Civila samhället

Anf. 149 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Vi ser återkommande problemen. Ett förslag är en granskning. Men det är kanske inte tillräckligt. Kanske måste granskningen ske oftare. Kanske måste vi se över systemen så att det blir hårdare straff för de trossamfund som inte följer värderingarna. Kanske ska de inte ha rätt till skattepengar över huvud taget.

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin har själv sagt att vi politiker måste inse problemen.

Vi sverigedemokrater bryr oss om de unga flickor som inte kan leva ett fritt liv i Sverige i dag. Vi bryr oss, och det gör inte ni.

Anf. 150 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Angelika Bengtsson begränsar sig hela tiden till att tala om trossamfund, som om det är bara inom trossamfund som problemen finns.

Vi måste agera mot våldet oavsett vilken grund det har, oavsett om det är religiösa vanföreställningar som ligger bakom våldet eller om det är politiska vanföreställningar som ligger bakom våldet.

Det är intressant att Angelika Bengtsson nämner Mona Sahlin. Jag har samlat en del citat från företrädare för Sverigedemokraterna som har uttalat sig på olika sätt. En kommunpolitiker från Sverigedemokraterna önskar livet ur Mona Sahlin. En annan sverigedemokrat önskar livet ur alla moderater. En tredje sverigedemokratisk fullmäktigeledamot önskar bränna upp alla muslimer.

Det handlar inte bara om personer som stöder Sverigedemokraterna. Det är företrädare för ett politiskt parti som uttalar sig så. Det är en direkt önskan om att människor ska mördas eller brännas upp.

När vi diskuterar problem med våldsbejakande extremism måste vi adressera det största problemet, nämligen högerextrema organisationer som faktiskt önskar livet ur människor och önskar bränna upp muslimer. Jag anser inte att Sverigedemokraterna bör få statsbidrag.

(Applåder)

Anf. 151 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom samtliga av Alliansens och Moderaternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall särskilt till reservation 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

I dag avhandlar vi kulturutskottets betänkande om det civila samhället. Jag kommer att koncentrera mig specifikt på idrotts- och friluftsfrågorna, då min kollega Eva Lohman ju tidigare talat om de övriga delarna av betänkandet.

Det känns både glädjande och angeläget att lyfta fram idrottens betydelse för den enskilde och inte minst för samhället i stort. Idrottsfrågorna har fått en allt större plats i samhällsdiskussionen, och det kan direkt härledas till att vi här finner ett av de absolut bästa verktygen för bättre hälsa, gemenskap, delaktighet och demokratisk skolning.

Vi har också alla tagit del av fantastiska exempel på hur idrotten har bidragit till att flickor och pojkar, män och kvinnor har kommit in i samhällsgemenskapen på ett ovärderligt snabbt sätt. Kanske är idrotten vår allra bästa integrationsmotor. Hyllningarna och berättelserna från våra nyanlända är verkligen gripande och glädjande.

Den svenska idrottsrörelsen, som står för både bredd och elit, består av hela 20 000 föreningar över hela landet. År 2014 var antalet medlemmar i åldern 6-80 år totalt 3 185 000. Antalet personer med ledaruppdrag i samma åldersspann var hela 849 000.

Idrotten är till största delen egenfinansierad, och det största bidraget står enligt Riksidrottsförbundet de ideella ledarna för. Här finns de verkliga vardagshjältarna! Enligt en studie av Ersta Sköndal högskola lägger de ned sammanlagt 176 miljoner timmar på sitt ledarskap, vilket omräknat i pengar uppges vara värt närmare 30 miljarder kronor. Kanske är det så att idrotten inte har fått den uppmärksamhet som den förtjänar ur ett viktigt samhällsperspektiv.

För att så många som möjligt ska kunna utöva sin idrott i organiserad form eller som spontanidrott och vid sidan av tydliga satsningar på idrottsrörelsen måste budskapet om en så kallad social infrastruktur kommuniceras ut i alla led. Att det finns god tillgång till spontanidrottsplatser är långsiktigt viktigt för folkhälsan. Dessa anläggningar ger även möjligheter att röra på sig för barn och ungdomar som inte är föreningsaktiva. Inte minst är de viktiga för unga tjejer, som i allt högre utsträckning än killarna väljer att sluta med organiserat idrottande i sina tidiga tonår.

Alla barn och ungdomar har inte en tradition inom eller en naturlig koppling till föreningslivet, som faktiskt är unikt för Sverige. Därför har vi moderater nyligen presenterat ett nytt förslag som vi kallar Idrott på fritis. Svenska skolidrottsförbundet får rollen att i varje län samordna sina skolidrottsföreningar så att varje fritiselev - självklart på frivillig basis - får möjligheten att prova på olika idrotter. Länskonsulenter samordnar och koordinerar verksamheterna. Syftet är att alla barn ska få möjligheten att prova på olika idrotter. De som så önskar ska även erbjudas möjligheten att genomgå en ledarutbildning som innefattar ledarskap, idrott, kost, fair play och så vidare. Jag önskar verkligen att det här förslaget blir verklighet!

Herr talman! Kulturutskottet beslutade den 27 januari 2015 att genomföra en uppföljning och utvärdering av målen för den statliga idrottspolitiken med inriktning mot barn och unga. Uppföljningens inriktning är att beskriva och analysera hur aktörerna ser på de statliga insatserna för barns och ungdomars idrottsverksamhet samt vilka resultat man kan se. Speciellt fokus finns på jämställdhet, jämlikhet och barnrättsperspektivet. Jag har fått förmånen att vara ordförande för arbetet, och jag ser verkligen fram emot resultatet vi tillsammans kommer fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Herr talman! Folkhälsofrågorna har fått allt större fokus. Övervikt och fetma blir allt vanligare hos befolkningen. Här kan idrotten och även friluftssektorn bidra till förebyggande åtgärder.

Svenskt Friluftsliv har 1,8 miljoner medlemmar, av vilka 300 000 är barn och ungdomar. Organisationens ordförande Per Klingbjer skrev nyligen i en krönika att bristen på fysisk aktivitet kostar samhället hela 6 miljarder kronor per år. Han hänvisar samtidigt till att det räcker med en promenad på 20 minuter om dagen för att minska hälsoriskerna med så mycket som 30 procent. Den här enkelheten är det viktigt att vi kommunicerar på ett lättsamt och pedagogiskt sätt.

Friluftsengagemang behöver heller inte vara kostsamt om vi har nära tillgång till skog och grönområden. Stadsplaneringen är en viktig fråga att beakta här, och inte minst vi politiker har en viktig roll att fylla med våra beslut.

Idrotten och friluftslivet är oerhört viktiga inslag för ett friskare Sverige. Jag är därför glad att de här frågorna alltmer offensivt lyfts fram i samhällsdiskussionerna.

Jag vill också passa på att tacka alla de människor som i sin gärning bidrar till att fler får möjligheten att utöva idrott och friluftsliv. Det är ovärderliga insatser för den enskilde och inte minst samhället i stort. Tack!

(Applåder)

Anf. 152 Cassandra Sundin (SD)

Herr talman! I Nordiska rådets handlingsplan för friluftslivets framtid har friluftsorganisationer i de nordiska länderna startat samarbetet Friluftsliv i Norden för att säkra och förbättra förutsättningar och möjligheter för friluftslivet i dag och i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan friluftsorganisationer i Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island och kommer att pågå 2015-2017. Resultatet ska presenteras 2017 i form av rekommendationer och prioriteringar för att säkra ett gemensamt nordiskt friluftslivsarbete. Barn och ungdomar kommer att vara ett prioriterat område.

För att citera Siri Meland, som är friluftspolitisk rådgivare i Norsk Friluftsliv: "Att vara i naturen och glädjen med friluftsliv är starka värden i alla nordiska länder och något som binder oss samman på ett naturligt sätt. Det här projektet vill främja friluftslivet som en del av vårt gemensamma kulturarv."

Det nordiska friluftsnätverket består av friluftsorganisationer i de nordiska länderna. Nätverkets funktion och syfte är att stötta friluftslivets villkor i Norden och genom samarbete med liknande organisationer och myndigheter i Norden uppnå resultat som främjar befolkningens möjligheter till friluftsliv och upplevelser med och i natur och miljö. Nätverket vill stärka och utbyta vikten av friluftsliv och naturupplevelser i Norden.

Herr talman! Miljömedvetenhet handlar bland annat om barns och ungas positiva upplevelser av naturen. Det man lär sig och är med om som liten värnar man ofta om som vuxen.

Friluftslivet skapar hundratusentals arbetstillfällen i Norden. De ideella friluftsorganisationerna är också en viktig del av den nordiska demokratiska modellen. I länder med många ideella organisationer och frivilligorganisationer ökar tilliten, och man har en mer välfungerande demokrati och god ekonomisk tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Nordiska friluftslivsåret 2015 var en god idé för att understryka och stimulera detta, och idén hade mycket goda intentioner och visioner. Dessvärre fick satsningen inte det genomslag och den respons som hade behövts, mycket på grund av för kort planeringstid, för små resurser och ett otydligt mandat.

Vi tror därför på en ny samnordisk satsning på bredare front genom samverkan med det nordiska friluftsnätverket och med stöd av större resurser och bättre marknadsföring.

I Norge beslutade stortinget om ett friluftslivsår 2015, vilket visar på vikten av att detta lyfts i de nationella parlamenten även om vi arbetar med frågan i Nordiska rådet.

Jag ställer mig bakom motion 2548 om friluftsliv för folkhälsa och Sverigedemokraternas reservation om ett nordiskt friluftslivsår, men för tids vinnande kommer vi inte att yrka bifall till reservationen i kammaren.

(Applåder)

Anf. 153 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Jag kommer att hålla mig ganska kort, för just i den här frågan är jag väldigt glad över att det råder en ganska bred enighet mellan de olika partierna när det kommer till frågan om civilsamhället. Det tycker jag är en viktig signal som vi skickar till sektorn, att det finns många beslutsfattare som tycker att den insats som görs av civilsamhället är viktig.

Därför vill jag börja med att hylla det civila samhällets organisationer för deras otroliga insatser under det senaste året, då människor på flykt har sökt sig till vårt land. Det har varit människors frivilliga insatser under dygnets alla timmar och i hela vårt avlånga land som gjort flyktingmottagandet hanterbart och värdigt. Men det stora ansvarstagandet har också pressat organisationernas resurser till det yttersta när det gäller insamlat kapital men även de ideella krafterna som bär upp verksamheterna.

Det var därför av stor betydelse att regeringen, efter överenskommelse med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, beslutade att fördela 200 miljoner kronor till det civila samhället för att underlätta deras arbete med mottagande av flyktingar och etablering av nyanlända.

Även trossamfunden och den interreligiösa dialogen har haft en avgörande roll under det senaste året då polariseringen i samhället ökat. Trossamfunden är viktiga i arbetet för att framhäva människors lika värde och rättigheter och för att motverka framväxten av extremism. Trossamfunden har också på olika sätt själva drabbats av splittringarna i samhället. Det var därför viktigt att regeringen gjorde en särskild satsning på säkerheten kring trossamfunden, något som trossamfunden själva har efterfrågat.

Herr talman! Är det något som tydligt har bevisats under det senaste året är det att det är när civilsamhället och det offentliga samverkar som de bästa resultaten uppnås. Det är en utveckling som vi måste ta vara på och värna.

Men det civila samhällets roll i och betydelse för samhället är mycket mer än att bistå det offentliga vid behov. I det demokratiska samhället har civilsamhället flera roller, bland annat som självständiga röstbärare, som opinionsbildare och som demokratiskola.

Det svenska civilsamhället är på många sätt unikt i världen, som många talare före mig också har påpekat. Ungefär 53 procent av landets befolkning gör ideella insatser, och vi ser att engagemanget ökar. Det är en enorm resurs för vårt samhälle att så många människor väljer att engagera sig ideellt. Det är när människor möts till gemensam handling som en förändringskraft uppstår, och det är av stor betydelse för samhällsbygget.

Civila samhället

Vi beslutsfattare har ett stort ansvar att verka för ett fortsatt starkt civilsamhälle samtidigt som vi måste värna dess självständighet. En återkommande fråga när vi diskuterar civilsamhället är hur de ekonomiska förutsättningarna för sektorn kan förbättras. Regeringen har tagit ett antal steg i den riktningen och i förra årets budget förstärkt de långsiktiga obundna bidragen. Utöver de tidigare nämnda 200 miljonerna har man ökat anslagen till många organisationer i budgeten, bland annat till hbtq-rörelsen, funktionshindersrörelsen och kvinnojourer.

Herr talman! För några veckor sedan presenterade Dan Eriksson civilsamhällesutredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle, och det är en viktig läsning för alla som brinner för frågor som rör civilsamhället. I den presenteras de utmaningar som civilsamhället står inför men också förslag på hur dessa utmaningar kan mötas från politikens sida. Nu ska utredningen beredas och remitteras och därefter omsättas till politiska förslag, som vi kommer att ha förmånen att återkomma till. Men utredningen ger oss beslutsfattare goda förutsättningar att ta viktiga steg framåt för att utveckla och stärka det civila samhället.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till kulturutskottets förslag i betänkande KrU6 och därmed avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)