Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Anf. 144 Per Åsling (C)

Herr talman! Dagens debatt handlar om förutsättningar för jobb, företagande och tillväxt i hela landet.

Svensk ekonomi är beroende såväl av företag inom traditionella branscher som av innovativa tillväxtföretag. Våra företag och entreprenörer har lyft Sverige även i en tid när andra länder krisar. Den globaliserade världen med tilltagande konkurrenstryck och behov av fler och växande företag är tre orsaker som motiverar att Sverige behöver ett gynnsamt företagsklimat som uppmuntrar till entreprenörskap och innovationer. Det är ytterst angeläget att regler kontinuerligt ses över och förbättras.

Herr talman! Totalt står uppåt 100 000 småföretag med en halv miljon anställda inför ett generationsskifte fram till 2020. Vart tredje småföretag inom industrin står inför ägarbyte när de gamla ägarna går i pension. Det kan vara svårt att hitta nya ägare. Många småföretag hotas av nedläggning när ingen vill eller kan ta över.

Alliansregeringen tillsatte våren 2014 en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna för beskattning vid ägarskifte i fåmansbolag och göra dem mer ändamålsenliga. Tyvärr har den nuvarande regeringen ändrat utredningens direktiv med uppenbar risk att den skattemässiga situationen för ägarna och bolagen försämras. Regeringen har faktiskt ändrat hela syftet med utredningen. I stället för att utveckla befintliga regler för att främja jobb, företagande och tillväxt verkar det som att regeringen vill göra det svårare för jobbskaparna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Herr talman! Det finns skäl att se över fåmansbolagsreglerna för att återigen ha fokus på förbättrade villkor för jobb, tillväxt och entreprenörskap. Utredningens ursprungliga uppdrag måste därför värnas. Det är också det som vi från Alliansens sida föreslår.

Herr talman! Vi behöver fler jobb på landsbygden och en hållbar utveckling i hela landet. Skogen och jobben i skogen spelar här en avgörande roll.

En stor fördel med den svenska skogspolitiken har varit de övergripande principer som regelverken bygger på. Dessa regelverk har varit stabila och långsiktiga i många avseenden.

Skogen är en av de viktigaste naturresurser vi har i Sverige. Skogen står för ca 120 miljarder i exportvärde, och skogsindustrin med underleverantörer sysselsätter runt 175 000 personer. Det är därför en självklarhet att skogsnäringen, liksom övrigt näringsliv, behöver bättre förutsättningar och inte sämre.

Skogen är inte bara viktig för den svenska ekonomin. Skogen som förnybar resurs är viktig för att komma till rätta med klimatproblemen och för att åstadkomma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Skogen, liksom alla gröna näringar, spelar en avgörande roll för den gröna omställningen och för tillväxten såväl lokalt och nationellt som globalt.

Herr talman! Den statliga utredningen Förenklade skatteregler (SOU 2014:68) föreslog att bland annat skogskonton och skogsskadekonton ska fasas ut.

Det är dock av fortsatt stor betydelse för den enskilde skogsägaren att på ett rimligt sätt kunna bruka sin skog och på så sätt ta vara på den ekonomiska utdelning man varit med och byggt upp under flera decennier. En försämrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för skogsägares engagemang och det naturvårdande arbete de bedriver.

Nämnda utredning föreslår även införande av ett miljöanpassat skogsavdrag. Dagens skogsavdragsregler vid rationaliseringsförvärv föreslås bli generella. Detta väntas leda till högre tillväxt eftersom avverkningar fortsättningsvis kan ske på ett mer skogsekonomiskt sätt, då den yngre delen av den avverkningsmogna skogen i normalfallet kan förväntas få stå kvar under den mest intensiva tillväxtperioden i stället för att avverkas av skatteskäl.

Förslaget innebär förutom förenklingsvinster även positiva effekter för miljö- och produktionsmålen inom skogspolitiken. Ett skyndsamt genomförande av detta förslag skulle vara positivt för såväl miljövården som skogsbruket och den exportintensiva skogsindustrin.

Centerpartiet anser att förslaget kan frikopplas från utredningens förslag i övrigt. Det skulle därmed kunna behandlas med förtur.

Herr talman! Dagens debatt gäller bland annat beskattning av och regler för företag. Låt mig göra en historisk exposé över genomförda alliansreformer på området:

Vi införde investeraravdrag som gör det mer attraktivt för privatpersoner att investera i små och nya företag.

Vi sänkte arbetsgivaravgifterna, både generellt och riktat.

Vi skapade regler som förhindrar aggressiv skatteplanering via så kallade räntesnurror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Vi slopade revisionsplikten för de minsta företagen och minskade därmed den administrativa bördan.

Vi skapade "en dörr in", som innebär att företagare endast behöver lämna uppgifter en gång till ett ställe.

Herr talman! Politiken ska göra det enklare att starta och driva företag och att anställa. Jag vill därför yrka bifall till Alliansens reservation 5.

Anf. 145 Ulf Berg (M)

Herr talman! Det är alltid trevligt att gå upp som nummer två, då den föregående talaren har sagt i stort sett det man hade tänkt säga. Ni får helt enkelt en annan vinkel.

Jag ska börja med det formella - att jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 6. Jag står naturligtvis bakom reservation 4 men yrkar inte bifall till den. På övriga punkter yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Låt mig börja med skogskontot, som är en viktig del. Precis som Per Åsling sa har en utredning föreslagit att det ska tas bort. Jag har diskuterat frågan, dels i en skriftlig fråga och dels i en interpellationsdebatt med finansministern, och jag tycker ändå att jag får ganska positiva svar från Finansdepartementet.

Det är klart att finansministern väl känner till de mycket speciella förhållanden som råder för skogen. Normalt sett skördar man den efter 70-80 år - kanske lite längre tid norrut och kortare söderut. Det blir ju väldigt speciellt. Vi har också sett några gånger i samband med stormar eller skogsbränder att man får gå in och göra speciallösningar för att klara det här över tid. Därför är skogskontot definitivt något som vi tycker ska vara kvar - i vart fall den funktionen så att man kan sprida inkomsterna.

Jag tycker att Per Åsling på ett bra sätt har visat vad som kan hända. Vi vill naturligtvis inte ha en ordning där det blir ganska små hyggen, täta transporter med skördare och skotare och kanske sämre återbeskogning i och med att hyggena blir mindre om man av skatteskäl försöker sprida ut inkomsterna på det sättet.

Är det något vi behöver är det ett rationellt skogsbruk. Det står för 120-130 miljarder kronor av våra exportintäkter, så nationalekonomiskt är det otroligt viktigt.

Många av oss i den här kammaren är säkert politiskt överens om att skogen också kan bidra till mer och bättre omvandling. Vi talar mycket om den gröna atomen, och det är många produkter på väg fram som förhoppningsvis kan ha sin grund i skogen. Det ser vi väldigt positivt på.

När det gäller det här betänkandet, herr talman, tycker att jag att "företag och kapital" låter mycket bättre än en proposition vi fick: Staten och kapitalet. Då kan det gå lite rysningar hos mig.

Ska man ha tillväxt är vi ganska överens om att det behövs arbete och kapital. Men det man har börjat prata mer och mer om är att man också behöver kunskapskapital. Därför är det här ett väldigt viktigt betänkande. Vi står helt bakom ägarbyten och liknande för att få företagen att drivas vidare och att man gör det på ett sådant sätt att kapitalet kan fortsätta arbeta för att skapa jobb. Att skapa jobb är ju precis vad som behövs, och det är ofta företagare som gör det.

Jag roade mig med att ställa en fråga till riksdagens utredningstjänst om hur det ser ut med dem som i dag försörjs av sociala ersättningar och bidrag. Man kan konstatera att i Sverige 2015 är det 14,3 procent som står utanför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Därmed står det helt klart oss att vi behöver fler jobb. Vi behöver fler företagare, och vi behöver företag som kan expandera. För att ta toppen och botten ser det mest gynnsamt ut i Stockholm med 10,9 procent. I Gävleborg ser det som mörkast ut med 8,7 procent. Utanförskapet ska ju på olika sätt bekämpas, och det bästa sättet är att företagare kan erbjuda jobb.

Då är det viktigt, det som vi har framhållit i våra reservationer - dels i alliansformat och dels i moderat version - om generationsskiften i fåmansbolag. Här är det viktigt att man inte går fel väg och till exempel, som Per Åsling var inne på, ger tilläggsdirektiv till en utredning som gör att saker och ting blir svårare.

Något som förvånar mig ganska ofta är synen på företagare. Det är sällan jag tycker att man i debatten ser företagarna som jobbskaparna. Man börjar snarare fundera på om man ska se över skatteregler och annat. Det är väldigt underligt.

När Skatteverket för många år sedan gjorde sin skattefelskarta, vad gjorde man då med en elektriker som var anställd men jobbade svart? Jo, i statistiken blev han företagare. Det är ju ofta en han, men det kan naturligtvis även vara en hon. Det är intressant hur staten kan göra den tolkningen. Varför tolkade man det då så? Jo, man menade att eftersom han jobbade svart borde han ha varit företagare, för det var ju inget anställningsförhållande! Statistiken blev alltså fullständigt skev i den bemärkelsen.

Det är hög tid att vi nu ser detta på ett helt annat sätt, så att företagarna kan ha en bra jordmån att växa i. Sedan kommer det alltid att finnas företag som missköter sig. Då ska vi ha ordning och reda på hur vi handlägger det.

Det kommer att vara företag som går under för att man inte hade en tillräckligt bra företagsidé eller för att den man hade har gått ur tiden. Men det är viktigt att det hela tiden startas nya.

Investeringssparkonton nämns något i betänkandet. Det har faktiskt blivit väldigt bra, även om skatten nu har gått upp lite. Det är en väldigt bra sparform som alliansregeringen under sin tid sjösatte. Om jag har fått korrekta uppgifter är fondförmögenheten på investeringssparkonton nu uppe i 203 miljarder. Det är naturligtvis väldigt bra att vi då har fått ett system där man kan ha ett sparande och betala skatt direkt. Vi kan jämföra det med pensionssparande, som många av oss sysselsatte sig med. Där fick man göra avdrag, men det var en uppskjuten beskattning. Man fick dra av när man sparade, och sedan fick man skatta när man tog ut pension. Jag tycker att det i grunden är bra om man kan låta bli att skjuta skatten på framtiden.

Herr talman! Jag tänkte inte försöka dra ut på tiden, för jag vet att min meddebattör, som just kom in, har sett till sina barn, som är här eftersom debatten har dragit ut på tiden. Med hänsyn till barnpassningen får vi väl eventuellt ta en kortare dialog efter ditt anförande. Välkommen in i debatten!

Anf. 146 Anna Hagwall (SD)

Herr talman! Betänkandet som behandlar allmänna motioner om företag, kapital och fastigheter har dragit ut på tiden så mycket att vi har hunnit bekanta oss med regeringens budgetförslag för våren och de reformer som aviserades i samband med det. Enligt Magdalena Andersson och regeringen går det jättebra för Sverige. Statsministern har uttalat i Financial Times att det är surrealistiskt att medborgarna oroar sig när allt är på rätt väg med nationen. Många i det här huset har uppenbarligen inte någon känsla av att kris råder. Landets produktionsapparat håller på att ställas om till ännu mer välfärds- och omhändertagandeproduktion, mer social omsorg och mer bidragsvolymer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Man kan gott säga att den överväldigande delen av den ekonomiska politiken går ut på att försöka lösa problemen på grund av att hundratusentals människor har kommit till vårt land, vilket vi egentligen inte har vare sig plats eller råd med. Då har jag bara nämnt den ekonomiska delen av saken. Sverigedemokraterna har länge varnat för de utmaningar som den förda politiken för med sig. I bästa fall har regeringen och övriga partier slagit dövörat till. I värsta fall har man kastat ur sig olika sorters invektiv.

Faktabaserad eller konstruktiv kritik finns det ingen plats för i den vilsna politiska vardagen i Sverige. Därför är min förhoppning att våra förslag i vårbudgetmotionen beaktas och att kloka och nödvändiga reformer stöds för vårt lands bästa. Utan en lösning på migrations- och integrationsfrågorna finns det inget utrymme för andra nödvändiga reformer för skola, vård, landsbygd, industri och många andra områden.

Om vi nu enbart berör de sakområden som utskottet behandlar kan vi konstatera att skattehöjningar har införts och att mer höjningar är att vänta. Regeringen finkammar varje vrå för att hitta resurser till finansieringen av massinvandringen. Vi har sett skattehöjningar på bensin och diesel. RUT- och ROT-systemen urholkas. Allt detta leder till ökade kostnader och minskad sysselsättning i de branscher som annars skulle kunna vara med och öka sysselsättningen för okvalificerad arbetskraft.

Skattehöjningen på kärnkraft är ytterligare en faktor som försämrar för industrin och hotar på sikt att lamslå viktiga delar av den för Sverige så viktiga energikrävande exportindustrin. Här tar regeringen stora risker med Sveriges unga och gamla som insats i ett cyniskt spel om verkningslösa principåtgärder på miljöområdet.

Allt detta gör att det blir dyrare att anställa, mindre lönsamt att arbeta, dyrare att resa och dyrare att bo på landet, för att bara nämna några exempel. Detta är en allvarlig utveckling för Sverige, eftersom det innebär att jobbutvecklingen i såväl industri som offentlig förvaltning blir sämre än den annars skulle ha blivit. Genom lånefinansieringen av huvuddelen av regeringens extremsatsning på migration försämras Sveriges långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Minskade infrastruktursatsningar slår hårt mot såväl industri och småföretag som landsbygd, som riskerar att utvecklas sämre än annars.

Herr talman! Regeringen och även oppositionspartierna har dock till slut tvingats att erkänna sina tidigare misstag och felbedömningar på migrationsområdet. Endast ca 25 procent av de arbetsföra asylmigranterna har ett jobb som innebär egen försörjning efter 8 år i Sverige. Detta facit av minst 30 års ansvarslös migrationspolitik borde få såväl regering som allianspartiernas företrädare att rodna av skam.

Regeringen har dock tvingats att vidta åtgärder som vi föreslagit i flera år, även om det är för lite och för sent. Sverigedemokraterna vill bidra till att skapa de förutsättningar som krävs för att Sverige ska stå starkt. Industri, innovation och kunskap är nyckelbegrepp för svensk industriell framgång. Teknologiska framsteg är oerhört viktiga för att få en uthållig och bärkraftig tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Det är bra med en växande tjänstesektor, men vi får inte tappa mer av vår basindustri, som är en nödvändig förutsättning för tillväxten. Vi har historiskt sett haft god tillgång till billiga råvaror, billig energi och välutbildad arbetskraft. För många orter på landsbygden är basindustrin livsviktig för sysselsättningen. Det är vi måna om att den ska fortsätta att vara. Vi vill se ett friare företagsklimat, mindre byråkratiskt krångel. Det är en självklarhet att arbeta för en förbättring av företagens villkor.

Herr talman! Växande småföretag står för en stor andel av alla nya arbeten som skapas i Sverige. Sverigedemokraterna har en offensiv strategi för att underlätta för småföretag att expandera genom att minska deras kostnader. Den så kallade allmänna löneavgiften utgör en tredjedel av arbetsgivaravgiften och är en extra kostnad på arbete som är mycket kännbar för småföretag. Vi vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för de första nio anställda i samtliga företag. Det innebär att totalt 300 000 småföretag inte behöver betala löneavgiften, vilket kommer att ge ekonomiskt utrymme för att nyanställa för många småföretagare. Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet.

Fastigheter är en betydande del av de materiella tillgångarna när man investerar i nya verksamheter. För stor beskattning av industrifastigheter kan bidra till att etableringen uteblir eller till att befintliga företag flyttar utomlands. Omvänt kan en gynnsam beskattning på fastigheter inom industrin bidra till stora jobbskapande satsningar. För att minska trösklarna vill Sverigedemokraterna avskaffa fastighetsskatten på industrienheter.

Vår politik skapar gynnsamma skattemässiga fördelar för serverhallar, som nu ligger högst i Norden när det gäller energibeskattning. De bör likställas med industrins energiintensiva aktörer i övrigt och därigenom få möjlighet att bidra till ökad sysselsättning.

Vi har en reservation som tar upp skogskontots viktiga roll. Skogsägaren, som ofta är en hel familj, ska kunna fördela inkomsterna vid avverkning över en längre period. Om skogskontot avvecklas riskerar skogsindustrin att inte få fram tillräckligt med råvara. Vi motsätter oss därför avskaffandet av skogskontot och konstaterar med tillfredsställelse att flera partier nu också vill göra det.

Jag vill säga några ord om investeraravdraget som vi förespråkar för att öka tillgången på riskvilligt kapital. Det är ett bra verktyg för att styra riskkapital till mindre företag som annars hade varit mindre intressanta. Sverigedemokraterna har för avsikt att vidareutveckla detta avdrag och vill därför utreda möjligheten för juridiska personer att utnyttja denna möjlighet, låta allmänheten använda sig av avdraget för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag samt öka nivån på avdraget.

Vi har en reservation om boendebeskattning, då vi förespråkar möjlighet att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. Vi vill motverka hyreshöjningar och föreslår att man inför skattefria underhållsfonder. Det skulle kunna öka aktiviteterna inom området reparation och underhåll, vilket är en kraftigt underutnyttjad sektor i dagens Sverige.

Det finns hur mycket som helst att göra för att Sverige ska ta en ny vändning inom alla politikområden. Men är de ansvariga inom regeringen verkligen beredda att ta nödvändiga men obekväma beslut? Eller blir det som med den franska monarkin, som i flera årtionden visste att den höll på att undergräva sin egen ekonomi men inte kunde ändra sig? Historien då kastade fram en omvälvning där dominerande klasser eller härskarkotterier avsattes och ersattes med andra. Vem vet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 10 och 11.

(Applåder)

Anf. 147 Ulf Berg (M)

Herr talman! Historiskt i Sverige var det många människor från Grekland, Finland och Jugoslavien som jobbade i basindustrin och vallonerna som hjälpte oss med kunskap och som gjorde att vi blev framgångsrika.

Från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet reste ungefär 1 ½ miljon svenskar till USA. Vi kan väl vara överens om att det är ett ganska mångkulturellt land?

Därför skulle jag vilja höra vad Sverigedemokraterna tycker om exempelvis företagande och utveckling när man sätter det i samband med en mångkultur. Enligt min uppfattning - det finns även forskning som visar det - kan det vara lite problematiskt att starta ett företag om det är människor som har många olika åsikter, men när man väl får igång ett sådant företag är det vida överlägset ett företag där alla tycker lika.

Herr talman! Det finns jättebra bevis på att mångkultur fungerar. Varför skulle det inte fungera i Sverige?

Anf. 148 Anna Hagwall (SD)

Herr talman! Om någon har rätt att uttala sig i den här frågan är det faktiskt jag, för jag är både invandrare och egenföretagare och har varit det i hela mitt liv. Jag pratar inte om de människor som skapar en ny tillvaro i Sverige och bidrar till det allmänna med sin kunskap och sitt arbete, utan jag pratar om när invandringen får så stora proportioner att den inte går att hantera. Just nu är vi i den situationen, för förra året tog vi emot 160 000 nya invånare. Vi vet inte så mycket om de här människorna. De har kommit in över våra gränser utan identifiering och kontroll, och vi vet inte hur hög eller låg nivå de har på sina utbildningar och inte om de har för avsikt att anpassa sig och ta plats i vårt samhälle.

Jag är väldigt tacksam för de människor som har hjälpt till att bygga upp Sverige och förbättra Sverige. Men det är undantagen som bekräftar regeln. Jag tycker att de som sköter sig, som visar vad de kan och gör sitt bästa ska vara självklara i samhället. Vi ska inte behöva tacka dem så mycket för det, utan det är självklart att man gör så när man blir mottagen och får förtroendet att leva i ett fint, demokratiskt samhälle som Sverige är. Så tycker jag.

Anf. 149 Ulf Berg (M)

Herr talman! Jag tycker nog inte att jag fick ett riktigt bra svar på min fråga om just mångkultur.

Vi är alla införstådda med att vi har haft problem och att vi har fått en hög numerär, och därför har Sveriges riksdag fattat beslut och vidtagit åtgärder. Det kan vi vara överens om. Men vad jag vill återkomma till är att jag tror att det är väldigt viktigt att vi slåss för den normalt sett fria rörligheten över gränser för både människor och kapital. Jag är övertygad om att det mångkulturella samhället är vida överlägset. Jag tycker att både Sverige och USA bevisar att om man tar in influenser och vågar ta till sig det nya och inte bara fastnar i det gamla är det vida överlägset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Sedan är det kanske ofta så att vi i Sverige har väldigt svårt att förstå att en utbildad utländsk läkare är lika duktig som en svensk utbildad läkare. Man kan fundera över varför det är så. Det kanske är så att vi har vuxit upp i ett land där vi har blivit itutade att det bara är det vi gör som är bra. Men jag brukar alltid ta exemplet: Var bytte man hjärta första gången? Jo, det var i Sydafrika.

Jag tror att vi måste bli bättre på att validera och verkligen ta vara på de kunskaper som kommer in helt gratis över våra gränser. För någon som är född i Sverige och ska ha utbildning, praktik och annat kanske det tar 30 år innan man är i produktionen.

Jag tycker nog att det största felet har vi själva stått för, för vi har misslyckats totalt med integrationen. Låt oss hjälpas åt med den, för arbete kommer att vara bra för alla. Och det är det vi behöver för att alla ska kunna ha en bra välfärd. Men svara på min fråga: Är det bra med mångkulturella samhällen?

Anf. 150 Anna Hagwall (SD)

Herr talman! Mångkulturella samhällen är bra när man har grundläggande värderingar som är lika. Om man tycker för olika och har för olika bakgrund fungerar det inte. Vi kan se att det är konflikter, krig och elände på många ställen i världen. Jag tror inte på den typen av mångkultur där man har olika värderingar och kan leva ut sina egna kulturella uttryck, utan man ska ha en bas med liknande värderingar.

Att invandrare inte kommer in i samhället har ofta inte någon rasistisk bakgrund, utan arbetsgivaren vill få maximal utdelning för den lön som arbetsgivaren betalar till sina anställda. Då brukar man titta lite mer noga på vem som kan motsvara de krav som man ställer.

Bara för att man väljer bort invandrare tolkas det som att man är rasist, men det tror jag inte på. Jag har själv sett att svenska arbetsgivare och svenskar i allmänhet är väldigt vänliga, demokratiska och otroligt toleranta människor. Men lönsamheten är en väldigt stark piska, och vi måste underställa oss villkoren för att det ska gå runt för företagen. Det är därför som det ofta blir lite mer funderingar när man avviker för mycket från de normer som vi är vana vid. Men om våra invandrare själva känner att de vill bidra och anstränga sig för att utbilda sig och lära sig språket tror jag att de har en bra plats i vårt samhälle. Det håller jag med om.

Anf. 151 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Hallå, allihop! I dag talar vi om viktiga frågor. Vi talar om beskattningen av företag, kapital och fastighet.

Den senaste tiden har vi sett hur den företagsamma och aggressiva skatteplaneringen har kommit ut i ljuset mer och mer. Det är en viktig fråga eftersom det innebär att stora summor pengar försvinner från vår välfärd. Enligt OECD:s siffror talar vi om uppemot 2 000 miljarder kronor på global skala. Den senaste kända uppgiften för Sverige är, som vi vet, 46 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

För bara några dagar sedan avslöjade Investor att man bara under 2013 hade undanhållit över 2,4 miljarder kronor från beskattning via flera av sina bolag. SVT skrev att 29 av Sveriges största företag undanhöll sammanlagt 16 miljarder kronor från beskattning genom räntesnurror enbart under 2013. Detta slår Skatteverket nu ned på.

Det är alltså ett systematiskt manipulerande av avsikterna med skattesystemet för att berika de redan rika. I grund och botten är det en stöld av våra gemensamma resurser och en förmögenhetsöverföring som inte borde vara legal och som nu prövas.

Av företagsmoralen kan vi inte förvänta oss någonting, men självklart är det moraliskt förkastligt. För socialdemokratin är det nog så pinsamt att deras förre stabschef och biträdande partisekreterare Stefan Stern i dag är Investors man och försvarar dessa upplägg.

Ännu mer pinsamt är det kanske att det inte har hänt särskilt mycket och att det går otroligt långsamt att täppa alla hål vad gäller räntesnurrorna. Min uppmaning till regeringen är: Se till att täppa igen dem, och gör det fort!

Luxleaks, Offshoreleaks, Swissleaks följs nu av Panama Papers. Det presenteras hela tiden nya bevis på hur uppfinningsrika ledande svenska företag och riskkapitalbolag med hjälp av Luxemburg, Panama, skatteparadis och aktiv skatteplanering kan blåsa oss skattebetalare och Sverige på miljardbelopp och hur de allra rikaste med hjälp av våra svenska banker aktivt har gömt undan sina inkomster från beskattning.

På Island samlades 20 000 islänningar utanför alltinget när det uppdagades att Islands statsminister hade gömt pengar i skatteparadis, och han tvingades avgå. I Sverige borde de stora folkprotesterna riktas mot Investors, SEB:s och Nordeas huvudkontor - alla inom några minuters avstånd från riksdagen.

Herr talman! Skattefrågorna är avgörande inte bara för den svenska välfärden utan också för alla länder i världen och har seglat upp som en av de viktigaste frågorna på EU:s dagordning. OECD jobbar sedan länge med frågorna.

Det pågående BEPS-projektet är ett av de viktigaste arbetena för att förhindra aggressiv skatteplanering. Men det är otillräckliga åtgärder, och i grunden inga bindande åtaganden. Sverige måste här bli en mer kraftfull aktör, inte minst när det kommer till frågan om förbättrad land-för-land-rapportering, som dessutom behöver bli offentlig.

Sverige borde dessutom gå före och redan nu tillsätta en utredning för att se över om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är tillräckligt starka för att verkligen täcka in de företag som i stor omfattning verkar i Sverige. I dag undkommer många företag i exempelvis åkeribranschen och byggbranschen skatt och upprätthåller såväl social dumpning som osund konkurrens. Här finns det ingen anledning att vänta på OECD.

Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 3. Självklart står jag bakom vår andra reservation, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation nr 3.

Herr talman! Under de borgerliga regeringsåren sänktes alla möjliga skatter i en vansinnig takt som dränerade vår välfärd och våra försäkringssystem på mångmiljardbelopp. Betala fick pensionärer, sjuka och arbetslösa göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Förmögenhetsskatten uppgick till 6 miljarder när den avskaffades 2007. Den senaste sänkningen av den i realiteten redan låga bolagsskatten kostade staten 16 miljarder. Sänkningen av fastighetsskatten kostade ytterligare 16 miljarder. Bara dessa tre exempel på vansinnig skattesänkarpolitik kostade Sverige 38 miljarder kronor årligen. Det är pengar som behövs i vår gemensamma välfärd.

Den som har följt den moderna borgerligheten har inget att förvånas över. Men för mig är det förvånande att den så kallade rödgröna regeringen - hur mycket grönt som finns kvar återstår att se, inte minst i frågan kring Vattenfall och brunkolet - inte är beredd att ta strid för ett skattesystem som leder till ökad jämlikhet och ökad omfördelning. Regeringen är för slapp i sin hållning när det kommer till frågor om beskattning av företag, kapital och fastigheter.

Visst är jag glad över att vi vänsterpartister har fått med regeringen på att beskatta bankernas övervinster. Men det handlar trots allt bara om måttliga 4 miljarder - samtidigt som de fyra storbankerna hade en vinst på närmare 100 miljarder.

Men var finns regeringen i striden för att höja bolagsskatten så att företagen får bära sin del? Var finns regeringen i striden för att återinföra förmögenhetsskatten så att de superrika får bidra? Var finns regeringen i striden för att återinföra fastighetsskatten? Varför har ni köpt en i grund och botten borgerlig syn på skattepolitiken? Hur kan ni acceptera att Sverige med nationalekonomen Stefan de Vylders ord "har blivit de rikas skatteparadis"?

Herr talman! Vänsterpartiet vill att Sverige inför en förmögenhetsskatt och en arvs- och gåvoskatt. Det är skatter som finns i de flesta länder och som också är rimliga. Det gäller inte minst arvs- och gåvoskatten, som har en mycket tydlig fördelningsprofil. Arvsskatten måste självklart kompletteras med en gåvoskatt för att motverka förmögenhetsöverföringar i skatteplaneringssyfte.

Självklart behöver man reglera hur makar och sambor undantas och se till att företagsöverlåtelser fungerar mellan generationer. Lika självklart är ett generöst grundavdrag som gör att arvsskatten inte betalas från första kronan. Men att den behövs är uppenbart.

En annan avgörande fråga framöver blir att hitta former för att se till att fastighetsskatten eller fastighetsavgiften, som den kallas i dag, går från att vara regressiv till att bli progressiv. Det betyder att fastighetsskatten behöver höjas. När den gamla fastighetsskatten gjordes om innebar det en skattesänkning med 57 000 kronor per år för en genomsnittlig villa i Danderyd med ett genomsnittligt taxeringsvärde. Det är en fördelningspolitik som vi vänsterpartister inte kan acceptera.

Låt mig också beröra frågan om ränteavdragen. Det är uppenbart att det är ett avdrag som underblåser en bostadsbubbla som är på väg att spricka. Lika uppenbart är att det är ett av de mest orättvisa avdragen som finns och huvudsakligen gynnar den rikare delen av befolkningen. De 10 procenten som är rikast har 20 gånger mer i ränteavdrag än de 10 procent som är fattigast. I huvudsak subventionerar ränteavdragen uppblåsta priser på villor och bostadsrätter i storstäderna, vilket gör att landsbygdens skattebetalare subventionerar prisrallyt i Stockholm.

Ett annat mått på orättvisan: 85 procent av ränteavdragen går till den rikare hälften av alla hushåll. Med andra ord omfördelar ränteavdragen pengar från låginkomsttagare till dem med höga inkomster och från landsbygden till Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Vänsterpartiet har en mycket tydlig politik för att trappa ned ränteavdragen, och jag ser i betänkandet att Centerpartiet och till och med enskilda moderater har en sådan vilja. Sedan tidigare har Liberalerna och Miljöpartiet aviserat att ränteavdragen måste minska. Nu saknas en tydlig röst och inriktning från socialdemokratin för att vi ska kunna ta tag i problemet med ränteavdragen. Mitt råd är: Strunta i Moderaterna, och se till att vi får en överenskommelse som trappar ned ränteavdragen så att vi slipper de problem som finns däri!

Herr talman! Överallt där bolagsskatten diskuteras ingår den i dag i ett race to the bottom. Vi kan se hur den kostar statskassor runt om i världen ofantliga belopp utan att ge de positiva effekter man talar sig varm för.

Redan före den senaste sänkningen av bolagsskatten till 22 procent låg den enligt OECD nära genomsnittet för OECD-länderna och var lägre än hos tio av våra viktigaste samarbetspartner, däribland Tyskland och Norge.

Enligt en undersökning från Skatteverket var den reella bolagsskatten efter alla avdrag så låg som 13,4 procent. Detta är långsiktigt ohållbart, och Vänsterpartiet ser fram emot en rödgrön regering som på allvar vågar tackla denna fråga och se till att alla avdragsmöjligheter täpps till.

Anf. 152 Ulf Berg (M)

Herr talman! Nog har jag hört ett och annat inlägg. Fanns det någon skatt som skulle vara kvar på nuvarande nivå? Jag hade fullt sjå att skriva. Bolagsskatten ska höjas, och sedan var det förmögenhetsskatten, arvsskatten, gåvoskatten och värnskatten.

Jag ska ställa en fråga direkt för att vi ska få några exempel att diskutera. Det kanske är lite lågt, men vilket land går det bäst för, Nordkorea eller Sydkorea? Det ena landet har valt din modell, Daniel Sestrajcic, medan det andra har valt den moderata modellen. Var har människor det bäst?

Det är tyvärr så att om man höjer skatterna är det inte alls säkert att man får in pengarna. Förmögenhetsskatten är ett jättebra exempel på det. Det var 5-6 miljarder. De pengarna har nu börjat komma in, tack vare alliansregeringen och att vi plockade bort förmögenhetsskatten. Det ska naturligtvis kombineras med informationsavtalen. De flesta informationsavtalen har kommit till under alliansregeringens tid, ärligt sagt naturligtvis med hjälp av OECD och USA, när USA tröttnade på dränaget på skattepengar. Men vi har gjort väldigt mycket.

Värnskatten är ytterligare ett exempel. Den finns där, men den ger inte några pengar. Jo, den ger 5 miljarder, men förmodligen skulle man enligt forskningen få in lika mycket eller mer utan den, eftersom människor skulle jobba mer.

Bolagsskatten kommer garanterat att innebära att våra bolag flyttar utomlands på olika sätt och se till att de betalar lägre bolagsskatt.

Min fråga är: Tror Vänsterpartiet att det kommer att ha några negativa följder över huvud taget att höja alla dessa skatter?

Anf. 153 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Tack, Ulf Berg, för att du tar replik och vill diskutera. Det är väl dock under din värdighet att ta exemplet med Nordkorea, för du vet ju mycket väl att det inte är något föregångsland eller någon modell som vare sig jag eller Vänsterpartiet försvarar. Sverige är jämfört Nordkorea ett land som är långt mycket bättre, självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Du ställer en del väsentliga frågor kring vår skattepolitik. Efter att ha upplevt åtta borgerliga år där snart sagt varje skatt har sänkts och där välfärden har dränerats på alla de resurser som krävs för att bygga en stark välfärd, för att kunna betala förskolläraren, kunna betala undersköterskan och så vidare, behöver vi höja ett antal skatter.

Den stora skillnaden mellan dig och mig är att jag tror på en jämlikhetspolitik och tror på omfördelande skatter, och jag tror att man måste trycka ihop de klyftor som finns i Sverige och tycker att de rika ska vara med och bidra mer. Men det er politik gick ut på var precis att låta de rika komma undan. Ni sänkte förmögenhetsskatten. Ni sänkte bolagsskatterna. Ni sänkte alla skatter som gick att sänka. Och ni införde jobbskatteavdrag som framför allt gick till de allra rikaste.

Det finns många skatter att höja för att se till att de inkomster som krävs för den svenska välfärden ska finnas.

Man kan också prata om företagsskatten, för man kan ha ett annat perspektiv på företagsskatten, nämligen att den är nödvändig för att hindra skattesmitare. Samtidigt som ni gjorde er av med förmögenhetsstatistiken gjorde ni er också av med företagsskatten, vilket innebär att det inte finns några kontrolluppgifter längre, så alla på Skatteverket säger: Inför en förmögenhetsskatt och hindra skatteplanering med åtminstone 0,01 procent. Men det är ni inte intresserade av, vilket också märks eftersom flera av de skattesmitare som finns är från er riksdagsgrupp.

Anf. 154 Ulf Berg (M)

Herr talman! Det sista vet jag inte vad jag ska säga om, apropå lågt.

Naturligtvis är det så att man får mer skatt om fler arbetar. Låt mig ta ett exempel från landstinget i Dalarna som jag känner till väl. Jag kan titta på bokslutet för 2015, skatteintäkter och statsbidrag, och jämföra med SKL:s prognos för 2017, då ser jag att skatter och statsbidrag har ökat med 650 miljoner kronor. Om människor jobbar får vi faktiskt skatteintäkter. Men om vi höjer skatterna så till den milda grad att människor slutar jobba blir det annat, och det är precis det som är problemet med värnskatten. Fler skulle jobba därför att de skulle få mer kvar i plånboken.

För många år sedan roade jag mig med att byta en kamrem på min Volvo. Med det som Volvo skulle ha räknade jag ut att jag behövde jobba två dagar som polis och då efter skatt kunde betala reparationen. Det tog mig en halv dag att göra jobbet. Jag kunde ha jobbat och kanske skapat lite trygghet på gator och torg - det är i alla fall en och annan som tycker att det är bra med poliser. Detta är bara ett exempel. En läkare kanske tapetserar hemma, eftersom allt går bort i skatt.

Det bästa sättet att få in höga och bra skatter har bevisats med Alliansen. Man sänkte skatter och såg till att fler kom i arbete, och vi har sänkt Sveriges statsskuld procentuellt i förhållande till bnp, och vi gjorde det på ett fantastiskt bra sätt, även om det var ekonomisk kris. Talmannen var med och bidrog till att det blev ett så bra utfall. Det är väl de flesta experter överens om.

Än en gång: Höjda skatter och Vänsterns politik kommer att leda till rena fördärvet, enligt min uppfattning.

Anf. 155 Daniel Sestrajcic (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Herr talman! Hör och häpna, jag gillar fler poliser på gatorna som gör nytta. Men de poliserna ska också ha en lön och ska betalas, och hela det omfattande polisväsendet och rättsväsendet ska ha betalt. I dag är poliserna underbetalda, ser vi på alla protester som kommer. Men för att kunna betala dem behövs det faktiskt pengar, och de pengarna kommer in via skatten.

Jag är inte av uppfattningen att vi får färre arbetade timmar om exempelvis Investors bolag inte nolltaxerar, om bankskatten höjs eller om de allra rikaste får bidra med något till samhällets välfärd. Det är inte så det ser ut.

De skatter som ni har sänkt, på närmare 140 miljarder, har dränerat vårt välfärdssamhälle på resurser som är nödvändiga i välfärdssamhället.

Du pratade i ditt förra inlägg om de olika informationsutbytesavtalen, som är jätteviktiga. Men det finns stora brister i de avtalen. Det är att man kan få uppgifter ur dem bara på begäran och att man i princip måste veta vem man söker, kontonumret och så vidare. Det finns oerhört stora brister i informationsutbytesavtalen. Det var därför som jag i mitt anförande ville ta upp hur mycket som finns kvar att göra kring skatteflykten. Där har ni inte presenterat ett enda förslag, och det tycker jag är sorgligt.

Anf. 156 Larry Söder (KD)

Herr talman! Det finns i Sverige drygt en miljon företag. 700 000-800 000 av dem är enmansföretag. Till det kan man lägga ungefär 200 000 mikroföretag som har från en anställd upp till nio anställda. När vi pratar om beskattning av kapital eller att lägga på extra kostnader på företag när de har anställda, oavsett om det gäller sjukförsäkringskostnader, kapitalbeskattning eller arbetsgivaravgifter, borde vi ha i blickpunkten dessa företag och deras möjlighet att fortsätta att verka eller vidareutveckla sina företag och skapa fler jobb.

I stället verkar vi i alla diskussioner rikta in oss på de 40 000 återstående företag som vi kan tänka oss är medelstora eller stora företag - de som ändå kommer att klara sig på grund av sin storlek eller har möjlighet att ta sin verksamhet någon annanstans om det blir för stora förändringar.

Att lägga ytterligare kostnader på företag kommer i hög grad att drabba dessa småföretag, som inte har samma marginaler som stora företag. De är beroende av långsiktiga spelregler och att veta vad de ska förhålla sig till i sin planering av bolaget. Det är personer som ofta har skapat ett bolag utifrån en idé och vill förverkliga den. De har oftast satsat egna pengar och de besparingar som de har haft för att hoppas på att deras idé bär hela vägen.

Vi som stat borde ställa oss vid sidan och hjälpa till och inte sätta krokben för dem utan underlätta och se till att deras vardag fungerar. Vår politik borde utformas utifrån att underlätta, inte utifrån en inställning av att alla företagare vill sko sig och har hur mycket marginaler som helst.

Ulf Berg sa föredömligt i sitt anförande att företag ska ha bra jordmån att växa i. Det tycker jag är en bra bild som man kan använda.

Något som spelar in för fåmansföretag är 3:12-reglerna. De är krångliga och behöver förändras utifrån enkelhet, tydlighet och de begränsningar som kan uppstå. Utdelning och kapitalvinster är viktiga beståndsdelar för att man ska få allt att fungera. Ibland utgår vi alldeles för mycket från hur mycket skatt vi måste få in i den här delen i stället för att utgå från företagarens situation och vad som är rimliga gränser när det gäller att få tillbaka pengar på sitt insatta kapital. Utan människor som riskerar sina pengar skapar vi inga nya företag och därmed inga nya jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Även dagens regler kring generationsskiften i fåmansbolag riskerar att försvåra generationsskiften i en del bolag. Skatteeffekterna kan bli stora och riskerar att såväl fördröja motiverade generationsskiften som försämra hur kapital i bolag används.

År 2014 gav alliansregeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om beskattningen vid ägarskiften i fåmansbolag för att göra dem mer ändamålsenliga. Den nuvarande regeringen har dock formulerat en rad tilläggsuppdrag som skulle kunna leda till att den skattemässiga situationen för ägarna av bolagen försämras.

Det finns skäl att se över reglerna för fåmansbolagen, men inte på det sätt som på totalen försämrar villkoren för jobb, tillväxt och entreprenörskap. Utredningens ursprungliga uppdrag måste och bör därför värnas.

Vad gäller kapitalvinst vid försäljning av bostäder kan man först av allt konstatera att antalet bostäder som byggs i Sverige är alldeles för litet. För att hela landet ska få leva måste vi se till att bostäder kan byggas i hela landet. Då är beståndsdelar som bredband, kollektiva kommunikationer, va-kostnader med mera viktiga. Även här är det viktigt att skapa en politik som är flexibel och kan användas i olika delar av landet.

I våra expansiva storstadsområden är den bristande rörligheten på bostadsmarknaden ett problem. En del av orsakerna till den bristande rörligheten på bostadsmarknaden står att finna i skatternas utformning. De så kallade flyttskatterna gör att en del drar sig för att byta bostad, och det leder därmed till en sämre rörlighet på bostadsmarknaden. Taket för uppskov gällande reavinstbeskattning bör därför tas bort om man köper en ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas upp vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning. Det innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakats av skatterna vid flytt kan elimineras. I stället betalas såväl reavinstskatt som uppskovsräntan när personen inte längre får något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, särskilt boende och så vidare.

I områden i Sverige där bostadspriserna inte är så höga är det andra problem som vi måste ta hänsyn till för att skapa möjligheter till byggnation. Det handlar om områden där byggnation av egnahem är dyrt, men där värdet på egnahemmet kanske inte står i paritet till vad kostnaden är. Det handlar också om att man i ett äldre hus blir tvungen att byta va-anläggning men att värdet på huset inte blir högre av investeringen. I så fall är det svårt att låna till den investeringen. I dagsläget tar vi också mer och mer för givet att bredband finns. Men det är långt ifrån hela Sverige som har den lyxen.

Flyttskatterna är en viktig beståndsdel, och därför trycker vi på dem i vår motion. Men helhetsgrepp behövs för att vi ska få fram de bostäder som behövs.

Vi kristdemokrater var drivande för att fastighetsskatten försvann, vilket vi är glada för att riksdagen fattade beslut om. Däremot finns fortfarande taxeringsvärdessystemet kvar. Vi ser gärna att även det går i graven, dels på grund av att administrationen kring det kostar pengar som bör kunna göra nytta på andra sätt, dels på grund av att ett slopande av taxeringsvärdessystemet omöjliggör ett återinförande av fastighetsskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Sedan tål det att sägas igen när det gäller gåvor till ideella organisationer att denna regering inte har rosat marknaden för dem. Man har tagit bort gåvoskatteavdraget och anser sig själv bättre att fördela medel till ideella organisationer än att människor genom sina gåvor ska göra det. Nedgången av gåvor kan med tydlighet kopplas till denna förändring. Den mänskliga aspekten att man ska kunna ge med hjärtat tycker regeringen inte är så viktig, utan viktigast är att beskatta dessa gåvor. Det tycker vi kristdemokrater är tråkigt som ser ideella organisationer som en viktig del av samhället som bör stöttas på alla sätt som är möjliga.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Alliansens reservation 5 och till Kristdemokraternas reservation 9.

Anf. 157 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Jag tackar för ditt anförande, Larry Söder.

Jag skulle vilja säga att företag är jätteviktiga. Det är helt avgörande att det finns bra och livskraftiga företag i Sverige, framför allt små och medelstora företag. Det är viktigt att vi har en politik som ser till att jordmånen är bra för att de ska växa och fungera.

Företagen är också beroende av ett välfärdssamhälle. De företag som kan växa och som kan bli stabila behöver arbetskraft som är välutbildad, de behöver vägar, de behöver sjukvård och de behöver allt det som ett välfärdssamhälle erbjuder. Det måste givetvis betalas.

De som drabbas hårdast av skatteflykten är småföretag och medelstora företag. Det är helt enkelt en konkurrensnackdel att de inte kan planera att undvika sin skatt som många storföretag gör.

I detta sammanhang skulle jag vilja höra hur KD och Larry Söder ställer sig till det som många organisationer driver som en av de viktigaste sakerna för att stoppa den aggressiva skatteplaneringen, nämligen en offentlig och publik land-för-land-rapportering, offentliga register över företagens verkliga ägare och också en land-för-land-rapportering som är verklig, det vill säga att den inte har 750 miljoner euro som omsättningsgräns och där den verkliga rapporteringen blir land för land och inte bara EU:s 28 länder. Jag har nämligen inte hört var ni står i denna fråga, trots att jag har diskuterat denna fråga många gånger.

Anf. 158 Larry Söder (KD)

Herr talman! När jag lyssnade på anförandet från Vänsterpartiet i denna debatt tänkte jag att det var fel tal som hölls. Vi hade en aktuell debatt om skatteflykt som Vänsterpartiet hade begärt, och jag kände igen mycket av det som sas i den debatten.

Nu diskuterar vi beskattning av företag och företagare och företagarnas möjligheter att leva på den svenska marknaden. Då hör jag fortfarande ingenting från Vänsterpartiet som innebär att man talar om hur man skulle vilja att de svenska företagen ska kunna överleva. Det enda jag hela tiden hör är att man ska öka beskattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Jag kan inte för mitt liv förstå hur man tror att företag ska kunna överleva och att vi ska få pengar till statskassan om man hela tiden vill höja skatterna. Jag skulle vilja att Vänsterpartiet förklarar några saker. Hur vill man förbättra för de svenska fåmansföretagen att leva i Sverige i stället för att hela tiden tala om på vad man anser att skatterna ska höjas?

En interpellationsdebatt med Vänsterpartiet visade tydligt att Vänsterpartiet bara vill höja skatterna hela tiden. I den debatten hörde jag inte att det var någon skatt över huvud taget som Daniel Sestrajcic ville sänka eller inte ville höja. Jag skulle vilja veta hur man tror att kakan i Sverige ska bli större om man hela tiden höjer skatterna på företagande. Människor måste kunna satsa sina pengar, sitt arbete och sina idéer i företag för att vi ska kunna växa. Det är så vi får välfärden att öka.

Bevisligen är det så att mellan 2006 och 2014 ökade intäkterna till statskassan och kostnaderna för välfärden. De minskade inte, som Vänsterpartiet hela tiden försöker att få det till. Det är ett faktum.

Anf. 159 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Jag noterar att Larry Söder lyckades använda två minuter av sin talartid utan att över huvud taget beröra den fråga som jag ställde. Inte med ett ord berörde han den. Det tycker jag är lite pinsamt.

Det som jag har hört från Larry Söder och Kristdemokraterna är att moralen ska lösa problemet med skatteflykten. Det är i princip det enda jag läser i de artiklar som du skriver i olika tidningar runt om i Sverige just nu. Om vi bara får lite bättre moral i det svenska samhället kommer problemet med skatteflykten att lösas.

Jag tror att alla medlemmar och andra väljare som röstade på Kristdemokraterna och som är upprörda över skatteflykten, vilket detta ärende faktiskt också handlar om - företagsbeskattning och aggressiv skatteplanering - vill veta vad Kristdemokraterna tycker utöver att moralen i samhället ska höjas för att man ska komma åt skatteflykten. Det är ofantliga summor som försvinner ut ur vårt land, som exempelvis skulle kunna användas till att sänka skatterna - om man vill - som skulle kunna användas för att bygga en ännu starkare välfärd eller som skulle kunna användas för att understödja småföretags expansionsplaner. Men inte ett ord hörde vi om det, utan det handlade bara om moral.

Tala nu om under dina kommande två minuter vad du tycker om det som var frågan - offentlig land-för-land-rapportering. Det var någonting som Kristdemokraterna var för före valet när Diakonia ställde frågan. Varför klarar du inte av att säga ja eller nej? Är ni för offentlig land-för-land-rapportering i dag - ja eller nej? Hur svårt kan det vara? Har du några andra förslag på hur vi ska tackla skatteflykten som Investor och de svenska storbankerna sysselsätter sig med? Svara nu på frågan! Du har två minuter till på dig.

Anf. 160 Larry Söder (KD)

Herr talman! I mitt anförande talade jag om att det finns 1 miljon företag i Sverige. 800 000 av dem är fåmansföretag, och 200 000 av dem har mellan en och nio anställda. Inte med ett ord har Vänsterpartiet berört detta. Det handlar bara om att man ska försöka knipa åt alla möjligheter som finns för att höja skatten och få in så mycket skatter som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Jag delar Vänsterpartiets bild att det är förkastligt att människor försöker undandra sig skatt, men jag ser också en möjlighet för oss här i kammaren att förbättra för de småföretag som finns i Sverige och som faktiskt inte kan gömma undan pengar över huvud taget. Vi kan se till att de kan vara med och dela och skapa ett bättre samhälle för oss svenskar.

Jag kan konstatera att Vänsterpartiet i denna debatt har använt sin talartid åt de 40 000 företag som om möjligt skulle kunna komma ifråga. Det gäller även i interpellationsdebatter. Du har glömt de andra 1 miljon företagen, Daniel Sestrajcic. Jag kan inte se hur Vänsterpartiet ska kunna stödja en budget som innebär att man faktiskt, som Socialdemokraterna och Miljöpartiet till viss del gör, försöker stödja de småföretag som finns när det är dem du hela tiden vill straffbeskatta.

Du säger inte ett ord om småföretagen. Du säger inte ett ord om hur vi ska få mer pengar till statskassan i form av nya människor som kommer in i jobb i stället för att vara i utanförskap. I stället talar du hela tiden om hur du ska höja skatterna och skapa mer och mer problem. Jag kan inte förstå hur Vänsterpartiet kan bedriva den politiken och ändå säga att det är för småföretag.

(Applåder)

Anf. 161 Erik Ezelius (S)

Herr talman! Jag är sista men inte minsta talare i debatten. Det säger jag inte bara för att jag skjuter 191 centimeter över markytan utan även för att jag är den ledamot som Ulf Berg så vackert omnämnde som den som inte till fullo har lyckats få barnpassningen att fungera i kväll. Jag kommer därför att vara koncis i mitt anförande.

Vi debatterar nu skatteutskottets betänkande SkU29 Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling). Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Det finns de som hävdar att skattepolitiken är i högre grad teknisk än politisk - att politiken inom skatteområdet framför allt inriktar sig på detaljer där skillnaden mellan höger och vänster suddas ut och en alltmer teknokratisk hållning tonar fram. Skattepolitiken är dock allt annat än teknokratisk, ärade ledamöter. Det är i skattepolitiken vi kan se de verkliga skiljelinjerna inom svensk politik. Låt mig citera ett stycke ur det betänkande vi nu debatterar. Det är kanske inte direkt djuplodande i vårt specifika ämne för dagen, men det handlar allmänt om synen på skattepolitik.

"Riksdagen antog våren 2015 nya riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Av dessa framgår att skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle."

Herr talman! Texten fortsätter, men jag väljer att stanna där. Det jag nu läste upp, vilket är skatteutskottets förslag till kammaren att fatta beslut om, visar att svensk politik nu har slagit in på en ny linje. Det är en linje där inte varje skatt plockas ut exklusivt och där inte all form av beskattning benämns som punktskatter och därmed något som är hämmande för produktion och tillväxt. Skattesystemet måste i stället ses i ett större sammanhang. Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Vi socialdemokrater menar att vi inte enbart kan stirra oss blinda på skatterna; vi måste framför allt se vad skatterna används till. Genom satsningar på våra gemensamma trygghetssystem och en ambitiös arbetsmarknadspolitik får vi trygga människor som känner större tillförsikt inför framtiden och hyser större mod att ställa om när arbetsmarknaden kräver det. Genom satsningar på välfärd stärks hela samhället genom att vi investerar i fler händer i vården, fler vuxna i skolan och mer resurser till det gemensamma. Det är i den kontexten vi måste se skattesystemet, det vill säga vad pengarna faktiskt används till.

Herr talman! Utformningen av skattepolitiken måste ändå ske på ett klokt och väl avvägt sätt. Skattereformen 1990/91, känd som århundradets skattereform, var en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet. Ledorden var enkelhet, tydlighet och likformighet för såväl privatpersoner som företag. Syftet var att skapa en större legitimitet och förståelse för hur vårt svenska skattesystem fungerar och för att alla solidariskt ska vara med och bidra. Detta skedde genom breda skattebaser och låga skattesatser och genom att mängder av undantag och särbestämmelser togs bort.

Sedan dess har ca 600 ändringar gjorts i systemet, av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Det återstår inte heller mycket av de ursprungliga principerna. Att ha ett enkelt och likformigt skattesystem ökar förståelsen och framför allt systemets legitimitet. Därför är det välkommet att det har öppnats upp för samtal just kring skattesystemets utformning. Det finns behov av att reformera systemet för att komma tillbaka till principerna enkelhet och likformighet, och vi följer samt deltar i den utvecklingen med tillförsikt.

Herr talman! Låt mig bara kort säga något om kampen mot skatteflykt. OECD lämnade i höstas som bekant sina förslag till åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande, det så kallade BEPS-projektet - base erosion and profit shifting. Nu pågår arbetet för fullt inom EU. Efter den senaste tidens skandaler om skatteundandragande och skatteflykt, senast med Panamadokumenten, finns nu ett momentum. Det finns ett starkt folkligt stöd för, men också ett folkligt krav på, att vi politiker agerar.

Arbetet fortgår intensivt mellan medlemsstaterna under våren, och från utskottets sida följer vi processen noggrant. Vi deltar idogt i förhandlingarna, i förhoppning om att finna en gemensam lösning med åtgärder inom Europeiska unionen.

(Applåder)

Anf. 162 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Jag är ledsen att hålla dig kvar genom att begära replik, Erik Ezelius, men dina barn kommer att älska dig när du kommer.

Du pratade i slutet av ditt anförande om skatteflykt, och det är ju en väldigt viktig fråga. Du har säkert hört mig tala om detta många gånger. Jag håller med dig om att det finns ett momentum och ett folkligt stöd för att genomföra drastiska förändringar, och det är viktigt att vi i utskottet följer utvecklingen och arbetet. Ännu viktigare är dock att regeringen tar kraftfullare tag än vad regeringen i dag gör. Det tiopunktsprogram som presenterades var i stora delar sådant som redan var på gång eller sådant som man redan kommit överens med Vänsterpartiet om men som var otillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

En av de viktigaste delarna, som många organisationer som jobbar med dessa frågor pekar på, är de offentliga land-för-land-rapporteringarna och att vi inte ska ha trösklar som innebär att det krävs 750 miljoner euro innan man tvingas till den offentliga land-för-land-rapporteringen. Socialdemokraterna har tidigare varit för offentliga land-för-land-rapporteringar, men vi kunde i utskottet höra hur Svenskt Näringsliv i dag berömde den socialdemokratiska regeringen för att ha motarbetat offentliga land-för-land-rapporteringar.

Varför motarbetar socialdemokratin offentliga land-för-land-rapporteringar när det är ett av de viktigaste kraven för att vi ska komma åt skatteflykten?

Anf. 163 Erik Ezelius (S)

Herr talman! Jag tror att jag och Daniel Sestrajcic är ganska överens om att skatteflykt och skatteundandragande är en högst prioriterad fråga. Framför allt är det högst prioriterat att detta ska implementeras i samtliga EU:s medlemsstater.

Vi har ju själva sett här i kammaren att när kommissionen kommer med ett mer långtgående förslag sätter det tyvärr käppar i hjulen för det förslag som ursprungligen kom från OECD - BEPS-förslaget. Jag tror inte att vi kommer att avsluta skatteflykten med BEPS-projektet, utan vi kommer att återkomma till att jobba med skatteflykt och skatteundandragande under flera år framöver. Men det viktigaste som bör vara på bordet just nu är att se till att vi får igenom BEPS-projektet i denna kammare. Vad som sedan kommer längre fram får vi återkomma till.

Anf. 164 Daniel Sestrajcic (V)

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt för socialdemokratin att gå hem och göra sin läxa och lyssna på de organisationer som jobbar med detta. Det räcker inte att säga att det är viktigt att implementera OECD-projektet, för såväl du och jag som socialdemokratin vet att OECD-projektet inte är tillräckligt. Det talas till och med om att det kanske inte ens blir av.

Då måste Sverige såklart vara en drivande part och se till att de delar som finns i OECD-projektet förbättras. Det viktigaste kravet från många är offentliga land-för-land-rapporteringar. Det andra man talar om är offentliga register över de verkliga ägarna, och inte heller där gör regeringen speciellt mycket mer än att ansluta sig till G5-ländernas idé kring det hela.

Jag vill ta upp en annan fråga, trots allt, eftersom jag inte tror att jag får så mycket mer svar kring landrapporteringarna. Är inte socialdemokratins syn att skatterna ska användas i omfördelande syfte, att de ska fungera som ett fördelningsinstrument? Om det är Socialdemokraternas syn att skatterna ska användas i omfördelande syfte undrar jag: Varför accepterar ni att vi i dag har ett system som nationalekonomen Stefan de Vylder säger är ett skatteparadis för rika svenskar?

Det är ingen förmögenhetsbeskattning, ingen arvs- och gåvoskatt, ingen fastighetsskatt, låg bolagsskatt med mera. Är ni beredda att göra någonting åt det här, så att Sverige inte längre ska vara det skatteparadis för rika svenskar som det i dag är?

Anf. 165 Erik Ezelius (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Herr talman! Jag håller inte med Daniel Sestrajcic om att den politik vi för tillsammans med Miljöpartiet, i samarbete med Vänsterpartiet vad gäller budgeten, inte skulle ha en fördelningspolitisk profil. Det är snarare tvärtom. Det ser vi tydligt på de skattehöjningar som gjordes inför 2016. Vi sänkte jobbskatteavdraget för de människor som tjänar mest och sänkte skatten för pensionärer. Framför allt handlar det om det som jag vill återkomma till i mitt anförande: Vad används skattepengarna till? Vi stärker den offentliga sektorn. Vi ger mer pengar till skola, vård och omsorg.

På så sätt delar jag inte Daniel Sestrajcics syn, att vi inte skulle ha en tydlig agenda för att omfördela resurser i samhället.

Anf. 166 Larry Söder (KD)

Herr talman! Förlåt att jag tar lite extra tid! Jag förstår att det inte är alldeles lätt när man har barn här. Men jag ska fatta mig kort.

Jag håller med Socialdemokraterna när det gäller det som du sa i ditt anförande, det vill säga att ett skattesystem måste vara legitimt. Det måste vara enkelt, och det måste ses som en helhet.

Då kommer jag till min fråga. Vad anser Socialdemokraterna om fastighetsskatten?

Ibland när man frågar socialdemokrater känns det som att det är en liten kassako som de tittar på för att kunna få in extra medel till staten och för att kunna göra nya reformer. Men en del andra säger: Det kommer vi aldrig att röra.

Då frågar jag en representant för Socialdemokraterna, som sitter i skatteutskottet, om Socialdemokraterna under denna mandatperiod har någon avsikt att införa en fastighetsskatt.

Anf. 167 Erik Ezelius (S)

Herr talman! Är det en skatt som många ekonomer, sympatisörer till såväl höger som vänster, lyfter fram i en kommande skattereform är det just en fastighetsskatt.

En investering i en fastighet eller bostad är bland de största investeringar som ett hushåll gör under sin livstid, skulle jag påstå. Därför är det väldigt viktigt med långsiktiga spelregler och att människor vet vad som gäller när de köper sin fastighet eller sitt första hus.

Jag kommer tillbaka till det som jag nämnde. Vi ser gärna att vi i denna kammare för samtal kring hur skattesystemet ska utformas i framtiden, med breda skattebaser och låga skattesatser. Jag tror att Larry Söder och Kristdemokraterna kan förstå att det vore ganska svårt för Socialdemokraterna att gå fram med någon skatt som inte finner ett brett stöd i denna kammare. Framför allt handlar det om vad som gäller efter 2018. Det är därför det är viktigt att kunna komma överens om ett skattesystem som sträcker sig bortanför 2018. Det var det som var syftet med skattereformen 1990-1991. Tyvärr är mycket av de principerna borta, men jag tror definitivt att det finns förutsättningar att föra motsvarande samtal i dag.

Anf. 168 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Herr talman! Visst är investeringen i en fastighet den största investering som en familj eller en person gör under livet. Men ibland övergår fastigheten i barnens ägo. Den kanske övergår i släktens ägo ett par tre gånger. Man kan inte alltid rå för var fastigheten ligger någonstans. Därför anser jag att fastighetsskatten var orättvis. Den var inte legitim. Den var inte rätt utformad över huvud taget. Därför är vi kristdemokrater väldigt glada över att den har försvunnit.

Vi skulle vara väldigt oroliga om man på något sätt ville införa en fastighetsskatt igen. Jag är fullt medveten om att ekonomer tar fram den på många olika sätt och tycker att det är en bra skattebas. Men man kan inte bara se ekonomiskt på frågor, utan man måste också se på det politiskt - det händer saker i familjen, och det händer saker i olika delar av landet - när man inför en sådan skatt.

Om jag är vänlig uppfattar jag Socialdemokraternas svar som att man inte kommer att gå fram med detta helt enskilt. Ska det genomföras på ett eller annat sätt är det en bred majoritet i riksdagen som gäller. Det är kanske det närmaste jag kommer ett svar. Då tolkar jag det som att det inte kommer under mandatperioden, fram till 2018.

Anf. 169 Erik Ezelius (S)

Herr talman! Larry Söder menar att den förra fastighetsskatten var orättvis. Man kan fråga sig hur pass rättvist det är i transformeringen till en kommunal fastighetsavgift, som i praktiken fortfarande är en skatt. Det är exempelvis vi i Skaraborg som har fått betala för borttagandet av skatten. De som har tjänat på detta är mer de i de rika förorterna i Stockholm, som Täby och Danderyd. Vi kan diskutera hur pass rättvist det är.

Men jag vill komma tillbaka till detta: Ska det finnas långsiktiga regler och vill vi kunna skapa stabilitet och trygghet i de svenska hemmen handlar det framför allt om att hitta överenskommelser i denna kammare. Min bedömning är att det inte finns sådana indikationer i dagsläget. Men jag tror att det viktiga när man tittar på ett framtida skattesystem är breda skattebaser och skattesatser. Sedan kommer vi som partier förmodligen att kunna gå in med olika ståndpunkter och olika analyser. Men det tar vi den dagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 maj.)