Bostäder för gäststuderande m.fl.

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga

1991/92
UbU5

Motionerna

1990/91:Ub647 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
internationellt studenthus för gäststuderande i Lund.

1990/91:Ub669 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett internationellt studenthus i anslutning till Lunds
universitet.

1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationella studentbostäder.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bostadsförsörjningen för studenter.

1990/91:Bo213 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om villkor för att tillgodose de studerandes
bostadsbehov vid upprättande och utvidgande av högskole- och
universitetsutbildning.

Utskottet

Den vetenskapliga utvecklingen sker under ständig granskning
och konkurrens mellan forskare världen över. Internationella
kontakter är av avgörande betydelse för att svenska forskare
skall kunna bidra till kunskapsutvecklingen på ett kvalificerat
sätt. Som ett allmänt mål för utbildningen inom högskolan
gäller att den skall främja förståelsen för andra länder och
för internationella förhållanden (2 § tredje stycket
högskolelagen (SFS 1977:218)).

I den internationaliseringsutredning som
universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsatte år 1972 togs ett
ökat internationellt utbyte av studerande, lärare, forskare och
utbildningsadministratörer upp som ett av de väsentligaste
medlen för att åstadkomma verkliga
internationaliseringseffekter (Utbildningens
internationalisering. UKÄ-rapport nr 21 1974). Budgetåret
1976/77 anvisades för första gången särskilda medel (2
milj.kr.) för internationaliseringsåtgärder, främst
studerandeutbyte på grundutbildningsnivå (prop. 1975/76:100
bil. 10, bet. UbU20, rskr. 245). Innevarande budgetår finns
under anslaget D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. enligt regleringsbrevet 22,8 milj.kr. anvisade för
motsvarande ändamål (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU11,
rskr. 226).

Under 1980-talet har både UNESCO, Europarådet, Nordiska
ministerrådet och EG arbetat för en ökad akademisk rörlighet. I
januari 1986 undertecknades ett ramavtal mellan Sverige och EG
om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Budgetåret 1989/90
anvisades 9,7 milj.kr. under åttonde huvudtiteln för
förstärkning av detta samarbete, inklusive deltagande i COMETT,
EGs program för utveckling av kontakterna mellan högskolan och
näringslivet (prop. 1988/89:150 bil. 2 och 7, bet. UbU32, rskr.
330). Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte (prop.
1990/91:172, bet. UbU5, rskr. 354) att godkänna ett avtal
mellan Sverige och EG avseende svenskt deltagande i "the
European Action Scheme for the Mobility of University Students"
(ERASMUS) fr.o.m. budgetåret 1992/93. År 1989 inleddes NORDPLUS
(nordiskt program för lärare, utbildningssökande och
studerande) som en femårig försöksverksamhet. Såväl NORDPLUS
som ERASMUS innebär att universitet och högskolor i Sverige
träffar avtal med motsvarande läroanstalter i andra nordiska
länder resp. i EG- och EFTA-länder om bl.a. lärar- och
studerandeutbyte.

Studerande-, lärar- och forskarutbytet med utländska
universitet och högskolor har ökat i omfattning de senaste
åren, och man räknar med en ytterligare väsentlig ökning när
ERASMUS-utbytet kommer i gång.

I fyra motioner påtalas att bostadsfrågan för
gäststuderande och gästforskare redan är och i framtiden än
mer kommer att bli ett allvarligt problem. Enligt motionerna
1990/91:Ub647 (m) och 1990/91:Ub669 (c) är det nödvändigt att
universitet och högskolor som skall delta i ERASMUS-utbyte kan
erbjuda bostäder åt hitkommande studenter, även om motionärerna
inte anser att universitetet skall bekosta bostäderna. Ett
internationellt studenthus bör därför enligt motionärerna
inrättas i anslutning till universitetet i Lund. När det gäller
internationalisering av utbildningen är enligt motion
1990/91:Ub693 (v) yrkande 3 det sociala mottagandet viktigt,
och det största problemet är därvid bostadsfrågan. Varje
högskola måste därför enligt motionärerna ta ansvar för ett
visst antal internationella studentbostäder, som öronmärks för
utbytesstudenter och gästforskare. I motion 1990/91:Ub722 (fp)
yrkande 17 framhålls bristen på bostäder som ett av allt att
döma växande problem i högskoleutbildningen generellt sett.
Kommunernas ansvar för att tillsammans med högskolorna och
studentkårerna finna bra former för att tillgodose studenternas
behov av bostäder under studietiden understryks. I samarbetet
med andra länder är enligt motionärerna bristen på bostäder ett
stort handikapp. Även i motion 1990/91:Bo213 (s) framhålls
kommunernas ansvar för bostäder till studerande i högskolan.
Motionärerna anser att kommunernas beredskap att tillgodose de
studerandes bostadsbehov bör beaktas när staten överväger vart
nya utbildningsplatser skall lokaliseras.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från
universiteten och fackhögskolorna samt från UHÄ och Svenska
institutet. Av yttrandena framgår att flertalet universitet och
fackhögskolor hittills har kunnat anskaffa bostäder för sina
utbytesstudenter och gästforskare, men att de liksom UHÄ
befarar stora svårigheter att lösa bostadsfrågan vid den
förväntade ökade tillströmningen av utbytesstuderande. Svenska
institutet har redan fått känna av allvarliga problem när det
gäller bostadsanskaffning för sina stipendiater (studenter och
forskare). Alla som besvarat remissen anser det som en faktisk
nödvändighet att svenska högskoleenheter kan garantera
inkommande studenter inom utbytesprogrammen bostad, även om
detta inte formellt krävs inom ramen för ERASMUS regler.
Hyresnivån i nyproducerade bostäder framhålls från de flesta
håll som ett allvarligt hinder. Sammanställning över yttrandena
bifogas som bilaga.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Det finns inte anledning att överge den nuvarande ordningen,
att bostadsförsörjningen för alla i en kommun är en
angelägenhet för kommunen. I detta ansvar ingår också
högskolans studerande och forskare. Behovet av bostäder för
avtalsbundet internationellt student- och forskarutbyte bör
enligt utskottets mening beaktas i
bostadsförsörjningsplaneringen i berörda kommuner.

Utländska studenter och forskare som kommer till svenska
universitet och högskolor inom ramen för utbytesavtal eller
svenska statliga stipendieprogram måste kunna erbjudas bostad
av högskoleenheten resp. Svenska institutet. Av
remissyttrandena framgår att de olika högskoleenheterna har
känt ansvar för detta och knutit kontakter med olika parter
såsom studentbostadsstiftelser, kommunala bostadsstiftelser,
andra stiftelser, kommuner m.fl. Eftersom förhållandena skiftar
på de olika universitetsorterna är det enligt utskottets mening
rimligt att lösningarna ser olika ut. De redan vidtagna och de
planerade åtgärder som redovisas i remissyttrandena ger
utskottet anledning till förväntan att universiteten och
högskolorna samt Svenska institutet även framdeles skall lyckas
anskaffa bostäder för sitt internationella student- och
forskarutbyte så att detta kan utvecklas i önskvärd omfattning,
vilket är väsentligt för kvaliteten på högre utbildning och
forskning i Sverige. Utskottet utgår från att regeringen följer
utvecklingen även i detta avseende och vid behov förelägger
riksdagen förslag om de åtgärder som bedöms erforderliga.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Bo213, 1990/91:Ub647, 1990/91:Ub669,
1990/91:Ub693 yrkande 3 och 1990/91:Ub722 yrkande 17.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande bostäder för gäststuderande m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo213, 1990/91:Ub647,
1990/91:Ub669, 1990/91:Ub693 yrkande 3 och 1990/91:Ub722
yrkande 17.

Stockholm den 12 november 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s),
Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin
(m), Jan Björkman (s), Ulf Kristersson (m), Inger Lundberg (s),
Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg
(kds), Leif Carlson (m) och Ulrica Messing (s).

Särskilt yttrande

Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Jan Björkman, Inger Lundberg och Ulrica
Messing (allas) anför:

För att göra det möjligt att öka utbytet av studerande och
forskare är det nödvändigt att ha god tillgång till bostäder
till rimliga hyreskostnader.

Möjligheten till nyproduktion av studentbostäder kommer
kraftigt att försämras genom regeringens förslag till
omläggning av bostadspolitiken, bl.a. sänkningen av
investeringsbidraget från 9,3% till 3,1%.

Detta kommer att innebära en avsevärd fördyring av de
enskilda gäststuderandenas och gästforskarnas hyreskostnader
och motverka utskottets intentioner.

Remissammanställning

Bilaga

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

UHÄ hänvisar till den kartläggning av bostadssituationen för
gäststudenter och gästforskare som UHÄs policygrupp för
internationella frågor tagit fram (UHÄ-rapport 1991:13 av Gia
Boyd-Kjellén). Kartläggningen, som avser flertalet studieorter,
visar att vissa högskolor har mindre problem att skaffa fram
bostäder än andra, och att man på de orter där problemen är små
ofta har ett bra förhållande till sin kommun. Ingen regel inom
ERASMUS säger att värdlandet måste kunna erbjuda
utbytesstudenten bostad, men en bostadsgaranti måste vanligtvis
skrivas in för att ett avtal mellan två högskolor skall komma
till stånd. UHÄ understryker vikten av att bostadsfrågan får en
lösning och menar att kommunerna, som ytterst är ansvariga för
bostadsförsörjningen, måste bygga nya studentbostäder för att
alla studenter skall få en bra bostad. Staten och kommunerna
med högskoleutbildning måste samverka på detta område. UHÄ
understryker vikten av att de studenter som kommer till Sverige
inte blir isolerade utan på ett naturligt sätt kan träffa
svenska studiekamrater och få en inblick i den svenska kulturen
och samhället i övrigt. UHÄ framhåller också som angeläget att
hyreskostnaderna kan hållas på en internationellt sett rimlig
nivå, eftersom dessa kostnader eljest kan bli en starkt
återhållande faktor på möjligheterna att erbjuda gäststudenter
och gästforskare vistelse i Sverige.

Svenska institutet

Svenska institutet (SI) har ett omfattande stipendieprogram
för både utländska och svenska studenter och forskare. Som ett
led i sitt omhändertagande av utländska gäststuderande och
gästforskare i Sverige sörjer institutet för att lämplig bostad
erbjuds utländska långtidsstipendiater under vistelse i
Sverige. Vistelsetiderna varierar mellan några månader och tre
läsår.

SI har under åren utvecklat ett mycket gott samarbete med
studentkårernas bostadsorgan, som ställt studentrum till SIs
förfogande för de utländska stipendiaterna. Detta samarbete
fungerade med få undantag mycket bra fram till för några år
sedan. Från och med 1990 blev situationen närmast desperat på
vissa universitetsorter i samband med att både antalet
utländska stipendiater och antalet nyinskrivna studenter ökade
och därmed efterfrågan på studentrum. Vissa
studentbostadsstiftelser deklarerade sin avsikt att säga upp
alla långtidskontrakt med SI.

SI anser sig inte längre kunna lösa problemen enbart i
samarbete med privata bostadsföretag och anser det motiverat
att statsmakterna utan dröjsmål vidtar kraftfulla åtgärder i
frågan, eftersom bostadsförsörjningen är ett nödvändigt led i
det av staten finansierade stipendieutbytet mellan Sverige och
utlandet.

Universiteten och fackhögskolorna

Bostadsfrågans lösning hittills

I samarbete med respektive studentkår(er) och
studentbostadsföretag har universiteten och fackhögskolorna
hittills i allmänhet kunnat få fram bostäder som täcker behovet
för det relativt begränsade avtalsbundna studentutbytet.
Rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala  och Linköping
känner inte till något utbyte som måst inställas på grund av
att bostad inte kunnat ordnas. Universitetet i Linköping har
under ett antal år genomfört längre utbildningar för studerande
från både Europa och Asien och därvid bl.a. löst bostadsbehovet
genom att de studerande erbjudits bostad på folkhögskolor.
Detta har enligt rektorsämbetet fungerat väl. Genom
överenskommelse med de två bostadsstiftelserna i Göteborg har
Chalmers tekniska högskola med viss svårighet kunnat ordna
bostad för inkommande studenter i hittillsvarande
utbytesprogram. Vid universitetet i Umeå tillfrågas
utresande svenska studenter om de är villiga att avstå sitt rum
till en utländsk student, och en ökad beredvillighet till detta
har förmärkts. Universitetet har regelbundna överläggningar med
Umeå kommun när det gäller studentbostäder. Högskolan i
Luleå har hittills relativt enkelt kunnat få studentbostäder
"öronmärkta" i tillräcklig omfattning för det begränsade
studerandeutbytet inom ramen för avtal med europeiska
högskolor.

Till gästforskare kan universiteten i Uppsala, Lund och
Göteborg erbjuda ett mindre antal bostäder i av universitetet
ägda byggnader. I Stockholm hyr Axel Wenner-Grens stiftelse
för internationellt forskarutbyte ut bostäder till
gästforskare. Hyrorna hålls på en för dessa acceptabel nivå
genom stipendier från Stiftelsen Wenner-Gren Center.
Universitetet i Stockholm förfogar över ett antal möblerade
lägenheter genom avtal med bostadsföretag. Universitetet i
Linköping disponerar mer än 20 bostäder som är "öronmärkta"
för utländska lärare/forskare som vistas i Linköping mellan 3
månader och 2 år. Universitetet i Umeå disponerar ett antal
bostäder för gästforskare dels i den s.k. Lars Färgares gård,
som ägs av en stiftelse, dels i Stiftelsen Bostaden. På
samtliga orter måste dessa bostäder kompletteras med
andrahandsförhyrningar, vilket både är tidskrävande för
institutionerna och i Stockholm ofta innebär att gästforskaren
måste bo på alltför långt avstånd från värdinstitutionen, till
förfång för utbytet av vistelsen vid institutionen.

Ett gemensamt problem för flertalet universitet är att
hyresnivåerna är för höga för att gästforskare och
utbytesstudenter skall kunna betala hela kostnaden.
Universiteten måste ta på sig kostnaderna för outhyrda månader
när utbytesstudenter kommer dit för en kortare period.

Dagens verksamhet med anskaffning av lägenheter för
gästforskare  kostar universitetet i Stockholm ca
125000--150000 kr. Verksamheten med studentrum kostar
universitetet avsevärt mer än 100000 kr. innevarande
budgetår. Därtill kommer kostnader för de institutioner som har
egen rumstilldelning. Högskolan i Luleå har för sina fem
utbytesstudenter innevarande budgetår anslagit 50 000 kr. för
att utrusta deras bostäder.

Planering för framtiden

Enligt samtliga universitet och fackhögskolor kommer behovet
av bostäder för gäststudenter och gästforskare att öka kraftigt
under de närmaste åren när ERASMUS-utbytena kommer i gång. I
yttrandena redovisas högskoleenheternas planering inför detta.

I Stockholm har universitetet, tekniska högskolan,
Karolinska institutet och Handelshögskolan ingått ett
samarbetsavtal med stiftelsen Vetenskapsstaden. Ett centralt
kansli för förmedling av andrahandsbostäder åt i första hand
gästforskare
har startat den 1 juli 1991 vid Högskolerestauranger i
Stockholm AB. Universitetet i Stockholm räknar med att
bostadsproblemet för gästforskare därmed skall minska avsevärt.
Universitetet nämner också att Stiftelsen Stockholms
Studentbostäder ställt i utsikt att tillhandahålla bostäder för
ett väsentligt ökat antal ERASMUS-studerande. De nämnda
högskoleenheterna och stiftelsen Vetenskapsstaden driver också
frågan om nyproduktion av bostäder åt gästande forskare och
studenter och ser gärna att ett samarbete etableras med
kommunen i bostadsplaneringsfrågor. De anser det nödvändigt att
hyrorna för gästforskare och gäststudenter på ett eller annat
sätt subventioneras. Kostnaden för en subventionering av hyran
till halva marknadshyran uppges motsvara ett anslag på ca 5--10
milj.kr. för Stockholms del. Högskolorna förordar dispens från
gällande byggnormer med oförändrade möjligheter till statliga
lån, för att förbilliga boendet i nyproducerade bostäder.

Enligt högskolan för lärarutbildning i Stockholm krävs
kraftfulla insatser för att ge högskolorna möjlighet att få
tillgång till bostäder för utbytesstudenter och lärare från
andra länder. Det kan enligt högskolan ske genom att
högskolorna tillförs extra resurser och/eller att man i ett
långsiktigt perspektiv bygger in i lokalnormerna att bostäder
för detta ändamål skall ingå i en viss kvantitet.

Universitetet i Uppsala förväntar att antalet inkommande
utbytes- och gäststuderande kommer att öka från dagens drygt
150 till ca 500 vid slutet av nästkommande treåriga
planeringsperiod. Rektorsämbetet anser att direkta statsanslag
till investeringar för att underlätta bostadsanskaffningen för
utbytes- och gäststuderande skulle vara ett påtagligt bevis för
statsmakternas stöd. Dessutom måste riksdag och regering på
olika andra sätt underlätta hanteringen av bostadsförsörjningen
i stort, t.ex. genom att ge bättre ekonomiska förutsättningar
för nybyggande eller genom att anpassa gällande lagstiftning i
fråga om ordning för förhandling om hyressättning och om
besittningsskydd för hyresgäster så att en rationellare och mer
ändamålsenlig studentbostadsförsörjning kan åstadkommas.
Beskattningen av inkomster från uthyrning av enstaka rum utövar
enligt rektorsämbetet uppenbarligen en starkt återhållande
verkan på beredvilligheten att ställa rum till förfogande.
Rektorsämbetet anser det vara av stor betydelse att kommunerna
medverkar i bostadsförsörjningen för de studerande, t.ex. genom
engagemang i byggande och bostadsanskaffning men också genom
åtgärder för att bereda möjligheter för studerande som slutfört
sina studier och fått arbete på studieorten att få en
tillfredsställande bostad på allmänna marknaden, så att den
önskvärda genomströmningen i studentbostäderna inte onödigtvis
hejdas.

För att undvika problem när det gäller bostadsförsörjningen
vid en ökad oplanerad tillströmning av utländska gäststuderande
har universitetet i Linköping tagit initiativ till
överläggningar med representanter för fastighetsbolag,
kommunledning och de studerandes organisationer.
Intresseväckande förslag och idéer prövas och bearbetas nu av
deltagarna i överläggningarna.

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund  bedömer att
bostadsbehovet för utländska forskare och studenter inom och
utanför de europeiska programmen kommer att öka från 150 år
1992 till 240 år 1995 och till 400 år 2000. Universitetet kan
nödtorftigt lösa situationen under de närmaste åren om
särskilda medel (ca 1 milj.kr. per år) kan tillskjutas för att
täcka hyresförluster m.m. På längre sikt är en förutsättning
för det fortsatta internationella utbytet att statsmakterna
medverkar till lösningar i form av internationella studenthus,
antingen genom direkt finansieringsansvar eller genom
underlättandet av kapitalavskrivningar till en årskostnad i
storleksordningen 6--7 milj.kr. Stiftelsen AF Bostäder har i
samarbete med stadsarkitektkontoret undersökt ett alternativ
som innebär en förtätning av de olika studentbostadsområdena i
Lund. Samarbete med kommunala bostadsstiftelser och andra
bostadsföretag kan enligt rektorsämbetet endast ge marginella
effekter.

Universitetet i Göteborg har i anslutning till sitt
hundraårsjubileum som gåva av grannkommunerna runt Göteborg
fått drygt en milj.kr. till en fond vars avkastning skall bidra
till finansieringen av bostäder för utbytesstudenter och
forskare. Samtidigt har Göteborgs kommun under hand ställt i
utsikt att universitetet skall kunna få disponera Sahlgrenska
sjukhusets nuvarande administrationsbyggnad på
Medicinareberget. Efter om- och tillbyggnad skulle detta
"Internationella gästhus" kunna bli basen för universitetets
internationella engagemang. Det stora problemet är
finansieringsfrågan. Rektorsämbetet önskar en ändring av
normerna så att det blir möjligt att producera studentbostäder
med lägre standard än vad som gäller för vanliga bostäder,
vilket skulle möjliggöra en lägre hyressättning. Universitetet
hävdar också att tre fastigheter, som friställs när det
pågående nybygget för de sceniska utbildningarna står
inflyttningsklart våren 1992, skall betraktas som
universitetets egendom och inte utbjudas till försäljning av
byggnadsstyrelsen. Chalmers tekniska högskola har den
bestämda uppfattningen att ett ökat internationellt utbyte för
Göteborgs del kräver tillskott av bostäder och att resurser
från olika håll måste samordnas för att lösa frågan.

Universitetet i Umeå tar för närvarande kontakter med
tänkbara donatorer för ett internationellt studenthus. Vidare
överlägger rektorsämbetet med Västerbottens läns
landsting om hyresoptioner i det patienthotell som ligger i
anslutning till campusområdet. På längre sikt är det
rektorsämbetets strävan att på campusområdet uppföra ett
lågprishotell, som kan nyttjas av studerande i
distansundervisning, utbytesstuderande samt gästforskare.

Högskolan i Luleå hävdar att extra resurser måste
tillföras för att högskolan skall kunna motsvara de krav som
kan ställas för ett gediget studerande- och forskarutbyte inom
utbytesprogrammen inom EGs ram.

Integrationsfrågan

Universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg påpekar att
det är viktigt att gäststuderande inte segregeras från övriga
studenter. Chalmers tekniska högskola menar att de
internationella studenternas boende fordrar en något högre
servicenivå än vad som ges vid studenthemmen i Göteborg idag.
Högskolan anser att de fördelar som kan nås med ett
internationellt studenthem (med husfru) uppväger nackdelarna
med att samla utländska studenter på ett ställe.
Universitetet i Lund förespråkar också ett internationellt
studenthus, placerat i ett befintligt studentbostadsområde.