Byggfrågor

Civilutskottets betänkande 2009/10:CU9

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 24 mars 2010

Beslut

Nej till motioner om energideklarationen och andra byggrelaterade frågor (CU9)

Riksrevisionens styrelse har tagit fram en redogörelse om införandet av energideklarationer. Granskningen visar bland annat på att genomförandet blivit kraftigt försenat och att det finns en oklar ansvarsfördelning mellan de statliga myndigheterna. Riksdagen avslutade ärendet och sa samtidigt nej till de motioner som gäller energideklarationen. Skälet är att regeringen redan redovisat sin syn på riksrevisionens granskning för riksdagen. Regeringen har också delat ut uppdrag om en fortsatt översyn av energideklarationer. Riksdagen sa nej till övriga motioner om delar av lagstiftningen på byggområde och vissa andra byggrelaterade frågor. Samtliga motioner var från allmänna motionstiden 2009.

Utskottets förslag till beslut: Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2009/10:CU9 (pdf, 213 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

23 motioner

Motioner från ledamöterna

Besiktning av balkonger Motion 2009/10:C209 av Christin Hagberg (S)
Översyn av byggfelsförsäkring Motion 2009/10:C233 av Solveig Zander (C)
Tillgängligheten i bostaden och samhället Motion 2009/10:C259 av Renée Jeryd och Christina Oskarsson (S)
Boende för äldre och för personer med funktionshinder Motion 2009/10:C265 av Siw Wittgren-Ahl och Birgitta Eriksson (S)
Bygg fler hyresrätter Motion 2009/10:C277 av Egon Frid m.fl. (V)
Energideklarationer Motion 2009/10:C283 av Else-Marie Lindgren (KD)
Klimatsmart byggande Motion 2009/10:C285 av Malin Löfsjögård (M)
Förbättrad inomhusmiljö i samband med energibesparande investeringar Motion 2009/10:C291 av Annelie Enochson (KD)
Egenkontroll av balkonger Motion 2009/10:C294 av Lennart Pettersson m.fl. (C)
Riksrevisionens styrelses redogörelse om införandet av energideklarationer Motion 2009/10:C3 av Carina Moberg m.fl. (S, V, MP)
Energideklaration Motion 2009/10:C319 av Björn Leivik (M)
Tillgång och kostnad för eurokoderna Motion 2009/10:C333 av Malin Löfsjögård (M)
Byggfelsförsäkring Motion 2009/10:C361 av Staffan Anger (M)
Social bostadspolitik för ett hållbart samhälle Motion 2009/10:C390 av Peter Eriksson m.fl. (MP)
Lagen om byggfelsförsäkring (1993:320) Motion 2009/10:C397 av Eliza Roszkowska Öberg och Maria Plass (M)
Bostadsanpassningsbidrag Motion 2009/10:C422 av Betty Malmberg (M)
Premie för lågenergihus Motion 2009/10:C437 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
En översyn av kravet på obligatoriska energideklarationer Motion 2009/10:C438 av Jan Ericson (M)
Avskaffande av regelverket om byggfelsförsäkring Motion 2009/10:C439 av Jan Ericson (M)
Enklare byggregler för studenter och unga Motion 2009/10:C450 av Eva Johnsson (KD)
Trygghet och rättvisa i boendet Motion 2009/10:C483 av Carina Moberg m.fl. (S)
Bostäder till alla Motion 2009/10:C489 av Carina Hägg m.fl. (S)
Erkännande av elöverkänslighet som sjukdom Motion 2009/10:Fö262 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Qarlsson (C)

Beredning

Beredning i utskottet: 2010-02-11
Justering: 2010-03-09
Betänkande publicerat: 2010-03-15
Trycklov: 2010-03-15

Reservationer 9
Betänkande 2009/10:CU9

Nej till motioner om energideklarationen och andra byggrelaterade frågor (CU9)

Civilutskottet föreslår nu att riksdagen avslutar ärendet och samtidigt säger nej till de motioner som gäller energideklarationen. Skälet är att regeringen redan redovisat sin syn på riksrevisionens granskning för riksdagen. Regeringen har också delat ut uppdrag om en fortsatt översyn av energideklarationer.

Civilutskottet föreslår även att riksdagen säger nej till övriga motioner om delar av lagstiftningen på byggområde och vissa andra byggrelaterade frågor.

Samtliga motioner är från allmänna motionstiden 2009.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2010-03-24

Webb-tv Debatt om förslag: Byggfrågor

24 mars 2010
Debatt om förslag 2009/10:CU9

Dokument från debatten

2010-03-24

Protokoll för debatten

Gunnar Sandberg (S)

Anf. 49 Gunnar Sandberg (S)

Fru talman! Civilutskottets betänkande 9 handlar om olika byggfrågor. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 1 och 8. Men jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer. Jag kommer i anförandet att argumentera för några av dem. Den första handlar om energideklarationer. Riksdagen antog i juni 2006 miljömålet att med utgångspunkt i året 1995 minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Genomförda åtgärder som har föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål. En oberoende expert tar tillsammans med ägaren av byggnaden fram förslag på energibesparingar för byggnaden. När man sedan genomför dessa sparas både pengar och miljö. En sammanfattning av energideklarationen ska finnas tillgänglig för allmänheten så att de boende eller besökare till byggnaden kan ta del av resultatet. På så sätt blir vi alla mer energimedvetna med tiden. För att energideklarationen ska kunna få denna centrala roll i energieffektiviseringen av byggnadsbeståndet krävs att systemet löpande utvärderas. Det är mot denna bakgrund som Riksrevisionens granskning av systemet och redogörelse till riksdagen ska ses. Granskningen visar att det svenska genomförandet av EG-direktivet blivit försenat, vilket medfört problem för myndigheterna att tillämpa bestämmelserna. Enligt granskningen har det också blivit ineffektivt. Deklarationen innehåller inte några rekommendationer om åtgärder, och nyttan i förhållande till det pris fastighetsägarna tvingas betala kan ifrågasättas. Kvaliteten i deklarationen varierar dessutom stort, och ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna är oklar. Det bör vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att EG-direktivet följs och att myndigheterna ges förutsättningar att klarlägga hur regelverket bör tillämpas. Därför bör regeringen se över det regelverk som styr tillämpningen av energideklarationer och vidta nödvändiga åtgärder för att effektivisera verksamheten och säkerställa deklarationernas kvalitet. Vi anser att det är angeläget att erfarenheterna från Riksrevisionens granskning nu tas till vara och att det leder till förbättringar av systemet. Majoriteten i utskottet känner redan till detta, eftersom Riksrevisionen våren 2009 överlämnade en granskningsrapport till regeringen. Den ligger till grund för redogörelsen från Riksrevisionens styrelse. Vi tycker dessutom att det vore lämpligt att regeringen återrapporterar till riksdagen om vilka effekter statens insatser har haft för målet att energieffektivisera bebyggelsen. Fru talman! Min andra kommentar handlar om byggfelsförsäkring. Att bygga en bostad är en process med risker, oavsett vem som är beställare. Ni kanske har följt TV4:s program Fuskbyggarna . Det kan uppstå problem som innebär att entreprenören inte vill eller kan färdigställa byggnaden eller att entreprenören bygger in fel som upptäcks först efter att byggnaden har tagits i bruk. Samhället vill minska konsekvenserna av dessa problem för beställaren och har därför bestämt att det ska finnas en försäkring, lag om byggfelsförsäkring m.m. Många anser att denna försäkring inte är meningsfull och att avgiften bara är en utgift som ökar byggkostnaden. Detta har lett till en översyn av nuvarande lagstiftning. Utan att man insamlat fakta föreslogs det att lagen fortfarande ska finnas kvar när beställaren är en bostadsrättsförening eller en konsument. I april 2008 fick en annan utredning, Bygg - helt enkelt, i uppdrag att utreda möjligheten att i viss utsträckning begränsa tillämpningsområdet för lagen om byggfelsförsäkring. Även här föreslås att försäkringen ska finnas kvar. Ingen av utredningarna har dock hittills föranlett någon lagändring från regeringens sida. Byggfelsförsäkring ska enligt lag finnas vid nybyggnad av alla småhus och även vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten. I det senare fallet ska byggnadsnämnden pröva om byggfelsförsäkring behövs. Nästan alla som bygger småhus är förstagångsbyggare, 80-90 procent. Det är ofta unga oerfarna familjer som satsar sina besparingar på sitt livs största affär. Som en säkerhet i botten finns den tioåriga försäkringen mot byggfel. Det är en försäkring som alla som bygger ett nytt hus eller gör stora ombyggnationer måste teckna. Annars blir det inte ens bygglov. Kravet på byggfelsförsäkringarnas utformning har ifrågasatts men även andra frågor om försäkringarnas utformning. Vi tycker att regeringen nu ska redovisa sitt ställningstagande samt lägga fram förslag om lagändringar. Jag vill även nämna några ord om byggregler och byggkostnader. Boendekostnaderna för nyproducerade bostäder ligger i dag på en mycket hög nivå. En viss förklaring är avvecklingen av alla byggstimulanser och en bostadspolitik som inte gynnat en rättvis utveckling på bostadsmarknaden. Bristande konkurrens och effektivitet inom byggsektorn har i flera utredningar framhållits som ett stort problem. När Socialdemokraterna hade regeringsmakten tog vi flera initiativ till ett ökat byggande. Det handlar bland annat om Byggkostnadsforum vid Boverket som syftade till att sprida kunskaper och metoder som kan begränsa byggkostnaderna. Tyvärr har verksamheten inte fått fortsätta under nuvarande regering. Vi anser att det finns anledning till en ny översyn av vilka åtgärder som kan vidtas för att pressa kostnaderna i nyproduktion av framför allt hyresbostäder. Fru talman! Till sist vill jag ta upp frågan om kunskapsutveckling inom byggsektorn. Felaktiga materialval och tillämpning av oprövade byggmetoder får ofta allvarliga följder. Hus drabbas av fukt, mögel eller andra skador som kan ge hälsoproblem för de boende. Det är svårt att klarlägga ansvaret för byggfel och att få ersättning för de drabbade. Det finns helt enkelt ett stort behov av nytänkande inom byggsektorn. Under vår regeringstid stödde vi bland annat pilotprojekt som minskade byggkostnaderna. Vi satsade på att stärka ett samarbete mellan företag, kommuner och staten för att få i gång en utveckling mot en hållbar bygg- och bostadssektor. Vi anser att staten behöver stärka sin roll när det gäller att ta fram ny kunskap om byggmaterial och byggmetoder samt att sprida kunskapen inom byggsektorn. Det finns anledning att se över alla led i kunskapsuppbyggnaden inom området, från grundforskning och tillämpad forskning till pilotprojekt och fullskalig produktion. Jag vet att ni har ett orubbligt förtroende för marknadens parter. Det är marknadens parter som ska fixa allt. Ni behöver hjälpa till. Regeringen är för passiv i bostadspolitiken - om jag ska vara snäll i min bedömning.

Egon Frid (V)

Anf. 50 Egon Frid (V)

Fru talman! Jag håller definitivt med föregående talare, Gunnar Sandberg, om att det är husen som ska vara passiva, inte regeringen. Jag vill inledningsvis säga att Vänsterpartiet naturligtvis står bakom alla reservationer i detta betänkande, men jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 8. Det här betänkandet handlar allmänt om byggfrågor, dels från allmänna motionstiden, dels från Riksrevisionens styrelses redogörelse om införandet av energideklarationer. Jag ska uppehålla mig lite mer vid det. Energideklarationerna har ett oerhört gott syfte. De ska utgöra ett viktigt verktyg i energiomställningen och energieffektiviseringen inom bostadssektorn och naturligtvis också vara ett viktigt vägledande verktyg för oss bostadskonsumenter när det gäller hur vi kan vara med och ställa om och energieffektivisera. Som Gunnar Sandberg sade har riksdagen ett mål som innebär att energianvändningen i våra bostäder ska minska med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050. Här finns en högre målsättning från de rödgröna partierna i vår bostadspolitiska överenskommelse, där vi har ambitionen att minska energianvändningen i våra bostäder med minst 30 procent till 2020. Energideklarationen ska vara ett verktyg för att hjälpa oss bostadskonsumenter att göra effektiva och kloka val i våra boenden, och det är där en del av kritiken mot energideklarationerna ligger. Man har inte uppfyllt det goda syftet med energideklarationerna. Det har gjorts många energideklarationer, men det har inte gjorts tillräckligt många. I många fall där deklarationerna har gjorts har man inte fått de goda råden som man eftersträvade och som skulle vara vägledande för hur man skulle ställa om energianvändningen i bostäderna. Några av oss var på en debatt med Svensk Byggtjänst på Älvsjömässan i går. Just den här frågan kom upp från byggbranschen. Många som jobbar med kunskapsöverföring för att utveckla byggandet och boendet vill naturligtvis också använda sin kunskap i energiomställningen och klimatanpassningen av våra bostäder. De menar att det i dag finns stora brister när det gäller att verkställa de goda ambitionerna i energiomställningen. Det går alldeles för sakta, och man har inte kunnat fullfölja energideklarationens goda tanke och omsätta den i den energiomställning som vi har som gemensamt mål att kunna uppnå. Här finns oerhört mycket att göra, och det är naturligtvis de rödgröna partiernas ambition att vi ska kunna genomföra arbetet med energideklarationerna så att de blir ett viktigt verktyg i energiomställningen och energianvändningen. Vi anser också att arbetet måste snabbas upp och effektiviseras, och det måste även skapas ekonomiska incitament för att genomföra förändringar så att vi kan uppnå våra klimatmål och de viktiga målen att minska energianvändningen i våra bostäder. Bostadssektorn står som vi alla vet för 40 procent av den totala energiförbrukningen i samhället, så det är en ansenlig mängd energi som vi faktiskt kan spara. Det finns många andra viktiga reservationer från våra partier. Några är gemensamma, och några står kanske inte alla tre partierna bakom i nuläget, men det finns ändå viktiga synpunkter i dessa reservationer. När vi pratar om hur vi ska utveckla bostadssektorn handlar det mycket om att utveckla kvaliteten i byggandet och att skapa möjligheter för att förbättra. Det var också saker vi tog upp i gårdagens debatt på Älvsjömässan. Branschen är naturligtvis medveten om att man skulle kunna bygga med mycket högre kvalitet och på ett mycket bättre sätt. Volymen i byggandet är oerhört viktigt för att vi faktiskt ska kunna få en kunskapsöverföring och en bättre kvalitet i byggandet. Det måste byggas mycket mer för att vi ska kunna omsätta den nya kunskapen. Man måste få pröva nya sätt att bygga med bättre kvalitet. Om man ska bygga med större energieffektivitet och klimatanpassning måste byggvolymen totalt sett komma upp, och det är en av grunderna i vår rödgröna bostadspolitiska överenskommelse att vi faktiskt ska höja byggandet avsevärt och ha tydliga mål för bostadsbyggandet för att kunna omsätta den nya kunskapen att bygga på ett klokt sätt och med god kvalitet. Här handlar det inte om att slå mot branschen för att de gör ett dåligt jobb, utan här handlar det om att vi tillsammans ska arbeta för att få bort de brister som finns i byggandet i dag. Vi vill ju att det vi bygger ska ha ett mycket längre livscykelperspektiv. Det gäller att hushålla med våra gemensamma resurser genom att bygga hållbart från början så att husen kan leva längre och vi kan må bättre i vårt boende. De punkter som tas upp här är inte bara att vi ska ställa högre krav på energideklarationerna och vad vi vill få ut av dem, utan det är också att vi har tydliga krav i samband med energieffektiviseringen så att de här goda råden omsätts i god energiomställning och därmed tjänar sitt syfte. Detsamma gäller byggfelsförsäkringen som Gunnar tog upp. Det handlar om förlängda garantitider i byggandet så att konsumenterna i bostadssektorn får känna en ökad trygghet i det som är byggt. En synpunkt som har kommit upp är att förlängda garantitider skulle utgöra en ytterligare press på byggbranschen för att faktiskt bygga rätt från början. Fru talman! I detta betänkande från riksdagen vill jag lyfta fram en reservation - ursäkta, Socialdemokraterna, ni är inte med på den - som kanske är den bästa ni kommer att få möjlighet att läsa under den här mandatperioden. Det är reservation 4 i det här betänkandet, om byggnaders inomhusmiljö. Jag tycker att den tar upp så centrala och viktiga delar i hur vi ska bygga. Det handlar om kvaliteten i byggandet och en helhetssyn på byggande, på boende, byggmaterial och ansvarsfrågor. Det handlar om fonden för drabbade människor som har råkat ut för fel i byggandet. Sådant är oerhört centralt när det rör barnens arbetsmiljö i skolan, inomhusmiljön och sammantaget många av de frågor vi diskuterar och som handlar om hur vi ska utveckla och förbättra byggandet. Det är en fröjd för ögat att läsa detta, så jag vill varmt rekommendera också er andra att ta del av det när vi diskuterar hur vi kan förbättra. Det finns naturligtvis även andra bra reservationer som vi har gemensamt och som berör viktiga delar kring byggregler och byggkostnader. Det är än en gång oerhört viktiga synpunkter som kommer fram i dessa reservationer om hur vi ska utveckla byggandet. Jag vill än en gång trycka på att det handlar om att avsevärt få upp byggandet för att kunna utveckla och förändra förutsättningarna för att bygga på ett kvalitativt bra sätt och med en god trygghet för de människor som kommer att bo i de bostäder som vi vill bygga. I den gemensamma reservation 8, om kunskapsutvecklingen av byggsektorn, tar man upp att det i dag verkligen finns en god kunskap om hur vi ska bygga rätt från början. Mycket av den kunskapen har sin grund i passivhustekniken och hur vi bygger energisnåla hus. Här finns stora möjligheter i framtiden att bygga oerhört energieffektivt och minska antalet kilowattimmar långt mer än vad vi själva tror att vi kan uppnå i byggandet. Men det är centralt att föra ut denna kunskap i byggsektorn, och det gör vi genom att få en större kvantitet och naturligtvis låta kvaliteten följa med i våra bostadsplaner för att öka byggandet. Som ni säkert har tagit del av finns det en bostadspolitisk överenskommelse från de rödgröna partierna i detta sammanhang som ligger till grund för att vi ska uppnå dessa bostadspolitiska mål.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 51 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! I civilutskottets betänkande 9 om byggfrågor tas bland annat ämnen som energiförbrukning i byggnader, byggfelsförsäkringar, inomhusmiljön, behovet av forskning och exempelvis byggnadsanpassningsbidrag upp. I betänkandet finns nio reservationer varav tre är gemensamma för den rödgröna oppositionen. Jag står självklart bakom samtliga Miljöpartiets reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall till enbart reservationerna 1 och 8. Det globala arbetet med att minska utsläppen av klimatpåverkande kemikalier av olika slag för att möta klimatutmaningen samt det lokala och det nationella arbetet med att förbereda oss på att minska vår sårbarhet för de förändringar som vi vet kommer att ske på grund av de utsläpp som redan har gjorts innebär att stor hänsyn måste tas i allt byggande. Inte minst gäller det byggandet av bostäder som vi förväntar oss ska erbjuda oss, våra barn och barnbarn förnämliga boendemiljöer i åtminstone hundra år framåt. Alla samhällssektorer berörs i och för sig av detta långsiktiga planeringsbehov som klimatutmaningen innebär. Men jag tycker att den byggda miljön representerar ett stort kulturellt, ekonomiskt och känslomässigt kapital. Jag menar därför att det kanske är den byggda miljön som vi har störst anledning att verkligen värna om i detta klimatperspektiv. Nästan samtliga de 40 förslag som behandlas i betänkandet kan på något sätt också knytas antingen till det numera traditionella klimatarbetet med att minska mänsklig påverkan eller till det mer svårgripbara och lite knepiga arbetet med att minimera sårbarheten i vårt samhällsbygge på olika sätt. Energifrågorna står i centrum, och byggsektorn står för en stor del av vår energianvändning. Men byggsektorn är ett område där det kanske är enklast att också genomföra stora förändringar. Tack vare Miljöpartiets politik har vi redan nästan helt och hållet lyckats avskaffa eldningsolja för uppvärmning, och nu är vi i full färd med att fasa ut stora delar av den direktverkande elvärmen. Dessa två exempel handlar om byte av energikälla. Samtidigt har utformningen av politiken faktiskt skapat incitament att minska energiförbrukningen. Energibehoven i vår byggda miljö kommer kanske snart att kunna tillgodoses huvudsakligen med biobaserad fjärrvärme, lokalt eldad biomassa i olika former, solenergi och geotermisk energi, alla dessa med vindkraftsel som huvudsaklig försörjning till pumpar, fläktar, styrutrustning och som hjälp- och stödenergi. Riksrevisionens granskning av hur energideklarationerna har införts är i detta sammanhang en, som jag menar, betydelsefull fråga. Syftet med energideklarationerna är bland annat att de ska kunna vara ett stöd för fastighetsägarna i deras arbete med att energieffektivisera sina fastigheter. Så länge som systematiken och tillförlitligheten i detta brister och kvaliteten varierar så mycket är det svårt att få den önskade effekten. Till exempel de rekommendationer som man förväntade att fastighetsägarna skulle få verkar de i de flesta fall inte få. Riksrevisionens styrelse anser att införandet av energideklarationerna inte har blivit särskilt lyckat, och vi i den rödgröna oppositionen delar alltså den uppfattningen. Fru talman! Det kan tyckas onödigt ur ett klimatperspektiv att lägga massor med resurser på att minska energianvändningen i vår byggda miljö om vi nu kan lösa energibehoven där med bioenergi och framför allt sol och vind eftersom den byggda miljön då inte är ett problem ur ett klimatperspektiv. Men så enkel är inte ekvationen. Vi behöver råvaror och energi till så mycket annat, så sparsamhet blir hela tiden viktigare och viktigare. När vi minskar energianvändningen i den byggda miljön får vi skogsråvara över för industriändamål och kanske även för tillverkning av fordonsbränslen. Konkurrensen om bioråvaran har hela tiden ökat. Alla takytor i framtidens byggnader kanske inte behövs för att producera värme, el och varmvatten till husen som taken sitter på. Kanske blir det energi över för industri- och transportsektorn om husen är riktigt energisnåla och vi själva lär oss att spara energi till vardags. Men den stora utmaningen är inte nybyggnationen utan det är det som vi redan har byggt. Att energieffektivisera gamla hus är betydligt svårare än att bygga smarta nya hus. I en av reservationerna påpekar vi hur viktigt det är att man inte glömmer bort innemiljöfrågorna när man renoverar gamla hus. Aktuellt i dagarna är oron för att dåligt genomförd relining av gamla avloppsstammar kan leda till kemiska emissioner och öka risken för cancer. Om nya mattor limmas på gamla eller om gammalt lim inte tas bort på rätt sätt innan nya ytmaterial sätts in kan även det leda till kombinationer mellan material som ger emissioner som kan vara mycket hälsofarliga. Byggmaterial från olika epoker i byggindustrin fungerar nämligen inte alltid så bra med varandra, och man har ofta inte förutsett dessa problem. I samband med renoveringar av exempelvis miljonprogramområdet gör man ibland förändringar av lägenheternas indelning. Då är det viktigt att man även gör nya beräkningar av ventilationen i husen så att den anpassas till den nya indelningen av lägenhetsvolymer och rumsvolymer. Förändrad användning är faktiskt ofta en orsak till att byggnader vid renoveringar blir hälsofarliga eftersom den ursprungliga tekniken är så pass optimerad till en viss form av belastning. Men det är möjligt att nå både energi- och miljöfördelar och fördelar när det gäller inomhusklimat vid renoveringar. Vi pekar i en av våra reservationer på att det är viktigt att man tar hänsyn till det och jobbar för att det bevakas. Den genomsnittliga medborgaren vistas numera inomhus ungefär 90 procent av dygnets alla timmar. Vi som har haft turen att få ett jobb vistas ofta i många olika miljöer, och vi kan ofta göra avbrott under dagen både för fika, lunch och så vidare. Men å andra sidan hinner vi kanske inte sova så många timmar varje natt i våra sängar. Men de minsta och de som är mest känsliga och sårbara för dålig inomhusmiljö sover ofta väldigt länge i sin säng. Om de är duktiga och lättskötta får de ganska tidigt ett eget rum att sova i. Oftast är det ett litet rum med liten luftomsättning. Kanske ligger det vägg i vägg med ett våtutrymme som ett badrum, en toalett eller ett kök. Hur många av dygnets alla timmar vistas små barn i sitt lilla rum, och hur hälsosamt är det? Oftast är det naturligtvis inga fel på barnens rum. Men i de fall där det finns en fuktskada i närheten är det kanske just de snälla och lättskötta barnen som drabbas värst. Att vi vistas en så stor del av vårt liv inomhus ställer alltså stora krav på den byggda miljön. Det gäller inte bara våra bostäder. Sjuka hus har blivit ett begrepp på alla typer av byggnader som gör att människor blir sjuka. Förutom bostäder finns det exempel på polishus, skolor, förskolor och idrottshallar - bara för att nämna några - som har mycket stora problem med höga fukthalter, halter av ohälsosamma kemikalier, ofta också i kombination med omfattande mögelpåväxt på stora ytor av byggmaterialen i dessa hus. Trots att dessa problem med sjuka hus och ohälsa till följd av en dålig inomhusmiljö är väl kända har inte tillräckliga åtgärder vidtagits för att undvika att nya ohälsosamma byggnader tillkommer i vår byggnadsuppsättning och inte heller för att åtgärda att de byggnader som redan är drabbade av fukt och mögel eller skadliga kemikalier åtgärdas. Därför föreslår vi i en reservation en lagstiftning om garantier som verkligen innebär att den som bygger och den som förvaltar får ett reellt ansvar för att det som man har byggt och som man förvaltar inte är hälsofarligt. Vi menar att det inte, som i dag är fallet, ska vara möjligt att först ta betalt och sedan ta betalt en gång till för att åtgärda det som man från början byggt fel. Inte heller räcker det, menar vi i Miljöpartiet, att en sådan garanti gäller några få år, utan vi måste komma till ett läge där den typen av garantier gäller i årtionden. Eller varför inte så länge det är tillåtet att använda en byggnad? Vi utfärdar ju körförbud för trafikfarliga bilar. Varför skulle det då vara så konstigt med brukarförbud för hälsofarliga byggnader? Jag vill inte bli påkörd av en okontrollerbar bil när jag är ute och går på en trottoar i stan. Lika lite vill jag bli bombarderad av farliga kemikalier eller mikroorganismer när jag kliver in i en klädbutik, en frisersalong eller en livsmedelsbutik eller när jag besöker en granne eller en gammal bekant. Självklart vill jag inte heller att mina barn eller barnbarn när de är i skolan eller på fritidshemmet ska utsättas för en ständig dusch av ämnen som är vävnadsnedbrytande, immunförsvarshämmande och cancerogena. Ekonomiskt ansvar för dem som förvaltar och för dem som bygger - ett ansvar som de inte kan komma undan - är förmodligen enda sättet att få slut på sjuka-hus-problematiken. Det borde vi som lagstiftare försöka skapa. Ett annat förslag som i betänkandet avstyrks av majoriteten handlar om inrättandet av en bygghaverikommission. På samma sätt som haverikommissioner utreder dödsolyckor i trafiken, stora olyckor till sjöss och flyghaverier är det nödvändigt, menar vi i Miljöpartiet, att inrätta en haverikommission också för bygghaverier. En sådan kommission skulle rycka ut varje gång sjuka-hus-larmet går, och den måste ha en så bred kompetens att den kan hantera både byggnadstekniska problem och sjukdomsproblem som uppstått. Tack vare att man under årtionden väldigt noga utrett orsakerna till att människor skadats så allvarligt som faktiskt skett vid många trafikolyckor har våra bilars inre krocksäkerhet kunnat utvecklas enormt mycket. Med den smarta tekniken och den utvecklingen slutar olyckor som tidigare faktiskt ledde till döden i dag ibland med bara blåmärken och illamående. Att vi hittills fullständigt har nonchalerat möjligheterna att genom att noga följa upp varje drabbad och varje sjukt hus nå samma kunskapsutbyggnad beträffande både den byggda miljön och bilismen är egentligen en gåta, menar jag. Jag hoppas att en ny regering ändrar på det. Miljöpartiet är känt för att komma med nya smarta styrmekanismer. Ett av våra förslag som majoriteten avstyrker i betänkandet handlar om en ekonomisk mekanism för självreglering inom byggsektorn. Vi föreslår att en fond inrättas med syftet att ge ersättning till dem som drabbas av sjuka hus. Fonden föreslås bli finansierad genom avgifter från dem som bygger. På så sätt kommer dessa att jaga varandra så att var och en tvingas göra rätt för sig. Ingen vill ju vara med och betala för misstag som andra inom sektorn begår. På det viset får vi alla goda krafter på vår sida, menar vi. Ett förslag om översyn av byggregler i syfte att sänka byggkostnaderna avstyrks också i betänkandet. Det gäller även ett förslag om att komma till rätta med de mellan olika upplåtelseformer orättvisa skattereglerna. Man avstyrker dessutom ett förslag om att införa besiktning av balkonger och ställer sig avvisande till oppositionens krav på att initiativ tas för att stimulera till en bättre kunskapsutbyggnad på byggområdet. Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att jag är riktigt besviken på att jag är tvungen att reservera mig när det gäller avstyrkandet av vårt förslag om en översyn av lagstiftningen om bostadsanpassningsbidrag. Förslaget syftar till att fler studenter med funktionsnedsättning som verkligen har behov av anpassade tillfälliga studentbostäder på studentorter ska kunna få den hjälp som de rimligen behöver få. Fru talman! Allra sist: Jag tycker att det är dags att sätta i gång bygget av dubbelspår mellan Falun och Borlänge. (ANDRE VICE TALMANNEN: I och för sig en byggfråga.)

Eva Bengtson Skogsberg (M)

Anf. 52 Eva Bengtson Skogsberg (M)

Fru talman! I betänkande CU9 behandlas en redogörelse från Riksrevisionens styrelse om införandet av energideklarationer samt en motion som har väckts med anledning av redogörelsen. Vidare behandlas en del motioner som härstammar från allmänna motionstiden. I dessa tar man upp frågan om lagstiftningen på byggområdet och andra frågor relaterade till byggsektorn. Fru talman! För att vi ska lyckas möta morgondagens klimatutmaningar krävs det att vi på alla sätt ger utrymme för olika verktyg. Utan tvekan finns det stora möjligheter att göra energibesparingar på flera områden. Inte minst gäller det inom vårt byggnadsbestånd. Det handlar om ett individuellt ansvar men även om att finna former för strukturer som underlättar och som uppmuntrar till att göra dessa besparingar. Arbetet med detta har inte optimerats. Till viss del handlar det om bristande kunskaper. Jag hoppas och tror att systemet med energideklarationer kan hjälpa till med att höja kunskapsgraden. Energideklarationernas främsta syfte är att främja fastighetsägarnas investeringar i energieffektiviserande åtgärder. Dagens lagstiftning som bygger på EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ställer krav på att energideklarationer görs vid nyproduktion, nyttjanderätt - uthyrning - och försäljning. En deklaration får inte vara äldre än tio år. Deklarationerna måste göras av certifierade besiktningsmän. Direktivet håller på att omförhandlas. Ett nytt direktiv antas troligen under detta år. Det är i dagsläget inte möjligt att, som några motionärer önskar, göra besiktningen frivillig. Sedan lagen om energideklarationer för tre år sedan trädde i kraft har verksamheten inte varit problemfri. Bland annat har bristen på energiexperter lett till att deklarationer inte tagits fram i den takt som krävts för att leva upp till satta tidsgränser. Kvaliteten på deklarationerna har också varierat. Det har till exempel inte alltid tydligt framgått vilka åtgärder som bör vidtas. Det är mycket angeläget att riksdagen hålls informerad om hur lagen tillämpas i framtiden. Jag kan väl säga att jag har haft tur. Jag har sett tre sådana här deklarationer. Det var i höstas när jag sålde mitt hus och fick se till att en deklaration togs fram, när jag köpte ett nytt hus samt när min dotter köpte ett hus. Det var väldigt bra deklarationer. Men det ser, som sagt, olika ut. När det gäller energieffektiviseringarna har arbetet intensifierats i flera avseenden. Olika former av lågenergihus har blivit vanligare med nya byggtekniska lösningar. Byggregler har skärpts. Självklart ska regelverken vara både material- och teknikneutrala. I dagsläget är Boverkets byggregler utformade som verifierbara funktionskrav i form av energianvändning per kvadratmeter. Boverket har i uppdrag att konstant följa hur det går med energianvändningen både vid nyproduktion och vid ombyggnationer - detta för att utveckla regelverken och samla erfarenheter. Det gäller att sträva efter lösningar som bidrar till en bättre inomhusmiljö samtidigt som energianvändningen minskar. Under senare år har lagen om byggfelsförsäkring varit föremål för övervägande i tre utredningar. Vissa ändringar föreslås beträffande den nya plan- och bygglag som vi i riksdagen i dag har fått utdelad. Bland annat försvinner kravet på byggfelsförsäkring för så kallade självbyggare. Att göra försäkringen helt frivillig för övriga aktörer, som en del motionärer önskat, anser utskottet vara allt för långtgående; det skulle innebära inskränkningar i konsumentskyddet. Fru talman! Regeringen har i en skrivelse till riksdagen hösten 2008 uppmärksammat frågan om eurokoder, europeiska konstruktionsstandarder. Även näringsutskottet har behandlat frågan om standarder och prissättning och kommit fram till att finansieringsfrågan kan behöva ses över. Utskottet har fått information om att regeringen har frågan under uppsikt och att den kommer att få ökad uppmärksamhet i EU-samarbetet. Vad gäller motioner rörande lågenergihus och olika bostadsanpassningsbidrag har utskottet i år behandlat dessa förenklat, eftersom liknande motionsförslag varit uppe till behandling tidigare under mandatperioden. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och därmed avslag på samtliga motioner.

Lennart Pettersson (C)

Anf. 53 Lennart Pettersson (C)

Fru talman! Det är ett antal motioner med varierande innehåll men med byggfrågor som gemensam nämnare som ingår i dagens debatt. Om jag börjar med energideklarationerna konstaterar jag att den försening som oppositionen skriver om i sin reservation till största delen beror på dem själva. Det tog dem nämligen fyra år att besluta om införandet av EU-direktivet i den svenska lagstiftningen. Däremot ligger det säkert mycket i kritiken från Riksrevisionen om att det finns en del deklarationer som inte innehåller några råd om förbättringar, och det är självklart inte godkänt. Det är bra att Riksrevisionen har gjort en uppföljning, men samtidigt får vi kanske visa lite tålamod. En ny verksamhet med nya aktörer innebär nästan alltid att det blir en del fel i början, och så är det säkert i detta fall också. När det gäller energieffektivisering i bostadsbyggnader finns det väl en gemensam syn på att det är viktigt, men många av dessa investeringar är lönsamma utan att blanda in statliga subventioner. Många gånger blir också följden en bättre inomhusmiljö. Det finns krav från Miljöpartiet att införa ett tioårigt hälsoansvar vid byggnation. Det är ytterligare ett av många märkliga förslag som kommer från det hållet. Hur ska man kunna ställa ett hälsokrav på ett hus när vi agerar och reagerar olika som individer? Vi kan genom ett felaktigt beteende göra ett hus ohälsosamt, och det kan göra att man utvecklar till exempel allergier över tiden på grund av olika orsaker. Vad händer om man under denna tioårsperiod kommer fram till att ett visst ämne är olämpligt att använda i en bostad? När det gäller förslaget om en fond för stödåtgärder som andra finansierar är syftet gott, men hur kan en fond som betalas av andra stimulera byggbranschen att bygga rätt? I mina ögon är det precis tvärtom. Det är bostadsköparna och skattebetalarna som får svara för denna fond, enligt er reservation. Fukt- och mögelskador är en annan sak. Där är det ofta byggfel eller till och med byggfusk som ligger bakom, och då är det tydligare vem som är ansvarig. Det gäller för övrigt även andra byggfel. När det gäller småhus finns det till exempel ett tioårigt ansvar för ägaren och säljaren. Det går också tillbaka i ägarkedjan. Det är därför självklart för mig att man alltid ska göra en riktig besiktning av hus man köper. Uppdagas det något fel har man stora möjligheter att få ersättning, eller så kan man dra sig ut affären. Det finns också motioner om byggkostnader, och det är ett svårt men samtidigt intressant problem. De signaler jag har fått de senaste veckorna är att det visst går att bygga billigare, men det slår inte igenom på hyresnivåerna. Stämmer det med verkligheten är det beklämmande. Samtidigt är jag inte främmande för att det verkligen förhåller sig så. Jag tänker då främst på orter där det är brist på bostäder. Normal marknadsekonomi säger att det inte är förrän det är balans på marknaden som priserna kan bli lägre för konsumenterna. Skulle det vara så innebär det att det tar ett antal år innan hyrorna på nyproducerade lägenheter kan börja sjunka. Jag har en egen motion om egenkontroll av balkonger. Tyvärr har det ju hänt några tråkiga incidenter de senaste åren, och jag tycker att det är fastighetsägarnas ansvar att själva kontrollera sina fastigheter. Det borde också vara möjligt för försäkringsbolagen att genom lägre eller högre självrisker stimulera till återkommande besiktningar. Det ska inte behövas en lagstiftning som för med sig att både administration och kostnader ökar för såväl ägare som hyresgäster. Till sist, fru talman, vill jag avsluta på ett något annorlunda sätt i dag. Vi vet att det är många aktörer som är inblandade i bygg- och fastighetsbranschen och att var och en kan bidra till att det byggs fler bostäder. Jag vill därför uppmana dem att ta sitt ansvar och försöka se till att det börjar byggas, och det gör jag så här. Jag vänder mig till fastighetsägarna och säger: Vi vet ju att många vill hyra båd' etta och tvåa och fyra beställ nya hus med värme och ljus och de får ej vara för dyra. Jag vänder mig till byggbranschen och säger: Trots kunder så många och trygga ni bostäder inte vill bygga vi inte förstår varför det inte går, de behöver ej ens vara snygga. Och så finns byggmaterialindustrierna. Om sten och om träet ni kiva och fördelar, egna beskriva men bättre ändå om ni kunde förstå att murarna mellan er riva. Sedan har vi Hyresgästföreningen och hyresrätten. Ja, formen den är nog den bästa i hyran där ingår det mesta blott lyfta sin lur behövs eller hur och sedan man tar sin siesta. När det gäller villaägarna säger jag: Vi sänkte er skatt för de flesta, en skatt som ju livet förpesta så gör ej revolt för när ni har sålt ni pengar har kvar för att festa. Till sist säger jag till Finansdepartementet, med hänvisning till de tidigare nämnda: Om rättvisa skatter de tycka vi vill ingen av dem förtrycka Så utred nu fort, se till få det gjort så alla får tomtebolycka. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner och reservationer.

Gunnar Sandberg (S)

Anf. 54 Gunnar Sandberg (S)

Fru talman! Anledningen till att jag begärde replik på Lennart Pettersson är att han ordnade ett seminarium om just bostadspolitik för en månad sedan där han bjöd in olika aktörer från byggbranschen och också fackligt folk. Det var faktiskt ett bra initiativ, Lennart! Lennart Pettersson är alltså säkert intresserad av dessa frågor. Sedan kan man väl konstatera att regeringen tyvärr inte verkar lika intresserad. När det gäller energideklarationer har majoriteten i utskottet konstaterat att verksamheten med energideklarationer inte har varit problemfri under dessa drygt tre år. Att det kan gå tre år utan att man följer upp och gör någon utvärdering av energideklarationer är förvånande. Ni tycker som vi att det är angeläget att riksdagen hålls informerad, mot bakgrund av de problem som inledningsvis gällt för deklarationsverksamheten. Som jag säger är jag lite förvånad över vad regeringen tycker när jag läser regeringens övervägande i budgetpropositionen. I betänkandet konstaterar regeringen att det är Boverket som har huvuddelen av ansvaret för genomförandet av energideklarationssystemet, men det framgår av regleringsbrevet och instruktionerna för verket, säger man. Kan det vara så att regleringsbrevet och instruktionerna varit otydliga från regeringen, eftersom Boverkets utvärdering föreslår ett förtydligande av regelverket?

Lennart Pettersson (C)

Anf. 55 Lennart Pettersson (C)

Fru talman! Jag börjar med den konkreta frågan på slutet och säger: Nej, alldeles säkert inte. Denna regering skriver nämligen aldrig otydliga regleringsbrev. Det är alltså mycket enkelt att svara på det. Skämt åsido: Jag menar att det när det gäller detaljer självklart är Boverket som har ansvaret i detta fall. Huvudlinjerna drar vi, och sedan går det vidare till regeringen. Detaljerna måste därefter styras av statliga verk och myndigheter. Jag upplever dock att vi har en hyfsad samsyn i detta, Gunnar Sandberg. Vi vet att det inte har blivit helt bra i många fall. Det har tyvärr varit en del konsulter och företagare och vad vi nu kallar dem som inte har fullgjort uppdragen på det sätt vi alla vill att de ska göra för att energideklarationer ska vara det instrument som underlättar ett framtida hållbart samhälle. Det är bara att beklaga att det finns de som hanterar det på detta sätt. Efter gårdagens debatt på Älvsjömässan pratade jag också med någon i branschen, och han sade att de tyvärr har fått göra om ett antal av dessa deklarationer på grund av att det saknas råd. Jag skulle som lekman och med min kunskap kunna göra upp en beskrivning av hur en fastighet ser ut och om det finns 20 centimeters isolering, treglasfönster och så vidare. Men jag har inte kunskapen och kompetensen att tala om för fastighetsägaren vad denne ska kunna göra mer för att det ska bli bättre. Det kravet ställer jag på de "auktoriserade" energiföretagen, som tar betalt för detta. Jag har själv råkat ut för att en person från ett sådant här företag frågade mig: Ska jag komma ut? Ja, det är klart att du ska komma ut! sade jag. Det går inte att göra en deklaration bara på papper och sedan ta 3 000-4 000 kronor i betalt. Därav värdet av Riksrevisionens synpunkter, men också av att regeringen har lämnat uppdraget till Boverket att ta sig an detta. Jag tycker att regeringen har fullföljt sitt uppdrag så här långt.

Gunnar Sandberg (S)

Anf. 56 Gunnar Sandberg (S)

Fru talman! För det första ligger det väl lite i er natur att inte kritisera er egen regering. Men trots allt gäller det vad som står i regleringsbrev till myndigheter. Boverket har en central roll i våra byggfrågor och i bostadspolitiken. Många av våra frågor i utskottet är det Boverket som ansvarar för. Jag tror också att de följer sitt uppdrag, vad det nu gäller. Därför är det väl viktigt att man är väldigt tydlig i sina regleringsbrev om vad man vill att de ska göra. Jag är också byggnadsarbetare och vet att det här med kvalitetssäkring, tillsyn, kontroller och besiktningar inte fungerar. Många säger att de har varit där och tittat och skrivit under papper, men de har inte sett alla delar i byggandet. Det där fungerar inte; jag tycker att man ska se över det. Både utskottets majoritet och vi tycker att det ska byggas fler bostäder, att byggfusket är utbrett, att byggkostnaden borde pressas och att man även ska forska inom andra byggmetoder. Vi har varit djärva och satt ett mål på 40 000 nyproducerade bostäder per år. Majoriteten känner också säkert till behovet av att det produceras fler bostäder, framför allt hyresrätter, för att man ska få en rörligare arbetsmarknad. Jag har inte uppfattat någon enda gång att ansvarig minister i svaren på mina interpellationer, skriftliga frågor och enkla frågor i riksdagen hållit med om att det behöver göras mycket. Han tycker att det kan behövas smärre justeringar och att det inte riktigt är deras ansvar. Han skyller ifrån sig och säger att det är vi som orsakat detta.

Lennart Pettersson (C)

Anf. 57 Lennart Pettersson (C)

Fru talman! När det gäller det här med att kritisera regeringen finns det kanske en viss samsyn oberoende av vem som sitter i riksdagsmajoriteten och har sin regering. Jag har en känsla av att det var precis detsamma under de föregående tolv åren; man kritiserar aldrig sin egen regering. Men oaktat det: Det jag tror att vi möjligen skulle kunna fånga - och det kan kanske ligga på Boverket också - är hur kan vi förmedla information till fastighetsägarna på ett sådant sätt att de vet vilka krav de har rätt att ställa på en energideklaration. Jag tänker framför allt på småhussidan. Jag tror att det skulle vara bra att kunna förmedla den bilden både till mäklare och till dem som äger fastigheterna, så att de vet vad man har rätt att kräva innan man betalar för produkten. När det gäller flerbostadshus kan det tyvärr vara så att en del fastighetsägare själva tycker att det är besvärligt. Det är bara en kostnad. Man har ingen nytta av det, och man vill inte se det som en resurs. Det gör att man glider igenom detta på enklast möjliga sätt bara för att kunna visa att man har gjort en energideklaration, utan att man har något syfte att göra det bättre. Det är klart att det är ett dilemma om både uppdragsgivare och uppdragstagare är tillfreds med detta. Då händer det ingenting. Jag tror över huvud taget att vi också ska lägga lite större ansvar på fastighetsägarna, att det är de som ska ställa krav. Det är de som köper en tjänst. Om jag köper en tjänst eller en produkt är det upp till mig att ställa krav på den jag köper av om att det ska vara en riktig vara. Så bedömer jag att det inte har varit i detta fall. Jag tror att vi är överens om målen. Vi behöver bygga 40 000 bostäder. Ni har satt det målet, men ni har ingen som vill bygga. Man kan sätta vilka mål som helst. Jag vill också att det ska byggas bostäder, men vi har inte lyckats få branschen att ställa upp än. Men det kommer.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 58 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. Utan att nedvärdera vikten av någon fråga i betänkandet kan vi väl ändå vara överens om att den del som handlar om energideklarationer är den centrala delen i betänkandet. Det handlar om Riksrevisionens rapport och utvärdering av hur energideklarationer har fungerat så här långt. Det är Riksrevisionens styrelse som har lämnat en redogörelse till riksdagen om detsamma. När det gäller syftet med energideklarationer är vi naturligtvis rörande överens om att detta är ett verktyg som ska användas för att få till energieffektivisering, inte minst med tanke på klimatmålen och klimatfrågan i övrigt. Riksrevisionen lyfter fram ett antal punkter där man ser att det här inte har fungerat riktigt. Det som jag och Folkpartiet kan tycka är mest anmärkningsvärt är att det i hälften av samtliga energideklarationer inte finns några råd om åtgärder, vilket egentligen var syftet. Det var det som var drivkraften: Man skulle få råd så att man konkret skulle kunna göra någonting med sin fastighet. Annars blir detta tämligen värdelöst för fastighetsägaren. Nu är det lyckligtvis som Eva Bengtson Skogsberg sade, att det säkert ändå fanns de som var bra i det här sammanhanget. Det här förhållandet måste naturligtvis förändras så fort som möjligt. Man kan bara konstatera att regeringen redan på grundval av Riksrevisionens rapport behandlat frågan i budgetpropositionen. Man fastslår där att energideklarationerna är viktiga verktyg, som vi sade nyss, för att få igenom lönsamma energibesparande åtgärder. Inte minst finns det en problematik när det gäller att tillföra kunskap. Det är viktigt med regelförenkling i detta sammanhang för att förtydliga, så att lagen om energideklarationer verkligen fungerar som det är tänkt. Boverket fick i uppdrag att titta på vad man kan göra. Man gick igenom detta och hade en del synpunkter, men slutsatserna blev väl inte så där alldeles klara de heller. Man föreslog fortsatta utredningar och en del konkreta åtgärder, bland annat att man skulle kunna utöka sanktionerna mot dem som inte utför energideklarationer i tid. Fru talman! Jag kan ändå inte låta bli att gå tillbaka lite grann i historien. Frågan diskuterades i riksdagen våren 2006, då vi inte minst från Folkpartiets sida hävdade att det var ett alldeles för krångligt regelverk, att det skulle komma att fastna i administration och byråkrati och att fokus inte alls låg tillräckligt på åtgärder. Det var naturligtvis inga åsikter som vi fick något slags gehör för då. Man ska väl inte säga "Vad var det vi sade?", men systemet måste vara enkelt för att det ska kunna utnyttjas. Fokus måste ligga på det som ger verkliga resultat. Det är en förhoppning att vi efter den utvärdering som har skett kan hamna där. Vidare i betänkandet finns ett avsnitt om byggfelsförsäkringen. I reservationen handlar det främst om kravet på att självbyggare skulle undantas från att teckna en försäkring som de i praktiken inte kan utnyttja. Vi har konstaterat från civilutskottets sida att det här egentligen är en orimlig situation. Man får betala för en försäkring som man sedan aldrig någonsin kan tillgodogöra sig. Därför är det glädjande att den förändringen finns med, precis som nämndes här tidigare, i det förslag som handlar om plan- och bygglagen och som hamnade på riksdagens bord så sent som i går. Man kanske kan glädja någon annan också. Från den 2 maj 2011 torde väl just det problemet vara löst, och då tillgodoses mycket av den reservation som finns i betänkandet. Jag vill säga några ord om besiktning av balkonger - inte för att just besiktning av balkonger skulle vara så centralt, utan det handlar över huvud taget om det sätt på vilket den samlade oppositionen vill lösa de flesta problem, vill jag påstå. Det är klart att det är ett problem om vi har bristande underhåll och bristande översyn av våra balkonger. Att oppositionen då nästan reflexmässigt kräver skärpt lagstiftning är något som vi har blivit vana vid. I den lagstiftning som finns är det fullständigt klart att det är fastighetsägaren som har ansvar för sin byggnad och skyldighet att underhålla den så att människor inte utsätts för ohälsa och bristande säkerhet. Det är kanske också här en fråga om kunskapsspridning, som vi tagit upp många gånger i dag och även i övriga diskussioner. Det handlar definitivt inte om en skärpt lagstiftning, som också Lennart Pettersson var inne på här trots att han har motionerat i ämnet, utan det handlar om att ta sitt ansvar som fastighetsägare. Och det finns inget undantag i lagstiftningen för det ansvaret. Fru talman! Osökt kommer jag in på just detta med kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom byggsektorn. Det är viktigt att vi har mycket forskning kring byggmaterial och byggmetoder, både grundforskning och tillämpad forskning. Men de utredningar som har funnits - "Skärpning gubbar!" och uppföljningen "Sega gubbar?" och så vidare - visar att problematiken ligger någonstans mitt emellan. Det finns mycket kunskap som aldrig tillämpas i praktiken, utan man fortsätter i något slags invanda spår. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi kan få en dialog om det med byggbranschen. Det var en debatt i går på Älvsjömässan, Nordbygg 2010. Även där kom problematiken upp väldigt mycket med just kunskapsspridning och att få i gång den här diskussionen. Den som då kan se var flaskhalsen finns kan ju komma med en lösning. Jag tror att det måste ske ett samspel här mellan politiken och branschen. Det går inte att bara säga att det här kommer att fungera, utan alla får ta sitt ansvar här. Jag är i och för sig övertygad om att med de processer och diskussioner som pågår kommer detta per automatik att förbättras. Man kan hela tiden kräva mer kontroller från samhällets sida, men jag tror att det är viktigt att hålla fast vid strategin att det är den som bygger som får ta ansvar för sin produkt. Vi ska naturligtvis ha en regelkontroll som samhället kan följa. Men att överge den strategin vore direkt kontraproduktivt, utan vi ska fortsätta med strategin, som även finns inom alla andra branscher, att den som tillverkar en produkt får ta ansvar för den. Jag hörde en intressant diskussion om garantitider i går. I andra branscher har man använt garantitider som ett marknadsföringsinstrument, men just inom byggbranschen har man inte gjort det. Egentligen är det konstigt att människor har accepterat att köpa en byggnad som bara har två års garanti. I och för sig gäller byggfelsförsäkringen upp till tio år, men naturligt vore att den som byggde gav den garantin.

Yvonne Andersson (Kd)

Anf. 59 Yvonne Andersson (Kd)

Fru talman! Vi debatterar byggfrågor i dag. Debatten har handlat om många väsentliga frågor som energideklarationer, byggfelsförsäkring, byggnaders inomhusmiljö, byggregler, byggkostnader och så vidare. Vad som däremot inte har debatterats särskilt mycket i dag är studentbostäder. Jag tänker därför avgränsa mig, fru talman, till just det området. Flera av landets större universitet och högskolor är belägna i storstadsområden och andra tillväxtregioner som under lång tid har haft brist på bostäder. Kraftig folkökning och ett relativt lågt bostadsbyggande har bidragit till bristen, och varje höst är vi med om ett skriande behov av fler bostäder. Därtill har efterfrågan på högskolans utbildningar ökat. Och fler kommer att komma till dessa högskoleutbildningar i och med de stora ungdomskullarna som föddes i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Att börja studera på ett universitet eller en högskola betyder att man kommer till en ny miljö. Ofta har de unga inte haft någon som helst kontakt med orten tidigare och har aldrig stått i bostadskö. Och boendet är ju centralt för att få en förankring både för sina studier och för sitt sociala liv och, förstås, för sitt privata liv. Då är det viktigt med en valfrihet på bostadsmarknaden som kan möta studenternas behov och önskemål. Fru talman! Det grundläggande problemet med de långa köerna för en studentbostad är att det byggs för lite lägenheter i Sverige. Det gäller hyresrätter, det gäller bostadsrätter och det gäller ägarlägenheter. Danmark och Norge, som vardera har ungefär hälften av Sveriges befolkning, bygger ungefär dubbelt så mycket som vi gör. I Sverige bygger vi för ungefär 6 procent av bruttonationalprodukten och i Finland bygger man för 12 procent. Det är klart att den pågående finanskrisen påverkar bostadsmarknaden, och byggbranschen är ju en särskilt utsatt sektor. Likväl vill vi få i gång ett ökat byggande. Det är nödvändigt att få ett tillräckligt utbud av bostäder generellt, men det är också nödvändigt att vi får ett bra utbud för studenter med funktionshinder. Både nya och gamla studentbostäder ska uppfylla högt ställda krav på tillgänglighet och användbarhet också för dem som har funktionshinder. Tyvärr är det många äldre bostäder som inte gör det. Men för att en fastighetsägare som planerar en större ombyggnad ska kunna anpassa och göra om finns det anpassningsbidrag. Det är också möjligt att få bidrag för en individuell anpassning av en bostad för en viss student som behöver det. Det är viktigt att säkerställa att studenter med funktionsnedsättningar blir bra bemötta och får en likvärdig utbildning och bedömning, oavsett vilket universitet eller högskola han eller hon väljer att studera vid, och att det blir en enhetlighet över hela landet. Boverket har som sagt tillsyn över kommunernas handläggning också i de här fallen. Skulle det vara fallet att det här inte fungerar utgår vi från att vi får rapporter om det. Fru talman! För att minska bostadsköerna måste vi bygga fler bostäder. Det har sagts så många gånger. Och för att öka utbudet av lägenheter och bidra till en ökad bostadsproduktion har riksdagen efter förslag från Alliansen beslutat att införa upplåtelseformen ägarlägenheter. Till skillnad från bostadsrätten kan ägarlägenheten hyras ut utan tillstånd, vilket sannolikt kommer att öka antalet lägenheter att hyra framöver. Det har inte minst studenterna nytta av. Riksdagen har också beslutat att höja schablonavdraget för andrahandsuthyrning från 4 000 kronor per år till 12 000 kronor per år för att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet. En ägarlägenhet innebär att man faktiskt äger sin lägenhet. I en bostadsrätt äger man en del i en förening, och det är krav på att den som innehar bostaden också bor i den. Vill man hyra ut i andra hand krävs föreningens godkännande. En ägarlägenhet är man fri att hyra ut till vem man vill, och man har också möjlighet att renovera och bygga om på ett sätt som man inte har i bostadsrätt eller hyresrätt. Fru talman! Socialdemokraterna med dess stödpartier motsatte sig införandet av ägarlägenheter. Det är märkligt med tanke på hur bostadsmarknaden ser ut. Om vi ska kunna korta köerna till studentbostäder och skapa möjlighet för nybyggnation av bostäder anpassade för studenter med funktionshinder måste vi öppna för fler boendeformer. Erfarenheter från andra länder visar att med ägarlägenheter får man betydligt fler småskaliga uthyrare av bostäder. Norge är det bästa exemplet. Där utgörs 80 procent av hyreslägenheterna av ägarlägenheter. Hyreslagens regler om förstahandsuthyrning av småhus ska gälla även lägenhetsägare som hyr ut sin lägenhet. Fru talman! Hyresrätten är en central boendeform för studenter och för en flexibel bostadsmarknad. Hyresrättens ställning har försvagats. Det måste åtgärdas, och det måste bli attraktivt att investera i hyresrätter. Vi måste uppmuntra renoveringar av gamla studentlägenheter och upplysa om fastighetsvärdens möjlighet att ansöka om anpassningsbidrag så att ett visst antal lägenheter blir möjliga att bo i för funktionshindrade studenter. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Beslut

Beslut: 2010-03-24

10 förslagspunkter, 8 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

24 mars 2010

Protokoll med beslut

2010-03-24

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2009/10:217

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Energideklarationer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C3, 2009/10:C283 yrkandena 1 och 2, 2009/10:C319 och 2009/10:C438 samt lägger redogörelse 2009/10:RRS3 till handlingarna.

Reservation 1 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
s	0	102	0	28
m	76	0	0	20
c	22	0	0	7
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	19	0	3
mp	0	13	0	6
-	1	0	0	0
Totalt	140	134	0	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Krav i samband med energieffektivisering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C285 och 2009/10:C291.

Reservation 2 (v, mp)

3. Byggfelsförsäkring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C233, 2009/10:C361, 2009/10:C397, 2009/10:C439 i denna del och 2009/10:C483 yrkande 14.

Reservation 3 (s, v)

4. Byggnaders inomhusmiljö

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:C390 yrkandena 25-31.

Reservation 4 (v, mp)

5. Byggregler och byggkostnader

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C390 yrkandena 3 och 41, 2009/10:C450 och 2009/10:C489.

Reservation 5 (s, v)
Reservation 6 (mp)

6. Eurokoder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:C333.

7. Besiktning av balkonger

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C209 och 2009/10:C294.

Reservation 7 (s, v, mp)

8. Kunskapsutveckling inom byggsektorn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C390 yrkande 12 och 2009/10:C483 yrkande 13.

Reservation 8 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 8 (s, v, mp)
s	0	102	0	28
m	77	0	0	19
c	22	0	0	7
fp	21	0	0	7
kd	19	1	0	4
v	0	19	0	3
mp	0	14	0	5
-	0	1	0	0
Totalt	139	137	0	73
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

9. Bostadsanpassningsbidrag för studentbostäder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:C390 yrkande 36.

Reservation 9 (mp)

10. Övriga motionsförslag - förenklad beredning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:C259 yrkande 2, 2009/10:C265, 2009/10:C277 yrkande 6, 2009/10:C390 yrkandena 46 och 47, 2009/10:C422 yrkandena 1-3, 2009/10:C437 och 2009/10:Fö262 yrkande 2.

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om energideklarationen och andra byggrelaterade frågor (CU9)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om energideklarationen och andra byggrelaterade frågor (CU9)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Energideklarationer

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Krav i samband med energieffektivisering

3. Byggfelsförsäkring

4. Byggnaders inomhusmiljö

5. Byggregler och byggkostnader

6. Eurokoder

7. Besiktning av balkonger

8. Kunskapsutveckling inom byggsektorn

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

9. Bostadsanpassningsbidrag för studentbostäder

10. Övriga motionsförslag - förenklad beredning