Bidrag för glasögon till barn och unga

Betänkande 2015/16:SoU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 februari 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Barn och unga ska kunna få bidrag för glasögon (SoU4)

Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.

Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.

Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-01-21
Justering: 2016-01-28
Trycklov: 2016-01-29
Reservationer: 7
Betänkande 2015/16:SoU4

Alla beredningar i utskottet

2016-01-21

Barn och unga ska kunna få bidrag för glasögon (SoU4)

Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.

Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.

Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag. Lagen föreslås börja gälla den 1 mars 2016.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-02-02
Debatt i kammaren: 2016-02-03
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:SoU4, Bidrag för glasögon till barn och unga

Debatt om förslag 2015/16:SoU4

Webb-tv: Bidrag för glasögon till barn och unga

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 7 Carina Herrstedt (SD)

Herr talman! I dag ska vi diskutera frågan om glasögon till barn och unga. Jag blev väldigt glad när regeringen lade fram det här förslaget, eftersom det är ett förslag som jag har drivit sedan jag kom in i riksdagen 2010. Förvisso vill jag att det ska vara helt gratis, men detta är väl att se som ett steg i rätt riktning.

Bidrag för glasögon till barn och unga

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 2 om att utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd inte ska omfattas av den föreslagna propositionen.

I regeringens proposition föreslås en ny lag om glasögonbidrag till barn och unga. Lagen innebär en skyldighet för landstingen att lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga mellan 8 och 19 år och som omfattas av landstingens skyldighet att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Jag har själv en dotter som vid tio års ålder behövde glasögon. När hon var elva år hade vi bytt glasögon tre gånger redan och hade ett extra par. Det blev fyra par. Nu hade jag förvisso möjlighet att betala detta och hade den typen av inkomst. Men det är faktiskt inte alla som har det. Självfallet satsar man gärna på sina barn, men det är inte alla föräldrar som har råd att göra det. Därför menar vi att förslaget om glasögonbidrag är mycket bra, och vi välkomnar den här satsningen på barn och unga.

Glasögon är viktigt för barnen och många gånger också en förutsättning för att de ska kunna delta i fritidsaktiviteter och skolarbete på lika villkor. Barnen växer och utvecklas, och då är de också tvungna att byta sina glasögon med jämna mellanrum. Det är orimligt att barn som växer upp i familjer med knappa förhållanden ska behöva avstå glasögon för att föräldrarna inte har råd.

Vi menar att barn, oberoende av föräldrarnas ekonomi, ska kunna leva och växa upp under goda förhållanden. Vi menar att möjligheten till glasögon för alla barn i skolåldern ska vara likvärdig, eller åtminstone så likvärdig det går, över hela landet. Naturligtvis förutsätter vi att de landsting som i dag har en högre ersättning än den som regeringen nu föreslår inte sänker sin ambitionsnivå.

Vi sverigedemokrater vill däremot satsa mer än regeringen. Regeringen satsar 800 kronor per barn och år i sin budget. Sverigedemokraterna satsar 1 200 kronor per barn och år upp till 19 års ålder, eftersom glasögon oftast är mer kostsamma än 800 kronor per år.

Herr talman! Som jag sa är vi positiva till den här satsningen på barn och unga och ser det som ett steg i rätt riktning. Därför ställer vi oss bakom regeringens proposition, men vi reserverar oss angående den delen av lagförslaget som jag tog upp. Vi yrkar att riksdagen tillkännager för regeringen att de som enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd inte ska omfattas av den nu föreslagna lagen.

När lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd tillkom yrkade vi avslag på den propositionen i dess helhet. Vi motiverade det med att Sverige har de mest generösa asyl- och migrationsreglerna i den utvecklade världen, och har man flyktingstatus nekas man inte uppehållstillstånd.

Därför menar vi att det inte finns sakliga skäl till att personer håller gömda eller vistas i Sverige utan tillstånd. För att Sverige ska kunna upprätthålla en reglerad invandring anser vi att de som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut eller bara befinner sig i landet utan tillstånd bör lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

En viktig princip för oss är att ingen ska nekas akut eller omedelbar vård i Sverige på grund av bristande betalningsförmåga. Men i detta fall anser vi inte att glasögonbidrag är att betrakta som akut vård, och vi menar därför att det inte heller bör omfattas av lagen.

Vi anser såklart att lag och ordning ska gälla. Att undanhålla sig från avvisnings- eller utvisningsbeslut är en kriminell handling och bör också klassas som det.

Herr talman! Vi yrkar på att riksdagen tillkännager för regeringen att man bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag, där personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd inte ska inkluderas i lagen om glasögon till barn och unga.

Vi menar att detta är en viktig reform och att det är viktigt att den genomförs med barnens bästa i första rummet. Därför väljer vi att inte yrka avslag på propositionen, trots vår invändning och reservation avseende personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.

Än en gång yrkar jag på reservation 2.


Anf. 8 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! Denna debatt är för socialutskottet delvis en upprepning av höstens budgetdebatt, när regeringens budget bifölls av riksdagen. Det innebar bland annat att glasögon för barn mellan 8 och 19 år skulle betalas av staten. När det gäller barn mellan 0 och 7 år finns det en skyldighet för landstingen att tillhandahålla glasögon fritt.

Jag framhöll då att Centerpartiets budget var en storsatsning på fler jobb i Sverige genom en rad satsningar. När fler människor kommer i arbete ökar skatteintäkterna för kommuner, landsting och stat samtidigt som kostnaderna för utanförskapet minskar. Därför var också Centerpartiets budget en mycket offensiv sådan som skulle ha skapat många tiotusentals jobb och därigenom också ge större skatteintäkter och mer resurser till hälso- och sjukvården.

Regeringen med stödparti gör ett stort nummer av de riktade specialstatsbidrag man vill införa till allt möjligt, till exempel glasögon och läkemedel. I den grenen är man - det medges - rätt oslagbar. Man höjer skatter som försämrar drivkrafterna för jobb och företagande och delar sedan ut dem gratis i olika förmåner. Men gratis läkemedel och gratis glasögon går till alla familjer oavsett inkomst, även de mest välbärgade, och är något gratis ökar ofta användningen.

I dag diskuterar vi regeringens förslag att införa en skyldighet för landstingen att lämna bidrag för kostnad för glasögon till barn och unga mellan 8 och 19 år. Centerpartiets utgångspunkt är att alla landsting ska tillhandahålla bidrag för glasögon till barn eftersom glasögon för barn är att betrakta huvudsakligen som hjälpmedel. De som inte omfattas av ett generellt stöd i sitt landsting eller sin region i dag och som på grund av sina ekonomiska förutsättningar inte har råd att själva bekosta glasögon kan få ekonomiskt bistånd för detta.

Ett mer effektivt sätt att höja inkomsterna för ekonomiskt utsatta familjer kan vara exempelvis höjt bostadsbidrag eller höjd socialbidragsnorm. Det finns även andra invändningar mot lagförslaget som är värda att lyfta fram, och de finns i våra reservationer. De framförs även av några av remissinstanserna, till exempel att skillnader kan uppkomma mellan villkoren för glasögon till barn upp till 7 år och villkoren för glasögon till barn mellan 8 och 19 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Jag står bakom alla Centerpartiets reservationer men nöjer mig för tids vinnande med att yrka bifall till reservationerna 1 och 3.


Anf. 9 Christina Örnebjär (L)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 7.

Att sitta i ett klassrum och inte se vad som står på tavlan, att plötsligt få en boll i huvudet på idrotten utan att ha en aning om varifrån den kom eller att ständigt ha huvudvärk - så ska självklart inga barn behöva ha det. Synfel är många gånger ärftligt, och det är inte ovanligt alla i en familj bär glasögon eller för den delen linser. För vissa familjer där glasögonen behöver bytas ofta - det kan vara på grund av att synfelet förvärras, på grund av en rolig fotbollsmatch på skolgården eller på grund av att ren tankspriddhet och glömska är boven - blir det ibland dyrt.

Liberalerna tycker att det ska finnas nationella riktlinjer för stöd till glasögon till barn. Bostadsort och plånbok ska inte avgöra om ett barn ska kunna få glasögon eller inte. Landsting och regioner borde erbjuda bidrag till barnglasögon, och det jobbar vi för - i landstingen och regionerna. Om man är riksdagsledamot och vill bedriva landstingspolitik kandiderade man nog i fel val 2014.

Vi liberaler för en diskussion om vilka skillnader mellan landstingen eller regionerna som är rimliga. Vilken sida om en länsgräns man bor på bör inte innebära att man får olika god vård eller olika tillgång till hjälpmedel. Vi lutar åt att staten nog bör styra mer och att det är dags att göra en ordentlig genomlysning av ansvarsfördelningen mellan stat och landsting. Det regeringen och dess stödpartier gör är dock någonting helt annat. Det verkar faktiskt inte finnas någon analys alls bakom vad som ska regleras nationellt och vad landstingen ska göra själva.

Det förslag vi diskuterar i dag kan vara det allra tydligaste exemplet. Vi ska alltså reglera i lag att barn i åldern 8-19 ska få bidrag till glasögon men att landstingen när det gäller yngre kan göra i stort sett som de själva vill, precis som med alla andra hjälpmedel. Är inte det lite knepigt? Det tycker Lagrådet i alla fall, även om det har ett annat språkbruk än jag. Man säger: "En mycket preciserad regel för en särskild situation är också svår att förena med ramlagstanken."

Om man nu ska göra ett nationellt system, vilket vi som sagt absolut inte helt avvisande till, måste man tänka till lite grann kring hur ett sådant ska se ut. Regeringen har dessutom ett utmärkt sammanhang att göra det tankearbetet i. En nyligen tillsatt utredare ska se över avgifter och regelverk för hjälpmedel och fundera på nationell reglering och huvudmannaskap. Glasögon är ett hjälpmedel, och nu sysslar vi med avgifter och regelverk för dem. Då passar det ju alldeles utmärkt att utredaren får se över även detta.

Det utredaren då också bör fundera på är om det verkligen är så ändamålsenligt med just ett bidrag på några hundralappar till alla barn som behöver glasögon. Här har mitt eget parti en hemläxa att göra, och jag tackar för inspirationen! Ett par standardglasögon till barn kostar nämligen strax under tusenlappen. Flera av de stora optikkedjorna har olika erbjudanden som till exempel kan innebära att man bara betalar för synundersökningen, att man bara betalar en del eller att man får två par glasögon till priset av ett. Det är en utgift som de allra flesta familjer klarar av. De som verkligen inte gör det kan få annan typ av stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Samtidigt finns det barn som behöver glasögon som kostar flera tusen. Även ögonen växer hos barn som växer, och synen kan förändras oerhört snabbt. Ett par glasögon kan behöva bytas flera gånger om året. Det svider i plånboken även för föräldrar med hyfsade inkomster, och då är de där 800 kronorna en ganska klen tröst. Kanske vore det bättre med ett högkostnadsskydd? I stället för lite pengar till många som inte behöver kanske man borde ge mer till lite färre - till dem som verkligen behöver?

Jag läser också på flera ställen att det nu blir gratis glasögon till barn. Det är ju lite tokigt, för det är faktiskt inte sant. Det handlar inte om gratis glasögon, utan det handlar om ett bidrag.

Det de mest utsatta barnfamiljerna behöver allra mest är en politik för fler jobb, med sänkta trösklar in på arbetsmarknaden och goda villkor för företagande. Där har ni en betydande hemläxa att göra! För att förbättra villkoren för dem som ändå hamnar utanför är till exempel bostadsbidraget, riksnormen för försörjningsstöd, flerbarnstillägget och underhållsstödet mer träffsäkra stöd än ett glasögonbidrag som även betalas ut till mångmiljardärer och riksdagsledamöter. Fritidspengen var för övrigt också ett sådant stöd, men det har ni redan tagit bort.

Liberalernas slutsats av detta är att det behövs en bred och förutsättningslös diskussion om ett förstatligande av sjukvården som kan bidra till att säkra sjukvårdens kvalitet och likvärdighet över hela landet. Svaret är inte självklart. Det kan vara så att dagens ansvarsfördelning mellan stat, landsting och kommuner i huvudsak är som den ska vara men att några områden behöver starkare statlig styrning.

Självklart ska inga barn, oavsett vilka föräldrar de har eller var föräldrarna kommer ifrån, behöva gå utan de glasögon de behöver. Det här är dock en felriktad satsning.


Anf. 10 Mikael Dahlqvist (S)

Herr talman och åhörare! I detta betänkande föreslås att riksdagen antar propositionen 2015/16:71, som innebär en skyldighet för landstingen att lämna bidrag för kostnad för glasögon och kontaktlinser till barn och unga mellan 8 och 19 år. Lagförslaget är tänkt att träda i kraft den 1 mars.

Politik gör skillnad. Sveriges regering håller på att staka ut en ny väg. Sedan tidigare har vi infört fria läkemedel för barn och unga. Vi har ökat resurserna till sjukvården. Vi har satsat flera miljarder på bemanning inom äldreomsorgen. Vi har kraftigt förstärkt socialtjänsten. Politik gör skillnad. Sverige håller på att få en ny väg. I stället för skattesänkningar har vi en helt annan fördelningspolitik.

Som representant för Socialdemokraterna kan jag stolt meddela kammaren att vi i dag debatterar ytterligare en reform, en satsning som gör att våra barn och unga får möjlighet att se.

Redan i vårpropositionen för 2015 aviserade regeringen avsättandet av 120 miljoner kronor per år för stöd till synhjälpmedel. Det ska ges som ett bidrag till pojkar och flickor, oavsett vilken bakgrund eller funktionsförmåga de har, för att de ska kunna delta på lika villkor i skolan och på fritiden. Det ska också ge mer jämlik tillgång till glasögon, vilket ger barn i ekonomisk utsatthet bättre förutsättningar och minskar utanförskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Det är sant som en del debattörer redan har sagt att landstingen i dag ger bidrag till standardglasögon för barn i åldern 0-7 år med stöd av hälso- och sjukvårdslagen. Men även inom det spannet, herr talman, kan man se en variation i bidragets storlek och utformning. Tittar man på de äldre barn och ungdomar som det här förslaget gäller, de mellan 8 och 19 år, kan man se enormt stor variation mellan landstingen i Sverige.

Det är därför regeringen föreslår att vi riktar ett stöd till barn och unga mellan 8 och 19 år. Regeringen förutsätter att stödet till barn under 7 år fortsatt kommer att ges, precis som i dag.

Som sagt innefattar målgruppen inte bara våra egna medborgare utan även barn i familjer på flykt, ensamkommande flyktingbarn och barn som av något annat skäl vistas i landet utan tillstånd. Vi väljer att se alla barns behov.

Ett barns syn utvecklas snabbt. Från födseln fram till ungefär 4 års ålder har de flesta utvecklat en synskärpa nästan som hos en vuxen. Vid 10, 11 eller 12 års ålder - det finns naturligtvis individuella variationer - har man i princip fullt utvecklad syn. Därför är det oerhört viktigt att man får rätt hjälp i rätt tid.

Herr talman! År 2014 fanns det i Sverige ca 1,3 miljoner barn och unga i åldern 8-19 år. Socialstyrelsen gör utifrån rapporten Landstingens stöd till glasögon för barn antagandet att ca 12-13 procent av barnen i åldern 8-16 år är i behov av synhjälpmedel. Antar man att behovet ser lika ut i åldern 17-19 år skulle det innebära att ca 160 000 barn och unga i landet berörs.

Ett par enkla glasögon inklusive glas och bågar till målgruppen kan kosta runt 500 kronor. Men så fort man behöver glasögon eller kontaktlinser som är särskilt utformade stiger priset till mellan 1 000 och 2 000 kronor.

Enligt förslaget får regeringen meddela föreskrifter om stödets storlek och villkor och hur återbetalningsskyldigheten ska se ut. Reformen kommer att göra bidragsgivningen jämnare och tydligare för den enskilde, oavsett landsting. Regeringen avser i förordningen att bidraget till glasögon eller kontaktlinser ska uppgå till ett visst belopp per person.

I dag finns inga enhetliga regler inom landstingen för vad som ingår när stöd ges. Vi tror att kloka landstingspolitiker i stor utsträckning själva kan hantera stora delar av reformen och få ett bra resultat. Dock föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att följa upp och utvärdera reformen.

Regeringen har också sedan tidigare gett kommittédirektiv till en utredning om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande. En särskild utredare ska se över tillgången till och användningen av hjälpmedel och lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk. Naturligtvis kommer vi att följa dessa åtgärder.

Herr talman! Jag yrkar mot denna bakgrund bifall till utskottets förslag och avslag på motionen och reservationen.


Anf. 11 Sofia Fölster (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Herr talman! En av grundbultarna i vår gemensamma välfärd är att så gott det går ge alla barn likvärdiga förutsättningar i livet. Det innebär en skolgång som ger varje barn rikligt med kunskap för att delta i samhället och skapa sin egen försörjning. Det innebär vård och en beredskap för alla de sjukdomar som plötsligt och oväntat kan dyka upp. Det innebär även rätten till en trygg uppväxt.

Dessa insatser gör att även om barn föds med olika förutsättningar gör vi vad vi kan för att ändå ge alla barn en god chans i livet, en god uppväxt och möjligheter att bli vad de vill och nå sina drömmar.

Synfel är en av de mest förekommande funktionsnedsättningarna hos barn, så vanlig att vi ibland glömmer att det är en funktionsnedsättning. Socialstyrelsen antar att 12-13 procent av alla barn i åldern 8-16 år är i behov av glasögon. Det är ungefär vart åttonde barn.

Att inte kunna se ordentligt är inte bara ett hinder för att lära sig läsa, skriva och räkna. Det hindrar också deltagandet i fritidsaktiviteter och gör livet svårt i vardagen. En så enkel sak som att säkert korsa en väg blir en stor utmaning om man inte kan se vart man går.

Det är oerhört viktigt att alla barn som är i behov av glasögon också får det. Men det är inte alltid en självklarhet. Olika familjer har olika ekonomiska förutsättningar, och som vi har hört i tidigare anföranden är glasögon en dyr investering.

Landstingen är i dag ansvariga för att bistå med stöd till glasögon. Trots det ser det väldigt olika ut i olika landsting, och det finns skillnader mellan landstingen i fråga om vilka barn som får rätt till stödet och i vilken omfattning de får stödet.

Därför menar vi att det ändå finns skäl att utjämna skillnaderna mellan landstingen och på så sätt förbättra likvärdigheten för barn med synfel. Det är också i linje med de vallöften vi utställde inför riksdagsvalet 2014.

Vi har dock valt att addera ett särskilt yttrande. Förra året kom ungefär 160 000 asylsökande till Sverige. Det är ungefär dubbelt så många som året innan. 35 000 är ensamkommande barn. Vi har föreslagit en rad åtgärder för att vårt samhälle ska kunna klara av att ta hand om de människor som har kommit till Sverige. Men vi tror att det utöver detta behövs en diskussion om vilka välfärdstjänster som ska komma de människor till del som bara vistas här tillfälligt. Det är inte en självklar utgångspunkt att personer som inte bor permanent i Sverige och inte har arbetat här ska ha samma tillgång till tjänster i välfärden som de som har svenskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd eller har arbetat ihop kvalifikationer för att komma in i de svenska välfärdssystemen.

Den här gången har vi valt att inte reservera oss, men vi anser att det finns anledning att noga följa utvecklingen i frågan och förbehåller oss rätten att återkomma i den större diskussionen om vad som ska ingå i det svenska samhällskontraktet och vad som inte ska göra det.

(Applåder)


Anf. 12 Jan Lindholm (MP)

Herr talman! Politiker borde mycket oftare tala om helheten. Politiker borde mycket oftare tala om att olika politikområden hänger ihop och påverkar varandra, att en reform på ett område kan ha effekter på helt andra samhällsområden. Politiker borde oftare argumentera utifrån vad de vill med samhället än med fakta från just det stuprör där ämnet hör hemma. Utifrån det perspektivet tänkte jag argumentera i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Den rödgröna feministiska regeringen har en mycket genomtänkt jobbpolitik. Vi föreslår inte sänkta löner i en tid när tillväxten mer än någonsin är beroende av köpstarka slutkonsumenter. Det vore kontraproduktivt ur ett jobbpolitiskt perspektiv. Den feministiska regeringen vet nämligen att det bara är genom ökad välfärd vi skapar stabila samhällen.

Vi prioriterar inte heller sänkta skatter i en tid när förutom medvetna konsumenter den offentliga sektorn är den enda säkra, stabila och köpstarka inhemska kund som kan ställa krav på leverantörer att ligga i framkant i utvecklingen.

Den rödgröna feministiska regeringen satsar på framtiden. Vi gör det i många olika former: mer forskning, ökat bostadsbyggande och utveckling av all den infrastruktur som krävs för ett modernt, fungerande samhälle. Vi satsar på de små och medelstora företagen, men främst satsar vi på de unga. Vi vet att utan ständigt nya välutbildade generationer kommer vårt samhällsbygge inte att kunna fortsätta utvecklas.

Vi läser alltmer i Sverige, inte bara skönlitteratur utan även för kunskapsinhämtning. Allt fler i varje ny ung generation förväntas klara av allt fler år av krävande utbildning. I dag finns det mesta av det studiematerial som våra elever och studenter ska tillägna sig på nätet, och allt fler studerar på distans. Det ställer krav.

Att då börja skolan med en suddig bild av bokstäverna i boken och otydliga konturer av det läraren ritar och skriver på tavlan är inte någon bra start. Det har vi hört många påpeka. Det har vi insett sedan länge, och därför är det tur att vi har en så väl utvecklad barnhälsovård. Synfel upptäcks ofta tidigt, och landstingen ger därför redan bidrag till glasögon för barn i åldern noll till sju år. Så var det inte förr. Mitt eget synfel upptäcktes först vid 19 års ålder.

I takt med att barn växer kan synfelen förändras ganska snabbt, vilket också har påpekats. Glasögonen kan alltså behöva bytas med bara några års intervall eller oftare för att ge fullgott stöd. Att glasögon är en dyr historia har alla debattörer hittills påpekat, och det vet jag av egen erfarenhet.

Vi vet också att klyftorna i samhället växer. Så var det även före alliansregeringens tillträde 2006, så Socialdemokraterna kan inte heller slå sig för bröstet och säga att de har lyckats väl på det området, vare sig tidigare eller nu.

Men under alliansregeringens tid ökade takten med vilken klyftorna i samhället växte. Allt fler fick och får tyvärr fortfarande allt svårare att klara det nödvändigaste. Risken finns därför att stora investeringar som glasögon inte blir av och att många ungdomar från familjer med små resurser får svårt att följa skolarbetet.

Det är inte lätt att förstå hur partier i opposition kan påstå sig sätta sysselsättning högst på den politiska agendan när de har invändningar mot ett stöd till det kanske mest grundläggande redskapet för framtidens arbetskraft: en synförmåga som gör att man kan följa en utbildning. Det är en brist på helhetssyn.

De flesta landsting ger tyvärr inte stöd till glasögon för barn över sju år, vilket gör att villkoren för skolbarn är olika i olika delar av landet. Så kan vi inte ha det. Därför bör en regering och en riksdag ta ett initiativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Redan i den budget som riksdagen i höstas antog för 2016 anslogs medel för denna reform, så den oro för undanträngningseffekter som står beskriven i en del motioner anser jag är ganska obefogad.

Krav på ytterligare utredningar och, som det står i en motion, en eventuell utredning av ett förstatligande av sjukvården innebär bara en långbänk. Det är klart att förslag och beslut kan bli bättre om vi utreder mer och väntar. Men det skulle förmodligen innebära att många generationer skolbarn framöver får sämre förutsättningar för skolarbete och går ut med sämre resultat än om vi gör det som regeringen föreslår i dag.

Oppositionspartiernas förhoppning om att landstingen ska lösa detta utan statlig inblandning ser jag mest som en förevändning att hitta på ett motiv för att motsätta sig regeringens förslag. Det kan ju knappast vara så illa att allianspartierna outtalat och indirekt motsätter sig möjligheterna för dem från samhällets bottenskikt att ta sig upp till toppen, kanske hit till riksdagen.

Vill man vara illvillig kan motståndet mot ett statligt stöd, även om det inte är den bästa formen, till glasögon för dem i åldern 8-19 tolkas som en ovilja att möjliggöra klassresan i vårt land.

Jag tror givetvis inte att det finns en sådan medveten tanke från oppositionspartierna eftersom jag vet att de flesta som engagerar sig politiskt, oavsett vilket parti man tillhör, vill att alla ska få möjlighet att utveckla sin fulla potential. Det är ju så vi skapar ökad sysselsättning och ett gott samhälle.

En genomtänkt politik för fler i arbete förutsätter att alla politikområden medverkar. Det är därför det är så viktigt att staten tar ett tydligt initiativ för alla barns och ungas rätt till en bra start i livet med god synskärpa.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.


Anf. 13 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag tänkte tala lite om reformpolitik, för det är precis vad detta handlar om. Från 2016 avsätter vi 120 miljoner kronor per år för att även barn och unga i åldern 8-19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som de som är noll till sju år får genom landstingen. Det är en generell välfärdsreform.

Några i denna sal tycker att det är en bättre idé att de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer i stället ska knacka på dörren till socialtjänsten, lite med mössan i hand. Var sjätte svensk barnfamilj lever på en ekonomisk nivå som ligger under EU:s fattigdomsgräns. Utan barnbidraget och underhållsstödet skulle var fjärde familj vara fattig. Jag ber er fundera på det.

Det är stor variation mellan landstingen som ger denna typ av bidrag till glasögon. Det borde ni kanske ha tagit tag i de där åtta åren när ni styrde landet och såg att variationerna mellan landstingen ökade. Det blir orättfärdigt.

Mot bakgrund av att samtliga landsting redan i dagsläget ger bidrag till barn noll till sju år föreslår vi detta. Vi tycker att det är en bra reform. Vi förutsätter att bidraget till barn mellan noll och sju år kommer att fortsätta att ges av landstingen.

Målgruppen innebär att även familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd får ta del av denna reform. Vi tillämpar barnkonventionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

I denna diskussion har jag hört att Moderaterna närmar sig Sverigedemokraterna i synen på välfärd. Vissa ska ha, vissa ska inte ha. Jag vill poängtera det.

Med denna reform blir det mindre tombola för barn och familjer och mer jämställt i hela Sverige. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att följa reformen. Det tycker vi är bra. Alla reformer som sjösätts ska följas och utvärderas, tycker vi. Om man tittar på vilka av den förra regeringens sjösatta reformer som har utvärderats ser man dessvärre inte många man kan pricka av.

Politiker på högerkanten tycker jag har låtit den solidariska generella familjepolitiken förfalla. Den här typen av reformer såg vi inte så många av under de åtta år som de borgerliga partierna styrde.

Klyftan mellan de rikaste och fattigaste hushållen har ökat kraftigt. Då pratar vi inte bara om de senaste åtta åren utan om de senaste tjugo åren. Om man tittar på SCB:s siffror över disponibel inkomst, det vill säga inkomst efter skatt, ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent sedan 1991 medan de fattigaste 10 procentens inkomster har ökat med 1,7 procent. Då kan man förstå skillnaden och vilka som behöver reformer. Det är inte de rikaste.

De ökade klyftorna i samhället har drabbat barn i Sverige oerhört hårt. Det kan vi se på många områden. Precis som Miljöpartiet sa hänger politiken ihop.

Detta är ingen megareform. Trots det sticker den i ögonen på vissa av de borgerliga politikerna. Jag vill återigen påminna om att 18 procent av alla svenskar under 19 år levde i relativ fattigdom år 2013. Det är en hård siffra. Andelen har ökat med 5 procentenheter sedan 2006. Det är den högsta nivå som SCB har uppmätt. Fundera på det! Det är nytt rekord i barnfattigdom, på grund av den orättfärdiga politik som den förra regeringen förde.

Det är därför vi måste ha fler generella reformer. Det behövs fler reformer som minskar klyftorna, och de måste vi arbeta med på lång sikt. Det är just därför det är bra att även barn till föräldrar med skral ekonomi kan känna sig något uppgraderade av den budget som Vänsterpartiet har varit med och komponerat. Barn och unga i åldern 8-19 år ska till exempel få bidrag för glasögon på motsvarande sätt som barn åldern 0-7 år.

Man ska komma ihåg att det sett till hela utskottet är vansinniga nedskärningar på högerkanten utifrån den liggande budgeten. Jag vill påminna om att Moderaterna vill ha ungefär 4 miljarder mindre till välfärden, Liberalerna 2,4 miljarder mindre och KD i runda slängar 4 miljarder mindre. Centerpartiet leder listan med 6,1 miljarder mindre till välfärden. Så ser det ut.

Vänstern vill se att välfärden byggs upp och utvecklas. Vi hade gärna sett större satsningar och en helt annan fördelningspolitik, för det är precis vad vi behöver.

Jag måste ställa en basal fråga. Under åtta år hade ni i de borgerliga partierna regeringsmakten. Ni såg att landstingen gled isär. Det handlar om var man bor om man ska få olika typer av bidrag och så vidare. Varför gjorde ni så lite? Det är en fråga som jag vill ställa till er.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Jag yrkar avslag på samtliga motioner och stöder det liggande förslaget.

(Applåder)


Anf. 14 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till den första.

För Kristdemokraterna är det självfallet viktigt att alla barn kan lära sig att läsa och skriva och får möjlighet att få glasögon om de har synnedsättning. Därför har Kristdemokraterna verkat för att den politiska nivå i vårt land som ansvarar för hälso- och sjukvård och för hjälpmedel, nämligen landstingen och regionerna, ska se till att man lokalt inför stöd för att barn som behöver glasögon ska få det när föräldrarna inte har råd.

Vi har, inte minst under vår tid i regeringen då Maria Larsson hade ansvaret för barnfrågor, verkat för att minska barnfattigdomen och risken för att barn inte ska få det de behöver. Glasögon är självfallet ett sådant grundläggande behov.

Det är viktigt att det finns försörjningsstöd för familjer som inte har något annat sätt att få sin vardagsekonomi att gå ihop. Men framför allt är det viktigt att barnfamiljer får möjlighet att klara sin egen försörjning. Att föräldrar får arbete är det viktigaste för att barn ska få det de ekonomiskt har behov av.

Vi har därför sett till att öka de generella stöden i form av barndelen i bostadsbidraget. Vi har sett till att de familjer som lever i störst ekonomisk utsatthet under lång tid ska få möjlighet att behålla försörjningsstödet lite längre så att de kommer på rätt köl och får en egen försörjning.

I propositionen sägs att landstingen ska vara skyldiga att tillhandahålla glasögon för de lite äldre barnen. Vi vänder oss emot att det bara är de äldre barnen, för vi ser en risk för att det kommer att innebära att landstingen, om det blir obligatoriskt för vissa grupper av barn, tar bort glasögonstödet för de yngre barnen. Det är en skevhet i lagstiftningen som inte beror på några principer utan bara på att man inte tror att landstingen kommer att göra så. Därför gör man en lag som gäller de lite äldre barnen och hoppas sedan på det bästa för de yngre.

Det blir en skevhet i lagstiftningen. Det finns ingen argumentation för lagstiftningen, utan det är bara en budgetteknisk lösning. Budgetteknik kan man behöva använda ibland, men det är knappast bra som princip när man ska skydda de mest utsatta.

Kristdemokraterna kommer att fortsätta att verka för att landstingen tillhandahåller glasögon för de barn som behöver det. Det är ett hjälpmedel, men det bör hanteras som ett sådant. Ansvaret för det bör ligga hos landstingen, enligt vår lagstiftning och de principer som jag tror att vi alla står bakom.


Anf. 15 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag måste fråga dig något, Emma Henriksson. Ni hade möjlighet att göra något när ni såg att landstingens vilja att betala ut bidrag ser väldigt olika ut i Sverige. Det glider isär på område efter område när man tittar på vad landstingen gör och inte gör.

Min ena fråga till dig är: Vad gjorde ni för att minimera de stora skillnaderna? Min andra fråga är: SCB:s siffror visar att 385 000 barn, det vill säga 18 procent av alla svenskar under 19 år, levde i relativ fattigdom 2013 - hur tycker du att man ska hantera det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Behövs det inte mer generella välfärdsreformer för att lyfta dessa grupper, eller hur tycker du att vi ska hantera det? Ska vi ha specifika ingångar för vissa barn, som exempelvis ska söka bidrag via socialtjänsten? Hur tycker du att vi ska bygga upp och säkra barns möjligheter att ta sig fram i det här landet?


Anf. 16 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Jag ber i förväg om ursäkt för att jag går lite utanför ämnet för dagens debatt, som är glasögonbidrag för barn.

Karin Rågsjös frågor handlade om barnfattigdom och framför allt om relativ fattigdom. Det är ett knepigt begrepp. Vi har sett till att de allra fattigaste har blivit lite mindre fattiga. De sämst ställda har fått det bättre, de näst sämst ställda har också fått det bättre liksom de näst näst sämst ställda.

Förutsättningarna för de ekonomiskt utsatta i vårt land blev bättre under alliansregeringen. Men vi såg också till att de som jobbar och sliter hårdast och får de högsta inkomsterna har fått behålla mer. Det gör att fler kan hamna i den grupp som lever i relativ fattigdom. De har fått mer pengar i sin plånbok. Fler har råd att spela fotboll, fler har råd att gå och titta på innebandymatcher och fler har råd att köpa lite bättre mat.

Relativt har det blivit fler personer, men det är ingen enskild som har fått det sämre. Den relativa fattigdomen handlar om hur mycket jag har i förhållande till dig, inte om hur mycket jag har för att klara mig.

När Rädda Barnen gör sin barnfattigdomssammanställning använder de lite olika mått. En del av de måtten är sådana att om man får försörjningsstöd under lång tid, då är man fattig. När vi då gör så att de som har försörjningsstöd under lång tid får behålla det stödet lite längre, för att de ska ha ett incitament för att jobba - det vill säga får mer pengar i plånboken under längre tid och har fått mer försörjningsstöd - då slår det igenom som en siffra om att det har blivit fler fattiga. Men det handlar ju om att fler människor har fått mer pengar att klara sig på och framför allt har fått bättre förutsättningar för att långsiktigt bli självförsörjande.

När vi tittar på begrepp och definitioner är det viktigt att se vad som är den stora utmaningen. Den största utmaningen är att fler ska klara sig själva, och det ledde vår politik till - till skillnad från Vänsterpartiets.


Anf. 17 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag återkommer till min första fråga om landstingen, som jag gärna vill ha ett svar på, och sedan går jag tillbaka till barnfattigdomen.

Tittar man i olika rapporter och SCB:s siffror ser man att det är väldigt markant att den relativa barnfattigdomen ökade med 5 procent under er regeringsperiod. Tittar man på olika nivåer, olika hälsotillstånd och så vidare ser man att ni inte har satsat på de sämst ställda, om man får uttrycka sig så, på dem som är socioekonomiskt utsatta. Ni har satsat på en helt annan grupp.

Politiken hänger ihop. Det är därför vi vill reformera och ta in fler välfärdsreformer. Det är extremt viktigt. Vi vill inte sänka skatterna mer för de absolut rikaste och vill inte heller behålla de enorma räntebidragen. Allt hänger ihop. Vi vill satsa på ett mer jämlikt samhälle, för vi tror att jämlikhet bygger ihop Sverige. Ett land som är mer jämlikt mår mycket bättre. När skillnaderna ökar mår folk sämre. Detta är en reform av flera. Vi pratar om reformpolitik, och det är vansinnigt stor skillnad på vad vi vill satsa på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bidrag för glasögon till barn och unga

Det vore väldigt bra om du kunde svara på frågan varför ni under åtta år inte laddade lite mer när det gäller skillnaderna mellan landstingen, som har ökat i ganska rask takt.


Anf. 18 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Kristdemokraterna vill överföra mycket mer av det som i dag är landstingens ansvar när det gäller den avancerade sjukvården till staten, just för att få det mer lika över landet. Men det tror jag att vi får återkomma till i någon annan debatt.

Tillbaka till barnfattigdomen: Du repeterar igen att det handlar om den relativa fattigdomen, specifikt i SCB:s mätningar. Det är ett svårt begrepp, som jag pratade om innan.

Men sedan påstår du att vi inte gjorde någonting för de mest utsatta. Det kan inte bli mer felaktigt i redovisningen! Vi satsade just precis på de allra mest utsatta. I våra skattereformer sänkte vi skatten mest för dem som tjänar minst, just för att fler ska klara av att försörja sig själva, att fler ska få känna: Jag är självförsörjande, jag behöver inte be någon annan om pengar för att ha råd att köpa kaffe eller blöjor till mina barn eller råd att prioritera i min vardag. Fler ska känna den självständigheten.

Vi har också satsat på att fler ska få ett arbete, inte minst de som inte har så lång utbildningsbakgrund och har svårt att få ett avancerat arbete. RUT-tjänsterna är ett jätteviktigt bidrag till att fler har kommit i egen försörjning. Det är något som ni motarbetar och förnedrande kallar pigtjänster. Men det är riktiga, bra jobb som människor är stolta över att gå till och som de absolut inte ska behöva skämmas för.

Vi har också tittat på de barn som har det svårt därför att föräldrarna är fattiga, barn som själva har vittnat om att de måste avstå från fritidsaktiviteter. Där sa vi: Här måste vi rikta pengar specifikt till något som gynnar barnen. Barnrättsorganisationerna höll med oss. De som jobbar med barnen i socialtjänsten höll med oss. Men vad gör Vänsterpartiet och den nuvarande regeringen? Jo, tar bort det som man vet är pengar som riktas direkt till barn, tar bort pengar som gör att barn nu igen måste sluta på fotbollen, sluta på sin dans, sluta på gymnastiken.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-02-03
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Bidrag för glasögon till barn och unga

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bidrag för glasögon till vissa barn och unga med de ändringarna att förkortningen "m.m." ska bytas ut mot förkortningen "m.fl." dels i 1 § andra stycket, dels i 2 § första stycket andra meningen.Därmed avslår riksdagen motionerna

    2015/16:3303 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 1 och

    2015/16:3309 av Emma Henriksson och Staffan Danielsson (KD, C) yrkande 1 och

    bifaller proposition 2015/16:71.
    • Reservation 1 (C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M75009
    SD43005
    MP24001
    C02101
    V17004
    L01603
    KD01303
    -0001
    Totalt26150038
    Ledamöternas röster
  2. Vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3299 av Carina Herrstedt (SD).
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M75009
    SD04305
    MP24001
    C21001
    V17004
    L16003
    KD13003
    -0001
    Totalt26843038
    Ledamöternas röster
  3. Barn i åldern noll till sju år

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3309 av Emma Henriksson och Staffan Danielsson (KD, C) yrkande 2.
    • Reservation 3 (C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (C, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M75009
    SD43005
    MP24001
    C02101
    V16005
    L16003
    KD01303
    -0001
    Totalt27534040
    Ledamöternas röster
  4. Uppföljning av bidraget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3309 av Emma Henriksson och Staffan Danielsson (KD, C) yrkande 3.
    • Reservation 4 (C, KD)
  5. Landstingens ambitionsnivå

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3309 av Emma Henriksson och Staffan Danielsson (KD, C) yrkande 4.
    • Reservation 5 (C, KD)
  6. Hälso- och sjukvårdens ansvar för utprovning av glasögon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3309 av Emma Henriksson och Staffan Danielsson (KD, C) yrkande 5.
    • Reservation 6 (C, KD)
  7. Översyn av subventionering av glasögon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
  8. Tilläggsdirektiv om subventionering av glasögon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3303 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 2.
    • Reservation 7 (L, KD)