Den kommunala ekonomin
Betänkande 1991/92:FiU29
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU29
Den kommunala ekonomin (prop. 1991/92:150 del II och 1991/92:100)
Innehåll
1991/92 FiU29
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande de förslag om den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i kompletteringspropositionen del II.
Förslagen innebär att ett nytt generellt statsbidrag lämnas till kommunerna utan styrande villkor. I samband därmed avskaffas flera specialdestinerade bidrag, skatteutjämningsbidraget samt det extra skatteutjämningsbidraget. Med det nya bidragssystemet upphör rundgången av pengar mellan stat och kommun genom att den s.k. avräkningsskatten, den allmänna skatteutjämningsavgiften och den särskilda skatteutjämningsavgiften (Robin Hood-skatten) slopas.
Det nya statsbidragssystemet skall användas för att jämna ut skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidragskonstruktionen innebär dels en inkomstutjämning, dels en kostnadsutjämning. Inkomstutjämningen innebär i princip att alla kommuner kan få lika stor inkomst per invånare från skatt och bidrag. När det gäller kostnadsutjämningen används under 1993 och 1994 ett i förhållande till den kommunalekonomiska kommitténs förslag något modifierat strukturindex. En expertgrupp skall få i uppdrag att föreslå en metod för kostnadsutjämning som bör gälla från år 1995. I ett tillkännagivande till regeringen föreslår utskottet att en parlamentarisk referensgrupp skall följa expertgruppens arbete.
Utskottet tillstyrker förslaget att statsbidraget av samhällsekonomiska skäl bör minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. 1993. År 1993 dras 5,2 miljarder kronor in från kommunerna och 2,3 miljarder kronor från landstingen.
Kommunerna får en övergångstid att anpassa sig till det nya systemet. För 1993 kommer ingen kommun att få en bidragsförändring jämfört med nuvarande regler som överstiger 1,5% av summan av skatt och bidrag. Mellan år 1993 och 1994 får bidragsförändringen maximalt uppgå till 3% av summan av skatteinkomsterna för år 1994 och bidraget för år 1993. Till detta kommer effekten av indragningen.
Utskottet tillstyrker principen att den tvååriga eftersläpningen när det gäller utbetalning av kommunalskattemedel skall tas bort. Detta kommer i hög grad att underlätta den kommunalekonomiska planeringen. När det gäller övergången till en ny utbetalningsordning samt frågan om finansiell neutralisering av förslaget om minskat schablonavdrag m.m. föreslår utskottet tillkännagivanden till regeringen.
Utskottet tillstyrker även att det tillfälliga lagreglerade skattestoppet förlängs till att gälla även för år 1993.
De av utskottet föreslagna tillkännagivandena om ett nytt utbetalningssystem och expertgruppens arbete sker bl.a. med anledning av motionsyrkanden i dessa delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Reservationer har avgivits av företrädarna för Socialdemokraterna. Enligt reservanterna är det en principiellt riktig åtgärd att införa ett nytt generellt statsbidragssystem och att slopa rundgången av pengar mellan staten och den kommunala sektorn. Reformen bör dock genomföras i två etapper som gör det möjligt att skapa rimliga och långsiktiga regler för statsbidragen till kommunerna.
I den första etappen vill Socialdemokraterna att statsbidraget för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande regler med kvittning i princip efter den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande fördelning mellan kommunerna. Samtidigt skall kommunerna ges ökad frihet att disponera dessa resurser.
Den andra etappen vill Socialdemokraterna genomföra fr.o.m. år 1994. Ett nytt förslag till fördelningsnyckel bör utformas av en parlamentarisk beredning. Arbetet bör bedrivas så att riksdagen kan fatta beslut under våren 1993.
Socialdemokraterna reserverar sig vidare mot indragningen av 7,5 miljarder kronor från kommuner och landsting. En sådan indragning är enligt reservanterna olämplig. I en reservation motsätter man sig också att det kommunala skattestoppet förlängs. Reservanterna framhåller att ett långvarigt skattestopp innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 i vad avser littera H Bidrag och ersättningar till kommunerna,
dels proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen) del II Kommunal ekonomi,
dels de med anledning av proposition 1991/92:150 del II väckta motionerna
1991/92:Fi44 yrkandena 8--18, 1991/92:Fi47, 1991/92:Fi53, 1991/92:Fi68, 1991/92:Fi72, 1991/92:Fi75, 1991/92:Fi76, 1991/92:Fi77, 1991/92:Fi80 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Fi83 yrkandena 11 och 12, 1991/92:Fi84, 1991/92:Fi86, 1991/92:Fi89, 1991/92:Fi90, 1991/92:Fi92, 1991/92:Fi95, 1991/92:Fi99, 1991/92:Fi100 och 1991/92:Fi102 yrkande1,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:Fi301, 1991/92:Fi302, 1991/92:Fi303, 1991/92:Fi304 och 1991/92:Fi305,
dels de från andra utskott överlämnade motionerna
1991/92:A813 i vad avser yrkande 3, 1991/92:Fö8, 1991/92:Jo601 i vad avser yrkande 2, 1991/92:Sk304, 1991/92:So273 i vad avser yrkande 4 och 1991/92:T342 i vad avser yrkande 2.
Inkomna skrivelser och uppvaktningar
Skrivelser i ärendet har inkommit från Bjuvs kommun, Burlövs kommun, Eslövs kommun, Härjedalens kommun, Jönköpings kommun, Kävlinge kommun, Stockholms kommun, Svalövs kommun, Svedala kommun och Säters kommun samt Svenska kommunförbundet, Kommunförbundet Örebro län och Örebro läns SAP-distrikt.
Dessutom har företrädare för Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun och Kalix kommun uppvaktat utskottet eller företrädare för utskottet med anledning av propositionens förslag.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett övriga berörda utskott tillfälle att avge yttrande över de förslag i propositionerna 100 bilaga 8 och 150 del II jämte motioner som rör resp. utskotts beredningsområde.
Yttranden har avlämnats av socialutskottet (1991/92:SoU6y), kulturutskottet (1991/92:KrU7y), utbildningsutskottet (1991/92:UbU5y), trafikutskottet (1991/92:TU4y) och bostadsutskottet (1991/92:BoU7y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 2--6 till betänkandet.
Regeringens lagförslag
Regeringens i proposition 150 del II framlagda lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
Propositionernas förslag
Proposition 100
I proposition 100 bilaga 8 (finansdepartementet) har regeringen under littera H Bidrag och ersättningar till kommunerna (s.119--124) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt H 1 föreslagit riksdagen
1. att bemyndiga regeringen att utge extra skatteutjämningsbidrag för år 1993 i enlighet med vad i propositionen förordats,
2. att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 23100000000kr.,
dels under punkt H 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 879172000kr.
Proposition 150 del II Kommunal ekonomi
I proposition 150 del II (s. 1--100) har regeringen (finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels föreslagit riksdagen
1. att godkänna att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 (avsnitt 4.6),
2. att godkänna inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdande av detta (avsnitten 5.2 och 5.3),
3. att godkänna riktlinjerna för en finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m. (avsnitt 5.4),
4. att godkänna principerna för ett nytt statsbidragssystem (avsnitt 6.1),
5. att godkänna förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner (avsnitten 6.2.1 och 6.2.2),
6. att godkänna förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner (avsnitten 6.3.1--6.3.4),
7. att godkänna principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994 (avsnitten 6.4.1 och 6.4.3),
8. att godkänna förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting (avsnitt 7.2),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om
9. kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitt 4),
10. inomregional skatteutjämning och översyn av strukturutjämningen (avsnitten 6.3.5 och 6.3.6),
11. om målstyrning, uppföljning och utvärdering (avsnitt 8).
I proposition 150 bilaga II:1 (försvarsdepartementet) har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Per Unckel -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen beträffande de specialdestinerade statsbidragen inom försvarsdepartementets område.
I proposition 150 bilaga II:2 (socialdepartementet) har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bengt Westerberg -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993,
2. att riksdagen godkänner att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993,
3. att riksdagen godkänner att statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari 1993,
4. att riksdagen godkänner att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993,
5. att riksdagen godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993,
6. att riksdagen godkänner att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,
7. att riksdagen godkänner att det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,
8. att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 2524000000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 6,
9. att riksdagen till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 1595200000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 6,
10. att riksdagen till Driftskostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 3500000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:102, kapitel 5,
11. att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 7000000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 6,
12. att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975000000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 6.
I proposition 150 bilaga II:3 (kommunikationsdepartementet) har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Mats Odell -- dels
1. återkallat förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 7 om anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar,
dels föreslagit
2. att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993,
3. att riksdagen till anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 112000000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga8.
I proposition 150 bilaga II:4 (finansdepartementet) har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels föreslagit riksdagen att anta förslagen till
1. lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
2. lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,
3. lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,
4. lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift,
5. lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift,
6. lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt,
dels föreslagit
7. att riksdagen godkänner att bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör,
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad i propositionen förordats,
10. att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 11 970 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 8,
11. att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Bidrag med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 440 172 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 8,
12. att riksdagen till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 19 844 500 000 kr.,
13. att riksdagen till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.,
14. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för budgetåret 1992/93 på sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 960 500 000 kr.,
15. att riksdagen till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.
I proposition 150 bilaga II:5 (utbildningsdepartementet) har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Per Unckel --
dels föreslagit att riksdagen antar förslaget till
1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
dels föreslagit
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket slopas per den 1 januari 1993 i enlighet med vad som tidigare redovisats,
3. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU10, rskr. 190) till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21451906000kr.,
4. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 774978000 kr.,
5. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 34703000kr.,
6. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 138 652 000 kr.,
dels
7. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om förekomsten av en särskild parlamentarisk kommitté för uppföljning av sektorsbidraget.
I proposition 150 bilaga II:6 (kulturdepartementet) har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Birgit Friggebo -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statsbidrag till den regionala kulturverksamheten.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Motionsyrkandena
1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska statsbidragen till kommuner och landsting med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdesäkrade statsbidrag,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala verksamheten som en viktig del av samhällets infrastruktur,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kommunal expansion,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nej till ökad avgiftsfinansiering,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem,
14. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag till ett nytt behovsinriktat generellt statsbidragssystem som kan träda i kraft 1994,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag till kommunalskattestopp,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målstyrning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bra offentlig verksamhet.
1991/92:Fi47 av Alf Wennerfors och Kjell Nilsson (m, s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ändra instruktionen för riksdagens revisorer så att revisorerna även fortsättningsvis skall kunna granska sådana sektorer av nationellt intresse som helt eller delvis hanteras på den kommunala nivån,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den statliga revisionen.
1991/92:Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att också framöver garantera minst oförändrad standard på riksfärdtjänsten.
1991/92:Fi68 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen upphäver lagen (SFS 1982:1070) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun.
1991/92:Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för bättre folkhälsa, bättre arbetsmiljö, bättre rehabilitering och god samhällsekonomi.
1991/92:Fi75 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den särskilda expertgruppen för översyn av strukturutjämningen bör få i uppdrag att lägga fram förslag till ett nytt strukturkostnadsindex där glesbygdsfaktorn får en ändrad utformning och ökad vikt och där en särskild faktor för ö-läget ingår i indexet,
2. att riksdagen beslutar att för år 1993 införa ett särskilt ö-faktorbidrag på 20 milj.kr. och för år 1994 på 60 milj.kr. till Gotlands kommun utöver det statliga utjämningsbidraget i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Fi76 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kyrkliga kommunerna bör innefattas i ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel.
1991/92:Fi77 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att förändra övergångsreglerna enligt vad i motionen anförts.
1991/92:Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna för och innehållet i ett regelbundet återkommande kommunalt forum som skall utgöra samtalsbas mellan riksdagen och landets kommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad syftet med en eventuell lagreglering av barnomsorgen skall vara.
1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen avslår det föreslagna lagfästa skattestoppet för kommunerna,
12. att riksdagen avslår den föreslagna indragningen av statsbidrag till kommunerna.
1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om ett nytt system för utbetalning av kommunalskatt och ikraftträdande av detta,
3. att riksdagen avslår riktlinjerna för en finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m.,
4. att riksdagen godkänner principerna för och omläggningen till ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beträffande avveckling av statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner godkänner vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen godkänner principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för år 1993 i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av strukturutjämningen m.m.,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målstyrning, uppföljning och utvärdering,
12. att riksdagen avslår förslaget om lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
13. att riksdagen avslår förslaget om lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,
14. att riksdagen avslår förslaget om lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,
15. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift,
16. att riksdagen avslår förslaget om lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift,
17. att riksdagen avslår förslaget om lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt,
18. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå,
19. att riksdagen bemyndigar regeringen att utge extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93.
1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdig service och trygghet för handikappade.
1991/92:Fi89 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att en särskild "ö-faktor" skall vägas in vid beräkning av statsbidrag till Öckerö kommun.
1991/92:Fi90 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hänsyn måste tas till vad i motionen anförts om Göteborgs kommuns extrema problem.
1991/92:Fi92 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.
1991/92:Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om graden av inkomstutjämning i det nya statsbidragssystemet för kommunerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utjämningen av strukturella skillnader mellan kommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation till storstadskommunerna för avräkningsskattens effekter.
1991/92:Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i den till hösten aviserade propositionen om möjligt bör finna en lösning på problemen med slutskatteavräkningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av expertgruppens arbete.
1991/92:Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att det reviderade strukturindex som skall utarbetas beaktar storstädernas strukturellt högre kostnader,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avräkningsskattens effekter måste neutraliseras för de mest drabbade kommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det felaktiga i att kvitta bort slutavräkningen av kommunernas skatteintäkter för år 1991.
1991/92:Fi102 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bibehållande av statsbidraget till kommuner och landsting.
1991/92:Fi301 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala beskattningsrätten.
1991/92:Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en säkrare analys av kommunsektorns utrymme för 1993.
1991/92:Fi303 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hänsyn måste tas till Göteborgs kommuns extrema problem vid de kommande besluten om kommunernas ekonomi.
1991/92:Fi304 av Margit Gennser och Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en statlig expertutredning gällande kommunernas pensionsskulder m.m.
1991/92:Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlänga ränte- och amorteringsfriheten i det lån som Göteborg har beviljats av riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation för den bristande neutraliteten i skatteomläggningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nya statsbidragssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal fastighetsskatt på kontor och industrilokaler.
1991/92:A813 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala ekonomin.
1991/92:Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidraget till kommunerna för civil beredskap bör vara specialdestinerat.
1991/92:Jo601 av Kenth Skårvik och Erling Bager (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ställa medel till förfogande inom ramen för de särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till kustkommunernas kostnader för strandstädning.
1991/92:Sk304 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun.
1991/92:So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas tillämpning av statsbidraget rörande "kompensation för merkostnader till följd av moms" SFS 1990:518 och 1154 samt förordningen 1990:1374.
1991/92:T342 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av möjligheten till inomregional skatteutjämning.
Proposition 150 del II
Inledning
I kompletteringspropositionen del II redovisar regeringen en rad förslag till förändringar inom det kommunalekonomiska området. I propositionen anger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Wibble -- bl.a. riktlinjer för finansieringen av den kommunala ekonomin och principer för ett nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna.
Till propositionen har ett antal bilagor fogats (bilagorna II:1--II:6) vari statsråden föredrar förslag till olika lagstiftningsåtgärder och till medelsanvisning inom vederbörandes ansvarsområde.
Utskottet gör i det följande en översiktlig presentation av förslagen i propositionen. En närmare redovisning görs i anslutning till behandlingen av de konkreta yrkanden som framlagts i propositionen samt i motionerna. I betänkandet behandlas också ett antal motionsyrkanden i kommunalekonomiska frågor som väckts under den allmänna motionstiden.
Allmänna utgångspunkter
En allmän utgångspunkt för propositionen är den väsentliga roll som kommunerna och landstingen har för välfärden. De svarar för viktig tjänsteproduktion som vård, omsorg och utbildning. Den kommunala sektorn har också en viktig samhällsekonomisk betydelse genom sin omfattning såväl ekonomiskt som personellt.
Under de två senaste årtiondena har kommunerna och landstingen expanderat mycket kraftigt. De har därmed stått för en stor del av tillväxten i produktion och sysselsättning. Bristen på konkurrens har emellertid inneburit att de tillgängliga resurserna i många fall inte tas till vara på ett för samhället effektivt sätt. Under de närmaste decennierna kommer situationen att vara en annan. Den kommunala verksamheten måste därför ställas om från expansion till konsolidering.
Enligt propositionen måste konkurrensen på det kommunala området öka för att klara denna omställning och för att tillgodose medborgarnas önskemål om service. Privata initiativ måste främjas och hinder för konkurrens undanröjas. Arbetet med att ta bort effektivitetshindrande regler måste bedrivas vidare. Samtidigt är det av stor vikt att stärka kommuninvånarnas ställning och öka den enskildes valfrihet.
Förslagen i propositionen bygger på kommunalekonomiska kommitténs (Fi 1990:04) betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans -- statsbidrag för ökat handlingsutrymme och samhällsekonomisk balans. I propositionen redovisar regeringen sin syn på förhållandet mellan stat och kommun och vad detta innebär för statens styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Vidare föreslås att ett nytt generellt statsbidragssystem införs för kommunerna fr.o.m. 1993 samt att en ökad generalisering görs i bidragen till landstingen. Dessutom presenteras förslag till allmänna riktlinjer för den kommunala ekonomin under åren 1993 till 1995.
Den kommunala sektorn och samhällsekonomin
Den kommunala sektorns viktiga roll i samhällsekonomin belyses bl.a. av att den kommunala sysselsättningen år 1990 uppgick till 27 % av det totala antalet sysselsatta och att den kommunala konsumtionen samma år utgjorde 71 % av den totala offentliga konsumtionen.
I propositionen slås fast att staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten i vid mening utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Statsmakterna bör därför ange riktlinjer för omfattningen av den skattefinansierade verksamheten i den kommunala sektorn. Riktlinjerna bör främst gälla den totala finansiella ramen och ta sikte på den kommunala skattesatsen och de statliga transfereringarnas storlek. De bör omfatta en treårsperiod och revideras årligen.
I propositionen sägs också att storleken på statens transfereringar till kommuner och landsting bör bestämmas av hur statsmakterna prioriterar den verksamhet som finansieras med kommunalskatt och statsbidrag i förhållande till annan skattefinansierad verksamhet, oavsett i vems regi den produceras. Regeringen bedömer att statsbidragens betydelse för den kommunala finansieringen kommer att minska i framtiden.
Kommunerna och landstingen kan i viss utsträckning finansiera sin verksamhet med avgifter. Dessa möjligheter bör enligt propositionen beaktas. Vid utformningen av hur avgifter tas ut måste en bedömning av de fördelningspolitiska effekterna göras. Vidare bör det finnas en effektiv konkurrens mellan olika producenter. Betydelsen av en aktiv kapitalförvaltning betonas också.
De kommunalekonomiska besluten bör föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och för kommunerna och landstingen. Överläggningarna bör ske dels inför ställningstagande till den finansiella ramen för de kommunala utgifterna, dels inför förslag till reformer, besparingar, omprioriteringar eller andra förändringar som berör den kommunala sektorn.
Den s.k. finansieringsprincipen skall tillämpas. Denna innebär att kommuner och landsting inte åläggs nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat sätt än genom höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare minskas på motsvarande sätt de statliga bidragen.
När det gäller den kommunala ekonomin för åren 1993--1995 anges i propositionen vissa riktlinjer. Dels föreslås att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 -- varav 5,2 miljarder för kommunerna och 2,3 miljarder för landstingen --, dels att det lagfästa skattestoppet förlängs till att omfatta även år 1993. Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget, de gynnsamma förutsättningar som det föreslagna nya statsbidragssystemet ger kommunerna samt att eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel föreslås upphöra, bör kommuner och landsting enligt propositionen utgå från att statsbidraget kommer att utvecklas mycket restriktivt under åren 1993--1995.
Kommunernas och landstingens skatteinkomster
Systemet för hur staten betalar ut kommunalskattemedel till kommuner läggs om så att utbetalningarna nästan i sin helhet sker det år som skatten avser. Den nuvarande tvååriga eftersläpningen tas bort. Det förbättrar kommunernas planering genom att inkomster och utgifter kommer att budgeteras i samma pris- och löneläge. Förändringen bör genomföras fr.o.m. år 1993.
Det nya systemet för statens utbetalning av kommunalskattemedel bör grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de två efterföljande åren. Den prognosticerade utvecklingen följs upp, och när taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering.
Nytt statsbidragssystem för kommunerna
Ett förslag till ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna lämnas i propositionen. Förslaget innebär att en stor del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen avvecklas fr.o.m. år 1993. Det nya statsbidraget beräknas till ca 40 miljarder kronor.
Ett viktigt syfte med det nya statsbidraget är att skapa mer likvärdiga förutsättningar för kommunerna. Bidraget är ett komplement till kommunernas skatteinkomster. Skillnaderna i skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Det nya utjämningsbidraget består huvudsakligen av två delar: ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå, samt ett tillägg eller avdrag på grund av opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden. I avvaktan på resultatet från en expertgrupp som skall utforma förslag till hur sådana strukturella skillnader bäst beaktas genomförs 1993--1994 en viss omfördelning baserad på den kommunalekonomiska kommitténs förslag.
Den nuvarande rundgången av pengar mellan stat och kommun upphör genom att skatteutjämningsavgifterna och avräkningsskatten avskaffas. Detta innebär enligt propositionen en tydligare gräns mellan det statliga och det kommunala ansvaret samtidigt som den kommunala planeringen underlättas.
Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem
Ramen för det nya utjämningsbidraget utgör för år 1993 44,9 miljarder kronor. Det är de sammantagna konsekvenserna av att avveckla ett antal specialdestinerade statsbidrag och utjämningsbidragen samt att kvitta bort skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten, den mellankommunala omfördelningen till följd av äldrereformen och kommunernas beräknade kostnader för bostadsbidrag och KBT. Från detta belopp har därefter dragits den av samhällsekonomiska skäl motiverade besparingen om totalt 5,2 miljarder kronor. Den totala bidragsramen för år 1993 uppgår därmed till 39,7 miljarder kronor.
I propositionen redovisas utfallet av det föreslagna utjämningssystemet per kommun. Med totala ramen på 39,7 miljarder kronor och med nu tillgängliga skatteunderlagsprognoser som grund beräknas garantinivån -- dvs. den garanterade beskattningsbara inkomsten per invånare -- uppgå till 127,26% av den genomsnittliga.
Vid ett fullt genomslag av det nya bidragssystemet skulle ett stort antal kommuner få vidkännas stora förändringar av sina statsbidrag. Skillnaderna mellan det nya bidraget och ett framräknat referensalternativ varierar mellan + 3500 kr. och -5100 kr. per invånare. 172 kommuner kommer i intervallet + - 1000 kr. per invånare, vilket motsvarar en inkomstminskning resp. inkomstökning på ca 5% av inkomsterna.
Enligt propositionen är det emellertid nödvändigt att övergångsvis införa regler som innebär att effekterna av det nya systemet begränsas. Därför föreslås att ingen kommun år 1993 till följd av det nya statsbidragssystemet skall vinna eller förlora bidrag överstigande 1,5% av kommunens beräknade inkomster av skatt och bidrag enligt referensalternativet. För år 1994 får skillnaden mellan bidraget och utbetalade utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst 3% av summan av skatteinkomsterna år 1994 och utbetalat utjämningsbidrag år 1993.
Förändringar för landstingen
När det gäller landstingen begränsar sig förslagen avseende bidragssystemet till sådana förändringar som krävs för att skapa en enkelriktad ström av pengar från staten till landstingen. Således föreslås att avräkningsskatten skall avskaffas fr.o.m. år 1993 och skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994. För år 1993 skall utjämningsavgiften för landstingen sänkas till 0,40 kr. per skattekrona.
Sex specialdestinerade statsbidrag till landstingen föreslås bli avvecklade. Motsvarande belopp förs över till utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Det nuvarande skatteutjämningsbidraget till landstingen bibehålls i princip.
Målstyrning, uppföljning och utvärdering
I propositionen understryks att de åtaganden som statsmakterna anser att kommunerna och landstingen har gentemot sina invånare bör läggas fast i lag eller regleras med stöd av lag. Mer specifika mål bör formuleras som är möjliga att konkret följa upp och utvärdera.
Statsmakternas uppföljning och utvärdering bör i huvudsak omfatta det ansvar som man från statligt håll har lagt på kommunerna och landstingen. Uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och inte metoderna att uppnå resultaten.
Proposition hösten 1992
Regeringen återkommer med förslag till riksdagen på vissa områden där ytterligare överväganden krävs. Det gäller bl.a. lagförslag med anledning av att ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel skall införas och förslag om hur slutavräkningens storlek avseende kommunalskattemedel år 1991 skall bestämmas.
Partimotionerna
Socialdemokraternas partimotion Fi84
Kommunerna i en ny tid
Enligt den socialdemokratiska partimotionen Fi84 är det väsentligt att värna om och utveckla den kommunala självstyrelsen. En viktig strävan måste därför vara att slå vakt om beskattningsrätten. Det är också viktigt att kommunerna i fortsättningen inte åläggs nya uppgifter utan att finansieringsmöjligheterna har klarlagts. Ett system med fasta och rationella spelregler för kommunerna måste läggas fast.
Staten bör ge den nödvändiga friheten till omprövningar och effektiviseringar. I stället för att styra med detaljerade regler måste resultaten sättas i förgrunden. Ett intensivt förnyelsearbete pågår inom hela den kommunala sektorn. Förändrade statsbidragsregler och minskad statlig styrning har redan gett helt nya möjligheter.
Utrymmet för en expansion av den samlade kommunala verksamheten är begränsat. Den konkurrensutsatta delen av ekonomin kommer under 1990-talet att behöva ta i anspråk omfattande delar av de resurser som står till buds för en expansion.
Enligt motionen skall staten inte lägga på kommunerna nya eller ändrade uppgifter utan att ha analyserat de ekonomiska konsekvenserna. Kommunerna måste även fortsättningsvis ha en betydande frihet att själva bestämma över användningen av sina resurser. Finansieringsutrymmet för ny verksamhet och kvalitetsförbättringar måste i första hand åstadkommas genom omfördelning av resurser, effektiviseringar och därvid inte minst förbättringar av produktiviteten. Ett viktigt led i detta är att utveckla smidiga och effektiva former för måluppföljning och utvärdering av verksamheten.
Kommunernas ekonomi -- vissa principer
Motionärerna konstaterar att utrymmet för en real ökning i den kommunala sektorn är begränsat. Det är emellertid inte som regeringen föreslår lämpligt att sätta ett generellt stopp för en expansion. De ökade behoven av service för barn och äldre kan inte finansieras enbart med effektiviseringar. En måttlig expansion måste accepteras om inte servicen skall reduceras.
Regeringen vill strama åt ekonomin för den kommunala sektorn mitt i den pågående lågkonjunkturen. Ett sådant totalt expansionsstopp för den kommunala verksamheten skulle innebära en ytterligare försvagad efterfrågan med negativa effekter på serviceutbud och sysselsättning.
Enligt motionen skall skattefinansiering även i fortsättningen vara den huvudsakliga grunden för den kommunala verksamheten. Ökade avgifter ger endast marginella tillskott till de kommunala inkomsterna men innebär att medborgare med små inkomster får svårt att efterfråga viktiga sociala och andra tjänster.
Övergångsregler och fördelningsnycklar för statsbidragen måste utformas så att stor hänsyn tas till utfallet av skattereformen för de enskilda kommunerna och landstingen. Den för staten och kommunerna positiva omläggningen av statsbidragssystemet får inte äventyras genom oövertänkta sparkrav på kommunerna. Regeringens politik kan också leda till kraftiga avgiftshöjningar som kan påverka den låga inflationstakt som har uppnåtts.
Utbetalning av skatt
I motionen sägs att förslaget om en snabbare utbetalning av kommunalskatt är bra och att reformen bör genomföras. Samtidigt understryks kraftigt att omläggningen skall vara budgetmässigt neutral såväl mellan stat och kommun som på kommunnivå.
Ett samlat statsbidrag
Motionärerna säger ja till principen om ett samlat statsbidrag, men underkänner den fördelningsnyckel och det direkta genomförande som regeringen föreslår. Reformen bör i stället genomföras i två steg. En ny fördelningsnyckel måste arbetas fram och detta bör ske under medverkan av en parlamentarisk kommitté.
Som övergångsregler föreslås bl.a. att statsbidraget i huvudsak beräknas efter nuvarande regler och utbetalas efter kvittning i princip enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande regler och med den friare användning som propositionen föreslår, men med andra övergångsregler.
Indragningen av resurser och skattestopp
Motionärerna säger nej till den föreslagna indragningen från den kommunala sektorn av 7,5 miljarder kronor fr.o.m. 1993. Den skulle direkt skada möjligheterna att erbjuda en god kommunal service. Den framtida statsbidragsnivån bör bli föremål för överläggningar mellan regeringen och de båda kommunförbunden.
Motionärerna säger också nej till ett fortsatt skattestopp för kommunerna och landstingen. Ett lagstadgat skattestopp är ett allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör tillgripas temporärt och under korta perioder. Ett skattestopp komplicerar även finansieringslösningar som bygger på framtida skatteväxlingar.
Ny demokratis partimotion Fi42
I Ny demokratis partimotion Fi42 framhålls att partiet i allt väsentligt delar regeringens synpunkter på förslagen om den kommunala ekonomin. Det är enligt motionärerna bra att kommunerna får statsbidragen utan öronmärkning och att utjämningen sker på rätt sätt.
Samtidigt pekar man på att det är svårt att överblicka konsekvenserna av de omfattande åtgärder som föreslås. Därför blir uppföljningen avgörande för ett bra resultat.
Vänsterpartiets partimotion Fi44
Allmänna utgångspunkter
Vänsterpartiet behandlar de kommunalekonomiska frågorna i sin partimotion Fi44. Enligt motionen är kommunsektorn nästa krisbransch. Den systematiska neddragningen av statsbidragen innebär inte bara försämringar av vård och omsorg utan också en fortsatt stigande arbetslöshet. Vänsterpartiet avvisar bestämt regeringens förslag om en permanent indragning med 7,5 miljarder kronor.
Regeringens förslag är att den kommunala självstyrelsen helt underordnas det av statsmakterna formulerade samhällsekonomiska utrymmet för kommunal verksamhet. Det finns enligt motionärerna en uppenbar risk att ett generellt statsbidragssystem främst kommer att fungera som ett smidigt sätt att strama åt kommun- och landstingsverksamheten.
Den kommunala verksamheten är i huvudsak en del av samhällets infrastruktur och en mycket viktig förutsättning för den konkurrensutsatta verksamheten och stimulerar den ekonomiska tillväxten. I motionen understryks också att det stora problemet för kommunsektorn inte är dagens finansiella situation utan intäkternas långsiktiga utveckling. Skatteinkomsternas förändring och statsbidragens urholkning kommer enligt långtidsutredningen att innebära ett finansiellt underskott på 30 miljarder kronor år 1997.
Behoven av den verksamhet som kommunerna utför kommer samtidigt att växa framöver. Den neddragning av statsbidragen som långtidsutredningen utgår ifrån innebär att kommunerna tvingas till omfattande nedskärningar. Även om man lyckas höja effektiviteten med 2% per år skulle det saknas resurser för att möta de växande behoven inom sjukvården samt barn- och äldreomsorgen, heter det i motionen.
Motionärerna säger nej till en ökad avgiftsfinansiering. En sådan metod innebär minskad efterfrågan på offentlig service från dem som bäst behöver tjänsterna. Det är felaktigt att se avgifter som ett prioriteringsinstrument, eftersom det ger fel signaler om behoven.
Statsbidragsfrågor
Vänsterpartiet anser att förslaget till nytt system för statsbidrag inte kan genomföras. När regeringens politiska inriktning är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt att behovsinriktade generella statsbidrag ges till kommunerna sektorsvis. Därmed får statsmakterna stå till svars för var resursneddragningarna skall ske. Partiets ställningstagande skall inte ses som ett förord till nuvarande system. Man instämmer delvis i kritiken av detta.
Spännvidden i utdebitering mellan kommunerna blir vidare enligt motionärerna alltför stor i det föreslagna systemet och dessutom uppstår inomregionala skillnader som är anmärkningsvärda. En ny kommitté bör tillsättas för att framlägga ett mer genomarbetat förslag som utgår från realistiska ekonomiska förutsättningar. Ett nytt bidrag bör kunna genomföras 1994. För 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå sektorsvis och utan indragning av 7,5 miljarder kronor.
När det gäller statsbidragen till landstingen har motionärerna inget att invända mot den modell som föreslås. Bidragen bör dock vara realt oförändrade.
Övriga frågor
Vänsterpartiet har i princip inget emot att kommunsektorns inkomster utbetalas utan eftersläpning. Det nya utbetalningssystemet bör dock inte tas i bruk förrän år 1994.
Motionärerna säger nej till förslaget om skattestopp. Om kommunerna skall ta större ansvar för verksamheten och göra nödvändiga ingrepp kan inte ett skattestopp i den ena eller den andra formen komma i fråga.
Partiet ser positivt på en ökad målstyrning av den kommunala verksamheten. Det finns emellertid inget utvecklat system varken för målstyrning, resultatuppföljning eller utvärdering. Det finns därför ingen grund för att införa ett generellt statsbidragssystem.
Sammanfattning
Vänsterpartiets förslag innebär enligt motionen sammanfattningsvis att propositionen avslås viket innebär:
att regeringens förslag till indragning av 7,5 miljarder från kommunsektorn avslås,
att partiet föreslår minst realt oförändrade statsbidrag under 1990-talet,
att ikraftträdandet för ett nytt statsbidragssystem skjuts upp till 1994 och att en ny kommitté tillsätts, samt
att ett nytt utbetalningssystem för kommunalskattemedel inte införs förrän år 1994.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet olika frågor om den kommunala ekonomin. Betänkandet bygger i allt väsentligt på de förslag och riktlinjer på området som regeringen presenterat i kompletteringspropositionen (del II) och de motioner som väckts i anslutning därtill. Utskottet behandlar i sammanhanget också de förslag till bidrag och ersättningar till kommunerna som regeringen presenterat i budgetpropositionen samt ett antal motioner om olika kommunalekonomiska frågor som väckts under den allmänna motionstiden.
Som ett led i förberedelserna för behandlingen av de kommunalekonomiska frågorna företog utskottet den 12--13 mars 1992 en studieresa till Västernorrlands län. Utskottet besökte Härnösands och Sundsvalls kommuner och Västernorrlands läns landsting samt träffade företrädare för kommunförbundet i Västernorrland.
Den 21 april 1992 ordnade utskottet en offentlig utfrågning om den kommunala ekonomin. Utfrågningen handlade om den kommunala ekonomin på kort och lång sikt. Några av de frågeområden som togs upp var den kommunala sektorn och samhällsekonomin samt kommunernas och landstingens ekonomiska situation. Företrädare för Långtidsutredningen 1992, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet samt forskare i kommunalekonomiska frågor medverkade.
Efter det att regeringen den 24 april överlämnade sina förslag om den kommunala ekonomin i kompletteringspropositionen har utskottet den 19 maj uppvaktats av Svenska kommunförbundet. Företrädare för utskottet har också uppvaktats av Stockholms och Kalix kommuner. Skrivelser från en rad enskilda kommuner har dessutom inkommit till utskottet.
Den kommunala sektorn och samhällsekonomin
Anpassning till samhällsekonomin
Propositionen
I propositionen anger regeringen sin syn på hur den kommunala sektorns anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen bör ske. Staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten i vid mening utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Enligt propositionen bör statsmakterna ange riktlinjer för omfattningen av den skattefinansierade verksamheten i den kommunala sektorn. Riktlinjerna bör omfatta en treårsperiod och bör revideras årligen.
Över en längre period bör den kommunala sektorn vidare som helhet uppvisa en finansiell balans i de delar som inte är affärsdrivande. När det gäller omfattningen av statsbidragen till kommunerna anser regeringen att dessa måste anpassas på så sätt att den kommunala verksamheten utvecklas i överensstämmelse med en balanserad samhällsekonomi.
Beträffande formerna för samverkan mellan stat och kommun anförs i propositionen att de kommunalekonomiska besluten bör föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och för kommuner och landsting.
Kommuner och landsting bör inte åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna på motsvarande sätt minska de statliga bidragen. I motsats till kommunalekonomiska kommittén anser regeringen inte att denna s.k. finansieringsprincip behöver lagfästas.
I den reviderade finansplanen har beräkningar gjorts av den offentliga sektorns finansiella utveckling. Enligt dessa beräkningar kommer den konsoliderade offentliga sektorn att uppvisa ett finansiellt underskott på 92 miljarder kronor budgetåret 1996/97 om inga åtgärder vidtas. Detta kommer enligt propositionen att kräva en mycket stram prövning av både statens och den kommunala sektorns utgifter. Denna prövning måste inkludera statens nettobidrag till kommunsektorn.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anges att utrymmet för en real ökning i den kommunala sektorn och därmed en möjlighet till expansion av de finansiella resurserna är begränsade. Det är emellertid inte lämpligt att som regeringen föreslår sätta ett generellt stopp för en expansion.
Motionärerna menar att kommunernas och landstingens verksamhet successivt får en ökad betydelse för samhällsekonomin. Statsmakterna bör ägna den kommunala sektorn större uppmärksamhet och se till att förutsättningar ges för långsiktighet och sunt agerande för de kommunala organen.
Frågan om den kommunala sektorn ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tas också upp i två enskilda motioner från socialdemokratiskt håll som väcktes under den allmänna motionstiden. I motion Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) understryks vikten av att riksdagens ställningstagande till statsbidragen måste baseras på säkrast tänkbara uppgifter om budgetutrymmet för såväl kommunsektorn som enskilda kommuner. Enligt motionärerna finns det en stor skillnad mellan regeringens bild av kommunsektorns utrymme för år 1993 och Kommunförbundets uppgifter. Det är därför omöjligt att överblicka de faktiska konsekvenserna för kommunsektorn och därmed för viktiga delar av välfärden.
I motion A813 av Margareta Winberg m.fl. (s) om kvinnors arbetsmarknad pekar motionärerna på att de aviserade stora indragningarna av statsbidrag kan äventyra sådan kommunal verksamhet där kvinnor har sin utkomst och därmed skapa större otrygghet för dessa.
I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) framhålls att det är nödvändigt med en effektiv och ändamålsenlig kommunal verksamhet. Det krävs realt ökade statsbidrag i stället för den av regeringen förordade åtstramningen av kommunal verksamhet. Samtidigt understryks att kommunerna och landstingen är en viktig del av infrastrukturen och har en betydelsefull roll i en offensiv ekonomisk politik.
En omfattande neddragning av statsbidragen kan enligt motionärerna knappast kombineras med en oförändrad verksamhetsnivå. Den oundvikliga följden blir i stället nedskärningar och kvalitetssänkningar. Beräkningar från Kommunförbundet och Landstingsförbundet pekar på att antalet anställda kan behöva minska med sammanlagt uppåt 70000 personer inom kommunsektorn fram till år 1997 om finansiell obalans skall kunna undvikas.
Enligt motionen är en offentlig finansiering den i särklass mest rättvisa finansieringsformen av kommunal verksamhet. Vänsterpartiet är bestämt emot ökad avgiftsfinansiering. Ekonomiskt utsatta gruppers behov kan bli eftersatta samtidigt som efterfrågan kommer att snedvridas genom att det är de inkomststarka grupperna som ställer kraven.
I motion Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) aktualiseras frågan om samspelet mellan kommunal verksamhet och riksdagen. Enligt motionären bör riksdagen till hjälp för bedömningar och utvärdering av förslag som berör den kommunala sektorn ha ett särskilt forum där landets kommuner är direkt företrädda. Det finns anledning att pröva frågan om inte ett särskilt sekretariat för kommunal ekonomi och verksamhet bör upprättas inom riksdagens ram.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar inledningsvis att propositionen om den kommunala ekonomin är en del i en omfattande förändring av samspelet mellan stat och kommun. De nu presenterade förslagen måste enligt utskottet ses i ett sammanhang med den av regeringen aviserade propositionen hösten 1992. Utskottet anser i likhet med det som anförs i propositionen (s. 97) att det är angeläget att kommuner och landsting redan nu får en så klar vägledning som möjligt om vilka förutsättningar som kommer att gälla för år 1993.
I propositionen anförs att riksdag och regering så långt det är möjligt med hänsyn till de krav som den ekonomiska utvecklingen i landet eller i vår omvärld ställer bör ge kommunerna och landstingen de erforderliga planeringsförutsättningarna i samband med att riksdagen tar ställning till regeringens ekonomiska politik på medellång sikt. Dessa riktlinjer bör grundas på den långtidsutredning som publiceras vart tredje år.
I propositionen bedömer regeringen att det inte är möjligt för riksdag och regering att nu lägga fast dessa förutsättningar för en så lång tid som tre år. Förutsättningarna kan i väsentliga avseenden förändras under en sådan jämförelsevis lång period. Regeringen föreslår därför att de riktlinjer som riksdagen formulerar på medellång sikt bör revideras årligen i samband med att riksdagen tar ställning till regeringens ekonomiska politik för de närmaste åren. Utskottet anser att detta är en lämplig ordning.
Statsmakterna har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Det samhällsekonomiska utrymmet för kommunsektorn begränsas dels av att den konkurrensutsatta sektorn skall kunna expandera, dels av kravet att på sikt nå finansiell balans i den offentliga sektorn.
Utskottet delar mot denna bakgrund regeringens bedömning att det kommer att krävas en mycket stram prövning av både statens och den kommunala sektorns utgifter. Denna prövning måste även omfatta statens nettobidrag till kommunsektorn. Utskottet instämmer i bedömningen att statsbidragen till kommuner och landsting kommer att utvecklas mycket restriktivt under åren 1993--1995.
Ett viktigt skäl för statsmakten att ange mål för den kommunala sektorn är, framhålls det i propositionen, att denna är skyddad från konkurrens. Genom att en allt större del av de skattefinansierade tjänsterna kommer att utföras av privata tjänsteproducenter kommer behovet att ange resursutrymmet i ett nytt läge. Det blir inte längre meningsfullt att ange riktlinjer för den kommunala konsumtionen på sätt som tidigare skett. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att den väsentliga styrningen från statsmakternas sida kommer att ske genom den finansiella ram som kommunalskattemedlen och statsbidragen utgör. Utskottet återkommer till dessa frågor senare i betänkandet.
Utskottet är väl medvetet om att ett nytt statsbidragssystem och de övriga förändringar som förordas i propositionen måste föregås av ett omfattande och komplicerat utrednings-, beräknings- och beredningsarbete och att den tid som stått till förfogande varit kort. När det gäller konsekvenserna för kommunsektorn som helhet är dessa förhållandevis väl redovisade. När det däremot gäller frågan om effekterna på kommunnivå blir utfallet avhängigt av uppgifter som föreligger först hösten 1992. Den kommunvisa redovisningen är därför preliminär och kan komma att förändras. Detta har påtalats för utskottet av såväl Kommunförbundet som av många kommuner liksom i den socialdemokratiska partimotionen Fi84. Beträffande förslaget att övergå till ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och konsekvenserna av detta för såväl kommunsektorn totalt som för enskilda kommuner återkommer utskottet.
Vad utskottet nu anfört aktualiserar frågan om behovet från riksdagens sida av en fortlöpande uppföljning av de nu förestående förändringarna i den kommunala verksamhetens finansiering. Utskottet konstaterar att en första avstämning kommer att föreläggas riksdagen redan till hösten. Det är därvid angeläget att effekterna även på kommunnivå så långt möjligt är belysta. Det är också väsentligt att regeringen successivt följer upp såväl genomförandet som utfallet av reformen och redovisar resultaten till riksdagen. Det bör lämpligen kunna ske i samband med den av regeringen förordade årliga revideringen av riktlinjerna för den kommunala ekonomin.
När det gäller kommunernas rätt att finansiera sin verksamhet med skatter och avgifter vill utskottet erinra om vad som sägs i propositionen (s. 12) om att normgivning gentemot kommuner och landsting skall ske genom lag. Det är således kommuner och landsting som inom de ramar som anges i lagstiftningen fritt skall avgöra hur dessa instrument för finansiering av den kommunala verksamheten används. Utskottet utgår i likhet med vad som uttalas i propositionen från att man på kommunalt håll vid utformningen av avgiftspolitiken även gör en bedömning av de fördelningspolitiska effekterna.
Enligt propositionen bör de kommunalekonomiska besluten föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och för kommuner och landsting. Överläggningar bör ske inför regeringens förslag till riksdagen om den kommunala sektorn och samhällsekonomin samt inför regeringsförslag om reformer, besparingar m.m. Enligt motion Fi80 (kds) bör samspelet förbättras mellan riksdagen och den kommunala sektorn genom inrättande av ett samarbetsorgan och ett särskilt sekretariat. Utskottet anser i likhet vad som anförs i propositionen att överläggningar bör ske mellan regeringen och företrädarna för kommunsidan inför viktiga kommunalekonomiska beslut. Därefter bör resultaten och förslagen föreläggas riksdagen. Detta är enligt utskottet den lämpliga formen för samråd mellan stat och kommun.
När det gäller det som tas upp i motion A813 (s) om kvinnornas arbetsmarknad vill utskottet hänvisa till det särskilda avsnitt som finns i propositionen om utvecklingen i ett kvinnoperspektiv (avsnitt 2.4. i propositionen).
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom vad regeringen i propositionen anfört om kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkandena 10--12 och 18, Fi80 (kds) yrkande 1, Fi84 (s) yrkande 9, Fi302 (s) samt A813 (s) yrkande 3.
Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995
Propositionen
I propositionen föreslås att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993. Enligt propositionen har den kommunala sektorn, sett som en enhet, goda ekonomiska förhållanden under åren 1992 och 1993. Indragningen bör fördelas med 70 % på kommunerna och 30 % på landstingen. Hänsyn till denna indragning har tagits vid beräkningen av statsbidragen för år 1993. Av samhällsekonomiska skäl bör vidare kommuner och landsting utgå från att de nya statsbidragen utvecklas mycket restriktivt under åren 1993--1995.
I propositionen görs bedömningen att sparkravet på den kommunala sektorn som helhet är rimligt. De nya statsbidragsreglerna, avregleringen, omfattande utnyttjande av anbudskonkurrens m.m. bör erbjuda möjligheter till ökad produktivitet. Man pekar också på att övergångsvis kan vissa tillgångar säljas för att finansiera investeringar. I några fall finns möjligheter att i stället för att avveckla verksamheter delvis ersätta skattefinansiering med avgiftsfinansiering.
Motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 yrkas avslag på propositionens förslag på indragning av 7,5 miljarder kronor. Motionärerna menar att en sådan åtgärd är olämplig. Den skulle direkt skada möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god service.
Statsbidragen kommer även i fortsättningen att ha en stor betydelse för den kommunala nivån. De bör bli föremål för diskussioner vid återkommande överläggningar mellan regeringen och de båda kommunförbunden. För år 1994 bör nivån dessutom bli föremål för bedömning i den parlamentariska beredning som föreslås i motionen. Bidragen bör inte uppräknas automatiskt med index men bör inte heller urholkas av inflationen.
Även i motionerna Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) och Fi102 av Inger Hestvik m.fl. (s) avvisas regeringens förslag till indragning. I den förstnämnda motionen anges att indragningarna innebär försämringar av barn- och äldreomsorgen. I stället för att ge kommuner och landsting rimliga ekonomiska förutsättningar och därmed ge kvinnorna en reell möjlighet att organisera sitt arbete, väljer regeringen att uppmuntra kvinnorna att med betydligt mindre resurser -- på kommersiell bas -- driva privat vård och omsorg. I den senare motionen sägs det att statsbidragsminskningen kan innebära att den kommunala verksamheten i Kopparbergs län måste reduceras med 1500 tjänster.
I Vänsterpartiets partimotion Fi44 avvisar partiet bestämt regeringens förslag på en permanent indragning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993. Statsbidragen måste i stället värdesäkras. Värdesäkrade statsbidrag innebär att framtidsutsikterna ljusnar något för kommunerna. Omfattande nedskärningar och massuppsägningar kan därigenom undvikas.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet behandlar förslaget om indragning av 7,5 miljarder kronor från kommunsektorn i sitt yttrande (1991/92:SoU6y). Utskottet uttrycker i sitt yttrande förståelse för behovet att i dagens samhällsekonomiska läge göra besparingar även på bidragen till kommuner och landsting. Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkande 8, Fi83 (s) yrkande 12 och Fi84 (s) yrkande 1.
Utskottets bedömning
I finansplanen angavs att den ekonomiska politikens huvuduppgifter är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i ekonomin och att lägga grunden för en god konkurrenskraft och varaktigt låg inflationstakt. Denna inriktning av den ekonomiska politiken förutsätter bl.a. att de skyddade sektorerna hålls tillbaka så att det finns ett tillräckligt resursutrymme för de konkurrensutsatta delarna av ekonomin att växa. Utvecklingen i kommunsektorn spelar härvid en viktig roll.
Socialdemokraterna anger i sin motion Fi84 att en måttlig ökning av den kommunala verksamheten det närmaste året ligger inom ramen för det tillgängliga utrymmet. Det skulle kunna tillgodose de ökande behoven inom sektorerna vård och omsorg. Propositionens förslag om att begränsa den kommunala verksamheten skulle förutom att det får negativa effekter på serviceutbudet också försvaga efterfrågan i ekonomin och få negativa effekter på sysselsättningen.
I kompletteringspropositionen redovisas finansdepartementets långsiktiga konsekvenskalkyl (LK) för perioden 1992--1997. I den beskrivs den offentliga sektorns finansiella utveckling under förutsättning att inga åtgärder vidtas. Trots en relativt god tillväxt under åren 1993--1997 beräknas den konsoliderade offentliga sektorn uppvisa ett finansiellt underskott på drygt 90 miljarder kronor i slutet av perioden. Underskottet för den statliga sektorn beräknas överstiga 110 miljarder kronor. För den kommunala sektorns del baseras kalkylen på antagandet om en oförändrad konsumtionsvolym efter år 1993.
Det finns mot denna bakgrund som utskottet ser det inte något utrymme för att i någon del tillmötesgå kraven på ytterligare resurser till den kommunala sektorn. Tvärtom bör av samhällsekonomiska skäl statsbidragen minskas. I propositionen föreslås en minskning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993. Det finansiella sparandet i kommunsektorn beräknas bli positivt åren 1992 och 1993, men för åren därefter beräknas det bli negativt kring 10 miljarder kronor.
Utskottet instämmer i propositionens sammanfattande bedömning att det för år 1993 finns ett finansiellt utrymme för kommunerna att bibehålla en oförändrad real nivå på de totala utgifterna jämfört med år 1992. För landstingen finns till och med utrymme för en viss ökning av utgifterna. Med hänsyn till de förväntade finansiella underskotten från år 1994 bör kommunerna redan år 1993 utnyttja alla tillfällen till effektiviseringar i syfte att kunna erbjuda en oförändrad eller bättre verksamhet till en lägre kostnad.
En expansion av den kommunala verksamheten så som förespråkas i motion Fi84 skulle på sikt ha direkt ogynnsamma samhällsekonomiska verkningar. Finansutskottet gör härvidlag samma bedömning som regeringen och socialutskottet när det gäller kommunsektorns bidrag till de ur samhällsekonomisk synpunkt nödvändiga besparingarna. I likhet med propositionen vill utskottet peka på de påtagligt ökade möjligheter som det nya generella statsbidragssystemet ger kommunerna när det gäller effektiviseringar genom anpassning till lokala förutsättningar och omprioriteringar, ökad produktivitet etc.
Utskottet vill emellertid samtidigt betona att en förutsättning för att kommunerna skall kunna utnyttja dessa möjligheter är att statsmakterna är återhållsamma med reglering i de lagar och andra författningar som styr den kommunala verksamheten. Utskottet vill i sammanhanget understryka vad som anförs i propositionen angående den s.k. finansieringsprincipen. Denna innebär att kommuner och landsting inte bör åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkandena 8 och 9, Fi83 (s) yrkande 12, Fi84 (s) yrkande 1 samt Fi102 (s) yrkande 1.
Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens skatteinkomster
Propositionen
I propositionen presenterar regeringen principerna för ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och begär riksdagens godkännande av dessa principer. I samband med omläggningen behöver en rad lagar ändras. Regeringen återkommer med erforderliga konkreta förslag i en proposition hösten 1992.
Systemet för utbetalning läggs om så att staten i princip betalar ut kommunalskattemedlen till kommunerna det år skatten avser och inte, som i dagens system, två år senare. Den ekonomiska planeringen på kommunal nivå bör därigenom kunna underlättas.
Statens utbetalning av kommunalskattemedel bör grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget. Skatteunderlaget uppräknas sedan med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget i riket de två efterföljande åren. Den prognosticerade utvecklingen följs upp, och när taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering.
Det nya utbetalningssystemet för kommunalskatt bör enligt propositionen genomföras fr.o.m. år 1993. De slutavräkningar som avser inkomståren 1991 och 1992, och som enligt gällande system skall utbetalas under åren 1993 och 1994, skall i första hand avräknas mot de ökade kommunalskatteutbetalningarna som följer av att utbetalningssystemet läggs om samt att avräkningsskatten slopas år 1993. Från slutavräkningen skall också den periodiceringseffekt som uppkommer till följd av omläggningen av statsbidragssystemet räknas av.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att förslaget om en snabbare utbetalning av kommunalskatt är bra och att reformen bör genomföras. Den gällande formen för utbetalning leder till att inkomsterna för kommunerna ökar såväl år 1992 som år 1993. Det beror på att utbetalningarna grundar sig på de stora löneökningarna år 1990. Samtidigt ökar utgifterna långsamt eftersom priser och löner för närvarande har en låg ökningstakt. Resultatet blir ett betydande överskott år 1993. Åren 1994 och 1995 sker sedan en mycket kraftig försvagning av kommunernas ekonomi.
Motionärerna instämmer i propositionens bedömning (s. 41) att "I förhållandet mellan staten och den kommunala sektorn bör omläggningen ge ett för båda parter budgetmässigt neutralt utfall". Samtidigt uttalas i motionen stark oro för att effekten på kommunnivå inte blir denna. Motionärerna utgår från att regeringens uttalade målsättning om ett neutralt utfall också blir den faktiska effekten på kommunnivå. Det kompletterande regelsystemet måste utarbetas i syfte att nå detta mål. Någon dold indragning kan inte accepteras.
I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) sägs att Vänsterpartiet i princip accepterar att kommunsektorns inkomster betalas ut utan eftersläpning. Det är däremot förvånande att regeringen lägger fram förslag om att genomföra systemet i en tid när osäkerheten om skatteintäkterna är stor på grund av skatteomläggningen och med hänsyn till osäkerheten om effekterna av det nya statsbidragssystemet. Partiet föreslår därför att ett nytt utbetalningssystem tas i bruk först år 1994.
I ytterligare några motioner tas frågan om den föreslagna lösningen av slutavräkningen på skattemedlen upp. I motion Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) sluter motionärerna upp bakom de nya principerna för utbetalning av kommunalskatt. Redovisningen av hur övergången skall ske är dock så bristfällig att det är omöjligt för kommunerna att bedöma vilka skatteinkomster de kommer att få under år 1993. Särskilt pekas på effekterna för storstäderna.
Enligt motionen har kommunerna räknat med att år 1993 erhålla såväl de statsbidrag för 1992 års verksamhet som betalas ut år 1993 som slutavräkningen på skattemedlen för år 1991. För kommunerna är både dessa statsbidrag och slutavräkningen på skatten att betrakta som fordran på staten. Genomförandet av det nya utbetalningssystemet skall enligt propositionen ske på ett sådant sätt att det blir budgetmässigt neutralt både för staten och kommunerna. Såvitt motionärerna kan förstå är detta omöjligt att uppnå bl.a. beroende på att staten och kommunerna tillämpar olika redovisningsprinciper. Den valda modellen är budgetmässigt neutral för staten men inte för kommunerna. Den aviserade propositionen hösten 1992 bör enligt motionärerna innehålla en lösning på detta problem.
Samma fråga tas upp i motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund (kds). Motionärerna anser det felaktigt att kvitta bort slutavräkningen av kommunernas skatteintäkter för år 1991 på det sätt som förordas i propositionen. Detta är inte rimligt eftersom det i realiteten innebär att staten skulle kvitta en fordran som kommunerna har mot en annan fordran.
I motion Fi76 av Bengt Kindbom (c) föreslås att de kyrkliga kommunerna bör innefattas i ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel. För detta talar såväl principiella som praktiska skäl. De kyrkliga kommunerna, understryker motionären, omfattas av samma skattesystem som kommunerna och landstingen. Även praktiska skäl talar för att skattemedlen betalas ut efter samma system till kyrkliga kommuner som till kommuner och landsting. Det vore olyckligt om borgerliga och kyrkliga kommuner skulle få olika grundförutsättningar för sin planering inför kommande budgetår.
Utskottets bedömning
Utskottet ser positivt på propositionens förslag att införa ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och att det genomförs fr.o.m. 1993. Denna omläggning har sedan länge efterlysts från kommunalt håll och innebär att kommunerna och landstingen får sina skatteinkomster baserade på ett aktuellt skatteunderlag. I propositionen redovisas vissa principer för hur omläggningen till ett nytt utbetalningssystem bör gå till. I det följande redogör utskottet för sin syn på dessa frågor.
Enligt utskottets uppfattning är det av grundläggande betydelse att omläggningen av utbetalningssystemet ger ett i förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall. Av samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl får övergången inte innebära en budget- och likviditetsmässig merbelastning för staten. Samtidigt skall skiftet ske på ett för kommunerna neutralt sätt ur såväl lividitets- som verksamhetssynpunkt.
I några motioner -- liksom av Svenska kommunförbundet och en lång rad kommuner -- har ett antal problem i samband genomförandet av ett nytt utbetalningssystem uppmärksammats. Det gäller bl.a. frågan om de budgetmässiga effekterna för kommunerna. Från kommunalt håll ser man såväl slutregleringen år 1993 av 1992 års statsbidrag som slutavräkningen av kommunalskattemedlen som en fordran på staten.
Utskottet konstaterar att samstämmighet råder när det gäller synen på utestående statsbidrag. När det gäller slutavräkningen av kommunalskattemedlen framhålls däremot i propositionen (s. 41) att kommunerna enligt gällande lag inte kan grunda någon rätt till visst framtida avräkningsbelopp. Utskottet noterar vidare att man på den kommunala sidan accepterar att avräkningsskatten kvittas mot slutavräkningen.
Omläggningen av såväl statsbidragssystemet som utbetalningarna av kommunalskattemedel innebär att överföringen av medel till kommunerna påskyndas. Detta leder till -- om inga andra åtgärder vidtas -- att kommunsektorn under övergångsperioden erhåller inkomster/bidrag avseende såväl de närmast föregående åren som det aktuella året. Likviditetsmässigt skulle detta innebära en belastning för staten och en förstärkning av kommunsektorn. Avsikten med omläggningen är emellertid som ovan framgått att den skall vara neutral. Eftersom staten och kommunerna har olika redovisningsprinciper är en i alla avseenden neutral -- såväl redovisningstekniskt som likviditetsmässigt -- lösning inte möjlig att uppnå samtidigt för både stat och kommuner. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag som är likviditetsmässigt neutralt.
Sättet att skapa denna neutralitet som skisseras i propositionen har emellertid kritiserats av Kommunförbundet och enskilda kommuner. Utskottet, som inom sitt verksamhetsområde har att ta ställning till statsbudgeten och hur den redovisas, noterar att staten utbetalningsmässigt av samhällsekonomiska skäl ej kan slutreglera såväl de specialdestinerade statsbidragen som slutavräkningen fullt ut. Det skulle nämligen innebära delvis dubbla utbetalningar under 1993. Det i propositionen angivna förfaringssättet i samband med omläggningarna ger emellertid den eftersträvade likviditetsmässiga neutraliteten för såväl stat som kommun. Däremot leder det valda förfaringssättet till en engångseffekt på kommunernas balansräkningar vilken dock vare sig 1993 eller framåt påverkar kommunernas verksamhet.
Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i sina överläggningar med företrädare för kommunsektorn föjer upp vilka balansräkningseffekter alla de förändringar som nu genomförs i samspelet mellan stat och kommun får för de enskilda kommunerna. I det sammanhanget är det också av intresse att följa upp hur kommunernas anläggningstillgångar liksom den kommunala pensionsskulden hanteras.
Vad utskottet här anfört med anledning av propositionens förslag och motionerna Fi84 (s) yrkande 2, Fi99 yrkande 1 och Fi100 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion Fi44 (v) yrkande 15.
Kyrkliga kommuner
I motion Fi76 av Bengt Kindbom (c) förordas att det nya utbetalningssystemet även skall omfatta de kyrkliga kommunerna. Enligt utskottets mening bör hithörande frågor prövas i samband med den fortsatta beredningen av den s.k. ERK-utredningens betänkande (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan. Motion Fi76 (c) avstyrks därmed.
Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag
Propositionen
De aviserade förslagen att införa karensdagar och slopa schablonavdragen leder sammantaget till att kommunernas skatteunderlag ökar. Kommuner, landsting och kyrkliga kommuner beräknas få ökade skatteinkomster på sammanlagt drygt 6 miljarder kronor per år.
Nettoeffekten av dessa åtgärder bör enligt föredragande statsrådet regleras mellan staten och kommunsektorn. De metoder som står till buds är att minska statsbidragen eller att reducera skatteunderlaget. Enligt propositionen ligger det närmast till hands att reducera skatteunderlaget genom en procentuell nedräkning. För att åstadkomma ett budgetmässigt neutralt förhållande mellan stat och kommun bör skatteunderlaget minskas med ca 2%. Regeringen återkommer med förslag i höstens kommunalekonomiska proposition. Enligt propositionen bör eventuellt de kommuner som inte omfattas av det nya statsbidragssystemet få en större nedräkning av skatteunderlaget.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) konstateras att Socialdemokraterna i andra motioner yrkat avslag på införande av karensdagar och slopande av schablonavdrag. I det nu aktuella sammanhanget yrkas därför avslag på förslaget i propositionen om neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag.
Utskottets bedömning
I propositionen redovisas två alternativa metoder att neutralisera effekterna av att införa karensdagar och slopa schablonavdraget. En minskning av statsbidraget skulle innebära att vissa kommuner inte skulle omfattas av åtgärderna. En minskning av skatteunderlaget står å andra sidan i visst motsatsförhållande till en av de principer som legat till grund för statsbidragsreformen, nämligen att det bör vara en nettoström av pengar från staten till den kommunala sektorn.
Utskottet är för sin del inte berett att utan ytterligare belysning av frågan acceptera att en nedräkning görs av det kommunala skatteunderlaget. Som utskottet ser det bör det, inom ramen för principen om en nettoström från staten till kommunerna och där kommunerna alltid behåller skatteinkomsterna från det egna skatteunderlaget, finnas fler alternativ att åstadkomma den önskvärda neutraliseringen. Ställningstagandet bör ske i samband med den kommunalekonomiska propositionen hösten 1992. En mera uttömmande redovisning bör därför göras i denna proposition. Alternativa vägar att få till stånd en neutralisering för de kommuner som inte omfattas av det nya statsbidragssystemet bör i sammanhanget också övervägas.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av propositionens förslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion Fi84 (s) yrkande 3.
Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna
Principiella utgångspunkter
Propositionen
En stor del av de specialdestinerade statsbidragen till olika kommunala verksamheter föreslås bli avvecklade och ersättas av ett nytt generellt bidrag till kommunerna. Ett generellt system främjar bättre det lokala självbestämmandet och anpassningen av den kommunala verksamheten än vad de specialdestinerade bidragen gör.
Kommunerna ges genom en sådan ordning ett ökat ansvar för sin verksamhet. Detta sker genom att kommunerna ges större handlingsfrihet när det gäller verksamhetens utformning samt prioriteringen mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare sätt.
Ett viktigt syfte med att införa ett nytt statsbidragssystem är också att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget bör därför utgöra ett komplement till kommunernas skatteinkomster och inte göras beroende av vilken verksamhet kommunen bedriver. Skillnaden i skattesats bör på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet.
Motionerna
Enligt motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) är det en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse" utan omfattande detaljreglering. Som en lämplig övergång till det kompletta nya systemet föreslås att statsbidraget för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande regler med kvittning i princip enligt propositionens modell. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp som när det gäller volymen är baserat på gällande regler men med den friare disposition som "påsen" innebär.
I Vänsterpartiets partimotion Fi44 anges att förutsättningarna för att övergå till ett generellt system är att statsbidragen inte minskar i värde och att staten vid behov kan överföra resurser till kommunerna för uppgifter inom vård, omsorg, utbildning och arbete. Spännvidden i utdebitering mellan kommunerna enligt det nya systemet blir enligt motionärerna alltför stor samtidigt som anmärkningsvärda inomregionala skillnader uppstår.
Vänsterpartiet anser att förslaget till nytt statsbidragssystem till kommunerna inte kan genomföras. En ny kommitté bör tillsättas för att lägga fram ett mer genomarbetat förslag som även utgår från mer realistiska förutsättningar för kommunerna. Ett nytt bidragssystem bör kunna genomföras år 1994.
Enligt motion Fi93 av John Andersson (v) bör reformen inte genomföras nu. I stället bör frågan utredas på nytt och i väntan på detta bör det nuvarande systemet användas. Som skäl anges bl.a. att förslaget är svårt att analysera och att frågetecknen är många. Det är också tveksamt om det nya statsbidragssystemet lever upp till sitt syfte att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Som exempel nämns Dorotea kommun som enligt motionären skulle ställas inför mycket stora, för att inte säga oöverstigliga, problem att klara omställningen. I motionen yrkas avslag på propositionen i sin helhet.
Yttranden från andra utskott
Socialutskottet framhåller i sitt yttrande SoU6y att man inte har något att erinra mot principerna för det nya statsbidragssystemet och de övergångsregler som föreslås för åren 1993 och 1994. Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att bidraget skall ses som ett komplement till kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken verksamhet som kommunerna bedriver. Utskottet delar också det som anförs om att dagens styrning via statsbidrag inte bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten.
Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande UbU5y att en reformering av statsbidragssystemet är mycket angelägen. Genom att ge kommunerna större handlingsfrihet när det gäller bl.a. prioritering mellan olika verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på ett effektivare sätt. Systemet bör därför läggas om nu med av regeringen föreslagna övergångsregler i avvaktan på resultatet av vissa bearbetningar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar helt den syn som redovisas i propositionen och i yttrandena från social- och utbildningsutskotten. Det är således enligt finansutskottet angeläget att nu införa ett nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna. Det finns också ett brett stöd ute i kommunerna för en sådan reform. Det visar bl.a. remissvaren över kommunalekonomiska kommitténs betänkande. Genom att ge kommunerna ett ökar ansvar för sin verksamhet kommer besluten att kunna fattas där resultaten av dessa bäst kan bedömas. Kommunerna får större handlingsfrihet när det gäller verksamhetens utformning och därigenom kan verksamheten bedrivas på ett för medborgarna effektivare sätt. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom de förslag som motionsvägen förts fram om att skjuta upp delar av reformen till år 1994.
Med hänvisning till vad utskottet här sagt avstyrker utskottet motionerna Fi44 (v) yrkandena 13 och 14, Fi84 (s) yrkande 4 och Fi92 (v).
Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993
Propositionen
Rundgången av medel mellan stat och kommuner skall enligt propositionen upphöra. Därför skall såväl den allmänna som den särskilda skatteutjämningsavgiften samt avräkningsskatten avskaffas fr.o.m. år 1993.
Statliga bidrag som utgår till verksamhet för vilken kommunerna är ansvariga samordnas i ett generellt system för de statliga bidragen. Undantag görs för
ersättningar för utförd tjänst åt staten
investeringsbidrag, tidsbegränsade stimulansbidrag o.d.
arbetsmarknadspolitiska bidrag
bostadspolitiska bidrag
bidrag som utgår till andra bidragsmottagare på samma villkor som till kommuner
bidrag till förnyelse- och utvecklingsverksamhet
Tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen samt skatteutjämningsbidraget, extra skatteutjämningsbidraget och bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen avskaffas. Det gäller även det särskilda systemet för mellankommunal kostnadsutjämning som infördes i samband med äldrereformen.
I propositionens huvudanförande hemställer regeringen -- efter föredragning av chefen för finansdepartementet -- att riksdagen skall godkänna att angivna avgifter och statsbidrag i fråga om kommuner avvecklas. I försvarsdepartementets, socialdepartementets, kommunikationsdepartementets, finansdepartementets och utbildningsdepartementets bilagor till propositionen (bilagorna II:2--5) lägger därefter statsråden fram förslag till avveckling inom vederbörandes ansvarsområde.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att det är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens statsbidrag och lägga dem i en gemensam "påse" utan omfattande detaljreglering. Förslaget godtas i denna del men med tanke på utjämningseffekterna förordas i motionen att förslaget genomförs först år 1994 sedan en parlamentarisk kommitté sett över fördelningsnyckeln.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att förslagen i propositionen att slopa rundgången av medel samt principerna för vilka bidrag som skall avvecklas inte mötts av några invändningar i de motioner som väckts. Det är emellertid angeläget att omläggningen görs så snart som möjligt. Utskottet återkommer till de konkreta förslagen om avvecklingen av angivna statsbidrag och avgifter i samband med behandlingen av de olika departementens ansvarsområden.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande 5.
Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna
Statligt utjämningsbidrag
Propositionen
Ett nytt generellt statsbidrag införs. Bidraget kallas statligt utjämningsbidrag till kommuner. Det statliga utjämningsbidraget består av tre delar:
ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en uppräknad medelskattekraft,
tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt
tillägg för befolkningsminskning
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) menar motionärerna att propositionen visar tydliga tecken på att ha tillkommit under en kort beredningstid. Det saknas bl.a. i åtskilliga avsnitt en tillfredsställande redovisning av den bakomliggande analysen liksom av konsekvenserna vid ett genomförande. Det går därför inte att göra en helhetsbedömning av effekterna av förslagen. Det är också otillfredsställande att inte propositionen redovisar några lösningar på det problem som består i att sju kommuner inte omfattas av det nya statsbidragssystemet.
Genom att vilja införa övergångsregler på visst sätt och avisera en omprövning genom en expertgrupp visar regeringen att det föreslagna systemet har stora brister. Det är speciellt stötande att de sju rikaste kommunerna i landet ställs utanför. Reformen bör genomföras i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart tillsättas. Denna bör få i uppgift att utarbeta en rättvis fördelningsnyckel för statsbidraget i "påsen".
I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) förordas att den generella garantinivån bör sänkas i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna är det en principiellt viktig fråga hur långt den eftersträvade inkomstutjämningen skall drivas. Regeringsförslaget innebär en betydligt högre inkomstgaranti än nuvarande skatteutjämningssystem. En så hög utjämningsnivå att endast tre kommuner i riket har högre egen skattekraft innebär en extremt dyrbar lösning. Den slår dessutom särskilt mot storstadsregionerna.
Yttranden från andra utskott
Såväl socialutskottet i sitt yttrande SoU6y som utbildningsutskottet i sitt yttrande UbU5y biträder propositionens förslag när det gäller såväl den principiella inriktningen av ett nytt bidragssystem som de övergångsregler och de bearbetningar som föreslås.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser för sin del att det i propositionen framlagda förslaget är väl avvägt och bör genomföras. Samtidigt är utskottet medvetet om att vissa övergångseffekter kommer att uppstå i samband med skiftet av statsbidragssystem och återkommer till detta i samband med behandlingen av propositionens förslag om överarbetning av strukturindex och övergångsregler.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till nytt generellt statsbidragssystem för kommuner (avsnitt 6.3.1--6.3.4) och avstyrker motionerna Fi84 (s) yrkandena 6 och 10 samt Fi95 (m) yrkande 1.
Inomregionala frågor
Propositionen
Det statliga utjämningssystemet bör ges en sådan utformning att det inte finns behov av särskilda regionala utjämningssystem. Den inomregionala skatteutjämningen i Stockholms län bör dock bibehållas under åren 1993 och 1994. Det fortsatta behovet av detta system skall prövas i samband med ställningstagandet till en reviderad strukturutjämning inför år 1995. Den expertgrupp som skall utreda frågan om strukturutjämning inom statsbidragets ram bör bl.a. också ägna uppmärksamhet åt frågan om hur detta system kan utformas för att tillgodose även de behov som den inomregionala utjämningen tillgodoser i dag.
Motionerna
I motion Fi68 av Mikael Odenberg m.fl. (m) krävs att riksdagen upphäver lagen (1982:1070) om skatteutjämning i Stockholms läns landsting. Motionärerna hänvisar till att kommunalekonomiska kommittén föreslagit att lagen skall upphöra redan år 1993 och pekar också på att det föredragande statsrådet i propositionen deklarerat att landstingen i princip inte bör ha rätt att ta ut skatt för att sedan fördela om pengar mellan kommuner.
I motion T342 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) om infrastruktur m.m. i Södertälje anser motionärerna att det är de berörda kommunerna som skall besluta om det finns behov av en inomregional skatteutjämning. För Södertäljes del är det inomregionala bidraget av avgörande betydelse för kommunen. Det motsvarar en skattehöjning på 1:40 kr. Det vore en oacceptabel inskränkning i den kommunala självstyrelsen från statsmaktens sida att ta bort denna rättighet.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser att möjligheten skall kvarstå för Stockholms läns landsting att ha någon form av inomregional skatteutjämning även under övergångsåren 1993 och 1994. En anpassning med hänsyn till effekten av det statliga systemets övergångsregler är därvid möjlig.
Utskottet ställer sig således bakom det som anförs i propositionen på denna punkt (avsnitt 6.3.5) och avstyrker motionerna Fi68 (m) och T342 (v,fp,c) yrkande 2.
Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen
Propositionen
En mer ingående analys bör göras för att utveckla grunder och metoder för utjämning av strukturella skillnader inom ramen för det nya statsbidragssystemet. En expertgrupp bör tillsättas för att vidareutveckla systemet för strukturutjämning.
Motionerna
I ett antal motioner ställs krav på att olika förhållanden skall beaktas vid översynen av strukturutjämningen. Det är främst två olika typer av strukturfrågor som tas upp, dels behovet av en särskild ö-faktor, dels storstädernas särskilda förhållanden.
I motion Fi75 av Gunhild Bolander (c) anges att propositionens förslag på många punkter har stora förtjänster. Förslaget till statligt utjämningsbidrag borde dock ha givits en mera rättvis utformning. Motionären påpekar att många remissinstanser varit mycket kritiska mot det strukturindex som regeringen nu föreslår och ansett att detta bör kompletteras med andra faktorer. Det gleshetsbegrepp som kommittén använt och som regeringen utgår ifrån tar inte hänsyn till att det kan innebära stora kostnader för en kommun att ha ett stort antal små tätorter. Förslaget tar ej heller hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för ö-kommuner. Ett nytt strukturkostnadsindex bör därför tas fram. I detta bör glesbygdsfaktorn få en ändrad utformning och ökad vikt samt en särskild faktor för ö-läget ingå.
I motion Fi89 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) ställs också krav på att en särskild ö-faktor skall vägas in vid beräkningen av statsbidrag. Motionen tar primärt sikte på förhållandena för Öckerö kommun. Kommunen är enligt motionärerna otillbörligt missgynnad av de generella beräkningsgrunder som använts och som inte beaktar kommunens särart som skärgårdskommun. I motionen hävdas att kommunens struktur med tio öar och tio tätorter innebär problem och merkostnader bl.a. när det gäller kommunikationer, renhållning, vatten och avlopp och räddningstjänst men även beträffande vård, omsorg och undervisning. Den ö-faktor som åberopas av utredningen som ett sätt att kompensera Öckerös och Gotlands mycket speciella situation måste därför enligt motionärerna vägas in i systemet.
Effekterna av den föreslagna strukturutjämningen för storstadsområdena tas upp i tre olika motioner. I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) görs gällande att det strukturindex som använts i propositionen är behäftat med stora svagheter. Varken kommittén eller regeringen påstår att de föreslagna faktorerna förklarar de kommunala kostnaderna. Därmed har man också enligt motionärerna sagt att man inte vet om det framräknade indexet verkligen avspeglar behov och struktur. Man vet över huvud taget inte vad indexet avspeglar. Den samlade bedömningen är emellertid att systemet även på denna punkt missgynnar storstadsregionerna. Storstädernas speciella problem och strukturella kostnader bör därför beaktas vid den aviserade översynen av strukturindex.
Det är enligt motion Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) positivt att regeringen tagit intryck av den kritik som riktats mot kommitténs förslag. Motionärerna pekar på ett antal faktorer som de anser viktiga att ta hänsyn till för storstadsregionernas del. Det gäller bl.a. det höga lokala kostnadsläget som påverkar den service som kommunen erbjuder, de stora behoven av sociala insatser och trafikservice m.m. samt den väl utbyggda barnomsorgen. Det visar sig enligt motionärerna att kommuner med flest inskrivna barn i barnomsorgen också får sämst utfall och tvärtom. Det betyder i praktiken att kommuner med hög kvinnlig förvärvsfrekvens drabbas hårdast av det nya systemet.
I motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund (kds) krävs en rättvis behandling av Stockholm. Den föreslagna konstruktionen av bidragssystemet uppvisar enligt motionen stora brister. Många kommuner drabbas orimligt hårt. Inte minst gäller det landets storstadsregioner. Förslaget innebär en orimlig överföring av medel, sägs det, från storstadsregionerna till andra kommuner. Systemet som föreslås bortser t.ex. helt från de särskilda storstadskostnaderna som är en realitet. I motionen hävdas att kommunalekonomisk forskning visat att dessa är 20--25% högre än för genomsnittskommunen. En förutsättning för att det av regeringen föreslagna nya statsbidragssystemet skall kunna fungera är att det nya strukturindex som skall utarbetas tar hänsyn till storstädernas högre kostnader.
Utskottets bedömning
Utskottet är givetvis på det klara med att en relativt omfattande kritik under remissbehandlingen har framförts mot kommitténs förslag på denna punkt. Att hitta väl avvägda metoder för utjämning för strukturella förhållanden är inte minst ett tekniskt problem. Utskottet anser det därför väl motiverat att tillsätta en expertgrupp för att bearbeta och vidareutveckla systemet med strukturutjämning. Men frågan innehåller också moment av bedömningar och värderingar. Utskottet anser därför att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör följa expertgruppens arbete.
I ett antal motioner har ställts krav på att storstädernas särskilda förhållanden beaktas i samband med översynen av strukturutjämningen. På motsvarande sätt har Gotlands och Öckerös särart i strukturellt hänseende tagits upp. Utskottet utgår från att det som tas upp i motionerna tillhör de frågor som kommer att särskilt beaktas i expertgruppens arbete.
Vad utskottet ovan sagt om expertgruppens arbete och om en parlamentarisk referensgrupp bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna Fi75 (c) yrkande 1, Fi89 (s), Fi95 (m) yrkande 2, Fi99 (fp) yrkande 2 och Fi100 (kds) yrkande 1.
Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem
Propositionen
För att bedöma effekterna av ett nytt statsbidragssystem har ett s.k. referensalternativ tagits fram. Den beräknade fördelningen av 1993 års nettobidrag skall jämföras mot detta. Referensalternativet utgörs av 1992 års nettobidrag, sedan hänsyn tagits till indragningen på 5,2 miljarder kronor, minskat med den beräknade automatiska pris- och löneökningen av statsbidragen mellan åren 1992 och 1993 på sammanlagt 1,9 miljarder kronor. I propositionen beräknas garantinivån i det nya systemet till 127,26% med nu kända förutsättningar. Utgångspunkten har varit en total bidragsram om 39,7 miljarder kronor och senast kända skatteunderlagsprognos, uppräknad till 1993 års nivå.
Regeringen föreslår också vissa övergångsregler för åren 1993 och 1994. Enligt propositionen skall ingen kommun år 1993 till följd av det nya systemet vinna eller förlora bidrag överstigande 1,5% av kommunens beräknade sammantagna inkomster av skatt eller bidrag enligt referensalternativet. På motsvarande sätt får för år 1994 skillnaden mellan bidraget för år 1994 och utbetalade utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst 3% av summan av skatteinkomsterna år 1994 och utbetalt utjämningsbidrag år 1993.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att statsbidraget för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande regler med kvittning i princip efter den modell som förordas i propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på nu gällande fördelning mellan kommunerna men med en friare disposition av medlen. Det sker således ingen omfördelning, som leder till att vissa kommuner blir "vinnare" och andra blir "förlorare". Däremot vinner alla kommuner på att slippa den gamla detaljregleringen.
Ivar Franzén (c) lämnar i motion Fi77 förslag till mjukare övergångsregler. Motionären pekar på att ett flertal kommuner har haft anledning att räkna med väsentligt högre statsbidrag än vad de nu skulle få. Man har därför stora svårigheter att på ett rationellt och effektivt sätt klara anpassningen av 1993 års verksamhet eftersom många av de beslut som styr 1993 års verksamhet redan är fattade. För att underlätta kommunernas anpassning vid sjunkande bidrag bör gränsen för högsta förändring enligt motionären sättas till 1% år 1993 och 2% år 1994. Förändringen bör kunna ske inom den angivna kostnadsramen. Utskottets bedömning
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslaget att genomföra statsbidragsreformen. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom det alternativa förslag som framförs i den socialdemokratiska partimotionen Fi84 som skulle innebära att nuvarande system för fördelning mellan kommunerna bibehölls under år 1993. Utskottet vill erinra om att det finns en bred uppslutning från de kommunala företrädarna om inriktningen av reformen. Det vore därför en felaktig signal till kommunerna om omläggningen skulle senareläggas.
Utskottet har förståelse för det som framförs i motion Fi77 (c) om en mjukare övergång än den som förordas i propositionen. Enligt vad utskottet erfarit skulle de spärregler som motionären för fram i och för sig innebära något mindre kostnader för staten än regeringens förslag men samtidigt skulle den nödvändiga anpassning som kommunerna måste göra senareläggas och göras över en längre tidsperiod. Utskottet anser inte att detta vore till fördel för samhällsekonomin. Genomförandet bör därför inte skjutas upp på det sätt som motionären förordar. Utskottet anser att förslaget i propositionen innebär en rimlig avvägning.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi77 (c) och Fi84 (s) yrkande 7.
Förändringar i statsbidragen för landstingen
Enligt propositionen begränsar sig förslagen avseende landstingssystemet till sådana förändringar som krävs för att skapa en ström av pengar enbart från staten till landstingen. Vissa förändringar bör därför göras av statsbidragssystemet för landstingen. Rundgången av medel mellan stat och landsting bör upphöra. Således föreslås att avräkningsskatten avskaffas fr.o.m. år 1993 och skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994. För år 1993 föreslås att skatteutjämningsavgiften för landstingen sänks till 0,40 kr. per skattekrona.
Sex specialdestinerade statsbidrag föreslås avvecklas inom områdena beredskapsplanläggning, färdtjänst, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, särskola, särvux och kollektiv landsbygdstrafik (extra skatteutjämningsbidrag).
Nuvarande skatteutjämningssystem för landstingen behålls. De ändras dock på så sätt att en renodlad landstingskommunal åldersfaktor tillämpas för de landstingsfria kommunerna. Vidare skall liksom för kommunerna ett tillägg för befolkningsminskning göras om folkmängden under den senaste femårsperioden har minskat med över 2% av folkmängden vid femårsperiodens början.
Motion
Av motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) framgår att motionärerna godkänner förslagen i propositionen till avveckling av statsbidrag och avgifter i fråga om landsting. Motionärerna anser emellertid att förslaget bör genomföras först år 1994.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att propositionens förslag i denna del har fått stöd från såväl socialutskottet i dess yttrande SoU6y som i princip i den motion som berör frågan. Utskottet tillstyrker förslaget till förändringar för landstingen och avstyrker motion Fi84 (s) yrkande 8.
Målstyrning, uppföljning och utvärdering
Propositionen
När det gäller de nationella målen för verksamheter som bedrivs av kommuner och landsting anges att de bör läggas fast i lag eller regleras med stöd av lag. Målen och kraven från statsmakternas sida bör enligt propositionen fastställas på ett sätt som innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan statlig och kommunal nivå.
De övergripande nationella målen syftar till att ange en allmän inriktning för den kommunala verksamheten. Inom denna ram bör mer specifika mål formuleras som är möjliga att konkret följa upp och utvärdera. Dessa mål kan avse såväl kvantitativa som kvalitativa förhållanden.
Från statsmakternas sida bör det bedrivas såväl sektorsvis uppföljning och utvärdering inom t.ex. hälso- och sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola som motsvarande aktiviteter av övergripande slag. Statsmakterna behöver ett underlag för att bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade kommunala verksamheten liksom för att bedöma att skillnaderna i de obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket inom landet.
Motionerna
Vänsterpartiet ser enligt motion Fi44 positivt på en ökad målstyrning av den kommunala verksamheten. Metoderna är emellertid ännu outvecklade. Målstyrning, resultatuppföljning och utvärdering måste ske sektorsvis, och system för detta bör utvecklas. Först när ett sådant system har prövats är det möjligt att på ett realistiskt sätt bestämma storleken på statsbidragen till kommunerna.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 framhåller motionärerna att det är viktigt att de offentliga verksamheterna utvärderas och att de goda exemplen sprids. Det skall vara möjligt att fördela resurser utifrån medborgarnas behov och efterfrågan. Man måste se till att verksamheterna uppfyller de uppsatta målen till minsta möjliga kostnad. För att detta skall lyckas krävs metoder för att bättre styra och följa upp verksamheterna.
I motion Fi47 av Alf Wennerfors (m) och Kjell Nilsson (s) påtalas att den statliga revisionen av den kommunala verksamheten inte behandlas vare sig i propositionen eller i det betänkande som ligger till grund för denna. För såväl riksdagens revisorer som riksrevisionsverket är granskningsrätten avseende den kommunala sektorn knuten till det hittills gällande statsbidragssystemet. Motionärerna anser att samma principiella resonemang som i propositionen förs om den statliga uppföljningen och utvärderingen också bör gälla för den statliga revisionen.
Införandet av ett nytt statsbidragssystem bör, framhålls det, inte medföra någon principiell förändring av riksdagens revisorers och riksrevisionsverkets granskningsrätt avseende den kommunala sektorn. Detta bör klargöras i instruktionerna för de båda myndigheterna.
Yttranden från andra utskott
Av socialutskottets yttrande SoU6y framgår att utskottet delar uppfattningen i propositionen att dagens styrning via statsbidrag inte bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten. Däremot krävs en precisering av de resultatkrav som staten ställer på verksamheten. Den statliga uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och inte metoderna att uppnå resultaten. Utskottet delar vidare föredragandens uppfattning att kommuner och landsting inom ramen för sitt ansvar kommer att åtgärda de eventuella brister och försummelser som uppmärksammas.
I utbildningsutskottets yttrande UbU5y framhåller utskottet att en fungerande statlig uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i ett mål- och resultatorienterat styrsystem. Vikten av uppföljning och utvärdering sektorsvis ökar med det föreslagna systemet. Särskilt är detta fallet, vilket också understryks i propositionen, för de verksamheter (t.ex. gymnasieskolan) där vinsten eller nyttan framför allt står att finna i det samhällsekonomiska och inte i det kommunalekonomiska perspektivet. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av arbetet med uppföljning och utvärdering.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot huvudlinjerna i det som i propositionen anförs om målstyrning, uppföljning och utvärdering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad utskottet tidigare understrukit om behovet av en övergripande uppföljning av den nu förestående omläggningen av samspelet mellan stat och kommun i finansiellt hänseende. Utskottet noterar också att det såväl i motioner som från närmast berörda utskott uppenbarligen finns en bred uppslutning kring de nya formerna för statlig styrning och kontroll av den kommunala verksamheten.
När det gäller frågan om den statliga revisionens roll utgår utskottet från att regeringen uppmärksammar på vilket sätt utvecklingen mot ett ökat inslag av uppföljning och utvärdering hos de statliga sektorsorganen påverkar riksrevisionsverkets roll. Riksdagens revisorers roll i riksdagens uppföljande och utvärderande verksamhet är för närvarande föremål för översyn i den av talmanskonferensen utsedda riksdagsutredningen. Inom ramen för detta arbete kan utformningen av instruktionen komma att prövas.
Utskottet avstyrker med vad som anförts motionerna Fi44 (v) yrkande 17, Fi47 (m,s) och Fi84 yrkande 11.
Bilaga II:1 Försvarsdepartementets ansvarsområde
Bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila del
Propositionen
Av propositionen framgår att den inriktning som den kommunalekonomiska kommittén föreslagit för statens bidragsgivning till kommunerna i allt väsentligt också bör tillämpas på försvarsdepartementets område. En avreglering bör därför genomföras i syfte att förbättra kommunernas möjligheter att själva forma sin verksamhet inom den civila delen av totalförsvaret enligt de förutsättningar som finns lokalt.
Enligt propositionen bör de statsbidrag inom försvarsdepartementets område som avser kommunernas fortlöpande beredskapsverksamhet och som inte avser engångsåtgärder omfattas. Föredraganden gör dock den bedömningen att en sådan avreglering bör anstå tills vidare bl.a. mot bakgrund av att det reformarbete som nu pågår inom totalförsvarets civila del bör beaktas.
Motion
I motion Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) anförs att den lokala förankringen av beredskapsarbetet är mycket viktig. Motionärerna pekar på att det sedan år 1986 är kommunstyrelsen som på lokal nivå är högsta civila totalförsvarsmyndighet. Med tanke på detta viktiga ansvar bör därför det statsbidrag som utgår ligga utanför det generella statsbidragssystemet och i stället vara specialdestinerat för civil beredskap.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig. Försvarsutskottet har avstått från att yttra sig men överlämnat ovan nämnda motion Fö8 yrkande 2 till finansutskottet.
Utskottet anser -- i likhet med vad som förordas i propositionen -- att en avreglering av de specialdestinerade statsbidragen inom försvarsdepartementets ansvarsområde bör anstå tills vidare. Utskottet finner inte anledning att göra något uttalande i frågan förrän regeringen tagit slutlig ställning i frågan och förslag förelagts riksdagen.
Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motion Fö8 (kds) yrkande 2.
Bilaga II:2 Socialdepartementets ansvarsområde
Bidrag till barnomsorg
Propositionen
I propositionen föreslås att statsbidraget till barnomsorg slopas fr.o.m. år 1993. För att säkerställa ett tillräckligt stöd till enskilda alternativ och skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg utanför hemmet skall tillgodoses krävs, enligt föredraganden, en utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta område. Regeringen har därför för avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1992 med förslag om en utvidgad lagreglering samt ett förslag till vårdnadsbidrag (s. 107 i propositionen).
Som en konsekvens av slopandet av bidraget fr.o.m. år 1993 föreslås riksdagen att till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 6 (SoU15, rskr.223).
Motion
I motion Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) anförs att familjepolitiken skall underlätta för föräldrar att själva välja den vård och fostran som passar dem och barnen bäst. Någon lagreglering enbart för det som i dag kallas kommunal barnomsorg är inte möjlig om det är rättvisa man avser att skapa.
Socialutskottets yttrande
Utskottet har i sitt yttrande SoU6y inget att erinra mot att statsbidraget till barnomsorg slopas fr.o.m. år 1993 och inordnas i ett generellt bidrag. Utskottet har heller ingen erinran mot att det anslag till Bidrag till barnomsorg för budgetåret som riksdagen tidigare fastställt minskas med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamhet under år 1993. Det bör ankomma på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppet.
När det gäller motion Fi80 (kds) hänvisar utskottet till vad som anförs i regeringsförklaringen om familjepolitiken och till sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU15. Utskottet konstaterar också att ett förslag till införande av vårdnadsbidrag aviseras till hösten 1992 samtidigt med ett förslag till en utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet. Motionsyrkandet får därmed anses tillgodsett. Socialutskottet föreslår att motionen avslås.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet när det gäller propositionens förslag att slopa statsbidraget till barnomsorg fr.o.m. år 1993 och inordna det i ett generellt statsbidrag till kommunerna. Detsamma gäller frågan om en lagreglering av barnomsorgen som behandlas i motion Fi80 (kds). Utskottet har heller inget att erinra mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker motion Fi80 (kds) yrkande 2.
Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan
Propositionen
I propositionen förordas att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan avvecklas fr.o.m. år 1993 och lyfts in i det generella bidraget.
Socialutskottets yttrande
Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås i propositionen på denna punkt.
Utskottets bedömning
Finansutskottet tillstyrker, mot bakgrund av vad socialutskottet anfört, att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan skall upphöra fr.o.m. år 1993.
Bidrag till service och vård
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att bidraget till service och vård slopas fr.o.m. år 1993. Som en konsekvens av detta föreslås riksdagen till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 1595 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 6 och som därefter anvisats av riksdagen (SoU15, rskr.223).
Det särskilda system med mellankommunal kostnadsutjämning som infördes i samband med äldrereformen föreslås upphöra i anslutning till att det nya statsbidragssystemet träder i kraft. Det tillfälliga särskilda stimulansbidraget om totalt 5,5 miljarder kronor föreslås bibehållas och utges enligt de principer som riksdagen tidigare beslutat om.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att slopa statsbidraget till service och vård fr.o.m. år 1993. Utskottet har inte heller någon erinran mot att anslaget till Bidrag till service och vård minskas med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten under år 1993. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än socialutskottet när det gället propositionens förslag att inordna statsbidraget till service och vård i ett generellt statsbidragssystem till kommunerna. Utskottet har heller inget att erinra mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag.
Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas fr.o.m. år 1993. Bidraget infördes år 1975 för att stimulera uppbyggnaden av kommunal färdtjänst.
Motion
I motion Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) anförs att en konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet kan bli att skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. vad gäller färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar särskilt hårt människor med handikapp. I socialtjänstlagen krävs därför preciseringar och kompletteringar som syftar till att göra servicen likvärdig över landet och att den erbjuds på en sådan nivå att den tillgodoser de skiftande behov människor med olika handikapp har.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet har inget att erinra mot propositionens förslag om att slopa statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. fr.o.m. år 1993.
Utskottet konstaterar att 1989 års handikapputredning i sitt betänkande lagt fram förslag till förbättringar i färdtjänsten. Regeringen planerar att förelägga riksdagen en proposition med förslag på det handikappolitiska området till hösten. De frågor som tas upp av motionären övervägs sålunda i regeringskansliet, varför något initiativ från riksdagens sida inte behövs. Utskottet föreslår att motionen avstyrks.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser i likhet med socialutskottet att ifrågavarande statsbidrag bör inordnas i det generella bidraget till kommunerna.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker motion Fi86 (s).
Bidrag till bostadsanpassning
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas fr.o.m. år 1993.
Bostadsutskottet
I sitt yttrande BoU7y uttalar bostadsutskottet att förslaget att avveckla statsbidraget till bostadsanpassning m.m. kan accepteras. Utskottet förutsätter dock att den av regeringen förordade regleringen av kommunernas skyldigheter att svara för bostadsanpassningen inte skall ge ett sämre stöd än vad som utgår i dag.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har, när det gäller propositionens förslag att slopa statsbidraget till bostadsanpassning m.m. fr.o.m. år 1993, ingen annan uppfattning än den bostadsutskottet givit uttryck för. Med anledning av vad bostadsutskottet anfört vill utskottet understryka att en av tankegångarna bakom ett nytt statsbidragssystem är att omprioriteringar kan göras på lokal nivå. Utskottet konstaterar att bostadsanpassningen därigenom kan ges minst samma stöd som för närvarande.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag.
Bidrag till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn
Propositionen
I propositionen föreslås att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas fr.o.m. år 1993.
Socialutskottet
Enligt sitt yttrande SoU6y har socialutskottet inget att erinra mot propositionens förslag. Utskottet konstaterar att regeringen har för avsikt att låta samhällets stöd till dessa barn bli föremål för uppföljning i särskild ordning.
Utskottets bedömning
Finansutskottet delar socialutskottets bedömning att det aktuella bidraget kan inordnas i ett generellt statsbidragssystem till kommunerna.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag.
Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Propositionen
Enligt kommitténs förslag skall den allmänna sjukvårdsersättningen minskas med det belopp som motsvarar de ekonomiska konsekvenserna av att skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatter avvecklas. Till bidraget skall föras de specialdestinerade bidrag som avvecklas. Vidare föreslår kommittén att den årliga automatiska ökningen av kostnaderna för skatteutjämningsbidragen som följer av att de beskattningsbara inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom att den allmänna sjukvårdsersättningen eller nivån på grundgarantierna i skatteutjämningssystemet minskas.
I propositionen anförs att ett genomförande fullt ut av kommitténs förslag skulle leda till att ersättningarna till vissa sjukvårdshuvudmän skulle understiga de ersättningar som under föregående år lämnats till privata vårdgivare och som enligt nuvarande regler dras av från ersättningen till sjukvårdshuvudmännen. Därför föreslås att skatteutjämningsavgiften bibehålls ytterligare ett år och avvecklas först år 1994. Vidare föreslås den tillfälliga indragningen som riksdagen beslutade om för år 1992 återföras till landstingen under år 1993, vilket innebär en förstärkning med 1 500 milj.kr. Samtidigt bör av samhällsekonomiska skäl bidragen minskas med 2 300 milj.kr.
Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen föreslås därmed för år 1993 uppgå till 6 995 milj.kr.
I propositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975 milj.kr. lägre än vad som föreslogs i proposition 1991/92:100 bilaga 6 och som riksdagen anvisat (SoU15, rskr. 233).
I propositionen förordas också att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 7 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i budgetpropositionen. Det hänger samman med att de föreslagna förändringarna innebär en minskning av ifrågavarande bidrag med 267 milj.kr. samtidigt som anslaget ökas med 260 milj.kr. med hänsyn till utvecklingen av sjukpenningutgifterna.
Motionerna
I motion Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) anförs att enligt Socialdemokraternas kommunalekonomiska alternativ skulle landstingen tilldelas 2 miljarder kronor mer än enligt regeringens alternativ. Detta ökade ekonomiska utrymme bör kunna finansiera de relativt begränsade merkostnader som faller på landstingen för att förverkliga det program för "ont i ryggen" som statens beredning för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) utarbetat. Därigenom skulle stora besparingar kunna göras.
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) avvisas förslaget att dra in resurser från landstingen varje år fr.o.m. år 1993. En indragning är olämplig och skadar möjligheterna att ge en god service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på ett bra sätt.
Yttranden från andra utskott
Socialutskottet har inget att erinra mot förslaget i propositionen om bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Enligt utskottet får det ankomma på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
Socialutskottet avstyrker motion Fi72 (s) med hänvisning till sin inställning till nödvändigheten att i enlighet med propositionens förslag av statsfinansiella skäl minska anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.
När det gäller förslaget till anslag till Bidrag till sjukförsäkringen har socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande SfU3y anfört att de förändringar som föreslås i bilaga II:2 har direkt samband med regeringens förslag rörande den kommunala ekonomin och bör behandlas av finansutskottet i det sammanhanget.
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet när det gäller bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Utskottet har heller inget att erinra mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. eller mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen till Bidrag till sjukförsäkringen.
Utskottet har tidigare ställt sig bakom propositionens förslag när det gäller indragningen av 7,5 miljarder kronor från kommunsektorn och avstyrkt det socialdemokratiska alternativet av statsfinansiella skäl. Att öka landstingens ekonomiska utrymme på det sätt som motionerna Fi72 och Fi84 förordar avstyrks följaktligen av utskottet.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag på dessa punkter och avstyrker motionerna Fi72 (s) och Fi84 (s) i här berörda delar.
Driftkostnader för beredskapslagring m.m.
Propositionen
I proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling anförs att de förslag som där redovisas om sjukvårdshuvudmännens överlagring av viktigare importberoende sjukvårdsartiklar medför att staten ger riktade bidrag till sjukvårdshuvudmännen motsvarande kapitalkostnaderna för investeringen i utökade lagervolymer, medan sjukvårdshuvudmännen skall svara för drift och administration. Frågan om ett särskilt statligt bidrag för drifts- och administrationskostnader under en övergångsperiod avser regeringen pröva i samband med att ställning tas till kommunalekonomiska kommitténs förslag (SOU 1991:98).
I den kommunalekonomiska propositionen föreslås nu att till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. skall anvisas ett belopp som är 3,5 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:102.
Utskottets bedömning
Propositionens förslag i denna del har inte tagits upp i någon motion eller i något yttrande. Finansutskottet har inget att erinra mot den förändrade medelsberäkning som gjorts och tillstyrker förslaget.
Beredskapsplanläggning
Propositionen
I propositionen föreslås att bidraget till beredskapsplanläggning inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna.
Socialutskottet
Socialutskottet har inget att erinra mot förslaget att slopa det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har samma uppfattning som socialutskottet och tillstyrker således att bidraget till beredskapsplanläggning slopas.
Bilaga II:3 Kommunikationsdepartementets ansvarsområde
Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och byggande av länstrafikanläggningar
Propositionen
Förslaget i propositionen om att införa ett generellt statsbidrag till kommunerna berör två av anslagen inom kommunikationsdepartementets område. Som skäl för förslagen på trafikområdet framhålls i propositionen att det i framtiden blir än viktigare att investeringarna i vägnätet bygger på en helhetssyn. Ansvaret för väghållningen bör därvid avgränsas så att statens uppgift renodlas till att svara för det övergripande vägnätet som är av nationell och regional betydelse. Det övriga vägnätet bör därmed enligt propositionen i större utsträckning än i dag vara en kommunal angelägenhet.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att det särskilda statsbidraget till drift och underhåll av statskommunvägar upphör. I propositionen förordas vidare en begränsning av statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar. Begränsningen innebär att den del av bidraget som avser bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar avvecklas. Anslaget till byggande av länstrafikanläggningar för nästa budgetår kan därmed reduceras med 112 milj.kr. I det reducerade beloppet har beaktats kvarstående statliga åtaganden på 131 milj.kr. som redan avsatts för olika projekt för verksamhetsåret 1993.
Ansvaret för riksfärdtjänsten behandlas också i propositionen. Det framgår att denna fråga för närvarande bereds inom regeringskansliet. I propositionen framhålls att det är naturligt att medel för detta ändamål förs över till det generella statsbidragssystemet om ansvaret för riksfärdtjänsten förs över till kommunerna.
Motion
I motion Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) tas frågan om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten upp. I motionen anges att riksfärdtjänsten bör ses som en del i en större trafikpolitisk satsning, vars syfte är att göra det möjligt för personer med funktionshinder att kunna resa på samma villkor som alla andra medborgare. Enligt motionärerna är det därför av stor betydelse att resurserna för riksfärdtjänsten finns samlade hos en central myndighet så att de funktionshindrades resor inte skall vara beroende av enskilda kommuners ekonomi. I motionen framhålls vikten av att minst oförändrad standard garanteras fortsättningsvis för riksfärdtjänsten.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande TU3y att det är av stor vikt att det politiska och ekonomiska ansvaret för trafiksystemet renodlas. Ansvaret för den löpande planeringen och förvaltningen av trafikens infrastruktur bör därvid så långt som möjligt decentraliseras och delegeras. Trafikutskottet biträder propositionens förslag om att det särskilda statsbidraget till drift och underhåll av statskommunala vägar och delar av statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar bör upphöra den 1 januari 1993 och inordnas i det generella bidragssystemet till kommunerna.
Trafikutskottet anför vidare att riksdagen den 7 maj 1992 beslutade att anvisa 835,7 milj.kr. under anslaget Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och 1 037,4 milj.kr. under anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 (proposition 1991/92:100 bilaga 7, TU15, rskr. 248). Trafikutskottet föreslår att riksdagen ändrar detta beslut så att inga pengar anvisas under det förstnämnda anslaget och att det sistnämnda anslaget reduceras med 112 milj.kr. Trafikutskottets ställningstagande avser endast principen att vissa bidrag bör inordnas i det generella statsbidragssystemet till kommunerna. Bidragens storlek överlämnas till finansutskottet för bedömning.
I fråga om ansvaret för riksfärdtjänsten, som tas upp i motion Fi53 (s), konstaterar trafikutskottet att propositionen varken innehåller förslag om kommunalisering eller förändrade regler för riksfärdtjänsten. I sammanhanget pekar trafikutskottet på tidigare uttalanden om att det finns flera viktiga fördelar att vinna med ett kommunalt huvudmannaskap för riksfärdtjänsten och förutsätter att resultatet av pågående beredningsarbete inom regeringskansliet innebär att riksfärdtjänsten även fortsättningsvis kommer att tryggas. Med hänvisning till det anförda föreslår trafikutskottet att motion Fi53 (s) avstyrks.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än trafikutskottet när det gäller propositionens förslag att i det generella statsbidragssystemet till kommunerna inordna statsbidraget till drift och underhåll av statskommunvägar och i berörda delar statsbidraget till länstrafikanläggningar.
Utskottet delar även trafikutskottets mening i frågan om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten som behandlas i motion Fi53. Utskottet har heller inget att erinra mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker motion Fi53 (s).
Bilaga II:4 Finansdepartementets ansvarsområde
Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.
Propositionen
Genom den allmänna och den särskilda skatteutjämningsavgiften samt genom avräkningsskatten förs ansenliga belopp från den kommunala sektorn till staten. En utgångspunkt för det nya statsbidragssystemet till kommunerna har varit att åstadkomma en ström av pengar enbart från staten till kommunerna. Nuvarande överföringar av medel från kommunal till statlig nivå skall upphöra och den totala ramen för de statliga bidragen minska i motsvarande mån. Skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten och bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen bör därför slopas.
Som tidigare anförts i samband med behandlingen av frågor under socialdepartementets ansvarsområde föreslås som en temporär lösning att skatteutjämningsavgiften för landstingen får finnas kvar under år 1993 för att sedan avskaffas år 1994. För år 1993 sänks skatteutjämningsavgiften med 0,40 kr. per skattekrona.
Flera remissinstanser har avstyrkt kommunalekonomiska kommitténs förslag att den del av det extra skatteutjämningsbidraget som avser förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor skall ingå i det generella statsbidraget. Därför föreslås i propositionen att ett nytt specialdestinerat statsbidrag inrättas för detta ändamål.
I propositionen följs ställningstagandena om införandet av ett nytt statligt utjämningsbidrag upp med ett lagförslag. På motsvarande sätt läggs förslag fram om lagändringar beträffande lag om skatteutjämningsbidrag till landsting, lag om skatteutjämningsavgift resp. särskild skatteutjämningsavgift samt lag om upphävande av lagen om avräkningsskatt. Samtidigt begärs ett godkännande att slopa bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på samtliga lagförslag. Som tidigare framgått hänger detta genomgående samman med det socialdemokratiska alternativa förslaget som innebär att statsbidragsreformen och därmed sammanhängande förändringar bör genomföras först fr.o.m. år 1994.
Utskottets bedömning
Som finansutskottet tidigare anfört finns starka skäl att följa propositionens förslag när det gäller införandet av ett nytt statsbidragssystem och slopandet av rundgången av pengar mellan stat och kommun. Utskottet konstaterar att den s.k. Robin Hood-skatten därmed avskaffas. Att som förordas i motion Fi84 uppskjuta denna angelägna reform har utskottet tidigare avvisat. Utskottet kan för sin del också acceptera att ett statsbidrag införs för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda och med några mindre ändringar propositionens förslag och avstyrker motion Fi84 yrkandena 12--13 samt 15--17.
Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem
Propositionen
I propositionen föreslås att den indragning som gjordes från kommuner och landsting år 1992 i form av en tillfällig höjning av skatteutjämningsavgiften återbetalas till den kommunala sektorn under åren 1993 och 1994.
Till landstingen återbetalas 1,5 miljarder kronor genom att skatteutjämningsavgiften sänks med motsvarande belopp. Återstående medel bör i första hand betalas ut till kommunerna i syfte att dels underlätta övergången från dagens statsbidragssystem till ett nytt system, dels övergångsvis reglera vissa effekter av skattereformen. Regeringen skall enligt propositionen besluta om utbetalningen. För ändamålet avsätts 950 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
Motioner
I motion Fi75 av Gunhild Bolander (c) hävdas att Gotlands kommun genom de föreslagna förändringarna rörande strukturindex under åren 1993 och 1994 förlorar 20 resp. 60 milj.kr. I avvaktan på ett ändrat strukturkostnadsindex föreslår motionären att kommunen kompenseras genom ett särskilt ö-faktorbidrag under åren 1993 och 1994.
Frågan om Göteborgs kommunala ekonomi tas upp i några motioner. I motion Fi90 av Johan Lönnroth (v) sägs att efter de justeringar som gjorts är principen för utjämningsbidraget godtagbar ur Göteborgssynpunkt. Men den av regeringen föreslagna generella neddragningen av statsbidragen till kommunerna i kombination med det nya utjämningsbidragssystemet riskerar enligt motionären, om det genomförs år 1993, leda till en social katastrof i Göteborg. Särskild hänsyn måste under en prövotid tas till hur Göteborg tidigare behandlats ur statsbidragssynpunkt. I motion Fi303, väckt under den allmänna motionstiden, har motionären en motsvarande argumentering. Göteborgs kommuns extrema problem måste enligt motionen beaktas vid de kommande besluten om kommunernas ekonomi.
I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) om Göteborgs framtid krävs dels att Göteborg bör kompenseras för den bristande neutraliteten i skatteomläggningen, dels att särskild hänsyn bör tas till Göteborgs stora ekonomiska problem.
I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) hävdas att de omläggningar som föreslås i propositionen inte uppfyller kraven på neutralitet när det gäller avräkningsskatten. När avräkningsskatten nu avskaffas och för att bibehålla den budgetmässiga neutraliteten minskas statsbidragen i motsvarande mån. Ånyo sker emellertid beräkningen på nationell nivå utan hänsynstagande till att storstadsregionerna faktiskt förlorat på skatteomläggningen. Avvecklingen medför enligt motionärerna en ytterligare kraftig och godtycklig omfördelning från storstadsregionerna till andra delar av landet.
I motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund (kds) förs ett liknande resonemang. Det är inte enligt motionärerna rimligt att kommuner som drabbats negativt av skattereformen dessutom skall drabbas genom en reducering av sina statsbidrag. Staten måste därför kompensera de drabbade storstadskommunerna i denna del.
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att neutraliseringen av skattereformen på kommunnivå skall ske med utgångspunkt från det socialdemokratiska alternativa förslaget på det kommunalekonomiska området.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att den indragning som gjorts från kommunerna år 1992 bör användas för att finansiera vissa effekter av de föreslagna övergångsreglerna och reglera effekterna av skattereformen för de kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkas mest negativt.
De medel som på detta sätt finansierar övergångsreglerna används just för att minska alltför stora omfördelningar utifrån bl.a. strukturindex. Att därutöver neutralisera effekterna på sätt som föreslås i motion Fi75 (c) om ett särskilt ö-faktorbidrag kan utskottet inte tillstyrka.
När det däremot gäller skattereformens effekter är det uppenbart att vissa kommuner påverkats på ett påtagligt sätt. Utskottet utgår från att det som sagts om effekterna för dessa kommuner kommer att beaktas i samband med att de nu aktuella medlen fördelas. Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att efter generella principer besluta om bidragen till enskilda kommuner. Utskottet tolkar den socialdemokratiska partimotionen så att dessa medel -- med hänsyn till den av motionärerna förordade uppläggningen av reformen -- inte skall stå till förfogande under år 1993. Detta innebär att motionärerna föreslår att de kommuner som särskilt påverkats av skattereformens effekter ej skall kompenseras under år 1993.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda förslaget om ett särskilt övergångsbidrag och har inget att erinra mot den medelsberäkning som har föreslagits. Regeringen bör också erhålla det begärda bemyndigandet att utge bidrag. Utskottet avstyrker motionerna Fi75 (c) yrkande 2, Fi84 (s) yrkande 18, Fi90 (v), Fi95 (m) yrkande 3, Fi100 (kds) yrkande 2, Fi303 (v) och Fi305 (s) yrkandena 2 och 3.
Kommunalt skattestopp år 1993
Propositionen
Det vilar enligt propositionen ett mycket stort ansvar på statsmakterna vad gäller kravet att fastställa stabila finansiella ramar. Det är synnerligen angeläget, framhålls det, att ramarna fastställs och att det därmed klart anges vilket utrymme som finns. Grunden för dessa ramar skulle kunna ryckas undan genom höjningar av den kommunala utdebiteringen.
Mot denna bakgrund föreslås att det nuvarande kommunala skattestoppet som gällt för åren 1991 och 1992 förlängs till att avse ytterligare ett år.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) slås fast att långvariga skattestopp inte är förenliga med den syn på kommunal självstyrelse som motionärerna har. Ett lagstadgat skattestopp är ett mycket allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör endast tillgripas under korta perioder.
Även från andra utgångspunkter kan förslaget om skattestopp ifrågasättas menar motionärerna. Syftet med det nya statsbidragssystemet torde vara att skillnader mellan kommuner i utdebitering enbart skall vara uttryck för en självvald nivå på standard och effektivitet. Ett skattestopp skulle således hindra en kommun att arrangera verksamheten på det sätt den önskar.
Även i motionerna Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) och Fi301 av Bo Holmberg m.fl. (s) avvisas förslaget om ett förlängt skattestopp med hänvisning till effekterna för den kommunala självstyrelsen.
I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) sägs också nej till förslaget om skattestopp. Det är enligt motionärerna den kommunala självstyrelsens hörnsten att kommunerna själva får bestämma utdebiteringsnivån utifrån sina egna ambitioner. Skall kommunerna ta ett större ansvar och göra nödvändiga ingrepp och effektiviseringar, kan inte skattestopp av olika sorter komma i fråga.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare redogjort för sin syn på det samhällsekonomiska läget och behovet av att kommunsektorn bidrar till att sanera de offentliga finanserna. Den samhällsekonomiska balansen får inte äventyras genom att kommunalskatterna åter skulle öka. Utskottet kan därför acceptera den föreslagna förlängningen på ett år av skattestoppet även om ett sådant givetvis innebär en viss tillfällig begränsning av det kommunala självbestämmandet.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet förslaget till lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993 och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkande 16, Fi83 (s) yrkande 11, Fi84 (s) yrkande 14 och Fi301 (s).
Anslagsfrågor
Propositionen
I propositionen föreslås anslag för budgetåret 1992/93 till Statliga utjämningsbidrag till kommuner, till Bidrag med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen, till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m., till Bidrag till förebyggande av naturolyckor och till Skatteutjämningsbidrag till landstingen. När det gäller anslagen och anslagsförändringarna har dessa beräknats med beaktande av förslag avseende anslagsförändringar på andra huvudtitlar. Beträffande de förslag som presenterades i proposition 1991/92:100, bilaga 8 punkt H har medelsberäkningarna jämkats på motsvarande sätt.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) förordas att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Detta hänger samman med det socialdemokratiska alternativa förslaget som tänks bli genomfört fr.o.m. år 1994. Riksdagen föreslås även bemyndiga regeringen utge extra skatteutjämningsbidrag enligt nu gällande system äver för år 1993.
Utskottets bedömning
Finansutskottet tillstyrker vad som i propositionen anförts om anslagen i bilaga II:4 till propositionen. Utskottet har heller ingen erinran mot förslagen till medelsberäkningar. Motion Fi84 (s) yrkandena 19 och 20 avstyrks.
Det av regeringen i budgetpropositionen begärda bemyndigandet att utge extra skatteutjämningsbidrag för år 1993 saknar aktualitet i det nya bidragssystemet.
Bilaga II:5 Utbildningsdepartementets ansvarsområde
Avveckling av statsbidrag
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket slopas fr.o.m. år 1993 och inordnas i det generella statsbidragssystemet för kommunerna.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande 1991/92:UbU5y för sin del att ifrågavarande statsbidrag avvecklas på det sätt som förordas i propositionen. Utskottet betonar samtidigt att det är viktigt att utvecklingen inom de olika verksamheterna följs upp i det nya statsbidragssystemet.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än den utbildningsutskottet har redovisat och tillstyrker därför propositionens förslag.
Ändrad medelsanvisning för de bidrag som föreslås avvecklade
Propositionen
I propositionen hemställs om ändrad medelsanvisning för sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt bidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket inför den föreslagna avvecklingen den 1 januari 1993 av nämnda statsbidrag.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet har inget att erinra mot de föreslagna anslagsbeloppen för de olika bidragen. Utskottet noterar att anslaget till sektorsbidraget för skolan för budgetåret 1992/93 nu beräknas utifrån att ytterligare 266 milj.kr. bör anvisas för ett ökat antal platser på ett tredje gymnasieår. Finansutskottet bör således föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut anvisa de begärda medlen.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört tillstyrker finansutskottet de i propositionen förordade jämkningarna av de tidigare beslutade anslagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet, Bidrag till driften av särskolor m.m., Bidrag till driften av särvux och Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93.
Övriga förslag
Propositionen
I propositionen föreslås att en bestämmelse förs in i skollagen som innebär att om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör få kvittas mot belopp som staten annars skulle betalat ut till kommunen.
I propositionen anmäler också utbildningsministern sin avsikt att återkalla det utredningsuppdrag som regeringen på riksdagens begäran beslutat om för att följa upp konsekvenserna av det nya sektorsbidraget för skolan. Insatserna bör nu i stället inriktas på att följa upp effekterna av det nya statsbidragssystemet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet instämmer i vad som anförs i propositionen om att staten som ytterst ansvarig för skolväsendet genom en lagbestämmelse bör ges möjligheter att rätta till försummelser i den kommunala skolverksamheten. Sådana möjligheter kan fylla en funktion bl.a. som skydd för de svagaste grupperna. Utskottet biträder för sin del förslaget.
Propositionens redovisning beträffande uppföljningen av sektorsbidraget och dess konsekvenser bör utan erinran läggas till handlingarna.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än utbildningsutskottet när det gäller förslaget till ändring av skollagen eller redovisningen i propositionen beträffande uppföljningsfrågorna på skolområdet och tillstyrker vad som förordas i propositionen på dessa punkter.
Bilaga II:6 Kulturdepartementets ansvarsområde
Den regionala kulturverksamheten
Propositionen
I avvaktan på den översyn och utvärdering av formerna för det statliga stödet till kulturen som kommer att genomföras föreslås i propositionen att statsbidragen till den regionala kulturverksamheten behålls i sin nuvarande form.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande KrU7y att det behövs en grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av ansvarsfördelning inom den regionala kulturverksamheten innan det kan komma i fråga att föra in kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse vid en sådan bedömning kan bl.a. vara de överväganden om den offentliga verksamhetens uppbyggnad som den s.k. regionutredningen (C1991:09) skall analysera. Enligt årets budgetproposition är avsikten att denna utredning inom kort skall följas upp av en parlamentarisk beredning. Med hänvisning till det anförda finner kulturutskottet att det inte finns något att erinra mot vad som föreslås i propositionen.
Utskottets bedömning
Finansutskottet instämmer i vad kulturutskottet anfört och biträder således propositionens förslag.
Övriga kommunalekonomiska frågor
Kommunernas pensionsskulder
Motionen
I motion Fi304 av Margit Gennser och Chris Heister (m) begär motionärerna att en särskild statlig expertutredning skall tillsättas gällande kommunernas pensionsskulder. Som skäl för detta anges storleken på den kommunala sektorns pensionsskulder och dess inverkan på den enskildes pensionstrygghet, kreditgivarnas informationsbehov, vikten av att pensionsskulden kan fastställas på ett korrekt sätt vid överlåtelse av verksamheter eller vid ändringar i huvudmannaskap samt betydelsen av att kommunsektorns totala engagemang kan göras tydligt vid olika samhällsekonomiska bedömningar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de kommunala pensionsförhållandena har betydelse för såväl samhällsekonomi och kommunalekonomi som för den enskilde. Utskottet vill peka på att i den nya kommunallagen (1991:900) har reglerna om räkenskapsföring och årsredovisning skärpts. Fullmäktige skall utfärda ett redovisningsreglemente. Årsredovisningen skall vidare upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Syftet med de nya reglerna är att ge en total bild av kommunernas och landstingens ekonomiska ställning. Därför ställs numera krav på att årsredovisningen skall omfatta verksamhet även i företagsform liksom ansvarsförbindelser av typen borgensåtaganden och pensionsskulder.
Enligt utskottets mening bör de frågor som motionärerna aktualiserat primärt lösas inom kommunsektorn med beaktande av reglerna i den nya kommunallagen. Enligt vad utskottet erfarit pågår redan ett omfattande utvecklingsarbete på kommunalt håll för att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. Det finns därför goda förutsättningar för att flera av de förhållanden som uppmärksammas i motionen kommer att få en tillfredsställande lösning. Det finns således enligt utskottets bedömning för närvarande inget behov av en särskild statlig utredning. Olika samarbetsbehov mellan den statliga och den kommunala sektorn bör kunna lösas under hand genom ett samrådsförfarande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi304 (m).
Kommunal fastighetsskatt
Motionen
I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) väcks tanken att klara storstädernas försämrade ekonomi genom införande av en fastighetsskatt på hus med kommersiell verksamhet. Skatten skulle enligt motionärerna kunna tas ut antingen av varje kommun eller av staten. Skatten skulle inte drabba boendet utan belasta företag som etablerar sig i mycket attraktiva områden. I motionen hänvisas också till riksdagens beslut våren 1989 om en tillfälligt höjd fastighetsskatt i vissa kommuner i Stockholmsområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att kompletteringspropositionen innehåller ett förslag om att fastighetsskatten på kommersiella lokaler skall slopas fr.o.m. den 1 januari 1993 (proposition 1991/92:150, bilaga I:5). Åtgärden syftar till att åstadkomma en höjning av värdet på kontorsfastigheter genom ökad lönsamhet. Propositionens förslag avses också bidra till en ökad stabilitet inom kreditsystemet. Utskottet har behandlat förslaget i betänkandet 1991/92:FiU30. Med stöd av yttranden från bostads- och skatteutskottet tillstyrker finansutskottet förslaget i propositionen att avskaffa fastighetsskatten på lokalhyreshus. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Fi305 yrkande 4.
Momsfrågor
Motionen
I motion So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) tas frågan om kompensation för merkostnad till följd av moms upp. De nuvarande reglernas tillämpning innebär enligt motionärerna att kommunal drift av t.ex. barn- och äldreomsorg kan få en konkurrensfördel jämfört med alternativa driftformer som t.ex. ekonomisk förening.
Enligt motionärerna har vissa kommuner som lagt ut delar av barnomsorgen på t.ex föräldrakooperativa daghem inte vidarebefordrat det statsbidrag om 6% som utgår som kompensation för den dolda mervärdesskatt som belastar sådan skattefri verksamhet. I motionen menar man att syftet med bidraget självfallet var att det skulle tillfalla de kooperativ och andra alternativa aktörer som fick extra kostnader för mat, leksaker, utrustning m.m. jämfört med kommunal verksamhet.
Utskottets bedömning
Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i februari i år tillsatt en utredning (Fi 1992:02) om vissa mervärdesskattefrågor. Utredningens uppgift är att ta reda på om de nya mervärdesskattereglerna är konkurrensneutrala vad gäller verksamhet som bedrivs i offentlig regi och motsvarande verksamhet i privat regi. De av motionärerna aktualiserade frågeställningarna omfattas av utredningens uppdrag.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion So273 (s) yrkande 4.
Lån till Göteborg
Motionen
I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) begärs att riksdagen beslutar att förlänga ränte- och amorteringsfriheten för det lån på 900 milj.kr. som Göteborg beviljats av riksdagen.
Utskottets bedömning
Riksdagen beslöt våren 1990 att ge lån på sammanlagt 1,5 miljarder kronor till Göteborgs och Malmö kommuner (prop. 1989/90:65, FiU14, rskr. 206). Samtidigt bemyndigades regeringen att utforma räntevillkoren och att medge räntefrihet under de tre första åren av lånens löptid. Företrädarna i finansutskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet avstyrkte förslaget i en reservation.
Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen beslutat att bevilja räntefrihet för de två första årens löptid. Regeringen kommer senare i år att pröva frågan om eventuell räntefrihet för det tredje året. Enligt utskottets mening är det inte aktuellt att i nuvarande statsfinansiella läge förlänga räntefriheten efter den första treårsperioden. Utskottet avstyrker således motion Fi305 yrkande 1.
Strandstädning
Motionen
I motion Jo601 av Kenth Skårvik och Erling Bager (fp) föreslås att medel ställs till förfogande inom ramen för de särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till kustkommunernas kostnader för strandstädning. Det gäller i första hand kustkommunerna längs västkusten och den nedskräpning som den internationella sjöfarten medför. Enligt vad som anförs i motionen har nu nedskräpningen tagit sådana dimensioner att kommunerna måste få ekonomisk hjälp på samma sätt som vid oljebekämpning.
Utskottets bedömning
Enligt det nya system för resursöverföringar från staten till kommunsektorn som utskottet tillstyrkt i detta betänkande kommer det särskilda skatteutjämningsbidraget att tas bort fr.o.m. år 1993. Samtidigt som utskottet gör detta konstaterande kan påpekas att ett icke oväsentligt stöd för innevarande år utgått till de berörda kommunerna genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att problemet därmed i år fått en rimlig lösning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo601 yrkande 2.
Skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun
Motionen
I motion Sk304 av Inger René m.fl. (m) anförs att kommuner med stor andel fritidsfastigheter ofta drabbas av ekonomiska problem som hänger samman med att invånarantalet mångdubblas under några få sommarveckor. Anläggningskapaciteten beträffande t.ex. vatten och avlopp måste därför vara högre än vad som annars är motiverat. Driftskostnaden blir därigenom högre för de fastboende än vad den hade varit utan fritidsboende.
Enligt motionärerna är ett sätt för kommunerna att få täckning för sina merkostnader att införa skatteväxling mellan permanent- och fritidskommun. Kommunalskatt erläggs då till fritidskommunen under vistelsetiden där i stället för till permanentkommunen.
Utskottets bedömning
Finansutskottet är väl medvetet om de problem som motionärerna aktualiserar. Frågan har uppmärksammats av regeringen i samband med att en kommitté under våren tillsatts med uppgift att överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin (dir. 1992:12).
Kommittén skall bl.a. klarlägga konsekvenserna av att upphäva fastighetsinnehav som grund för kommunmedlemskapet och föreslå åtgärder som gör det möjligt att behålla vissa rättigheter som tillkommer fastighetsägare, främst besvärsrätten. Lösningen bör, enligt direktiven, sökas inom ramen för ett system där fastighetsägandet inte är kopplat till medlemskap i kommunen. Som alternativ till detta skall kommittén kunna överväga bl.a. möjligheten att inom vissa allmänna ramar göra avsteg från likställighetsprincipen, t.ex. i form av differentierade taxor för olika kategorier av servicemottagare. Ett av skälen till denna del av utredningsuppdraget är just de förhållanden som motionärerna pekar på.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk304 (m).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 10--12 och 18, 1991/92:Fi80 yrkande 1, 1991/92:Fi84 yrkande 9, 1991/92:Fi302 och 1991/92:A813 yrkande 3 lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande 9 till handlingarna, res. 1 (s)
2. beträffande riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995 att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 del II yrkande 1 och med avslag på motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 8 och 9, 1991/92:Fi83 yrkande 12, 1991/92:Fi84 yrkande 1 och 1991/92:Fi102 yrkande 1 godkänner att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993, res. 2 (s)
3. beträffande ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens skatteinkomster att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:150 del II yrkande 2 och motionerna 1991/92:Fi84 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 1 och 1991/92:Fi100 yrkande3 samt med avslag på motion 1991/92:Fi44 yrkande 15 godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdandet av detta samt som sin mening ger regeringen detta till känna, res. 3 (s)
4. beträffande nytt system för utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi76,
5. beträffande neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:150 del II yrkande 3 och med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjerna för en finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m. och som sin mening ger regeringen detta till känna, res. 4 (s)
6. beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 13 och 14, 1991/92:Fi84 yrkande 4 och 1991/92:Fi92 godkänner vad i proposition 1991/92:150 del II yrkande 4 anförts om principerna för ett nytt statsbidragssystem, res. 5 (s) - delvis
7. beträffande bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993 att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 5 godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 5 framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner, res. 5 (s) - delvis
8. beträffande förslag till nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 10 samt 1991/92:Fi95 yrkande 1 godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 6 framlagda förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner, res. 5 (s) - delvis
9. beträffande inomregionala frågor att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi68 och 1991/92:T342 yrkande 2 lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.5) till handlingarna,
10. beträffande expertgrupp för översyn av strukturutjämningen att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:150 del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.6) och med avslag på motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 1, 1991/92:Fi89, 1991/92:Fi95 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 2 och 1991/92:Fi100 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 6 (s) 11. beträffande effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi77 och 1991/92:Fi84 yrkande 7 godkänner vad i proposition 1991/92:150 del II yrkande7 anförts om principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994, res. 7 (s)
12. beträffande förändringar i statsbidragen för landstingen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande8 godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 8 framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting, res. 8 (s)
13. beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 17, 1991/92:Fi47 och 1991/92:Fi84 yrkande11 lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande11 till handlingarna, res. 9 (s) - motiv.
Bilaga II:1 Försvarsdepartementets ansvarsområde
14. beträffande bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila del att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fö8 yrkande 2 lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:1 till handlingarna,
Bilaga II:2 Socialdepartementets ansvarsområde
15. beträffande avveckling av bidraget till barnomsorg att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 1 och med avslag på motion 1991/92:Fi80 yrkande2 godkänner att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993,
16. beträffande anslaget Bidrag till barnomsorg att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 8 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 11166000000 kr.,
17. beträffande avveckling av bidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 2 godkänner att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993,
18. beträffande avveckling av bidraget till service och vård att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 3 godkänner att statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari 1993,
19. beträffande anslaget Bidrag till service och vård att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 9 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6380800000 kr.,
20. beträffande avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 4 och med avslag på motion 1991/92:Fi86 godkänner att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993, res. 10 (s)
21. beträffande avveckling av bidraget till bostadsanpassning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 5 godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993,
22. beträffande avveckling av bidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 6 godkänner att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,
23. beträffande anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1991/92:Fi72 och 1991/92:Fi84 yrkande 20 i denna del -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2520682000 kr., res. 11 (s)
24. beträffande anslaget Bidrag till sjukförsäkringen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 11 till förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett belopp som är 267000000 kr. lägre än vad som föreslagits av socialförsäkringsutskottet i betänkande 1991/92:SfU13,
25. beträffande anslaget Driftkostnader för beredskapslagring m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 10 till förslagsanslaget Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett belopp som är 3500000 kr. lägre än vad som föreslagits av försvarsutskottet i betänkande 1991/92:FöU12,
26. beträffande avveckling av bidraget till beredskapsplanläggning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 7 godkänner att det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,
Bilaga II:3 Kommunikationsdepartementets ansvarsområde
27. beträffande återkallelse av anslaget till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 1 om återkallelse av sjätte huvudtitelns anslag Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:TU15, rskr. 248) -- beslutar att för budgetåret 1992/93 inte anvisa medel till detta anslag,
28. beträffande avveckling av bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och byggande av länstrafikanläggningar att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 2 godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993,
29. beträffande anslaget Byggande av länstrafikanläggningar att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 3 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:TU15, rskr. 248) -- till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 925400000 kr.,
30. beträffande huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi53,
Bilaga II:4 Finansdepartementets ansvarsområde
31. beträffande skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m. att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--17 antar de i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkandena 1, 2 och 4--6 framlagda förslagen till dels lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner, dels lag om skatteutjämningsbidrag till landsting, dels lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift, dels lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift, dels lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt, res. 12 (s) - delvis
32. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 9 bemyndigar regeringen att utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad i propositionen förordats, res. 12 (s) - delvis
33. beträffande neutralisering av skattereformen på kommunnivå att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 18 godkänner vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 8 anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå, res. 12 (s) - delvis
34. beträffande anslaget Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 2, 1991/92:Fi90, 1991/92:Fi95 yrkande 3, 1991/92:Fi100 yrkande2, 1991/92:Fi303 och 1991/92:Fi305 yrkandena 2 och 3 till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 950000000 kr., res. 12 (s) - delvis 35. beträffande kommunalt skattestopp år 1993 att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 16, 1991/92:Fi83 yrkande 11, 1991/92:Fi84 yrkande 14 och 1991/92:Fi301 antar det i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 3 framlagda förslaget till lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993, res. 13 (s)
36. beträffande avveckling av bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 7 godkänner att bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör,
37. beträffande anslaget Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 10 och med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt H1 till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 11130000000 kr.,
38. beträffande anslaget Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 11 och med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt H2 till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 439000000 kr.,
39. beträffande anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 12 samt med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkandena 19 och 20 i denna del till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 19844500000 kr., res. 14 (s)
40. beträffande anslaget Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 13 till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25000000 kr.,
41. beträffande anslaget Skatteutjämningsbidrag till landstingen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 14 till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3960500000 kr.,
Bilaga II:5 Utbildningsdepartementets ansvarsområde
42. beträffande slopande av sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet m.m. att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 2 anförts om slopande av sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket per den 1 januari 1993,
43. beträffande anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 3 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU10, rskr. 190) -- till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21451906000 kr.,
44. beträffande anslaget Bidrag till driften av särskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 4 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) -- till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 774978000 kr.,
45. beträffande anslaget Bidrag till driften av särvux att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 5 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) -- till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 34703000 kr.,
46. beträffande anslaget Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 6 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) -- till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 138652000 kr.,
47. beträffande sanktioner inom skolområdet att riksdagen antar det i proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 1 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
48. beträffande en kommitté för uppföljning av sektorsbidraget att riksdagen lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 7 till handlingarna,
Bilaga II:6 Kulturdepartementets ansvarsområde
49. beträffande statsbidrag till den regionala kulturverksamheten att riksdagen lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:6 till handlingarna,
Övriga kommunalekonomiska frågor
50. beträffande kommunernas pensionsskulder att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi304,
51. beträffande kommunal fastighetsskatt att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi305 yrkande 4,
52. beträffande momsfrågor att riksdagen avslår motion 1991/92:So273 yrkande 4,
53. beträffande lån till Göteborg att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi305 yrkande 1,
54. beträffande strandstädning att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo601 yrkande 2,
55. beträffande skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk304.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 27 maj 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Allan Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Olle Schmidt (fp).
Reservationer
Reservationer
1. Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen (mom.1)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 24 slutar med "(s) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Kommunerna svarar för mycket viktiga uppgifter i samhället. Det gäller framför allt skolor, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård. Det är viktigt att den service som ges medborgarna är av hög kvalitet, att den styrs på ett demokratiskt sätt, finansieras kollektivt och fördelas efter behov. Utifrån dessa grundläggande kriterier anser utskottet att det bör vara varje kommun och landsting fritt att välja medel och metoder för att på bästa sätt uppnå en hög kvalitet. Det bör dock understrykas att det är nödvändigt både för medborgarna och för samhällsekonomin att verksamheterna uppfyller målen till minsta möjliga kostnad.
Det disponibla reala resursutrymmet i samhällsekonomin kommer som utskottet ser det att vara mycket begränsat under 1990-talet. Den konkurrensutsatta delen av ekonomin kommer att behöva ta i anspråk omfattande delar av de resurser som står till buds för en expansion. Utrymmet för kommunal expansion är således mycket begränsat. Samtidigt är kraven på förbättrad och utökad service stort, inte minst till följd av den medicinska och tekniska utvecklingen. Huvuddelen av de utvidgningar och kvalitetshöjningar som bör ske måste åstadkommas genom omfördelning av resurser, effektiviseringar och inte minst genom förbättringar av produktiviteten. Förändrade statsbidragsregler och minskad statlig styrning har redan gett betydande möjligheter till detta.
Det står dock enligt utskottets mening klart att kommunsektorn står inför ökade behov av service till barn och äldre som inte kan finansieras enbart genom effektiviseringar. En viss men begränsad expansion för sektorn som helhet måste accepteras om inte servicen skall reduceras. Ett totalt stopp för den kommunala expansionen som regeringen förordar är enligt utskottets mening inte lämpligt. Direkta nedskärningar i kommunsektorn som regeringens politik innebär för de närmaste åren kommer att få mycket negativa effekter på både service och samhällsekonomi.
Effekterna på arbetsmarknaden av en krympande kommunal sektor det närmaste året skulle bli mycket allvarliga, inte minst för kvinnorna. En måttlig ökning av den kommunala verksamheten det närmaste året för att kunna tillgodose de ökande behoven främst inom sektorerna vård och omsorg ligger enligt utskottets uppfattning inom ramen för det tillgängliga utrymmet. Kommuner och landsting har under åren 1992 och 1993 en tillfälligt förbättrad ekonomisk situation. Det hänger samman med den nedväxling av pris- och kostnadsstegringarna som genomförts i Sverige. Kravet på ett fortsatt effektiviseringsarbete är stort, men det bör inte ske på det panikartade sätt som regeringens aviserade nedskärningar gett upphov till på vissa håll. Utskottet delar den bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet för kommunsektorn som görs i den socialdemokratiska motionen Fi84 (s).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 9 samt med avslag på vad som anförs i proposition 1991/92:150 del II yrkande 9 och motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 10--12 och 18, 1991/92:Fi80 yrkande 1, 1991/92:Fi302 samt 1991/92:A813 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995 (mom.2)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "I finansplanen" och på s. 27 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är det möjligt att inom ramen för en samhällsekonomiskt balanserad utveckling tillåta en måttlig ökning av den kommunala verksamheten. Utskottet anser att det är utomordentligt betydelsefullt att tillgodose de ökande behoven inom framför allt vård och omsorg.
Utskottet anser att en permanent neddragning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 är olämplig. Den skulle direkt skada möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på ett bra sätt och att genomföra utbildning med god kvalitet, och den slår mot sysselsättningen, speciellt för kvinnorna. Utskottet säger därför nej till indragningen.
Utskottet tillstyrker således motion Fi84 (s) yrkande 1 och Fi102 (s) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995 att riksdagen
dels med bifall till motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 8, 1991/92:Fi83 yrkande 12, 1991/92:Fi84 yrkande 1 och 1991/92:Fi102 yrkande 1 avslår förslaget i proposition 1991/92:150 del II yrkande 1 att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
dels avslår motion 1991/92:Fi44 yrkande 9,
3. Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens skatteinkomster (mom.3)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet ser" och på s. 30 slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet har en grundläggande positiv inställning till propositionens förslag att införa ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel. Denna omläggning har sedan länge efterlysts från kommunalt håll och innebär att kommunerna och landstingen får sina skatteinkomster baserade på ett aktuellt skatteunderlag.
Vad gäller reglerna för ikraftträdandet anges i propositionen följande: "I förhållandet mellan staten och den kommunala sektorn bör omläggningen ge ett för båda parter neutralt utfall." Utskottet anser detta vara av stor vikt och instämmer således i propositionens bedömning.
I motion Fi84 (s) och i ytterligare några motioner -- liksom av Svenska kommunförbundet och en lång rad kommuner -- har ett antal problem i samband med genomförandet av ett nytt utbetalningssystem uppmärksammats. Utskottet känner stark oro för att effekten på kommunnivå inte blir den eftersträvade. Utskottet har erfarit att de tekniska och administrativa förutsättningarna för en fördelning på uppemot 10 miljarder kronor inte klarlagts. Tillsammans med andra oklarheter när det gäller effekterna av förslagen i propositionen talar även detta förhållande för att reformen genomförs i två etapper. Någon dold indragning från den kommunala sektorn kan utskottet inte acceptera.
Utskottet har tidigare förordat att reformeringen av statsbidragssystemet genomförs i två etapper och att en parlamentarisk beredning tillsätts med uppgift att bl.a. utforma ett nytt fördelningssystem. Arbetet skall bedrivas så att riksdagen under våren 1993 kan fatta ett beslut med verkan fr.o.m. år 1994.
Enligt utskottets mening bör skiftet i utbetalningsordning genomföras fr.o.m. år 1993. I den parlamentariska beredningens uppgifter bör också ingå att närmare belysa de redovisningstekniska och övriga problem som har påtalats från kommunalt håll och som uppstår i samband med övergången.
När således ett bättre underlag om de sammantagna effekterna av övergången till ett nytt statsbidragssystem, slopandet av rundgången av pengar mellan stat och kommun samt ändringen av utbetalningssystemet föreligger under år 1993 kan ställning tas till på vilket sätt som den eftersträvade neutraliteten skall uppnås.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 (s) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens skatteinkomster att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 2 och med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 2 och motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 15, 1991/92:Fi99 yrkande 1 och 1991/92:Fi100 yrkande3 godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdandet av detta samt som sin mening ger regeringen detta till känna,
4. Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag (mom.5)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "I propositionen" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare avstyrkt kompletteringspropositionens förslag om slopat schablonavdrag. Med hänsyn därtill bör i här aktuellt sammanhang inte heller förslaget om neutralisering för effekten av ett slopat schablonavdrag genomföras.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 3 och med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört om finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m.,
5. Principerna för ett nytt statsbidragssystem m.m. (mom.6--8)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Fi92 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse". Statens transfereringar bör således regleras genom ett i huvudsak generellt statsbidragssystem och rundgången av pengar mellan stat och kommun slopas.
Utskottet anser dock att propositionen inte är ett fullgott underlag för att kunna göra en helhetsbedömning av effekterna av förslagen för samhällsekonomin. Vissa förslag aviseras för behandling i kommande propositioner. En mycket besvärande oklarhet råder om effekterna på lokal nivå. Det framgår inte av propositionen om de skillnader i utdebitering som blir resultatet av den föreslagna statsbidragsmodellen enbart beror på skillnader i standard och effektivitet mellan kommunerna.
Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att reformen genomförs i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart tillsättas. Denna bör ges i uppdrag att utarbeta en rättvis fördelningsnyckel för det nya statsbidraget. Som övergångsregler föreslås att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande regler och med den fria användning som propositionen föreslår.
Utskottet vill vidare framhålla att införandet av mera generella statsbidragssystem under vissa omständigheter kan leda till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter mellan allmänna och enskilda intressen, t.ex. hur en enskild skall hävda rätten och även kunna besvära sig eller hur sanktioner skall utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen i detta avseende fördjupas. Regeringen aviserar propositioner som bl.a. avses eliminera de här senast antydda problemen. Förslag bör enligt utskottets mening föreligga samtidigt som ett nytt statsbidragssystem införs. Utskottet vill framhålla att särskild uppmärksamhet bör ägnas handikappsektorn och barnomsorgen. Rätten till barnomsorg och kvalitetskraven på denna skall läggas fast i lag.
Utskottet får med hänvisning till det anförda tillstyrka motion Fi84 yrkandena 4, 5, 6 och 10.
dels att den del av utskottets yttrande på s.34 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 5" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande på s.35 som börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkande 1" bort utgå,
dels att utskottets hemställan under 6--8 bort ha följande lydelse: 6. beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 4 och med avslag på vad som anförs i proposition 1991/92:150 del II yrkande 4 och i motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 13 och 14 och 1991/92:Fi92 godkänner vad utskottet anfört om principerna för ett nytt statsbidragssystem,
7. beträffande bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993 att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 5 avslår de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 5 framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner,
8. beträffande förslag till nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna att riksdagen dels med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 10 avslår de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 6 framlagda förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motion 1991/92:Fi95 yrkande 1,
6. Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen (mom.10)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att förslaget från den kommunalekonomiska kommittén om en strukturutjämning på flera punkter har mötts av en omfattande kritik under remissbehandlingen. Genom att välja att införa övergångsregler och avisera en omprövning genom en expertgrupp visar regeringen att det föreslagna systemet har stora brister. Det är enligt utskottets mening ett märkligt förfarande att först i parlamentarisk ordning besluta om en omfattande reform som därefter i mycket väsentliga delar skall överprövas av en grupp experter.
Den föreslagna indragningen av miljardbelopp från kommunerna innebär därutöver att de sju rikaste kommunerna ställs utanför utjämningssystemet. Detta är enligt utskottets mening direkt stötande.
Utskottet har tidigare förordat att en parlamentarisk beredning skall få till uppgift att bl.a. ta fram ett nytt förslag till fördelningsnyckel. I avvaktan på att ett nytt generellt system genomförs bör bidragen för år 1993 fördelas i princip enligt dagens regelsystem.
Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande expertgrupp för översyn av strukturutjämningen att riksdagen dels med anledning av vad som anförs i proposition 1991/92:150 del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.6) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 1, 1991/92:Fi89, 1991/92:Fi95 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 2 och 1991/92:Fi100 yrkande1,
7. Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem (mom.11)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet har i" och på s. 40 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det tidigare ställt sig bakom vad som förordas i motion Fi84 (s) om att statsbidraget för år 1993 skall beräknas i huvudsak enligt nu gällande principer. Detta skulle inte leda till någon omfördelning som innebär att vissa kommuner blir "vinnare" och andra blir "förlorare". Däremot vinner alla på att den tidigare detaljregleringen försvinner.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 7 avslår motion 1991/92:Fi77 samt vad som anförs i proposition 1991/92:150 del II yrkande7 om principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994,
8. Förändringar i statsbidragen för landstingen (mom.12)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser positivt på de förändringar som föreslås i propositionen när det gäller bidrag och avgifter för landstingen. Med hänvisning till vad utskottet tidigare förordat beträffande en omläggning av statsbidragssystemet för kommunerna bör förslaget emellertid genomföras först år 1994.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande 8.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande förändringar i statsbidragen för landstingen
att riksdagen med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 8 och med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande8 godkänner vad utskottet anfört om förslag till avveckling av statsbidrag och avgifter i fråga om landsting,
9. Målstyrning, uppföljning och utvärdering (mom.13, motiveringen)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s.42 som börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "kommunala verksamheten" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot huvudlinjerna i det som i propositionen anförs om målstyrning, uppföljning och utvärdering. När det gäller den kommunala verksamheten vill utskottet i anslutning till vad som sägs i motion Fi84 peka på några viktiga handlingslinjer som kan bidra till en effektivare och bättre verksamhet.
Enligt utskottets mening måste rollfördelningen mellan de förtroendevalda och de anställda bli tydligare. De förtroendevaldas uppgift är att ställa upp mål, sätta ramar, fördela resurser, följa upp och utvärdera verksamheten. Det är också betydelsefullt att möjligheterna att decentralisera och delegera tas till vara. Uppgifter bör flyttas från stat till kommun. På kommunal nivå bör besluten flyttas närmare de anställda och medborgarna.
Andra viktiga inslag i förnyelsearbetet är att förbättra villkoren för de anställda genom en ändrad arbetsorganisation och satsningar på kompetensutveckling. Förbättring av effektiviteten och kostnadskontrollen bör ske genom att nya metoder för styrning och uppföljning utvecklas. Utskottet vill också understryka betydelsen av en ökad satsning på utvärdering och av att de goda exemplen sprids för att ge stimulans till utveckling och förnyelse.
10. Avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. (mom.20)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "motion Fi86 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. kan inordnas i ett generellt bidragssystem, men det bör ske först fr.o.m år 1994 enligt vad utskottet tidigare förordat. Som anförs i motion Fi86 (s) kan en konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet bli att skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. när det gäller färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar inte minst människor med handikapp. Därför bör socialtjänstlagen kompletteras och preciseras på sådant sätt att en likvärdig och kvalitativt god service garanteras över hela landet. En sådan ändrad lagstiftning bör genomföras samtidigt med övergången till ett nytt generellt statsbidragssystem.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi 86 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi86 och med anledning av vad som föreslås i proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 4 om att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m. (mom.23)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion Fi72 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att minska anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993. Utskottet vill betona att landstingen genom detta ges bättre möjligheter att klara sina åtaganden inom sjukvården. Utskottet delar uppfattningen i motion Fi72 (s) att detta ökade ekonomiska utrymme bör utnyttjas för att finansiera de relativt begränsade merkostnader som faller på landstingen för att förverkliga det program för "ont i ryggen" som SBU utarbetat. Genom att tillämpa rätt behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora samhällsekonomiska besparingar göras.
Utskottet förordar med hänvisning till vad som anförs i motion Fi84 (s) att anslaget räknas upp med 1 150 milj.kr. i förhållande till propositionens förslag.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi72 och 1991/92:Fi84 yrkande 20 i denna del samt med anledning av proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 12 -- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3670682000 kr.,
12. Konsekvenser för skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m., till följd av ett nytt statsbidragssystem (mom.31--34)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Som finansutskottet" och på s. 53 slutar med "samt 15--17" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare förordat att statsbidragsreformen och därmed sammanhängande förändringar bör genomföras först fr.o.m. år 1994. Enligt utskottets mening bör i konsekvens därmed de nuvarande bestämmelserna om skatteutjämningsbidrag, skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt samt bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen bibehållas under år 1993.
Detta innebär att den särskilda skatteutjämningsavgiften (den s.k. Robin Hood-skatten) behålls fram till dess att ett nytt utjämningssystem kan införas fr.o.m. år 1994. Därmed får även de rikaste kommunerna bidra till utjämningen av skillnaderna i skattekraft mellan kommunerna.
När det gäller återbetalningen av den tillfälligt förhöjda skatteutjämningsavgiften för år 1992 skall den enligt propositionen användas för att bl.a. ta bort olika brister i förslaget till utjämningssystem och till att neutralisera effekterna av skattereformen. Enligt utskottets mening bör återbetalningen skjutas upp till år 1994 och disponeras för infasning av det slutliga förslag till statsbidragssystem och fördelningsnyckel som enligt utskottets mening skall utarbetas av en parlamentarisk beredning. I samband därmed bör även neutraliseringen av skattereformens effekter t.o.m. år 1993 regleras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--18.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkandena 2 och 3" bort utgå,
dels att utskottets hemställan under 31--34 bort ha följande lydelse: 31. beträffande skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--17 avslår de i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkandena 1, 2 och 4--6 framlagda förslagen till dels lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner, dels lag om skatteutjämningsbidrag till landsting, dels lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift, dels lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift, dels lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt,
32. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem att riksdagen avslår förslaget i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 9 att bemyndiga regeringen att utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem,
33. beträffande neutralisering av skattereformen på kommunnivå att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 18 avslår vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 8 anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå,
34. beträffande anslaget Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. att riksdagen
dels avslår förslaget i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 15 att anvisa ett anslag till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln,
dels avslår motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 2, 1991/92:Fi90, 1991/92:Fi95 yrkande 3, 1991/92:Fi100 yrkande2, 1991/92:Fi303 och 1991/92:Fi305 yrkandena 2 och 3,
13. Kommunalt skattestopp år 1993 (mom.35)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "Fi301 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en bevarad och väl utvecklad lokal självstyrelse är av stor betydelse. Ett långsiktigt kommunalt skattestopp innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett skattestopp bör därför endast tillgripas temporärt och under korta perioder.
Enligt utskottets mening kan förslaget om skattestopp ifrågasättas även från andra utgångspunkter. Ett viktigt syfte med det nya statsbidragssystemet är att det enbart skall vara ett uttryck för en självvald nivå på standard och åstadkommen effektivitet. Ett skattestopp skulle således hindra en kommun eller ett landsting från att arrangera verksamheten på det sätt den önskar. Ett skattestopp kan dessutom i viss mån komma att motverka den effekt som det nya statsbidragssystemet ytterst syftar till, nämligen att inom ramen för den kommunala självstyrelsen åstadkomma en rationell kommunal verksamhet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi83 (s) yrkande 11, Fi84 (s) yrkande 14 och Fi301 (s).
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse: 35. beträffande kommunalt skattestopp år 1993 att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 16, 1991/92:Fi83 yrkande 11, 1991/92:Fi84 yrkande 14 och 1991/92:Fi301 avslår det i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 3 framlagda förslaget till lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,
14. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner (mom.39)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och 20 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare förordat när det gäller genomförandet av statsbidragsreformen och därmed sammanhängande förändringar bör anslaget räknas upp med 2600 milj.kr. i förhållande till propositionens förslag.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 yrkandena 19 och 20. Medelsberäkningen i övrigt föranleder ingen erinran från utskottets sida.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 19 och 20 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 12 till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 22444500000 kr.,
Särskilt yttrande
Inomregionala frågor (mom. 9)
Bengt Wittbom, Tom Heyman och Lennart Hedquist (alla m) anför:
I kompletteringspropositionen anför regeringen följande: "Utjämning av inkomster och strukturella förhållanden bör vara en statlig uppgift. Vi anser därför att landstingen i princip inte bör ha rätt att ta ut skatt för att fördela om pengar mellan kommuner."
Med anledning av vad som anförs i propositionen och som också tas upp i motion Fi68 (m) vill vi understryka att Moderata samlingspartiet helt delar den principiella syn som där anges. Enligt vår uppfattning borde därför den lag som ger Stockholms läns landsting möjlighet att bedriva inomregional utjämning upphöra per den 1 januari 1993. Vi noterar att avsikten dock är att den skall avskaffas per den 1 januari 1995, dvs. efter de första övergångsåren.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
4Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift
Härigenom föreskrivs
dels att 4§ skall upphöra att gälla, dels att 1, 3, 6, 7--9§§ skall ha följande lydelse.
33> 33>
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i fråga om skatteutjämningsavgift för landsting för år 1993.
3 Senaste lydelse 1990:397
7Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Socialutskottets yttrande 1991/92:SoU6y Bilaga 2
Kompletteringspropositionen del I och II
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett bl.a. socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1991/92:150 Kommunal ekonomi, del II (kompletteringspropositionen), jämte eventuella motioner såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet yttrar sig om principerna till ett nytt statsbidrag för kommuner och landsting, förslaget om minskning av bidraget med 7,5 miljarder kronor under år 1993 och förslaget om ett kommunalt skattestopp för år 1993. I övrigt begränsar utskottet sitt yttrande till att avse de förslag i bilaga II:2 som avser socialutskottets beredningsområde. Utskottet yttrar sig över motionerna Fi42, Fi44, Fi72, Fi80, Fi83, Fi84, Fi86 och Fi92.
Utskottet yttrar sig även över motionerna Fi40, Fi42 och Fi83 om barnbidrag med anledning av proposition 1991/92:150 Reviderad finansplan m.m., del I (kompletteringspropositionen).
Propositionen
I proposition 1991/92:150 bilaga II:2, har regeringen (socialdepartementet), såvitt avser socialutskottets beredningsområde, föreslagit riksdagen
dels att 1. godkänna att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993, 2. godkänna att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993, 3. godkänna att statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari 1993, 4. godkänna att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993, 5. godkänna att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993, 6. godkänna att det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,
dels att 7. till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil.6, 8. till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 1 595 200 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6, 9. till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 3 500 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:102, kapitel 5, 10. till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 975 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6.
Utskottet yttrar sig även över regeringens hemställan till riksdagen i propositionen, del II, att dels godkänna 1. principerna för ett nytt statsbidragssystem, 2. förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner, 3. principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994, 4. förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting, 5. att statsbidrag till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
dels anta förslag till lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993.
Kommunal ekonomi, förslaget i huvuddrag
I propositionen föreslås att ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna införs fr.o.m. år 1993. Förslaget utgår från två grundläggande förhållanden. Det första är att kravet på samhällsekonomisk balans är överordnat alla andra krav och måste styra bedömningarna av det framtida ekonomiska utrymmet för den kommunala sektorn. Det andra är att rollfördelningen mellan staten resp. kommunerna och landstingen vad gäller uppgifter och ekonomi måste vara tydlig.
Syftet med det nya statsbidraget är bl.a. att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett komplement till kommunernas skatteinkomster och utgår oberoende av vilken verksamhet som kommunerna bedriver. Skillnaderna i skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet.
Samtidigt med införandet av det nya statsbidraget ändras också utbetalningen av kommunalskattemedel till kommunerna. I fortsättningen föreslås utbetalningarna ske det år skatten avser och inte som i dagens system två år senare.
Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna
I propositionen föreslås att tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen till kommunerna avskaffas och ersätts av ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna. Det särskilda systemet för mellankommunal kostnadsutjämning, som infördes med anledning av äldrereformen, föreslås upphöra vid samma tidpunkt som ett nytt statsbidragssystem träder i kraft.
Skatteutjämningsavgifterna och avräkningsskatten föreslås avskaffas fr.o.m. år 1993. Rundgången av pengar mellan stat och kommun upphör därmed.
Det nya s.k. utjämningsbidraget består av tre delar:
ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en uppräknad medelskattekraft,
tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt
ett tillägg för befolkningsminskning.
I propositionen föreslås övergångsregler för åren 1993 och 1994 för att begränsa omfördelningseffekterna av det nya utjämningsbidraget.
En expertgrupp föreslås inom kort tillsättas för att vidareutveckla systemet med avseende på utjämning av strukturkostnader. Gruppen skall lägga fram förslag i sådan tid att förändringen kan träda i kraft den 1 januari 1995.
Förändringar för landstingen
För landstingen föreslås att sex specialdestinerade bidrag avvecklas liksom skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten. Under år 1993 kvarstår dock en reducerad skatteutjämningsavgift. År 1993 återbetalas den tillfälliga indragningen från landstingen som görs år 1992.
Motioner om ett nytt generellt statsbidrag
I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att när regeringens politiska inriktning är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt att ha ett behovsinriktat generellt statsbidrag som ges till kommunerna sektorsvis och att statsmakterna därmed får stå till svars för var resursneddragningarna skall ske. Vidare anförs att förslaget till ett nytt generellt statsbidrag inte kan genomföras utifrån nu föreliggande underlag, utan att en ny kommitté bör tillsättas för att framlägga ett mer genomarbetat förslag som även utgår från mer realistiska ekonomiska förutsättningar. För år 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå sektorsvis.
I enlighet med det ovan sagda hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem (yrkande 13) samt att riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny utredning med uppgift att lämna förslag till ett nytt behovsinriktat generellt statsbidragssystem som kan träda i kraft 1994 (yrkande 14).
I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att Socialdemokraterna säger ja till principen om ett samlat statsbidrag till kommunerna, men underkänner den fördelningsnyckel och det direkta genomförande som regeringen föreslagit. En ny fördelningsnyckel bör arbetas fram av en parlamentarisk kommitté. Som övergångsregler föreslås bl.a. att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip enligt den modell för ett nytt bidrag som föreslås i propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande regler och med den friare användning som propositionen föreslår, men med andra övergångsregler. I motionen anförs vidare att möjligheten att målstyra, följa upp och utvärdera blir allt viktigare. Införandet av mera generella statsbidragssystem kan under vissa omständigheter leda till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter i den avvägning som skall göras mellan allmänna och enskilda intressen, hur en enskild skall kunna hävda rätten och även besvära sig eller hur sanktioner skall utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen i detta avseende fördjupas. Rätten till barnomsorg och kvalitetskraven på denna bör läggas fast i lag. Vidare är det angeläget att följa utvecklingen inom skolans område. Mot bakgrund av det ovan sagda yrkar motionärerna att riksdagen dels bör godkänna principerna för och omläggningen till ett nytt statsbidragssystem i enlighet vad som anges i motionen (yrkande 4), dels beträffande avvecklingen av statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner godkänna vad som anges i motionen (yrkande 5). Riksdagen bör vidare godkänna förslagen till ett nytt generellt statsbidrag i enlighet med motionens förslag (yrkande 6), godkänna priciperna för fördelning av statsbidrag år 1993 och övergångsreglerna enligt motionens förslag (yrkande 7) och godkänna förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landstingen i enlighet med motionens förslag (yrkande 8). Vidare föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anges beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering (yrkande 11).
I motion 1991/92:Fi92 av John Andersson (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II. Motionären anför att kommunalekonomiska kommitténs förslag har varit svårt att analysera och frågetecknen har varit många. För vissa kommuner blir omställningen svår. Motionären hänvisar till de konsekvenser som skulle uppstå för Dorotea kommun om förslaget antogs av riksdagen. Reformen bör, enligt motionären, inte genomföras nu utan utredas på nytt.
Utskottets bedömning Utskottet delar uppfattningen i propositionen att kommunerna skall ges större handlingsfrihet när det gäller verksamhetens utformning samt prioriteringen mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare sätt. Den statliga regleringen av den kommunala verksamheten skall minskas, och de krav som statsmakterna ställer på kommunsektorn skall i första hand regleras genom lagstiftning.
Ett nytt generellt statsbidrag utan detaljreglering ger kommunerna förutsättningar att kunna anpassa sin verksamhet till rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar. Utskottet har mot bakgrund av detta inget att erinra mot propositionens förslag att ett nytt generellt statsbidrag införs fr.o.m. år 1993. Utskottet föreslår därmed att motionerna 1991/92:Fi44 (v) yrkandena 13--14 och 1991/92:Fi92 (v) avstyrks.
Utskottet har heller ingen erinran mot principerna för det nya statsbidragssystemet och de övergångsregler som föreslås för att åren 1993 och 1994 begränsa omfördelningseffekten av det nya utjämningsbidraget. Utskottet delar uppfattningen i propositionen att bidraget skall vara ett komplement till kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken verksamhet som kommunerna bedriver. På sikt skall skillnaderna i skatteuttag spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Mot bakgrund av det ovan sagda finner utskottet inte anledning att ytterligare gå in på förslagen i motion 1991/92:Fi84 (s) yrkandena 4--8. Utskottet föreslår att yrkandena avstyrks.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att dagens styrning via statsbidrag inte bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten. Däremot krävs en precisering av de resultatkrav som staten ställer på verksamheten. Den statliga uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och inte metoderna att uppnå resultaten. Statsmakterna bör följa upp och utvärdera verksamheten inom olika sektorer såsom hälso- och sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, skola m.m. Utskottet delar vidare föredragandens uppfattning att kommuner och landsting inom ramen för sitt ansvar kommer att åtgärda de eventuella brister och försummelser som uppmärksammas.
Utskottet noterar vidare att i propositionen aviseras en proposition under hösten 1992 med förslag om en lagreglering av kommunens ansvar för barnomsorgen liksom ett förslag till vårdnadsbidrag.
Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår utskottet att motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 11 avstyrks.
Besparingsförslag
I propositionen föreslås statsbidragen till kommuner och landsting av samhällsekonomiska skäl minskas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993. Föredraganden anför vidare att det inte finns utrymme för att utlova någon uppräkning av statsbidragen fr.o.m. år 1994. Kommuner och landsting bör utgå från att det nya statsbidraget kommer att utvecklas mycket restriktivt under åren 1993--1995.
I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att minska statsbidragen till kommuner och landsting med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 (yrkande 8).
I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den föreslagna indragningen av statsbidrag till kommunerna inte genomförs (yrkande 12).
I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på att minska bidraget till kommuner och landsting med 7,5 miljarder kronor (yrkande 1).
Utskottets bedömning I propositionen framhålls att huvuduppgiften för regeringens ekonomiska politik är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i ekonomin och att lägga grunden för en god konkurrenskraft och en varaktigt låg inflationstakt. Denna inriktning förutsätter bl.a. att de skyddade sektorerna hålls tillbaka så att det finns ett tillräckligt utrymme för de konkurrensutsatta delarna av ekonomin att växa. Vidare förutsätter det en stram finanspolitik baserad på en restriktiv prövning av offentliga utgifter och målet att skapa finansiell balans i den offentliga sektorn under en konjunkturcykel.
Vidare anförs att det för år 1993 finns ett finansiellt utrymme för kommunerna att bibehålla en oförändrad real nivå på de totala utgifterna jämfört med år 1992. Genom det nya statsbidragssystemet, avregleringen, omfattande utnyttjande av anbudskonkurrens m.m. erbjuds samtidigt möjligheter till ökad produktivitet. Utskottet har mot bakgrund av detta förståelse för behovet att i dagens samhällsekonomiska läge göra besparingar även på bidragen till kommuner och landsting. Utskottet biträder propositionens förslag. Det ankommer på finansutskottet att inom den av propositionen angivna ramen göra den närmare bedömningen av fördelningen av de olika beloppen. Utskottet föreslår därmed att motionerna 1991/92:Fi44 (v) yrkande 8, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 12 och 1991/92:Fi84 (s) yrkande 1 avstyrks.
Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993
I propositionen anförs att med hänsyn till det ekonomiska läget och i syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget bör det kommunala skattestoppet förlängas. Ett lagfäst kommunalt skattestopp föreslås för år 1993. Föredraganden anför att det kan finnas kommuner som kan hamna i en akut svår ekonomisk situation. Om så skulle vara fallet får i sista hand frågan hanteras i särskild ordning genom att regeringen föreslår riksdagen en lagändring som ger utrymme för skattehöjningar.
I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till kommunalskattestopp (yrkande 16). Motionärerna anför att det är den kommunala självstyrelsens hörnsten att kommunerna själva får bestämma utdebiteringsnivå utifrån sina egna ambitioner.
I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det föreslagna lagfästa skattestoppet för kommunerna inte genomförs (yrkande 11).
I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen avslår förslaget om lag om begränsning av kommunernas rätt att ta ut skatt för år 1993 (yrkande 14). Motionärerna anför att genom lagstiftning upprätthålla långvariga kommunala skattestopp inte är förenligt med deras syn på kommunal självstyrelse. För år 1993 finns en överenskommelse mellan staten och de båda kommunförbunden om ett frivilligt skattestopp. Ett lagfäst skattestopp för år 1993 är enligt motionärerna inte motiverat.
Utskottets bedömning Mot bakgrund av vad utskottet tidigare uttalat om behovet av att skapa förutsättningar för tillväxt- och utvecklingskraft i ekonomin har utskottet inte någon erinran mot förslaget att genom lagstiftning förlänga skattestoppet för kommunerna till att omfatta även år 1993. Utskottet föreslår att motionerna 1991/92:Fi44 (v) yrkande 16, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 11 och 1991/92:Fi84 (s) yrkande 14 avstyrks.
Förslag inom socialutskottets ansvarsområde
Bidrag till barnomsorg
Statsbidraget har till syfte att stödja och stimulera utbyggnad av barnomsorg i form av öppen förskola, deltidsgrupp, daghem, kommunala familjedaghem, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Statsbidrag lämnas även till andra än kommuner som driver daghem och fritidshem. Bidraget infördes ursprungligen för att stimulera kommunerna att bygga ut barnomsorgen. Bidraget har efter hand kommit att bli ett direkt stöd till kommunerna. Statsbidrag lämnas enligt förordningen 1987:860 (ändrad senast 1991:1973).
Statsbidrag har i princip endast lämnats för etablerade barnomsorgsformer som definierats på visst sätt. Olika lokala lösningar har därför inte kunnat erhålla statsbidrag. Samtidigt har statsbidraget utgjort en viss garanti för verksamhetens kvalitet.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993. För att säkerställa ett tillräckligt stöd till enskilda alternativ och också skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg utanför hemmet skall tillgodoses krävs, enligt föredraganden, en utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta område. Regeringen har därför för avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1992 med förslag om en utvidgad lagreglering av barnomsorgsområdet samt med ett förslag om vårdnadsbidrag.
Som en konsekvens av slopandet av bidraget per den 1 januari 1993 föreslås riksdagen till bidrag till barnomsorgen för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6 (SoU15, rskr. 223).
I motion 1991/92:Fi80 av Dan Ericsson (kds) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad syftet med en eventuell lagreglering av barnomsorgen skall vara (yrkande 2). Motionären anför att familjepolitiken skall underlätta för föräldrar att själva välja den vård och fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen bäst. Det avgörande måste vara vad som är bäst för barnen och föräldrarna och inte i första hand vad som är samhällsnyttigt. En eventuell lagreglering av barnomsorgsområdet måste därför ha sin utgångspunkt i att ekonomiska förutsättningar skall skapas för dem som önskar vårda barnen i hemmet när de är små. Någon lagreglering enbart för det som i dag kallas kommunal barnomsorg är inte möjligt, om det är rättvisa man avser att skapa.
I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett avvisande av införandet av vårdnadsbidrag (yrkande 9). Motionärerna anför att det nu står helt klart, efter uttalanden från socialministern, att finansieringen av vårdnadsbidraget uteslutande kommer att belasta nuvarande föräldraförsäkrings- och statsbidragssystem. Det betyder, enligt motionärerna, att det är de arbetande föräldrarna som kan räkna med att få betala för de föräldrar som vill -- och har ekonomiska möjligheter -- att med hjälp av ett vårdnadsbidrag stanna hemma.
Utskottets bedömning Utskottet, som i det föregående tillstyrkt propositionens förslag till nytt generellt statsbidragssystem, har inget att erinra mot propositionens förslag att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993 och inordnas i ett generellt bidrag. Utskottet har heller ingen erinran mot att anslaget Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 som riksdagen fastställt minskas med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamhet under 1993. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppet.
I regeringsförklaringen anförs att familjepolitiken skall underlätta för föräldrarna att själva välja den vård och fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen bäst. Detta innebär att familjepolitiken skall främja både valfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Den nya familjepolitik som regeringen avser att genomföra syftar enligt regeringsförklaringen till att ge ökad valfrihet för småbarnsföräldrar, att ge mer tid åt barnen och att i större utsträckning skapa rättvisa villkor för alla delar av landet. Om varje barnfamilj får möjlighet att lösa barnomsorgen på det sätt den själv önskar skapas större trygghet. Det innebär enligt regeringen att det måste finnas barnomsorg utanför hemmet av god kvalitet för dem som vill ha det och bättre ekonomiska möjligheter för dem som så önskar att stanna hemma när barnen är små.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU15 ställde sig utskottet bakom regeringens familjepolitik, eftersom den syftar till att förstärka familjens valfrihet. Utskottet ansåg det också angeläget att införa ett vårdnadsbidrag, så snart den statsfinansiella utvecklingen ger utrymme för det.
Utskottet vidhåller denna uppfattning liksom uppfattningen i propositionen att det är nödvändigt att säkerställa ett tillräckligt stöd för enskilda alternativ inom barnomsorgen och att skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg utanför hemmet skall tillgodoses. Utskottet konstaterar att ett förslag till införande av vårdnadsbidrag aviseras till hösten 1992 samtidigt med ett förslag till en utvidgad lagreglering av barnomsorgsområdet. Motion 1991/92:Fi80 (kds) yrkande 2 får därmed anses tillgodosedd. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Något konkret förslag till utformning av vårdnadsbidraget eller en finansiering av bidraget föreligger ännu inte. Motion 1991/92:Fi83 (s) yrkande 9 bör därför inte föranleda något uttalande av riksdagen. Utskottet föreslår att motionen avstyrks.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för effektivare barnomsorg (yrkande 15). Motionärerna anför att kostnadsutvecklingen för barnomsorg i form av daghem är oroande. Skillnaderna i kostnader mellan olika kommuner och mellan daghem i samma kommun kan vara mycket stora. Kommunerna måste nu sätta kostnadseffektiviteten i förgrunden.
Utskottets bedömning Omläggningen av de specialdestinerade statsbidragen syftar till att möjliggöra för kommunerna att anpassa verksamheten till rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar. Genom färre detaljregler ökar möjligheterna att utveckla olika lokala lösningar. Härigenom ökas också möjligheterna till kostnadseffektivitet. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 15 avstyrks med hänvisning till det anförda.
Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan
Utskottet har inget att erinra mot förslaget att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993.
Bidrag till service och vård
Som en följd av äldrereformen har statsbidraget fr.o.m. kalenderåret 1992 fått en ny utformning. Statsbidraget utbetalas nu i förhållande till antalet äldre i olika åldersklasser, andelen ensamboende i de högre åldrarna, kommunens glesbygdsgrad och antalet förtidspensionärer.
Riksdagen beslutade i juni 1991 om den ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150, SoU25, rskr. 384). I samband med den ekonomiska regleringen överfördes en viss del av den allmänna sjukvårdsersättningen från sjukvårdshuvudmännen till kommunerna som ersättning för kommunernas övertagande av sjukhemmen. Utöver förändringen i statsbidraget genomfördes också förändringar av skatteutjämningssystemet, systemet för mellankommunal kostnadsutjämning och skatteväxling. Målet för den samlade ekonomiska regleringen är att kommunerna för år 1992 skall ges täckning för de tillkommande kostnader som äldrereformen för med sig.
Systemet med en mellankommunal kostnadsutjämning skall för år 1992 bidra till att ge kommunerna täckning för tillkommande kostnader till följd av äldrereformen vilka inte täcks genom övriga regleringsinstrument. År 1992 omfördelas netto ca 1 400 milj. kr.
Kommunalekonomiska kommittén har funnit att det inte finns anledning att särskilt reglera omfördelningseffekter inom en mindre del av den kommunala verksamheten. Föredraganden anser i likhet med kommittén att den särskilda mellankommunala kostnadsutjämningen skall upphöra i samband med att det nya statsbidraget träder i kraft.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att bidraget till service och vård slopas fr.o.m. 1 januari 1993. Som en konsekvens av detta föreslås riksdagen till bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 1 595 200 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6 (SoU15, rskr. 223).
Riksdagen har i samband med äldrereformen beslutat om tillfälliga särskilda statliga stimulansbidrag om totalt 5,5 miljarder kronor. Dessa särskilda medel skall bl.a. användas för att stimulera utbyggnaden av gruppbostäder, till ombyggnad av sjukhem m.m. Dessa tidsbegränsade statsbidrag föreslås bibehållas och utges enligt de principer som riksdagen tidigare har beslutat om. Medlen kommer även fortsättningsvis att anvisas under femte huvudtiteln.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ålderdomshem (yrkande 16). Motionärerna anför att vård på ålderdomshem är betydligt billigare än hemsjukvård. Många äldre vill dessutom gärna bo på ålderdomshem. I dag är det brist på ålderdomshemsplatser. Men outnyttjad kapacitet finns på hotell och andra byggnader som snabbt kan ändras till väl fungerande ålderdomshem. Dessutom bör det finnas goda förutsättningar för privata initiativ att driva ålderdomshem. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen under femte huvudtiteln sänker anslaget G 1 Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 med 800 milj.kr. (yrkande 17). Motionärerna anför att eftersom ålderdomshem är billigare än hemsjukvård kan samhället spara 100 000 kr. per person och år i omvårdnadsomkostnader genom att äldre erbjuds flytta till ålderdomshem. Detta innebär redan under budgetåret 1992/93 en besparing på 800 milj.kr. (halvårseffekt).
Utskottets bedömning Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att slopa statsbidraget till service och vård per den 1 januari 1993. Utskottet har inte heller någon erinran mot att anslaget till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 minskas med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten under år 1993. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.
Utskottet konstaterar att äldrereformen innebär att kommunerna åläggs en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för dem som behöver det. För att stimulera en utbyggnad av omsorgen om äldre och handikappade anvisade riksdagen i samband med äldrereformen särskilda medel för byggande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer och för ombyggnad av sjukhem m.m. Byggandet kan ske i såväl kommunal som enskild regi.
Regeringen har i regeringsförklaringen bl.a. framhållit att den är starkt medveten om de växande problemen inom sjukvården och äldreomsorgen. Att förbättra och förändra vården är en av regeringens viktigaste uppgifter när det gäller välfärdspolitiken. Arbetet med att skapa värdiga villkor för gamla och sjuka måste intensifieras. Det gäller bl.a. tillskapandet av ålderdomshem och andra trygga boendealternativ för våra äldre, dagvård och gruppbostäder för dementa och rätten till ett eget rum för dem som lever på institution.
Ett viktigt mål är, enligt regeringen, att öka valfriheten för patienter och äldre. Bättre förutsättningar skall skapas för att nya former av vård och omsorg snabbt skall kunna växa fram.
Några kortsiktiga besparingar på detta område anser utskottet dock inte att det går att göra för närvarande. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkandena 16 och 17 avstyrks.
Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.
Statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. utgår med i princip 35% av bruttodriftskostnaderna för färdtjänst och särskilt anpassad kollektivtrafik. Bidrag utgår enligt förordningen (1990:489) om statsbidrag till färdtjänst och särskilt anpassad kollektivtrafik. Anslaget för budgetåret 1992/93 avser bidrag för verksamheten under år 1992.
Kommunernas ansvar för färdtjänsten framgår av socialtjänstlagen (1980:620).
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget slopas per den 1 januari 1993.
I motion 1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdig service och trygghet för handikappade. Motionärerna anför att en konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet kan bli att skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. vad gäller färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar särskilt hårt människor med handikapp. En ramlag som socialtjänstlagen kräver kompletteringar och preciseringar som syftar till att göra servicen likvärdig över landet och till att den erbjuds på en sådan nivå att den tillgodoser de skiftande behov människor med olika handikapp har.
Utskottets bedömning Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag om att slopa statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. per den 1 januari 1993.
Utskottet konstaterar att 1989 års handikapputredning i sitt huvudbetänkande har lagt fram förslag till förbättringar i färdtjänsten. Regeringen planerar att förelägga riksdagen en proposition med förslag på det handikappolitiska området till hösten. De frågor som tas upp av motionärerna övervägs sålunda i regeringskansliet. Något initiativ från riksdagens sida behövs därmed inte. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi86 (s) avstyrks.
Statsbidrag till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993. Utskottet konstaterar att regeringen har för avsikt att låta samhällets stöd till dessa barn bli föremål för uppföljning i särskild ordning.
Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Kommunalekonomiska kommittén föreslår i sitt betänkande att den allmänna sjukvårdsersättningen skall minskas med det belopp som motsvarar de ekonomiska konsekvenserna av att skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatter avvecklas. Till bidraget skall föras medel motsvarande de specialdestinerade bidrag som avvecklas. Vidare föreslår kommittén att den årliga automatiska ökningen av kostnaderna för skatteutjämningsbidragen, som följer av att de beskattningsbara inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom den allmänna sjukvårdsersättningen eller genom att nivån på grundgarantierna i skatteutjämningssystemet minskas.
I propositionen anförs att ett genomförande fullt ut av kommitténs förslag skulle leda till att ersättningarna till vissa sjukvårdshuvudmän skulle understiga de ersättningar som under föregående år lämnats till privata vårdgivare inom huvudmannens område och som enligt nuvarande regler dras av från ersättningen till sjukvårdshuvudmannen. Därför föreslås att skatteutjämningsavgiften bibehålls ytterligare ett år och avvecklas först fr.o.m. år 1994. Vidare föreslås den tillfälliga indragningen från landstingen som riksdagen beslutade om för år 1992 (prop. 1991/92:100, bil. 9, FiU29, rskr. 248) återföras till landstingen redan under nästa år, vilket innebär en förstärkning av utgiftsramen med 1 500 milj.kr. Samtidigt bör av samhällsekonomiska skäl bidragen till landstingen minskas med 2 300 milj.kr.
Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen föreslås därmed för år 1993 uppgå till 6 995 milj.kr.
I propositionen föreslås att riksdagen till bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975 milj.kr. lägre än vad som föreslogs i prop. 1991/92:100, bil. 6 (SoU15, rskr. 233).
För att kunna avveckla skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994 och därmed få till stånd att strömmen av pengar endast går från staten till landstingen skall, enligt propositionen, en översyn göras av systemet för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. med syfte att finna en ny utformning av systemet.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad nyttjandegrad av det fysiska kapitalet, anläggningar och utrustning inom sjukvården, vilket medför en besparing med 2,5 miljarder kronor det första året (yrkande 14). Motionärerna anför att nyttjandegraden av anläggningar och utrustning borde kunna öka med en femtedel. Härigenom skulle man kunna dra ner kapitalet med en femtedel.
I motion 1991/92:Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för bättre folkhälsa, bättre arbetsmiljö, bättre rehabilitering och god samhällsekonomi. Motionärerna hänvisar till att genom socialdemokraternas kommunalekonomiska alternativ tilldelas landstingen drygt 2 miljarder kronor mer än enligt regeringens kompletteringsproposition. Detta betyder att landstingen ges bättre förutsättningar att klara sina åtaganden inom sjukvården. Detta ökade ekonomiska utrymme bör också finansiera de relativt begränsade merkostnader som faller på landstinget för att förverkliga det program för ont i ryggen som statens beredning för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) utarbetat. Motionärerna hänvisar till att 30 % av alla sjukskrivningar i Sverige beror på ont i ryggen. Genom att tillämpa rätt behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora samhällsekonomiska besparingar göras. Enligt SBU kan det röra sig om besparingar på drygt 4 miljarder kronor.
Utskottets bedömning Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag till bidrag för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
En motion (nyd) om effektivare utnyttjande av sjukhusens resurser avstyrktes av utskottet i betänkande 1991/92:SoU15 med hänvisning till att syftet med motionen tillgodosågs av innehållet i direktiven till utredningen om sjukvårdens finansiering och organisation. Utredningsarbetet har nyligen påbörjats. Utskottet anser det inte möjligt att på kort sikt åstadkomma de besparingar som motionärerna förutskickar.
Utskottet finner i stället den i propositionen föreslagna nivån på bidraget till landstingen väl avvägd och föreslår därmed att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 avstyrks.
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt propositionens förslag att av statsfinansiella skäl minska anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993, föreslår därmed att motion 1991/92:Fi72 (s) avstyrks.
Beredskapsplanläggning
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att per den 1 januari 1993 slopa det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig. Utskottet har heller inte någon erinran mot att anslaget till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 minskas med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten under år 1993. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.
Statsbidrag till ungdomsvård och missbrukarvård
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att ett ställningstagande till kommunalekonomiska kommitténs förslag i denna del bör anstå till dess att regeringen tar ställning till institutionsutredningens förslag under hösten 1992.
Bidrag till insatser mot aids
Utskottet delar Aids-delegationens uppfattning att bidraget till insatser mot aids inte bör inordnas i det generella bidraget, eftersom det är angeläget att bidraget kan initiera och trygga ett långsiktigt och effektivt hiv-preventivt arbete. Utskottet har därmed inget att erinra mot propositionens förslag att bidraget bibehålls som ett särskilt statsbidrag.
Reviderad finansplan m.m.
Barnbidrag
Barnbidragets storlek
I motion 1991/92:Fi40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar att barnbidraget skall höjas till 10 200 kr. per barn och år från den 1 juli 1992 (yrkande 3).
Samma krav framförs i motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) (yrkande 2).
Utskottets bedömning Utskottet behandlade två motioner om höjning av barnbidragen i betänkandet 1991/92:SoU15 vid behandlingen av regeringens budgetförslag för budgetåret 1992/93. Utskottet anförde då att med hänsyn till det statsfinansiella och ekonomiska läget kunde utskottet inte ställa sig bakom förslagen i motionerna. Yrkandena avstyrktes.
Det statsfinansiella läget ger inte utrymme för höjning av barnbidraget den 1 juli 1992. Utskottet kan följaktligen inte ställa sig bakom förslagen i motionerna. Motionerna 1991/92:Fi40 (s) yrkande 3 och 1991/92:Fi83 (s) yrkande 2 bör avstyrkas.
Inkomstprövat barnbidrag m.m.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att riksdagen omedelbart enligt vad som sägs i motionen initierar en förändring av barnbidragssystemet till ett inkomstrelaterat system som innebär att barnbidrag inte utgår för barn till höginkomsttagare, vilket ger en besparing med 1,2 miljarder kronor för budgetåret 1992/93 om den träder i kraft den 1 januari 1993, i följd varav anslaget kan sänkas med motsvarande belopp (yrkande 11).
Utskottets bedömning Utskottet behandlade en likartad motion (nyd) i betänkandet 1991/92:SoU15. Utskottet redovisade då skälen för att införa allmänna, icke behovsprövade, barnbidrag år 1947 (s. 69 f.). Utskottet uttalade i det aktuella betänkandet att flera skäl talar mot att införa ett inkomst- eller behovsprövat barnbidrag. Barnbidragen bör ses som ett komplement till familjebeskattningen som innebär att inkomsttagare med barn i dag i huvudsak beskattas lika mycket som inkomsttagare utan barn. Det allmänna barnbidraget utjämnar skillnaderna mellan dem som har barn och dem som inte har det. Det skulle vidare leda till ytterligare tröskel- och marginaleffekter om ett inkomstprövat barnbidrag skulle införas genom att hela eller delar av barnbidraget skulle falla bort vid ökad inkomst. Barnbidraget är också med nuvarande regler mycket enkelt och billigt att administrera. Vid en inkomstprövning skulle det krävas en betydande administration för att bestämma och betala ut bidraget. Myndigheterna skulle behöva gå igenom och kontrollera uppgifter från över en miljon barnfamiljer. Med det anförda avstyrkte utskottet den då aktuella motionen.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 11 avstyrks.
Stockholm den 19 maj 1992 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Maud Ekendahl (m) och Roland Larsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna som börjar med "Utskottet har" och slutar med "11 avstyrks. " bort ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att propositionen inte är ett fullgott underlag för att kunna göra en helhetsbedömning av effekterna av förslagen på samhällsekonomin. Vissa förslag aviseras för behandling i kommande propositioner. En mycket besvärande oklarhet råder om effekterna på lokal nivå. Det framgår inte av propositionen att de skillnader i utdebitering som blir resultatet av den föreslagna statsbidragsmodellen enbart beror på skillnader i standard och effektivitet mellan kommunerna.
Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att reformen genomförs i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart tillsättas. Denna bör ges i uppdrag att utarbeta en rättvis fördelningsnyckel för det nya statsbidraget. Som övergångsregler föreslås att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande regler och med den fria användning som propositionen föreslår.
Utskottet vill vidare framhålla att införandet av mera generella statsbidragssystem kan under vissa omständigheter leda till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter i den avvägning som skall göras mellan allmänna och enskilda intressen, hur en enskild skall kunna hävda rätten och även besvära sig eller hur sanktioner skall utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen i detta avseende fördjupas. Regeringen aviserar propositioner som bl.a. avses eliminera de här senast antydda problemen. Utskottet instämmer i att detta är nödvändigt men anser att förslagen borde föreligga redan nu. Utskottet vill framhålla att särskild uppmärksamhet bör ägnas handikappsektorn och barnomsorgen. Rätten till barnomsorg och kvalitetskraven på denna skall läggas fast i lag.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi84 (s) yrkandena 4--8 och 11.
2. Besparingsförslag
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Besparingsförslag som börjar med "I propositionen" och slutar med "1 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en permanent neddragning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 är olämplig. Den skulle direkt skada möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på ett bra sätt, att genomföra utbildning med god kvalitet, och den slår mot sysselsättningen, spciellt för kvinnorna. Utskottet säger därför nej till en neddragning.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motionerna 1991/92:Fi44 (v) yrkande 8, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 12 och 1991/92:Fi84 (s) yrkande 1.
3. Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "14 avstyrks." bort ha följande lydelse:
För år 1992 gäller ett lagstadgat kommunalt skattestopp. För år 1993 finns en överenskommelse mellan staten och de båda kommunförbunden om ett frivilligt skattestopp. Enligt utskottets mening är ett lagstadgat skattestopp ett mycket allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör endast tillgripas temporärt och under korta perioder. Ett lagfäst skattestopp är inte heller motiverat med hänsyn till att det finns en frivillig överenskommelse.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motionerna 1991/92:Fi44 (v) yrkande 16, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 11 och 1991/92:Fi84 (s) yrkande 14.
4. Bidrag till barnomsorg -- vårdnadsbidrag
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Bidrag till barnomsorg som börjar med "I regeringsförklaringen" och slutar med "motionen avstyrks." bort ha följande lydelse:
I kompletteringspropositionen aviseras att en proposition med förslag om vårdnadsbidrag skall föreläggas riksdagen under hösten. Utformningen av vårdnadsbidraget är ännu inte klart, men enligt tidigare uttalanden från socialministern kommer vårdnadsbidraget att finansieras inom ramen för nuvarande föräldraförsäkrings- och statsbidragssystem. Det betyder att det är de förvärvsarbetande föräldrarna som kommer att få betala för de föräldrar som vill och har ekonomiska möjlighter att med hjälp av vårdnadsbidrag stanna hemma.
Enligt utskottets mening skall familjepolitiken göra det möjligt att förena och underlätta föräldraskap och förvärvsarbete. Genom arbete, barnomsorg, föräldraförsäkring och barnbidrag skapas förutsättningar för detta. Samtidigt främjas också jämställdhet. Enligt utskottets mening bör vårdnadsbidrag inte införas. Utskottet anser att föräldraförsäkringen skall byggas ut när det statsfinansiella läget så medger.
En utbyggd barnomsorg är i dag en absolut förutsättning för jämställdhet mellan män och kvinnor. Den är också en förutsättning för att föräldrarna skall kunna förvärvsarbeta i trygg förvissning om att deras barn får en god omvårdnad. Men framför allt är god omsorg, stöd och stimulans en förutsättning för att barnen skall kunna bygga upp en beredskap för skolan och vuxenlivet. Utskottet anser mot bakgrund av det ovan sagda att en lagreglering av kommunernas ansvar för barnomsorgen skall genomföras samtidigt som det generella statsbidraget.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi83 (s) yrkande 9. Motion 1991/92:Fi80 (kds) yrkande 2 föreslås avslås.
5. Bidrag till barnomsorg
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Bidrag till barnomsorg som börjar med "Omläggningen av" och slutar med "det anförda." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att kostnadsutvecklingen för barnomsorg i form av daghem är oroande. Omläggningen av de specialdestinernade statsbidragen syftar till att möjliggöra för kommunerna att anpassa verksamheten till rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar. Genom mindre detaljregler ökar möjligheterna att utveckla olika lokala lösningar. Kommunerna måste nu utnyttja dessa möjligheter att sätta kostnadseffektiviteten i förgrunden.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 15.
6. Bidrag till service och vård
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Bidrag till service och vård som börjar med "Några kortsiktiga" och slutar med "17 avstyrks." bort ha följande lydelse:
I dag är det brist på ålderdomshemsplatser. Men outnyttjad kapacitet finns i form av hotell och andra byggnader som snabbt kan ändras till väl fungerande ålderdomshem. Genom att erbjuda fler äldre ålderdomshemsplats kan stora besparingar göras, eftersom ålderdomshem är betydligt billigare än hemsjukvård. Detta innebär samtidigt möjligheter till besparingar på statens bidrag till äldreomsorgen. Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 16.
Det nya generella statsbidraget kan, enligt utskottets mening, till följd av besparingar inom äldreomsorgen minskas med 800 milj.kr. under budgetåret 1992/93 i enlighet med förslaget i motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 17.
7. Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Bidrag till vissa ersättningar -- -- -- som börjar med "Utskottet har" och slutar med "1991/92:Fi72 (s) avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att minska anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993. Utskottet vill betona att landstingen genom detta ges bättre möjligheter att klara sina åtaganden inom sjukvården. Utskottet delar uppfattningen i motion 1991/92:Fi72 (s) att detta ökade ekonomiska utrymme bör utnyttjas för att finansiera de relativt begränsade merkostnader som faller på landstingen för att förverkliga det program för ont i ryggen som SBU utarbetat. Genom att tillämpa rätt behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora samhällsekonomiska besparingar göras.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi72 (s). Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 avstyrks.
8. Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Bidrag till vissa ersättningar -- -- -- som börjar med "Utskottet har" och slutar med "1991/92:Fi72 (s) avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns en betydande besparingspotential i det fysiska kapitalet som sjukhusen förfogar över. Det bundna fysiska kapitalet inom svensk hälso- och sjukvård uppgår till 153 miljarder kronor. Om man överför erfarenheterna från industrin till hälso- och sjukvården skulle den årliga kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska kapitalet uppgå till ca 25 % av det bokförda värdet på kapitalreduktionen. Härtill kommer reducerade räntekostnader. Utskottet anser att besparingseffekten inom hälso- och sjukvården för budgetåret 1992/93 blir 2,5 miljarder kronor.
Utskottet finner mot bakgrund av det ovan sagda och motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 att anslaget till landstingen kan minskas med 2,5 miljarder kronor utöver de i propositionen föreslagna 2,3 miljarder kronor. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi72 (s) avstyrks. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
9. Barnbidragets storlek
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Barnbidragets storlek som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "bör avstyrkas." bort ha följande lydelse:
Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt stöd. Som ett led i skattereformen höjdes det allmänna barnbidraget den 1 januari 1991 med 2 280 kr. Den planerade höjningen den 1 januari 1992 har regeringen skjutit på framtiden. Utskottet anser med anledning av motionerna 1991/92:Fi40 (s) yrkande 3 och 1991/92:Fi83 (s) yrkande 2 att barnbidragen bör höjas till 10 200 kr. per barn och år fr.o.m. den 1 juli 1992. Utskottet vill erinra om att en finansiering av barnbidragshöjningen föreslagits i motion 1991/92:Fi83. Det bör ankomma på finansutskottet att med ledning av motionen omfördela medel inom ramen för statsbudgeten.
10. Inkomstprövat barnbidrag m.m.
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under avsnittet Inkomstprövat barnbidrag m.m. som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 11 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnbidragen bör inkomstprövas. Det är stötande att bidrag utgår även för barn till miljonärer. En inkomstprövning av bidragen liksom borttagandet av flerbarnstilläggen skulle innebära väsentliga besparingar för statskassan. Regeringen bör ges i uppdrag att lägga om barnbidragssystemet under budgetåret. Målet skall vara att spara 1,2 miljarder kronor under innevarande budgetår.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 11.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna
Jag anser att i ett läge när regeringens politiska inriktning är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt att ha ett behovsinriktat generellt statsbidrag som ges till kommunerna sektorsvis och att statsmakterna därmed får stå till svars för var resursneddragningarna skall ske.
Förslaget till ett nytt generellt statsbidrag kan inte genomföras utifrån nu föreliggande underlag, utan en ny kommitté bör tillsättas för att framlägga ett mer genomarbetat förslag som även utgår från mer realistiska ekonomiska förutsättningar.
Besparingsförslag
För år 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå sektorsvis utan indragning av 7,5 miljarder kronor.
Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993
Skall kommunerna ta ett större ansvar för verksamhetens framtidsinriktning och göra nödvändiga ingrepp och effektiviseringar kan inte ett skattestopp komma i fråga. Det är den kommunala självstyrelsens hörnsten att själv få bestämma utdebiteringsnivå utifrån kommunens egna ambitioner.
Kulturutskottets yttrande 1991/92:KrU7y
Bilaga 3
Statsbidragssystemet för kommunerna
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 28 april 1992 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen) beträffande bl.a. bilagorna II:1--II:6 jämte eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Del II i propositionen betecknas Kommunal ekonomi. Den innehåller förslag till allmänna riktlinjer för den kommunala ekonomin under åren 1993--1995 och förslag till en omläggning av statsbidragssystemet för kommunerna.
I bilaga II:6 kulturdepartementet bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad kulturministern anför om statsbidrag till den regionala kulturverksamheten. Utskottet yttrar sig över propositionen i denna del samt över finansministerns bedömning av slutsatserna i denna (Del II s. 56).
Utskottet noterar att motionärerna bakom motion 1991/92:Fi84 (s) tillstyrker att, som föreslås i propositionen, de här aktuella statsbidragen skall bibehållas. Något formellt yrkande framställs inte i denna del.
Utskottet avger samtidigt härmed yttrande 1991/92:KrU6y till finansutskottet. Yttrandet avser främst vissa budgetfrågor inom kulturutskottets beredningsområde som finansutskottet behandlar med anledning av förslag i kompletteringspropositionen och i motioner som väckts med anledning av denna.
Utskottet
De förslag som läggs fram i del II av kompletteringspropositionen bygger på kommunalekonomiska kommitténs betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans -- statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya samarbetsformer.
Enligt utredningsförslaget skall ett antal specialdestinerade statsbidrag avskaffas och ersättas av ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna. Följande bidrag på kulturområdet föreslås i utredningsförslaget ingå i det generella systemet, nämligen bidragen till regional musikverksamhet, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, regional biblioteksverksamhet och folkbibliotek.
Kulturministern lämnar en kortfattad redovisning för syftet med statsbidragen. Det gemensamma syftet är i första hand att bidra till att ett regionalt nät av kulturinstitutioner byggs upp. Kulturministern anför att i avvaktan på den översyn och utvärdering av formerna för det statliga stödet till kulturen som kommer att genomföras bör det nuvarande systemet inte ändras. Statsbidragen till den regionala kulturverksamheten bör därför behållas i sin nuvarande form. Detta förslag godtas av finansministern (Del II s. 56). Kommitténs förslag i denna del föranleder således inte något förslag till riksdagen.
Kulturutskottet anförde i sitt av riksdagen i denna del godkända betänkande 1991/92:KrU18 (s. 17) att det framstod som uteslutet att utredningsförslaget i här aktuell del skulle kunna genomföras utan att ens en analys av konsekvenserna av förslaget gjorts.
Riksdagen biföll ett förslag i det nämnda utskottsbetänkandet om tillsättandet av en kulturpolitisk utredning. Utredningens huvuduppgift bör vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt bedömningen av decentraliseringsmålet. I fråga om detta bör beaktas följande, anförde utskottet (s. 10 i angivna betänkande).
Decentraliseringsmålet torde vara det av de kulturpolitiska målen som under de gångna 18 åren tilldragit sig störst uppmärksamhet. Orsaken härtill är att det år 1974 fanns mycket betydande behov av stöd till den regionala utvecklingen på kulturområdet. De statliga insatserna -- lika väl som insatserna från huvudmännen -- har därefter varit mycket betydande. Ännu kvarstår dock önskemål om insatser av betydande omfattning. Samtidigt föreligger mera övergripande förslag om att specialdestinerade bidrag skall avskaffas. Utskottet tänker härvidlag på föreliggande förslag av kommunalekonomiska kommittén (SOU 1991:98). Enligt utskottets mening behövs en grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av ansvarsfördelning innan det kan komma i fråga att man för in kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse för bedömningen av decentraliseringsmålet är också de överväganden som görs av regionutredningen (C 1991:09), som bl.a. skall analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad (dir. 1991:31). Som anges i budgetpropositionen (bil. 14 s. 8) är avsikten att utredningen inom kort skall följas upp av en parlamentarisk beredning.
Med hänvisning till den lämnade redovisningen finner kulturutskottet att det inte finns något att erinra mot vad kulturministern anför i propositionen. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att kulturministerns bedömning godtas i regeringsförslaget och att detta därför inte omfattar kulturområdet.
Stockholm den 19 maj 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Carl-Johan Wilson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Utbildningsutskottets yttrande 1991/92:UbU5y
Bilaga 4
Kommunal ekonomi (prop. 1991/92:150 bil.II:5)
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen), del II Kommunal ekonomi, bilaga II:5 utbildningsdepartementet, jämte motioner.
Förslag till ett nytt generellt statsbidrag till kommuner, kallat statligt utjämningsbidrag, läggs fram i del II av kompletteringspropositionen. Ett viktigt syfte med det nya statsbidraget är att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna. Bidraget avses vara ett komplement till kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken verksamhet som kommunen bedriver. Skillnaderna i skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Det föreslagna statliga utjämningsbidraget skall bestå av tre delar, nämligen ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en generell skattenivå, tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt tillägg för befolkningsminskning.
En stor del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen till olika kommunala verksamheter föreslås avvecklade och inordnade i det generella bidraget fr.o.m. år 1993. Från detta datum avskaffas också skatteutjämningsavgifterna och avräkningsskatten. Rundgången av pengar mellan stat och kommuner skall således enligt förslaget upphöra. De bidrag som avvecklas uppgår till 69,5 miljarder kronor år 1993. Efter avdrag för slopade skatteutjämningsavgifter, slopad avräkningsskatt etc. beräknas det nya statsbidraget till 39,7 miljarder kronor år 1993.
För att begränsa påtalade omfördelningseffekter av det nya utjämningsbidraget bör enligt propositionen vissa övergångsregler införas. För år 1993 föreslår finansministern en övergångsregel som innebär att ingen kommun till följd av det nya bidragssystemet skall vinna eller förlora bidrag motsvarande mer än 1,5 % av summan av skatt och bidrag i jämförelse med det gamla bidragssystemet. För år 1994 föreslås en motsvarande övergångsregel. Den innebär att bidragsförändringen mellan åren 1993 och 1994 maximalt får uppgå till 3 % av summan av de totala skatteinkomsterna för år 1994 och utfallet av utjämningsbidraget för år 1993. Därjämte aviseras att en expertgrupp skall tillsättas för att vidareutveckla systemet med avseende på utjämning av strukturkostnader med sikte på att en eventuell förändring kan ske inför år 1995.
Vissa förändringar föreslås även i statsbidragssystemet för landstingen. Några specialdestinerade statsbidrag samt skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten bör enligt propositionen avvecklas. Medel motsvarande de specialdestinerade statsbidragen förs över till utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. fr.o.m. år 1993.
Inom utbildningsdepartementets område bör enligt finansministern sektorsbidraget till driften av det kommunala offentliga skolväsendet, bidraget till driften av särskolor m.m., bidraget till driften av särvux samt bidraget till undervisning av invandrare i svenska språket avvecklas och inordnas i det generella statsbidragssystemet. Bidragen till särskolan och särvux förs i sin helhet till landstingens generella bidragsram och kommer därmed i fortsättningen inte att vara identifierbara. När verksamhet skall flyttas över från landstinget till kommunerna i ett län -- i enlighet med förslag i proposition 1991/92:94 om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m. -- får dessa inbördes avtala om den ekonomiska regleringen i form av skatteväxling och övriga åtgärder.
I motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 6 anför motionärerna att det är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse" utan omfattande detaljreglering. Statens transfereringar till kommunerna bör regleras genom ett i huvudsak generellt statsbidragssystem. Men enligt samma motion yrkande 7 bör reformen genomföras i två steg. Statsbidraget för år 1993 bör i huvudsak beräknas efter nu gällande regler och utbetalas efter kvittning av skatteutjämningsavgifter m.m. enligt den modell som föreslås för det generella statsbidraget.
Riksdagen bör enligt motion 1991/92:Fi44 (v) yrkande 13 avslå regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem. Dock förordas inte nuvarande specialdestinerade statsbidrag. Motionärerna anser att ett behovsinriktat statsbidrag bör ges till kommunerna sektorsvis. Därigenom får statsmakterna ta ansvar för på vilka områden som neddragningar av resurser skall göras.
Utbildningsutskottet anser i likhet med vad finansministern anfört i propositionen att en reformering av statsbidragssystemet är mycket angelägen. Genom att kommunerna ges större handlingsfrihet när det gäller bl.a. prioritering mellan olika verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på ett effektivare sätt. Systemet bör därför läggas om nu med av regeringen föreslagna övergångsregler i avvaktan på resultatet av vissa överarbetningar. Enligt utbildningsutskottets mening bör finansutskottet således avstyrka motionerna 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 7 samt 1991/92:Fi44 yrkande 13.
Utbildningsutskottet tillstyrker för sin del att riksdagen godkänner att sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning i svenska språket avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993. Utskottet vill samtidigt betona att det är viktigt att utvecklingen inom de olika verksamheterna följs upp i det nya statsbidragssystemet.
Huvudprincipen vid prövningen av vilka specialdestinerade statsbidrag som skall läggas samman i det generella systemet har enligt propositionen varit att statsbidrag till sådan verksamhet, för vilken staten redan överlåtit verksamhetsansvaret till kommunen, bör ingå. Undantag görs för vissa särskilt uppräknade typer av bidrag, bl.a. tillfälliga investeringsbidrag och tidsbegränsade stimulansbidrag, vilka enligt finansministern inte bör ingå i det generella systemet. Hon anser dock att strävan framdeles bör vara att undvika stimulansbidrag. Om det är frågan om permanenta insatser där kommunerna berörs över en längre period, bör stimulans- och investeringsbidrag införas i ett generellt system.
I två motioner, nämligen motionerna 1991/92:Fi41 (s) yrkande 23 och 1991/92:Fi44 (v) yrkande 30, begärs att riksdagen skall besluta anslå minst 300 milj.kr. i stimulansbidrag för förbättringar av arbetsmiljön i skolorna.
Utbildningsutskottet erinrar om att riksdagen nyligen godkänt regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 1991/92:UbU12, rskr. 194) att avskaffa anslaget Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna. I arbetsmarknadsdepartementets del av kompletteringspropositionen (bilaga I:8 s. 11) föreslås nu att arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, skall tillföras 450 milj.kr. för beredskapsarbeten. Denna medelsförstärkning bör enligt förslaget i första hand användas till upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö, s.k. skogliga beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet. Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet att finansutskottet bör avstyrka motionerna 1991/92:Fi41 yrkande 23 och 1991/92:Fi44 yrkande 30.
I utbildningsdepartementets bilaga till del II av kompletteringspropositionen hemställs om ändrad medelsanvisning för sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt bidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket inför den föreslagna avvecklingen den 1 januari 1993 av nämnda statsbidrag.
Utbildningsutskottet noterar att anslaget till sektorsbidraget för skolan för budgetåret 1992/93 nu beräknats utifrån att ytterligare 266 milj.kr. bör anvisas utöver riksdagens tidigare beslut om anslag (bet. 1991/92:UbU10, rskr. 190) för ett ökat antal platser på ett tredje gymnasieår (jfr 1991/92:UbU4y). Utbildningsutskottet har inget att erinra mot de föreslagna anslagsbeloppen för de olika bidragen. Finansutskottet bör således föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut anvisa de begärda medlen.
Beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering anförs i propositionen att dagens styrning via statsbidrag inte bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten. Grundtanken med det föreslagna statsbidragssystemet är att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. De områden som i dag regleras genom statsbidragen blir i många delar oreglerade. Finansministern anser att det inom framför allt dessa områden är viktigt att statsmakterna nu preciserar kommunernas uppgifter. Det kan därför bli nödvändigt, anför hon, att komplettera dagens lagstiftning så att det inte skall råda någon oklarhet om kommunernas grundläggande skyldigheter att bl.a. erbjuda sina invånare valmöjlighet i skolan, barnomsorgen etc.
Enligt propositionen bör statsmakternas uppföljning och utvärdering i huvudsak omfatta det ansvar statsmakterna har lagt på kommuner och landsting. Den statliga uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och inte metoderna för att uppnå resultaten. Statsmakterna bör följa upp och utvärdera verksamheten inom olika sektorer såsom hälso- och sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, skola etc. Statsmakterna behöver ett underlag för att bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade verksamheten i kommunen, liksom att skillnaderna i de obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket över landet. Utbildningsministern anför för sin del att i det nya mål- och resultatorienterade styrsystem som infördes samtidigt med sektorsbidraget för skolan den 1 juli 1991 blev uppföljning och utvärdering strategiska uppgifter. En övergång till ett generellt statsbidrag till kommunerna förändrar inte karaktären av dessa uppgifter. Övergången till ett nytt system kräver inte heller någon förändring av de nationella styrinstrumenten, dvs. i huvudsak bestämmelser i skollagen samt de nationella läroplanerna. Bland de nationella målen utgör kravet på nationell likvärdighet ett av de främsta. Inte enbart resultatet av undervisningen utan även formerna för undervisningen skall i någon mening vara likvärdiga. Frågor om klasstorlek och utbildningens tillgänglighet utgör exempel på uppgifter som kan behöva vägas in när graden av måluppfyllelse diskuteras. Det är enligt statsrådet också angeläget att den statliga uppföljningen innefattar olika mått på kostnadseffektiviteten inom skolan samt beaktar vissa förhållanden beträffande undervisningens organisation. Statsrådet hänvisar till att statens skolverk har fått regeringens uppdrag att utforma ett resultatorienterat uppföljningssystem för skolan. I det nya uppföljningssystemet ges skolverket ett beställaransvar, statistiska centralbyrån ett producentansvar och kommunerna ett ansvar för att ta fram de begärda uppgifterna.
Frågor rörande målstyrning, uppföljning och utvärdering tas upp i två motioner. I motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 11 betonas att det föreslagna nya statsbidragssystemet inte får medföra att exempelvis kvaliteten på undervisningen sänks eller att klasstorleken generellt ökar. Enligt motion 1991/92:Fi44 (v) yrkande 17 måste målstyrning, resultatuppföljning och utvärdering ske sektorsvis. Först när ett system för detta utvecklats och prövats är det enligt motionärerna möjligt att på ett realistiskt sätt bestämma storleken på statsbidragen till kommunerna.
Utbildningsutskottet vill framhålla att en fungerande statlig uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i ett mål- och resultatorienterat styrsystem. Vikten av en uppföljning och utvärdering sektorsvis ökar med det föreslagna generella statsbidraget. Särskilt är detta fallet, som framhålls i propositionen, för de verksamheter (t.ex. gymnasieskolan) där vinsten eller nyttan framför allt står att finna i det samhällsekonomiska och inte i det kommunalekonomiska perspektivet. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av arbetet med uppföljning och utvärdering. Med det anförda anser utbildningsutskottet att motion 1991/92:Fi84 yrkande 11 är tillgodosett. Finansutskottet bör avstyrka bifall till denna motion och motion 1991/92:Fi44 yrkande 17.
Genom uppföljning och utvärdering skall brister uppmärksammas. I propositionen anförs att statsmakternas sanktionsmöjligheter är mycket begränsade. Eftersom statsmakterna har det yttersta ansvaret för skolväsendet finns det skäl att inom detta område ge regeringen rätt att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Att enbart hålla inne statsbidrag är i detta sammanhang inte någon konstruktiv metod.
Utbildningsministern föreslår att i skollagen förs in en ny bestämmelse, 15 kap. 15 §, som innebär att om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör få kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut till kommunen.
Utbildningsutskottet instämmer i att staten som ytterst ansvarig för skolväsendet bör genom en lagbestämmelse ges möjligheter att rätta till försummelser i den kommunala skolverksamheten. Som utbildningsministern framhåller kan sådana möjligheter fylla en funktion som ett skydd för de svagaste grupperna. Finansutskottet bör således föreslå riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Riksdagen beslutade i december 1990 (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76) att hos regeringen begära att en parlamentarisk kommitté skulle anförtros uppgiften att följa konsekvenserna av det nya sektorsbidraget för skolan som infördes den 1 juli 1991. Direktiv till en sådan kommitté har utfärdats men några ledamöter har inte tillkallats. Riksdagen bereds nu tillfälle att ta del av utbildningsministerns avsikt att få regeringens bemyndigande att tillkalla kommittén upphävt mot bakgrund av förslagen i föreliggande proposition. Utbildningsministern anför att insatserna i stället bör koncentreras på att följa upp effekterna av det nya statsbidragssystemet.
Utbildningsutskottet föreslår att propositionen i denna del utan erinran läggs till handlingarna.
Stockholm den 19 maj 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger Hestvik (s) och Ulrica Messing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Hestvik och Ulrica Messing (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utbildningsutskottet anser" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser att principen om ett generellt statsbidrag till kommunerna är riktig liksom den avgränsning som gjorts av vilka statsbidrag som bör ingå i det samlade bidraget. De övergångsregler som föreslås i avvaktan på att en expertgrupp skall se över det nya bidragssystemets fördelningseffekter visar emellertid att det föreslagna systemet har stora brister. Enligt utskottets mening bör reformen därför genomföras i två steg. För år 1993 bör statsbidraget i huvudsak beräknas enligt nu gällande regler och utbetalas efter kvittning av skatteutjämningsavgifter m.m. enligt den modell som föreslås för det generella statsbidraget. Kommunerna bör alltså få ett samlat bidrag baserat på gällande regler och med den friare användning som föreslås i propositionen, men med andra övergångsregler. Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på motion 1991/92:Fi44 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna vad här anförts.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utbildningsutskottet erinrar" och slutar med "yrkande 30" bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att stimulansbidraget om 300 milj.kr. till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna bör återinföras. Detta är desto mer angeläget som satsningar på en upprustning av skolmiljön samtidigt ger effekter på arbetsmarknaden för byggnadsarbetarna. Finansutskottet bör således tillstyrka motionerna 1991/92:Fi41 yrkande 23 och 1991/92:Fi44 yrkande 30 och hemställa att riksdagen beslutar föra upp ett sådant nytt anslag på riksstaten.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet vill avslå regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem och förordar i stället att statsbidrag skall utges till kommunerna sektorsvis. Staten får därmed ta ett ansvar för resursfördelningen till olika samhällsområden. När det gäller statsbidrag till särskolan vill jag hänvisa till vad som anförts i vår motion 1991/92:Ub61 yrkande 10, behandlad i betänkande 1991/92:UbU28, om att ett riktat bidrag bör behållas för att bl.a. markera ett nationellt ansvar för särskolan.
Beträffande återinförande av ett stimulansbidrag för förbättringar av skolans arbetsmiljö instämmer jag i den avvikande meningen från Socialdemokraterna.
Trafikutskottets yttrande 1991/92:TU4y Bilaga 5
Kommunal ekonomi
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett trafikutskottet tillfälle att senast den 20 maj 1992 avge yttrande över proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna berör trafikutskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlar trafikutskottet bilaga II:3 i kompletteringspropositionen. Denna bilaga tar upp frågor om den kommunala ekonomin inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Vidare behandlas en motion som väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
SJÄTTE HUVUDTITELN
Vägväsende
Regeringen föreslår i propositionens bilaga II:3 (kommunikationsdepartementet) under rubriken Vägväsende m.m., s.119--123, 1. att förslaget i prop. 1991/92:100 bil.7 om anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar återkallas, 2. att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993, 3. att riksdagen till anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 112 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil.7.
Motion med anledning av propositionen som har samband med trafikutskottets beredningsområde
1991/92:Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att också framöver garantera minst oförändrad standard på riksfärdtjänsten.
Trafikutskottets ställningstagande
Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och byggande av länstrafikanläggningar
I propositionen föreslås att ett nytt generellt statsbidrag införs för kommunerna. Samtidigt förordas att vissa av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen avskaffas, vilket berör två av anslagen inom kommunikationsdepartementets område. Som skäl för förslagen på trafikområdet framhålls i propositionen att det i framtiden blir än viktigare att investeringarna i vägnätet bygger på en helhetssyn. Ansvaret för väghållningen bör därvid avgränsas så att statens uppgift renodlas till att svara för det övergripande vägnätet som är av nationell och regional betydelse. Det övriga vägnätet bör därmed i framtiden enligt propositionen i större utsträckning än i dag vara en kommunal angelägenhet. Mot denna bakgrund föreslås att det särskilda statsbidraget till drift och underhåll av statskommunvägar upphör. Förslaget innebär att medelsanvisningen för ändamålet under nästa budgetår på 835,7 milj.kr. återkallas. Vidare förordas en begränsning av statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar. Begränsningen innebär att den del av bidraget som avser bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar avvecklas. För statsbudgeten innebär förslaget att anslaget till Byggande av länstrafikanläggningar för nästa budgetår kan reduceras med 112 milj.kr. I sammanhanget anges att vid medelsberäkningen har beaktats de kvarstående statliga åtaganden som finns till vissa projekt.
Trafikutskottet anser att det är av stor vikt att det politiska och ekonomiska ansvaret för trafiksystemet renodlas. Ansvaret för den löpande planeringen och förvaltningen av trafikens infrastruktur bör därvid så långt som möjligt decentraliseras och delegeras. Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet har också successivt en rad beslut genomförts i stor politisk enighet som innebär att beslut förts närmare den lokala och regionala nivån. Statsmaktens ansvar har därmed kunnat koncentreras till att avse mer övergripande frågor av nationell och regional betydelse. Trafikutskottet anser det angeläget att detta reformarbete kan fortsätta och utvecklas vidare. Trafikutskottet delar därför regeringens uppfattning att det särskilda statsbidraget till drift och underhåll av statskommunala vägar och delar av statsbidraget till Byggande av länstrafikanläggningar bör upphöra den 1 januari 1993 och inordnas i det generella bidragssystemet till kommunerna. Riksdagen beslutade den 7 maj 1992 att anvisa 835,7 milj.kr. under anslaget Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och 1037,4 milj.kr. under anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Trafikutskottets ställningstagande innebär att riksdagen bör ändra detta beslut så att inga pengar anvisas under det förstnämnda anslaget medan det sistnämnda anslaget reduceras med 112 milj.kr. Trafikutskottet har i detta yttrande endast tagit ställning för principen om att vissa statsbidrag inom utskottets verksamhetsområden bör inordnas i det generella bidragssystemet till kommunerna. Frågan hur stora dessa bidrag bör vara får behandlas av finansutskottet.
Riksfärdtjänsten
I motion Fi53 (s) behandlas frågan om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten. I motionen anges att riksfärdtjänsten bör ses som en del i en större trafikpolitisk satsning, vars syfte är att göra det möjligt för personer med funktionshinder att kunna resa på samma villkor som alla andra medborgare. Det är därför enligt motionen av stor betydelse att resurserna för riksfärdtjänsten finns samlade hos en central myndighet för att inte funktionshindrades resor skall vara beroende av enskilda kommuners ekonomi. Samtidigt finns det enligt motionen fördelar med att kommunerna, som redan i dag i stort sett beslutar om riksfärdtjänsten, får huvudmannaskapet men med ett fortsatt statligt bidrag. Med hänvisning härtill framhålls i motionen vikten av att minst oförändrad standard garanteras fortsättningsvis för riksfärdtjänsten.
Trafikutskottet konstaterar att propositionen inte innehåller något förslag om en kommunalisering av riksfärdtjänsten eller om förändrade regler för riksfärdtjänsten. I propositionen anförs att frågan om det framtida ansvaret för riksfärdtjänsten bereds inom regeringskansliet. Vidare anges att om ansvaret överförs till kommunerna är det naturligt att medel för riksfärdtjänsten också överförs till det nya generella kommunala statsbidragssystemet. Trafikutskottet bedömer, som framhållits av utskottet tidigare i olika sammanhang, att flera viktiga fördelar kan stå att vinna med ett kommunalt huvudmannaskap för riksfärdtjänsten (bet. 1991/92:TU14). Trafikutskottet förutsätter att det förslag till organisatorisk lösning som regeringen kan komma att förelägga riksdagen i frågan, som resultat av det omnämnda beredningsarbetet, innebär att riksfärdtjänsten även fortsättningsvis tryggas på en godtagbar nivå. Trafikutskottet anser med hänvisning till det anförda att finansutskottet bör avstyrka motionen.
Stockholm den 19 maj 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Bostadsutskottets yttrande 1991/92:BoU7y
Bilaga 6
Förslag i kompletteringspropositionen om den kommunala ekonomin avseende bostadsutskottets beredningsområde
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 28 april beslutat att bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:150 -- kompletteringspropositionen -- jämte motioner, avseende förslagen om kommunal ekonomi såvitt dessa rör bostadsutskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande förslaget i propositionen om att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. skall slopas den 1 januari 1993 och i stället gå upp i det generella statsbidragssystemet till kommunerna.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 5 (s. 117) att riksdagen godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993.
Motionerna
Följande motionsyrkanden behandlas i yttrandet till den del de avser frågor inom bostadsutskottets beredningsområde:
1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 13. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem.
1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner i enlighet med vad som anges i motionen ovan.
1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdig service och trygghet för handikappade.
1991/92:Fi92 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.
Utskottet
Regeringen föreslår i kompletteringspropositionens bilaga II:2 avsnitt 2.5 Bostadsanpassningsbidrag m.m. att statsbidraget till vissa bidragsformer inriktade mot bostadsanpassning m.m. skall upphöra den 1 januari 1993. De bidrag som berörs är bostadsanpassningsbidraget, bidraget för att återställa handikappanpassade bostäder samt ett bidrag till kommuner för kostnader i samband med omhändertagande och förvaltning av vissa lyftanordningar m.m. för handikappade. Det sistnämnda bidraget beviljas enligt ett regeringsbeslut den 29 januari 1987.
Bostadsanpassningsbidraget utges enligt förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana anpassningsåtgärder i och i anslutning till en bostadslägenhet som behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handikappade. Kommunerna sköter bidragsgivningen och betalar ut bidragen. I vissa fall skall dock länsbostadsnämnden pröva dessa ärenden. Staten lämnar bidrag med 40% av kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidrag.
Bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder i flerbostadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt kan utgå enligt förordningen 1985:489. Staten lämnar bidrag med 50% av den godkända kostnaden under förutsättning att kommunen lämnar ett kommunalt bidrag med 50%. En ytterligare förutsättning är att kostnaden överstiger 5000kr.
I propositionen framhålls bostadsanpassningens viktiga roll inom äldre- och handikappomsorgen. Mot denna bakgrund anses det inte vara godtagbart att bostadsanpassningen blir en helt oreglerad verksamhet i och med att förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag upphör att gälla. Av detta skäl aviseras att riksdagen kommer att föreläggas en proposition med förslag om en särskild reglering där kommunerna ges skyldighet att svara för bostadsanpassningen. Denna reglering avses träda i kraft samtidigt som ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna införs.
Några yrkanden som direkt tar upp regeringens förslag om att avveckla bostadsanpassningsbidragen m.m. återfinns inte i de med anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet tar emellertid i yttrandet upp fyra motionsyrkanden med vissa principiella synpunkter på det föreslagna generella statsbidragssystemet som också får betydelse för hur stödet till bostadsanpassning m.m. bör utformas.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 diskuteras vissa negativa effekter som kan bli följden av införandet av ett generellt statsbidragssystem. Motionärerna framhåller att effekterna på bl.a. handikappområdet måste analyseras. Enligt deras uppfattning hade det vidare varit önskvärt att de av regeringen aviserade förslagen för att eliminera de problem som omläggningen av bidragssystem skulle kunna leda till på handikappområdet kunnat presenteras samtidigt som de nu aktuella förslagen. I motionens yrkande 6 föreslås dock att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen bör godkänna förslagen till ett nytt statsbidragssystem.
Även i motion Fi86 (s) framförs vissa farhågor för att övergången från specialdestinerade bidrag till ett generellt statsbidragssystem kan leda till problem för handikappade. En befarad konsekvens kan bli att skillnaderna mellan kommunerna i den sociala servicen ökar. Enligt motionärerna finns hos många en sådan oro vad gäller effekterna av att statsbidraget till bostadsanpassning tas bort. I motionen föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som anförts om likvärdig service och trygghet för handikappade.
I Vänsterpartiets partimotion Fi44 yrkande 13 samt i motion Fi92 (v) föreslås riksdagen avslå regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem. I partimotionen anförs att ett generellt statsbidrag bör ges till kommunerna sektorsvis. Möjligheten till stimulansbidrag till kommunerna föreslås finnas kvar. Avslagsyrkandet i motion Fi92 (v) motiveras främst med de svåra ekonomiska omställningsproblem för vissa kommuner som regeringsförslaget anses leda till.
Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen understrukit vikten av att våra bostäder och bostadsområden i möjligaste mån utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för alla. Bidraget till bostadsanpassning har i detta sammanhang spelat och kommer att spela en viktig roll. Det är givetvis angeläget att villkoren för stödet till anpassning av handikappades bostäder inte kraftigt varierar mellan olika kommuner. Hittills har en likartad bedömning garanterats genom de regler som tillämpas som villkor för att det statliga bidraget skall utgå. Som även konstateras i propositionen är det inte acceptabelt att lämna verksamheten med bostadsanpassning helt oreglerad på det sätt som skulle bli fallet om det särskilda statsbidraget avvecklas utan att andra åtgärder samtidigt vidtas.
Bostadsutskottet har förståelse för att en avveckling av de specialdestinerade bidragen kan skapa oro för att stora olikheter i kommunernas insatser för bl.a. bostadsanpassning skall uppstå. Utskottet anser emellertid att det av regeringen aviserade förslaget om en fortsatt reglering av verksamheten med bostadsanpassningsbidrag till stor del borde kunna undanröja denna oro. Som anförs i de socialdemokratiska motionerna hade det varit till fördel om förslaget om reglering av kommunernas skyldighet att svara för bostadsanpassningen redan förelegat. I propositionen anförs dock att ett förslag avses föreläggas riksdagen i sådan tid att en reglering inom detta område kan träda i kraft samtidigt som ett nytt generellt statsbidrag införs.
Inriktningen på regleringen bör enligt propositionen vara att bostadsanpassningsbidrag skall utges för sådana åtgärder i och i anslutning till en funktionshindrad persons bostad som behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för personen i fråga. Detta är också utgångspunkten för dagens bidragsregler. Med anledning av vad i propositionen anförts förutsätter utskottet att den av regeringen förordade lösningen inte skall ge ett sämre stöd till bostadsanpassning än vad som utgår i dag.
Beträffande de frågor i den nu aktuella delen av propositionen som bostadsutskottet har att överväga kan förslaget att avveckla statsbidraget till bostadsanpassning m.m. accepteras på de grunder som ovan anförts. Enligt utskottets mening bör således riksdagen godkänna yrkande 5 (s. 117) i propositionens bilaga II:2 om att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993. Utskottet förutsätter att de synpunkter om likvärdig trygghet vad gäller bostadsanpassning m.m. som förs fram i motionerna Fi84 (s) och Fi86 (s) kommer att kunna beaktas i samband med att förslaget om reglering av kommunernas skyldigheter på området utarbetas. Under alla förhållanden finns -- vid behandlingen av detta förslag -- möjlighet för riksdagen att om så skulle anses påkallat åter ta upp de av motionärerna aktualiserade frågorna.
Vad rör förslagen i motionerna Fi44 (v) yrkande 13 samt Fi92 (v) om ett avslag på propositionen i nu aktuell del finns enligt bostadsutskottets uppfattning inte skäl att tillstyrka dem.
Stockholm den 19 maj 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "tillstyrka dem" bort ha följande lydelse:
En grundsten i en socialt inriktad bostadspolitik är allas rätt till en god bostad. Denna rätt får inte förvägras vissa grupper genom att bostäderna inte görs tillgängliga för människor med handikapp. Det är också en självklarhet att samhället har ett ansvar för att varje bostad individuellt kan anpassas efter den handikappades förutsättningar. Bostadsanpassningsbidraget har en mycket viktig uppgift att fylla i detta sammanhang. Det kan därför inte vara rimligt att som regeringen föreslå att detta bidrag slopas utan att effekterna av ett sådant beslut samtidigt analyseras.
Bostadsanpassningsbidraget är bara ett av de specialdestinerade bidrag som föreslås slopas i kompletteringspropositionen och ersättas med ett generellt statsbidragssystem. Som anförs i Vänsterpartiets partimotion Fi44 får ett byte av bidragssystem inte innebära att staten avsäger sig möjligheten att styra bidragen mellan olika sektorer. Det måste också finnas en möjlighet att med stimulansbidrag till kommunerna stödja speciellt angelägna områden. Ett sådant behov kan särskilt föreligga på det sociala området.
Behovet av att genom statliga åtgärder garantera en grundtrygghet på det sociala området gäller inte minst samhällets insatser för de handikappade. I motion Fi86 (s) framhålls den oro som många handikappade i dag känner för att omläggningen av bidragssystem kommer att medföra en social nedrustning i vissa kommuner. Bostadsutskottet anser det vara självklart att rätten till bostadsanpassningsåtgärder m.m. inte får göras beroende av den enskilda kommunens ekonomiska läge eller den för tillfället rådande politiska majoriteten. Hittills har statsbidragen för bl.a. bostadsanpassningsåtgärder varit en viss garanti för att sådana skillnader inte uppstår. Regeringen aviserar visserligen en reglering av kommunernas skyldigheter avseende bostadsanpassningsverksamheten men något förslag föreligger ännu inte. Som anförs i Vänsterpartiets partimotion måste ett nytt och mer genomarbetat förslag om statsbidragen till kommunerna utformas. I ett sådant arbete är det av särskild vikt att de nu diskuterade frågorna om de handikappades rättigheter ingående analyseras.
Mot den redovisade bakgrunden anser bostadsutskottet att riksdagen bör tillstyrka förslagen i Vänsterpartiets partimotion Fi44 yrkande 13 och Fi92 (v) om att avslå propositionen i nu aktuell del. Riksdagen bör vidare med anledning av dessa motioner samt motion Fi86 (s) ge regeringen till känna vad som ovan anförts om vikten av bostadsanpassningsverksamheten och likvärdig trygghet på detta område oavsett bostadsort. Motion Fi84 (s) yrkande 6 bör avslås.
Innehåll
Sammanfattning1 Inledning2 Propositionernas förslag3 Proposition 1003 Proposition 150 del II Kommunal ekonomi4 Motionsyrkandena7 Proposition 150 del II12 Inledning12 Allmänna utgångspunkter12 Den kommunala sektorn och samhällsekonomin13 Kommunernas och landstingens skatteinkomster14 Nytt statsbidragssystem för kommunerna14 Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem15 Förändringar för landstingen15 Målstyrning, uppföljning och utvärdering16 Proposition hösten 199216 Partimotionerna16 Socialdemokraternas partimotion Fi8416 Ny demokratis partimotion Fi4218 Vänsterpartiets partimotion Fi4418
Utskottet20 Inledning20 Den kommunala sektorn och samhällsekonomin20 Anpassning till samhällsekonomin20 Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--199524 Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens skatteinkomster27 Kyrkliga kommuner30 Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag30 Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna31 Principiella utgångspunkter31 Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 199333 Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna34 Statligt utjämningsbidrag34 Inomregionala frågor36 Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen36 Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem39 Förändringar i statsbidragen för landstingen40 Målstyrning, uppföljning och utvärdering41 Bilaga II:1Försvarsdepartementets ansvarsområde43 Bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila del43 Bilaga II:2Socialdepartementets ansvarsområde43 Bidrag till barnomsorg43 Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan45 Bidrag till service och vård45 Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.46 Bidrag till bostadsanpassning46 Bidrag till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn47 Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.47 Driftkostnader för beredskapslagring m.m.49 Beredskapsplanläggning49 Bilaga II:3Kommunikationsdepartementets ansvarsområde50 Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och byggande av länstrafikanläggningar50 Riksfärdtjänsten51 Bilaga II:4Finansdepartementets ansvarsområde52 Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.52 Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem53 Kommunalt skattestopp år 199355 Anslagsfrågor56 Bilaga II:5Utbildningsdepartementets ansvarsområde56 Avveckling av statsbidrag56 Ändrad medelsanvisning för de bidrag som föreslås avvecklade57 Övriga förslag57 Bilaga II:6Kulturdepartementets ansvarsområde58 Den regionala kulturverksamheten58 Övriga kommunalekonomiska frågor59 Kommunernas pensionsskulder59 Kommunal fastighetsskatt59 Momsfrågor60 Lån till Göteborg61 Strandstädning61 Skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun62 Hemställan62
Reservationer 1. Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen (mom.1) (s)70 2. Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995 (mom.2) (s)71 3. Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens skatteinkomster (mom.3) (s)72 4. Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag (mom.5) (s)73 5. Principerna för ett nytt statsbidragssystem m.m. (mom.6--8) (s)73 6. Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen (mom.10) (s)75 7. Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem (mom.11) (s)75 8. Förändringar i statsbidragen för landstingen (mom.12) (s)76 9. Målstyrning, uppföljning och utvärdering (mom.13, motiveringen) (s)76 10. Avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. (mom.20) (s)77 11. Anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m. (mom.23) (s)78 12. Konsekvenser för skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m., till följd av ett nytt statsbidragssystem (mom.31--34) (s)78 13. Kommunalt skattestopp år 1993 (mom.35) (s)80 14. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner (mom.39) (s)80
Särskilt yttrande Inomregionala frågor (mom.9) (m)81
Bilagor 1. Propositionens lagförslag82 2. Socialutskottets yttrande (1991/92:SoU6y)93 3. Kulturutskottets yttrande (1991/92:KrU7y)114 4. Utbildningsutskottets yttrande (1991/92:UbU5y)117 5. Trafikutskottets yttrande (1991/92:TU4y)124 6. Bostadsutskottets yttrande (1991/92:BoU7y)128