Civila samhället

Anf. 13 Eva Lohman (M)

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att jag står bakom samtliga av Alliansens och Moderaternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservationerna 1 och 11.

Jag kommer inte att ta upp någonting som rör idrott och friluftsliv, för det kommer min partikollega Saila Quicklund att göra om en liten stund.

Vi diskuterar i dag ett betänkande om det civila samhället. Sverige skulle inte vara den stabila och utvecklade demokrati som vi är i dag om vi inte hade haft ett starkt civilsamhälle. Alla föreningar, organisationer, nätverk och andra mer eller mindre lösa sammanslutningar av människor som under åren har velat, och fortfarande vill, utvecklas, lära, bidra, förändra med mera är grundbulten i vårt civilsamhälle och även i vår demokrati.

Det är underbart att vi är ett sådant hängivet föreningsfolk och att vi har varit det så länge. Det har gjort att det svenska civilsamhället i dag är ett av världens starkaste.

Den svenska demokratin har fötts ur människors ideella engagemang. Det är människor som av olika anledningar gått samman för att förändra något, för att förbättra något eller för att hjälpa till. Drivkrafterna är många, men gemensamt är att de fötts ur viljan att lösa problem, ibland akuta problem. Det såg vi exempel på under hösten vad gäller flyktingkrisen och flyktingströmmen till Sverige. Det civila samhället ser nämligen snabbt behov och kan snabbt göra något åt det, men det kan också jobba på sikt.

När det offentliga inte orkar med och inte klarar av, då går det civila samhället in. Hur hade mottagandet av de asylsökande sett ut under hösten 2015 utan det civila samhällets insatser? Hade det offentliga klarat det på egen hand? Nej, säger jag, och jag tror inte att någon kommer att säga emot mig.

Det är detta som gör civilsamhället så viktigt och värdefullt: När det offentliga inte mäktar med, då träder civilsamhället in.

Höstens flyktingström har visat på vikten av ett starkt men också flexibelt civilsamhälle. Breda folkrörelser har arbetat sida vid sida med intressegrupper och nätverk som spontant engagerat sig via sociala medier.

Migrationsverket skulle inte ensamt ha klarat av flyktingströmmen under hösten 2015. Tänk bara tillbaka på hur det såg ut på Stockholms centralstation under hösten! Det fungerade faktiskt ganska bra.

En av de stora organisationerna i vårt civila samhälle, Röda Korset, har räknat på värdet av allt volontärarbete som organisationen gör. De har använt sig av en EU-schablon, där varje arbetad frivilligtimme beräknas till 175 kronor. En volontär i Sverige arbetar i snitt 140 timmar per år, eller drygt 2 timmar i veckan. Röda Korset har ungefär 30 000 ideellt arbetande volontärer. De blev några fler under hösten; nästan 5 000 fler tillkom under hösten när den stora flyktingströmmen var.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Värdet av detta är 735 miljoner på ett år - 140 timmar per år, 30 000 frivilligarbetare, 175 kronor i timmen, en organisation. Det är en svindlande summa med tanke på att det här bara är en av många organisationer och nätverk i vårt civilsamhälle. Jag tycker att det är fantastiskt. Tanken svindlar när man tänker på hela det samlade värdet av det som civilsamhället gör.

Då blir min nästa fråga ganska dum. Skulle samhället fungera utan de ideella krafterna? Nej, det skulle det inte göra, och därför är det så viktigt att vi värnar och ger förutsättningar för det civila samhället att utvecklas och att vi ser till att människor vill bli delaktiga och göra en insats, att man vill gå med i någon organisation för att stärka samhället, för att hjälpa någon annan eller för att förändra någonting.

För att det här ska ske och för att det ska bli attraktivt för människor att jobba ideellt måste vi se till att verksamheterna har de verktyg de behöver. Vi måste se till att det inte finns onödiga hinder, och gör vi detta, då växer både samhället och människor som år ut och år in arbetar ideellt för att andra ska få det bättre.

För några veckor sedan redovisades betänkandet om ett stärkt civilsamhälle och det tilläggsdirektiv som regeringen gav. Utredningen bygger på alliansregeringens proposition En politik för det civila samhället från 2009.

Jag tror att vi alla är överens om att civilsamhällets villkor ska stärkas på alla sätt och att hinder för verksamheten ska undanröjas så att det fungerar så smidigt och bra som det bara är möjligt. Vi inser ju också hur viktiga civilsamhällets olika roller är. Det handlar om röstbildare, opinionsbildare och demokratibärare. Det är fostran till delaktighet, ansvarstagande med mera.

Vi strävar alla mot samma mål, men vi har olika vägar dit. Vi vill ju att det ska fungera bra.

Civilsamhällets självständighet ska stärkas och värnas. Det är viktigt. Föreningars, trossamfunds och organisationers självständighet kan bevaras och också stärkas. Det är viktigt att vi underlättar för civilsamhället att delta i exempelvis offentliga upphandlingar och att vi minskar den administrativa bördan, för vi vet ju, vi som sitter här inne, att allting kan bli bättre.

När man talar om civilsamhället blir det som en enhet. Vi säger civilsamhället, men det är ett myller av organisationer, nätverk, föreningar, trossamfund och alla möjliga sammanslutningar.

Låt mig återge utredaren som har skrivit Palett för ett stärkt civilsamhälle, det vill säga den utredning som lämnades över för ett par veckor sedan. Han säger att civilsamhället med dess mångfald och myller av organisationer och särarter utgör en egen samhällskropp.

Det är en bra och träffande beskrivning. Det är fråga om en stor samhällskropp bredvid det offentliga. Den är självständig och har egen frihet. Den är till gagn såväl för individer som för samhället, den bidrar till sammanhållning och den bygger på enskilda människors engagemang. Utan enskilda människors engagemang skulle vi inte ha ett civilsamhälle som står så starkt av sig självt utan någon större inblandning av det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

(Applåder)

Anf. 14 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Civilsamhället är ett helhetsbegrepp där vi behandlar olika privata sammanslutningar såsom välgörenhetsorganisationer, kyrkan, koloniträdgårdar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar och privata stiftelser. Civilsamhället är det civila samhället där vi politiker inte ska detaljstyra. Det är det häftiga med civilsamhället. Det löser sig av sig självt med drivna och engagerade individer.

Civilsamhället är i dag en stark del av samhällsmodellen, och det är bra. Det är bra för de engagerade som tar del av ett demokratiarbete.

Civilsamhället har en unik folkrörelsetradition som varit en del av vårt arv i flera generationer. Civilsamhället är unikt och väletablerat med högt deltagande i både lokala och regionala föreningar men även i föreningar på nationell nivå.

Det finns föreningar för alla våra intressen. Personligen började det i konståkningens föreningsliv med aktiva föräldrar som sålde kaffe och köpte bingolotter vid tävlingar. Därefter blev jag medlem i balettens vänförening och deltog även i det politiska föreningslivet.

Det jag försöker få sagt är att det finns något för oss alla, och vi alla har sannolikt tagit del av föreningsarbete. Det har uppfostrat oss. Föreningslivet i Sverige är unikt men framför allt häftigt att se!

Föreningslivet är starkt förknippat med idrottsrörelsen, och så ska det förbli. Ideella själar gör allt för att barnen ska känna glädje. Ideella själar gör detta av egen fri vilja. Det är de som får många idrottsklubbar eller föreningar att gå runt.

Många av våra elitidrottare började idrotta när de var barn. Det är nästan en förutsättning i dag om man ska bli elitidrottare på hög nivå. Sverige har många elitidrottare som jag är övertygad om att vi alla hejar fram under mästerskap och tävlingar. Utan vårt starka föreningsliv hade vi förmodligen inte haft lika många att heja fram. För att fortsätta denna framgångsrika saga vill vi att regeringen ska se över elitidrottens långsiktiga förutsättningar - detta för att den internationella konkurrensen blir allt större och allt hårdare. Därför yrkar jag bifall till vår gemensamma reservation nr 17.

Herr talman! Alla har vi säkert en Ikeamöbel som vi har byggt ihop. Det kanske är lite bökigt i början. Man tror att det fattas en skruv, och man förstår inte instruktionerna. Men när det är klart är det skönt, och man är glad och kanske lite stolt - stolt för att man har byggt möbeln och stolt för att den står rakt.

Den här effekten kallas Ikeaeffekten. Det betyder att vi människor tenderar att fatta extra stort tycke för det vi skapar själva. Med andra ord: Det vi ägnat stor möda, tid och ansträngning är något som vi kommer att ta extra stor hand om.

Jag vill skapa perspektiv i era tankar. Låt mig få måla upp en bild.

Calle är ute och hugger ned ett träd på sin tomt. Trädstammen förvandlas varsamt till brädor. Av brädorna blir det en busshållplats eftersom den gamla var genomrutten. Calles grannar bygger en bänk, och den andra grannen målar den nya busshållplatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Jag är övertygad om att om man är med och bygger sitt samhälle, eller en sak, eller en förening, så är man mindre villig att förstöra. Det man bygger är man mån om. Det här tankesättet tycker jag är väldigt fint, och det uppmuntrar. Det uppmuntrar till glädje men inte minst till en samhörighet genom gemensamt engagemang och skapelse. Låt oss göra saker tillsammans som vi alla kan glädjas åt. Det är det fina med civilsamhället. Det är samhällets hjältar.

Herr talman! I vår reservation 18 skriver vi om återkommande problem vi får ta del av i hederskulturens namn. I hederns namn utsätts en person för trakasserier, hot och våld, oftast från de personer som borde stå denne närmast. Man sätter familjens namn med anseende före personens fria vilja. Man låter hedern gå före i stället för stöttning. Detta är givetvis helt oacceptabelt och hör inte hemma i ett modernt, demokratiskt, civiliserat och västerländskt samhälle. Delar av hederskulturen upprätthåller och förstärker diskriminerande behandling av unga flickor i dessa familjer, och den begränsar olika familjemedlemmars frihet beroende på kön eller ålder. I en ung flickas fall kan det röra sig om kontroll över hennes kärleksliv, vilka vänner hon får träffa eller vad hon ska ha på sig.

Hederskulturen är ett växande problem i Sverige och därför ett problem vi måste ta på största allvar. Kvinnors fri- och rättigheter i vårt land ska alltid värnas och inte vara beroende av familjens ursprung, tro eller kulturella uppfattning. Det ska aldrig få ske i ett demokratiskt samhälle vi alla tar del av. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 18.

(Applåder)

Anf. 15 Per Lodenius (C)

Herr talman! Jag vill inleda med att jag står bakom samtliga Centerpartiets reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 10.

Herr talman! Civilsamhället är ofta snabbt på plats när någon form av mänskligt behov uppstår, inte minst nu när vi har en situation i vår omvärld som gör att många människor söker skydd här i Sverige. Det här tog också Eva Lohman upp i sitt anförande. En viktig del i integrationsarbetet handlar om att skapa mötesplatser. Mötesplatser kan förhindra att sociala barriärer byggs mellan människor med olika bakgrund.

Motsättningar finns redan i dag mellan olika grupper i samhället. Men det är motsättningar som vi måste kunna överbrygga, och det kan vi bara göra om vi aktivt arbetar med att sprida kunskap, lyssnar på människors oro och påverkar attityder som skadar och hotar vårt samhälle.

Civilsamhället och föreningslivet är hörnstenar i skapandet av de mötesplatser som behövs för att överbrygga motsättningarna och stötta integrationsarbetet. Föreningslivet, hela civilsamhället, är otroligt viktigt i integrationsarbetet. För människor som flytt från auktoritära regimer kan också ofta civilsamhällets företrädare skapa mer förtroende än offentliga tjänstemän och uniformerade myndighetspersoner.

Men när en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser kan det ofta uppstå svårigheter. Det är svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller för samarbetet att använda. Det kan till exempel finnas oklarheter om det juridiska upplägget som gör att samarbetet riskerar att inte bli av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Centerpartiet vill därför utveckla modeller för partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Det skulle ge många fördelar och vinster för både de ideella organisationerna och det offentliga. Men den stora vinsten skulle vara för hela vårt samhälle.

Det finns alltså hinder i vårt system som försvårar civilsamhällets möjligheter att göra dessa samhällsinsatser. Vi kan se de här hindren på exempelvis flyktingförläggningarna. Vi är flera partier här i riksdagen, både i regeringen och i Alliansen, som ser behovet av civilsamhällets insatser på våra flyktingförläggningar. Det är bra att vi är överens om det. Men mer behöver göras.

I Centerpartiet vill vi alltid se till individen, oavsett om den personen har ett svenskt personnummer eller inte och oavsett om den personen troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Centerpartiet vill att varje person ska få utvecklas och känna människovärde, och här har det civila samhället med folkbildning och föreningsliv en otroligt viktig roll att spela.

Herr talman! Centerpartiet vill att en föreningsrättsutredning tillsätts. Syftet med denna utredning är att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för föreningar och det civila samhället. Flera områden där det av tradition varit föreningsdrivna verksamheter har fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det finns en risk att det här urholkar föreningsrätten.

Utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle, som också Eva Lohman tog upp, har nyligen överlämnats till regeringen. Jag ser fram emot de förslag regeringen kommer att komma med utifrån den. Men i Centerpartiet ser vi ändå behovet av en föreningsrättsutredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för civilsamhällets verksamheter.

För Centerpartiet handlar det om att de som ideellt bidrar till samhället med sitt engagemang också måste ha goda förutsättningar för detta engagemang. Vi vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Men det behövs bättre kunskap om de utmaningar som finns. Det offentliga kan bli bättre på att bjuda in det civila samhället för samtal och samverkan.

Det finns också en trend som går mot fler projektbidrag på bekostnad av grundstöd för de ideella organisationerna. För att stärka civilsamhällets möjlighet att ta sig an samhällets utmaningar än mer snabbt och flexibelt vill Centerpartiet se en ökad andel grundstöd i bidragen från det offentliga.

Herr talman! Vad som också är viktigt för civilsamhället är att det finns mötesplatser. Därför lade Centerpartiet i sin budget extra resurser på stöd till samlingslokaler. Det är i bygdegården, i Folkets Hus, i nykterhetslogens lokal man träffas för möten och fest. Man träffas där för att laga mat tillsammans, som en utgångspunkt för stavgång tillsammans, bara för att träffas, kanske till och med för att lära sina barn att cykla tillsammans. Kort sagt: Man får möjlighet att lära känna både varandra och sin bygd.

Tyvärr ser inte regeringen denna styrka i bygdegården. I stället tar man av resurserna hos Boverket som är avsatta för att tillgängliggöra samlingslokalerna till administration och kallar det för satsning. Jag kallar det falsk marknadsföring. I stället för att som under alliansregeringens tid låta hela anslaget gå till anpassning av bygdegårdarna tar regeringen av samma anslag till löner för byråkrater på Boverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Med det, herr talman, vill jag återigen tydliggöra att jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i detta betänkande men att jag för tids vinnande endast yrkar bifall till reservationerna 1 och 10.

(Applåder)

Anf. 16 Bengt Eliasson (L)

Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till reservation 1 under punkt 1 och reservation 19 under punkt 27.

Herr talman! Människan är beroende av kontakter med andra. Det är kanske en av grundanledningarna till att vi närmast reflexmässigt slår oss samman i gemensamma strukturer när vi är mer än två som har samma intresse och att vi ser detta som något helt naturligt. Det är kanske något specifikt för vårt land.

För att skapa ett stabilt samhälle där människor tillåts växa, känna trygghet och utveckla sig själva och sin omgivning behöver vi förankringar, fasta punkter i livet och sammanhang där vi känner oss bekräftade och hemma. Det skapar en grund för ökat ansvarstagande, samarbete och tilltro mellan människor.

Vi har till och med lagstiftning för det här i vårt land. Vi har rutiner, fast förankrade i snart sagt oss alla, som styr det fantastiska som vi kallar föreningsliv och som är något nästan världsunikt. Det civila samhället är ett signum för Sverige och något som vi ska vara väldigt stolta över. Detta råder det, tror jag, ingen oenighet om.

Herr talman! Det civila samhället ökar det demokratiska deltagandet, vilket flera föregående talare har varit inne på. Det ökar också människors inflytande i de samhälleliga processerna. Den offentliga makten måste och ska söka dialog, samverkan och kunskapsutbyte med det civila samhället och dess aktörer och ska även bidra till att främja den civila sektorn så att den växer, frodas och blir större. Det kan man göra på många olika sätt.

Jag tror att vi alla här inne är överens om att utrymmet för ideella insatser inom integration, vård och omsorg, utbildning, kultur, bistånd och totalförsvar måste öka för att vi ska klara framtidens utmaningar. Men det måste ske med stor förståelse för civilsamhällets villkor.

Det offentliga ska i sin samverkan med civilsamhället respektera civilsamhällets oberoende, dess förmåga och dess unika roll.

Vi i politiken måste bidra till detta. Vi måste ge goda förutsättningar. Det ska vara enkelt och uppskattat att engagera sig i en idrottsklubb, en scoutkår, en folkbildningsorganisation, en social hjälporganisation, en intresseorganisation eller en annan organisation av något slag inom det civila samhället.

Allt detta måste tydliggöras mer. Vi måste bli bättre på detta än vi är i dag. Det måste finnas långsiktiga spelregler som frammanar det allra bästa hos både de offentliga aktörerna och civilsamhällets aktörer utan att det blir en tvångsliknande situation för någon av parterna. Ingen får känna sig inlurad i ett hörn.

Det är därför jag ser med viss oro på regeringens agerande. Det tyder lite på en annan förståelse, på någonting annat.

Vi kan debattera momsregler, avdragsrätt på gåvor, regler för bidragsgivande, användande av personnummer med mera. Alla dessa nog så godhjärtade regler har ändrats, men det leder nog inte till målet.

För oss liberaler är det självklart att civilsamhällets förmågor måste tas till vara genom de offentliga regelsystem som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Herr talman! Från statens sida stöder vi trossamfunden i vårt land med mer eller mindre rikliga ekonomiska bidrag. Det är gott så, och det ska vi fortsätta göra.

Vi liberaler skulle gärna se att vi använde begreppet trossamfund bredare om livsåskådningsorganisationer för att dessa ska få ytterligare del av stöden. Men det är en annan debatt.

För att vara stödberättigat ska ett samfund, som det är skrivet i dag, "bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg". Vidare framhålls att statsbidraget endast får lämnas till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, är stabilt och har egen livskraft.

Herr talman! Det är här det börjar bli besvärligt. Vi här inne har alla en föreställning om vad ett fängelse är för något. Vi ser, tror jag, gallerförsedda fönster, taggtråd, rastgårdar och uniformerad personal framför oss när vi använder ordet fängelse.

Men det är så i vårt samhälle i dag, mitt ibland oss, att för många kvinnor, flickor och pojkar är det egna hemmet ett fängelse och den egna släkten fångvaktare. Fadime Sahindal fick Sverige att öppna ögonen för dessa osynliga anstalter mitt ibland oss. Hennes röst för de förtryckta skulle behövas i dag, inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Att ständigt arbeta mot dessa fängelser måste vara en högprioriterad fråga för samhället och för oss som individer. Här spelar de religiösa samfunden en stor och viktig roll. De måste ges utrymme att vara med och bidra i denna viktiga kamp.

Dessa samfund ska ha generösa regler och bidrag för att kunna fortsätta. Men, herr talman, det finns tyvärr avskräckande exempel på raka motsatsen: religiösa samfund som bygger murar, som agerar fängelsevakter och som utbildar dem som upprätthåller förtrycket. Detta måste vi våga säga, och detta måste vi också kunna motverka genom att dra in bidragen. Detta ska inte staten och till sist skattebetalarna stå för, oavsett vilken religiös inriktning det handlar om. Här måste råda en god kontroll, och bidragen ska kunna dras in eller inte beviljas om inte reglerna följs.

Vi har bra regler, men de behöver förtydligas och följas striktare oavsett vilken livsåskådning eller religiös åskådning det gäller. Detta, herr talman, har inget med religionsfrihet att göra. Det har enbart att göra med respekt för skattebetalarnas pengar, respekt för alla människors frihet, liv och hälsa och de ideal som är vårt gemensamma fundament.

Därför, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 19.

(Applåder)

Anf. 17 Eva Wallin (KD)

Herr talman! Under hösten och vintern, i samband med den stora tillströmningen av flyktingar och migranter till vårt land, är vi många som har imponerats av det enorma engagemang vi sett inom frivilligorganisationer som har velat ställa upp för sina medmänniskor.

När det offentliga, främst då Migrationsverket, av förståeliga skäl inte kunde hantera sin övermäktiga uppgift fanns där frivilligorganisationer med engagerade människor som utan statliga eller kommunala direktiv såg att här finns det medmänniskor i en utsatt situation som behöver få tak över huvudet. Då valde de på eget initiativ att göra en insats. Detta engagemang är en ovärderlig del av det civila samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Själv kommer jag från Öckerö i södra Bohuslän och såg där hur kyrkor och idrottsföreningar med kort varsel ställde upp och ordnade mat och övernattning för de nyanlända när det blev uppenbart att situationen var ohållbar för de offentliga institutionerna. Det skapade ett stort engagemang i bygden. Många var inblandade, och många fick höra gripande berättelser om dramatiska människoöden.

Inom civilsamhällets frivilligorganisationer, till exempel Rädda Barnen, kyrkor och samfund, idrottsföreningar, Missing People och så vidare, finns inarbetade och goda strukturer för att bedriva ett resurs- och kostnadseffektivt arbete.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det civila samhället, alltså människors engagemang och vilja att samverka och samarbeta i olika former, grunden för all demokrati och all samhällsutveckling.

Vi kristdemokrater anser också att politikens uppgift är att skapa goda förutsättningar för detta engagemang, denna positiva drivkraft som finns i oss människor att vilja samarbeta och utveckla vår omgivning, vårt samhälle och våra liv. Här finns en politisk skiljelinje mellan oss som vill understödja detta engagemang och dem som hellre ser att statliga och kommunala myndigheter och institutioner ska ta över, styra och samordna det mesta som sker i samhället.

Herr talman! Jag vill i detta mitt första anförande här i kammaren avslutningsvis yrka bifall till Alliansens reservation nr 1 om det civila samhällets betydelse för demokratin samt till Kristdemokraternas reservation nr 3 om det civila samhällets ställning.

(Applåder)

(forts. § 7)

Anf. 141 Peter Johnsson (S)

Frågestund

Civila samhället

Herr talman! Jag vill påminna kammaren om att vi ska debattera om det civila samhället. Det var en stund sedan vi träffades.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Jag kommer att beröra den del i betänkandet som handlar om idrotten och dess föreningsliv. Min partikamrat Azza kommer att beröra de andra delarna lite senare.

Jag är stolt över att vara socialdemokrat i dag och en del av regeringen. Vi har nu äntligen höjt anslaget till idrottsrörelsen. Det har vi gjort under 2016, med en ökning på 197 miljoner. Det kommer troligtvis att komma mer pengar lite längre fram också. Även Svenskt Friluftsliv har fått en dubblering av anslaget för sin verksamhet.

Den dåvarande kultur- och idrottsministern i den borgerliga regeringen uttryckte det i några av sina anföranden som att den stora idrottspolitiska satsningen var jobbskatteavdraget. Kristdemokratiska ledamöter sa att en enorm utveckling av idrottsrörelsen var att man kunde använda sig av någonting som hette fritidspeng. Det var egentligen de två frågorna som berördes på det idrottspolitiska planet under den förra regeringen.

Därför är jag ännu stoltare över att den här regeringen så tydligt pekar med hela handen och visar att idrottsrörelsen behöver ökade anslag och att idrottsrörelsen har betydelse för utvecklandet av den svenska modellen.

I dag finns det ca 20 000 ideella föreningar över hela landet, och antalet medlemmar är på över 3,2 miljoner. Av dem har ca 849 000 någon form av ledarskap i föreningsrörelsen. Här kan vi verkligen snacka om folkrörelse. Jag tycker att det hellre ska heta folkrörelsen än det civila samhället.

Om idrottsrörelsen får förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ytterligare medel kommer det att stärka vårt land så att det håller ihop. Det är en styrka och en möjlighet.

Vi vill gärna se våra stjärnor lyckas på de stora mästerskapen, oavsett idrott. Men någonstans börjar färden mot guld och berömmelse. Det är i kontakten med idrottsrörelsen, olika föreningar eller kanske på gympalektionen eller när man för första gången går och ser en match eller ser OS eller VM på tv, som jag ofta brukar göra i den här åldern.

I mina yngre dagar hade jag förutsättningarna och möjligheten att vara med i många idrottsrörelser och att prova på olika sporter. Tyvärr ser vi att alltför många barn och unga inte rör på sig tillräckligt mycket i dag. Vi kan spekulera i vad det kan bero på. Jag tror att datorn har en viss betydelse i sammanhanget. Då gäller det att skapa förutsättningar för barn och ungdomar i dag att kunna vara med i idrottsrörelsen och utöva någon form av aktivitet. Därför går en del av de pengar vi satsar till att öka just den möjligheten, också för att vi ska bekämpa den ohälsa som har ökat i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Det är som sagt intressant och bra att Riksidrottsförbundet har anammat detta. I sina riktlinjer till de olika specialförbunden pekar de nu på vikten av rekrytering till föreningslivet.

Men föreningslivet är också oerhört duktigt på att välkomna våra nya svenska medborgare. Om den övriga delen av det svenska samhället hade varit lika lyckosamt i sitt integrationsarbete som idrottsrörelsen har varit hade samhället sett annorlunda ut än i dag, och vi hade haft en ökad integration och en ökad delaktighet. De pengar som nu tillförs är avsedda för att man ska jobba på det området.

Den här regeringen menar på allvar att man ska lyfta upp idrottspolitiken och synliggöra alla idrottsrörelsens positiva verksamheter. Idrottsrörelsen är unik och ska behandlas med stor respekt.

Någonstans vid horisonten finns en diskussion om att likställa föreningar med företag. Jag vill här och nu vara tydlig med att jag och mitt parti in i det sista kommer att strida för att bibehålla idrottsrörelsen som en särart i vårt samhälle och värna och utveckla dess betydelse, för att sedan utveckla den svenska modellen.

Men vi har utmaningar framöver. Det är det inte tu tal om. Fler måste röra på sig. Det gäller inte bara barn och unga utan också äldre och medelålders. Vi vill ha ett livslångt idrottande. Vi vill ha ökad mångfald i idrotten. Vi vill ha fler ledare som kan utbilda sig i de studieorganisationer som finns, exempelvis Sisu. Vi vill bekämpa läktarvåldet. Det ska vara tryggt att se en fotbollsmatch, en ishockeymatch eller vad det än må vara. Här måste vi ta krafttag.

Vi vill också jobba för att stärka jämställdheten inom idrottsrörelsen. Vi vill ha fler tjejer som idrottar. Vi vet att tjejer med utomnordisk bakgrund har svårt att komma in i föreningslivet. Här har vi ett stort uppdrag framför oss.

Det saknas inte uppgifter, mina vänner! Nu tar vi tag och fortsätter den utveckling som den socialdemokratisk-miljöpartistiska regeringen har inlett!

(Applåder)

Anf. 142 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Jag är övertygad om att vi alla - både vi här i kammaren och de på åhörarläktaren - har lång erfarenhet från någon eller några av landets alla föreningar. Vi har i Sverige ett fantastiskt föreningsliv som engagerar oerhört många. Vi är med som deltagare, och några av oss kanske också som ledare.

Det har gjorts en del internationella jämförelser, bland annat om engagemang i idrottsrörelsen. Där sticker Sverige ut. Inte i något annat land i Europa läggs det ned så mycket ideellt arbete inom idrottsrörelsen. Det är något vi verkligen kan vara stolta över.

Det har också talats om det ekonomiska värdet av detta ideella arbete. Det lyfts fram stora belopp, men trots det är det totala värdet undervärderat. När man räknar på det i ekonomiska termer värderar man det ideella arbetet som om det hade handlat om lönearbete, men värdet är mycket större än så. Monetära sammanhang kan inte riktigt fånga värdet av den sociala gemenskapen, en förbättrad folkhälsa eller en demokratisk fostran. Hela det värdet tillkommer ju.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Att vi väljer att engagera oss i föreningar för att odla vårt eget intresse - oavsett om det handlar om att spela fotboll, att spela schack eller att plocka svamp - är kanske inte så konstigt. Men det som är riktigt fantastiskt är att så många föreningar väljer att ha ett samhällsengagemang långt utanför det som är de egentliga kärnverksamheterna. Detta är inget nytt; vi har sett det i alla tider, framför allt hur många föreningar engagerar sig för att lokalsamhället ska utvecklas positivt. Men det vi kan glädja oss åt den senaste tiden är att så många föreningar aktivt går in och medverkar i flyktingmottagning och integrationsarbetet.

Vi ser scoutföreningar som hjälper till i det konkreta flyktingmottagandet. Vi har sett hur man i bandyn i Borlänge har arbetat med att få somalier att engagera sig, trots att de knappast har haft någon relation till bandyn tidigare.

Det sägs ofta att arbete är nyckeln till en fungerande integration, men det är för snävt tänkt. Naturligtvis behöver vi arbete för att försörja oss, men nyckeln till integrationen är att hitta ett socialt sammanhang. Arbetsplatser är naturligtvis en väg, men också att engagera sig i en förening kan vara en väg. Detta är något som den rödgröna regeringen har tagit fasta på. I höstas såg vi hur 200 miljoner extra riktades till civilsamhället för att stötta integrationsarbetet.

Även om kärnan i verksamheten är det ideella arbetet finns också kostnaderna där. Det är lokalkostnader och materialkostnader. Samtidigt ger varje krona som investeras i föreningslivet fantastiskt stor utväxling i form av ideellt arbete. Det är alltså en klok investering som den rödgröna regeringen gör.

Vi har inte bara sett ökade insatser för att stärka integrationsarbetet i föreningslivet utan också att idrottsrörelsen förra året fick ett rejält lyft. I år görs en historisk satsning på friluftslivet. Det blir i det närmaste en dubblering av anslagen till friluftslivsorganisationerna.

Naturligtvis måste alla föreningar ges likvärdiga villkor, oavsett under vilket paraply de har organiserat sin verksamhet.

När man lyssnar på de borgerliga partiernas företrädare går det inte att ta miste på att det finns ett stort engagemang för civilsamhället även där. Många av de reservationer som har lagts innehåller i sig positiva idéer som möjligtvis går att arbeta vidare på.

Samtidigt är reservationerna lite verklighetsfrämmande. Man har inte tagit fasta på det arbete som faktiskt görs. Man bortser från att regeringen nu skjuter till mycket resurser till civilsamhället. Man bortser från att regeringen gav tilläggsdirektiv till utredningen om hur vi kan stärka civilsamhället, och man bortser från att den utredningen presenterades för bara några veckor sedan. Nu har regeringen fullt arbete med att omformulera de förslagen till en aktiv politik. Det är naturligtvis ett arbete som riksdagen inte kan föregripa.

Till Sverigedemokraterna skulle jag vilja säga att trots att vi har tydliga regler för hur stöden ska användas - en förening måste ha en demokratisk organisation för att få bidrag, och verksamheten måste präglas av demokratiska värderingar - är det svårt att i alla lägen säkerställa att medel inte missbrukas och går till verksamhet som vi egentligen inte vill ge statligt stöd. Men här måste också Sverigedemokraterna svara. Låt oss säga att en organisation agiterar kraftfullt mot flyktingboenden, publicerar uppgifter på sin hemsida om var det kommer att byggas flyktingboenden medan företrädare för organisationen agerar på Facebooksidor om att bränna flyktingboenden, och att vi sedan ser en våg av mordbränder över landet. Är det då rimligt att ge resurser till en sådan organisation? Det är en fråga Sverigedemokraterna måste besvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Jag yrkar bifall till kulturutskottets förslag.

Anf. 143 Eva Lohman (M)

Herr talman! Jag reagerade lite på vad Niclas Malmberg sa om 735 miljoner. Jag fick uppfattningen att han försökte negligera summan. Detta var ju en del av många organisationer. Sammanlagt är de en oerhörd tillgång för vår samhällsekonomi.

Det hade varit lite klädsamt om Niclas Malmberg också hade kommit ihåg att de 20 miljoner som regeringen nu ger, varav en del går till integrationsarbete, är en del av den migrationsöverenskommelse som regeringen har med allianspartierna.

Dessutom fick jag uppfattningen att Niclas Malmberg var lite förvånad över att vi borgerliga också ägnar oss åt föreningsliv och frivilligt arbete. Han verkade tycka att det var något som var förbehållet röda och gröna partier. Jag kan upplysa Niclas Malmberg om att jag själv sedan över 40 år har varit mycket aktiv.

Detta med att räkna timmar var ganska vanligt i kvinnojourerna. När dessa föreningar startade under 70- och 80-talet var detta ett sätt att få kommunerna att förstå vilket värdefullt arbete kvinnor gjorde.

Då räknade man på timmar och, tror jag, undersköterskelöner eller sjukvårdsbiträdeslöner, som fanns då. Det är ett bra sätt att ha en frivilligtimme och försöka ha någon ersättning för det.

Anf. 144 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Jag uttryckte inte på något sätt någon förvåning, Eva Lohman, över det engagemang som finns för civilsamhället hos allianspartierna. Min förvåning var kopplad till hur ni har formulerat er i en del av reservationerna, där ni inte vill veta av den verklighet som faktiskt är nu. Vi ger utökade resurser till civilsamhället. En utredning är nu presenterad, och regeringen arbetar vidare för att komma med skarpa förslag. Min förvåning var bara kopplad till att ni inte tar fasta på det positiva arbete som regeringen gör. Men vi har ett gemensamt engagemang för civilsamhället. Det har jag inte ifrågasatt.

Jag nedvärderar inte heller de 735 miljoner kronor som har redovisats i någon sorts beräkning - tvärtom. Jag säger att det bara är en del av det hela. Det är värdet på den ideellt arbetade timmen jämfört med om det hade varit en lönearbetad timme. Men värdet är långt mycket större än så. Vi får många fler positiva effekter. Jag vill tvärtom visa på att värdet är mycket större.

Sedan gäller det de 200 miljoner kronor som riktades till detta i höstas. Det gjordes gemensamt mellan våra partier. Det är ingen motsättning där heller.

Däremot har den rödgröna regeringen utöver det gjort många andra anslagshöjningar när det gäller civilsamhället, där Moderaterna inte alls följer upp med förslag. Idrottsrörelsen får 133 miljoner kronor mer i regeringsbudgeten än vad Moderaterna har i sitt förslag. När det gäller bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet har vi 25 miljoner kronor mer än vad Moderaterna har i sitt förslag. Vi har också vår särskilda satsning Äga rum, där vi har 50 miljoner kronor, som är direkt kopplad också till civilsamhället. Där har Moderaterna inte några pengar över huvud taget.

Anf. 145 Eva Lohman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Herr talman! Jag vill kanske påminna Niclas Malmberg om att de motioner som behandlas i det här betänkandet är äldre än den utredning som presenterades för några veckor sedan. Den utredningen - det ska vi inte glömma - bygger på vår proposition från 2009, så det här är en förlängning och ett extraarbete för att det ska vara ännu bättre, skulle jag vilja säga. Det är alltså inte så underligt om Niclas Malmberg tycker att motionerna inte stämmer överens med den utredning som är tre veckor gammal.

Samtidigt som ni säger att ni har lagt ned mer pengar har ni tagit bort en hel del möjligheter. Ni har tagit bort möjligheten att göra avdrag för gåvor, till exempel, som höll på att växa till sig ordentligt när det blev regeringsskifte. Många företag hade sett den möjligheten.

Anf. 146 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Naturligtvis är det inte motionerna jag lyfte i sammanhanget. Att motionerna formulerades som de gjorde är inte konstigt. Det är reservationerna i kulturutskottets betänkande som jag uttrycker förvåning kring. För de reservationerna är formulerade efter det att utredningen har presenterats. Då borde allianspolitikerna i utskottet faktiskt ha utgått från verkligheten som den ser ut här och nu i stället för att bara kopiera en gammal motionstext.

Avdragsrätten var inte så fantastiskt framgångsrik som man kanske hade hoppats när den infördes. Såvitt jag förstår är det bara Kristdemokraterna som parti som står bakom det nu. Moderaterna har nog inte med det i sitt budgetförslag.

(forts. § 10)

Anf. 147 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Jag fick en fråga från Niclas Malmberg under hans anförande.

Vi hör hela tiden återkommande om problemen med trossamfund som bjuder in predikanter som inte står för demokratiska värderingar.

Varför blundar Miljöpartiet för frågorna? Varför gör ni som parti ingenting åt detta?

Anf. 148 Niclas Malmberg (MP)

Civila samhället

Herr talman! Naturligtvis blundar inte Miljöpartiet för den typen av frågor. Tvärtom, precis som jag tog upp i mitt inledningsanförande, finns tydliga regler för när en organisation är bidragsberättigad. Organisationen ska vara demokratisk i grunden, och verksamheten ska präglas av demokratiska värderingar. Om man misslyckas att leva upp till dessa krav ska man inte få statsbidrag.

Det är därför jag riktade en hypotetisk fråga till Sverigedemokraterna när jag målade upp ett exempel på hur en organisation kan tänkas agera där jag undrade om Sverigedemokraterna anser att den typen av organisation ska vara bidragsberättigad. På den frågan fick jag inte något svar, inte ens en antydan till svar från Angelika Bengtsson.

Anf. 149 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Vi ser återkommande problemen. Ett förslag är en granskning. Men det är kanske inte tillräckligt. Kanske måste granskningen ske oftare. Kanske måste vi se över systemen så att det blir hårdare straff för de trossamfund som inte följer värderingarna. Kanske ska de inte ha rätt till skattepengar över huvud taget.

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin har själv sagt att vi politiker måste inse problemen.

Vi sverigedemokrater bryr oss om de unga flickor som inte kan leva ett fritt liv i Sverige i dag. Vi bryr oss, och det gör inte ni.

Anf. 150 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Angelika Bengtsson begränsar sig hela tiden till att tala om trossamfund, som om det är bara inom trossamfund som problemen finns.

Vi måste agera mot våldet oavsett vilken grund det har, oavsett om det är religiösa vanföreställningar som ligger bakom våldet eller om det är politiska vanföreställningar som ligger bakom våldet.

Det är intressant att Angelika Bengtsson nämner Mona Sahlin. Jag har samlat en del citat från företrädare för Sverigedemokraterna som har uttalat sig på olika sätt. En kommunpolitiker från Sverigedemokraterna önskar livet ur Mona Sahlin. En annan sverigedemokrat önskar livet ur alla moderater. En tredje sverigedemokratisk fullmäktigeledamot önskar bränna upp alla muslimer.

Det handlar inte bara om personer som stöder Sverigedemokraterna. Det är företrädare för ett politiskt parti som uttalar sig så. Det är en direkt önskan om att människor ska mördas eller brännas upp.

När vi diskuterar problem med våldsbejakande extremism måste vi adressera det största problemet, nämligen högerextrema organisationer som faktiskt önskar livet ur människor och önskar bränna upp muslimer. Jag anser inte att Sverigedemokraterna bör få statsbidrag.

(Applåder)

Anf. 151 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom samtliga av Alliansens och Moderaternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall särskilt till reservation 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

I dag avhandlar vi kulturutskottets betänkande om det civila samhället. Jag kommer att koncentrera mig specifikt på idrotts- och friluftsfrågorna, då min kollega Eva Lohman ju tidigare talat om de övriga delarna av betänkandet.

Det känns både glädjande och angeläget att lyfta fram idrottens betydelse för den enskilde och inte minst för samhället i stort. Idrottsfrågorna har fått en allt större plats i samhällsdiskussionen, och det kan direkt härledas till att vi här finner ett av de absolut bästa verktygen för bättre hälsa, gemenskap, delaktighet och demokratisk skolning.

Vi har också alla tagit del av fantastiska exempel på hur idrotten har bidragit till att flickor och pojkar, män och kvinnor har kommit in i samhällsgemenskapen på ett ovärderligt snabbt sätt. Kanske är idrotten vår allra bästa integrationsmotor. Hyllningarna och berättelserna från våra nyanlända är verkligen gripande och glädjande.

Den svenska idrottsrörelsen, som står för både bredd och elit, består av hela 20 000 föreningar över hela landet. År 2014 var antalet medlemmar i åldern 6-80 år totalt 3 185 000. Antalet personer med ledaruppdrag i samma åldersspann var hela 849 000.

Idrotten är till största delen egenfinansierad, och det största bidraget står enligt Riksidrottsförbundet de ideella ledarna för. Här finns de verkliga vardagshjältarna! Enligt en studie av Ersta Sköndal högskola lägger de ned sammanlagt 176 miljoner timmar på sitt ledarskap, vilket omräknat i pengar uppges vara värt närmare 30 miljarder kronor. Kanske är det så att idrotten inte har fått den uppmärksamhet som den förtjänar ur ett viktigt samhällsperspektiv.

För att så många som möjligt ska kunna utöva sin idrott i organiserad form eller som spontanidrott och vid sidan av tydliga satsningar på idrottsrörelsen måste budskapet om en så kallad social infrastruktur kommuniceras ut i alla led. Att det finns god tillgång till spontanidrottsplatser är långsiktigt viktigt för folkhälsan. Dessa anläggningar ger även möjligheter att röra på sig för barn och ungdomar som inte är föreningsaktiva. Inte minst är de viktiga för unga tjejer, som i allt högre utsträckning än killarna väljer att sluta med organiserat idrottande i sina tidiga tonår.

Alla barn och ungdomar har inte en tradition inom eller en naturlig koppling till föreningslivet, som faktiskt är unikt för Sverige. Därför har vi moderater nyligen presenterat ett nytt förslag som vi kallar Idrott på fritis. Svenska skolidrottsförbundet får rollen att i varje län samordna sina skolidrottsföreningar så att varje fritiselev - självklart på frivillig basis - får möjligheten att prova på olika idrotter. Länskonsulenter samordnar och koordinerar verksamheterna. Syftet är att alla barn ska få möjligheten att prova på olika idrotter. De som så önskar ska även erbjudas möjligheten att genomgå en ledarutbildning som innefattar ledarskap, idrott, kost, fair play och så vidare. Jag önskar verkligen att det här förslaget blir verklighet!

Herr talman! Kulturutskottet beslutade den 27 januari 2015 att genomföra en uppföljning och utvärdering av målen för den statliga idrottspolitiken med inriktning mot barn och unga. Uppföljningens inriktning är att beskriva och analysera hur aktörerna ser på de statliga insatserna för barns och ungdomars idrottsverksamhet samt vilka resultat man kan se. Speciellt fokus finns på jämställdhet, jämlikhet och barnrättsperspektivet. Jag har fått förmånen att vara ordförande för arbetet, och jag ser verkligen fram emot resultatet vi tillsammans kommer fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Herr talman! Folkhälsofrågorna har fått allt större fokus. Övervikt och fetma blir allt vanligare hos befolkningen. Här kan idrotten och även friluftssektorn bidra till förebyggande åtgärder.

Svenskt Friluftsliv har 1,8 miljoner medlemmar, av vilka 300 000 är barn och ungdomar. Organisationens ordförande Per Klingbjer skrev nyligen i en krönika att bristen på fysisk aktivitet kostar samhället hela 6 miljarder kronor per år. Han hänvisar samtidigt till att det räcker med en promenad på 20 minuter om dagen för att minska hälsoriskerna med så mycket som 30 procent. Den här enkelheten är det viktigt att vi kommunicerar på ett lättsamt och pedagogiskt sätt.

Friluftsengagemang behöver heller inte vara kostsamt om vi har nära tillgång till skog och grönområden. Stadsplaneringen är en viktig fråga att beakta här, och inte minst vi politiker har en viktig roll att fylla med våra beslut.

Idrotten och friluftslivet är oerhört viktiga inslag för ett friskare Sverige. Jag är därför glad att de här frågorna alltmer offensivt lyfts fram i samhällsdiskussionerna.

Jag vill också passa på att tacka alla de människor som i sin gärning bidrar till att fler får möjligheten att utöva idrott och friluftsliv. Det är ovärderliga insatser för den enskilde och inte minst samhället i stort. Tack!

(Applåder)

Anf. 152 Cassandra Sundin (SD)

Herr talman! I Nordiska rådets handlingsplan för friluftslivets framtid har friluftsorganisationer i de nordiska länderna startat samarbetet Friluftsliv i Norden för att säkra och förbättra förutsättningar och möjligheter för friluftslivet i dag och i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan friluftsorganisationer i Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island och kommer att pågå 2015-2017. Resultatet ska presenteras 2017 i form av rekommendationer och prioriteringar för att säkra ett gemensamt nordiskt friluftslivsarbete. Barn och ungdomar kommer att vara ett prioriterat område.

För att citera Siri Meland, som är friluftspolitisk rådgivare i Norsk Friluftsliv: "Att vara i naturen och glädjen med friluftsliv är starka värden i alla nordiska länder och något som binder oss samman på ett naturligt sätt. Det här projektet vill främja friluftslivet som en del av vårt gemensamma kulturarv."

Det nordiska friluftsnätverket består av friluftsorganisationer i de nordiska länderna. Nätverkets funktion och syfte är att stötta friluftslivets villkor i Norden och genom samarbete med liknande organisationer och myndigheter i Norden uppnå resultat som främjar befolkningens möjligheter till friluftsliv och upplevelser med och i natur och miljö. Nätverket vill stärka och utbyta vikten av friluftsliv och naturupplevelser i Norden.

Herr talman! Miljömedvetenhet handlar bland annat om barns och ungas positiva upplevelser av naturen. Det man lär sig och är med om som liten värnar man ofta om som vuxen.

Friluftslivet skapar hundratusentals arbetstillfällen i Norden. De ideella friluftsorganisationerna är också en viktig del av den nordiska demokratiska modellen. I länder med många ideella organisationer och frivilligorganisationer ökar tilliten, och man har en mer välfungerande demokrati och god ekonomisk tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Nordiska friluftslivsåret 2015 var en god idé för att understryka och stimulera detta, och idén hade mycket goda intentioner och visioner. Dessvärre fick satsningen inte det genomslag och den respons som hade behövts, mycket på grund av för kort planeringstid, för små resurser och ett otydligt mandat.

Vi tror därför på en ny samnordisk satsning på bredare front genom samverkan med det nordiska friluftsnätverket och med stöd av större resurser och bättre marknadsföring.

I Norge beslutade stortinget om ett friluftslivsår 2015, vilket visar på vikten av att detta lyfts i de nationella parlamenten även om vi arbetar med frågan i Nordiska rådet.

Jag ställer mig bakom motion 2548 om friluftsliv för folkhälsa och Sverigedemokraternas reservation om ett nordiskt friluftslivsår, men för tids vinnande kommer vi inte att yrka bifall till reservationen i kammaren.

(Applåder)

Anf. 153 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Jag kommer att hålla mig ganska kort, för just i den här frågan är jag väldigt glad över att det råder en ganska bred enighet mellan de olika partierna när det kommer till frågan om civilsamhället. Det tycker jag är en viktig signal som vi skickar till sektorn, att det finns många beslutsfattare som tycker att den insats som görs av civilsamhället är viktig.

Därför vill jag börja med att hylla det civila samhällets organisationer för deras otroliga insatser under det senaste året, då människor på flykt har sökt sig till vårt land. Det har varit människors frivilliga insatser under dygnets alla timmar och i hela vårt avlånga land som gjort flyktingmottagandet hanterbart och värdigt. Men det stora ansvarstagandet har också pressat organisationernas resurser till det yttersta när det gäller insamlat kapital men även de ideella krafterna som bär upp verksamheterna.

Det var därför av stor betydelse att regeringen, efter överenskommelse med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, beslutade att fördela 200 miljoner kronor till det civila samhället för att underlätta deras arbete med mottagande av flyktingar och etablering av nyanlända.

Även trossamfunden och den interreligiösa dialogen har haft en avgörande roll under det senaste året då polariseringen i samhället ökat. Trossamfunden är viktiga i arbetet för att framhäva människors lika värde och rättigheter och för att motverka framväxten av extremism. Trossamfunden har också på olika sätt själva drabbats av splittringarna i samhället. Det var därför viktigt att regeringen gjorde en särskild satsning på säkerheten kring trossamfunden, något som trossamfunden själva har efterfrågat.

Herr talman! Är det något som tydligt har bevisats under det senaste året är det att det är när civilsamhället och det offentliga samverkar som de bästa resultaten uppnås. Det är en utveckling som vi måste ta vara på och värna.

Men det civila samhällets roll i och betydelse för samhället är mycket mer än att bistå det offentliga vid behov. I det demokratiska samhället har civilsamhället flera roller, bland annat som självständiga röstbärare, som opinionsbildare och som demokratiskola.

Det svenska civilsamhället är på många sätt unikt i världen, som många talare före mig också har påpekat. Ungefär 53 procent av landets befolkning gör ideella insatser, och vi ser att engagemanget ökar. Det är en enorm resurs för vårt samhälle att så många människor väljer att engagera sig ideellt. Det är när människor möts till gemensam handling som en förändringskraft uppstår, och det är av stor betydelse för samhällsbygget.

Civila samhället

Vi beslutsfattare har ett stort ansvar att verka för ett fortsatt starkt civilsamhälle samtidigt som vi måste värna dess självständighet. En återkommande fråga när vi diskuterar civilsamhället är hur de ekonomiska förutsättningarna för sektorn kan förbättras. Regeringen har tagit ett antal steg i den riktningen och i förra årets budget förstärkt de långsiktiga obundna bidragen. Utöver de tidigare nämnda 200 miljonerna har man ökat anslagen till många organisationer i budgeten, bland annat till hbtq-rörelsen, funktionshindersrörelsen och kvinnojourer.

Herr talman! För några veckor sedan presenterade Dan Eriksson civilsamhällesutredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle, och det är en viktig läsning för alla som brinner för frågor som rör civilsamhället. I den presenteras de utmaningar som civilsamhället står inför men också förslag på hur dessa utmaningar kan mötas från politikens sida. Nu ska utredningen beredas och remitteras och därefter omsättas till politiska förslag, som vi kommer att ha förmånen att återkomma till. Men utredningen ger oss beslutsfattare goda förutsättningar att ta viktiga steg framåt för att utveckla och stärka det civila samhället.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till kulturutskottets förslag i betänkande KrU6 och därmed avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)