fler börjar använda digitala brevlådor. Det kan tyckas som ett litet steg, men det innebär att många människor tar steget in i den digitala världen. I Sverige i dag har ungefär 50 procent en digital brevlåda. Det kan jämföras med Danmark där man ligger på 80 procent. Där har man fattat helt andra beslut, vilket har gjort att fler har skaffat en brevlåda. Man kan göra det här på olika sätt. Man kan ha incitament, till exempel Skatteverket har incitamentet att den som har en digital brevlåda och deklarerar digitalt kan få tillbaka sin skatteåterbäring snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Vi tycker att det är rimligt att ställa krav på alla myndigheter och övrig offentlig förvaltning om att de måste erbjuda digital post via digital brevlåda till alla dem som så önskar.

Fru talman! Utrullningen av 5G, den femte generationens mobila kommunikationsteknik, är en förutsättning för att Sverige fullt ut ska ta steget in i den digitala tidsåldern. Utöver de fördelar som privatpersoner kan nyttja med den nya generationens mobiluppkoppling kräver många innovationer och system en 5G-uppkoppling, till exempel artificiell intelligens, internet of things, självkörande bilar och mycket mer. Tyvärr har Sverige hamnat på efterkälken när det gäller utbyggnaden av 5G, vilket har skapat en sämre konkurrensförmåga och hämmat innovationer som skulle ha kunnat komma samhället till del.

Historiskt har Sverige och Europa varit ledande i att sätta de nya standarderna för mobila nätverk. Nu har vi, inte bara Sverige utan hela Europa, tyvärr hamnat på efterkälken, och det är viktigt att vi inte förlorar inflytande i nästa tekniksprång som kommer. Det är dags för oss att tillsammans inom EU skapa ett utvecklingscentrum för 6G. Det bör vi se till att göra i närtid så att vi inte hamnar efter.

Fru talman! En väl fungerande digital infrastruktur kommer att leda till ökade möjligheter för större mängder information och data att skickas via uppkopplade medborgare. Jag upplevde att Jens Holm i sitt anförande var mer skeptisk till frågan om hanteringen av data än vad vi från moderat håll kanske är. Det är viktigt att vi ser farorna, men vi får inte låta det förhindra den utveckling som man faktiskt kan åstadkomma med att tillgängliggöra data. Det är viktigt att vi hittar en bra avvägning där.

Till exempel kräver utveckling av AI-lösningar stora mängder data, och det är viktigt att vi ser till att man kan använda alla de data som faktiskt är en stor tillgång och värda väldigt mycket pengar. Samtidigt måste vi värna människors integritet.

Fru talman! Sverige skulle behöva ta ett samlat grepp om AI. I dag är begreppet splittrat mellan flera olika myndigheter, och det saknas en enhetlig förståelse för begreppet när det diskuteras i den offentliga debatten. Det är därför viktigt att frambringa mer kunskap och en ökad förståelse, framför allt inom politiken.

Vi moderater anser därför att man bör tillsätta en AI-kommission med uppdrag att utveckla offentlig förvaltning i användning och utveckling av AI. Sverige gemensamt behöver samla sig i processen. Politik, akademi och näringsliv behöver gemensamt utveckla en sammanhållen AI-politik.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.

Anf. 255 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 26.

När man tänker tillbaka sisådär 30 år inser man att det har hänt en hel del. Vi har gått från kassettband och stenkakor till cd-skivor och sedan till streamning. Vi har gått från videokassettband till dvd-skivor och också här vidare till streamning.

Cirka 1995-1996 jobbade jag i Göteborgs hamn. Då fick vi möjlighet att via jobbet köpa en skattesubventionerad dator som en del av digitaliseringen. Datorn hade en hårddisk med hela 4 gigabyte och kostade, trots att den var skattesubventionerad, närmare 20 000. Det var inga billiga grejer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Vem kan glömma den fasta telefonen och modemet med vilket man kopplade upp sig via kopparnäten, ADSL? Och det tog en evighet.

Fru talman! Jag är jätteglad över att ha fått vara med om denna tekniska utveckling, från fasta telefoner till dagens teknik, som fortsätter att utvecklas i ett rasande tempo. Men inte allt med teknikutvecklingen är guld och gröna skogar. Tyvärr är det en hel del som fortsätter att ha den gamla tekniken med fast telefoni och ADSL-uppkoppling. Ett stort problem är att Telia under senare år gradvis har avvecklat det fasta kopparnätet som man nyttjar till internet. Det innebär att Telia i olika delar av landet ersätter fast telefoni med lösningar via mobilnätet och att bredband via telefonjacket, ADSL, ersätts med fiber eller mobilt bredband.

Vi anser att denna omställning påverkar tillgången till telefoni- och bredbandstjänster, och det drabbar landsbygden hårdast eftersom alternativ till en fast förbindelse, till exempel fibernät eller mobilnät med hög överföringshastighet, inte alltid är tillgängliga och dessutom kan vara alltför kostsamma.

För att förhindra att människor lämnas utan möjlighet till fungerande uppkoppling anser vi att den aktör som i dag tillhandahåller kopparnätet inte ska tillåtas avveckla det innan en fullgod ersättning finns på plats till en rimlig kostnad för de abonnenter som berörs av teknikomställningen. Teknikskiften får inte medföra utanförskap.

Pandemin har visat hur viktigt det är att kunna vara digital. Det handlar om alltifrån att kunna handla digitalt då restriktioner har gjort att man till exempel har suttit i karantän till att arbetsplatser mer eller mindre har haft arbete på hemmaplan. Det handlar om att skolor har haft distansundervisning. Och det handlar självklart om digital kontakt med nära och kära då fysiska träffar inte har varit möjliga. Ett videosamtal är naturligtvis sämre än att träffas fysiskt, men ett digitalt möte är bra mycket bättre än inget möte alls. Pandemin har varit en hård prövning för samhället, men det hade varit mer besvärligt om vi inte hade haft tillgång till digital teknik.

Fru talman! Äldre som saknar kunskap om och praktisk erfarenhet av internet riskerar att stängas ute från många delar av samhället. Det är mycket bekymmersamt. Drygt 400 000 personer över 65 år lever i dag i ett digitalt utanförskap. Enligt Folkhälsomyndigheten riskerar äldre personer med en kognitiv sjukdom, exempelvis demens, i ännu större utsträckning att hamna i digitalt utanförskap. Vi anser därför att regeringen skyndsamt borde ta fram en handlingsplan för att motverka det digitala utanförskapet bland gruppen äldre.

Sverige ska ligga i framkant när det gäller att tillvarata och utveckla digitaliseringens möjligheter. Med nya digitala lösningar kan servicen till medborgarna förbättras. Det handlar om att ha alltifrån digitala brevlådor till bank-id för att kunna utföra tjänster, komma åt information och identifiera sig på ett säkert sätt.

Sverige måste också ligga i framkant när det gäller säkerheten. Vi konstaterar att om man kan legitimera sig med hjälp av flera tjänster blir konsekvensen av en attack mot en enskild tjänst mindre. Tyvärr blir dessa hackerattacker mer vanliga. De är ett enkelt sätt för duktiga hackare att tjäna stora pengar genom att attackera företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Jag måste tala lite om tåget också. Det sägs ofta att tåget är ett bra färdmedel eftersom man kan jobba medan man reser. De flesta tåg har tillgång till internet, men mobiltäckningen är sällan tillfredställande eftersom den är dålig, stundtals mycket dålig, längs våra järnvägar. En utbyggnad av mobilnätet längs järnvägen är nödvändig. Vi konstaterar i sammanhanget att dålig täckning inte bara förekommer i glesbygd utan även i mer tätbebyggda områden och i städer.

En översyn av mobiltäckningen längs trafikerade järnvägssträckor bör göras i ett samarbete mellan Trafikverket, järnvägsföretagen och mobiloperatörerna för att därefter prioritera förbättringsåtgärderna. Genom att bygga ut täckningen längs järnvägen förbättrar man även nätet för dem som bor längs med spåren. Operatörerna gör en hel del i dag. Till exempel byter SJ fönster för att få bättre täckning ombord, men det hjälper föga.

Fru talman! Jag måste också tala lite om brev och paket. De ska levereras i tid, oavsett var i Sverige man bor. Det är något som människor har rätt att kräva. Regeringen har det yttersta ansvaret för att postgången över hela riket ska fungera. Men med sjunkande lönsamhet och lägre volymer är det en utmaning som behöver hanteras. Vi ser med oro på den försämrade service som drabbar framför allt privatpersoner och företag i glesbygden. Vi menar att det måste vara möjligt att bo och verka i hela landet. Därför bör regeringen se över möjligheterna att förbättra service, postutdelning och tillgänglighet i framför allt glesbygden.

Postnord måste enligt vår uppfattning bli bättre på att leverera försändelser i tid för att mottagarna inte ska drabbas av olägenheter. Postnord har inte klarat av sitt samhällsuppdrag. Vi kräver att strukturella förändringar görs inom verksamheten och att den effektiviseras. Regeringen bör därför skyndsamt ge Postnord i uppdrag att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder.

Anf. 256 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Bredband, post och samhällets digitalisering är frågor som människor diskuterar hemma vid köksbordet, på arbetsplatsen eller på middagsbjudningen. Det är frågor som är viktiga för människor i hela landet, för företag och för det offentliga Sverige.

Samhället är i dag avsevärt mer digitaliserat än för bara ett år sedan. Närmast över en natt tog Sverige ett historiskt digitaliseringskliv. En stor del av befolkningen, men långt ifrån alla, ställde också snabbt om till ett helt digitalt arbetsliv. Hundratusentals människor skickades hem från jobb, skola och universitet. Digitala arbetssätt har bidragit till att bära upp samhälle, företagande och jobb under tiden som pandemin har hanterats.

En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni- och bredbandstjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo och leva i hela landet, driva företag, delta i undervisning och utöva kultur digitalt i bygdegårdar och Folkets Hus. Centerpartiet framhåller därför vikten av en fungerande infrastruktur och möjlighet till kommunikation, vilket krävs för att uppnå en effektiv digitalisering av samhället.

För att alla människor i Sverige ska kunna vara uppkopplade och kunna dra fördel av digitaliseringens möjligheter är det enligt Centerpartiets uppfattning angeläget att en digital allemansrätt införs som garanterar en snabb och stabil uppkoppling i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Likaså är det viktigt att mer frekvensutrymme frigörs för ökad mobiltäckning och bättre mobilsurf i hela landet.

Fru talman! För Centerpartiet är det oerhört viktigt med en levande landsbygd, och därför ser vi med stor oro på att en del av digitaliseringen dröjer. Regeringens bredbandsstrategi från 2016 stakar ut inriktningen för de uppsatta mål vi har för bland annat bredbandsutbyggnaden.

Centerpartiet konstaterar att det första målet om att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020 aldrig uppnåddes. Därför är det viktigt att regeringen skyndsamt tar fram en handlingsplan för hur målet ska nås och till vilken kostnad. Enligt en rapport från Post- och telestyrelsen behövs det rejäla satsningar från både staten och självklart marknaden.

Centerpartiet noterar vidare att det även kan bli svårt att nå målet för 2025. Det kan gå lättare, men mer behöver göras. Även här uppskattar Post- och telestyrelsen att det finns behov av betydande statliga investeringar, vilket är en stor utmaning.

Att Sverige tappar tempo i utbyggnaden av bredband är allvarligt. Digitaliseringen av hela landet är viktig när det gäller många sektorer i samhället, bland annat för jord- och skogsbruk, för transportsektor och logistikbransch och för möjligheten till distansundervisning och hemarbete.

Ett av de viktigaste sätten att ge förutsättningar för jobb, tillväxt och tillgång till välfärdstjänster i hela landet är att ta bättre vara på den digitala utvecklingen. För att digitaliseringen av hela Sverige ska ta ytterligare fart krävs utbyggnad av fiber och annan modern kommunikationsteknik i hela landet. För att genomföra detta behövs kreativa lösningar som samförläggning av bredbandsinfrastruktur med annan infrastruktur och ett mer snabbfotat tillgängliggörande av frekvenser i det mobila bredbandsnätet.

Sammanfattningsvis är det viktigt att it ses som det femte transportslaget. När vi efter coronapandemin lärt oss ännu mer av digitaliseringen är det viktigt att it ges större plats som transportslag. Digitaliseringen är oerhört viktig, men för att klara den krävs det att vi först har fiber i backen och bredband på plats. Först då kan vi fortsätta att ta Sverige in i framtiden.

Fru talman! För att klara bredbandsmålen är det viktigt att inte bara Post- och telestyrelsen jobbar med dessa frågor utan även andra myndigheter, till exempel Jordbruksverket, Lantmäteriet, Svenska kraftnät och Trafikverket - detta för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Det är viktigt att regeringen ställer krav på dessa myndigheter genom instruktioner, dialoger och regleringsbrev för att underlätta bredbandsutbyggnaden i hela landet.

Fru talman! Bra mobiltäckning är en lika viktig fråga som fiber och bredband. Mobiltäckningen i landet varierar, men tillgången behöver säkerställas oavsett var man befinner sig. Man behöver frigöra mer frekvensutrymme i 700-megahertzbandet och se till att 4G-nätet byggs ut aktivt i hela landet. Likaså är det viktigt att 5G-nätet riktas ut mot landsbygden för att möta industrins och jord- och skogsbrukets innovationer och framtida uppkoppling. Detta ska ske på kommersiell grund, men en aktiv dialog från statligt håll är viktig.

I områden där marknadens aktörer inte finner det lönsamt att uppföra en mobilmast på en sändarplats anser Centerpartiet att man bör överväga att uppföra så kallade samhällsmaster. Med samhällsmaster avses sändarplatser i mobilnäten som är helt eller delvis offentligt finansierade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Generellt sett bör regleringen för samhällsmaster utformas så att den inte hindrar konkurrensen, och praktiskt bör masterna dimensioneras så att det är möjligt för fler än en operatör att komma in i sändarutrustningen.

För att vägleda regioner och kommuner bör Post- och telestyrelsen ges i uppdrag att uppdatera sin tidigare rapport om samhällsmaster i syfte att följa upp den utveckling som skett sedan år 2015 och även inkludera utbyggnaden av 700-megahertzbandet.

Fru talman! Sedan hösten 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Hösten 2020 införde Postnord varannandagsutdelning i Skåne, och denna distributionsmodell har nu börjat införas på flera håll runt om i landet. Utvecklingen leder till att en del landsbygdskommuner, företagare och organisationer oroas över försämrad postservice.

Frågan hur svensk postservice ska förändras är viktig, och en förändring kanske måste till givet de minskade brevvolymerna. Centerpartiet har under en längre tid efterfrågat en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Vi anser att experterna i den pågående Postfinansieringsutredningen ska få arbeta med dessa frågor i lugn och ro och även fundera över hur Postnord ska utvecklas framåt. Under den tid som utredningen pågår anser Centerpartiet att post ska delas ut varje vardag.

Fru talman! Jag träffar årligen mängder av företag och människor runt om i Sverige och givetvis hemma i valkretsen i Sjuhärad. Alla uppger att bra infrastruktur är prio ett, och dit hör självklart också bredband och mobiltäckningen. Det här är frågor som engagerar och som kräver långsiktiga lösningar med fokus på stark framtidstro, innovationer och digitaliseringen som möjliggörare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 17.

I detta anförande instämde Anders Åkesson (C).

Anf. 257 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Sverige är ett stort land, vilket gör att vi är beroende av fungerande infrastruktur oavsett system. Under covidepidemin har den digitala infrastrukturen använts på ett helt nytt sätt. Företag, myndigheter och föreningar har fortsatt att träffas även om mötesdeltagarna inte har lämnat hemmet. I början av pandemin var detta för många en ny upplevelse, men i dag är det en del av vardagslivet.

Denna förändring har visat att teknikutveckling kan gå väldigt snabbt, men den har också visat att teknikutveckling förutsätter att den digitala infrastrukturen finns i hela landet. För att alla ska kunna vara med i den nya digitala gemenskapen måste vi fortsätta att bygga ut nätet.

Det bästa är om det sker på ett fysiskt sätt med fiber, men där det inte är möjligt att koppla samman alla via fiber måste vi bygga upp luftburna system som gör att även de som bor på landsbygden kan vara med på den nya digitala arbetsmarknaden och i den nya digitala gemenskapen.

De digitala förändringarna påverkar även våra myndigheter. Allt fler dokument skickas ut digitalt, vilket leder till stora besparingar för myndigheterna. Men de digitala brevlådeoperatörerna får ingen ersättning från statliga myndigheter för den tjänst de levererar. I utredningen reboot - omstart för den digitala förvaltningen föreslogs en ersättningsmodell för de digitala brevlådeoperatörerna. Vi anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med en proposition som löser denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

I takt med samhällets ökande digitalisering har många av de ansökningar och ärenden som tidigare gjordes genom att man fyllde i fysiska blanketter eller genom personliga besök överförts till internet. Det kan handla om ansökningar om bistånd, bankärenden, olika undervisningsinsatser samt kontakt med sjukvård och socialtjänst.

För de allra flesta underlättas vardagen av den ökade digitaliseringen, och det är viktigt att fler tjänster kan utföras på nätet. Samtidigt kan personer med kognitiva funktionsnedsättningar av olika anledningar ha svårt att använda sig av dessa medier. För dessa personer kan det vara nödvändigt att fortsatt få möjlighet till exempelvis personliga möten med olika myndigheter och andra relevanta aktörer för att säkerställa att blanketter blir ifyllda på rätt sätt och inskickade i rätt tid och att avbrott i utbetalningar från ersättningssystem eller betalningsanmärkningar förhindras. Jag anser därför att hänsyn bör tas till behoven hos personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av samhällets digitalisering.

För att fortsätta den digitala utvecklingen i hela landet behöver vi arbeta mer med att bygga upp ett övergripande nät som ökar den nationella kapaciteten. Vi behöver också underlätta för kommuner att samverka med varandra exempelvis via att dra in fiber till en grannkommun, om det är det enklaste sättet att få med ett antal företag eller bostäder.

Fru talman! Vi måste ha en fungerande postservice i hela landet, men i takt med digitaliseringen har den fysiska postgången fått en minskad roll. Allt fler tjänster utförs digitalt, vilket leder till att allt färre fysiska brev förmedlas. Denna förändring leder till en rad utmaningar för postservicen.

Postnord har vid flera tillfällen brottats med ekonomiska och kvalitetsmässiga problem. Detta har resulterat i höjda avgifter samt att man numera på allt fler orter har gått ned till varannandagsutdelning. Det senare är en utveckling som kommer att fortsätta.

För de absolut flesta kommer varannandagsutdelning inte att vara något problem då det för dem som bor i städer och större tätorter finns möjlighet att köpa andra utdelningstjänster. Men på landsbygden och mindre orter kommer Postnords försämrade service att få negativa konsekvenser, exempelvis via att färre hushåll kan få sin morgontidning varje morgon. Det kommer också att bli problem för enskilda jordbrukare samt andra företagare när postservicen försämras.

Detta är en utveckling som vi måste följa. Det finns inget som talar för att digitaliseringen kommer att stanna av, utan den digitala utvecklingen är här för att stanna. Detta gör att vi kommer att få allt svårare att upprätthålla en god postservice i hela landet. Det är bland annat därför vi vill att det tillsätts en utredning som tar ett helhetsgrepp på posthanteringen utifrån tillgänglighet, säkerhet, framtida utveckling och kostnader.

Fru talman! Som jag redan tidigare har redogjort för genomgår post- och paketbranschen en strukturell omvandling där antalet skickade brev stadigt minskar. Samtidigt resulterar en utökad e-handel i att paketförsändelserna ökar kraftigt.

I dag omfattas Postnords paketförsändelser upp till 20 kilo av den samhällsomfattande posttjänsten, vilket innebär att de är momsbefriade. Detta snedvrider konkurrensen, vilket i förlängningen leder till högre priser, färre ombud och försämrad service till konsumenterna. Vi anser därför att det finns anledning att främja marknadsvillkoren genom att slopa den samhällsomfattande posttjänsten för paketmarknaden. Genom att sänka omfattningen av tjänsten och begränsa den till brevmarknaden bör konkurrensvillkoren på paketmarknaden förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Om vi kan minska dagens monopolliknande situation för tyngre brev kommer det troligtvis även på sikt att underlätta för andra företag att utveckla sin service på framför allt landsbygden, vilket också kan få konsekvensen att andra företag får möjlighet att leverera exempelvis tidningar och andra mindre försändelser.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 6.

Anf. 258 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om digitaliserings- och postfrågor.

Låt mig börja med att säga att jag står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till den mest omfattande reservationen, nummer 5, om samhällets digitalisering.

Digitaliseringen av det svenska samhället har aldrig gått så fort som under de senaste två åren. Kraven på distans skärptes successivt, och för att ta ansvar för sig själva, sina närmaste och dem som löper störst risk om de drabbas av corona började de som kunde att arbeta framför datorn hemma. Vissa var vana, andra fick lära sig snabbt och digitala mötesprogram växte snabbt fram.

Sverige stod relativt bra rustat. Statistiska centralbyråns undersökning från 2018 visar att 84 procent i åldern 16-85 år använder internet dagligen. Denna datamognad har varit en viktig plattform som gjort att vi har kunnat klara pandemin så bra som vi ändå har gjort under dessa år.

Möjligheten att arbeta hemifrån ska dock inte bero på var man bor i möjligheternas land. Pandemin har tydligt visat på behovet av att det digitala nätverket ska vara tillgängligt i hela landet. Distansarbete förutspås dessutom ske i betydligt större omfattning efter coronapandemin eftersom folk har vant sig. Lägg därtill möjligheten att studera på distans, som kraftigt ökar, samt möjligheten för sjukvård och hemtjänst att erbjuda bättre service.

Allt sammantaget är det mycket viktigt att vi når målen för bredbandsutbyggnaden och att vi tittar på olika tekniska lösningar för att få bredband också i glesbygd och på landsbygden. I Liberalernas budget lade vi 1,2 miljarder extra utöver regeringens budget för att snabba på bredbandsutbyggnaden. Dessutom behöver vi se över regelverket för att underlätta fiberdragning över kommungränser och längs våra vägar.

Och som med allt annat kan vi inte ta bort den nuvarande lösningen innan det finns ett alternativ. Därför är det viktigt att kopparnäten är kvar tills det finns ett alternativ, för människor i hela landet måste kunna koppla upp sig digitalt. Så fungerar vårt land i dag.

Fru talman! Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering, enligt riksdagens mål. Samtidigt pekar Ekonomistyrningsverket på att digitaliseringen av offentlig sektor går alldeles för långsamt och att regeringens digitaliseringsstrategi inte ger den styrning som behövs. OECD pekar också ut att svenska företag halkar efter i användningen av stora datamängder. Detta är mycket oroande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Regeringen behöver därför ta fram en digitaliseringsstrategi som är konkret, mätbar och tidsatt. Om vi ska nå våra högt satta mål - bäst i världen, vilket förpliktar - måste vi driva på och kontinuerligt följa upp var vi är någonstans. Liberalerna pekar därför på vikten av att myndigheterna samlar in data kontinuerligt om digitaliseringens utveckling.

Vi föreslår också att en myndighet ska få ansvaret för att lagra grunddata från den offentliga verksamheten och att data automatiskt ska samlas in från kommuner och regioner om digitaliseringsprojektens implementering, resultat och effekt hos användarna, för att man ska kunna dra slutsatser framöver.

Fru talman! Om vi ska bli bäst i världen krävs ett betydligt större fokus. Det som inte följs upp blir inte förverkligat i tid.

EU tar tydliga steg mot en gemensam öppen datamarknad, och detta är mycket glädjande. EU-direktiv som hanterar data utvecklas, och där tas bland annat äganderätten till data upp. Gemensamma sätt att komma åt data ska utvecklas så att organisationer kan bygga tjänster som täcker fler än ett EU-land.

Fortfarande är det dock tjänsteutvecklingen, till exempel appar, som är i fokus. Men utan data fungerar inte apparna. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för dem som ska producera och tillhandahålla data. Att förbereda och hantera data är väldigt kostsamt, vilket bland annat Lantmäteriet beräknat. Och här behöver nya strukturer och processer identifieras för att man drastiskt ska få till en ökning av antalet dataset på marknaden. Vad efterfrågas, och hur kan tillgång på dessa dataset underlättas? Rätt genomfört finns det mycket stora samhällsvinster att göra inom alla sektorer.

Fru talman! Inte minst användningen av artificiell intelligens ger stora möjligheter att effektivisera och samtidigt skapa många nya jobb och företag. Det är en viktig framgångsfaktor för våra konkurrensutsatta företag men även för våra myndigheter. Tillgången till data är en förutsättning för artificiell intelligens. Sverige ligger nära bottenplaceringen i en rad undersökningar i fråga om antalet tillgängliga dataset, vilket är oroande för framtiden. Arbetet med att erbjuda data på ett säkert sätt utan att till exempel röja personers identitet, att utveckla digitala plattformar som säkra molntjänster, som vi har hört om här tidigare, och att öka den digitala kompetensen måste drivas med ett betydligt större fokus om vi ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens fördelar.

Fru talman! Mitt i allt arbete med digitaliseringen, som är en nödvändighet för Sveriges konkurrenskraft, måste digitaliseringens risker adresseras. Digitaliseringen måste kombineras med analyser av datasäkerhet, påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Det handlar om privata företags molntjänster, där data som skickas kan krävas in av staten i till exempel USA och Kina. Upphandlingar av säkerhetskontroller på flygplatser, som vi har läst om nyligen i tidningar, inklusive datahanteringen vinns av utländska bolag. Det handlar också om kamerautrustade utlandsproducerade bilar som fritt samlar in data runt om i vårt land och om desinformationskampanjer som den pågående om socialtjänsten. Listan kan göras lång.

Dataskyddslagen och andra tillämpliga lagar måste kontinuerligt utvecklas för att hänga med i den tekniska utvecklingen, och lagarnas tillämpning behöver följas upp på ett betydligt mer systematiskt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Därutöver skulle Sverige kunna bli ett föregångsland när det gäller arbetet med de etiska riktlinjerna för AI-teknologin. Ett modernt och tydligt regelverk behöver etableras för att möjliggöra en etisk och juridiskt säker användning av olika AI-tillämpningar i samtliga samhällssektorer. Här måste vi också använda oss av EU:s kraft för en säkrare digitalisering och för att kunna påverka på global nivå. Där är Sverige alldeles för litet för att med kraft kunna driva dessa frågor.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheten när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och alternativen till det digitala blir nedmonterade. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor.

Fru talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv, och konsekvenserna av just digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Alla inser att antalet brev kommer att fortsätta minska. Därför är det viktigt att hitta en långsiktig lösning som säkrar en god postgång i hela landet. Post, paket och bredband är mycket viktiga delar av samhällets infrastruktur för att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Slutligen tror vi liberaler verkligen på Sveriges förmåga till datadriven innovation, digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att minska kostnaderna inom en fortsatt bra välfärd. Vi behöver dock bli mycket bättre på att hantera riskerna med digitaliseringen. It är en av de viktigaste plattformarna för att Sverige ska vara möjligheternas land för alla.

Jag står som sagt bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 5 om samhällets digitalisering.

Anf. 259 Jens Holm (V)

Fru talman! När våra järnvägar och vägar byggdes i detta land byggde man en järnväg och en stor väg. Man byggde inte fyra parallella vägar eller fyra eller fem parallella spår. Varför inte? Jo, därför att detta var grundläggande infrastruktur som staten ansvarade för att bygga ut.

Så ser det inte ut nu när vi bygger ny grundläggande infrastruktur, som jag anser att bredband och it är. Och jag tror att Liberalerna kan hålla med om att det finns ett grundläggande samhällsansvar här.

Vi är helt överens om att vi inte når de bredbandsmål som regeringen har satt upp. Och regeringen stoltserar med att man har en marknadsdriven utbyggnad. Marknaden ska lösa detta. Men vi ser att det här finns ett marknadsmisslyckande. Det fungerar inte. It byggs inte ut i hela landet.

Därför måste Centerpartiet lappa och laga med sina samhällsmaster. Det är ett bra förslag. Men det innebär ändå att man lappar och lagar. Sverigedemokraterna vill tvinga tågföretagen och Trafikverket för att aktörerna ska dra bredband längs järnvägen. Vi hörde här att Liberalerna vill lägga över 1 miljard kronor extra till marknadsaktörer för att de verkligen ska bygga bredband i hela landet.

Helena Gellerman, är det inte någonting som inte fungerar med denna marknadsdrivna modell när vi i politiken hela tiden måste lappa och laga för att se till att hela landet ska ha fungerande it?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Nu kommer vi till utbyggnaden av 5G. Då har vi en möjlighet att bygga ett välfungerande 5G-nät som staten får ansvara för - och inga problem med externa aktörer.

Anser Liberalerna inte att det finns ett samhällsansvar och att staten borde ta ansvaret för utbyggnaden av ny it i Sverige?

Anf. 260 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag håller med Jens Holm om att det är väldigt viktigt att vi bygger ut och att bredbandsutbyggnaden och även 5G-utbyggnaden sker i hela landet.

Vi går däremot kraftigt isär i synen på vad marknaden tillför och var staten ska gå in och göra saker. Marknaden har fungerat väldigt bra till väldigt stor del. Men när det kommer till delar i vårt land där det finns ett väldigt litet kundunderlag måste staten hjälpa till. Men det är en kombination av att marknadsbolag fortsätter att bygga ut men får viss stöttning från staten där det faktiskt inte finns kommersiella möjligheter att bygga ut. Det är alltså en kombination.

Det är därför som vi säger att för att vi ska få en utbyggnad på de vita fläckar som finns, till exempel i fråga om bredband, måste staten hjälpa till. Längst ut i systemen måste staten hjälpa till. Det är därför som vi tillför 1,2 miljarder kronor. Vi har även tidigare, när vi stod bakom januariavtalet, sagt att staten behöver hjälpa till på de vita fläckarna.

Anf. 261 Jens Holm (V)

Fru talman! Om vi tittar på järnvägen hade vi ett sådant system i Sverige i mitten av 1800-talet. Det var små stumpar med räls lite här och där. En häst kunde dra fram dessa vagnar. Man kunde åka en liten bit. Sedan fick man kanske gå till fots eller åka med häst och vagn. Och sedan fanns det lite mer räls.

Detta funkade inte. Därför gick staten in, och stambanor byggdes. Det byggdes ett nät med stambanor därför att det inte är riktigt rationellt att ha fem konkurrerande banor bredvid varandra. Men nu görs detta misstag då 5G ska rullas ut i hela landet. Då byggs det parallella nät. Dessutom måste detta omgärdas av en lagstiftning för att garantera säkerheten. Det är oerhört viktigt, men det är ganska svårt att säkerställa att det verkligen fungerar. Och utbyggnaden av både 5G och bredband i hela landet sker till en mycket stor kostnad.

Därför är jag lite besviken över att Liberalerna hellre kommer i efterhand och lappar och lagar i stället för att identifiera it och 5G som grundläggande samhällsinfrastruktur som staten behöver ta huvudansvaret för att bygga ut. När det sedan gäller vilka som de facto bygger det på marken har vi ju byggbolag, tekniker och andra som staten får lägga ut arbetet på, men borde inte staten ha huvudansvaret för utbyggnaden?

Anf. 262 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag anser att staten ska ha ett ansvar för att hela landet fungerar. Det är det jag menar med att man får hjälpa till längst ut i glesbygd och landsbygd, för där finns det inte tillräckligt mycket kunder för en kommersiell utbyggnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

När det gäller marknaden kan man väl dessutom säga att det blir en konkurrens som gör att priserna går ned och att man måste vara mycket mer effektiv i sin utbyggnad. Vi har tidigare i den här kammaren debatterat statliga bolag som ska driva utbyggnad av till exempel järnväg och att Riksrevisionen har kritiserat bland annat Trafikverket hårt för kostnadskontrollen. Jag tror därför att vi ska ha en marknad men att staten ska titta på detta så att hela landet får en möjlighet att utnyttja den nya tekniken.

Staten behöver inte ta hela ansvaret för infrastrukturen och för att det ska fungera. Som vi ser har ju en väldigt stor del av den svenska befolkningen uppkoppling via bredband i dag, men det är längst ut man behöver hjälpa till. Sedan finns det också sådana i tätbebyggda områden som faktiskt inte vill koppla upp sig, och det är ju upp till individen. Men möjligheten ska finnas.

Här går alltså våra åsikter kraftigt isär, även om vi naturligtvis håller med om att alla i hela Sverige ska kunna använda både bredband och 5G framöver.

Anf. 263 Axel Hallberg (MP)

Fru talman! Digitaliseringen är central i byggandet av ett modernt, rättvist och välfungerande samhälle. Digitaliseringen för med sig fantastiska möjligheter. Genom digitalisering kan våra vardagsliv förenklas, arbetsmarknaden utvecklas och välfärden förbättras.

Digitaliseringen kan också vara ett viktigt verktyg i klimatomställningen; det har inte minst de senaste två åren visat. Stora internationella konferenser har ersatts av digitala alternativ, och många yrkesgrupper har arbetat hemifrån. Många har också angett att de fortsätter att göra det en eller några dagar i veckan.

De restriktioner som har funnits under pandemin har även inneburit att digitaliseringen har tagit stora steg framåt - många har lärt sig att hantera nya digitala verktyg, och organisationer har rustat för och anpassat sig till ett stort digitalt deltagande. Det finns helt enkelt goda förutsättningar att även efter pandemin ha ett större inslag av distansarbete, digitala möten och konferenser och därmed minska behovet av resor. Inte minst är det angeläget att minska behovet av långväga resor, som ofta är väldigt skadliga för klimatet.

När samhället nu digitaliseras i hög takt är det viktigt att det sker på ett jämlikt sätt. Alla ska ges möjlighet att ta del av digitaliseringens fördelar; digitaliseringen får inte leda till orättvisor eller till ett mer splittrat samhälle. I dag ges inte alla den möjligheten. För exempelvis äldre personer kan det vara svårt att hantera telefoner och datorer, och det kan vara svårt att veta vart man ska höra av sig när det uppstår problem.

Detta blir självklart ett extra stort bekymmer när hela samhället övergår till att enbart använda digitala lösningar och människor därmed riskerar att hamna helt och hållet utanför. För att minska det digitala utanförskapet bör särskilda tekniska lösningar erbjudas alla över en viss ålder. Dessutom bör bibliotekens roll att bistå äldre med tekniskt stöd förstärkas, och man kan även tänka sig att andra stödfunktioner utvecklas, exempelvis i dialog med civilsamhället.

Fru talman! Vi vill också att regeringen analyserar och går vidare med Digitaliseringsrådets förslag för att nå ökad digital jämlikhet. Den dåvarande miljöpartistiska bostads- och digitaliseringsministern, statsrådet Peter Eriksson, inrättade 2017 både en digitaliseringsstrategi och ett digitaliseringsråd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

I en rapport från 2019 som heter Delaktighet i en digital tid finns förslaget att identifiera, prioritera och peka ut ett antal nödvändiga samhällstjänster som alla medborgare ska kunna använda med hjälp av digital teknik som uppfyller kravet om design för alla. I rapporten beskrivs förslaget så här: "De utpekade samhällstjänsterna ska uppfylla standarden för universell design, erbjuda god säkerhet och alla ska kunna erbjudas handledning för ökad användning och bra användarupplevelse."

Detta skulle ju innebära att fler människor fick möjlighet att vara en del av digitaliseringen. En ökad digital jämlikhet skulle göra väldigt stor skillnad i många människors vardag.

I digitaliseringspolitiken finns också ett viktigt beredskapsperspektiv som bör aktualiseras både av pandemin och av de senaste veckornas och månadernas säkerhetspolitiska utveckling. Tillgången till fungerande internettjänster och telefoni för samhällets infrastruktur, kommunikation och administration underlättar påtagligt för samhället att snabbt ställa om vid en kris och är en väldigt viktig del av beredskapen. Därför är det viktigt att det finns bredband i hela landet, och det räcker inte med bara ett högt procenttal - täckningen måste upp till 100 procent.

Miljöpartiet vill också att staten tar ett ökat ansvar för finansieringen av utbyggnaden i glesbygden och att det ska bli lättare för kommunerna att samarbeta om utbyggnaden av fiber så att näten förstärks. De privata operatörerna betalar redan i dag beredskapsavgifter som används för att öka robustheten i näten, men vi anser att ytterligare medel behövs och att det behöver göras mer långsiktiga investeringar. Därför tycker vi att beredskapsavgifterna behöver höjas så att mer resurser kan avsättas för att göra internet robustare.

Fru talman! Sammanfattningsvis är digitaliseringspolitiken central för det gröna samhällsbygget. Att genomföra digitaliseringen på ett medvetet sätt är också viktigt för Sveriges beredskap och för jämlikhet och delaktighet i samhället. Det finns helt enkelt många goda skäl att satsa på digitaliseringen.

Slutligen vill jag yrka bifall till reservation 14 om digital delaktighet.

Anf. 264 Denis Begic (S)

Fru talman! Många med mig gläds åt att vi nu öppnar upp. Även om många av oss är fullt medvetna om att pandemin inte är över är återgången till det normala viktig.

Det vi har lärt oss är hur viktiga samhället och samhällsfunktionerna är under pandemin, och det gäller inte minst det område vi i dag debatterar. Digitalisering, post, it, bredband, paket, brev etcetera är samhällsfunktioner som måste fungera oavsett om vi är i en pandemi eller inte. Jag skulle säga att det är än viktigare när vi befinner oss i kris. Att få samhällsinformation, att kunna beställa medicin - eller reservdelar till hjälpmedel, för dem som använder sådana - och att kunna få maten hemskickad är viktigt för människor. Det gäller inte minst dem som inte har någon som kan hjälpa dem eller som är sjuka.

Men för många, fru talman, handlar det också om att se sina nära och kära. När länder stängde och det blev omöjligt att resa blev alternativet videosamtal. Detta har betytt väldigt mycket för många människor. Därför är dagens debatt viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Sverige har under decennier varit ledande på många områden inom digitaliseringen. Det hoppas jag att vi fortsätter att vara. Innovationer som kommer från vårt land har förändrat människors liv. Precis som klassiska svenska uppfinningar som när Celsius förändrade sättet att mäta temperaturen och trepunktsbältet gjorde oss säkrare i trafiken har Skype förändrat hur vi möts, Spotify hur vi lyssnar på musik och Klarna hur vi handlar.

Fru talman! I betänkandet behandlar utskottet 157 yrkanden. Det visar att alla partier i riksdagen tycker att dessa frågor är viktiga för Sverige. Allt från utbyggnad av bredband till digitalisering av myndigheter är viktiga steg för att underlätta för våra medborgare och företag.

Utbyggnad av bredband har varit en prioriterad fråga för den här regeringen. Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen, trots landets storlek och avlånga form. Vi i Sverige har inte bara byggt ut, utan vi har också väldigt snabbt bredband.

När man hör att vi i Sverige har avstannat beror det på att vi har kommit så långt, medan länder som nu kämpar med att bygga ut kommer från en låg utbyggnadstakt. För oss återstår den svåra biten att bygga ut där det inte är lönsamt. Marknaden, som alla trodde på, bryr sig inte om människor på landsbygden. Där finns inga pengar att tjäna. Där måste vi i politiken kliva fram och se till att det byggs ut.

Nu är remissen om lokaliseringsprincipen ute. Den ska vara klar den 14 mars i år. Jag hoppas innerligt att regeringen och riksdagen snabbt kan komma överens och ändra lagen. Enligt Stadsnätsföreningens beräkningar går 150 000 hushåll och företag miste om snabbt bredband till följd av lokaliseringsprincipen. Det är viktigt att förslaget som kommer drivs igenom riksdagen snabbt. Det är en enkel åtgärd som kommer att hjälpa oss att bygga ut bredband på landsbygden snabbare.

Att vi nu dessutom har 5G-tekniken tillgänglig gör det enklare att börja beta av de sista procenten av befolkningen som inte har snabb uppkoppling. Från och med i måndags kan orter som Karlskoga, Kumla och Odensbacken stoltsera med att även de har 5G-uppkoppling. Detta kommer att betyda mycket för människorna som bor på landsbygden.

Fru talman! Det är bra att vi bygger ut, men vi måste också fylla dessa bredbandsmotorvägar med innehåll. Myndighetssverige ska föregå med gott exempel när digitaliseringen i spåren av pandemin nu blivit så stark. Allt från att söka hjälp inom vården till att söka bygglov eller skola ska svenska myndigheter göra tillgängligt för människor på ett enkelt och säkert sätt. Det gäller även företag. Man ska med enkelhet - med ett klick - kunna få all information man behöver för att söka skola för sina barn eller starta företag. De hinder som i dag finns måste försvinna.

Vi måste dock göra det på ett säkert sätt, för det finns företag, personer och länder som vill styra vårt sätt att leva. Därför kan vi inte tillåta att data som ska skydda våra invånare hamnar i fel händer. Detta är otroligt viktigt när vi nu ska bestämma var molntjänster ska lagras.

Det är också viktigt hur data hanteras av företag som skickar data mellan sina servrar. Senast i raden är Facebook, som nu hotar att lämna EU om de inte tillåts att lagra europeiska medborgares data någon annanstans. Vårt budskap måste vara klart: Mina data, mitt val.

När vi nu implementerar Europaparlamentets och rådets direktiv om öppna data är spelreglerna för nyttjande av data viktiga. I betänkandet föreslås att direktivet ska genomföras genom en ny lag om öppna data som reglerar i vilka format och med vilka avgifter och villkor som informationen ska tillhandahållas. Just nu förbereds detta i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Öppna data och tillgång till data är viktigt för att vi ska kunna nyttja artificiell intelligens i framtiden. Som nämndes tidigare skulle implementering av dagens AI i den offentliga sektorn kunna spara 140 miljarder kronor.

Även om det finns stora pengar att spara finns det förstås utmaningar. Exempelvis krävs det bland annat användbara data och hantering av säkerhetsfrågor. Vi måste dessutom säkerställa objektivitet, saklighet och öppenhet.

I oktober 2021 beslutades om en nationell strategi för ökad tillgång till data för bland annat AI. Om vi ska bli bäst i världen på AI och digital innovation inom den offentliga sektorn är detta nödvändiga steg i rätt riktning. Alla beslut som har tagits av regeringen eller i denna kammare har haft avsikten att Sverige ska vara bäst i världen på innovationer. Vi är redan bäst i EU och nummer 2 i världen, enligt Global Innovation Index. Det ska vi vara stolta över, men vi ska inte vara nöjda. Vad brukar man säga? Ingen minns tvåan.

Fru talman! Allt som jag just pratat om leder oss osökt in på frågor om postservice. Minskningen av mängden postförsändelser är direkt orsakad av digitaliseringen. Myndighetsbrev, bankutdrag och skolplaceringar hanteras i dag av digitala tjänster som Kivra eller myndighetspost. Behovet av att kommunicera med andra via brev har minskat drastiskt de senaste åren. Allt pekar dessutom på att det kommer att minska än mer. Därför är det viktigt med den utredning som nu pågår om hur vi ska finansiera framtida post. Den kommer att redovisas den 31 januari 2023.

Vi ser dock redan i dag konsekvenser av minskade volymer. Varannandagsutdelning, postboxar och högre pris på frimärken är steg som företag har behövt ta för att kompensera för minskade volymer.

Något som dock ökar lavinartat är paketmarknaden. Vi i riksdagen måste fundera på hur samordningen ska vara i framtiden. Att tvinga människor att åka till olika ställen beroende på vem som levererar vad kan inte vara rimligt. Samordningen på post- och paketmarknaden måste bli bättre; det är viktigt för både människor och miljö.

Det måste även ske samordning mellan företag, framför allt när det ska köras inne i städer. Fler och fler e-handelsföretag låter sina köpare välja leverantör av varor. Man kan även själv välja leveransdag och leveranssätt. Jag tittar till exempel alltid på företag med bra arbetsvillkor och på att de har kollektivavtal. Priset är inte längre lika viktigt som tillförligheten och säkerheten.

Fru talman! Det finns många områden som jag inte har berört i mitt inlägg, till exempel utbyggnad av 5G-nät, konkurrens, framtida nät och IOT. Jag har inte glömt dessa frågor, men jag skulle behöva mycket mer tid för att beröra allt. Dessutom har jag varit duktig och, för första gången, mejlat mitt manus till sekretariatet.

Jag vill yrka bifall till förslaget i trafikutskottets betänkande TU6 och avslag på samtliga yrkanden.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

I detta anförande instämde Johan Büser, Teres Lindberg och Jasenko Omanovic (alla S).

Anf. 265 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Tack, Denis Begic, för ett bra anförande!

Inom ramen för januariavtalet har Centerpartiet och Socialdemokraterna haft ett väldigt gott samarbete just när det gäller satsning på fortsatt utbyggnad av bredband i hela landet. Nu finns ju inte detta samarbete kvar sedan ett drygt halvår.

Tidigare regeringar, även alliansregeringarna, satsade också väldigt stora summor på fortsatt utbyggnad av bredband.

Vi har antagit mål för hur vi ska ha det med bredbandsutbyggnaden och för hur mycket man som privatperson kan förvänta sig att få uppkopplat hemma. De mål som är uppsatta har satts upp för 2020, 2023 och 2025. Det mål som sattes för 2020 har inte uppnåtts.

Min fråga till Denis Begic som företrädare för Socialdemokraterna är: Är det Socialdemokraternas och regeringens mening att man kan nöja sig med att säga "jaha, okej, vi uppnådde inte målet - vad synd, sådant händer", eller kommer man att vidta några åtgärder för att följa upp vad det var som gjorde att man inte nådde målen och tillsätta någon form av handlingsplan, så att även detta mål på sikt kan nås?

Anf. 266 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Larsson för frågan. Jag nämnde att det är otroligt viktigt att vi får vårt avlånga land uppkopplat. Om ledamoten lyssnade väldigt noga hörde han mig säga att marknaden inte har fungerat på alla de ställen där vi hade önskat det.

Jag hade förstås önskat att vi hade nått målen, och det är beklagligt att vi inte har gjort det. Det finns förstås en massa olika anledningar till att så inte har skett. Jag tror att en av de viktigaste anledningarna är att marknaden inte har kunnat tjäna pengar på det vi har kvar. Tyvärr har jag när jag träffat människor ute i landet fått höra att det stått stilla i fem år innan någon kommer och gräver.

Nu har beslut fattats om att det ska vara teknikneutralitet. Vi tror förstås att det är en av de åtgärder som kommer att göra att vi får snabbare uppkoppling. Det har vi också märkt, som jag nämnde, i vissa orter på landsbygden där man går fram med 5G-nät. Det kommer att göra att människor blir uppkopplade väldigt effektivt, snabbare och på bättre sätt. Eftersom det är teknikneutralt kan man dessutom söka pengar för att sätta upp master, till exempel för 5G-nätet. Vi vet att det är en bra teknik för att vi ska kunna koppla upp hela Sverige.

Anf. 267 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Man har fattat beslut om att vi ska koppla upp hela Sverige. Detta är verkligen någonting som behöver ske i samråd mellan flera olika instanser. Det offentliga Sverige måste ta sitt ansvar och marknaden sitt. Marknaden har på väldigt många håll tagit ett mycket stort ansvar, vilket även staten gjort.

Men när det gäller utbyggnad av bredband och mobiltäckning i hela landet handlar det ju inte enbart om hur mycket pengar vi satsar. Det handlar också om andra saker som vi kan göra för att underlätta för en fortsatt utbyggnad. Ledamoten Denis Begic nämnde exempelvis lokaliseringsprincipen, som även jag tror kommer att kunna vara väldigt bra. En annan sak man skulle kunna göra är att ställa än tuffare och högre krav på myndigheter i regleringsbrev att underlätta för utbyggnaden av bredband i hela landet för att vi ska nå de uppsatta målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Digitaliserings- och postfrågor

Det har talats om 4G-nätet och 5G-nätet, och vi hörde Moderaterna tala om 6G-nätet. Det är jättebra. Vi ska tro på innovationer och framtiden. Men vi måste också komma ihåg vad det är som ska transporteras i näten. Är 5G-nätet så pass bra att vi från och med i dag kan distribuera framtidens vård där och ställa om till utbildning? Eller är det bara riktat här och nu - vilket också är jätteviktigt - mot lantbruket och industrin? Vi måste ju gå tillbaka till vad det är vi ska använda nätet till och se till att det är robust och säkert.

Det är en kombination. Fortsatt fiberutbyggnad med fiber i backen är jätteviktigt. 5G är framtiden och jättebra. Men för att nå de uppsatta mål som vi har kan vi inte bara förlita oss på att det är 5G som ska revolutionera allt och lösa det. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att man slår ihop detta och inte ser helheten med de uppsatta målen.

Anf. 268 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag tror att Mikael Larsson i replikskiftet har nämnt allt regeringen gjort för att underlätta. Jag vill fortfarande hävda att det inte har fungerat på grund av att marknaden har varit alldeles för seg, vilket jag fått höra i mina träffar med människor. Marknaden har på vissa ställen inte lyckats få till det, framför allt på landsbygden, där man har låtit människor vänta i många år i stället för att någon annan skulle ta över och bygga ut.

De steg som nu tas med till exempel lokaliseringsprincipen hoppas jag verkligen att Centerpartiet inte stoppar. Vi kanske till och med kan gå snabbare fram med förslaget, så att de 150 000 hushållen och företagen kan få sitt bredband snabbare.

Förut har det funnits beslut om att det inte ska vara teknikneutralt. Den här regeringen har fattat beslut om att det ska vara teknikneutralt. Alla bedömare säger samma sak, nämligen att detta kommer att göra att fler kommer att komma upp i 30 megabit, 100 megabit eller 1 gigabit snabbare. Det tror jag är ett viktigt steg. Dessutom har vi tillsammans med Centerpartiet lagt nästan 1,8 miljarder på att bygga ut bredband. Jag hoppas verkligen att många företag tar del av detta och bygger ut det, för det är viktigt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 februari.)